Examensarbete 15 hp – Journalistik
Vilka speglas i Sportspegeln?
En kvantitativ studie om vilka som får synas i
SVT:s sändningar av Sportspegeln, utifrån sport
och kön.
Författare: Daniel
Marsfeld
Author: Daniel Marsfeld & Anton Toft
Title: Who can be seen in Sportspegeln? - A quantitative study of who is portrayed in SVT´s sports news program Sportspegeln, based on sports and gender
Location: Linnaeus University Language: Swedish
Number of pages: 35
Abstract
The purpose of the study was to investigate how the Swedish public service channel SVT, presents sports and athletes in the sports news program Sportspegeln. We have conducted a quantitative content analysis of twelve episodes from a one-year period starting in October 2019 and ending in September 2020.
The study showed that male athletes are, by far, the most visible in the program.
Regardless of the sport, the male athlete is almost always portrayed as the ideal. Except when it comes to skiing, then it is the women who get to be seen the most.
An interesting connection, as our study showed, is that the gender distribution looks the same if you look among the journalists. In all sports, it is mostly male journalists, except in ski sports where most journalists are women.
Nyckelord
Innehåll
1. Inledning ___________________________________________________________ 1 2. Tidigare forskning ___________________________________________________ 2 3. Teori _______________________________________________________________ 5 3.1 Genusteorier ___________________________________________________ 5 3.2 Hegemonisk maskulinitetsteori _____________________________________ 6 3.3 Nyhetsvärderingsteorin __________________________________________ 6 3.4 Gestaltningsteorin ______________________________________________ 7 3.5 Dagordningsteori _______________________________________________ 8 3.6 Sammanfattning av teorier ________________________________________ 84. Syfte och frågeställning _______________________________________________ 9
4.1 Frågeställningar ________________________________________________ 9
5. Metod och forskningsetik ______________________________________________ 9
5.1 Kvantitativ innehållsanalys ______________________________________ 10 5.2 Empiriskt material, urval och avgränsningar ________________________ 10 5.3 Tillvägagångssätt ______________________________________________ 11 5.4 Förtydligande av begrepp _______________________________________ 12 5.5 Validitet och reliabilitet _________________________________________ 13 5.6 Metodkritik och metoddiskussion __________________________________ 14 5.6.1 Covid-19 ___________________________________________________ 15 5.7 Vetenskapsrådets riktlinjer _______________________________________ 16
6. Resultat och analys - vilka speglades i Sportspegeln? ______________________ 17
6.1 Herr- respektive damidrott i Sportspegeln ___________________________ 17 6.2 Representation i programmet uppdelat på sport och kön _______________ 18 6.3 Representationen bland reportarna ________________________________ 21 6.4 Gestaltningar av Dam- och herridrott i Sportspegeln under ett år ________ 23 6.4.1 Representation av kön över ett år ________________________________ 24 6.4.3 Kön påverkade när idrottsutövare fick synas i Sportspegeln ___________ 26 6.4.4 SVT:s bilder visades först ______________________________________ 27 6.5 Analys - Så speglas idrott och kön i Sportspegeln _____________________ 28 6.5.1 Ett program med ett manligt ideal i spetsen ________________________ 28 6.5.2 Manliga utövare i symbios med manliga reportrar ___________________ 30 6.5.3 Kön och SVT:s rättigheter spelar roll _____________________________ 30 6.5.4 Sammanfattande analys ________________________________________ 31
7.1 Männen är sportens idealbild _____________________________________ 32 7.2 Skidsport vs motorsport - två tydliga ideal ___________________________ 33 7.3 Män rapporterar om män ________________________________________ 33 7.4 Vad kommer först? En traditionell struktur __________________________ 34 7.5 Förslag till framtida forskning ____________________________________ 36
1. Inledning
Intresset för olika idrotter i Sverige varierar i många fall beroende på idrottsutövarnas kön. Intresset påverkar även idrottsutövares ekonomiska förutsättningar. Exempelvis betalar betydligt fler personer för att se en allsvensk fotbollsmatch för herrar jämfört med när damer spelar. (www.svenskfotboll.se)
Även i sponsorintäkter varierar det kraftigt mellan herr- och damfotbollsklubbar. Dessa ojämlikheter är en av anledningarna till att manliga fotbollspelare har betydligt högre löner än kvinnliga fotbollspelare. Skillnaderna är så pass stora att 93 procent av
Sveriges manliga elitfotbollsspelare kan leva på inkomsten från fotbollen medan endast 46 procent av elitspelarna på damsidan kan göra det. (Unionen, 2019)
Diskussionen kring löneskillnaderna inom idrotten eldades på så sent som i oktober 2020 när det blev debatt kring innebandyallsvenskan för herrar och damer. Detta efter att Riksidrottsförbundets i samråd med Folkhälsomyndigheten beslutat, med hänsyn till covid-19, att herrarna fick fortsätta att spela seriematcher medan damerna inte fick det. Bakom beslutet låg principen om att de utövare om i någon mån har idrotten som yrke inte skulle påverkas av restriktionerna.
"Definition för yrkesutövare är enligt RF, (Riksidrottsförbundet), att man har en väsentlig del av sin inkomst från idrotten. SBF:s, (Svenska Bandyförbundet), tolkning
är att Elitserien herr faller under denna definition, men att Elitserien dam och Allsvenskan inte gör det, även om enskilda spelare eller lag inom dessa serier faller under nämnda definition”, skrev SBF i ett pressmeddelande som citerades i Aftonbladet
den 31 oktober 2020.
Med andra ord fick innebandyallsvenskan för herrar fortgå medan kvinnornas motsvarighet stängdes ner eftersom att herrar tjänar pengar på innebandyn i större utsträckning än damerna. Händelsen banade väg för en fortsatt diskussion i jämställdhetsdebatten.
Jämställdhet är ett politiskt begrepp för att förklara jämlikhet mellan könen. När män och kvinnor inte har samma makt att påverka samt forma sina egna liv, kan inte kriterierna för jämställdhet uppfyllas. (www.regeringen.se)
I inledningen har vi använt löneskillnader för att belysa ojämnlikheter men i den här uppsatsen vill vi ta ett steg tillbaka och se det från ett annat samt möjligen
“Media was a central object of study, given the ‘role of the
media in circulating and legitimating dominant narratives that construct who we are and how we understand the world around us”
(Cooky, 2018)
För att som privatperson välja att betala en matchbiljett, eller som företag välja att sponsra ett lag krävs, i någon form ett intresse. Samtidigt vet vi, genom teorin om “agenda-setting”, att det media väljer att lyfta fram också blir det som människor anser är viktigt samt intresserar sig för. Med den vetskapen har vi i den här studien undersökt hur representationen ser ut bland idrottsutövare i media. För att möjliggöra detta har vi valt att göra en kvantitativ innehållsanalys på sportprogrammet Sportspegeln.
Problematiken vi undersökte var om tid och utrymme i Sportspegeln skiljde sig i
förhållande till kön, samt om vissa sporter var starkt representerade av ett specifikt kön. Eftersom att medier skapar och visar oss verkligheten blir det, ur ett
jämställdhetsperspektiv, ett problem om ett kön får mer tid och på så vis glamoriseras mer i sportnyheterna än andra. Vid ett sådant tillfälle skapar media en bild för
konsumenterna av vilken sport som är viktigast. Blir även en idrott starkt representerad, i media, av ett specifikt kön finns risken att media skapar stereotyper för
konsumenterna.
Studiens samhällsrelevans finns i att förstå på vilka sätt journalistiken beskriver vissa fenomen. Förhoppningen med studien är att öka förståelsen för varför sändningarna och rapporteringen ser ut som den gör, genom att presentera ett resultat mot tidigare
forskning samt teorier. En ökad förståelse kring hur materialet i Sportspegeln presenteras kan resultera i en ökad diskussion på samhällsnivå.
Studien tillför även en förklaring av hur en viss medielogik samspelar med samhällets uppfattningar om idrott och kön. På så vis kan den även lämpa sig för sportjournalister då de socialiseras både som medborgare och i en yrkesprofession.
2. Tidigare forskning
Den första artikeln är skriven av Arendt, Steindl & Kümpel, 2016 och undersöker medierelaterade urval. För bara några årtionden sedan var rollen för medieklimatet tydligt. Journalister producerade och åhörarna konsumerade. Idag är situationen
annorlunda och artikeln antyder att det är tre fenomen som påverkar det medierelaterade urvalet: gatekeeping från journalister, hur åhörare exponeras utifrån sitt egna urval och nyhetsdelning av användare på sociala medier. Idag finns det möjlighet att som åhörare, välja vad du vill bli exponerad för utifrån dina egna “attitudes”. Detta gör att de kan vara med och påverka vad medier visar. Även åhörares möjlighet att dela och sprida har inflytande i medierelaterade urval. Gatekeeping är journalistens val av vad de bevakar, eftersom det inte finns möjlighet att vara på varje evenemang.
