På samma sida: Patienters upplevelser av bedsiderapportering.-En litteraturöversikt

På samma sida:

Patienters upplevelser av

bedsiderapportering

HUVUDOMRÅDE: Omvårdnad

FÖRFATTARE: Isabell Götarsson, Matilda Ottosson & Sanna Johansson HANDLEDARE: Sandra Siebmanns

JÖNKÖPING 2020 maj

Sammanfattning

Bakgrund: Brister i kommunikation och informationsöverföring är en av de största orsakerna till vårdskador. För att arbeta mot en säkrare vård måste patienterna bli delaktiga. Delaktiga patienter är nyckeln till personcentrerad och säker vård. Ett sätt att involvera patienterna är genom att de får delta i bedsiderapportering.

Syfte: Att beskriva patienters upplevelser när sjuksköterskor använder bedsiderapportering vid skiftbyten.

Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats, baserad på sju artiklar med kvalitativ design och tre artiklar med mixad design. Artiklarna är hämtade från CINAHL och Medline.

Resultat: Analysen resulterade i två teman, inkluderandevårdrelationoch samtal

på lika villkor. Patienterna upplevde att bedsiderapportering kunde främja

delaktighet i vården, patienterna fick vara en del av informationsutbytet och bidra med meningsfull information. Patienternas känsla av trygghet ökade och

sjukhusupplevelsen förbättrades vid säkerställandet av informationsutbytet. Däremot framkom även önskan från patienterna om ökat deltagande, bibehållen

konfidentialitet och bli inbjuden i bedsiderapporteringen av sjuksköterskorna. Slutsats: Resultatet framhäver både positiva och negativa upplevelser.

Bedsiderapportering kan vara ett steg mot mer personcentrerad vård men ytterligare riktlinjer behövs som berör hur konfidentialiteten bör hanteras. Framtida forskning behövs för att studera om metoden är lämplig för alla patientgrupper.

On the same page: Patient’s experiences of bedside handover

- A literature review

Summary

Background: Healthcare related injuries are often caused by insufficient

communication and poor transferring of information. To make healthcare better the patients need to be included in the process. Keeping the patients involved is the key to patient-centred and safer health care. One way to involve the patient is through implementing “bedside handover”.

Aim: To describe patient’s experiences when nurses implement bedside handover during shift change.

Method: The study is a literature review with an inductive approach, based on seven articles with a qualitative method and three articles with mixed methods. The articles were taken from the databases CINAHL and Medline.

Results: The results generated in in two themes: healthcare relationship and

conversations on equal terms. The patients experienced that bedside handover could

promote participation in care, patients could be a part of the information exchange and contribute with meaningful information. Patients' sense of security increased, and the hospital experience improved when they could secure the information. However, some patients wished for increased participation, maintained

confidentiality and to be more invited to participate in the nursing bedside handover. Conclusion: The result highlights both positive and negative experiences. Bedside reporting can be a step toward more person-centered care, but additional guidelines are needed that address how confidentiality should be handled. Future research is needed to study whether the method is appropriate for all patient groups.

Keywords: communication, nurse-patient relationship, patient-centred care, participation

Innehållsförteckning

Sjuksköterskors roll vid bedsiderapportering ... 3

Syfte ... 4

Material och metod ... 4

Design ... 4

Datainsamling och urval ... 4

Kvalitetsgranskning ... 4

Dataanalys ... 5

Etiska överväganden ... 5

Resultat ... 6

Inkluderande vårdrelation ... 6

Att vara eller inte vara delaktig ... 6

Ett speciellt band med sjuksköterskan ... 7

Samtal på lika villkor ... 7

Att vara informerad ... 7

När informationsutbytet inte sker på patientens villkor ... 8

Att bidra med information ... 8

Att informationen kan höras av andra ... 8

Diskussion ... 9 Metoddiskussion ... 9 Resultatdiskussion ... 11 Slutsats ... 13 Referenser ... 14 Bilagor ... Bilaga 1: Sökmatris ... Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod ... Bilaga 3: Artikelmatris ...

1

Inledning

Varje år drabbas mer än 100 000 patienter i Sverige av en vårdskada, det motsvarar ungefär 8 % av alla vårdsökande (Socialstyrelsen, 2019a). Enligt World Health Organization (WHO, 2009) är 70 % av vårdskadorna orsakade av

kommunikationsbrister. Trots brister finns det ingen region i Sverige som aktivt arbetar med ett systematiskt arbete kring kommunikation (Socialstyrelsen, 2019b). En riskfaktor för bristande kommunikation är vid överrapportering mellan

sjuksköterskor, där information som berör patienten kan saknas eller vara

ofullständig. Vanligtvis sker sjuksköterskors överrapportering vid skiftbyten utan patientens närvaro. Exkludering av patienten i överrapporteringen kan leda till missförstånd om patientens tillstånd vilket riskerar att hota patientsäkerheten. Utebliven information kan leda till felbehandling och förlängd sjukhusvistelse (Reinbeck & Fitzsimons, 2013). Överrapportering har den senaste tiden fått en ny inriktning som heter bedsiderapportering vilket innebär att sjuksköterskor involverar patienten (Manges & Groves, 2019). Vid tillämpning av bedsiderapportering har det framkommit att patientsäkerheten ökar och vårdskador minskar (Cann & Gardner, 2012), därför är ämnet viktigt att studera.

Bakgrund

Överrapportering

Överrapportering innebär en redogörelse där sjuksköterskan överlämnar viktig information om patienterna till nästkommande sjuksköterska. Det innebär också att sjuksköterskan överlämnar ansvaret av patienterna (Buus, Hoeck & Hamilton, 2017). Överrapportering av relevant innehåll är viktigt för att kunna ge vård av hög kvalitet. Studier har visat att innehållet i överrapporteringen kan vara tidskrävande, sakna eller ha för mycket information som inte är relevant. Tidsbrist för att hinna ställa frågor och avbrott är sådant som förhindrar en god kommunikation vid

överrapporteringen (Streeter & Harrington, 2017).

