Är perfektionism något som skiljer sig åt mellan unga män och unga kvinnor samt hur påverkar det prestationsförmågan? : En kvantitativ studie inom friidrott

(1)

Är perfektionism något som skiljer sig

åt mellan unga män och unga kvinnor

samt hur påverkar det

prestationsförmågan?

- En kvantitativ studie inom friidrott

Louise Kvarforth

GYMNASTIK- OCH IDROTTSHÖGSKOLAN

Självständigt arbete grundnivå 60:2020

Ämneslärarprogrammet 2017–2022

Handledare: Sanna Nordin-Bates

Examinator: Abram Katz

(2)

Sammanfattning

Syfte och frågeställning

Studiens syfte är att undersöka friidrottares perfektionistiska tendenser utifrån könsskillnader och prestation.

De huvudsakliga frågeställningarna är:

• Finns det könsskillnader gällande perfektionism inom friidrott? • Har perfektionism något samband med friidrottsprestation?

Metod

Deltagarna i studien bestod av N= 160 svenska aktiva friidrottare (67st män och 93st

kvinnor). Rekryteringen skedde med stöd av Friidrottsförbundet. Medelåldern på deltagarna var 16,9 år (en spridning mellan 15-20år). Deltagarna blev kontaktade för att delta i studien vid större, anordnade friidrottstävlingar under utomhussäsongen 2019. Datainsamlingen ha skett genom enkäter. Enkäten bestod av tre delar: bakgrundsfrågor, perfektionism och prestation. Perfektionism undersöktes med enkäten The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport (MIPS; Stoeber et al., 2006). Prestation undersöktes genom att

deltagarna fyllde i sitt/sina personliga rekord (PB) på enkäten och efter tävlingen inhämtades deras tävlingsresultat (dvs. resultat som är allmänt tillgängliga) via tävlingens hemsida. Studien är baserad på en kvantitativ analys bestående av statistiska test, korrelationer och regressioner.

Resultat

Resultatet visar att de unga kvinnorna har nivåer av både perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO) som i genomsnitt är högre jämfört med de unga männen. Det är en större skillnad mellan nivåerna av PO än nivåerna av PS mellan kvinnorna och männen. Resultatet visade även att PS inte predicerade prestation (β = 0,02, p = 0,74). Däremot visade PO på en negativ regressions koefficient (β = -0,10, p = 0,03) vilket indikerar ett signifikant resultat, där PO verkar predicera prestation negativt.

Slutsatser

Resultatet visade att det finns en signifikant könsskillnad gällande perfektionism inom friidrott. Kvinnliga friidrottare har högre nivåer av både PS och PO jämfört med de manliga friidrottarna. Oberoende av könsskillnaderna predicerar inte PS prestation för friidrottarna. Däremot predicerade PO prestation negativt, vilket tyder på att nivåer av PO skulle kunna ha en förmåga att hämma prestationsförmågan.

(3)

Innehållsförteckning

1. Inledning... 1

1.1 Motiv ... 1

2. Existerande forskning ... 2

2.1 Perfektionism ... 2

2.2 Perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO) ... 3

2.3 Könsskillnader gällande perfektionism ... 3

2.4 Prestation och perfektionism ... 4

3. Syfte och frågeställning ... 6

4. Metodik och arbetsplan ... 6

4.1 Deltagare ... 6

4.2 Metod ... 6

4.3 Genomförande ... 7

4.4 Etiska överväganden ... 8

4.5 Reliabilitet och validitet ... 8

4.6 Databearbetning ... 9

4.7 Analysstrategi ... 10

5. Resultat ... 11

5.2 Perfektionism och prestation ... 12

6. Diskussion ... 13

6.2 Perfektionism och prestation ... 14

6.3 Metoddiskussion... 16 7. Slutsatser ... 18 Käll- och litteraturförteckning ... 19 Bilagor Bilaga 1: Litteratursökning Bilaga 2: Informationsbrev Bilaga 3: Samtyckesblankett

(4)

(5)

1

1. Inledning

Friidrott är en sport som har både kvinnor, män, flickor och pojkar som deltagare. Sporten kan utföras på många olika nivåer och efter människors olika förutsättningar. Alla som deltar inom friidrott är olika och har därmed inte samma personlighetsdrag. Ett personlighetsdrag som friidrottare, liksom övriga idrottare, kan ha är perfektionism. Perfektionism är i dagens samhälle ett forskningsområde som har studerats frekvent. Forskningen har visat att

perfektionism både har negativa och positiva effekter på idrottare. Några har påpekat att perfektionism generellt underminerar god prestation därför att perfektionism har ett samband med mental ohälsa (Hewitt & Flett, 1991). Andra forskare har istället undersökt perfektionism som ett multidimensionellt personlighetsdrag, vilket de delar upp olika aspekter i två

kategorier: perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO). PS innehåller höga målsättningar och krav medan PO är kritiskt tänkande om sig själv och sina misslyckanden (Frost et al., 1990). Det perfektionistiska beteendet kan således främja prestation om det enbart uppfyller de kriterier som PS innefattar, medan PO påstås sänka idrottarens prestation (Stoeber, 2012). Däremot finns det andra studier som har konstaterat att PS kan vara

problematiskt och inte enbart prestationsfrämjande (Anshel el al., 2005; Hill et al., 2005; Jowett et al., 2013).

Många olika forskningsgrupper har studerat perfektionism och bidragit med intressanta infallsvinklar, däremot har könsskillnader inom perfektionism inte studerats lika frekvent. Många anser att kvinnor och män har olika personlighetsdrag och att det kan påverka individens agerade i situationer (Thompson, 2004). Perfektionism är ett personlighetsdrag som kan skilja sig åt mellan kvinnor och män vilket kan ha en avgörande betydelse för unga idrottares prestationer. Denna studie syftar till att studera eventuella skillnader inom

perfektionism mellan män och kvinnor. Sambandet mellan prestation och perfektionism (mer specifikt PO och PS) kommer också att studeras för att undersöka om perfektionism har något samband med prestationsförmågan hos unga friidrottare.

1.1 Motiv

Det finns idag en hel del forskning om hur fysisk träning för idrottare ska utföras. Däremot finns det mindre forskat överlag kring de idrottspsykologiska faktorer som kan påverka en idrottares prestation. En av de idrottspsykologiska aspekterna är perfektionism och det har

(6)

2

visat sig i studier att det kan påverka prestationen hos individer (Stoeber, 2012). Det har uppkommit många debatter i samhället om att kvinnor och män är olika individer och ska behandlas efter könens olika behov. Däremot finns det också debatter om att de två könen ska behandlas lika oavsett könsskillnaderna (Thompson, 2004). Resultaten från den här studien ska bidra till forskningsläget om hur perfektionism bör uppmuntras eller undvikas hos unga kvinnliga friidrottare respektive unga manliga friidrottare för att uppnå topprestationer.

2. Existerande forskning

2.1 Perfektionism

Perfektionism är ett personlighetsdrag som innebär att personer sätter mycket höga krav på sig själva och tenderar till att utvärdera sitt eget beteende allt för kritiskt (Frost et al., 1990). Perfektionism anses vara ett svårdefinierat begrepp där forskare inte har enats om endast en definition (Hill et al., 2015). Perfektionism är således ett flerdimensionellt begrepp som ibland delas upp i olika kategorier för att sedan kunna undersöka varje kategori för sig (Stoeber & Otto, 2006). Det innebär att perfektionism kan vara uppdelad i exempelvis

självorienterad perfektionism (strävar efter perfektion på grund av egna preferenser och krav), annan-orienterad perfektionism (håller andra till sina egna perfektionistiska standarder), eller socialt föreskriven perfektionism (strävar efter perfektion på grund av yttre upplevt yttre press eller förväntningar). Således är självorienterad perfektionism en intern motiverande form av perfektionism medan socialt föreskriven perfektionism är en extern motiverande form. (Hewitt & Flett, 1991). Andra har studerat ”ingredienserna” i individens perfektionism, till exempel att uppleva oro över misstag eller att sätta höga mål och höga krav på sig själv (Frost et al., 1990). Detta har på senare tid kopplats samman med självorienterad perfektionism och socialt föreskriven perfektionism.

