Malmö högskola
Lärarutbildningen
Barn Unga Samhälle (BUS)
Examensarbete
15 högskolepoäng
Flingor och Gemenskap –
Barns tankar om frukost
Catarina Svensson
Glen Törnkvist
Lärarexamen 210hp
Barndoms- och ungdomsvetenskap Höstterminen 2007
Handledare: Anna Burstedt Examinator: Johan Söderman
Cornflakes and fellowship –
Children’s thoughts about breakfast
Sammanfattning/Abstract
Titel: Flingor och gemenskap – Barns tankar om frukost Författare: Catarina Svensson och Glen Törnkvist
Syftet med vår undersökning är att beskriva de erfarenheter och berättelser om frukost som en särskild grupp elever bär med sig. Detta har vi gjort genom att lyfta specifika berättelser från elever som varit med i ett frukostprojekt. Eftersom vi ville komma åt elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och frukostprojektet valde vi metoden kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes i tre grupper med tre till fem elever i varje. Den insamlade empirin i form av elevernas egna funderingar och berättelser visar på att de har en förståelse för den viktiga frukosten betydelse. Den visar även på att de inlärda frukostvanor eleverna fått med sig hemifrån är djupt förankrade och kan vara svåra att ändra på. Trots detta upplever vi att frukostprojektet varit en god metod för att förmedla och förankra kunskaper om förutsättningar för en god hälsa.
Förord
Vi vill tacka alla på Tomteboskolan för deras hjälpsamhet och deltagande i vår undersökning. Vi vill också tacka vår handledare Anna Burstedt för hennes eminenta handledning. Till sist tackar vi Pelle på café Vinyl för alla kannor kaffe och varandra för ett utomordentligt samarbete.
Januari 2008-01-06
C
atarinaS
venssonG
lenT
örnkvistInnehållsförteckning
1 Inledning ...9
2 Bakgrund...9
2.1 Den viktiga frukosten... 10
2.2 Är frukost skolans ansvar?... 12
2.3 Tomteboskolan... 13
3 Syfte ...14
4 Teoriförankring...15
4.1 Kognitiv teori ... 15
4.1.1 Jean Piaget ... 15
4.1.2 Lev Vygotskij ... 16
4.2 Sociologisk teori ... 17
4.2.1 Pierre Bourdieu... 17
5 Metodval ...19
5.1 Kvalitativa intervjuer ... 20
5.2 Urval ... 20
5.3 Insamlingen av empirin... 21
6 Analys ...23
6.1 Minnen från frukostprojektet ... 24
6.2 Frukostens betydelse, normer och värderingar ... 27
6.3 Frukostens förankring i hemmet ... 29
6.4 Sammanfattning och slutsatser... 31
7 Diskussion...33
Referenslista ...35
Elektronisk referenslista ...36
Bilaga A
1 Inledning
Vi är två blivande pedagoger som läst barndoms- och ungdomsvetenskap på Malmö högskola. Under vår utbildning har vi fått insikt i hur viktigt det är att lyssna till vad våra elever uttrycker, för att på så vis stötta dem i deras utveckling. Som slut- examination ska vi skriva ett examensarbete. Vi ville att vårt examensarbete skulle ha ett barnperspektiv därför baseras vår undersökning på barns tankar.
Vi har under utbildningens verksamhetsförlagda tid träffat många elever som kommit till skolan utan att ha ätit frukost. Vi har uppmärksammat detta och reflekterat över vad vi som blivande pedagoger kan göra för dessa elever. Med denna utgångspunkt har vi valt att undersöka hur elever tänker om frukost.
Under vår litteratursökning läste vi om Tomteboskolan och deras frukostprojekt. Vi blev nyfikna och tog kontakt med de pedagoger på skolan som genomförde frukost- projektet. Efter att vi haft kontakt med Tomteboskolan växte vårt undersökningsområde fram:
• Hur eleverna från Tomteboskolans frukostprojekt tänker om frukost.
2 Bakgrund
För att beskriva motivet bakom vår undersökning och dess betydelse för skolans elever och pedagoger kommer vi att ge en redogörelse om varför vi tycker det är viktigt att äta frukost. Vilket ansvar har skolan för elevernas frukostvanor? Hur löste två pedagoger på Tomteboskolan problemet med att många av deras elever ofta klagade över ont i magen, att de var trötta och ständigt frågade hur lång tid det var kvar till lunch?
Vi kommer utifrån Maria Lennernäs, professor i mat- och måltidskunskap vid Högskolan i Kristianstad, forskningsstudier visa på vikten av att äta en näringsrik frukost. Lennernäs har även varit verksam vid institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, klinisk nutrition och metabolism vid Uppsalas universitet fram till 2007 och docent och verksamhetsansvarig för Svensk Mjölk Nutritionsforskning under åren
1997-2006 (Nordenhem, 2007). Vi har också tagit del av Leigh E Gibsons, biopsykolog och nutritionsforskare verksam vid Roehamptonuniversitetet i London, vars forskning i motsats till Lennernäs menar att morgonens matintag kanske inte är av så stor vikt (Gibson, 2007a). Efter genomgången av dessa två forskare kommer vi att motivera vår egen ställning kring frukostens betydelse för elevernas välbefinnande i klassrummet under förmiddagen.
Många skolor i Sverige har uppmärksammat att deras elever av olika anledningar inte äter frukost innan de kommer till skolan vilket även framkommer i rapporten Upp
till 18 gjord av Barnombudsmannen (BO, 2004) om dagens barn och unga. Denna
utveckling mot att många av dagens barn inte äter frukost på morgonen är synnerligen beklaglig och vi kommer att utifrån läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo94) lyfta fram och diskutera skolans roll och ansvarsområde i dessa frågor rörande elevernas frukostvanor.
På Tomteboskolan genomförde två pedagoger ett frukostprojekt som innebar att de med hjälp av ett stipendium på 15 000 kronor kunde erbjuda sina elever frukost varje morgon under en och en halv termin. Vi har tagit del av deras sammanfattning samt utvärdering av detta projekt och kommer att ge en bakgrundsbeskrivning över projektet och motivet till varför det genomfördes. Tomteboskolans frukostprojekt och de elever som deltog i projektet kommer att ligga till grund för vår undersökning med syfte att diskutera vilken effekt det haft på eleverna.
2.1 Den viktiga frukosten
Det första målet mat vi får i oss för dagen kallas frukost. Frukost på engelska heter breakfast och om vi översätter ordet till svenska rakt av betyder det att bryta fastan (Frisk, 2002). Att äta frukost på morgonen är enligt Maria Lennernäs (2006) viktigt, då nattens fasta inneburit att kroppens energiförråd tömts och nu behövs fyllas på i form av ny näring. Om detta inte sker menar hon att det startar en larmsignal i kroppen som ställer in oss på att söka efter mat och vi blir då rastlösa och får svårt att koncentrera oss, vilket hindrar möjligheten till inlärning och prestationen. Matintaget påverkar inte intelligensen men kan ha stor påverkan på medvetandet, vilket i sig kan få stora konsekvenser för skolarbetet. Enligt studien Frukost bra för skolresultat och vikt
(Kjelsson, 2005) visade det sig att frukost gagnade skolresultaten och att elever som åt frukost också åt bra under återstoden av dagen. Studien visade också att den grupp som ätit frukost minst 30 minuter före ett minnestest klarade sig bättre jämfört med dem som inte ätit frukost eller en ytterst liten frukost. Andra framgångsfaktorer som studien också visade på var till exempel högre närvaro samt bättre uppförande (Kjelsson, 2005). Att äta mat refereras till hunger och behov av att tillföra kroppen energi i form av näringsämnen: kolhydrater, protein, fetter, mineraler, vitaminer och vatten (Liukko, 1996). Lennernäs påpekar att äta mat innehållande mycket näring är extra viktigt för barn och unga vars kropp fortfarande utvecklas och växer. Det är därför av stor vikt och betydelse vad det är för mat som äts och att nattens fasta bryts med en näringsrik frukost som innehåller vitaminer och mineraler tillsammans med en lagom mängd kolhydrater, proteiner och fetter (Lennernäs, 2006).