Hela arbetet är relevant för vår studie eftersom det undersöker vad som påverkar att något får synas i media. Det kan i slutändan hjälpa oss att få svar på varför vårt resultat blev som det blev
Med andra ord har media en betydande roll även i idrottens värld. Begreppet agenda-setting myntades i en artikel från 1972 av Maxwell McCombs och Donald Shaw. Författarnas teori underströk att det som medierna väljer att lyfta fram, också blir de viktigaste frågorna för allmänheten.
Forskningsfältet genus och medier har problematiserats av flera forskare. Med utgångspunkt i Karin Grahns artikel som undersöker om det under tränarutbildningar skapas kunskap och föreställningar om vad som är för flickor och vad som är för pojkar. Artikeln diskuterar bland annat den manliga normen i fotboll och hur den framställs. “Inom fotbollen yttrar sig den manliga normen bland annat genom att den manliga fotbollen många gånger ses som ”riktig” fotboll och således något som damfotbollen jämförs mot” (Grahn, 2010, s. 28).
Artikeln fungerar som ett komplement till våra teorier och ger oss en förståelse för det idrottsklimat som vi undersökt.
kvinnor väljs bort. “Kvinnor utgör halva världens befolkning men syns bara i en knapp fjärdedel av nyhetsflödet” (Edström & Jacobsson, 2015, s.7).
Studien genomförs var femte år och från 1995 när studien startade till 2015 har nästan ingenting förändrats, män får fortsatt mycket mer utrymme i media än vad kvinnor får. Studien är relevant för vår undersökning eftersom det ger oss en grundförståelse för hur det “brukar” vara.
I Cheryl Cookys artikel undersöker hon hur sport, genus och media utvecklats och förändrats mellan mitten av 1980-talet och tidigt 2000-tal. Detta gör hon genom att sammanfatta flera innehållsanalyser av tv-sända sportevenemang.
“Thousands of studies have been
published over the past several decades, both within and outside the United States, providing empirical evidence of gender inequality in a variety of media
outlets including televised media, print media, online media and social media. Often these findings are explained through the theoretical lenses of hegemonic
masculinity and sport as the last male preserve.” (Cooky, 2018)
Det som Cooky menar gör henne mest nyfiken, är varför det finns ett sådant motstånd till förändring av “mainstream sport media”. Trots att det skett tydliga sociala och kulturella förordningar av genus utanför sportvärlden. Artikelns huvudfokus är att bilda en samtida förståelse för hur samspelet mellan genus, sport och medier ser ut.
I Mimmi Schippers artikel från 2006 diskuteras frågan om den kvinnliga hegemonin. Artikeln kommer fungera som ett komplement till Connells, 2003, hegemoniska maskulinitetsteori. Hela artikeln utgår från Connells teorier om att det finns olika typer av maskuliniteter. Schippers anser att det hittills inte hade utvecklats någon form av komplement i form av feminin hegemoni. Trots att det fanns tillräckligt med studier och empiriskt material för att göra det. Artikeln presenterar ett teoretiskt ramverk som är skapat med insikter från Connells teorier.
Ovanstående artiklar och rapporter fungerar som utgångspunkt för våra teorier och ger oss en inblick i hur sport-medier undersökts och sett ut tidigare. Den tidigare
män. Samt att de är uppbygga på föråldrade manliga normer/ideal som kan studeras utifrån hegemoniska maskulinitetsteorin.
Den inomvetenskapliga relevansen pekar ut Sportspegeln som ett studieobjekt för journalistikforskning och relaterar till agenda-setting och vad studien bidrar med till forskningen om ett specifikt forskningsområde, nämligen sport och kön. Vi gör en uppdaterad studie angående vilka som får synas i nyhetssammanhang. Vi anser att jämställdhet är ett viktigt undersökningsområde som ständigt är i behov av att granskas på nytt. Undersökningen fullbordades genom att göra en kvantitativ innehållsanalys på tolv avsnitt av programmet och på så vis skapade vi oss en representativ bild av vilka som fått synas i programmet det senaste sportnyhetsåret. Vi har även undersökt vad som visas först respektive sist i programmet.
3. Teori
I följande kapitel redogör vi för de fem teorier som vi valt att använda i vår uppsats. I slutet av kapitlet sammanfattas teorierna och deras användningsområden.
3.1 Genusteorier
Yvonne Hirdmans forskning utgår från något hon valt att benämna vid genuskontrakt.
Med genuskontrakt menar Hirdman att vi skapar förväntningar och osynliga normer om vad som är manligt respektive kvinnligt. Ordet “bör” mellan kvinnor och män är enligt Hirdman oerhört banalt och välkänt. Det handlar om en grunduppfattning om vad män respektive kvinnor, bör göra.
“Det stereotypa, idealtypiska kontrakt där Han har ansvaret, beskyddet, försörjningen på sin sida och Hon har uppfödandet, beroendet på sin, markerar tydligt könens skilda positioner och närmast kontrasterande förutsättningar.” (Hirdman, 2003, s.88) Hirdman använder sig av tre grundläggande principer.
1. Att det manliga och kvinnliga hålls isär och allt som oftast är varandras motsatser. Exempel på detta är att flickor är lugna, tysta medan killar är högljudda och bråkiga.
3. Att vi tillsammans omedvetet skapar ett genuskontrakt. På grund av detta uppfattar vi vissa saker som normalt när det egentligen bara är ett
kontrakt som vi själva skapat. (Hirdman, 2003)
Hirdmans teorier om genus är användbara för oss för att tolka och förstå vårt resultat utifrån ur ett perspektiv om vad som är typiskt manligt respektive kvinnligt.
3.2 Hegemonisk maskulinitetsteori
Över de senaste årtionden har tusentals studier gjorts för att förklara könsskillnader i bland annat televisionsmedier. Där har hegemonisk maskulinitet allt som oftast fungerat som en grundpelare. Begreppet hegemoni kommer ursprungligen från Antonio
Gramscis analys av klassrelationer. Med hegemoni menas den kulturella dynamik som gör att en viss grupp kan upprätthålla en ledande position i samhället. Den maskulina hegemonin syftar till att maskuliniteten under vissa tillfällen ställer sig över andra former rent kulturellt. Connell anser att det inte bara finns en typ av maskulinitet, hon menar istället att maskuliniteten kan ta olika former. Att den maskulina hegemonin står i förhållande till andra maskuliniteter i hegemonin. Sport och sportjournalistik, tillhör den kategorin av strukturer i samhället som sedan urminnes tid förknippats med maskulinitet. Det är ett sätt att beskriva ”idealbilden” av vad som är manligt.
Exempelvis kan fotboll och hockey ses som den största hegemoniska positionen inom sportjournalistiken och att de ställer sig över andra maskuliniteter. (Connell, 2008) Det som kännetecknar den maskulina hegemonin är hävdandet av auktoritet snarare än direkt våld. Hegemonisk maskulinitet är ett uttryck vars definition förändras i takt med att patriarkatet och idealbilden av det manliga i samhället förändras. När förutsättningar för män att visa dominans tar nya former, tar även hegemonisk maskulinitet det.
(Connell, 2008)
Vi anser att teorin om hegemonisk maskulinitet är viktig för vår studie för att få en tydlig bild av genusstrukturer kring sport och sportjournalistik.
3.3 Nyhetsvärderingsteorin
Enligt Strömbäck (2019) handlar nyhetsvärderingsteorin om vilka faktorer som
deras sändningar. Strömbäck tar upp begreppet Gatekeeper som menas med
redaktionens sätt att bestämma och värdera vad som ska publiceras. Strömbäck (2019) trycker framförallt på sex kriterier som oftast går att hitta i en nyhet.