Enligt Hewitt och Flett (1991) är perfektionism en allmän disposition som påverkar alla olika kontexter i livet, medan andra studier har visat på tydliga skillnader mellan perfektionism i olika kontexter. En studie mätte perfektionism hos mammor som hade en karriär vid sidan av mammarollen. Mätningen hade som avsikt att mäta perfektionism i två olika kontexter: en om deras perfektionism på jobbet och en om deras perfektionism i hemmet. Resultatet visade att mammorna hade betydligt högre nivåer av perfektionism på jobbet än i hemmet (Mitchelson & Burns, 1998). En annan studie har undersökt perfektionism inom olika kontexter hos idrottare (Dunn et al., 2005). Perfektionism undersöktes således hos idrottare men i tre olika

(7)

3

kontexter: en om perfektionistiska tendenser i sin sport, en om perfektionistiska tendenser i sina akademiska studier och en om perfektionistiska tendenser i allmänhet. Studien visade att idrottarna hade signifikant högre nivåer av perfektionism inom sin sport (Dunn et al., 2005). Beroende på hur perfektionism tolkas, och utifrån vilka kontexter, kan ett perfektionistiskt personlighetsdrag medföra positiva eller/och negativa konsekvenser. Perfektionism är en aspekt inom det mänskliga beteendet som kan medföra att vissa individer utvecklar depression (Blatt, 1995), anorexia (Bastiani et al., 1995) eller prestationsförsämringar (Stoeber & Becker, 2008). Däremot har andra studier visat att perfektionism medför positiva aspekter som högre självförtroende (Stoeber et al., 2007), uppgiftsorienterat tänkesätt (Dunn et al., 2002) eller/och bättre prestation (Stoeber et al., 2009). För att förstå varför resultaten skiljer sig åt behövs en mer ingående förståelse om de olika dimensionerna av perfektionism.

2.2 Perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO)

Flera studier har studerat perfektionism utifrån en multidimensionell modell där perfektionism har blivit uppdelat i två olika dimensioner. Dimensionerna blev tilldelade namnen

perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO). PS är övervägande kopplad till positiva effekter av perfektionism men i några studier har även PS medfört negativa effekter (Hill et al, 2018). Att en individ besitter nivåer av PS innebär att individen sätter upp höga personliga standarder kring sin prestation, noggranna förberedelser, höga mål samt är hårt arbetande (Frost et al., 1990; Hassmén et al., 2003).

Den andra dimensionen, PO, är övervägande kopplad till negativa effekter av perfektionism såsom oro över misstag, tvivel om sin egen förmåga, föräldrarnas förväntningar och press samt rädsla för att göra fel (Stoeber & Otto, 2006). Personer som har höga nivåer av PO upplever ofta en osäkerhet kring sin egen prestationsförmåga (Gotwals et al., 2003). Beroende på vilka nivåer av de två dimensionerna som en persons perfektionistiska personlighetsdrag består av kan prestationsförmågan påverkas på olika sätt.

2.3 Könsskillnader gällande perfektionism

Mestadels indikerar existerande forskning att kvinnor är mer perfektionistiska än män (Caglar et al., 2010; Nordin-Bates et al., 2011) men att det finns vissa egenskaper i det

perfektionistiska beteendet som kan skilja sig åt (Bojanic et al., 2018; Freire et al., 2020). Enligt Nordin-Bates et al, (2011) verkar män ha en större tendens att inte vara perfektionister

(8)

4

än kvinnor. Detta resultat kan dock bero på att deltagarna i den studien var dansare. Eftersom dans domineras av kvinnliga deltagare, så upplever de en större konkurrens som därmed kan framhäva ett perfektionistiskt personlighetsdrag (Nordin-Bates et al., 2011).

En del studier lyfter ut att det finns vissa specifika egenskaper som skiljer sig i det

perfektionistiska personlighetsdraget hos kvinnor respektive män. Enligt Bojanic et al., (2018) har män högre värden på organisation, planering och samvetsgrannhet (dvs. PS) medan

kvinnor har högre värden på uppfattningen av föräldrarnas press (dvs. PO). En annan studie har också undersökt skillnader mellan könen gällande perfektionism och visade att pojkar har höga värden på organisation/standarder (dvs. PS) och känner sig mer pressade av sina

föräldrar (dvs. PO). Medan flickor upplever ångest oftare och att de bryr sig mer om tävlingstillfällen (dvs. PO) (Freire et al., 2020).

Sammanfattningsvis visar forskningsläget kring könsskillnader att män är mer

perfektionistiska gällande dimensionen PS medan kvinnor är mer perfektionistiska gällande dimensionen PO. Väldigt få studier har undersökt könsskillnader inom perfektionism, vilket leder till att det finns kunskapsluckor som behöver täckas upp för att kunna ge en bredare bild av ämnet. Det är framförallt viktigt att studera hos idrottare för att kunna veta hur

perfektionism uttrycker sig hos kvinnor respektive män, vilket kan vara en egenskap som dels kan främja men även hämma en idrottares prestation (Stoeber et al., 2009: Flett et al., 1994). Kunskapen om könsskillnader inom perfektionism kan bidra till att både tränare och idrottare vet vilka beteenden hos kvinnor respektive män som bör uppmuntras/undvikas för en

idrottslig utveckling beroende på eventuella könsskillnader gällande perfektionism.

2.4 Prestation och perfektionism

Det har visat sig i studier att personer som rapporterar höga nivåer av perfektionistisk strävan (PS) och låga nivåer av perfektionistisk oro (PO) har en bättre förmåga att prestera (Stoeber et al., 2009). Den perfektionistiska strävan hänger samman med att vara uppgiftorienterad vilket har en förmåga att skapa goda förutsättningar för prestation och den idrottsliga utvecklingen (Stoll et al., 2008). Personer som enbart har höga nivåer av PS ser tävlingsomgivningen som stöttande och inte oroväckande vilket skapar förutsättningar för att kunna prestera (Dunn et al., 2002). När personer som enbart har höga nivåer av PS upplever misslyckande i

tävlingssituationer ser de situationen som lärorik inför nästa tävlingstillfälle istället för att börja tvivla på sin egen förmåga (Stoll et al., 2008). Idrottare är i större utsträckning

(9)

5

perfektionister än personer som inte är idrottare (Ivanovic et al., 2015). Att vara perfektionist kan vara en resurs för idrottare genom att perfektionism skapar motivation, att perfektionister sätter upp höga individuella målsättningar och att man aldrig är nöjd vilket skapar

förutsättningar för att lyckas prestera inom sin idrott (Hill et al., 2015; Stoeber et al., 2009). Enligt Stoeber et al, (2010) har det påvisats positiva samband mellan PS och tiden som läggs ner på att utföra en uppgift. Det har visat sig att personer med högre nivåer av PS också lägger ner mer tid på att slutföra en uppgift, vilket i sin tur korrelerar med en bättre prestation. I flertalet studier har resultatet visat på att PS kan främja prestation däremot är forskningsläget inte entydigt. Enligt Hill et al., (2020) visar resultat att PS är sammankopplad med ordet ambitiös som förhoppningsvis är till en idrottares fördel stundvis men att PS allt oftare har visat sig vara till en idrottares nackdel. Det kan till exempel betyda att en idrottare som arbetar hårt uppnår framgång men att en idrottare som arbetar överdrivet hårt inte alltid

kommer att uppnå en större framgång. En förklaring till det är att idrottaren kan bli övertränad vid överdrivet hårt arbete och därav kan inte idrottaren prestera. Ett överdrivet hårt arbete som en idrottare utför kan orsakas av individens höga nivåer av PS (Nordin-Bates & Kulser, 2020). Därför behöver det forskas mer om hur effekterna av PS påverkar prestationen. Det finna även andra studier med likartade resultat som har visat att PS kan vara problematiskt när idrottare möter motgångar (negativ feedback) samt att PS kan leda till utbrändhet (Anshel el al., 2005; Jowett et al., 2013).