En bra frukost innehållande god näring är enligt dietisten Annika Widell (2006) något av följande tre livsmedelsgrupper, bröd/flingor/gryn, frukt/grönsaker och mjölk/mjölkprodukter. En enkel frukost kan vara mjölk, banan, knäckesmörgås med leverpastej och tomat eller gurka, smörgås med ost, ärtskott och paprika (a.a.).
Hunger, aptit och mättnad är centralt för kroppens energiomsättning och den fysiologiska förklaringen till ätandets drivkraft härleds till signaler från matsäcken, tarmar och fettväv till hjärnan. När vi inte äter riktar nervsystemet och tankarna all fokus på mat, kroppen sänder hungerssignalerna till hjärnan för att locka oss att äta, detta kallas för aptit. När vi äter upplever kroppen mättnad och välbefinnande (Lennernäs, 2006).
Maria Lennernäs forskning (2002; 2006) visar på att individen visst kan klara sig utan att äta frukost. Vi kan bortse från en kurrande mage under förmiddagen för att sedan äta en stor måltid till lunch, men hon betonar att det inte håller i längden. Kroppen är skapad för att få i sig mat och näring regelbundet med jämna mellanrum under dygnets ljusa timmar, vilket är den grundläggande kunskapen om kroppens biologi. Att äta oregelbundet eller att pendla mellan att vara vrålhungrig och övermätt rubbar kroppens naturliga förbränning av energin från maten och ställa om sig till att förbränna de egna kroppsreserverna och muskelvävnaderna istället.
Forskning visar att vi å ena sidan vaknar upp med ett tomt förråd av energier som måste fyllas på genom att äta frukost (Lennernäs, 2002; 2006). Forskaren Leigh E Gibson (2007b) poängterar å andra sidan, utifrån sin genomgång av de senaste 25 årens forskning, att en rejäl frukost inte alltid är den bästa starten på dagen. Han menar till och
med att det i vissa avseenden är bättre att hoppa över frukosten helt, särskilt om vi ska utföra uppgifter som kräver snabb reaktionsförmåga. Gibsons forskningsresultat visar att reflex och reaktionsförmåga skärps om vi fått svälta på morgonen. Vid hunger utsöndrar kroppen hormonet ghrelin, som gör oss alerta, skärper syn, luktsinne och medvetenheten och inte förrän efter långa perioder av aktiv mental ansträngning är våra energireserver helt uttömda och behöver fyllas på med ett rejält näringsintag. Kroppen reglerar själv blodsockernivån och ser till att den vätskan vilket hjärnan får sin näring ifrån håller en lagom dos och behöver hjärnan mer, portionerar kroppen själv ut det från de energiförråd som lagrats i kroppen, hävdar Gibson. Han menar också i motsats till Lennernäs, att frukostintaget inte bör innehålla för stor mängd näringsämnen. Gibsons rekommenderande frukost bör endast vara en banan eller en liten skål flingor. Han är övertygad om att en liten mängd näring i form av kolhydrater, bara precis nog för att döva hungern, kan förbättra minnesfunktionerna under de första timmarna på dagen (Gibson, 2007b).
Efter att ha tagit del av Lennernäs och Gibsons material har vi tagit ställning till att det är viktigt att få i sig en näringsrik frukost på morgonen. Vårt ställningstagande grundar sig på Lennernäs forskning. Vi tror inte att det är sunt för kroppen att avvisa sin egen biologi.
2.2 Är frukost skolans ansvar?
Enligt Lpo 94 har skolan en viktig roll i folkhälsoarbetet eftersom skolan har ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljö (Lärarförbundet, 2004).
Barnombudsmannen (BO, 2004) påpekar att det i dag finns många barn och ungdomar som av olika anledningar inte äter frukost hemma. Utvecklig mot att många barn kommer hungriga till skolan är synnerligen beklagligt utifrån argumentet att matintaget påverkar prestation och koncentration. Enligt rapporten Upp till 18 gjord av BO (2004) visar att det är vanligare att barn till ensamstående föräldrar och barn med utrikesfödda föräldrar hoppar över frukosten.
En stor del av landets skolor har uppmärksammat problemet att många av eleverna kommer till skolan med tom mage och därför erbjuder de frukost åt alla elever i skolan. För de skolor som i dag kan erbjuda alla sina elever en bra start på dagen har erfarenheterna visat sig vara väldigt positiva (BO, 2004). De skolor som testat frukost- servering upptäcker snabbt fördelar såsom lugnare i klassrummet, minskad frånvaro, ökat intresse för kost och hälsa och inte minst en ökad kontaktskapare mellan elever och personal. Frukost i skolan är dock inte tänkt att ersätta frukosten i hemmet utan fungera som ett komplement för de elever som av någon anledning inte hinner eller kan äta hemma (BO, 2004). Enligt Lpo 94 ska skolan vara ett stöd för familjerna i deras ansvar för barnens fostran och utveckling och därför måste arbetet med förbättrade frukost- vanor ske i samarbete med hemmet (Jfr Lärarförbundet, 2004).
2.3 Tomteboskolan
Tomteboskolan som finns i en medelstor stad någonstans i vårt avlånga land är en mångkulturell skola där elever med invandrarbakgrund uppgår till cirka 90 procent. Två pedagoger som arbetade i en klass F-2 uppmärksammade att flera av eleverna inte ätit frukost innan de kom till skolan. Orsaken enligt dem var att många av elevernas familjer inte hade rutin att gå upp med barnen på morgonen och hjälpa dem att göra sig i ordning. En stor del av elevernas föräldrar var arbetslösa eller läste svenska på SFI (Svenskundervisning för invandrare) under några timmar på för- eller eftermiddagar. Eleverna kom upp sent och hoppade över frukosten för att hinna i tid till skolan. Det fick som följd att många klagade på att de hade ont i magen, att de var trötta och att de frågade ofta hur lång tid det var till lunch.
De två pedagogerna läste om ett stipendium för mat och måltider i förskola och skola och skickade in en ansökan. Syften som angavs när pedagogerna ansökte stipendiet var att de vill visa barnen ett bra och snabblagat förslag till frukost som de lätt skulle kunna ordna själva i fortsättningen. De ville även förbättra inlärningen under förmiddagen genom att eleverna på så sätt skulle kunna koncentrera sig på vad de arbetar med istället för hunger och den olustkänsla det för med sig.
De fick 15 000 kronor i stipendium till sitt frukostprojekt och startade projektet som varade i en och en halv termin. De trodde först inte att pengarna skulle räcka ens till en
termin, men genom sitt och elevernas engagemang i att fixa och ordna så räckte pengarna längre. Genom att beställa varor tillsammans med fritidshemmet sjönk kostnaderna också. Eleverna fick turas om att vara frukostvärdar och som värd hade man ansvar för dukning av ett bord och fick även hjälpa till med att baka bröd på måndagar. Recepten sattes ihop till en receptbok som alla eleverna fick med sig hem efter projektets slut. I och med att det bara var denna F-2 klass som fick stipendium fick frukoststunderna ske i klassrummet.
3 Syfte
”Barn är experter på sina egna liv” skriver BO, Lena Nyberg (2006-10-19) i en debattartikel. Vidare skriver Nyberg, för att verkligen komma åt ett barnperspektiv måste vuxna lyssna och ta till sig det som barn och unga förmedlar.