Det första som kan kännetecknas i en nyhet är närhet. Nyheter handlar oftast om något det som ligger nära publiken rent tidsmässigt, geografiskt och kulturellt. Efter det kommer kändisskap och elitcentrering, att nyheter tenderar att fokusera och handla om organisationer, personer och nationer med makt och kändisskap. Det tredje
kännetecknet handlar om institutionella agendor, nyheter som handlar och får uppmärksamhet inom politiska processer och myndighetssfären. Avvikelse och
sensation menas med att det oväntade och sensationella är ofta något som fångas upp av
medierna. Den femte är dåliga nyheter och problem, vilket menas med nyheter som handlar om brott eller konflikter. Den sjätte och sista punkten som Strömbäck (2019) tar upp som kriterium för att en händelse ska nås av medias ögon är kontinuitet. Att stora delar av dagens nyheter handlar om uppföljningar.
Trots att vår studie handlar om nyhetsurval och inte nyhetsvärdering så finns det ändå delar av nyhetsvärderingsteorin som går att applicera på vår studie. Framförallt går det att anknyta sportjournalistikens urval till den sjätte punkten, kontinuitet. Den
medielogik som används i nyhetsmedier och sportjournalistik utgår från kontinuitet och nyhetsrutin, där man väljer innehåll utifrån bekvämlighet och rutin. (Strömbäck, 2019)
3.4 Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin eller framing användes för första gången inom journalistiken 1978. Gestaltningsteorins ursprung hittar vi inom flera vetenskapliga discipliner som inte enbart har med journalistik att göra. Teorin påvisar, i vårt fall, hur medier ramar in och lägger upp sitt innehåll samt hur vi människor på ett medvetet eller omedvetet sätt organiserar information. Detta gör vi för att skapa mening men även för att göra saker och ting begripliga. (Shehata, 2019)
Enligt Shehata, 2019, innebär relationen mellan dagordningsteorin och
gestaltningsteorin följande: Dagordningsteorin handlar om vad media väljer att uppmärksamma och gestaltningsteorin handlar om hur medierna framställer, ramar in och får allmänheten att uppfatta sakfrågorna.
källan till gestaltningen främst utgår från medierna själva och beror på deras egna värderingar och rutiner. (Shehata, 2019)
3.5 Dagordningsteori
Begreppet “agenda-setting” myntades 1972 i en artikel av Maxwell McCombs och Donald Shaw. De studerade valet i USA 1968 för att se om det fanns något samband mellan de sakfrågor som medierna främst rapporterade om och vad som ansågs som de viktigaste samhällsfrågorna bland väljarna. Även om studien inte helt kunde fastställa att det var just medierna som påverkade opinionen var McCombs och Shaws slutsats tydlig, medierna påverkade opinionen genom att prioritera vissa sakfrågor och välja bort andra. (Shehata, 2019)
Agenda setting är en förklaring på hur media bestämmer vad som är på dagordningen för allmänheten. Att media, genom agenda setting, bestämmer vad vi bör prata om i fikarummet och vid matbordet. De bestämmer vad som är viktigt genom att frekvent rapportera om det, men även vad som inte är viktigt genom att undvika att rapportera om det eller placera informationen sist i sändningarna. Dagordningsteorin förklarar också att media påverkar vad vi bör tycka om saker och ting, beroende på vilken vinkel medieplattformen väljer. (Turner & West, 2014)
Medieplattformen har även utvecklats från att enbart påverka allmänheten till att allmänheten även påverkar media. Eftersom allmänheten idag kan interagera med medierna på ett annat sätt och föra debatten vidare. Medierna kan på så sätt dra nytta och spinna vidare på den debatt som pågår. (Turner & West, 2014)
3.6 Sammanfattning av teorier
sökte efter teorier som kunde vara till hjälp för att förstå den könsrelaterade
problematiken och problematiken med den mediala strukturen, samtidigt. Vilket vi anser att vi får ut med hjälp av dessa teorier.
4. Syfte och frågeställning
Syftet med studien var att undersöka hur SVT:s Sportspegeln, utifrån vårt urval, porträtterar idrotten genom att göra en kvantitativ innehållsanalys på hur innehållet i sändningarna disponeras, bland idrotter och idrottsutövare.
Syftet är framtaget med hänvisning till vår problemformulering. Media skildrar en bild som blir verkligheten för konsumenterna. På så vis har media möjligheter att skapa idealbilder samtidigt som media har en betydande roll i ett demokratiskt samhälle. Därmed anser vi att media även bör granskas utifrån ett demokratiskt perspektiv.
4.1 Frågeställningar
Med avstamp från teorier och tidigare forskning samt studiens syfte, har vi valt nedanstående frågeställningar för vår undersökning.
Q1. Hur många segment om damidrott förekom i Sportspegeln jämfört med herridrott under det senaste året?
Q2. Hur ser fördelningen ut mellan sporterna uppdelat på kön?
Q3. Hur många kvinnliga reportrar respektive manliga reportrar finns i segmenten? Q4. Hur representeras dam- och herridrott i Sportspegeln under ett år?
För att utförligt kunna besvara frågeställningarna har vi, i vissa fall, brutit ner dem. Det vill säga att vi till varje enskild frågeställning ibland även haft flera mindre frågor som vi besvarat innan vi presenterat ett slutgiltigt resultat.
5. Metod och forskningsetik
Vetenskapsrådets föreslagna etik, metodkritik och förklarar en del begrepp som förkommer flertalet gånger i studien.
5.1 Kvantitativ innehållsanalys
I den här studien har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys med hänsyn till att det är ett tydligt redskap för att analysera data när det kommer till att mäta frekvens och utrymme. (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson, Towns & Wängnerud, 2017)
Den kvantitativa innehållsanalysen lämpade sig därmed bra för vårt arbete eftersom att vårt mål var att mäta hur ofta våra olika kategorier förekom i Sportspegeln och hur mycket utrymme Sportspegeln gav åt vardera kategori. Med andra ord kunde vi genom en kvantitativ analys undersöka hur frekvent olika kön samt idrotter förekom, men även när i programmet de gestaltades. Vi kunde även mäta hur mycket tid som gavs åt vardera idrott och kön. Det gav oss förutsättningar att undersöka vårt problem och underlättade i sökande efter olika samband.
5.2 Empiriskt material, urval och avgränsningar
Vårt empiriska material bestod av tolv avsnitt av Sportspegeln. Det är ett program av Sveriges Television (SVT) och är enligt dem ett sportnyhetsprogram som inriktar sig på sport. Programmet sänds varje söndagskväll på SVT1 klockan 19.00 och behandlar således den senaste veckans sporthändelser, inrikes såväl som utrikes. (svt.se)
Det var två huvudsakliga anledningar till att vi valde att bygga vår undersökning kring Sportspegeln. Den ena anledningen är att programmet enbart sänds en gång i veckan och har således möjligheten att behandla sporthändelser för en hel vecka. Hade vi exempelvis valt att granska systerprogrammet Sportnytt, som sänds varje dag, hade risken ökat för att vårt urval av tolv nyhetssändningar givit ett missvisande resultat. Den andra anledningen är att SVT är ett public service-företag. Det innebär att SVT ska bedrivas självständigt i förhållande till såväl staten som olika ekonomiska, politiska och andra intressen samt maktsfärer i samhället. Alla invånarna ska ha tillgång till
programmet. SVT menar även att de är det tv-bolag som har högst förtroende bland det svenska folket. (Svt.se)
Bakgrunden till den avgränsningen är att det empiriska materialet, alla avsnitten, är hämtat från Kungliga biblioteket (KB) och när studien inleddes i november 2020 var avsnittet från 2020-09-06 det senaste publicerade avsnittet som vi kunde begära ut. Det medförde att vi fick anpassa vår avgränsning, av en ettårsperiod, efter det. I en
kronologisk ordning är alltså det första avsnittet i vår studie hämtat från 2019-10-06 och det sista hämtat från 2020-09-06.
Genom att vi avgränsat oss till tolv avsnitt utspridda över tolv månader anser vi att vi har skaffat oss en bred bild av hur programmet har prioriterat och fördelat tiden i avsnitten. Beslutet fattades för att skapa ett så trovärdigt resultat som möjligt och med hänsyn till att olika sporter är olika aktuella beroende på årstid. Utan den tillämpningen fanns risken att vi hade fått ett säsongsbaserat och tillika missvisande resultat.
Exempelvis är skidsporter förknippade med vintern medan fotboll är förknippat med sommaren. Detta tog vi hänsyn till och valde att hämta ett avsnitt från vardera månad under ett år, med ambitionen att få en så sanningsenlig bild som möjligt över ett helt idrottsår.
Varje avsnitt var 30 minuter vilket gör att vårt sammanlagda material på tolv avsnitt uppgår till 360 minuter. Däremot har vi inte tagit tiden på hela avsnitten utan avgränsat oss till att enbart mäta tiden för segment med tillhörande bilder. Vi har startat klockan direkt efter programledarens påannonsering och stoppat tiden direkt efter segmentets slutbild. Med andra ord har vi inte mätt tiden för telegram och påannonseringar med tanke på att syftet med studien har varit att undersöka vilka som fått synas i
programmet.