Överrapportering kan ske på olika sätt. Vanligaste rapporteringsformerna är skriftlig rapport, inspelad rapport, muntlig rapport i ett enskilt rum eller bedsiderapportering. Skriftlig rapport innebär att nästkommande sjuksköterska läser om patienten i

journalen utan att träffa tidigare ansvarig sjuksköterska. Inspelad rapport tillåter inte heller nästkommande sjuksköterska att interagera med sin kollega utan innebär att överrapporteringen är inspelad. Metoden är tidseffektiv men en nackdel är om sjuksköterskorna inte förmedlar rätt och tydlig information under inspelningen. Muntlig rapport innebär att sjuksköterskorna överrapporterar i ett enskilt rum utan patientens närvaro. Det ger möjlighet för sjuksköterskorna att interagera med varandra, däremot anses metoden tidskrävande (Dorvil, 2018). Vid

rapporteringsmetoderna kan det ta cirka 30 till 45 minuter innan sjuksköterskan träffar patienten första gången efter skiftbytet (Jeffs et al., 2013).

2

Bedsiderapportering

Bedsiderapportering är en rapporteringsform som innebär att överrapporteringen sker tillsammans med patienten. Tillvägagångssättet kan variera mellan att enbart utföras vid patientens säng eller genom att delas in i två steg (Dorvil, 2018).

Överrapporteringen i två steg innebär att sjuksköterskan först rapporterar översiktlig information om patienten till nästkommande sjuksköterska i ett enskilt rum. Andra steget innefattar detaljerad information tillsammans med patienten vid sängen. Genom att först rapportera patienterna enskilt till nästkommande sjuksköterska blir det möjligt att presentera information av känslig karaktär och på så sätt upprätthålla patientens konfidentialitet (Johnson, Sanchez & Zheng, 2015).

Vid bedsiderapportering kommer sjuksköterskorna tidigt i kontakt med patienterna vid skiftbytet eftersom överrapporteringen sker vid sängen. Det tidiga mötet med patienterna underlättar sjuksköterskornas prioritering av arbetsuppgifter och möjlighet att åtgärda fel (Jeffs et al., 2013). Det innebär att patientsäkerheten förbättras eftersom eventuella vårdskador kan upptäckas och förhindras (Small & Fitzpatrick, 2017).

Patientsäkerhet

Enligt patientsäkerhetslagen (SFS: 2010:659) beskrivs vårdskada som en skada som utgör ett lidande för patienten och som hade kunnat undvikas om rätt åtgärder vidtagits av hälso-och sjukvården. Uppskattningsvis beror 70 % av vårdskadorna på grund av brister i kommunikationen (WHO, 2009). Brister i kommunikation och informationsöverföring kan leda till allvarliga konsekvenser för patienten i form av missad uppföljning av provsvar, vitala parametrar och remisser (Inspektionen för vård och omsorg [IVO], 2014). Ofullständig information från sjuksköterska till

patient ökar risken för otillräcklig vård och minskar tryggheten hos patienten (Mako, Svanäng & Bjerså, 2016). Enligt patientsäkerhetslagen (SFS: 2010:659) är hälso- och sjukvården skyldig att bedriva säker vård. Vidare beskriver lagen att vården ska utifrån möjligaste mån bedrivas tillsammans med patienten och patienten ska vara delaktig i patientsäkerhetsarbetet. Det innebär att ökad patientdelaktighet minskar risken för vårdskador eftersom patienten ses som en tillgång i vården (IVO, 2014). Genom användning av bedsiderapportering kan sjuksköterskor snabbt identifiera risker under överrapporteringen och förbättra patientsäkerheten och undvika vårdskador (Groves, Manges & Scott-Cawiezell, 2016).

Personcentrerad vård

Sjuksköterskan utgår från sex kärnkompetenser: informatik, evidensbaserad vård, samverkan i team, förbättringskunskap och kvalitetsutveckling, säker vård och

personcentrerad vård. Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ser patienten som unik framför sjukdom och ohälsa (Bergbom, 2019). Två centrala delar inom personcentrerad vård är partnerskap och patientberättelse (GPCC: Centrum för personcentrerad vård, 2017). Forskning har visat att genom att tillämpa ett

personcentrerat arbetssätt kan vårdkvaliteten förbättras och patienterna kan uppleva mer anpassad vård utifrån deras behov och önskningar. Ett personcentrerat

3

Partnerskap

Sjukvården ska kännetecknas av ett gott partnerskap där vårdpersonal möter patienten efter dess egna förutsättningar för att uppnå gemensam förståelse (Bergbom, 2019). Patienten ska ses som en jämbördig kollega som besitter viktig kunskap om sig själv medan vårdpersonal har professionell kunskap inom området (GPCC: Centrum för personcentrerad vård, 2017). Genom partnerskapet blir

patienten delaktig i sin vård och ska vara med i planering och beslut kring fortsatt vård och hälsa (Fors, 2014). Enligt patientlagen (SFS: 2014:821) är vårdpersonalens uppdrag att informera patienten om hälsotillståndet, alternativa undersökningar och komplikationer som kan uppstå. Vårdpersonalen ska även informera om olika

behandlingsalternativ som finns för att patienten ska kunna fatta beslut om fortsatt vård.

Patientberättelse

För att främja patientens inflytande i vården delar patienten med sig av egen berättelse som innefattar erfarenheter av sitt tillstånd som vårdpersonalen utgår ifrån. I patientberättelsen är patientens syn på sin egen livssituation i fokus. Patientberättelsen handlar om personliga upplevelser av sjukdomstillståndet och påverkan på livet (Ekman, Swedberg & Taft, 2011). Berättelsen ska ta lika stor plats i vården som vårdpersonalens bedömningar gällande planeringar och genomförande av insatser. Patienten ska alltid sättas i centrum framför ohälsa eller sjukdom och ses som en jämlik kollega, värdefull och kapabel till att fatta beslut (Bergbom, 2019).

Sjuksköterskors roll vid bedsiderapportering

Sjuksköterskor arbetar för säker vård och ska säkerhetsställa att rätt information ges till patienten (Bergbom, 2019). Det är viktigt att informationsöverföringen mellan sjuksköterskor fungerar för att undvika att viktig information om patienten

försvinner. Sjuksköterskor bestämmer vilken information som ska föras vidare om patienten vid överrapportering och det är av betydelse att relevant information förmedlas för att undvika att personliga åsikter framkommer (Holly & Poletick, 2014). Om informationsöverföringen är bristfällig kan det även leda till minskad trygghet hos patienten (Mako, Svanäng & Bjerså, 2016).