Vi vill med vår undersökning lyssna och ta till oss de erfarenheter och berättelser eleverna har som deltog i Tomteboskolans frukostprojekt idag, några år efter att projektet genomförts.
Syftet med undersökningen är att beskriva de erfarenheter och berättelser om frukost som eleverna bär med sig. Med denna utgångspunkt vill vi skapa förståelse för de processer som vi tror att ett frukostprojekt kan medföra. Våra teoretiska utgångspunkter syftar till att belysa fenomenet frukost och frukostvanor ur kognitivt och sociologiskt perspektiv.
Utifrån syftet har vi kommit fram till dessa tre frågeställningar:
• Vad är det för erfarenheter eleverna har med sig från frukostprojektet? • Hur tänker eleverna kring frukost?
4 Teoriförankring
4.1 Kognitiv teori
Kognitiv teori fokuserar på hur människans tankeprocesser är uppbyggda och hur de utvecklas. Hur påverkar utvecklingen uppfattningen och förståelsen av omvärlden samt hur påverkar slutligen allt detta beteende för individen (Hwang & Nilsson, 2003). Utifrån undersökningen är vi mindre intresserade av elevernas ståndpunkt i frågan om att äta frukost och mer inriktade på hur de tänker kring fenomenet frukost. Den kognitiva teorin har vi användning i vår tolkning och analys av de svar och tankar vi samlat in för att kunna förstå kontexten av dem. Inom kognitiv forskning hittar vi teoretiker såsom Jean Piaget och Lev Vygotskij.
4.1.1 Jean Piaget
Jean Piaget, en tidig representant för det kognitiva perspektivet och ursprungligen naturvetare och biolog, hävdade att utvecklingen av tänkandet sker i olika stadier som är åldersrelaterade. Varje stadium är uppbyggt på ett sätt som gör att barnens tänkande i en fas, till viss del skiljer sig från tänkandet under en annan. Enligt Piagets konkreta operationella fas kan barn i sex till tolv års ålder endast tänka logiskt och abstrakt i situationer där de tar hjälp av konkreta faktorer (Piaget, 1972). Den konkreta faktorn i vår undersökning är frukostprojektet.
Piagets forskningsstudier kom att fokusera hur barns kognitiva förmåga utvecklas. Han ville skapa en ökad förståelse av vilka tankeprocesser som låg till grund för den mentala förmågan och begreppsbildning (a.a.). Utifrån sina studier kom Piaget fram till sin stadiegrundande teori och han ansåg att barn tänker med en annan logik än vuxna. Enligt Piaget själv, sker den kognitiva utvecklingen till största del aktivt inom individen oberoende av yttre faktorer såsom bland annat sociala och kulturella element. Han menade att utvecklingen är universell och att alla barn i hela världen, i stort sett, vid samma tidpunkt går igenom samma utvecklingsstadium, oberoende av var de växer upp.
Piagets syn på utvecklingen är att den till största del sker inom individen och därför menar han att utveckling och utbildning är förhållandevis oberoende av varandra. Han menar att utveckling sker genom mental anpassning av ny inlärning och ny kunskap. Denna anpassning sker på två olika sätt, assimilation och ackommodation. Assimilation innebär att ny kunskap eller erfarenheter kan läggas till de mentala tankebanorna hos individen utan att dessa behöver omstruktureras. Den nya kunskapen passar på så vis in i den bild av världen som skapats och används för att reflektera över och samspela med omvärlden. Om inte den mentala bilden av världen stämmer överens med den nya kunskapen eller erfarenheterna vi utsätts för, uppstår en obalans som kan upplevas som störande eftersom det medför en misstanke om eller en bekräftelse på att ens kunskaper inte längre är hållbara (Piaget, 1972). Piaget hävdar att det finns en mänsklig strävan efter mental jämvikt som driver individer att utveckla sina tankeprocesser genom att konstruera dem så att bilden av världen stämmer med erfarenheterna. Denna omstrukturering av tankeprocesserna är det som han kallar för ackommodation (a.a.). Detta kan hjälpa oss att förklara vad som hänt om någon av eleverna inte har en frukostvana sen tidigare och om de nu har detta med hjälp av frukostprojektet.
4.1.2 Lev Vygotskij
Piaget uppfattade barnens kognitiva utveckling som en närmast självstyrd process. De utforskar världen och gör sina upptäckter på egen hand.
Vygotskij menade visserligen också att barnet aktivt bygger upp sin kunskap om världen genom att utforska och upptäcka men han betonade att barnet även ingick i ett socialt och kulturellt samanhang (Vygotskij, 2001). Lev Vygotskij var också en pionjär inom det kognitiva perspektivet och han ansåg att barnets utveckling var helt beroende av vilken kulturell situation det växer upp i, utvecklingen är så att säga kulturspecifik. Vygotskij menade att utveckling sker individuellt men ska ses som ett resultat av barnets sociala samspel med bland annat föräldrar, syskon och lärare. Varje kultur utrustar barnet med vissa relevanta redskap och verktyg som bidrar till att lära barnet hur de ska tänka och tycka. Dessa redskap och verktyg är inte universella, varken i sitt förlopp eller i sitt innehåll (Vygotskij, 2001).
Vygotskij hade fokus på det dialogiska samarbetet mellan barnet och en mer kompetent individ. Han menade att detta samarbete ska ske inom den proximala utvecklingszonen. Det vill säga närmst det som barnet redan kan och har kunskap om, inte för lätt och inte för svårt (Vygotskij, 2001).
Vygotskij menade också, för att förstå en individs mentala funktioner måste man gå utanför individen och undersöka de sociala och kulturella processer de härstammar från. Man behöver sätta in individen i ett sammanhang för att förstå dennes kognitiva utveckling (a.a.).
För att kunna tolka och analysera elevernas tankar och svar ur ett kognitivt perspektiv måste vi även titta på de sociala och kulturella processer de härstammar från. Det leder oss till de sociologiska teorierna där vi valt att utgå från Pierre Bourdieu.
4.2 Sociologisk teori
Sociologer studerar olika grupper, samhällen och människors sociala liv med tonvikt på det moderna samhället (Ericsson, 2005). De försöker förstå hur samhällen och grupper är uppbyggda och fungerar. Sociologer försöker hitta mönster i människors handlande och hur och varför människors handlingsmöjligheter, värderingar och relationer skiljer sig åt. De val vi gör påverkas av det samhälle och den tid vi lever i och av historiska och sociala krafter (a.a.).
4.2.1 Pierre Bourdieu
Pierre Bourdieu var en fransk sociolog. Bourdieus teori om människan, dess tänkande och beteende förklarar han i samlade begrepp som fält, habitus och kapital (Bourdieu, 1986).
Bourdieu fokuserade på hur sociala relationsmönster byggs upp och lever vidare genom generationsskiften. En av hans bärande tankar var att människans handlingar är sociala och kollektiva i sin karaktär (a.a.).
Bourdieu menar att människor gärna klassificerar in sig i olika sociala grupper. Dessa grupperingar kallar han för fält och de kan vara utifrån till exempel utbildning,
arbete eller intresse. Ett fält representeras av det orienteringsområdet som individen befinner sig i och rör sig inom. De människor man samspelar med i sina vardags- situationer är oftast medlemmar inom samma fält. Självklart sker det rörlighet mellan fälten men oftast är det inom det egna fältet som man passar bäst in i och känner sig tryggast inom. I varje fält finns vissa spelregler som individen bör anpassa sig efter, och om möjligt utveckla, för att på så sätt hålla sig kvar eller avancera inom fältet. Oftast håller sig individen inom samma fält som sina föräldrar eftersom man vuxit upp där och fostrats efter de spelregler som gäller där (Bourdieu, 2005).
