Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Årgång 93 1972
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan Björck, Carl Fehrman
Stockholm: E . N. Tigerstedt, Örjan Lindberger
Umeå: Magnus von Platen
Uppsala: Gunnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: Docent U lf Wittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, Villavägen
752 36 Uppsala
Printed in Sweden by
3 0 0
Övriga recensioner
lade u trym m et som en hård press. D ä r i lig g e r säk erlig e n fö rk la rin g e n till att v issa n am n , som m an kan ske tycker bo rd e ha v a rit gan sk a g iv n a , inte har k o m m it m ed . Som e x em p el k an n ä m nas O lle H e d b e rg och Ö sten Sjöstran d i W itt- rocks avsn itt. K a n sk e ä r fö rk la rin g e n den sam m a till den o rd k n ap p h et som karak teriserar b e h an d lin gen a v såvä l Selm a L a g e rlö fs som L a gerk vists å ld erd o m sverk — fö r att d ra fra m än n u ett p a r exem p el u r sam m a avsnitt. Å an d ra sidan m åste p å W ittro ck s k on to noteras att han har fu n n it utrym m e fö r en b åd e fin och d ju p g åen d e analys av G u n n a r E k elö fs sista d ik tsam lin g ar.
Ä n n u h ård are trän gd av det strän g a k ravet p å b e g rä n sn in g fö re fa lle r G u n n a r S v a n fe ld t att ha varit: han ä r p å fa lla n d e sparsam m ed b e lysan d e citat. S in i och fö r sig fö r tr ä fflig a re d ogörelse fö r B ellm an s d ik tn in g illu strera r han sålu n d a in te m ed en en da h el strof, endast m ed n ågon enstaka rad h ä r och där. E tt k a p i tel som ja g h ar läst m ed särsk ilt stor b e h å ll n in g är P h ilip H ou m s red o gö relse fö r n orsk litteratu r efter 1 8 3 0 . T i ll en del lig g e r v ä l o rsa ken i s jä lv a sto ffet, m en H o u m har en o v a n lig fö rm å g a att lå ta detta k o m m a till tals p å sina egn a v illk o r — v ilk e t bl. a. in n eb är att han är frik o stig m ed citat.
N a tu r lig tv is ä r det en detalj utan betydelse fö r helheten m en det synes m ig än d å v ä rt att p åp ekas, att Jo h a n n e s Sa lm in en i sitt v ä la v - run dad e och stim ulerand e av sn itt om F in lan d s litteratu r h ar g iv it p lats åt en i a ll sin korthet trä ffsä k e r och g iv a n d e k arak teristik av T o v e Ja n sso n s fö rfattarska p .
*
P å ett västtyskt fö r la g k o m fö rra året ett arbete som i v iss u tsträc k n in g u tg ö r en p a ra lle ll till » N o rd en s litteratu r».
Nordische Literaturen
im 20. Jahrhundert
heter det, och dess u p p hovsm an — ty h är är det fr å g a om ett enm ans- fö retag — är docenten v id T ü b in g e n s u n iv e rsi tet W ilh e lm Friese, fö rfattare äv en till v e rk om n o rd isk b aro ck o ch om den islän d sk a r o m an en i v å ra dagar.» N o rd isch e L iteratu ren » , i p lu ra lfo rm , är alltså det nam n som F riese har g iv it sin bok. H a n gö r, m ed an d ra ord , in te n å got fö rsö k att betrakta de n o rd isk a län d ern as litteratu r som en en h et utan n ö je r sig m ed att ta dem v a r och en fö r sig, v a rv id h an dock, v ä l att m ärk a, u telä m n a r den del av F in lan d s littera tu r som ä r sk rive n p å fin sk a. Ä v e n m ed d en na a v sk ä rm n in g är ju den u p p g ift han fö re la g t sig stor och svår tillrä c k lig t. G o d h jä lp h ar han h aft av sk an d in av isk a k o lle g e r — en av dem som avtackas i fö ro rd e t är M og en s B rø n d sted — m en det fö rm in sk a r ju p å intet sätt resp ekten fö r hans prestation .