Vid bedsiderapportering kan sjuksköterskorna försäkra sig om att nästkommande sjuksköterska är välinformerad om patientens tillstånd och det blir ett tydligt överlämnande av ansvaret (Small & Fitzpatrick, 2017).Läkare upplever en positiv inställning av bedsiderapportering eftersom sjuksköterskorna är väl informerade om patienterna (Anderson et al., 2015). Sammanfattningsvis har bedsiderapportering en positiv inverkan på vårdpersonalens arbete, men vad är patienters upplevelse av bedsiderapportering?

4

Syfte

Syftet var att beskriva patienters upplevelser när sjuksköterskor använder bedsiderapportering vid skiftbyten.

Material och metod

Design

En litteraturöversikt har genomförts med artiklar av kvalitativ design för att beskriva patienters upplevelse av bedsiderapportering. Litteraturöversikt innebär att inhämta material av valt ämne från tidigare forskning (Friberg, 2017a). Kvalitativa artiklar valdes för att de beskriver människans levda erfarenheter (Henricson & Billhult, 2017). Även artiklar med mixad metod användes. Mixad metod inkluderar både kvalitativa och kvantitativa data (Borglin, 2017). En induktiv ansats har tillämpats och innebär att människans erfarenheter är i fokus och slutligen kan en teori utvecklas (Henricson & Billhult, 2017).

Datainsamling och urval

Sökningen utgick från databaserna CINAHL och MedLine som har inriktning på omvårdnadsforskning (Willman, Bahtsevani, Nilsson & Sandström, 2016) som speglar litteraturöversiktens syfte. Inklusionskriterier var artiklar med kvalitativ och mixad metod som innehöll abstrakt och hade deltagare över 18 år. I artiklar med mixad metod användes endast den kvalitativa delen från resultatet. Artiklar utformade för patienters-, sjuksköterskors- och anhörigas perspektiv av bedsiderapportering togs med, däremot användes endast data från patienters perspektiv till resultatet för att svara på litteraturöversiktens syfte. Avgränsningar som tillämpades var artiklar publicerade från 2009 till 2019, peer reviewed och engelskspråkiga. Avgränsningar används för att underlätta urvalet och sortera bort sådant som inte hör till ämnet (Östlundh, 2017).

Syftet styrdes av patienters upplevelser av bedsiderapportering och därav användes följande sökord: bedside report, bedside shift report, bedside handover, patient,

nurse to patient, patient experience och patient perception. Boolesk söklogik

innefattar sökoperatorer AND, OR och NOT. Sökoperator AND används för att koppla ihop två sökord, databasen finner artiklar som handlar om båda sökorden. Sökoperator OR tillämpas för sökning på ett ord och dess synonymer, databasen finner det ena ordet eller båda (Östlundh, 2017). Trunkering innebär sökning på ett ords ordstam med ett trunkeringstecken. Användning av trunkering ger möjlighet till alla böjningsformer av ett ord. En databas ska kunna uppfatta två söktermer som en enhet genom användning av citationstecken (Östlundh, 2017), t.ex. “patient

experience”. Vid sökningarna framkom dubbletter som markerats med * i sökmatrisen. Sökningarna redovisas i en sökmatris (Bilaga 1).

Kvalitetsgranskning

Artiklarna kvalitetsgranskades gemensamt med hjälp av kvalitetsprotokollet framtaget av Avdelning för Omvårdnad vid Hälsohögskolan Jönköping (Bilaga 2).

5

Kvalitetsprotokollet innehåller två delar varav den första kräver fyra av fyra möjliga poäng för vidare granskning. Del två utgör maximalt åtta poäng. Gemensamt

beslutades att hög kvalitetsnivå var om artiklarna uppfyllde minst tio poäng. Kvalitetsgranskning genomförs för att summera och kritiskt granska artiklarnas kvalitet och ämne (Friberg, 2017b). Sammantaget kvalitetsgranskades 34 artiklar tillsammans och efter genomförd granskning återstod tio artiklar (Bilaga 3). Alla artiklar uppnådde fyra av fyra poäng i del ett och minst sex av åtta poäng i del två. Resterande 24 artiklar uppnådde inte kvalitetsgranskningen på grund av att de inte besvarade syftet, ingen diskussion fördes om metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp, saknade etiskt förhållningssätt eller återkoppling från bakgrunden till diskussionen.

Dataanalys

De tio resultatartiklar som analyserades skrevs ut i pappersform. Friberg (2017a) hänvisar till en analys i fem steg. Först lästes artiklarna ett flertal gånger enskilt och tillsammans för att få en helhetsbild av resultatet. I andra steget numrerades

artiklarna i alfabetisk ordning och de viktigaste delarna identifierades i resultatdelen som överensstämde med syftet. Det utfördes gemensamt med markeringspennor av flera olika färger för att urskilja delar ur resultatet. I tredje steget sammanställdes delarna ur resultatet från respektive artikel för att få en tydligare klarhet av

innehållet. I det fjärde steget ställdes resultaten från de olika artiklarna mot varandra för identifiering av likheter och skillnader genom användning av olikfärgade post-it lappar i en uppsättning. Efter analysen uppkom sex subteman som sammanställdes till två teman utifrån likheter. Till sist presenterades resultatet läsbart (Figur 1).

Etiska överväganden

Litteraturöversikten har genomgående haft ett etiskt övervägande med etisk reflektion. Etiskt övervägande behandlar människans integritet, människans lika värde, självbestämmanderätt och ska beskydda människans grundläggande värde och rättigheter. Att värna om människors självbestämmande är viktigt ur ett

samhällsperspektiv och det är av betydelse att ha etiskt övervägande både innan och under genomförandet av litteraturöversikten (Kjellström, 2017). Belmontrapporten (1978) innefattar göra-gott-principen som beskriver att forskning inte ska skada människor, skador ska minimeras och nyttan maximeras. Vidare tydliggör lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS: 2003:460) att ge skydd till den enskilda individen och av forskning visa respekt för människovärdet. Då

litteraturöversikten inte innebar någon risk för känsliga personuppgifter, lagöverträdelser och skrivs på högskolenivå krävdes ingen prövning i

etikprövningsnämnden. För att resultatet inte ska påverkas av personliga tolkningar ska meningar omformuleras och refereras på korrekt sätt för att undvika plagiering. Studier som inkluderades i litteraturöversikten intervjuade deltagarna om

bedsiderapportering. Det kan finnas risk med att intervjua människor då obehöriga kan ta del av datainsamlingen och personuppgifter, deltagare har rätt till bevarad konfidentialitet. Forskning är positivt för den enskilda individen, professionen, samhället och ökar kunskapsläget inom studerat område. Forskning ska vara väsentlig och tillföra en utveckling i samhället (Kjellström, 2017).