För att förklara det system som möjliggör för människan att orientera sig och förstå omvärlden, använde Bourdieu begreppet habitus. Detta system ligger på ett djupare plan än det som är inlärt i form av kunskaper och färdigheter. Ens habitus formas under hela ens livsfärd och människans livsstil kan ses som en produkt av deras habitus. Habitus är i stort en helhet av sammanhängande planer som omfattar både handlingsmönster och tankesätt. Dessa sitter hårt rotade i såväl kropp som själ och har inpräglade vanor och dispositioner som verkar bestämmande för människans möjlighet att handla, tänka och värdera sin omvärld och det som händer i den. Dessa vanor och dispositioner hjälper människan att agera och handla i nya situationer. Habitus är inte något som är statiskt, men det kan vara mycket svårt att förändra (a.a.).
Med kapital menade Bourdieu de tillgångar en människa har i form av makt, status och socialt inflytande. Han delade in kapitalbegreppet i fyra undergrupper; socialt-, symboliskt-, ekonomiskt- och kulturellt kapital. Med dessa fyra kapitalgrupper använde Bourdieu sig för att försöka förklara hur makt och position kan reproduceras och omvandlas samt hur olika samhällsgrupper historiskt sett fått makten till sig.
5 Metodval
Syftet med vår undersökning är alltså inte att komma åt om eleverna ätit frukost. Det vi vill undersöka är vad som fick dem att äta eller inte äta. Vilken var drivkraften till detta beslut?
För att visa på hur eleverna under intervjuerna berättade om vad som fick dem att äta frukost på morgonen citerar vi Emine, Laura och Pelle:
(Emine) – Mamma sa att jag måste äta innan för annars är det inte bra.
(Laura) – Igår åt jag pizza till frukost. Jag värmer den i mikron. Pappa beställde
pizza i förrgår på kvällen och sen det var över, så åt jag det till frukost.
(Pelle) – Varför slänga pizzan?
Det finns olika tekniker att använda för att samla in ett empiriskt underlag, det kan till exempel vara observationer, enkäter eller intervjuer (Patel & Davidson, 2003).
Observation är en teknik att använda för att samla information genom att iaktta uppmärksamt. Denna teknik är särskilt användbar om informationen som ska samlas in berör beteende och skeenden i en naturlig situation (a.a.).
Enkät är en bra teknik att använda sig av om man vill samla information som bygger på frågor. Detta görs genom att samma fråga eller frågor ställs till ett stort antal personer, ofta skriftligt på en blankett. Enkäters svarsalternativ är ofta formulerade i förväg och med särskild plats för svaret eller svaren (a.a.).
Intervjuer har en hel del gemensamt med enkäter men man har större möjlighet att variera öppna och slutna frågor under en intervju. Den metod man väljer att använda beror på vad som verkar ge bäst underlag för att undersökningens syfte och fråge- ställningar ska kunna besvaras. Eftersom vi ville komma åt elevernas egna tankar och uppfattningar om fenomenet frukost och projektet tyckte vi att intervjumetoden passar vår studie bättre än till exempel enkäter eller observationer (a.a.). Vi ville skapa förut- sättningar som gjorde att barnens tankevärld blev synlig och då kändes intervjuer och samtal som bra ingångar.
5.1 Kvalitativa intervjuer
I användandet av en metod som bygger på frågor finns det två aspekter att bejaka. Dels måste det bestämmas vilken grad av standardisering intervjun ska ha det vill säga hur mycket ansvar och inflytande intervjupersonen ska ges gällande frågornas utformning och ordning. Den andra aspekten kallas grad av strukturering och detta innebär i vilken utsträckning frågorna är fria för intervjupersonen att tolka beroende på attityder, inställningar och tidigare erfarenheter.
En kvalitativ intervju har i stort sett alltid en låg grad av standardisering. Vilken grad av strukturering som intervjun bygger på under en kvalitativ intervju kan dock variera. Syftet med en kvalitativ intervju är att på ett djupgående plan upptäcka och identifiera egenskaper i intervjupersonens livsvärld som kan komma i uttryck genom attityder, erfarenheter och värderingar.
Användandet av kvalitativa intervjuer innebär att man inte i förväg kan formulera svarsalternativet eller avgöra vad som är det ”sanna” svaret på frågan (Patel & Davidson, 2003).
Eftersom det var elevernas egna uppfattningar vi ville komma åt beslutade vi oss för att använde kvalitativa intervjuer med låg grad av standardisering och låg grad av strukturering. Vi använde låg grad av standardisering för att formuleringen av frågorna ägde rum under själva intervjun och vi ställde frågorna i den ordning som vi kände var lämpligast för just denna intervjugrupp. Låg grad av strukturering gav intervju- personerna ett stort utrymme att själva svara på frågorna (a.a.).
5.2 Urval
I första skedet av vår undersökning kontaktade vi de två pedagogerna som ansvarade för frukostprojektet på Tomteboskolan och hörde oss för om de var intresserade av att låta eleverna medverka i vår studie. De var väldigt positiva inför detta så vi åkte ut till skolan och presenterade oss själva och vår studie. När pedagogerna gett sitt medgivande, delade de ut brev till alla eleverna som de skulle ta med hem till föräldrarna. I brevet (Bilaga A) presenterade vi oss som två lärarstudenter och berättade
om vår studie och att vi ville göra intervjuer. Vi frågade om föräldrarnas godkännande för att deras barn skulle få medverka i våra intervjuer.
Vi frågade också eleven själv om denne ville vara med, vi ville ha godkännande från båda parter. Vi beskrev hur intervjuerna skulle gå till, att vi kommer att använda oss av en diktafon och ställa frågor kring frukostprojektet och om elevernas nuvarande frukostvanor. Vi förklarade också att allt material kommer att hanteras varsamt för att värna om varje barns integritet och att allt underlag som vi får fram kommer att vara anonymt (Jfr Patel & Davidson, 2003).
För att få fram ett resultat som var så representativt som möjligt för vår undersökning ville vi intervjua alla elever som deltog i frukostprojektet. Det blev inte så, en del av eleverna hade slarvat bort brevet eller glömt det hemma. Pedagogerna diskuterade med oss om ett möjligt deltagande ändå men vi avböjde detta då vi ville ha ett skriftligt godkännande från föräldrarna och ett muntligt godkännande från eleverna själva. Bortfallet visade sig vara åtta av de 21 eleverna, så i den första intervjugruppen blev de tre elever i nio års ålder, den andra fem elever i tio års ålder och den tredje gruppen fem elever i elva års ålder. Alla namn i arbetet är fingerade för att bevara deras anonymitet.
5.3 Insamlingen av empirin
För en lyckad kvalitativ intervju bör intervjuaren hjälpa intervjupersonerna att i samtal bygga upp ett meningsfullt och sammanhängande resonemang om det studerande fenomenet samt bidra till att alla är medskapare i samtalet (Patel & Davidson, 2003). Vi valde att göra gruppintervjuer för att eleverna skulle kunna hjälpa varandra att minnas och utveckla sitt tänkande. Det är dock högst troligt att våra samtal färgades av ett flertal faktorer som kan vara svåra eller omöjliga att överbygga som till exempel vår redan positiva syn på projektet, elevernas vilja att tillfredställa vuxenvärlden samt behärskning av språket, minspel och gester (Patel & Davidson, 2003).
Vi ville i intervjuerna få fram både det allmänna och det speciella för att teckna en fyllig bild av deras livsvärld. En större insikt i elevernas livsvärld gör det lättare för oss att tolka resultatet utifrån vårt teoretiska underlag.