Om allt som avhandlas i boken kan Friese
g iv e tv is
inte ha skaffat sig förstahandskänne-
dom, och ibland irriteras man av karakteristi
ker och omdömen som förefaller — lindrigt
uttryckt — förhastade och näppeligen kan vara
grundade på självsyn. Det gäller exempelvis
vad som i inledningskapitlet sägs om Strind
b erg s
Giftas och längre fram i boken om Eke
löfs sista dikter — det måste tyvärr rubriceras
som direkt missvisande i den mån det över hu
vud taget säger något. Forsyndelser av det sla
get förekommer dock ingalunda så ofta att de
kan betecknas som typiska för Frieses fram
ställning. I regel gör han intryck av att ut
märkt väl veta vad han talar om, och han talar
om det på ett enkelt och oaffekterat språk.
Vad man från principiell synpunkt kan invända
mot hans arbete är i stället att det bitvis röjer
en dragning åt kataloghållet och att det är allt
för fattigt på illustrerande diktprov. Åtskillig
skandinavisk litteratur finns ju trots allt också i
tysk översättning!
I gengäld har Friese fått utrymme för många
författarnamn som man förgäves söker i »Nor
dens litteratur». Som ett slags resonerande för-
fattarlexikon kommer hans bok förmodligen
att få sin viktigaste uppgift..
Gustaf Fredén
Lyrik i tid och o tid. Lyrikanalytiska studier
tillägnade Gunnar Lideström
7 . 2 . 1 9 7 1 . G le e ru p L u n d 1 9 7 1 .A k a d e m isk a fe stsk rifte r tillk o m m e r i allm än h et in o m en strän g t p e r s o n lig ram : v ä n n e rs, k o l leg ers och elevers h y lln in g till ett v ö rd a t fest fö rem ål. F rå n fo rsk n in g ssy n p u n k t b lir de sedan o fta m ä r k lig t k o n tu rlö sa a llm ä n n in g a r, m ötes p latser fö r fo rsk a re a v o lik a slag , m ed olika äm n esom råd en och in rik tn in g a r — om de inte råk ar u t fö r ödet att m e r e lle r m in d re glöm m as bort. N ä r litteratu rveten sk ap arn a v id in stitu tio n en i U p p sa la v e la t h y lla sin lä ra re och k o lle g a G u n n a r T id e strö m p å han s 6 5 -årsdag, har u tg iv a rn a , G u n illa och S ta ffa n Bergsten, ö n sk at m o tv erk a det fö rströ d d a och splittrade in try ck som fe stsk rifte r o fta g ö r g en o m en m ar k erad te m a in rik tn in g , och tem av alet h ar vari; tä m lig en sjä lv sk riv e t: ly r ik och lyrik an alytisk s studier. P å ett lä m p lig a re sätt h ar m an knappas 1 k u n n at v isa sin tacksam h et m o t och u ppskatt n in g av T id eströ m s p å ly r ik in rik ta d e forskar- g ä r n in g och han s p io n jä rin sa ts fö r en m o d er nare, a v an g lo sa ch sisk n y k ritik in flu e ra d men toleran t m å n g sid ig d ik tan alys. O m Tideström s betyd else fö r den krets u n g a u p psalien sisks litteratu rh isto rik er, som p å 19 4 0 -ta le t samlades till d ik tto lk n in g a r i n v an da, och hans
engage-m ang i den verk saengage-m h e t, soengage-m led d e till den m ån gu p p lag ad e sk rifte n L y r isk tid sspegel, v itt nar en av hans k am rater i k retsen, G u n n a r Svan feld t, i n å g ra m in n esan teck n in gar som a v slutar festsk riften .