6

Resultat

Analysen resulterade i två teman och sex subteman (Figur 1). Temat inkluderande

vårdrelation berör patienternas varierade upplevelse av delaktighet i sin vård.

Delaktighet kunde både inge trygghet eller en önskan om ökat deltagande.

Bedsiderapportering skapar en personlig relation med sjuksköterskan genom att få möta den kommande sjuksköterskan tidigt under skiftbytet. Temat samtal på lika

villkor belyser patienternas möjlighet att vara informerade och bidra med

information vid bedsiderapporteringen. Informationsutbytet visade sig inte vara passande för alla patienter och sekretessen upplevdes problematisk.

Figur 1. Översikt på teman och subteman

Inkluderande vårdrelation

Att vara eller inte vara delaktig

Patienter upplevde delaktighet i sin vård vid bedsiderapportering (Bradley & Mott, 2014; Friesen, Hebst, Turner, Speroni & Robinson, 2013; Jeffs et al, 2014; Kerr, Mckay, Klim, Kelly & McCann, 2014; McMurray, Chaboyer, Wallis, Johnson & Gehrke, 2011; Wildner & Ferri, 2012). Patienternas känsla av delaktighet bidrog till en positiv inställning av bedsiderapportering och att vården blev mer personlig (Kerr et al., 2014; Lu et al., 2014). Under rapporteringen använde sjuksköterskorna

lättförståeliga ord vilket även bidrog till en känsla av delaktighet hos patienterna (McMurray et al., 2011). Upplevelsen av att bli inkluderad skapade en känsla av värdighet och betydelse, att få bli sedd som en unik individ och inte endast en patient med sjukdom (Kerr et al., 2014; McMurray et al., 2011). En del patienter upplevde att delaktighet minskade känslan av ångest (Baldwin & Spears, 2019). Andra kände ett ökat självförtroende och en känsla av trygghet (Wildner & Ferri, 2012). Möjligheten att bli involverad upplevdes som viktigt för en ökad känsla av självbestämmandet och förbättrat teamarbete mellan vårdpersonal och patienten (Baldwin & Spears, 2019). Bedsiderapportering gav tillfälle för närstående att inkluderas vilket många patienter uppskattade medan andra inte tillät närståendes deltagande (Kerr et al., 2014). En del patienter valde av egen vilja att inte delta i överrapporteringen (McMurray et al., 2011), det kunde exempelvis bero på att de tyckte att överrapporteringen ingick i sjuksköterskans arbetsuppgifter (Baldwin & Spears, 2019; Bruton et al., 2016). Det kunde även bero på att de inte kände något behov av att delta (Kerr et al., 2014) eller

7

valde att aktivt ta en passiv roll och endast lyssna på sjuksköterskan i

överrapporteringen (Bruton et al., 2016; Jeffs et al., 2014; McMurray et al., 2011). Trots att patienter upplevde bedsiderapportering som positiv fanns det de som skulle önska ett ökat utrymme för deltagande (Bruton et al., 2016; Lupieri et al., 2016). Beroende på vem som framförde rapporten upplevdes deltagandet varierande, det fanns patienter som upplevde att vissa sjuksköterskor inte bjöd in eller talade om patienten i tredje person (McMurray et al., 2011). Patienter uttryckte att vården kändes hemlighetsfull när rapporten skedde utan patienten, det gav en känsla av att inte vara inkluderad (Kerr et al., 2014). Ett annat hinder under rapporten kunde vara bristande språkförståelse. Patienter uttryckte svårigheter om rapporten utgick från annat språk än deras modersmål vilket kunde resultera i en känsla av ångest och exkludering. Det fanns även patienter som upplevde svårigheter att förstå

sammanhanget i konversationen vid användning av medicinska termer (Lupieri et al., 2016).

Ett speciellt band med sjuksköterskan

Patienterna upplevde att ett speciellt band skapades med sjuksköterskan vid bedsiderapportering. Patienterna upplevde att överrapporteringen bidrog till att nästkommande sjuksköterska fick god insikt i deras vård och förtroende för att viktig information framfördes. Interaktionen med sjuksköterskan gav känsla av trygghet (Jeffs et al., 2014; Lu et al., 2014). Patienter belyste vikten av att få en tidig

presentation av sjuksköterskan vid skiftbyte för att få ett namn och ansikte (Bradley & Mott, 2014; Friesen et al., 2013; Jeffs et al., 2014; Wildner & Ferri, 2012) och vetskapen om vem som svarar på ringningar (Bradley & Mott, 2014). Mötet med sjuksköterskan medförde ökat förtroende för sjuksköterskans kompetens och

samlade kunskap över patientens situation och vårdplan (Kerr et al., 2014; Lupieri et al., 2016).

Sjuksköterskornas vänlighet och omhändertagande under rapporten var en annan upplevelse som bidrog till att patienterna kände sig bekväma med att vårdas av sjuksköterskan (Lupieri et al., 2016). Patienten bekräftade att de uppskattade tiden som de fick tillsammans, att lära känna varandra och sjuksköterskan tog sig tid till att samtala, vilket bidrog till ett ökat förtroende (Bradley & Mott, 2014; Jeffs et al., 2014). Relationen som då uppstod bidrog till personligare vård och de kände sig uppmärksammade vid deltagandet i rapporten (Jeffs et al., 2014; McMurray et al., 2011). Patienter uttryckte att sjuksköterskan följde upp deras vård (Lupieri et al., 2016) och att deras unika problem och perspektiv kunde synliggöras (Friesen et al., 2013).

