Bebyggelsehistorisk
tidskrift
Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage
Author
Gunilla Almered Olsson
Title
Naturvetenskap och bebyggelsehistoria
Issue
19
Year of Publication
1990
Pages
7–8
ISSN 0349−2834
ISSN online 2002−3812
www.bebyggelsehistoria.org
Naturvetenskap
och
bebyggelsehistoria
TermenBebyggelsehistoriaangerredan isjälvaor¬ det att manofta avser en humanistiskvetenskap. Detta ären traditionelloch föråldrad inställning.
Kunskapom människors boningarochaktiviteter
i anslutning till dessa, dvs markanvändning, kan inte nås utan att anlita också naturvetenskaplig
kompetens. Isjälvaverketärforskningenom,och tolkningenav data, omden historiska och förhis¬
toriskabebyggelsenochmarkanvändningen direkt beroende av naturvetenskaplig och framför allt
ekologisk kunskap. Problemområdet kan sam¬
manfattas ibegreppet resursutnyttjande. De olika artiklarna i föreliggande volym ger via sinaolika
metodiska infallsvinklar skilda facetter på resurs¬
utnyttjandehos de olika samhällsbildningar som metodernaspårar.
Genom att ge en aktull översikt över använda
metoder förattstudera människorsutnyttjandeav
landskapet —ellerom manså vill—odlingsland¬
skapets historia—hoppas jagattkunnageinspira¬ tion till ökat intresse och ökadeansträngningar till
tvärvetenskapligt samarbete. Forskning om kul¬
turlandskapet ochdessresursutnyttjande kan inte
bedrivasutan ettvitaltoch kreativttvärvetenskap¬
ligt samarbete över alla traditionella ämnesgrän¬
ser.Syftet medattstudera det äldre kulturlandska¬
pet är flerdimensionellt. Dokumentationsbehovet
ärakut. Likaangelägetäratt fördjupa kunskapen
omdeekologiskasambanden ochresursutnyttjan¬ det ochdessekologiska effekter inom de olikava¬ rianter av odlingslandskap som utformats under
skiftandeförutsättningaroch under skildatidspe¬ rioder. Det är förvånansvärt att fortfarande år 1990saknas en centralinstans för stöd till forsk¬
ningsprojektsomrörkulturlandskapetstvärveten¬
skapliga problemställningar. Detta skall ses mot
bakgrundavattdettraditionellakulturlandskapet
i Skandinavien —ochiEuropasomhelhet
—går
mot sin mycket snabba undergång — i takt med
att rationella ochmarknadsanpassademetoder får
ta överdetraditionellaoch lokaltanpassade hävd¬ metoderna.Samtidigtfinnsenstarksträvaninom
dagensnatur-ochmiljövårdattstödjametoder för resursutnyttjandesomäruthålliga iettlångsiktigt perspektiv. Detta ärtill och med detöverordnade målet för dagens officiella miljöpolitik, både na¬ tionellt och internationellt.
Hävden och resursutnyttjandet av det traditio¬ nellakulturlandskapetvarintealltidlångsiktigtut¬
hålligt,meni signifikant högre gradändets kmo¬
dernaochrationellajordbruketsmetoder.Dettaär isjälvaverketargumentnogtillattstödja ochupp¬
muntra all nykunskap om det traditionella (eller
s k förindustriella) kulturlandskapet och dess re¬
sursutnyttjande. Inför FN:s miljökonferens år
1992 därresurshushållning blirenhuvudfrågater
sig detta perspektivänmer angeläget.
Metoddelen av innevarande volym inleds med Marie-José Gaillards artikel om hur äldre tiders
växlingar i vattenstånd och forntida strandlinjer kan utnyttjas för att ge information om tidigare
markanvändning.
GeoffreyLemdahls artikelominsektsanalysiett
arkeologisktmaterialger envärdefullbelysning till
etthittills litetutnyttjatforskningsfältmedstorpo¬ tential förlandskaps-och bebyggelseforskning.
GaillardochLemdal tillhör forskargruppenvid
KvartärbiologiskalaboratorietvidLunds universi¬
tetsomunderledningavprofessorBjörn Berglund fört forskningen om kulturlandskapets historia i
Skandinavienurettpaleoekologisktperspektivin i
den internationella forskningsfronten.
Paleoekologisk analys avväxtresterharutnytt¬
jats tidigare, men den detaljanalys på ekologisk
och kulturhistorisk grund som avspeglas i Roger
Engelmarksarbetenärnyaoch heltunika. I den ge-7
mensammaartikeln avEngelmark och KarinVik¬
lundspeglas dettafält ochges
inblickar i dess
stora möjlighetertillnyanserad kunskapoch
tolkningar
aväldretidersmarkanvändning.
Ett annat ekologiskt forskningsfält som under
senareår röntstor internationell uppmärksamhet belysesav Thomas Bartholin i dennes
översikt
avdendrokronologins arbetsmetoder. De
valda
exemplen frånvittskilda milöer
och
problemområ¬
den illustrerar metodens enorma möjligheter och tvärvetenskapligapotential.
Fosfatanalysavmarkproversom
hjälpmedel vid
bebyggelseundersökningar har använts
under
lång
tid.Detharemellertidsaknatsenbelysningavme¬ todensmöjligheteroch
begränsningar. Birgit Arr¬
heniusgeri sin artikelomfosfatanalys vidarkeolo¬
giska undersökningar en utförlig
beskrivning
avmetodens möjligheter, samt också en
värdefull
översikt avdesshistoriskautveckling och tillämp¬ ning.Arbetsfältetbelyserenintegration mellan
na¬turvetenskap och humaniora.
Hur fältundersökningar kan kombineras med
historisktkällmaterial ochmoderndatorteknik för
att lösa bebyggelsehistoriska
problemställningar
visas i artikeln om strandlinjens förskjutningar i
Trondheimunder desenaste 1000 åren.Artikeln il¬
lustrerar också ett fruktbart tvärvetenskapligt
samarbete mellan en ekolog och naturgeograf,
Wolfgang Cramer;enarkeolog, Axel
Christopher-son; ochen kulturgeograf, Michael Jones.
Deföljandeartiklarnagerexempel
på
analys
avskilda ekosystem som spelat centrala
roller i det
äldrekulturlandskapets resursutnyttjande. Urban Emanuelssons och Claes Bergendorrfs artikel om sambandetmellanängsskötsel ochinägoskogargerennyochbelysandeframställningöver ett
kompli¬
cerat resursutnyttjande. Genom artikelns
rika
in¬nehållavreferensertillhistorisktmaterial och äld¬ reartiklargeshärenhögintressantoch
användbar
översikt.
Bent Odgaardsartikel omdevästdanska ljung¬
hedarna ger en
representativ
illustration till det
västskandinaviska hedlandskapets utveckling och betydelse. Landskapstypen har sinmotsvarighet
utefter hela Nordsjökusten och har innehaft en central roll ihushållningen.Bibehållenhävdav na¬ turtypen äridagenangelägen
naturvårdsfråga.
GunillaAlmered Olsson