N u b lir em ellertid b eg rep p et ly rik , som u t g ivarn a p å p e k a r, m yck et gen erö st u p p fattat, och det kan inte h jä lp a s att in tryck et b lir lite b ro kigt de tem atiska in ten tio n ern a till trots. M en m ån gsid ig h eten k an också kän n as som en styrka och en stim u lan s. G e n re g rä n se rn a u p p rätth ålls inte strikt, u tan m an h ar gett p lats också åt »det ly risk a» i m e r a llm ä n b em ärk else. Så kan m an h är lä sa up p satser om så sk ild a tin g som »lyriska» in s la g i m ed eltid en s rim k rö n ik o r (Sv en -B ertil Ja n sso n ) och E lsa B esk o w s T o m te- bobarnen (P ä r B e rg m a n ). G u n n a r B ra n d e ll tar i sitt b id ra g u p p G ö sta B e rlin g s saga, d är han undersöker h u r p o e sin i sagan fö rh å lle r sig till » v e rk lig h eten i m er p r in c ip ie ll m e n in g » , dvs. i stort Se lm a L a g e rlö fs egen tid och den sociala v e rk lig h e t h o n k o m m it i ko n ta kt m ed, och B o B e n n ic h -B jö rk m a n h ar gått till Ett dröm spel, v ars s y m b o lv ä rld h an d ristig t och fy n d igt söker fr a m stä lla som m ed vetet k o n stru e rad av S trin d b e rg och en dast sk en b art n y c k fu ll och d rö m lo g isk .
Ä v e n m etod ern a v a rie ra r avse värt, och m an observerar sn ab b t h u r fö g a dessa » ly rik a n a ly tiska studier» är p rä g la d e av v ad W e lle k och W arren en g å n g k a lla d e fö r » in trin sic study». D e m er e lle r m in d re k o n stlad e grä n se rn a k rin g litteraturen ä r sp rä n g d a — om de n u n å g o n sin varit o rd e n tlig t tillb o m m ad e. B ra n d e ll tillä m p a r i sin n y ssn äm n d a studie i G ö sta B e rlin g s saga en frap p eran d e k o n k re t so c io lo g isk m o d ell, som inte sakn ar in s la g av m o d ern t h o m o lo g itän - kande. G u n n a r H an sso n a n vän d er sin em p irisk a m etod i en lä sa ru n d e rsö k n in g av E d ith Sö d e r grans L an d sk a p i so ln ed g ån g. F rå n en in v e n tering av Strin d b erg s b ib lio te k red o visar H an s Lin dström den store p o esifö rak taren s ly rik lä s ning. D ä r en m er stru k tu rell an alysm eto d till- läm pas, som i K u r t Jo h an n esso n s u to m o rd en t ligt stim u leran d e studie ö v e r B e llm a n och m u siken, fin n e r m an en a v se värd , h isto risk t fö r ankrad k o n k retio n , d är sam sp elet m e lla n litte rära, m u sik a lisk a och a llm ä n t sociala fa kto rer v älb alan serat studeras.
D e n m o d ern a in fo rm a tio n ste o rin s fa vo rito rd »kod» tillik a m ed en p s y k o lo g isk in fa lls v in k e l förekom m er i G u n illa B erg sten s b id ra g , G e o rg T rak ls trau m atisk a k o d , festsk riften s kan ske mest u p p seen d eväckan d e och n ästan lite k o n tro versiella uppsats. H o n lä ser d ä r ö verty g an d e T rak ls d u n k la b ild v ä r ld som ett slags po etiskt alfabet av m ed d elelsek ara k tär, m en frå g a n är hur hon an v ä n d e r o rd et kod. I dess eg en tlig a
in n eb örd av ett k o m m u n ik ativ t regelsystem ? E l ler som ett c h iffe r m ed fix e ra d e betydelser? R ä k n a r h on m ed de successiva, h isto riskt och p sy k o lo g isk t b etin g ad e b ety d elsefö rsk ju t n in g a r, som trots a llt v e rk a r san n o lik a i en p o esi som T ra k ls och som g ö r system et m er s v å rf ångat?