Samtal på lika villkor

Att vara informerad

Bedsiderapportering gav patienterna möjlighet att informeras om det aktuella

tillståndet och vad som planeras under vårdtiden (Baldwin & Spears, 2019; Bradley & Mott, 2014; Friesen et al., 2013; Jeffs et al., 2014; Kerr et al., 2014). När patienterna medverkade i rapporten kunde de försäkra sig om att ingen information missats eller glömts bort (Baldwin & Spears, 2019) vilket ökade känslan av trygghet (Friesen et al., 2013; Kerr et al., 2014; Lu et al., 2014; Lupieri et al., 2016). Att vara informerad gav

8

också möjlighet att känna att situationen var under kontroll (Lupieri et al., 2016). Vid informationsutbytet uppgav patienterna att de blev informerade om deras

medicinska tillstånd och fick förståelse för sjuksköterskornas förväntningar

(McMurray et al, 2011). Patienterna hade en positiv inställning till att få ta del av vad som sades och de uppskattade att de själva inte behövde återberätta sin

sjukdomshistoria (Kerr et al., 2014). Bedsiderapportering gav kunskap om deras tillstånd (Bruton et al., 2016). Genom att känna till sitt medicinska tillstånd minskade känslan av ångest (Jeffs et al., 2014). Patienterna fick möjlighet att ställa frågor i direkt anslutning till rapporten (Baldwin & Spears, 2019; Jeffs et al., 2014) och godkände även att närstående ställde frågor (Kerr et al., 2014). En del patienter upplevde att de inte fick möjlighet att ställa frågor och det bidrog till en negativ upplevelse av bedsiderapportering (McMurray et al., 2011). Vidare framkom det att information om deras tillstånd och planering inte alltid var tillräcklig (Lu et al., 2014).

När informationsutbytet inte sker på patientens villkor

Det framkom negativa upplevelser från patienter när rapporten innefattade information av negativ karaktär (Lupieri et al., 2016). Om patientens tillstånd försämrades kunde patienten bli upprörd om detta uppdagades först under

överrapporteringen (Kerr et al., 2014). Patienter som var inneliggande under längre tid upplevde bedsiderapportering som överflödig då de ansåg att det inte fanns ny information att ta del av (Jeffs et al., 2014). Andra föredrog att

informationsöverföringen skulle innehålla mer om deras funktionella återhämtning (Lupieri et al., 2016).

Att bidra med information

Vid bedsiderapportering fick patienterna möjligheten att dela och bidra med

information av sin vård (Bradley & Mott, 2019; Friesen et al., 2013; Jeffs et al., 2014; Kerr et al., 2014; McMurray et al., 2011). De kunde säkerställa och klargöra att rätt information förmedlades mellan sjuksköterskorna (Lupieri et al., 2016; McMurray et al., 2011), vilket förbättrade sjukhusupplevelsen (Kerr et al., 2014).

Bedsiderapportering sågs även som en fördel då patienterna kunde verifiera och uppmärksamma vad som sagts mellan sjuksköterskorna. De kunde delge sina tankar om innehållet och tillägga ytterligare information vid behov (Baldwin & Spears, 2019; Friesen et al., 2013; Jeffs et al., 2014; Lu et al., 2014). Det gav de en möjlighet att identifiera och rätta misstag (Jeffs et al., 2014; Lu et al., 2014; McMurray et al., 2011). Patienter menade att de blev som en extra tillgång i informationsutbytet (Lu et al., 2014). Patienter upplevde det som positivt att sjuksköterskan talade i nutid och att det fanns möjlighet att avbryta om det var nödvändigt (Bruton et al., 2016). Samtidigt var det patienter som föreslog att strategier borde skapas för att förbättra

bedsiderapporteringen ur ett patientperspektiv (Friesen et al., 2013).

Att informationen kan höras av andra

Patienterna upplevde tydliga fördelar med att delta i bedsiderapportering snarare än nackdel av att informationen kunde höras av andra (Jeffs et al., 2014; Kerr et al., 2014; Lupieri et al., 2016; McMurray et al., 2011). Det ansågs vara viktigare att få

9

information om sin vård än att bevara konfidentialiteten (Friesen et al., 2013). Likaså upplevde de inga svårigheter att diskutera medicinska åkommor framför andra

patienter (Lu et al., 2014; Lupieri et al., 2016). Konfidentialitet bevarades genom att sjuksköterskan förde samtalet i mjuk och låg ton (Lupieri et al., 2016), respekterade patienternas integritet och samtalade i patientsalen istället för i korridoren. Däremot upplevde en del patienter att det var svårt att hålla samtalet privat (Friesen et al., 2013; Kerr et al., 2014) medan andra var mer oroade över hur personlig och känslig information hanterades (Jeffs et al., 2014; Kerr et al., 2014; Lupieri et al., 2016). Patienter uttryckte att de kunde känna sig obekväma om sjuksköterskan inte var diskret med känslig information som innefattade sexuell hälsa och alkohol- och droganvändning. De föreslog att sjuksköterskan exempelvis skulle prata tyst eller gå iväg och prata i enskilt rum (Kerr et al., 2014). Patienter tyckte inte det var lämpligt att diskutera sexualitet, sexuellt smittsamma sjukdomar, religion eller psykisk ohälsa vid bedsiderapportering. De uttryckte en oro över att deras sjukdomstillstånd kunde avslöjas och leda till diskriminering. Det fanns även patienter som uppgav att de kände obehag när de fick höra andra patienters överrapportering, om det exempelvis framkom att någon hade instabil psykisk ohälsa kunde det resultera i rädsla för personen (Lu et al., 2014).

Diskussion

Metoddiskussion

En kvalitativ design valdes eftersom syftet var att studera upplevelser (Henricson & Billhult, 2017). Induktiv ansats tillämpades för att analysera artiklarnas resultatdelar förutsättningslöst och inte utgå från en teori. Om deduktiv ansats hade valts hade det funnits risk för att resultatet blivit styrt utifrån teori (Priebe & Landström, 2017). Sökningen för artiklarna påbörjades först genom en bred sökning i databasen

CINAHL och det upptäcktes att bedsiderapportering har flera synonymer på engelska varför sökorden utökades till att även inkludera bedside report, bedside shift report och bedside handover valdes. Syftet var att undersöka patienters upplevelser och därför valdes sökorden experience och perception. Sökningar i två databaser, CINAHL och MedLine ökar chansen till att hitta artiklar av betydelse. Vid

kombination av olika sökord i databaserna uppkom artiklar ett flertal gånger, det påvisar att sökorden är relevanta och specificerade (Henricson, 2017a). Dessa dubbletter exkluderades.