Till skillnad från PS har PO en tydlig förmåga att hämma prestationsförmågan. Det har att göra med att PO är kopplad till rädsla för misslyckande, lågt självförtroende och negativa reaktioner vid upplevt misslyckande (Stoeber & Becker, 2008). Att vara ego-orienterad hänger samman med PO vilket visar sig genom att personen fokuserar på att bli jämförd med andra, vilket kan leda till rädsla att misslyckas (Stoll et al., 2008). Enligt Stoeber och Becker (2008) har personer med höga nivåer av PO en förmåga att undvika ett uppgiftorienterat tankesätt vilket kan vara en av förklaringarna till de negativa reaktionerna vid upplevt

misslyckande. Dessa egenskaper som PO innehåller kan leda till höga nivåer av ångest vilket i sig kan påverka prestationen negativt (Flett et al., 1994). Studier har visat att PO är negativt associerad med självkänsla och optimism och positivt associerad med pessimism och grubbel, vilket utrycker sig i idrottarnas reaktioner vid dåliga prestationer (Lizmore et al., 2017). PO innehåller således många egenskaper som har visat sig ha en negativ påverkan på den idrottsliga prestationen.

(10)

6

Enligt den existerade forskningen finns det påvisade samband mellan perfektionism och prestation, däremot har forskare inte studerat samband mellan perfektionism och prestation inom friidrott. Att generera kunskap om perfektionism och prestation har en stor betydelse för aktiva friidrottare eftersom det kan vara en avgörande orsak till att friidrottare kan höja sin prestationsnivå eller inte. Beroende på om perfektionism och prestation visar på ett samband hos friidrottare kan kunskapen underlätta för tränare att veta vilket beteende som ska

uppmuntras hos friidrottare för att främja en bättre prestation.

3. Syfte och frågeställning

4. Metodik och arbetsplan

4.1 Deltagare

Deltagarna i studien bestod av 160 aktiva svenska friidrottare (67 män och 93 kvinnor), rekryteringen skedde med stöd av Friidrottsförbundet. Medelåldern på deltagarna var 16,9 år (en spridning mellan 15-20år). Deltagarna skulle tävla på en hög tävlingsnivå för att tillhöra den population som studien avser. Att delta på en hög tävlingsnivå innebär i den här studien att man deltar regelbundet i tävlingssammanhang.

4.2 Metod

Studien är baserad på en kvantitativ analys och datainsamlingen har skett genom enkäter. Deltagarna besvarade en enkät bestående av tre delar: bakgrundsfrågor (frågor om kön, ålder, träningsvanor h/vecka, tävlingsnivå, antal år av tävlingserfarenhet, senaste tävlingsresultat), perfektionism och prestation. (Se bilaga 4)

Perfektionism: Perfektionism undersöktes med enkäten The Multidimensional Inventory of

Perfectionism in Sport (MIPS; Stoeber et al., 2006). Enkäten består av standardiserade frågor om perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO). Perfektionistisk strävan

(11)

7

undersöktes med fem påståenden (t.ex.” jag strävar efter att vara så perfekt som möjligt”). Perfektionistisk oro undersöktes också med fem påstående (t.ex. ”jag blir extremt stressad om inte allt går perfekt”). Svarsalternativen består av en Likert-skala från 1 (håller inte med) till 5 (håller helt med). Deltagarna angav det svarsalternativ som de ansåg passa bäst med deras egen upplevelse. Enligt Stoeber et al., (2006) ha de uppmätt reliabiliteten för enkäten med Cronbachs alfa till ett värde: α = 0,92 (PS) och α=0,94 (PO), vilket indikerade en stark inre konsistens (Pallant, 2016). Enkäten verkar även ha god inre reliabilitet utifrån den uppmätta värdena för alfa i den här studien: α =0,86 för både PS och PO.

Prestation: Prestation undersöktes genom att deltagarna fyllde i sitt/sina personliga rekord

(PB) på enkäten och efter tävlingen inhämtades deras tävlingsresultat (dvs. resultat som är allmänt tillgängliga) via tävlingens hemsida.

Persondata samlades in bestående av namn och kontaktinformation (email och telefon). Det var nödvändigt för att kunna para ihop friidrottarnas enkäter med tävlingarnas resultat från hemsidorna (Vetenskapsrådet, 2017).

4.3 Genomförande

Studien påbörjades av handledaren för denna uppsats, Sanna Nordin-Bates med forskningsassistent under 2019 och fortsatte i och med denna uppsats.

Enkäten pilot-testades på 19 friidrottare bestående av både unga män och unga kvinnor i samma åldersgrupp som studien syftade till att rekrytera. Det gjordes för att försäkra

lämpligheten i enkätens utformning för den studerande populationen. Datainsamlingen skedde vid sju anordnade friidrottstävlingar runt om i Sverige. Deltagarna blev informerade om studiens syfte både muntligt och skriftligt och lämnade därefter skriftligt samtycke till sitt deltagande i studien. Varje deltagare fyllde i ett kontaktformulär (namn, email, telefon), vilket hade en specifik ID-kod som deltagarna sedan uppgav på enkäten. Persondata användes endast för inhämtning av tävlingsresultat från hemsidor och endast ID-koden användes vid sammanställning av resultatet. Enkäten består av bakgrundsfrågor, frågor om perfektionism samt om deras personliga rekord. Efter att studien är genomförd kommer persondata att tas bort (förstöras), och endast anonymiserad data kvarstå.

(12)

8

4.4 Etiska överväganden

Perfektionism kan anses vara en del av idrottares vardag men kan ändå upplevas som känsligt för somliga. Studien har vidtagit åtgärder för att minska risken att deltagarna upplever obehag genom de forskningsetiska principerna. Den första åtgärden är vidtagen genom

samtyckeskravet, vilket innebar att deltagarna måste ha lämnat samtycke för att få delta i den här studien. Enligt informationskravet har deltagarna blivit informerade om att deras

deltagande är frivilligt och de när som helst kan dra tillbaka sitt samtycke, eller undvika att svara på specifika frågor. Konfidentialitetskravet har tillämpats genom att enkäterna har blivit tilldelad en specifik ID-kod kopplad till det separata kontaktformuläret, därav behandlades inga personuppgifter vid sammanställningen av resultatet. Datan har behandlats så att ingen utomstående har haft tillgång till den samt att kontaktformuläret har förstörts efter

datainmatningen för att ingen ska kunna identifiera medverkande personer. All data som har samlats in har endast använts för studiens syfte i enlighet med nyttjandekravet

(Vetenskapsrådet, 2017). Studien, och dess tillvägagångssätt, har godkänt av Etikprövningsmyndigheten (Dnr: 2019-02045).

4.5 Reliabilitet och validitet

Enkätens reliabiliteten bygger på att den är väl utformad så att resultatet vid upprepande mätningar blir detsamma. Enkäten mäter perfektionism genom den redan existerande enkäten The Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport (MIPS; Stoeber et al., 2006). För att mäta den inre konsistensen hos enkäten har Cronbachs alfa använts där värdena går från 0 till 1, vilket innebär att högre värden som är närmare 1 har en bättre reliabilitet. I tidigare studier (Stoeber et al., 2009) samt i denna studie har Cronbachs alfa konstaterat och indikerar på en god reliabilitet.

Studien avser även att mäta prestation där deltagarna själva fyller i sina personliga rekord på enkäten samt att tävlingsresultatet hämtas in (allmänt tillgängliga resultat) från den anordnade tävlingens hemsida. Eftersom tävlingsresultaten är allmänt tillgängliga kommer studien att kunna upprepas vilket medför en god reliabilitet.

Validiteten i studien handlar om att enkätfrågorna mäter det som avses (Pallant, 2016). Enkätfrågorna är enkelt formulerade på svenska vilket gör att missförstånd av frågorna undviks, vilket leder till en högre validitet. Dessutom är enkäten pilottestad på individer för att upptäcka eventuella fel. Enkätfrågorna gällande perfektionism är väl etablerade inom

(13)

9

forskningsområdet och har använts av många tidigare studier (Stoll et al., 2008; Stoeber et al., 2009), vilket tyder på en hög validitet.