Ett gen reh isto risk t p ersp ek tiv a n läg g s av Lars G u stafsso n i en m ycket v ä rd e fu ll studie över rolld ik ten s k arak tär och fu n ktio n er. E tt bredare id éh isto risk t in sla g svarar U lf W ittro c k fö r g e nom att g å ig en o m u n d erg ån g sm o tivets tran s fo rm atio n er frå n R y d b e r g och S trin d b e rg till M artin so n . E n m er b eg rän sad m o tivstu d ie g ä lle r »det fö rlo ra d e ko n u n g arik et» i H a rrie t L öw en - h jelm s d ik tn in g , sk rive n av E lisab eth Sten borg.
A tt G u n n a r E k e lö fs d ik tn in g står U p p sala- fo rsk arn a n ä ra m ärk s p å det intresse som m a n i festeras i inte m in d re än tre b id rag . S taffan B erg sten illu strera r E k e lö fs ly risk a arbetsm etod g en o m att un d ersö ka den fö rvan d lin g sp ro c ess som tre dik ter, u rsp ru n g lig e n p u b licera d e i B L M 1 9 3 9 , och deras tem atik successivt g en o m g å r i den fö lja n d e d ik tn in g en , Sv erk er R . E k b eh an d lar stru k turan alytisk t M ö ln a-eleg in , och B e n g t L an d g ren an alyserar fin t en d ik t u r V ä g v isare till u n d erjo rd en .
D e n sistn äm n des uppsats är ett exem p el p å en m er ren o d lad dik tan alys i g än g se m en in g . D e t g ä lle r i stort också Sv en L in n érs b id rag , i v ilk e t han sam lar ih o p o lik a tråd ar i L a g e r kvists fö rfattarsk a p u tifrå n sin a m a rg in a lan tec k n in g ar till en d ik t u r G e n iu s. T h u re Stenström svarar fö r festsk riften s kan ske m est o rig in e lla in s la g n är han an alyserar R o b e rt L o w e lls d ik t F a llin g A sle e p o ver the A e n e id — fö ru to m G u n illa B erg sten s T rak l-stu d ie den en da u tlä n d ska rep resen tation en — ; det är båd e en v ä l b e h ö v lig presen tatio n av ett i S v e rig e fö g a kän t m en b ety d elsefu llt fö rfattarsk a p och en in sik ts fu ll och sam tid ig t lä tt k ritisk to lk n in g .
I n å g ra avslutan de an alyser, som a lla få r sitt särsk ild a intresse g en o m att b eh an d la ly rik från det senaste decen niet och d är u p p satsfö rfa tta rn a k u n n at få m aterial och u p p sla g frå n d ik tarn a sjä lv a , flä k ta r det g an sk a o rd e n tlig t g en om ö p p n a d ö rrar. P e r O lo v E n q u ist sk riv e r om L ars G u stafsson s B rö d e rn a W r ig h t u p p sö k er K itt y H aw k . Sv en D e lb la n c studerar en text av E r ik B eck m a n och ser i den ne — trots n o g så in t ri kata allu sio n su p p sp åran d en och associativa k o m b in atio n sm o n ster — en fu llfö lja r e a v en exo- terisk lin je i ly ris k m o d ern ism till s k illn a d m o t den sym b o listisk t esoteriska. K a r in W e stm a n B erg s uppsats om en d ik t av E lisa b e t H erm od s- son avteck n ar sig lik so m de b åd a fö reg åen d e m ot b ak g ru n d a v v å ra dagars p o litisk a e n g a g e m an g.