Initialt var syftet att undersöka patienters upplevelser av bedsiderapportering i

slutenvården men det gav ett för avgränsat resultat och för få artiklar. Friberg (2017c) menar att det kan tyda på att området ännu inte är utforskat. Därför ändrades syftet till att inkludera alla vårdinrättningar där bedsiderapportering tillämpas och där patienters upplevelser studerats. Först inkluderades endast kvalitativa artiklar men forskning med patienters upplevelser av bedsiderapportering visade sig vara

begränsad. Därför inkluderades även artiklar med mixad metod. Sju artiklar valdes med kvalitativ metod och tre artiklar med mixad metod efter konsultation med bibliotekarie. Att ta hjälp av bibliotekarie ökar trovärdigheten i litteraturöversikten eftersom de är utbildade inom ämnet (Östlundh, 2017). De valda artiklarna var peer-reviewed och enligt Henricson (2017a) innebär peer-peer-reviewed att studier är bedömda som vetenskapliga och det stärker trovärdigheten. Artiklarna avgränsades med ett

10

tidsintervall mellan år 2009–2019. Ett längre tidsintervall diskuterades för att få en större mängd artiklar men valdes bort för att bibehålla aktuell forskning till

resultatet. En avgränsning var engelskspråkiga artiklar eftersom majoriteten av vetenskaplig forskning är skriven på engelska (Östlundh, 2017). En svaghet vid användning av engelska artiklar kan vara bristande språkförståelse vilket riskerar felbedömningar av artiklarnas innehåll och kan sänka trovärdigheten. Därför har gruppen vid svårigheter att förstå textinnehåll tagit hjälp av varandra och det stärker trovärdigheten (Mårtensson & Fridlund, 2017). Artiklar på andra språk än engelska minskar innehållets förståelse och valdes därför bort (Kjellström, 2017).

Kunskapsområdet kring utförandet av en litteraturöversikt var begränsat vilket kan riskera sänkt trovärdighet (Mårtensson & Fridlund, 2017).

Samtliga artiklar kvalitetsgranskades tillsammans och diskuterades gemensamt vilket stärker trovärdigheten (Henricson, 2017a). Artiklarnas resultat granskades först enskilt och sedan gemensamt. Likheter och skillnader som hittades under

dataanalysen diskuterades för att skapa subteman som resultatet är uppbyggt av. Vid vissa tillfällen var subteman svåra att skilja åt och namnge vilket kan ha avgjort att enstaka fynd påverkats av subjektiva åsikter. Enligt Kjellström (2017) kan bristande metodologiska kunskaper leda till att resultat från artiklar feltolkas.

Litteraturöversikten har under arbetets gång fått respons från utomstående som handledare och andra studenter för att kritiskt granska arbetet. Henricson (2017a) beskriver att trovärdigheten och pålitligheten stärks när externa granskare används. Resultatartiklarna kommer från USA, Australien, Kanada, Italien och England. I och med att artiklarna inte är genomförda i Sverige är det svårt att veta om

litteraturöversiktens resultat är överförbart till Sverige eftersom sjukvårdssystemen skiljer sig mellan länderna. Däremot har samtliga länder liknande kultur och

likvärdiga resultat framkommer i resultatartiklarna vilket kan medföra att appliceringen av bedsiderapportering är möjlig att implementera även i Sverige. Bedsiderapportering kan däremot vara svårare att införa i utvecklingsländer, då skillnaderna är stora.

Under genomförandet av litteraturöversikten har ett etiskt förhållningssätt diskuterats. Valda artiklar i resultatet granskades för att säkerställa korrekt etiskt tillvägagångssätt med hjälp av kvalitetsprotokollet framtaget av Avdelning för Omvårdnad vid Hälsohögskolan Jönköping (Bilaga 2). Ingen vetskap eller kunskap om bedsiderapportering fanns sedan tidigare. Att inte ha förkunskaper minskar risken att påverka resultatet, vilket medför minskad risk för misstolkning av

resultatet (Priebe & Landström, 2017). Innan skrivandet diskuterades förväntningar på vad resultatet skulle visa och har ständigt diskuterats för att inte påverka

resultatet. Henricson (2017b) hävdar att det är viktigt att reflektera över

förförståelsen och särskilt i samband med dataanalysen. All fakta om patienters upplevelser har tagits med till resultatet och ingen information har uteslutits. Varje tema har utförligt beskrivits med för- och nackdelar och bidragit till att resultatet inte kunnat styras.

11

Resultatdiskussion

I litteraturöversikten har patienters upplevelser av bedsiderapportering

sammanställts och resultatdiskussionen utgår från fyra fynd: att vara eller inte vara

delaktig, att vara informerad, att bidra med information och att informationen kan höras av andra.

Upplevelsen av delaktighet i vården varierade hos patienter vid bedsiderapportering. Resultatet visar att majoriteten av patienterna vid bedsiderapportering upplevde delaktighet, ökad självkänsla och de kände sig som en betydelsefull person. Patienterna upplevde att vården blev personligare när de blev inbjudna att delta i överrapporteringen. Sand-Jecklin och Sherman (2014) stärker resultatet av att patienterna upplever ökad delaktighet och engagemang i sin vård vid

bedsiderapportering. Vidare skriver Bressan, Cadorin, Stevanin och Palese (2019) att deltagandet är viktigt för patienternas känsla av kontroll och förtroende till vården. Patienterna blir delaktiga om de får vara med i planeringen och utformningen av sin vård (Small & Fitzpatrick, 2017). Även sjuksköterskor upplever att patienterna är delaktiga och engagerade i sin vård vid tillämpning av bedsiderapportering (Sand-Jecklin & Sherman, 2014; Streeter & Harrington, 2017). Enligt patientlagen (SFS: 2014:821) ska vården ske i samverkan med patienten och främja delaktighet.

Fortsatta fynd i resultatet visar att andra patienter upplevde avsaknad av delaktighet under bedsiderapporteringen. Det kunde bero på att de inte bjöds in till

överrapporteringen och de önskade ökat deltagande för att få insyn i sin vård.