5.3 Tillvägagångssätt
Allt material vi har granskat har varit inspelat. Det har givit oss möjligheten att starta, spola tillbaka och pausa under avsnitten vilket har varit en förutsättning för att kunna vara så precisa som möjligt i vår kodning. Vi har arbetat tillsammans under hela arbetet och på så vis har vi även kodat alla avsnitten tillsammans. Det har resulterat i att vi har fört diskussioner under arbetets gång för att undvika att vi har olika uppfattningar om kodningen. Ett arbetssätt som vi anser stärkt studiens reliabilitet.
var det till god hjälp då det gav oss en tilltro till våra variabler och effektiviserade arbetet när vi så småningom började analysera materialet.
Vi har under alla avsnitt klockat tiden på varje enskilt segment samtidigt som vi kodat in innehållet för varje segment utifrån våra variabler. Under kodningen har vi noterat variabelvärdena i ett separat dokument istället för att notera variabelvärdena direkt in i SPSS. Det var ett aktivt val för att minimera risken att vår kodning skulle raderas eller på något annat sätt gå förlorad.
5.4 Förtydligande av begrepp
Kodning: Vårt sätt att logga materialet genom att markera rätt variabelvärde för varje variabel under samtliga segment. Mer om våra variabler och variabelvärden återfinns i bilagorna.
SPSS: Förkortning av “Statistical Package for the Social Sciences” och är ett
analysverktyg till datorn. Programmet har hjälpt oss att mäta all den data vi har kodat in, det har även möjliggjort de “crosstabs” och diagram som återfinns i Kapitel 6.
Segment: Det samlingsord vi använder i vår studie och som syftar till olika händelser under ett avsnitt. Segmenten är alla de delar programmet är uppbyggt kring. Inslag, reportage, voiceovers, telegram, studiointervjuer, telefonintervjuer, direktare och resultattavla är alla olika typer av segment i vår undersökning.
Påannonsering (påa): Programledarens presentation eller bakgrund till det segment som står näst på tur. Vid vissa segment som exempelvis telegram eller resultattavla inträffar ingen påannonsering.
Slutbild: Sista bilden i ett segment.
Programledare: Person som står i studion och presenterar programmets innehåll.
Inslag: Programmets motsvarighet till tidningarnas artiklar. Med inslag menar vi en rapportering av en händelse där en eller flera intervjupersoner får komma till tals.
Reportage: En fördjupning av inslag och verkar likt tidningarnas motsvarighet vid samma namn. Med fördjupning menar vi mer detaljerade intervjuer, möjligtvis fler intervjupersoner eller miljöbeskrivningar. Reporter har alltid varit på plats och inte sällan används reportaget som ett personporträtt. Resultatet av ett reportage gör att det enligt oss upplevs mer påkostat och ofta blir längre än ett inslag.
Voiceover: Innebär att information framförs av en reporter som inte befinner sig på platsen utan istället bara spelat in en voiceover eller tillhörande speaker på redaktionen. Det innehåller inga intervjuer utan är bara en inspelad sammanfattning av reportern som sedan lagts på bilder från händelsen. Går att tolka som ett inslag fast där ingen får komma till tals.
Direktare: Innebär att programledaren lämnar över till en reporter som befinner sig på en annan ort och intervjuas live i sändningen. Även livebilder från en tävling eller liknande går in under variabelvärdet direktare.
Telefonintervju: När en intervjuperson får komma till tals genom telefon. Det kan både vara en bandad telefonintervju med tillhörande stillbild eller klippbilder men det kan även vara en liveintervju med någon via videolänk likt Skype, Facetime etc.
Resultat/tabelltavla: En grafisk tabell över spelschema, resultat eller tabelläge som visas i bild.
Studiointervju: En eller flera intervjupersoner befinner sig i studion och får komma till tals. Det kan vara i princip vem som helst med koppling till ett aktuellt ämne men det är inte ovanligt att det är en expert, ansvarig eller idrottsutövare
5.5 Validitet och reliabilitet
Vi har under hela arbetsprocessen arbetat för att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt i vår undersökning. En undersökning med hög reliabilitet ska kunna upprepas, av vem som helst, och ändå visa på samma resultat. (Eliasson, 2018)
Med vetskapen om förutsättningarna för en god reliabilitet har vi varit väldigt noga i arbetet med våra variabler. Vi har arbetat med operationalisering, varit tydliga och noggranna när vi formulerat våra variabler samt variabelvärden. Mer om dessa finns i kodschemat i bilaga 7.
Vi har lagt stor vikt i undersökningens förberedelser och tillsammans testat metoden på ett utomstående avsnitt av Sportspegeln innan studien inleddes. Detta var ett aktivt val för att skapa en rutin i hur vi skulle gå tillväga och minimera risken för osäkerhet i form av olika bedömningar. Dessa förberedelser stärker studiens reliabilitet. (Eliasson, 2018) När vi testade metoden ville vi även undersöka studiens validitet och genom testet fick vi även bekräftat att våra operationella definitioner fungerade med våra teoretiska definitioner. (Eliasson, 2018)
Det gav oss självförtroendet av att vår metod var tillräcklig för att besvara våra frågeställningar och på så vis uppfylla syftet med studien.
Det ska även nämnas att vi under hela studien har suttit bredvid varandra och arbetat tillsammans. Det har medfört att vi haft möjligheten att föra en dialog i situationer uppstått där det krävts en gemensam tolkning. På så vis har vi minimerat utrymmet för osäkerhet och missförstånd.
5.6 Metodkritik och metoddiskussion
Av de tolv avsnitt vi undersökte var två avsnitt nedkortade med 5–10 minuter på grund av olika ändringar i SVT:s tablå. De nedkortade programmen sändes 2020.04.05 och 2020.05.03. Det är något som bör nämnas men vi menar samtidigt att detta inte är något som påverkat studien mer än att det möjligtvis givit oss några färre segment att granska. Vi anser däremot att de sammanlagda 220 segment vi undersökt är tillräckliga för att kunna ge bild av hur det generellt sett ut i Sportspegeln över en ettårsperiod.
Vi är medvetna om att det går att kritisera metoden och arbetet med siffror i
ökad förståelse för att det kan gå fel och på så vis varit extra noggranna i hur vi arbetat. Vilket framgår i del 5.3.
Efter insamlingen av empirisk data raderade vi även variabeln som angav tiden för varje segment. Beslutet fattades då det blev för många, utspridda variabelvärden vilket
resulterade i ett resultat som vi ansåg var svårt att tyda och på så vis oanvändbart. Ett resultat av att vi möjligen inte tänkt igenom den variabeln på förhand. För att inte riskera studiens reliabilitet valde vi därför att stryka variabeln helt. Däremot anser vi att det inte påverkat studiens syfte då vi fortfarande haft möjlighet att mäta hur frekvent olika idrotter samt idrottsutövare gestaltats i programmet.
Avslutningsvis vill vi förtydliga att vi i resultatdelen, kapitel 6, presenterar vi
framförallt resultaten utifrån två olika N-värden. Det har vi gjort eftersom segment som vinjettpuffar och telegram inte gick att koda in under alla variabler. Därav finns dessa med som bortfall i vissa tabeller. En del tabeller antar alltså N=220 och visar då den totala mängden segment under alla sändningar. Andra tabeller kommer istället anta N=179 och ha ett bortfall från vinjettpuffar och telegram. Ett förtydligande angående hur vi operationaliserat och kategoriserat våra variabler återfinns i kodschemat i bilaga 7.
5.6.1 Covid-19
Hälften av materialet producerades och publicerades under en pågående pandemi av covid-19. Följderna av covid-19 har gjort att en del serier och idrottsevenemang skjutits upp eller ställts in. Detta kan ha påverkat vårt resultat på så vis att en del sporter varit aktuella, och således fått mer publicitet, under månader som skiljer sig från det normala. Exempelvis sköts fotbollssäsongen fram vilket gjorde att det fanns mindre fotbollsevent att rapportera från i april än det vanligtvis brukar finnas.