Vi började intervjuerna med att presentera oss för eleverna och att vi ville intervjua dem om deras tankar om frukost. Vidare visade vi hur diktafonen fungerade och
berättade att vi skulle banda samtalet. Vi gjorde klart för dem att det bara var vi två som kommer att lyssna på det inspelade materialet. Innan själva intervjun startade frågade vi alla eleverna om det kändes okej att svara på våra frågor. Omar, en av pojkarna i den andra intervjugruppen utbrister då förtvivlat:
(Omar) – Jag vill inte vara med. Jag fattar ingenting av vad ni säger. (Intervjuare) – Vi vill bara veta hur ni tänker om frukost.
Omar pekar på diktafonen och utbrister:
(Omar) – Vadå, kan den veta vad jag tänker?
När alla missförstånd rätts ut bestämmer Omar sig för att vara med och intervjun startar. Frågornas ordning var inte förbestämd, standardiseringen var alltså låg. Gällande frågornas svarsutrymme använde vi öppna frågor som gav stort utrymme för eleverna att svara utifrån vad de själva tyckte, struktureringen var här av låg grad.
De övergripande frågorna utgår från våra tre frågeställningar men utformningen av följdfrågor skedde under själva intervjun (Bilaga B).
6 Analys
Undersökningen bygger på kvalitativa gruppintervjuer med 13 elever i tre grupper. Syftet med undersökningen är att beskriva de erfarenheter och berättelser om frukost som just dessa elever bär med sig.
För att kunna beskriva vårt insamlande empiriska material har vi valt att analysera det utifrån tre olika teman. Dessa tre teman har vi arbetat fram ur våra tre fråge- sällningar. Det första temat, minnen från frukostprojektet, är en omformulering av frågeställningen:
• Vad är det för erfarenheter eleverna har med sig från frukostprojektet?
Nästa tema omfattar frukostens betydelse, normer och värderingar i nuläget för dessa elever och är kopplat till frågeställningen:
• Hur tänker eleverna kring frukost?
Vi avslutar vår analys med det tredje temat, frukostens förankring i hemmet, som innefattar frågeställningen:
• Hur ser frukostkulturen ut hemma hos dessa elever?
När vi bestämt vilka teman som analysen skulle utgå från kategoriserade vi in elevernas berättelser i dem, för att sedan plocka ut citat ur dem. Detta gjorde vi för att kunna lyfta specifika upplevelser och erfarenheter som eleverna förmedlat.
Analysen av elevernas citat förklarar och tolkar vi utifrån ett socialt och kognitivt perspektiv.
6.1 Minnen från frukostprojektet
Vi frågade eleverna om vad de minns av frukostprojektet och de svarade intensivt och med olika reflektioner kring frågan:
(Sam) – Jo vi kommer ihåg.
(Pelle) – Kan man säga att man vill ha det igen? (Jelena) – Det var gott.
(Sarah) – Jag vill äta i skolan en gång till.
(Jasna) – Man fick några förslag om vad man kan äta. (Sandra) – Man fick förslag av vad man kan äta, typ flingor. (Sarah) – Cornflakes.
(Hamsa) – Åt cornflakes på skolan. (Jasna) – Åt frukost hemma, sen i skolan. (Omar) – Ibland cornflakes, ibland macka. (Sarah) – Jag önskar att det var så fortfarande.
Eleverna på Tomteboskolans minns sitt frukostprojekt och citaten visar tydligt att de uppfattar detta som något som varit positivt och önskar att de skulle kunna få tillbaka det. De har fått vara med om en erfarenhet som haft en bekräftande inverkan på deras tankeprocesser.
När vi bad eleverna berätta om vad de minns från frukostprojektet fick de möjlighet att verbalt uttrycka sina tankar och erfarenheter av själva upplevelsen vilket leder deras kognitiva utveckling ännu ett steg framåt.
Den kognitiva forskningsteorins syn på minnesbearbetning kan ses som en förmåga att utveckla mentala verktyg för att tolka och förstå sin omgivning och ett av dessa verktyg är språket (Vygotskij, 2001). Språket gör det möjligt att delta i sociala samspel. Dessa samspel sker både i form av konkreta samtal med andra individer och i form av inre tankeprocesser. Vygotskij menar att utveckling sker både inifrån och ut och utifrån och in (a.a.).
När det gäller barndomsminnen hävdar exempelvis Miller (1983) att människor ofta återger sitt förflutna med mer positiv framtoning än vad som är befogat. Det vi minns
tillkommer genom tolkning av själva upplevelsen och sker i samspel med individens tidigare erfarenheter, kunskaper och förväntningar (Miller, 1983).
Kanske är det så att elevernas upplevelser av frukoststunderna i klassrummet generellt varit positiva och att de därför inte lägger så stor vikt vid eventuella negativa händelser?
En annan diskussion som uppstod mellan Laura och Pelle visar på deras förmåga att sammankoppla två gemensamma erfarenheter och utifrån dessa konkreta situationer föra ett specifiktbundet logiskt resonemang. De utgår från en diskussion om de ska äta frukost eller ha fler fester.
(Pelle) – Jag vill ha tillbaka de lärarna.
(Laura) – Hallo! Hur vill du ha det, vill du ha halloweenfest eller frukost? (Pelle) – Då vi hade frukost i en termin.
(Laura) – Vadå, vill du ha fest varje kväll?
(Pelle) – Visar ett kroppsspråk som uttrycker svaret nej. (Laura) – Jamen då så.
(Pelle) – Jamen har vi det då? Naj!
Denna diskussion visar på ett logiskt resonemang. Laura avbryter och informerar sin kamrat med ”Hallo, vi kan inte få allt”. Då hade de frukost och nu har de halloweenfest. Hennes resonemang visar på, enligt Piaget, ett logiskt tänkande, men endast i denna specifika situation med konkreta utgångspunkter. I diskussionen visar Laura på en förståelse om prioritering, där konsekvensen säger henne att om de ska få tillbaka frukoststunderna i klassrummet måste de ta bort något annat. Enligt Piagets tredje stadium, det konkret operationella, börjar tankeprocesserna bli mer flexibla runt sex till elva års ålder (Piaget, 1972). Medvetandet blir mer inriktat på de faktiska förhållandena mellan ting och människor i omvärlden. Vilket eleverna nu visar genom att tänka mer objektivt och kan generalisera och jämföra erfarenheter från en situation till en annan (a.a.).
När vi vidare frågade dem hur det kom sig att de kunde äta frukost i skolan inleddes nästa diskussion.
(Emine) – Vår gamla fröken hittade en annons i tidningen, sen vann hon 15 000 kronor. (Laura) – Då åt vi en termin och lite till.
(Emine) – Det var bra.
Gruppdiskussionen hjälper dem att minnas tillsammans. Samtalets gång går från, Ja, vi minns, till, önskar det tillbaka, vidare till, ni kan inte få allt, och slutligen, nej det var ju så att fröken vann pengar. Eleverna har kommit fram till förståelse av att det kostar pengar att äta frukost. Diskussionens utveckling sett ur Vygotskij kognitiva teori visar att eleverna i samspel med varandra leder sin förståelse och utveckling framåt. Enligt Vygotskij sker utveckling individuellt men ska ses som ett resultat av samspel mellan individer (Vygotskij, 2001).
En liknande diskussion av samma natur uppstod i en av de andra grupperna. Här kan vi också se hur eleverna blir hjälpta av varandra för att minnas hur det egentligen var.
(Jasna) – Vi vann pengar. (Sarah) – Med Ella.
(Jasna) – Ella vann pengar, jag tror på trisslott. (Hamsa) – Typ 500 kronor så.
(Jasna) – Nej! Inte så lite, mycket mer. (Hamsa) – 1 000 typ.
(Jasna) – 1 000 nånting.