Inom friidrottsvärlden är det personliga rekordet något som friidrottarna utgår ifrån dagligen vilket gör att deltagarna exakt vet vilket personligt rekord (PB) som de ska skriva på enkäten. Det ökar validiteten och reliabilitet i studien genom att studien kommer att mäta deras

prestation och analysen kommer sannolikt inte bli felberäknad på grund av skrivfel av PB. Utöver PB kommer deltagarnas tävlingsprestation också att användas i analysen av

perfektionism och prestation. Idrottarna kan prestera sämre på tävlingen än deras normala prestationsnivå däremot borde det vara mer undantag än att det förekommer frekvent. Analysen kommer ändå att ta det i beaktning därav kommer analysen att kontrollera mot det personliga rekordet för att säkerställa att det är prestation i samband med perfektionism som mäts.

4.6 Databearbetning

Proceduren för att besvara forskningsfrågorna består av statistiska analyser i Microsoft Excel 2012 och IBM SPSS Statistik version 27. Enkäterna sammanställdes i ett Exceldokument där både bakgrundsfrågor, prestationsdata och perfektionismdata matades in.

Avvikelser. Genom att följa rekommendationerna (Pallant, 2016), skannades datan för att

upptäcka eventuella avvikelser och inmatningsfel. Skanningen visade inte på några avvikelser och datan kunde användas för analys. Inför regressionsanalysen av perfektionism och

prestation beräknades Mahalanobis-avstånd samt Cooks-avstånd. Detta för att upptäcka eventuella multivariata outliers (avvikelser från resterande fall). Inget värde visade på ett större Mahalanobis-avstånd än den kritiska nivån på 13,82 (Tabachnick & Fidell, 1996). Cooks-avstånd visade inte heller på något avvikande från den kritiska nivån (Tabachnick & Fidell, 1996).

Beskrivande statistik. Beskrivande statistik beräknades för att se om datan var

normalfördelad vilket har en betydelse inför de kommande statistiska analyserna. Dessutom mättes den inre konsistensen för deltagarnas värden på perfektionismenkäten MIPS med Cronbachs alfa (Pallant, 2016).

(14)

10

4.7 Analysstrategi

Könsskillnader gällande perfektionism: Analysen av könsskillnader gällande perfektionism

började först och främst med en sammanställning av deltagarnas svarsalternativ om

perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO). Därefter räknades ett medelvärde ut för PS samt PO för alla deltagare. Utifrån könet på deltagarna (man eller kvinna) och medelvärdet för PS samt PO utfördes beskrivande statistik (medelvärde, median,

standardavvikelse, kvartil, minvärde och maxvärde). Nästa steg i analysen var att ta fram stapeldiagram för att se hur de två grupperna (män och kvinnor) skilde sig ifrån varandra när det gällde nivåer av PS och PO. För att ta reda på om skillnaderna mellan grupperna var signifikant eller inte användes Mann–Whitney U-test med en signifikansnivå på 0,05. Effektstorleken beräknades sedan med Cohen´s d för gruppernas resultat av PS och PO.

Perfektionism och prestation: Prestationsdata bestod dels av personliga rekord och

tävlingsresultat i olika grenar. Resultaten (PB samt tävlingsresultat) från olika grenar måste kunna jämföras med varandra vilket innebar att en poängtabell för friidrottsprestation användes (Spiriev & Spiriev, 2017). Tabellens uppbyggnad består av ett poängintervall som motsvarar samma prestation för alla olika grenar. Därför kan poängen användas för att analysera resultat av friidrottare i olika grenar tillsammans.

Analysstrategin för att undersöka om perfektionism har något samband med friidrottsprestationen blev uppdelad i två delar. Först beräknades Pearsons

produktmomentkorrelationskoefficient och därefter utfördes två stycken hierarkiska

regressionsanalyser. Om en hierarkisk regression ska kunna utföras behöver antalet deltagare överensstämma med kravet för analysen N> 50+8m, vilket innebär att minst 82 deltagare behövdes i studien (Tabachnick & Fidell, 1996). Studien uppfyllde deltagarkravet då antalet deltagare som hade tillräckliga data för dessa variabler var N = 132. I den första

regressionsanalysen användes deltagarnas personliga rekord (PB) samt kön som bakgrunds variabel, för att undersöka huruvida sambandet mellan perfektionism och prestation såg olika ut för män respektive kvinnor. I den andra regressionsanalysen användes enbart deltagarnas PB som bakgrundsvariabel, eftersom den första inte indikerade på någon större skillnad i prestation mellan könen. Regressionsanalysen omfattade två steg med variabler som anges nedan i ordningsföljd för att öka specificitet. I steg ett angavs deltagarnas PB (samt kön i den första regressionsanalysen). I steg två användes deltagarnas värden av perfektionism

(15)

11

personlighetsdragen förutspådde tävlingsprestation utöver det som deltagarnas PB kunde förutspå.

5. Resultat

5.1 Könsskillnader gällande perfektionism

Först analyserades könsskillnader gällande perfektionism inom friidrott. I tabell 1 nedanför presenteras beskrivande statistik för perfektionistisk strävan (PS) och perfektionistisk oro (PO). Resultatet visar att de unga kvinnorna har nivåer av både PS och PO som i genomsnitt är högre jämfört med de unga männen. Det är en större skillnad mellan nivåerna av PO än nivåerna av PS mellan kvinnorna och männen.

Tabell 1 Beskrivande statistik gällande perfektionism

Den beskrivande statistiken visade att det finns en skillnad mellan unga män och unga kvinnor gällande perfektionism (PS och PO). För att undersöka om skillnaden mellan

grupperna var signifikant användes Mann–Whitney U-test med en signifikansnivå på 0,05. PS hade en signifikansnivå på p <0,001 vilket indikerar att det finns en signifikant skillnad mellan grupperna (män och kvinnor). PO hade en signifikansnivå på p <0,001 vilket som också indikerar att det finns en signifikant skillnad mellan grupperna.

Utifrån de signifikanta skillnaderna som resultaten visade beräknades Cohen´s d till ett värde på 0,34 för PS och ett värde på 0,59 för PO. Vilket indikerar på en liten till medium

effektstorlek (0,2≤d≤0,5) för PS och medium till stor effektstorlek för PO (0,5≤d ≤0,8) (Pallant, 2016).

(16)

12

5.2 Perfektionism och prestation

Antalet deltagare för den här delen i analysen blev N=132 vilket är några mindre än vid könsanalysen. Det berodde på att vissa deltagare inte slutförde tävlingen och därmed hade de inte någon prestationsdata. Det gjorde att de uteslöts från den här delen av analysen.

Tabell 2 Korrelationer

I enhet med analysstrategin undersöktes först eventuella korrelationer mellan perfektionism och prestation. Korrelationen mellan tävlingsprestationen och PS hade ett värde på r = 0,07, vilket inte indikerar på något samband. Även korrelationen mellan tävlingsprestationen och PO indikerade inte på något samband genom ett värde på r = 0,01. Däremot visade

korrelationen mellan tävlingsprestationen och det personliga rekordet på ett starkt samband med ett värde på r = 0,91. Deltagarna presterade alltså generellt mycket nära sitt personliga rekord vid den tävling där de genomförde enkäten.

Vid analysen om perfektionism (PS och/eller PO) främjar prestation utfördes två hierarkiska regressionsanalyser. I den första användes bakgrunds variablerna PB och kön som

”kontrollvariabler” i steg 1, och PS och PO lades in i steg 2. Det övergripande resultatet visade att perfektionism (PS och PO) inte predicerade prestation (p = ns). Dock visade

resultatet att inte heller kön var signifikant predicerande (p = 0,27). Eftersom kön inte verkade påverka prestationen för idrottarna utfördes en till hierarkisk regression med enbart PB som bakgrundsvariabel. Regressionen visade då att PB predicerade 82,8% av tävlingsresultatet medan PS och PO enbart predicerade 0,8% av tävlingsresultatet.