Samtidigt upplever sjuksköterskorna att det är viktigt att inkludera patienten i vården men det kan hindras av tidsbrist. Sjuksköterskor beskriver oro över att inte ha

tillräckligt med tid för att involvera patienten i utförandet av överrapporteringen (Tobiano, Whitty, Bucknall & Chaboyer, 2017). Personcentrerad vård handlar om att patienten ska inkluderas i sin vård och vara delaktig (Eldh, 2014). Tillämpning av bedsiderapportering blir därför på många sätt likt arbetet med personcentrerad vård. Det här styrker Walton (2013) som menar att personcentrerad vård främjas om patienten får delta i överrapporteringar mellan skiftbyten. Patienternas beskrivning av delaktighet i bedsiderapportering kan påvisa att personcentrerad vård tillämpas i hälso- och sjukvården. Patientens upplevelse av att vården blir personligare kan bero på att sjuksköterskorna ser patienten som en person med enskilda behov.

Sjuksköterskor behöver bjuda in patienter i samtal, planering och utförandet av sin vård. Det bör göras genom att bemöta patienten på individuell nivå. Den varierade upplevelsen av bedsiderapportering hos patienterna kan ha sin grund i hur

sjuksköterskor tillåter patienters deltagande under överrapportering, hur relationen är mellan sjuksköterska och patient eller patientens tillstånd.

Det som tydligt framkom i litteraturöversikten var att patienter med hjälp av

bedsiderapportering fick vara en del av informationsutbytet. Det innebar att de fick en möjlighet att vara informerade och bidra med information om sin vård.

Patienterna blev medvetna om deras planering av vården och kunde säkerhetsställa att rätt information förmedlades mellan sjuksköterskorna. Bressan et al. (2019) menar att när patienten aktivt deltar i informationsutbytet stärks tryggheten hos patienterna, exempelvis genom förståelsen för att kontinuerlig vård utförs. Bedsiderapportering gav även patienterna möjlighet att korrigera missvisande information och säkerställa att rätt information överrapporterades. Tidigare studier har visat att även sjuksköterskor upplever att patienter är viktiga eftersom de kan

12

bidra med rätt och aktuell information (Kerr, Lu & McKinlay, 2014). Det går i enlighet med personcentrerad vård som grundas på att patientens åsikter får ta en central del i vården. Patientens upplevelse av sitt sjukdomstillstånd ska vara lika värdefull som sjuksköterskans professionella kunskap (Kristensson Uggla, 2014). Det innebär att patienten ska ses som en jämbördig kollega i partnerskapet (Bressan et al., 2019; Kristensson Uggla, 2014). Utifrån dagens samhälle där information och fakta är lättåtkomligt, ses många patienter pålästa om sitt sjukdomstillstånd. En välförstådd patient bidrar till förutsättningar för att möjliggöra en fullständig bedsiderapportering av relevant innehåll. Genom att patienter bidrar med

information kan sjuksköterskor utföra personcentrerad vård eftersom de kan utgå från patientens behov i vårdandet. Det är viktigt att sjuksköterskor är lyhörda och bjuder in patienten till bedsiderapportering för att ta del av viktig information som patienten förmedlar om sig själv. I verksamheterna bör sjuksköterskor implementera bedsiderapportering eftersom litteraturöversikten har visat att patienter har positiva upplevelser av metoden.

Patienter hade delade uppfattningar om upprätthållandet av konfidentialitet vid bedsiderapportering. En del patienter ansåg att konfidentialiteten vid

bedsiderapportering inte var problematiskt, medan andra patienter upplevde att det var olämpligt att diskutera information av känslig karaktär, dels för känslan av obehag men också för att andra kunde höra. I likhet med litteraturöversiktens

resultat upplever patienter oro när sjuksköterskan pratar högt om deras tillstånd och nämner fullständigt namn inför andra (Bressan et al., 2019). Tidigare studier har visat att även sjuksköterskor upplever att det finns information som inte är

nödvändig att diskutera under bedsiderapportering. Grimshaw et al. (2016) beskriver att det förekommer situationer då information inte är lämplig att dela framför

patienten och föredras att delas på expeditionen. Vidare är det beskrivet att

sjuksköterskor upplever oro över att utomstående kan höra överrapporteringen och att känslig information inte borde förmedlas vid sängen i flerbäddssal (Tobiano et al., 2017). Hedman (2014) menar att sekretessen ofta bryts i kommunikationen mellan vårdpersonal och under ronder. Det innebär att patienter på en flerbäddssal

omedvetet kan höra eller aktivt lyssna på informationsdelning om andra patienter. Vid personcentrerad vård ska patienter få korrekt information om sitt hälsotillstånd men det är viktigt hur, när och var informationen förmedlas. Enligt offentlighets- och sekretesslagen (SFS: 2009:400) får vårdpersonal inte röja patientuppgifter för

obehöriga och information om patientens tillstånd får endast diskuteras med berörd vårdpersonal. Sammantaget skulle patienternas vetskap om vårdens

sekretessbestämmelser troligtvis kunna vara något som kan påverka hur patienterna upplever att känslig information diskuteras under bedsiderapportering. Patienten har rätt att få information om sin vård samtidigt som det framkommer i

litteraturöversikten att sekretessen kan brytas vid bedsiderapportering. Sjuksköterskor ska vara medvetna om sekretessbestämmelser och hur känslig information ska hanteras (SFS: 2009:400). Att ge patienter information är en rättighet men det krävs att sjuksköterskan är uppmärksam på sina egna värderingar för att kunna göra det på rätt sätt, exempelvis är inte all information lämplig att dela på en flerbäddssal. Bressan et al. (2019) hävdar att bedsiderapportering bör undvikas när känslig information ska diskuteras, då bör en annan överrapporteringsmetod användas. Patienternas möjlighet till involverande under bedsiderapportering tycktes vara viktigt för deras självbestämmande. Dock fanns det patienter som önskade ett ökat deltagande och som uppgav att de inte bjöds in till samtalet. När sjuksköterskor

13

inte gör patienten delaktig i sin vård kan det ses som ett bristande etiskt

förhållningssätt då patientens autonomi inte främjas (Sandman & Kjellström, 2013). Sjuksköterskor ska enligt ICN:s etiska kod garantera att patienter får information i vården. Det innebär att patienterna ska ha rätt att få information för att kunna fatta beslut om sin vård (Svensk sjuksköterskeförening, 2017). Bedsiderapportering styrker denna etiska kod med tanke på att patienter delges information under överrapporteringen som möjliggör eget beslutfattande.