Samtidigt blev detta ett unikt tillfälle för oss att titta på hur en kris som covid-19 påverkar sportjournalistiken och dess utformning.
framställts vid flera tillfällen i media. Hade covid-19 inte ändrat förutsättningarna för att arrangera dessa event hade vi istället fått ha dem under metodkritiken. Det vi menar är att även ett genomfört olympiskt spel hade hamnat under luppen för metodkritik, då bevakningen av ett sådant omfattande idrottsevenemang med all säkerhet hade givit ett avvikande resultat i vår undersökning.
Med det sagt vill vi framföra att även under perioder där idrotten står still så fortsätter rapportering, även om den skiftar fokus. Vi menar alltså att covid-19 möjligen har påverkat vad sportnyheterna handlar om men inte vilka det handlar om. Med tanke på att syftet med vår undersökning var att undersöka vilka som syns, menar vi att
effekterna av covid-19 inte påverkat vårt arbete i att besvara våra frågeställningar. Värt att nämnas är att de allmänna råden (www.folkhalsomyndigheten.se) under covid-19 förändrade reportrarnas förutsättningar i arbetet vilket också kan ha påverkat utformningen av materialet.
5.7 Vetenskapsrådets riktlinjer
Under hela arbetsprocessen har vi varit väl medvetna om innebörden av en god forskningssed och förhållit oss till de etiska spelreglerna för att behålla en god etik genom hela arbetet. (Helgesson, 2015)
“En videoinspelning ska förvaras på ett säkert sätt, så att den är oåtkomlig för obehöriga och så att den inte förstörs på grund av oaktsamhet. Forskaren måste försäkra sig om att
endast behöriga personer kan få tillgång till videoinspelningen.” (Vetenskapsrådet, 2017)
6. Resultat och analys - vilka speglades i Sportspegeln?
I följande kapitel redogör vi, utifrån våra frågeställningar, för resultatet av vår kvantitativa innehållsanalys på SVT:s Sportspegeln. Resultatet är baserat på de tolv avsnitt av programmet som utgjort vårt urval. Vi har undersökt ett avsnitt från var och en av årets tolv månader. På så vis menar vi att vårt resultat är tillräckligt för att förklara hur programmets innehåll ser ut över den senaste ettårsperioden.För att redovisa det empiriska materialet har vi färdigställt ett antal diagram och korstabeller. Till det material som vi ansett vara mest väsentligt för att besvara våra frågeställningar har vi även adderat en förklarande och sammanfattande text. Eftersom våra frågeställningar har efterlyst olika former av resultat har vi valt att dela in resultatet i olika underrubriker för att presentera det så sammanhängande och tydligt som möjligt. Resultatet presenteras både i procent med en decimal och i antal. Alla variabler och variabelvärden visas i kodschemat (bilaga 7).
6.1 Herr- respektive damidrott i Sportspegeln
N=220
Fig 6.1 Uppdelningen av representationen bland utövarna i programmet utifrån kön.
Resultatet visar att män får mycket mer exponering, i form av antal segment, än vad kvinnor får i SVT:s Sportspegeln över ett år. Urvalet bestod sammanlagt av 220 segment och resultatet av undersökningen visar att en tydlig majoritet av de sammanlagda segmenten fokuserade på manlig idrott. För att besvara Q1 var 143 segment manliga, 64 segment kvinnliga och 13 segment var representerade av båda könen. I figur 6.1 visas fördelningen i procent, 65% av idrottsutövarna som visades var, män, 29% var kvinnor och vid 6% av tillfällena visades båda könen.
6.2 Representation i programmet uppdelat på sport och kön
I den här delen har vi fokuserat på vilka som får synas i Sportspegeln. Figur 6.2 visar, utifrån segment, de fem idrotter som varit mest frekvent förekommande i programmet. I figur 6.2.1 ser vi även under vilka månader dessa idrotter fått synas som mest. Vi har också granskat respektive idrotts könsfördelning.
Fig 6.2.1 Det övergripande resultatet av antal segment och idrott, presenterat över ett år. N=220 den totala mängden segment i Sportspegeln.
Oavsett vilken månad avsnittet sändes i var fotboll mer eller mindre representerat. Sändningen i augusti var den månaden där flest segment om fotboll presenterades. 65% av segmenten under augusti handlade om just fotboll. Augusti var även den månad där män gestaltades mest. Där uppgick segmenten i sändningen om manlig idrott till 76%. September och oktober var också månader där segment om fotboll, för både damer och herrar, tog upp mer än 50% av Sportspegelns sändning.
Sändningarna i december och februari var de enda som fotboll inte dominerade, då skidsport och ishockey var representerade vid fler tillfällen.
Flertalet idrotter fick bara synas i programmet vid ett eller få enstaka tillfällen. På så vis kunde vi utifrån vårt urval knappast skaffa oss en tillräcklig bild för att dra slutsatser om de sporternas könsfördelning över ett helt idrottsår. Istället har vi i figur 6.2.2
sammanställt hur segmenten i programmet, för de fem mest förekommande idrotterna, fördelades på kön under det senaste året. För att se fördelningen över samtliga
Fig. 6.2.2 Könsfördelningen av de fem mest förekommande idrotterna. N=170 totala mängden segment av de fem mest förekommande idrotterna.
Det går tydligt att se att vissa idrotter är mer representerade av ett specifikt kön. I de sammanlagda segmenten var 78% av fotbollen som visades representerad av män, 20% representerades av kvinnor och 2% representerades av båda könen. Samtidigt fick kvinnorna mer exponeringstid än män i skidsporter, dock inte i samma utsträckning som fotbollen. 55% av utövarna som visades i skidsporten var kvinnor, 31% var män och 14% representerades av båda könen.
I figur 6.2 analyserar vi de fem idrotter som uppmärksammats vid flest tillfällen i sportspegeln. De idrotterna var fotboll, skidsport, motorsport, ishockey och friidrott. Tillsammans utgjorde dessa sporter sammanlagt 77% av alla segment.
Figur 6.2.1 visar att det enbart var skidsport, av de fem största sporterna, som främst representerades av kvinnor. I samma figur kan vi även se att motorsporten visar på stora olikheter i representationen. Även ifall motorsporten inte är den mest frekvent
könen. Samtidigt gav undersökningen om vilka som bevakar motorsporten ett anmärkningsvärt resultat. Mer om det i kommande kapiteldel, 6.3.
Innebandy, kampsport, golf och curling var de sporter där representationen i sportspegeln var helt jämställd. Däremot förekom dessa sporter inte särskilt ofta i sportspegeln och utgjorde tillsammans endast 4% av alla 220 sammanlagda segment i vårt urval.
6.3 Representationen bland reportarna
I den här delen har vi undersökt könsfördelningen bland reportrarna som arbetat med segmenten i vårt urval. I figur 6.3 visas ett procentuellt resultat av den fördelningen. Vi har även letat samband mellan reporterns kön och idrottutsövarnas kön. Bakgrunden till det finns i figur 6.3.1 och 6.3.2.
Andelen kvinnliga reportrar respektive manliga reportrar i segmenten
Fig 6.3.1 Uppdelningen av reportrar av manlig idrott i de idrotter där män förekommer mest frekvent. N=87 totala mängden segmenten bland de fyra mest frekventa idrotterna bland män.
Fig 6.3.2 Uppdelningen av reportrar om kvinnlig idrott i de idrotter där kvinnor förekommer mest frekvent. N=34 totala mängden segmenten bland de fyra mest frekventa idrotterna bland
kvinnor.
Även bland reportrarna domineras representationen av män, 74% av segmenten med reportrar var gjorda av män. 25% av segmenten var det en kvinna som var reporter och vid 1% var båda könen reportrar. Kategorin övrigt innebar de gångerna när det på ett tydligt sätt inte gick att utläsa vem som var reporter, vilket alltså skedde i totalt 1% av inslagen.
De fyra mest frekventa sporterna bland kvinnor var fotboll, ishockey, skidsport och handboll. Även bland de segment som handlade om kvinnor var manliga reportrar överrepresenterade. 75% av segmenten med damfotboll var bevakade av en manlig reporter, 25% av segmenten var det en kvinnlig. I de segment som fokuserar på
kvinnornas skidsport var 50% av reportrarna kvinnor och 50% män. Vilket är den enda av de fyra största sporterna bland kvinnor som det är lika mycket kvinnliga reportrar som manliga.
6.4 Gestaltningar av Dam- och herridrott i Sportspegeln under ett år
I den här delen utgår vi från Q4 och förklarar hur representationen för dam- respektive herridrott såg ut i Sportspegeln under det senaste året. Under analysarbetet valde vi att dela in frågeställningen, Q4, i flera underfrågor för att få en så övergripande bild som möjligt. I det här kapitlet presenterar vi dessa underfrågor och besvarar dem, innan vi avslutningsvis ger ett sammanfattande resultat utifrån frågeställningen.