Analysen av betavärden gällande perfektionistiska personlighetsdragen PS och PO var för sig, visade att PS inte predicerade prestation (β = 0,02, p = 0,74). Däremot visade PO på en

signifikant negativ regressionskoefficient (β = -0,10, p = 0,03) vilket indikerar att ju högre nivåer av PO som idrottarna uppgav, desto sämre presterade de på tävling.

(17)

13

6. Diskussion

Syfte med studien var att undersöka unga friidrottares perfektionistiska tendenser utifrån könsskillnader och prestation.

6.1 Könsskillnader gällande perfektionism

Resultatet visade att det finns en signifikant könsskillnad gällande perfektionism i friidrott, vilket visade att kvinnor har högre nivåer av både perfektionistisk strävan (PS) och

perfektionistisk oro (PO) jämfört med männen.

Att kvinnor har visat sig vara mer perfektionistiska än män har tidigare studier också funnit (Caglar et al., 2010; Nordin-Bates et al., 2011). Däremot har de tidigare studierna inte studerat perfektionism uppdelat i PS och PO. Det har den här studien gjort och resultatet kan därmed bidra till forskningsläget med att det finns en större könsskillnad mellan nivåerna av PO än mellan nivåerna av PS. Studien av Caglar et al., (2010) använde sig av Multidimensional Perfectionism Scale, Social physique anxiety scale (SPAS) samt Physical self-description questionnaire vilket gjorde studien bred och därmed har de inte fokuserat på PS och PO separat, vilket gör det svårt att veta om det fanns könsskillnader gällande PS och PO eller om det enbart var perfektionistiska könsskillnader i sin helhet. Dessutom var populationsgruppen inte idrottare utan frivilliga som ville delta i studien. Det kan leda till att resultatet inte går att jämföra med den population av friidrottare som undersöktes i den här studien.

Det är värt att poängtera att friidrottarna (både män och kvinnorna) inte hade låga värden på PS utan bådas medelvärden för PS var över fyra på en Likert-skala som sträckte sig mellan 1 och 6. Det kan förklaras av att PS är kopplad till målbilder och en inre strävan att uppnå målbilderna, vilket förklarar att idrottare oftast är mer perfektionistiska än icke idrottare (Stoeber et al., 2009). Att värdena på PS inte var låga för männen eller kvinnorna i den här studien skulle kunna förklaras av att de är idrottare och på så sätt besitter de högre nivåer av PS oavsett kön. Däremot hade de kvinnliga friidrottarna något högre nivåer av PS än de manliga friidrottarna vilket indikerar på att kvinnorna är lite mer perfektionistiska. Det kan bero på att kvinnor har andra egenskaper än män och att de lägger större vikt i hur resultatet blir presenterat till andra (Bojanic et al., (2018). Enligt Freire et al., (2020) känner flickor mer somatisk ångest och de bryr sig mer om tävlingstillfället vilket bekräftar resultatet för den här studien, att kvinnorna har högre nivåer av PO.

(18)

14

Enligt Caglar et al., (2010) så har män en bättre självbild och kroppsuppfattning än kvinnor, vilket skulle kunna kopplas samman med att kvinnorna i den här studien har identifierats med högre värden av PO än män. Sammankopplingen kan bero på att de högre nivåerna av PO hör ihop med oro över andras åsikter vilket orsakar den negativa självbilden. Framtida studier skulle kunna undersöka vad det är som orsakar de perfektionistiska tendenserna i de kvinnliga respektive manliga personlighetsdragen.

Data för denna studie är inhämtat under tävlingstillfällen och enkäten är utformad för att deltagarna ska besvara frågorna utifrån sitt idrottsliga perspektiv. Studiens resultat kan därav inte jämföras med ett generellt perspektiv på könsskillnader gällande perfektionism; däremot kan de bekräfta att kvinnliga friidrottare är mer perfektionistiska än manliga friidrottare när det handlar om deras idrottskarriär. Det kan bero på att människor kan vara mer eller mindre perfektionister i olika kontexter i sitt liv. Enligt Dunn et al., (2005) är idrottare mer

perfektionistiska inom sin sport än i andra kontexter i livet.

6.2 Perfektionism och prestation

Resultatet visade inte på någon korrelation mellan prestation och perfektionism. Den hierarkiska regressionsanalysen av de perfektionistiska personlighetsdragen PS och PO var för sig, visade likaså att PS inte hörde samman med bättre prestation. Tidigare studier har visat att höga nivåer av PS och låga nivåer av PO verkar främja prestation (Dunn et al., 2002; Stoeber & Becker, 2008; Stoll et al., 2008). Enligt Hill et al. (2015) så kan PS vara en resurs till att prestera för att den skapar motivation och att idrottaren sätter upp höga mål, men också en sårbarhetsfaktor som att idrottaren kan bli övertränad och därmed kommer

prestationsförmågan att påverkas negativt. Resultatet från den här studien tyder inte på att PS ska vara en resurs för att kunna prestera bra, men inte heller en orsak till att idrottarna

presterar sämre. Dock hade friidrottarna inte låga värden på PS, men PS var inget som verkade predicera prestation. Att friidrottarna i studien inte hade låga värden på PS kan förklaras med att idrottare ofta sätter upp höga mål och att de aldrig nöjer sig med sin

nuvarande prestation utan alltid strävar efter att bli ännu bättre, vilket indikerar på att nivåerna av PS skulle vara höga för idrottare (Hill et al., 2015; Stoeber et al., 2009). Däremot att

nivåerna av PS inte predicerade prestation kan bero på att PS även har visat sig vara en idrottares nackdel. Genom att PS kan orsaka överträning och utbrändhet på grund av de höga uppsatta målen och kraven på sig själv gör att det inte skapas ett motiverande och utvecklande träningsklimat för att kunna prestera. På så sätt avtar idrottarens utveckling och nivåerna av

(19)

15

PS predicerar inte prestation (Anshel el al., 2005; Jowett et al., 2013). Sambandet mellan PS och prestation kanske inte är linjärt vilket innebär att PS inte alltid är något positivt eller att PS inte alltid är något negativt. Utan sambandet kanske både kan vara positivt och negativt men att det beror på i vilken utsträckning det undersöks inom. Det skulle kunna innebära att sambandet mellan PS och prestation skulle kunna vara kurvlinjärt vilket går att undersöka med mer avancerade statistiska metoder. Det är något som framtida forskning skulle kunna undersöka för att på så sätt ge en förklaring till dagens tvetydiga forskningsläge.

PO predicerade prestation negativt, vilket tyder på att de har en förmåga att hämma prestationsförmågan. Resultatet gällande PO är ingen ny upptäckt utan det stämmer bra överens med tidigare studier som har kommit fram till at PO verkar underminera

prestationsförmågan (Lizmore et al., 2017; Stoeber & Becker, 2008; Stoll et al., 2008). Det verkar bero på att rädslan för att misslyckas blir större än vilja att lyckas hos individer med höga nivåer av PO. Det är alltså ingen fördel som idrottare att besitta höga nivåer av PO då drivkraften och strävan mot de högt uppsatta målen övergår till en hämmande rädsla för att misslyckas och kritiken som måste bemötas. En alternativ förklaring till att PO verkar underminera prestationsförmågan är att det kan finnas en extern variabel som påverkar effekten av PO men som inte har konstaterats eller studerats (Nordin-Bates & Kulser, 2020). Det skiljer sig åt mellan olika studiers resultat när det kommer till om PS respektive PO predicerar respektive underminerar prestation och det kan bero på valet av populationsgrupp. Beroende på om populationsgruppen består av lagidrottare eller individuella idrottare kan det påverka hur de olika dimensionerna av perfektionism (PS och PO) kommer att påverka prestationen. Olika idrottare innehar olika egenskaper och/eller olika idrottskulturer inom föreningen vilket påverkar det perfektionistiska personlighetsdraget. Det innebär för den här studien att PS inte predicerade prestation för friidrottarna (individuella idrottare) samtidigt som PO verkade påverka prestationen negativt. En möjlig förklaring till det är att individuella idrottare bryr sig mer om hur deras prestation blir jämför och utvärderad i förhållande till andra idrottare. Individuella idrottare kan enbart påverka sin egen prestation och därav kan PO får en större inverkan på prestationen genom att idrottarna i större utsträckning identifierar sig själv med sin egen prestation (Bojanic et al., 2018). Det leder till att självförtroendet minskar samt att oron över att misslyckas blir större, därmed hämmar PO

prestationsförmågan. För lagidrottare verkar PS i större utsträckning predicera prestation jämfört med individuella idrottare, vilket har visat sig i ett flertal studier (Dunn et al., 2012;

(20)

16

Stoeber & Becker, 2008; Stoll et al., 2008). En möjlig förklaring till det är att lagidrottare är i större behov av att besitta egenskaper inom PS för att prestationen ska påverkas positivt. Skillnade till individuella idrottare där de i större utsträckning redan besitter egenskaperna inom PS och på så sätt kommer det inte vara en avgörande faktor till en positiv prestation. Det leder till att beroende på vilka deltagare som studien har avsett att rekrytera kan resultatet varier och därmed kan inte en allmän slutsats dras för idrottare gällande perfektionism och prestation.