(Sarah) – Så dom bestämde, lärarna bestämde att barnen tillsammans dom, att vi
skulle ha frukost för många åt inte frukost så dom….
(Jasna) – … var arga då när dom kom så fick de ringa föräldrarna och sånt.
Minnena som eleverna bär med sig från frukoststunderna är generellt positiva fast de minns också att lärarna tyckte det var ett problem att vissa elever inte åt frukost innan de kom till skolan. Av det bestämde lärarna att starta frukostprojektet.
Den tankemässiga utvecklingen för eleverna kan förknippas med mognad, men är enligt Doverborg och Pramling (2000) i större utsträckning knuten till erfarenheter. De erfarenheter som eleverna har införskaffat sig har stor inverkan på hur de tänker (a.a.). Tankeutvecklingen är relaterad till ett innehåll och erfarenheter vilket innebär att eleverna har kommit olika långt i sina tankeutvecklingar (a.a.).
Elevernas minnesbilder utryckte en önskan om att återinföra frukostprojektet. Vad är det då eleverna saknar och söker med frukoststunderna i klassrummet?
(Pelle) – Det var roligt. När vi hade det där fick jag alltid tända ljusen runtomkring
mackorna.
(Omar) – Det var roligast att duka.
(Sandra) – Jag vill ha sällskap när jag ska äta. Man har inte så mycket sällskap hemma.
Det är roligt när man är hela familjen.
(Hamsa) – Jag äter vid TV:n för det är tråkigt annars.
(Sarah) – Jag vill ha sällskap när jag ska äta. Hemma är det bara jag och min tråkiga
lillebror som äter frukost.
Det vi kan utläsa av deras berättelser är att de saknar ansvaret de fick av att kunna hjälpa till men också möjligheten av att handledas av vuxna förebilder. Det som också är uppenbart är att de saknar dessa frukoststunder i klassrummet då de skapade tillfälle för gemenskap.
En viktig bas för utvecklingen enligt Vygotskij (2001) är att klara något tillsammans med någon mer erfaren och kunnig, då oftast en vuxen, då det ger förutsättningar att utvecklas såväl socialt som kulturellt. Den vuxne ska verka som en handledare som ställer krav och utmanar eleven inom ramen för vad denne klarar av och finnas som stöd om så behövs.
6.2 Frukostens betydelse, normer och värderingar
En näringsrik frukost är viktig, för en bra start på dagen, tycks vara den generella uppfattningen för dessa elever. Jasna reflekterar över nyttigt och onyttigt genom detta talande citat:
(Jasna) – Tänk om godis skulle vara frukost och att godis skulle vara nyttigt.
Elevernas normer och värderingar om frukost har med en viss moral att göra och kan ses som en osynlig länk mellan familjen och eleven. Familjens frukostmönster fungerar som ett medfört mönster och påverkar elevernas morgonvanor under uppväxten. Eleverna vet att det är rätt att äta frukost och att de mår bra av det, detta har pedagogerna konkret och praktiskt erbjudit och visat dem.
Upplevelser av att tillaga och delta i familjemåltiderna under uppväxten tillhör det som Inger M Jonsson (2005) kallar vardagslärandet och sker oftast i hemmet. Under frukostprojektet flyttade pedagogerna på sätt och vis in en familjemåltid i klassrummet för att under en period utöva detta vardagslärande. Detta gjordes genom att erbjuda eleverna erfarenheter i form av smaker, minnen och verkligt utförande och vi citerar dessa elever:
(Sarah) – Jag mår bra.
(Jelena) – Man fick några förslag om vad man kan äta. (Sam) – Bra idéer.
(Jasna) – Typ flingor.
(Sandra) – På morgonen en gång här så bakade vi bröd. Sen fick vi pålägg som ost,
smör och saltkött.
(Sarah) – Knäckebröd, juice och flingor. Allt det nyttiga. (Laura) – Allt det vanliga som alla äter.
Jonsson (2005) menar att vi lär oss att förstå verkligheten och vårt handlande genom deltagande i vardagslärandet som måste utföras och utföras igen. Jonsson tolkar Luptons syn på familjemåltiden och dess praxis som en viktig komponent i uppbyggnaden och återskapandet av familjens traditioner och kultur (Jonsson, 2005). Anneli Liukko (1996) skriver i sin avhandling att maten i dag har mist något av sin sociala förankring i hemmet genom att många arbetsplatser och skolor erbjuder matservering. Den massproducerade maten kan ses som en erbjudan, av omtanke, till konsumenter, men även som utövande av statlig kontroll, där samhällets rådandemoral och förhållningssätt till maten blir den ”sanna” bilden.
Enligt Jonsson (2005) har det svenska samhället en lång tradition bakom sig av att informera och ge rådgivning kring mat och matvanor som riktlinje för att eliminera risker för dålig hälsa. Denna allmänna syn och tänkande kring mat och hälsa har skapats ur ett näringsforskningsperspektiv och det är utifrån detta perspektiv som ”matmoralen” i form av normer och värderingar uppkommit. Jonsson (2005) uttrycker en viss kritik till rådgivning och information kring mat och hälsa. Hon påpekar, för att förstå kunskapen och kunna ta den till sig samt praktiskt lyckas utföra den, bör inte mat och måltider särskiljas från sin praktiska och kulturella arena, som ofta är hemmet.
Utifrån Piagets (1972) syn på den individuella utvecklingen skulle inte vare sig utbildning eller de kulturella arenorna ha någon betydelse för huruvida eleverna lyckas ta till sig och förstå kunskapen. Vygotskij (2001) hävdar att de kulturella samman- hangen är av stor vikt för huruvida den individuella utvecklingen formas. Han hävdar även att den optimala utvecklingen sker i samspel och handledning av erfarna vuxna förebilder.
Upplevelser av att tillaga och delta i måltider formar den praktiska handlings- beredskapen, vilket kanske väger tyngre än officiella råd och riktlinjer om hur vi bör göra och äta för att må bra (Jonsson, 2005).
Pedagogerna på Tomteboskolan har i sitt arbete med frukostprojektet lyckats att inte särskilja kunskapen om frukosten och frukostvanor från sin praktiska arena då de bjöd in eleverna på frukost i klassrummet. Pedagogerna gav dem råd och idéer på vad en nyttig frukost kunde innehålla samtidigt som de gav eleverna upplevelser av att tillaga och delta i måltiden.
6.3 Frukostens förankring i hemmet
Det tredje temat vi lyfter är om frukostens förankring i hemmet. Av de berättelser som eleverna delger oss under intervjuerna finns det erfarenheter som tyder på motsägelsefyllda känslor. Ord och handling tycks inte alltid gå ihop. Eleverna har god kunskap om vad som anses vara en god start på dagen, de har normer och värderingar som reflekterar det svenska samhällets syn kring frukostens betydelse men intervjuerna visar att det kan vara svårt att leva som man lärt. Det finns tecken som tyder på bristande förmåga att själv utföra handlingen och ansvara för att ordna en näringsrik frukost innan de går till skolan.
För att illustrera dessa känslor väljer vi att lyfta hur Pelle tio år berättar om sin frukosterfarenhet:
(Pelle) – Jag kom alltid tidigt till skolan när vi åt frukost här. Då fick jag tända ljusen
och blanda juice. Det är roligt att laga frukost och sånt. Jag och min syster kan laga många sorters mat; spagetti och köttfärssås, kyckling, ris, korv och makaroner.
(Intervjuare) – Till frukost?
(Pelle) – Nej, inte till frukost. Det är ännu lättare att göra. Typ man lägger bara bröd,
ost och pålägg.