3 0 2
Övriga recensioner
O m m an till a llt detta lä g g e r P er E r ik W a h - lunds ö m sin ta och roande teck n in g av 1 7 0 0 - talsp eko ralisten Sesem ans » o lyrisk a b io g r a fi» , b lir m ån g sid ig h eten m itt i all tem atisk in fa lls- v in k lin g nästan bed övan d e stor. T ro ts att den m etod iska p recision en i fle ra b id ra g inte är h u n d rap rocen tig t fin slip a d , torde festsk riften i sin b red d , v id sy n och m aterialrik ed o m ha e g en skaper som i h ögsta g rad b ö r tilltala fe stfö re m ålet sjä lv , lik a v ä l som den b ö r v a ra p red e sti nerad att lä n g e b ru kas i sk ild a fo rsk ar- och stu diekam rar.
Ingemar Algulin
Den moderne roman og romanforskning i
Norden. Innlegg ved den 8. studiekonferense
over skandinavisk litteratur 10 .-14 . aug. 1970,
Bergen}
red. H a ra ld N o re n g . U n iv e rsite tsfo rla get, B e rg e n , O slo, T ro m sø 1 9 7 1 .I augusti 1 9 7 0 h ö ll In tern atio n al A ssociatio n fo r S c an d in av ian Stud ies sin åttond e k o n fe rens ö ver sk an d in avisk litteratu r, n ä rm are b e stäm t ö ver tem at: den m o d ern a rom anen och ro m an fo rsk n in g en i N o rd e n . D e fö re d ra g som d ä rv id h ö lls fin n s n u tillg ä n g lig a i b o k fo rm och erb ju d er en o fta stim u leran d e och ytterst v arieran d e lek tyr. H ä r är s jä lv fa lle t inte u t rym m e fö r en rättvisan d e p resentation av de inalles fem to n b id rag en ; och eftersom katalog- ario r i d y lik a sam m an h an g sälla n b lir n ju tb ara, n ö jer ja g m ig m ed en a llm ä n k arak teristik och n ågra axp lo ck .
B o k en sö n d e rfa lle r i e n lig h e t m ed k o n fe re n sens tem a i två h u vu d ka tego rier: de b id ra g som består av an alyser av sk ön litte rära texter och de som g er en o fta m era teoretisk o rien terin g om ro m an fo rsk n in g en s situation i o lik a län d er. Jo h a n B o rg e n s » Je g » och L ars G yllen sten s » Ju v e n ilia » analyseras a v resp ek tive S v en M ø l ler K riste n se n och H an s Isaksson som exem p el p å »den m o d ern a iden titetsk risen ». M ø lle r- K riste n se n v isa r h ur h u vu d p erso n en i B o rg en s rom an , M atias R o o s efter fö rlu sten a v b a rn dom en s s jä lv k la ra try g g h e t u p p le v e r en ja g u p p lö sn in g , h u r h an sträv ar att fin n a en v ä g i kaos, en v ä g m e lla n den totala frih eten och fö r än d rin g e n å en a sid an och den tillrä tta lag d a accepterade ro lle n å den an dra. M o t B o rg en s h u vu d p erso n som söker sitt ja g sp ela r Isaksson u t » K a in -G y lle n ste n s» sträv an »att b ryta ner sin id en titet», och han b ely ser p ro b lem a tik en i » Ju v e n ilia » m ed en g en o m g ån g av G yllen sten s an norstädes deklarerad e teo rier o m p e rs o n lig heten och m askspelet.
U n d e r den lö slig a ru b rik e n » T re rom an er m ed m e r e lle r m in d re trad isjo n ell m en neske- og m iljø te g n in g » b eh an d las g an sk a su m m a
risk t V esaas » Fu glan e» och L a x n e ss’ » D et gjen - fu n n e parad iset» och, m era u tfö rlig t, W illia m H ein esen s » D e fo rtab te sp ille m a e n d » , d är G ly n Jo n e s g ö r en ytterst u p p sk attan d e an alys av rom an en m ed ty n g d p u n k t p å dess fö re n in g av realistisk e p ik och m ytsk ap an d e sym b o lik . Så n ä r som p å v issa p ressad e nam n sym b oliska to lk n in g sfo rsla g och en d el o d istin k ta p a ra lle l ler till m u sik a lisk a fo rm e r u tg ö r Jo n e s ’ uppsats ett ö verty gan d e och g iv a n d e b id r a g till fö rstå elsen av d en na d u b b elb ottn ad e rom an .