Det är framförallt PS som studiers resultat verkar ha delade uppfattningar om. Det kan bero på att PS har visat sig vara bra ibland när PS förekommer inom vissa nivåer och när PO

förekommer i samband med låga nivåer. Däremot är det svårt att se vad enbart PS respektive PO kommer att generera för resultat i verkliga livet. Det beror på att PS och PO alltid

korrelerar starkt och positivt, på så sätt påverkas resultatet alltid lite av båda dimensionerna (Nordin-Bates & Kulser, 2020).

6.3 Metoddiskussion

Rekryteringen av deltagarna skedde vid större anordnade friidrottstävlingar där de fick fylla i enkäten på tävlingsplatsen. Tidpunkten för datainsamlingen kan ha påverkat resultatet

eftersom deltagarna är fokuserade på sitt utförande vid tävlingen. Deltagarna kan ha påverkats genom att de inte tog sig tiden till att fylla i enkäten utförligt och genomtänkt utan var

distraherade av de pågående tävlingarna. Tidpunkten kan även ha påverkat deltagarnas svar eftersom friidrottarna inför/efter tävling kan se sig själva som mer perfektionister och därav skatta högre på Likert-skalan. Det kan ha påverkat resultatet av studien och det skulle även kunna innebära att resultatet hade varit annorlunda om deltagarna fyllde i enkäten vid ett tillfälle som inte var i samband med en prestationssituation. Populationen i studien var friidrottare som tävlade på en hög nivå, vilket klassificerades som att man skulle delta regelbundet i tävlingssammanhang. Det är svårt att kontrollera om friidrottarna uppfyllde kravet för en hög tävlingsnivå men eftersom datainsamlingen genomfördes på större friidrottstävlingar är det stor sannolikhet att friidrottarna tillhörde kategorin.

En annan faktor som kan ha påverkat resultatet i studien är att deltagarna själva uppger sina personliga rekord utan att det går att kontrollera att det stämmer överens med det verkliga. Däremot anses personliga rekord tillhöra en friidrottares vardag och det är nästan en omöjlighet att en friidrottare inte vet sitt personliga rekord för den gren som han eller hon

(21)

17

regelbundet tävlar i. Till studiens styrkor hör att vi har rekryterat många deltagare där deras enkätsvar kunde användas till analyserna vilket medför att validiteten ökar.

Enkäten Multidimensional Inventory of Perfectionism in Sport (MIPS) har använts för den här studien utifrån att den i tidigare studier där enkäten har uppmätt en hög reliabilitet och

validitet (t.ex., Cronbachs alfa på α= 0,94 (PS) och α =0,92 (PO) (Stoeber et al., 2006). Dessutom beräknades Cronbachs alfa för deltagarnas värden på perfektionismenkäten MIPS i den här studien som visade α =0,86 för både PS och PO, vilket indikerar på en stark inre konsistens (Pallant, 2016). Således har även den här studien har uppnått en hög reliabilitet för enkätdatan från MIPS. För att studera könsskillnaderna gällande perfektionism beräknades Mann–Whitney U-test med en signifikansnivå på 0,05. Det är ett test som inte kräver parametriska data vilket den här studien inte uppfyllde då den bestod av ordinaldata. Det optimala hade vart att utföra ett t-test men eftersom inte kraven uppfylldes till hundraprocent valdes istället Mann–Whitney U-test. Det kan ha påverkat resultatet eftersom ett icke

parametriskt test inte är lika noggrant som ett parametriskt test. Däremot visade resultatet på en stor signifikant skillnad vilket leder till att resultatet inte bör ha påverkats av vilket test som användes.

Studien har använt sig av Mahalanobis-avstånd samt Cooks-avstånd för att upptäcka eventuella avvikelser vilket annars skulle kunna ha påverkat den hierarkiska

regressionsanalysens resultat, på så sätt ökar studiens validitet. Om den hierarkiska

regressionsanalysen skulle kunna användas för att få ut ett trovärdigt resultat behövdes N> 50+8m, vilket innebär att minst 82st deltagare behövdes i studien (Tabachnick & Fidell, 1996). I den här delen av analysen kunde N=132 deltagares värden att användas vilket gjorde att kravet uppfylldes och resultatets olika aspekter bidrar till en högre validitet.

För att kunna likställa friidrottsprestationen mellan olika grenar användes en internationellt erkänd poängtabell (Spiriev & Spiriev, 2017). Tabellerna är progressiva, vilket innebär att samma resultatförbättring på högre nivåer leder till en större ökning av poängen. Nivåerna av progressivitet skiljer sig åt mellan löpgrenar och kastgrenar/hoppgrenar eftersom de

biomekaniska effekterna måste beaktas. Tabellerna blir därmed valida och reliabla eftersom de har framtagit med dessa aspekter och kan ge ett jämförbart resultat av prestationsförmågan mellan de olika friidrottsgrenarna.

(22)

18

7. Slutsatser

En slutsats som kan dras av studien är att det finns en signifikant könsskillnad när det gäller perfektionism (PS och PO) hos unga friidrottare. Specifikt uppvisade kvinnliga friidrottare högre värden på både PS och PO, däremot var nivåskillnaderna större vid PO. Resultatet visade även att PS inte har någon korrelation med prestation och därmed inte predicerar friidrottsprestation. Däremot har resultatet visat att den perfektionistiska dimensionen PO verkar hämma friidrottsprestationen.

Det som studien har genererat är en kunskapsbild över hur starkt det perfektionistiska personlighetsdraget är hos aktiva friidrottare och hur det kan påverka prestationsförmågan. Det kan vara av stor betydelse för både aktiva friidrottare och tränare att bli medvetna om att unga kvinnliga friidrottare är mer perfektionistiska än unga manliga friidrottare. Däremot behövs mer forskning kring könsskillnader samt prestationsförmåga gällande perfektionism för att dra konkreta, generella slutsatser eftersom det tidigare forskningsläget skiljer sig mycket åt. Idrottare bör därmed bli informerade om att nivåer av PO kan underminera deras prestation och på så sätt kan både idrottare och tränare förebygga dessa tendenser.

(23)

19

Käll- och litteraturförteckning

Anshel, M. H., & Mansouri, H. (2005) Influences of Perfectionism on Motor performance, Affect, and Causal Attributions in Response to Critical Information Feedback. Journal of Sport Behavior, 28(2), 99-124.

Bastiani, A.M., Rao, R., Weltzin, T., & Kaye, W.H. (1995). Perfectionism in anorexia nervosa. International Journal of Eating Disorders, 17, 147-152.

https://doi.org/10.1002/1098-108

Blatt, S.J. (1995). The destructiveness of perfectionism: Implications for the treatment of depression. The American Psychologist, 50, 1003-1020. https://doi.org/10.1037/0003-066X.50.12.1003

Bojanic, Z., Sakan, D., & Nedeljkovic, J. (2018). Personality traits as predictors of perfectionism. Physical Education and Sport, 16, 57-71.

https://doi.org/10.22190/FUPES180515006B

Caglar, E., Bilgili, N., Karaca, A., Ayaz, S., & Aşçi, F. H. (2010). The psychological characteristics and health related behavior of adolescents: The possible roles of social physique anxiety and gender. The Spanish journal of psychology, 13(2), 741-750. https://doi.org/10.1017/S1138741600002407

Dunn, J.G.H., Dunn, J.C., & Syrotuik, G. (2002). Relationship between multidimensional perfectionism and goal orientations in sport. Journal of Sport & Exercise Psychology 24, 376-395.