Vidare berättar Pelle:
(Pelle) – Jag äter inte så ofta frukost hemma hos mig. Jag är inte hungrig och så när jag
vaknar. Ibland äter jag flingor, om jag vill. Finns det redan bredda mackor så brukar jag äta dom. För ibland brukar min bror äta mackor på natten och om han inte orkar så finns det mackor kvar. Han brukar lämna några och då kan jag ta dom. För jag orkar inte gå upp och göra dom själv. Ibland vaknar jag sent och då hinner jag inte äta.
Pelle berättar att han under frukostprojektet alltid kom tidigt till skolan och fick hjälpa fröknarna med frukostförberedelserna. När Pelle är hemma och själv ansvarar för morgonförberedelserna, vaknar han ofta sent och hinner inte alltid äta frukost innan han går iväg till skolan.
Utifrån Piagets (1972) syn på inlärning och ny kunskapsutveckling har Pelle inte lyckats göra den nya kunskapen begriplig på ett inre mentalt plan. Han vet att det är viktigt att äta frukost på morgonen och han berättar även att det är lätt att tillaga frukost. Ändå lyckas han inte praktiskt utföra det.
Den nya kunskapen har skapat obalans i hans tänkande, den tidigare bilden av världen stämmer inte med de erfarenheter som erbjudits under frukostprojektet. Enligt Piaget (1972) strävar varje människa efter mental jämvikt, det vill säga en balans mellan olika motsägelsefyllda krafter i medvetandet. När obalans uppstår kan denna inre strävan att återfå den sinnesbalans leda till modifiering och utveckling av den kognitiva förmågan, vilket inte har skett.
Vygotskij (2001) menar att en individs mentala funktioner endast kan förstås om man går utanför individen och undersöker de kulturella och sociala funktioner de härstammar från. Vygotskijs teori är kulturspecifik och enligt honom är elevernas utveckling helt beroende av vilka kulturella situationer de växt upp i. Medan Piaget (1972) uttrycker att utveckling och utbildning inte är av så stor betydelse för varandra, anser Vygotskij att de går hand i hand och ska ses som ett resultat av barnets sociala samspel med bland annat föräldrar, syskon och lärare.
När vi tittar på vad Pelle berättar om sin sociala och kulturella bakgrund vet vi att han ibland får hjälp med maten och frukosten av sina syskon. Han berättar inget om föräldrarnas medverkan under måltiderna. Vi vet också att han gärna kom tidigt till skolan under frukostprojektet för att hjälpa sina fröknar med frukostförberedelserna. Mat har enligt Bourdieu (1986) med moral att göra och representerar en osynlig länk mellan generationer. Mat och smaken för mat har att göra med mallen för all smak och präglas av uppväxtens sociala tillhörighet (a.a.). Bourdieu uttrycker att individen på så sätt reproducerar sina tidigare matvanor då smak avser, i större mening, att skildra en klass- eller kulturbunden livsstil. Smakförändring kan därmed även spegla social rörlighet mellan olika grupper inom samhället (Bourdieu, 1986). När pedagogerna erbjöd sina elever nya smaker och minnen under frukostprojektet, erbjöd de eleverna en smak ifrån pedagogernas ”matmoral” och tolkning av vad som är nyttigt och viktigt att äta till frukost, eller som kanske Bourdieu skulle ha uttryckt det: eleverna fick gästspela i ett annat fält med nya spelregler.
Familjen är normalt barnets första samspelsarena och enligt Bourdieu (1986) är det i främsta rummet föräldrarna som förmedlar kulturens och samhällets normer, värderingar och roller. Barnen tolkar och bearbetar intryck och erfarenheter genom att i samspel med familjen tillägna sig en referensram. Denna referensram kommer att påverka deras tolkningar och bearbetningar av kommande erfarenhet länge fram.
6.4 Sammanfattning och slutsatser
Under undersökningens gång har vi lärt oss att frukost och frukostvanor är mer komplexa än vi tidigare trott. Frukost och morgonrutiner handlar inte enbart om att äta eller inte äta, utan det finns en djupare rotad livsstil som inte är lätt att göra inverkan på. Detta kan vi tyda efter att ha analyserat de effekter som frukostprojektet haft på dessa elever.
Utifrån de frukostkulturer som eleverna haft med sig hemma i från, har erfarenheterna av frukostprojektet ”ställt till det” för en del av elevernas tankestrukturer. Vi tror att denna förvirring hos dessa elever i form av motsägelsefyllda känslor kan ha fört något gott med sig. Utan frukostprojektet, inga nya erfarenheter som får igång utvecklingen av tankestrukturerna. Är då ett frukostprojekt en hållbar utveckling för att
uppnå mål och riktlinjer i läroplanen? Det tror vi, eftersom projektet lyckats med att förmedla och förankra kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt ha förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljö. Oavsätt om eleverna i nuläget lyckas utföra det själva eller inte, har de en ökad kunskap och förståelse för den egna hälsans vikt.
En ökad kunskap och förståelse för den viktiga frukosten har pedagogerna på Tomteboskolan givit eleverna genom aktivt deltagande och praktiskt utförande. Under frukostprojektet ställde pedagogerna rimliga krav på vad eleverna skulle klara av. Men det kanske viktigaste var att pedagogerna fanns i klassrummet tillsammans med eleverna. Tillsammans utförde och förankrade de kunskapen om den viktiga frukosten, en kunskap som eleverna fortfarande bär med sig.
Frukostprojektet gav upphov till gemenskap och rimligt ansvar, vilket eleverna än i dag saknar och vissa uttrycker en önskan om att återinföra frukoststunderna.
7 Diskussion
Den metod vi använt för att samla in vårt empiriska material har varit kvalitativa gruppintervjuer. Ambitionen med denna metod har varit att komma åt elevernas tankar för att kunna tolka och skapa förståelse för innebörden av dessa, detta utifrån ett specifikt fenomen.
Kvalitativa undersökningar kännetecknas av stora variationer därför bör varje undersökning ses som unik. Det är svårt att finna entydiga regler och kriterier för att bedöma validitet i dessa undersökningar (Patel & Davidson, 2003). Istället bör validiteten i en kvalitativ undersökning bedömas utifrån forskningsprocessens samtliga delar, det vill säga från början till slut. Vår bedömning av forskningsprocessen i denna undersökning är att den håller god validitet. Möjligheten att bedöma vår tolknings trovärdighet lämnar vi till läsaren. För att läsaren ska förstå och kunna följa med i forskningsprocessen har det varit viktigt för oss att noggrant beskriva alla processer vi genomgått i vårt arbete (Jfr Patel & Davidson, 2003).
Detta har vi gjort utifrån de nio punkter som Runa Patel och Bo Davidson (2003) skriver om i boken Forskningsmetodikens grunder att planera, genomföra och
rapportera en undersökning:
1. Problem uppstod – beskrivs i inledningen 2. Forskarens förförståelse – beskrivs i bakgrunden
3. Hur teoretisk kunskap spelar in – beskrivs i teoriförankringen 4. Hur de som omfattas av studien valts ut – beskrivs i urvalet 5. Hur empirin samlats in – beskrivs i metoden
6. I vilken kontext och i vilka situationer studien genomförts – saknas i vår forskningsprocess då vi anser att detta inte är av vikt för vare sig trovärdighet, analys eller resultat.
7. Hur empirin transkriberats – beskrivs i analysen 8. Hur analysen genomförts – beskrivs i analysen 9. Hur resultatet redovisats – beskrivs i analysen
Enligt Runa Patel och Bo Davidson (2003) är en forskningsrapport av god validitet om den författats med dessa processpunkter i åtanke.