M e st sp än n an d e är k an sk e p ro b lem a tik en k r in g » T re d o k u m en tarisk e k o llek tiv ro m a n er» . I dessa tre b id ra g b eh an d las V ä in ö L in nas »O kän d soldat» av A n n a m a ri S arajas, H ans S c h e rf igs » F ry d e n h o lm » a v E lia s B re d sd o rff och P e r O lo f E n q u ists » Leg io n ä rern a » av Sven L in n é r. B re d sd o rff red o g ö r i sin lå n g a och in i tierade uppsats (som m ed sin a h u m o ristisk a p o ä n g er m åste u tg jo rt ett fä n g sla n d e fö red rag) fö r den d o k u m en tära b ak g ru n d en till ockupa- tionsrom anen , av vars g o tt och v ä l 1 5 0 perso ner han m en ar s ig h a k u n n at id e n tifie ra 1 2 0 . In te så att S c h e rfig en b art p lo c k a r in v e rk lig a p erson er till n åg on sorts c o llag e; det fin n s alla v a ria tio n e r frå n e n k la n a m n fö rv rä n g n in g a r till den m era k o m p lic era d e g estaltn in g en av h u vu d person ern a. Så t. ex. u rs k ilje r B re d sd o rff i p o rt rättet av ö v e rlä ra re n T o rb e n M ag n u ssen tre v e rk lig a fö re b ild e r, b la n d dem fö rfattaren och m o tstånd sm änn en H an s K i r k och S c h e rfig själv. O m h u vu d p erso n e rn a styckevis m å h a v e rk lig t u n d erlag , är de än d å fik tiv a sk ap elser, påpekar B re d sd o rff. M e n de ä g er b o rtom fik tio n e n ett an nat sla g av v e rk lig h e t g en o m att de gestaltar liv sö d en som v a r och en som u p p le v t ocku- pation stid en s D a n m a rk k ä n n e r ig en . D e är om m an så v ill typiska.
B re d sd o rff är h ä r in n e p å ett p ro b lem som är cen tralt i Sarajas an alys a v L in n a , n ä r hon fö rsv a ra r han s h ö g st in d iv id u a listisk a rom an m ot k r itik fö r b ristan d e d o k u m en tär sanning: » A tt nå en d o k u m en tär och p o litis k sanning är lättare m ed en k o n stn ärs in d iv id u e lla in tu i tion och å sk å d n in g än m ed h jä lp a v d oku m ent co llag e utan fö rsö k till syntes.» (4 2 ) In fö r ett sådant yttran d e sk u lle A risto teles fö rn ö jd k u n na ko n statera att han s d istin k tio n m e lla n h isto r ie s k r iv n in g och d ik t a lltjä m t ä g e r g iltigh et, än n u fö rn ö j dare då h an få r än m era vatten på sin k v a rn av S v en L in n é r i dennes in trän gan de an alys av sa n n in g sfrå g a n i E n q u ists » L eg io n ä rern a» . M ed a ll reveren s fö r E n q u ists källstu- d ier v il l L in n é r betrak ta det d oku m en tariska »inte som en fr å g a om fa k tic itet utan om lit terär tek n ik » , dvs. den frå n den k lassisk a rea listisk a rom an en v ä lk ä n d a tek n ik en att genom »precisa sa k u p p g ifte r g e ett in try ck av faktici tet» ( 7 2 ) . P å sam m a sätt som S c h e rfig skapar