Dunn, J. G. H., Gotwals, J. K., & Dunn, J. C. (2005). An examination of the domain

specificity of perfectionism among intercollegiate student-athletes. Personality and Individual Differences, 38, 1439–1448. https://doi.org/10.1016/j.paid.2004.09.009

Flett, G.L., Hewitt, P.L., Endler, N.S.. & Tassone, C. (1994). Perfectionism and components of state and trait anxiety. Current Psychological Research & Reviews, 13, 326-350

(24)

20

Freire, G. L. M., Sousa, V. C., Moraes, J. F. V. N., Alves, J. F. N., Oliveira, D. V., Nascimento Junior, J. R. A. (2020). Are the traits of perfectionism associated with pre-competitive anxiety in young athletes?. Cuadernos de Psicolegía del Deporte, 20, 37-46. Frost, R.O., Martens, P., Lahart, C., Rosenblate, R. (1990) The dimension of perfectionism. Cognitive Therapy and Research, 14(5), 449-468. https://doi.org/10.1007BF01172967 Gotwals, J. K., Dunn, J. G. H. & Wayment, H. A. (2003). An Examination of Perfectionism and Self-Esteem in Intercollegiate Athletes. Journal of Sport Behaviour, 26, ss. 17–38. Hassmén, P., Hassmén, N. & Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Hewitt, P.L., & Flett, G. L. (1991) Dimensions of perfectionism in unipolar depression. Journal of Abnormal Psychology, 100(1), 98-101.

https://doi.org/10.1037/0021-843X.100.1.98

Hill, A. P., Madigan, D, J., Smith, M. M., Mallinson-Howard, S. H., & Donachie, T. C. (2020). Perfectionism in Sport. In R. J. Schinke & D. Hackfort (Eds.), Encyclopaedia of Sport Psychology.

Hill, A. P., Mallinson-Howard, S. H., Madigan, D. J. & Jowett, G. E. (2018). Perfectionism in sport, dance, and exercise: An extended review and reanalysis. Handbook of Sport

Psychology (4th Edition), ss. 1-57.

Hill, A. P., Witcher, C. S. G., Gotwals, J. K., & Leyland A. F. (2015). A qualitative study of perfectionism among self-identified perfectionists in sport and the performing arts. Sport, Exercise and Performance Psychology. https://doi.org/10.1037/spy0000041

Ivanovic, M., Milosavljevic, S., & Ivanovic, U. (2015). Perfectionism, Anxiety in sport, and Sport Achievement in Adolescence, Sport science 8 (1), 35-42.

Jowett, G. E., Hill, A. P., Hall, H. K., & Curran, T. (2013). Perfectionism and junior athlete burnout: The mediating role of autonomous and controlled motivation. Sport, Exercise and Performance Psychology. 2(1), 48-61. https://doi.org/10.1037/a0029770

Lizmore, M. R., Dunn, J. G. H., & Dunn, J. G., (2017). Perfectionistic strivings,

(25)

21 athletes. Psychology of Sport and Exercise, 33, 75-84. https://doi.org/10.101j/j.psychsport.2017.07.010

Mitchelson, J. K., & Burns, L. R. (1998). Career mothers and perfectionism: Stress at work and at home. Personality and Individual Differences, 25, 477–485. https://doi.org/

10.1016/S0191-8869(98)00069-5

Nordin-Bates, S. M., Cumming, J., Aways, D., Sharp, L. (2011) Imagining Yourself Dancing to Perfection? Correlates of Perfectionism Among Ballet and Contemporary Dancers. Journal of Clinical Sport Psychology, 5, 58-76. https://doi.org/10.1123/jcsp.5.1.58

Nordin-Bates, S. M., & Kuylser, S. (2020). High striving, High Costs? A Qualitative

Examination of Perfectionism in High-Level Dance. Journal of Clinical Sport Psychology, 1-12. https://doi.org/10.1080/15290824.2019.1709194

Pallant, J. (2016). SPSS survival manual. A step by step guide to data analyses using IBM SPSS (6th_{edition). Maidenhead: McGraw-Hill}

Spiriev, B., & Spiriev, A. (2017) IAAF SCORING TABLES OF ATHLETICS. IAAF Athletics Stoeber, J. (2012). Perfectionism and performance. In S. M. Murphy (Ed.), Oxford handbook of sport and performance psychology (pp. 294-306). New York. Oxford University Press. Stoeber, J., Otto, K„ Pescheck, E., Becker, C., & Stoll, O. (2007). Perfectionism and

competitive anxiety in athletes: Differentiating striving for perfection and negative reactions to imperfection. Personality and Individual Differences, 42, 959-969.

https://doi.org/10.1016/j.paid.2006.09.006

Stoeber, J., & Otto. K. (2006). Positive conceptions of perfectionism: Approaches, evidence, challenges. Personality and Social Psychology Review, 10, 295-319. https://doi.org/10.1207/s 15327957pspr 1004_2

Stoll, O., Lau, A., & Stoeber, J. (2008) Perfectionism and performance in a new basketball training task: Does striving for perfection enhance or undermine performance?. Psychology of Sport and Exercise, 9, 620-629. https://doi.org/10.1016/j.psychsport.2007.10.001

(26)

22

Stoeber. J., & Becker, C. (2008). Perfectionism, achievement motives, and attribution of success and failure in female soccer players. International Journal of Psychology, 43, 980-987. https://doi.org/10.1080/00207590701403850

Stoeber, J., Chesterman, D., & Tarn, T. A. (2010). Perfectionism and task performance: Time on task mediates the perfectionistic strivings–performance relationship. Personality and Individual Differences, 48(4), 458-462. https://doi.org/10.1016/j.paid.2009.11.021

Stoeber, J., Uphill, M. A., & Hotham, S. (2009) Predicting Race Performance in Triathlon: The Role of Perfectionism, Achievement Goals, and Personal Goal Setting. Journal of Sport & Exercise Psychology 31, 211-24. https://doi.org/10.1123/jsep.31.2.211

Tabachnick, B. G., & Fidell, L. S. (1996) Using multivariate statistics (3rd_{edithion). New}

York: HarperCollun

Thompson, I. (2004) Sex differences in technical communication: a perspective from social role theory. Journal of technical Writing and Communication, 34(3), 217-232.

(27)

Bilaga 1 – Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Vilka sökord har du använt?

Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska Perfektionism Idrottare Utbrändhet Prestation Könsskillnader Perfectionism Athletes Burnout Performance Gender differences

Var och hur har du sökt?

Databaser och andra källor Sökkombination SPORTDiscus PubMed Perfectionism – Athletes Peer Reviewed Full Text Perfectionism – Burnout Peer Reviewed Perfectionism – Performance Peer Reviewed

Perfectionism – Gender differences Peer Reviewed

Kommentarer

SPORTDiscus var den databas som passade bäst för att få fram relevant forskning. Det var lätt att få fram tidigare forskningsartiklar inom perfektionism.

(28)

Bilaga 2

– Informationsbrev

Perfektionism och Prestation hos unga Friidrottare på Toppnivå

Informationsbrev till Deltagare

Hej friidrottare!

I det här brevet berättar vi om en ny forskningsstudie som handlar om perfektionism och prestation. Du får brevet därför att du tränar och tävlar på hög nivå inom friidrott och är 16-20 år gammal. Läs brevet och fundera över om du vill vara med. Vi kommer också att ge dig information muntligt. Kontakta oss gärna om du har frågor, vare sig det är före, under eller efter ditt deltagande!

Forskningshuvudman och ansvarig för studien är Gymnastik- och Idrottshögskolan. Vad handlar studien om?

Syftet med den här studien är att undersöka möjliga samband mellan perfektionism och prestation inom friidrott. Vi vill framförallt undersöka huruvida perfektionistiska drag är något som bidrar till, eller hämmar, prestation.