I en kvalitativ forskningsstudie är inte reliabiliteten av anmärkningsvärd betydelse då den istället bör ses mot bakgrund av den unika situation som råder vid undersöknings- tillfället. Det är viktigare att fånga det unika och variationen i svaren än att samma svar alltid erhålls (Patel & Davidson, 2003). Eftersom vi ville fånga det unika och utmärkande i elevernas berättelser anser vi att valet av metod var korrekt för att kunna analysera resultaten och ge svar på våra frågeställningar.
Vi upplever att resultaten i analysen håller en bra balans mellan citat från eleverna och vår tolkning av dem utifrån de sociologiska- och kognitiva perspektiven.
Vi hade ett syfte med undersökningen och det var att lyssna och ta till oss det som Tomteboskolans elever förmedlade om frukost. Under insamlingen av empirin, det vill säga, de kvalitativa gruppintervjuerna fick vi möjligheten att lyssna till de erfarenheter och berättelser som denna begränsade grupp elever hade med sig.
Viktigt att poängtera är att vår undersökning enbart är baserad utifrån dessa berättelser och detta urval. Vår tänkta urvalsgrupp bestod av 21 elever, bortfallet visade sig bli så pass stor att den inte kan ge en trovärdig bild av urvalsgruppens allmänna syn av begreppet frukost. Detta upplevde vi som tråkigt men tyvärr den sanna verkligheten. På grund av detta bortfall är generaliseringsgraden låg men då vi ville komma åt det unika i elevernas berättelser känner vi att den insamlande empirin varit tillräcklig för att göra våra analyser.
Att vi inte kände eleverna sen tidigare anser vi vara positivt i det avseendet att vi inte hade någon tidigare bild av deras livsvärld. Dock försvårade detta för intervjuerna då mycket tid fick läggas på att upprätta en relation mellan oss. Detta kompletterades emellertid genom att intervjufrågorna var kopplade till en för eleverna konkret och gemensam erfarenhet. Denna konkreta och gemensamma erfarenhet hjälpte dem att ge utförliga och innehållsrika svar.
Då vår analys tolkats utifrån två olika forskningsperspektiv; sociologiskt och kognitivt, har tolkningen givits substans tycker vi. Troligtvis hade analysen och resultatet sett annorlunda ut om det tolkats utifrån ett annat perspektiv.
För vidare forskning hade det varit intressant att undersöka elevernas egna tankar och erfarenheter om frukost ur ett annat perspektiv. Det hade också varit intressant att jämföra dessa elevers tankar om frukost med andra elever som inte varit med om ett frukostprojekt.
Referenslista
Bourdieu, Pierre. (1986). Distinction. A Social Critique of the Judgement of Taste. London: Routledge & Kegan Paul.
Bourdieu, Pierre. (2005). Artikelsamling – Pierre Bourdieu. Malmö Högskola: Lärarutbildningen.
Doverborg, Elisabeth & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Att förstå barns tankar.
Metodik för barnintervjuer. Stockholm: Liber.
Hwang, Philip & Nilsson, Björn. (2003). Utvecklingspsykologi. Stockholm: Natur och kultur.
Lennernäs, Maria. (2002). En hungrig elev är en rastlös elev – Vår föda, 2/02, 33. Liukko, Anneli. (1996). Mat, kropp och social identitet. Stockholm: Pedagogiska Instutionen.
Lärarförbundet. (2004). Lärarens handbok. Skollag, läroplaner, yrkesetiska principer. Stockholm: Lärarförbundet.
Miller, Alice. (1983). I begynnelsen var uppfostran. Stockholm: Wahlström & Widstrand.
Patel, Runa & Davidson, Bo. (2003). Forskningsmetodikens grunder. Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Piaget, Jean (1972). Psykologi och undervisning / Jean Piaget, översättning av Carl G. Liungman, granskning av Lars Sjögren. Stockholm: Aldus.
Vygotskij, Lev. (2001). Tänkande och språk, översättning från ryska av Kajsa Öberg Lindsten. Göteborg: Daidalos.
Elektronisk referenslista
Barnombudsmannen. (2004). Upp till 18. Stockholm: Barnombudsmannen. Tillgänglig 2007-10-29
http://www.bo.se/Files/publikationer,%20pdf/Upp%20till%2018%202004.pdf Barnombudsmannen. (2006-10-19). Barn är experter på sina egna liv. Stockholm: Barnombudsmannen.
Tillgänglig 2007-12-03
http://www.bo.se/Adfinity.aspx?pageid=5694
Ericsson, Kjell (2005). Institutionen för samhälls- och beteendevetenskap. Västerås: Mälardalens högskola.
Tillgänglig 2007-11-16 http://www.mdh.se/isb/sociologi/
Frisk, Anneli. (2002-03-01). Vad är en bra frukost. Stockholm: Netdoktor. Tillgänglig 2007-10-29
http://netdoktor.passagen.se/default.ns?lngItemID=3708
Gibson, Leigh E. (2007a). Dr Leigh Gibson. London: Roehampton University. Tillgänglig 2007-11-01
http://www.roehampton.ac.uk/staff/LeighGibson/publications.asp#abstracts
Gibson, Leigh E. (2007b) Carbohydrates and mental function: feeding or impeding the
brain? Nutrition Bulletin, 32 Suppl., 71-83.
Tillgänglig 2007-11-01
http://www.blackwell-synergy.com/doi/abs/10.1111/j.1467-3010.2007.00606.x Jonsson, Inger M. (2005-06-15). Familjemåltiden en hemvist för kulinarisk kulturell
kunskap av betydelse för information och utbildning om mat och måltider.
Norrköping: ACSIS. Tillgänglig 2007-11-28
http://www.ep.liu.se/ecp/015/042/ecp015042.pdf
Kjelsson, Maria. (2005). Frukost bra för skolresultat och vikt. Stockholm: Mjölkfrämjandet.
Tillgänglig 2007-10-29
http://www.mjolkframjandet.se/skola_och_forskola/skolan/frukost_i_skolan2/frukost_bra _for_skolresultat_och_vikt
Lennernäs, Maria & Erlandsson, Maja. (2006). Unna dig en god frukost. Stockholm: Mjölkfrämjandet.
Tillgänglig 2007-10-29
http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/livsstil_och_trender/matvanor/unna_dig_en_go d_frukost
Nordenhem, Lisa. (2007-06-04). Ny professor vill lyfta måltidens betydelse - Maria Lennernäs. Kristianstad: Högskolan.
Tillgänglig 2007-11-01
http://www.hkr.se/templates/page____5409.aspx
Widell, Annika. (2006). Goda frukostargument. Stockholm: Mjölkfrämjandet. Tillgänglig 2007-10-29
http://www.mjolkframjandet.se/faktabank/livsstil_och_trender/livsstil/goda_frukostargum ent
Hej alla föräldrar,
Vi är två lärarstuderande, Catarina Svensson och Glen Törnkvist som läser
vår sista termin under barn- och ungdomsvetenskap utbildningen på Malmö
Högskola.
Vi skriver vårt examensarbete som handlar om skola och frukost. När vi
läste om Tomteboskolan och att de vann ett pris som gjorde det möjligt att
erbjuda eleverna frukost i skolan blev vi intresserade och ville veta mer om
skolan och dessa elever.
Detta vill vi göra genom intervjuer och frågar därför om ni som föräldrar
låter oss intervjua ert barn. Intervjun kommer att ske som ett samtal med en
grupp av eleverna och alla kommer att vara anonyma, inga namn på barnen
kommer att stå med i arbetet.
Elevens namn _________________________________ Målsmans namn ______________________________ Målsmans underskrift _________________________
Får intervjuas
Får inte intervjuas
För mer information:Catarina Svensson xxxx-xxxxxx & Glen Törnkvist xxxx-xxxxxx För mer information:
Catarina Svensson xxxx-xxxxxx & Glen Törnkvist xxxx-xxxxxx