Frågeställningen Q4 var: Hur representeras dam- och herridrott i Sportspegeln under ett år?
Vi valde att bryta ner frågeställningen i följande underfrågor:
1. Skiljer sig Sportspegelns urval av manliga och kvinnliga idrottare beroende på månad?
2. Vilka idrotter presenteras först respektive sist i Sportspegeln utifrån deras urval? 3. Påverkar idrottsutövarnas kön vad som presenteras först respektive sist i
Sportspegeln utifrån deras urval?
6.4.1 Representation av kön över ett år
Fig 6.4.1 det övergripande resultatet av segment och kön, presenterat över ett år. N=220 den totala mängden segment i Sportspegeln.
Vi har analyserat hur representationen för dam- och herridrott såg ut månad för månad och hittat två månader som sticker ut. Under två avsnitt, som sändes 5 maj 2020 och 6 september 2020, representerades kvinnliga idrottsutövare vid fler tillfällen än manliga. Dessa avsnitt får ses som två undantag som bekräftar regeln. För bortsett från dem och avsnittet som sändes 1 december 2019, där män hade mest representation med en minimal marginal, så exponeras manliga idrottsutövare minst dubbelt så ofta som kvinnliga i sportspegeln.
Sammanfattningsvis kan vi utifrån figur 6.4.1 alltså konstatera att i två av tolv avsnitt visas kvinnor vid fler tillfällen än män. I ett avsnitt visas män vid fler tillfällen än kvinnor med en liten marginal och i resterande nio avsnitt visas män vid minst dubbelt så många tillfällen jämfört med kvinnor.
Fig 6.4.2 När i programmet idrotterna visas utifrån de totala segmenten. N=170 de totala antalet segment av de fem mest frekventa idrotterna.
Det går tydligt att se att det skiljer sig i hur Sportspegeln väljer att lägga upp sändningen utifrån deras urval. Under de första 15 minuterna av avsnitten är fotboll utan tvekan den sport som fick mest utrymme i form av antal segment. 54% av alla segment som visades de första femton minuterna var fotboll.
Den sport som var näst mest representerad under de första femton minuterna var, skididrott som representerade i 16% av segmenten. I tidszonerna 15-20 och 20-25 var representationen mer utspridd. Där fick sporter som motorsport och friidrott ta mer plats än de gjorde tidigare i programmet.
Detta är viktigt att belysa utifrån en medielogik som säger att de högst värderade nyheterna ska läggas först, därför anses fotboll vara det “bästa” nyheten.
6.4.3 Kön påverkade när idrottsutövare fick synas i Sportspegeln
Fig 6.4.3 Vilka som får mest utrymme i varje tidszon utifrån utövarnas kön räknat i antal segment. N=179 den totala mängden segment.
I det ovanstående resultatet går det att se en tydlig uppdelning i vilket kön som får synas mest i olika tidszoner. Eftersom vi från början vet att män totalt sett fick mer utrymme än kvinnor i form av antalet segment som var maskulint representerat, är det
6.4.4 SVT:s bilder visades först
Fig 6.4.4 visar, utifrån vårt urval, att SVT väljer att prioritera segment som bygger på egna bilder jämfört med segment som bygger på andra kanalers bilder. N=179 segment där de
använt sig av bilder.
Fig 6.4.6 visar till vilken utsträckning SVT använder sig av egna eller andra kanalers bilder utifrån kön och idrotterna fotboll och skididrott. N=97 totala andelen segment utifrån bilder,
kön och idrotterna fotboll och skidsport.
Ja, att det är SVT:s egna bilder påverkar till viss del var i programmet segmentet kommer. Utifrån vårt resultat går det att se SVT lägger det som är deras egna material i början av sändningen och tar hjälp av andra kanalers material som avslutning på
programmet. Totalt sett använder SVT även sig av mer egna bilder än andras kanalers bilder men det som är anmärkningsvärt är att SVT:s använder mer bilder från andra kanaler när det kommer till män. I 48% av männens segment används andra kanalers bilder, 37% av bilderna till segmenten var SVT:s egna och till 15% var det en
blandning. 55% av bilderna till segmenten om kvinnor var SVT:s egna, 37% andra kanalers bilder och 8% en blandning.
6.5 Analys - Så speglas idrott och kön i Sportspegeln
I det här kapitlet redogör vi för uppsatsens resultat utifrån tidigare forskning och de teorier vi använt oss av.
6.5.1 Ett program med ett manligt ideal i spetsen
Utifrån vårt resultat kunde vi tydligt se att herridrott förekom i betydligt fler segment än vad damidrott gjorde (Fig 6.1). I Sportspegelns sändningar utspridda över ett år förekom segment om herridrott mer än dubbelt så mycket som damidrott. Enligt Edström och Jacobsson (2015) finns det sedan tidigare ett tydligt mönster i forskning om genus och urval – “Vem som än räknar eller hur det görs tycks inte spela någon roll – gång på gång återskapas mönstret” (Edström & Jacobsson, 2015,sid 35). Edström och
kan budskapet som sport-medier sänder även påverka hur allmänheten ser på världen i det stora hela.
De idrotter som förekom mest frekvent i programmets sändningar var fotboll,
skidsporter, motorsport, ishockey och friidrott. Av alla idrotter var fotboll, överlägset, mest frekvent förkommande och fotboll var även överrepresenterat av män (Fig 6.2 & 6.2.2). Bland skidsporten gestaltades kvinnor mer än män även om skillnaden inte var lika markant som fotbollen. Motorsport var den idrott där könsskillnader var mest påtagliga.I anknytning till föregående resultat och analys om sport som manlig norm kan vi utveckla fotbollen och motorsporten genom hegemonisk maskulinitet.Enligt Raewyn Connell (2008)existerar det en maskulin struktur där olika maskuliniteter står i förhållande till varandra. Fotboll och motorsport kan därför ses anta den högsta
hegemoniska positionen och är de som ställer sig överst i hierarkin bland idrotter i Sportspegeln där män förekommer.
“Only a small number of men
ever actually play sport at an international level, those men who do reach the peak of their sporting profession are emulated by little boys and admired by grown men, and as such, these players come to stand not just for sporting masculinity,
but for the ideal image of masculinity in society” (Feasey, 2008)
Skidsport var den enda sport som både förekom frekvent och innehöll fler segment med kvinnor än män. Med stöd från Connells teorier om maskulin hegemoni har även en diskussion om feminin hegemoni uppstått. Enligt Mimi Schipper (2007) innebär Hegemonisk femininitet likt Connells teori en form av feminina karaktärsdrag för kvinnlighet som ställer sig över andra kvinnligheter. Utifrån Schippers artikel går det att analysera skidsport som idealbilden av vilken idrott som kvinnor bör utöva. Även om vårt resultat visar att det totalt sett var fler segment med kvinnor i fotboll än skidsport, är herrfotbollen så pass överrepresenterade att det inte går att argumentera för
6.5.2 Manliga utövare i symbios med manliga reportrar
Likt det idrottsliga resultatet var det totalt sett fler manliga reportrar än kvinnliga i segmenten. Även här var fotboll och motorsport de idrotter där skillnaden var störst – samt att skidsport var den enda av de mest frekventa sporterna där det förekom fler kvinnliga än manliga reportrar (Fig 6.3, 6.3.1 & 6.3.2). Resultatet är ytterligare något som kan analyseras utifrån Hirdman och Connells genusteorier. Samtliga reportrar bakom segmenten om motorsport var män, samtidigt var det även den sport där
skillnaden, i representationen, mellan manliga och kvinnliga utövare var som störst. Vi finner därför att det med stöd från Hirdmans och Connells teorier existerar ett kontrakt och synlig eller osynlig norm om att motorsport är maskulint betingat. (Connell, 2008). Som tidigare går det också att analysera motorsport som den maskulina hegemoni och struktur i sportmedia som tillsammans med fotboll har mest maskulin auktoritet. Skidsport var den enda av de mer frekventa idrotterna som både hade fler segment med kvinnliga utövare och fler kvinnliga reportrar. Med stöd av Hirdman, 2003 och Connell, 2008 finner vi att det även här existerar synliga eller osynliga normer som antyder att skidsport är feminint betingat och högst upp i den feminina hegemonin. Det tyder alltså på att det finns genuskontrakt i Sportspegeln som visar att fotboll och motorsport är idrotter som män “bör” göra. Samtidigt som skididrott är den idrott som kvinnor “bör” utföra. (Hirdman, 2003)
6.5.3 Kön och SVT:s rättigheter spelar roll
Som figur 6.4.3 tydligt visade är segment med herridrott mer framträdande än damidrott, oavsett vilken tidszon. Det som är mest anmärkningsvärt och det som
ska rapportera är större ju större intresse för en möjlig nyhets anses vara” (Strömbäck, 2019, s 180). Vilket kan vara en anledning till varför herrfotboll gestaltas mest i Sportspegelns segment och urval. Resultatet kan även kopplas till den maskulina
hegemoni och den hierarki som den antyder. Där herridrott och i framkant herrfotboll är högst upp i den maskulina hegemonin eftersom den både förekommer först och mest i programmet. (Connell, 2008)
I figur 6.4.4 framgår det att segment bestående av SVT:s egna bilder är något som påverkar programmets nyhetsurval. Under de första 20 minuterna använder de sig framförallt av egenfilmat material. Under de sista tio minuterna är segment med
material som inte är deras egna mer förekommande. Själva resultatet i sig är inte särskilt överraskande snarare väntat. Det som väcker uppmärksamhet är att det både
förekommer fler segment med andra kanalers bilder vid segment om män och fotboll. Programmet prioriterar i stora hela sina egna bilder men väljer att göra undantag för män i stora hela och fotboll. Det kan med stöd från Strömbäck, 2019 och Arendt, Steindl & Kümpel, 2016 tidigare forskning om medierelaterade urval. Där de menar att dagens utvecklade medieklimatet gör att individen idag kan anpassa och välja vilket urval de vill exponeras för. Vilket orsakar att journalistikens gatekeeping måste anpassas efter publikens behag. Att SVT:s väljer att använda andra kanalers bilder när det kommer till fotboll kan därför bero på att det finns ett stort intresse från allmänheten och att de därför känner sig tvungna att ägna stora delar av programmet till det. Trots att det innebär att använda sig av andra kanalers bilder. (Strömbäck, 2019).