Ingen har tidigare gjort en forskningsstudie om detta inom just friidrott. Vi hoppas därför att du vill vara med att skapa ny kunskap! Vi tror nämligen att en bättre förståelse för dessa ämnen kan hjälpa till att göra idrottsträning och prestationsutveckling ännu bättre.

Vad ber ni mig göra om jag säger ”ja”?

Vi kommer att be dig fylla i ett frågeformulär. Det handlar om din bakgrund (t.ex., ålder, träningsmängd, bästa tävlingsresultat), perfektionism, och självförtroende. Det tar cirka 10-15 minuter att fylla i och sker i samband med en tävling, vid en tid som passar dig. Inga svar är rätt eller fel, utan just dina åsikter är viktiga.

Vi vill också samla information om dina tävlingsresultat vid fem tävlingar denna säsong. Det gör vi via hemsidor såsom www.friidrott.se. För att kunna matcha din enkät med dina

publicerade resultat så kommer vi att be om dina kontaktuppgifter (namn, telefonnummer och emailadress).

Att vara med är frivilligt och innebär inga särskilda risker

Vi vill mycket gärna ha med dig i vår studie, eftersom din profil passar in på det vi söker.

Men, det finns inget som helst tvång att vara med, utan deltagande är frivilligt. Att vara med

innebär heller inga särskilda risker. Kom ihåg att: - Du kan hoppa över frågor du inte vill besvara.

- Du kan när som helst välja att hoppa av utan att behöva säga varför.

Om du väljer att inte delta, eller vill avbryta ditt deltagande, kommer det inte att ha några som helst påföljder. Du berättar bara för den som givit dig frågeformuläret att du avstår.

(29)

All information samlas in och tas om hand av en projektassistent. Endast denna person samt ansvarig forskare, Sanna Nordin-Bates, kommer att ha tillgång till individuella data (svar och resultat). Vi tar hand om dessa så att ingen obehörig kan se vad du svarat. Vi ber dig inte att skriva namn på frågeformuläret, utan använder oss av ett anonymt kodnummer. När vi presenterar våra resultat fokuserar vi på hur alla friidrottare svarat som helhet, och nämner aldrig namn.

Vad händer med mina uppgifter?

Inom ramen för studien kommer vi att samla in och registrera följande information:

- Bakgrundsinformation:

o Demografi: Ålder, kön

o Träningsvanor: Den/de discipliner du de deltar i, träningstimmar/vecka, idrottsförening

o Tävlingsvanor och -historik: Tävlingsnivå, antal år av tävlingserfarenhet, personbästa, senaste tävlingsresultat

- Perfektionism: Dina uppfattningar om vad som driver dig att idrotta och prestera, dina

mål och reflektioner kring perfektion

- Självförtroende: Hur säker du känner dig på att du kan klara av olika aspekter av att

träna och tävla

- Ditt namn, telefonnummer och emailadress

I enlighet med gällande praxis så sparar vi de anonyma frågeformulären i tio år i låst arkiv. Namn och kontaktuppgifter kommer enbart att sparas så länge de behövs: det vill säga, till dess att vi matchat enkäter med tävlingsdata. Ansvarig för dina personuppgifter är Gymnastik- och Idrottshögskolan.

I enlighet med EU:s dataskyddsförordning (GDPR) samlar vi in informationen utifrån (1) att vi har fått lov (samtycke) från dig, och (2) att forskningen kan generera värdefull information av allmänt intresse. Enligt denna dataskyddsförordning har du även rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta ansvarig forskare, Sanna Nordin-Bates (se nedan för kontaktuppgifter). Dataskyddsombud vid Gymnastik och Idrottshögskolan

är Birgitta Edenius. Om du är missnöjd med hur dina personuppgifter behandlas har du rätt att ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet.

(30)

Hur får jag mera information?

Du är alltid välkommen att kontakta oss om du har frågor, vill ta del av uppgifterna vi samlat in om dig, eller om du vill ta del av resultatet av hela studien.

Vi hoppas att du vill vara med!

Vänliga hälsningar,

Fil Dr. Sanna Nordin-Bates Docent och Lektor i Idrott, inr. Idrottspsykologi

Ansvarig forskare

Personuppgiftsansvarig samt gemensam adress för samtliga forskare och dataskyddsombud:

Gymnastik och Idrottshögskolan Box 5626

114 86 Stockholm

(31)

Bilaga 3 – Samtyckesblankett

Perfektionism och Prestation hos unga Friidrottare på Toppnivå

Samtyckesblankett för Deltagare

Jag samtycker till att vara med i studien enligt följande: Kryssa i rutan

1 Jag har fått muntlig och skriftlig information och har haft möjlighet att ställa

frågor.Jag får behålla den skriftliga informationen.

2 Jag samtycker till att delta i studien Friidrottare på Toppnivå. Perfektionism och Prestation hos unga

3 Jag samtycker till att uppgifter om mig behandlas på det sätt som beskrivs i

informationsbrevet.

______________________________ ____________________________________

Signatur Plats och datum

______________________________ Namn (skriv tydligt)

(32)

Bilaga 4 – Enkät

Perfektionism och Prestation hos unga Friidrottare

Att främja eller att hämma?

Enkät

ID-kod:

Vi ber dig besvara denna enkät så ärligt du kan. Det finns inga ”rätt” eller ”fel” svar, utan just dina tankar och åsikter är viktiga. Om du undrar över något, fråga Magnus så hjälper han dig.

A. Bakgrundsinformation

Jag tävlar i följande klass: c Dam/Flickor c Herr/Pojkar c Vill inte säga

Jag är: _____________ år gammal

För närvarande tävlar jag på följande nivå/nivåer:

c Klubbnivå c Landslagsnivå

För närvarande tävlar jag för (klubb): ________________________________________ Antal år som jag tävlat är: ___________

Jag tränar och tävlar vanligtvis: ___________ timmar per vecka

B. Mitt personbästa resultat utomhus

• Vänligen ange ditt personbästa (PB) för de grenar du tävlar i (tid, poäng eller distans). • Vi är framförallt intresserade av PB du uppnått utomhus, men om du endast har personbästa

inomhus, ange då detta.

c Jag minns inte exakt mitt PB och har nedan angivit det jag tror

Löpgrenar

Sprint PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 60 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 100 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 200 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 400 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

(33)

Medel PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 800 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 1 500 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 3 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Lång PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 5 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 10 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Terräng c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Halvmaraton c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Maraton c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Häck PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 60 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 100 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 110 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 400 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 3 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Stafett PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 4 x 100 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 4 x 400 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Hoppgrenar PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c Längdhopp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Tresteg c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Höjdhopp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Stavhopp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Kastgrenar PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c Kula c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Diskus c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Slägga c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Spjut c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Mångkamp PB Minns ej, men mitt PB gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c Femkamp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Sjukamp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Tiokamp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

(34)

C. Mitt senaste tävlingsresultat utomhus innan denna tävling

• Vänligen ange ditt senast uppnådda resultat för de grenar du tävlar i (tid, poäng eller distans). • Vi är framförallt intresserade av resultat du uppnått utomhus, men om du endast har

inomhusresultat, ange då detta.

c Jag minns inte exakt mitt senaste resultat och har angivit det jag tror

Löpgrenar

Sprint Resultat Minns ej, men mitt resultat gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 60 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 100 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 200 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 400 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Medel Resultat Minns ej, men mitt resultat gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 800 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 1 500 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 3 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Lång Resultat Minns ej, men mitt resultat gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 5 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 10 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Terräng c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Halvmaraton c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Maraton c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Häck Resultat Minns ej, men mitt resultat gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 60 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 100 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 110 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 400 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 3 000 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Stafett Resultat Minns ej, men mitt resultat gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c 4 x 100 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c 4 x 400 m c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________

Hoppgrenar Resultat Minns ej, men mitt resultat gjordes på denna tävling (namn, plats, datum) c Längdhopp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Tresteg c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Höjdhopp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________ c Stavhopp c Ute c Inne ______ ____________________________________________________________