6.5.4 Sammanfattande analys
Sammanfattningsvis går det att analysera det fullständiga resultatet med stöd av
7. Diskussion och sammanfattning – Sportspegeln speglar
männens idrottsvärld
I det här kapitlet drar vi kopplingar mellan resultat och problemformuleringar. Med avstamp i studiens syfte diskuterar vi även resultatet utifrån frågeställningarna och reflekterar över relevant framtida forskning. För en god struktur är kapitlet uppdelat i underrubriker, där vardera underrubrik främst berör en enskild frågeställning.
Syftet med studien var att undersöka hur SVT:s Sportspegeln, utifrån vårt urval, porträtterar idrotten genom att göra en kvantitativ innehållsanalys på hur innehållet i sändningarna disponeras bland idrotter och idrottsutövare.
7.1 Männen är sportens idealbild
I Sportspegeln framställdes manliga idrottare vid betydligt fler tillfällen än kvinnliga idrottare. Vi anser att resultatet i figur 6.2 är så pass tydligt att det går att fastställa att programmet använder sig av det manliga könet för att utgöra en idealbild av en idrottsutövare. På så vis understryker undersökningens resultat något som tidigare forskning, i viss mån, redan påvisat. Likväl som det i resultatet framgår att männen framställdes vid flest tillfällen, framgår det att kvinnorna valdes bort. Det är ett återkommande mönster i nyhetsrapportering, globalt som inrikes. (Edström & Jacobsson, 2015)
“Kvinnor utgör halva världens befolkning men syns bara i en knapp fjärdedel av nyhetsflödet. I Sverige går det två män på varje kvinna i nyheterna.”
(Edström & Jacobsson, 2015)
Resultatet visade att män fortfarande framställs mest frekvent i sportnyheter och att en krissituation, i form av covid-19, inte innebar någon förändring för vilket kön som framställs vid flest tillfällen.
7.2 Skidsport vs motorsport - två tydliga ideal
Två individuella idrotter med två olika idealbilder. Vi anser att utifrån vårt resultat och med stöd från tidigare forskning samt teorier, kan fastställa att SVT visar upp olika ideala sporter beroende på vilket kön som framställs.
Argumentet för att kunna beskriva motorsporten som manligt ideal är tydligt.
Motorsporten hade ett märkbart utrymme i programmet och segment med motorsport och kvinnliga idrotter existerade men till en minimal del. Det var den sporten där det tydligast framkom att den hegemoniska positionen var maskulin och den underordnade positionen feminin. Vi anser därför att Motorsport tillsammans med fotboll, blir de mest framstående idrottspositionerna som erbjuds för män. (Fig 6.2.2).
Argumentet för att kunna konstatera skidsporten som ett kvinnligt ideal är tydligt på ett annat sätt. Det blir tydligt när vi ställer det i relation till andra idrotter. Även om
könsfördelningen i skidsporten inte var lika överrepresenterad av kvinnor som
motorsporten av män. Var det enbart skidsporten (bland de mest frekventa idrotterna) där kvinnor utmanade om den högsta hegemoniska positionen. Vi anser därför att skidsport blir den idrottsposition som i synnerhet erbjuds för kvinnor.
Med studiens problemformulering i beaktande finns det en problematik i att det bildas olika tillhörigheter utifrån kön och sport. Det styrker att det finns en manlig norm som Karin Grahn (2015) menar påverka vad som är “riktig” idrott. En föreställning om att män och kvinnor är ämnade för olika idrotter. Även detta skulle enligt Mcombs och Shaw (1972) spegla av sig på samhället och innebära att idealbilden för unga flickor och pojkar ser olika ut ur ett idrottsligt perspektiv.
7.3 Män rapporterar om män
Att det skulle visas fler segment om manliga än kvinnliga idrottare var med facit på hand väntat. Att män på samma sätt skulle vara överrepresenterade bland reportrar anser vi vara ett resultat som sticker ut (Fig 6.3, 6.3.1, 6.3.2). Att män rapporterar om män är den tydligaste slutsatsen vi kan dra utifrån vårt resultat om fördelningen av reportrar. De mest mansdominerade idrotterna var också idrotter med minst jämställdhet bland
positionen. Skidsporten är kvinnornas revir, där går det även att diskutera att kvinnor rapporterar om kvinnor. Den enda (av de mest förekommande) idrotterna som gestaltades mer av kvinnor, hade också fler kvinnliga reportrar. Bruce & Antunovic (2018) konstaterar att de mest populära sport-medierna i världen fortfarande domineras av manliga journalister som skriver/rapporterar om andra män. Det existerar dock ett undantag. De anser att det skett en ökning i rapporteringen av de sporter där kvinnor anses vara “powerful female athletes”. I de sporter där kvinnor syns och accepteras på grund av sin fysiska förmåga. Tidigare har de sporter där kvinnor setts som attraktiva, graciösa och stilrena varit de mest accepterade. Exempelvis gymnastik, konståkning och tennis. (Feasey, 2008)
Vi anser då att kvinnlig skidsport är den idrott i Sverige som kvinnor framförallt blir accepterade och sedda för sin fysiska förmåga. Den idrott som utvecklats och kommit längst i jämställdhetsfrågan och utmanar tidigare stereotyper och normer i
damidrottsvärlden. Det är ytterligare något som styrker slutsatsen om att Sportspegeln målar upp olika idrottspositioner beroende på kön.
Därmed anser vi att det finns en jämställdhetsproblematik i SVT:s organisation och inte enbart i deras nyhetsurval. Männens dominans bland reportrarna kan vara ytterligare en förklaring till varför medieplattformen prioriterar som de gör.
Det är inte bara som så att kvinnor ska underordna sig som utövare, de ska även underordna sig som reportrar i antal och de idrotter där män dominerar. Detta anser vi antyder på att det inte bara finns en norm som antyder att män är mer lämpade för idrott, det finns även en norm som antyder att män kan mer om idrott. Med det sagt var
skidsport undantaget som bekräftade regeln. Inom skidsporten ansågs männen varken vara mer lämpade eller sitta på ett större kunnande.
7.4 Vad kommer först? En traditionell struktur
Vår studie konstaterar att de finns en medielogik och traditionell struktur som
Sportspegeln följer. En medielogisk som de själva skapar tillsammans med allmänheten. Detta innebär att det är herrfotbollen som står längst fram i ledet och betraktas som den “bästa” sportnyheten. Det spelar ingen roll om det är fotbollssäsong eller inte,
Som vi nämnt tidigare var de första fem minuterna av programmet de mest mansdominerade. Vilket vi anser kan vara den största problematiken i
jämställdhetsdebatten. Om programmet ständigt prioriterar det manliga idrottsidealet, spelar det ingen roll om resterande av programmet bara ägnas åt damidrott – eftersom vi redan fått se vad som anses vara viktigast. Vi anser att det är medielogiken och den traditionella strukturen som måste förändras först, för att på så sätt göra idrottsmedia mer jämställt.
En intressant aspekt var även att undersöka vart segment bestående av SVT:s egna bilder placerades i programmen. Med andra ord segment där SVT själva tagit bilder och där SVT:s reportrar varit på plats. Detta fann vi intressant med tanke på att rättigheterna till diverse idrottsevenemang ägs av olika bolag. Vi undersökte därav vart segment, byggda på SVT:s egna bilder, placerade sig i sändningarna för att ta reda på om dessa prioriterades före segment byggda på andra kanalers bilder, utifrån
nyhetsvärderingsteorin. (Strömbäck, 2019)
Resultatet visade, och återges i figur 6.4.4, att segment byggda på SVT:s egna bilder oftast visades före segment byggda på bilder från andra kanaler. Med andra ord påverkade alltså äganderätten av bilderna Sportspegelns nyhetsvärdering.
Däremot visade det sig att nyheterna om svensk fotboll, som var den överlägset mest förekommande sporten, var ett undantag när det handlade om hur SVT valde att prioritera segment utifrån rättigheterna till bilderna.
Vi visste på förhand att SVT ägde rättigheterna till damernas allsvenska, samtidigt som de inte ägde rättigheterna till herrarnas motsvarighet. Därmed var det för oss inte helt oväntat att resultatet visade att majoriteten av segmenten om manlig fotboll enbart bestod av andra kanalers bilder. Samtidigt som segmenten om kvinnlig fotboll nästan alltid bestod av bilder som SVT själva tagit. (figur 6.4.6)
själva varit på plats för att bevaka den manliga fotbollen har den alltid varit förekommande och prioriterad tidigt i sändningarna.
7.5 Förslag till framtida forskning
Målet med vår forskning var att ge en uppdaterad bild om hur jämställt medieklimatet samt rapporteringen från idrottsvärlden är. Detta genom att granska och analysera SVT:s Sportspegeln. Samtidigt finner vi att vår studie lett till nya forskningsfrågor och öppnat för framtida studier.
Med vårt resultat i beaktning kan det vara relevant att undersöka hur ser det ut i exempelvis Vinterstudion i SVT. Det är ett av SVT:s flaggskepp där de satsar mycket av deras resurser på att enbart fokusera på skididrott. Det kan vara en utvecklande undersökning som granskar om kvinnor, även där, är mer representerade. Det kan visa på en positiv sida, att det faktiskt finns ett sportstudio-program där kvinnor får synas mer än män. Eller i alla fall mer jämställt. Om en sådan studie skulle styrka att
skididrotten är damernas idealidrott skulle det förslagsvis även vara intressant med en djupgående forskning om vad det beror på. Om det exempelvis beror på deras
framgång, Sverige som utpräglad skidnation eller att det inte existerar samma manliga norm sedan innan.
Referenser
Arendt, F., Steindl, N. and Kümpel, A. (2016), Implicit and Explicit Attitudes as Predictors of Gatekeeping, Selective Exposure, and News Sharing: Testing a General Model of Media‐Related Selection. J Commun, 66: 717-740.
Bruce, Toni & Antunovic, Dunja (2018) Gender, Media and New Media Methods. Mansfield, L., Caudwell, J., Wheaton, B., Watson, B. (red.) The Palgrave Handbook of
Feminism and Sport, Leisure and Physical Education. Palgrave Macmillan, London.
Cooky, Cheryl (2018), Gender, Sport and Media Between the Mid-1980s and Early
2000s: Developments, Trajectories and Transformations. Mansfield, L., Caudwell, J., Wheaton, B., Watson, B. (red.) The Palgrave Handbook of Feminism and Sport, Leisure
and Physical Education. Palgrave Macmillan, London.
Connell, R. (2008). Maskuliniteter. (2. uppl). Göteborg: Daidalos
Edström & Jacobsson, (2015) Räkna med kvinnor (WACC, World Association of Christian Communication nr 5-2015. Nationell rapport Sverige) Göteborg: Göteborgs Universitet. Från https://medarbetarportalen.gu.se/digitalAssets/1564/1564701_73-rakna-med-kvinnor-2015.pdf
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan : Konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan.
ed.). Stockholm: Wolters Kluwer.
Feasey, Rebecca (2008), Masculinity and popular television. Edinburgh University Press.
Grahn, Karin. (2010) Jämställdhet och manlig norm i fotbollens läromedel (Svensk idrottsforskning nr 4-2010) Göteborg: Göteborgs universitet. Från
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Jamstalldhet-fotbollens-laromedel.pdf
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik (2. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Hirdman, Y. (2003). Genus - om det stabilas föränderliga former. Stockholm: Liber.
McCombs, M. E., & Shaw, D. L. (1972). The agenda-setting function of mass media.
Public opinion quarterly, 36(2), 176-187.
McQuail, Denis (2005). McQuails Mass Communication Theory Fifth Edition. Oxford: SAGE.
Mimmi Schippers (2007) Recovering the feminine other: masculinity, femininity, and
gender hegemony.(Department of Sociology, Women’s Studies Program, Tulane
Pringle, Richard (2018), On the Development of Sport and Masculinities Research:
Feminism as a Discourse of Inspirationand Theoretical Legitimation. Mansfield, L.,
Caudwell, J., Wheaton, B., Watson, B. (red.) The Palgrave Handbook of Feminism and
Sport, Leisure and Physical Education. Palgrave Macmillan, London.
Regeringen.se. (den 5 november 2020). Jämställdhet. Hämtat från: https://www.regeringen.se/regeringens-politik/jamstalldhet/
Rinfjord, Britt-Marie (2006) "Fotboll är livet!" - en medieetnografisk studie om
fotbollstjejer och TV-sport (Licentiatavhandlingen, Lunds Universitet, medie- och
kommunikationsvetenskap)
Shehata, Adam (2019) Journalistikens dagordningar och gestaltningar. Karlsson Michael & Strömbäck, Jesper (red.) Handbok i journalistikforskning, andra upplagan. Lund. Studentlitteratur AB
Strömbäck, Jesper (2009), Makt, medier och samhälle. En introduktion till politisk kommunikation. Stockholm: SNS Förlag
Strömbäck, Jesper (2019) Journalistikens nyhetsurval och nyhetsvärderingar. Karlsson Michael & Strömbäck, Jesper (red.) Handbok i journalistikforskning, andra upplagan. Lund. Studentlitteratur AB
Turner, Lynn & West, Richard (2014). Introducing communication theory: analysis and
application. (5th International edition). New York, NY: McGraw-Hill.
Unionen (2019). Ojämn spelplan (3044-1). Unionen opinion. http://unionen.extern.shop.strd.se/product/8969/10611/0/676858
Wahlberg, Malin (2020, 31 oktober) “Kan inte acceptera att man så tydligt gör skillnad”. Aftonbladet. Hämtad från
https://www.aftonbladet.se/sportbladet/a/Eppv1o/kan-inte-acceptera-att-man-sa-tydligt-gor-skillnad
Bilagor
Bilaga 1. Kön på reportrar uppdelat på idrott
Bilaga 3. Antal utövare utifrån kön
Bilaga 4. Antal reportrar utifrån kön
Bilaga 6. Herr- jämfört med damfotboll utifrån bildernas ägare
Bilaga 7. Kodschema
Följande är de variabler och variabelvärden vi använt oss av när vi kodat materialet. En del begrepp förklaras ytterliggare e i del 5.4, (Förtydligande av begrepp).
V1: Månad (vilken månad programmet sändes i)
1. Januari 2. Februari 3. Mars 4. April 5. Maj 6. Juni 7. Juli 8. Augusti 9. September 10. Oktober 11. November 12. December V2: Programledare 1. Man 2. Kvinna 3. Båda V3: Segment 1. Vinjettpuff 1 2. Vinjettpuff 2 3. Vinjettpuff 3 4. Inslag 5. Reportage
6. Voiceover (bilder till)
7. Direktare (Reporter befinner sig live på en annan ort) 8. Telefonintervju (Live eller bandad telefonintervju)
9. Resultat/Tabelltavla (visas i bild, genomgång av resultat eller tabell) 10. Studiointervju (med utövare, ansvarig, expert etc.)