Slutsats

Patienternas upplevelser av bedsiderapportering var varierande. Många upplevde att delaktighet främjades samtidigt som andra patienter hade önskat ett ökat deltagande. Relationen mellan sjuksköterska och patient blev fördjupad och det bidrog till att patienter upplevde förtroende och trygghet. Metoden främjar på många sätt en personcentrerad vård eftersom patienter får delta och bidra i överrapporteringen. Däremot ansågs risken för att sekretessen skulle brytas under bedsiderapportering vara ett problem vilket skulle kunna tyda på avsaknad av riktlinjer gällande metoden. Bedsiderapporteringens syfte är att inkludera patienten, om patienten känner sig exkluderad betyder det att metoden har misslyckats eller missförståtts. Det är av vikt att veta om bedsiderapportering är en lämplig metod för alla patientgrupper.

Framtida forskning behöver därför beröra hur bedsiderapportering ska ske på

exempelvis en flerbäddssal för att inte röja personuppgifter. Det behöver konstrueras ett förhållningssätt till sjuksköterskor för att främja patienters deltagande och vidare forskning behöver undersöka om metoden är lämplig för patienter med kognitiv nedsättning eller patienter som vårdas i livets slutskede. Small och Fitzpatrick (2017) hävdar att bedsiderapportering främjar personcentrerad vård eftersom det involverar patienten, är personlig och patienten får ta del av information. Ökad lärdom om bedsiderapportering kommer ge sjuksköterskor ett verktyg för att arbeta mot

personcentrerad vård. Tillämpning av personcentrerad vård kan leda till effektivare vård med minskad vårdtid och ett ökat välbefinnande för båda parterna. Om

sjuksköterskor använder sig av bedsiderapportering kan patienterna vara en viktig tillgång i säkerställandet av säker vård, därför bör bedsiderapportering vara en del av vårdens framtid.

14

Referenser

* Artiklar till resultatet

Anderson, J., Malone, L., Shanahan, K., & Manning, J. (2015). Nursing bedside

clinical handover – an integrated review of issues and tools. Journal of Clinical

Nursing, 24(5–6), 662–671. https://doi.org/10.1111/jocn.12706

* Baldwin, M. K., & Spears, J. M. (2019). Improving the Patient Experience and Decreasing Patient Anxiety With Nursing Bedside Report. Clinical Nurse

Specialist: The Journal for Advanced Nursing Practice, 33(2), 82–89.

https://doi.org/10.1097/NUR.0000000000000428

Belmontrapporten. (1978). Ethical Principles and Guidelines for the Protection of

Human Subjects of Research. Hämtad 8 maj 2020, från

https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/index.html

Bergbom, I. (2019). Vårdande kompetens, personcentrerad vård och organisationer. | J. Leksell., & M. Lepp (red.), Sjuksköterskans kärnkompetenser (s. 89–113). Stockholm, Sverige: Liber AB.

Borglin, G. (2017). Mixad metod - en introduktion. | M. Henricson (red.),

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.

233–250). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

* Bradley, S., & Mott, S. (2014). Adopting a patient-centred approach: an investigation into the introduction of bedside handover to three rural hospitals. Journal of Clinical Nursing, 23(13–14), 1927–1936.

https://doi.org/10.1111/jocn.12403

Bressan, V., Cadorin, L., Stevanin, S., & Palese, A. (2019). Patients experiences of bedside handover: findings from a meta‐synthesis. Scandinavian Journal of

Caring Sciences, 33(3), 556–568. https://doi.org/10.1111/scs.12673

* Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day, S. (2016). Nurse handover: patient and staff experiences. British Journal of Nursing, 25(7), 386–393. https://doi.org/10.12968/bjon.2016.25.7.386

Buus, N., Hoeck, B., & Hamilton, B. E. (2017). Nurses’ shift reports: a systematic literature search and critical review of qualitative field studies. Journal of

Clinical Nursing, 26(19-20), 2891–2906. https://doi.org/10.1111/jocn.13655

Cann, T., & Gardner, A. (2012). Change for the better: an innovative model of care delivering positive patient and workforce outcomes. Collegian, 19(2), 107-113. https://doi.org/10.1016/j.colegn.2011.09.002

Dorvil, B. (2019). The secrets to successful nurse bedside shift report implementation and sustainability. Nursing Management, 49(6), 20–25.

15

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., ... Stibrant Sunnerhagen, K. (2011). Person Centered Care - ready for prime time.

European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248–251. https://doi.org/10.1016 / j.ejcnurse.2011.06.008

Eldh, A. C. (2014). Delaktighet i rollen som patient. | Friberg, F. & Öhlén, J. (red.),

Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt. (s. 485–504).

Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Fors, A. (2014). Personcentrerade samtal inom hälsopromotivt arbete. | I. Ekman (red.), Personcentrering inom hälso- och sjukvård: från filosofi till praktik (s. 226–244). Stockholm, Sverige: Liber.

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. | F. Friberg (red.), Dags för

uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 141–152).

Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad. | F. Friberg (red.), Dags

för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 129–140).

Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017c). Tankeprocessen under examensarbetet. | F. Friberg (red.), Dags

för uppsats. Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 37–48).

Lund, Sverige: Studentlitteratur.

* Friesen, A. M., Herbst, W. A., Turner, G. J., Speroni, G. K., & Robinson, G. J. (2013). Developing a Patient-Centered ISHAPED Handoff With

Patient/Family and Parent Advisory Councils. Journal of Nursing Care

Quality, 28(3), 208–216. https://doi.org/10.1097/NCQ.0b013e3182868c9c

GPCC: centrum för personcentrerad vård. (2017). Personcentrerad vård. Hämtad 14 oktober 2019, från https://gpcc.gu.se/om-gpcc/personcentrerad-vard

Grimshaw, J., Hatch, D., Willard, M., & Abraham, S. (2016). A Qualitative Study of the Change-of-Shift Report at the Patients’ Bedside. The Health Care

Manager, 35(4), 294–304.

https://doi.org/10.1097/HCM.0000000000000125

Groves, P. S., Manges, K. A., & Scott-Cawiezell, J. (2016). Handing Off Safety at the Bedside. Clinical Nursing Research, 25(5), 473–493.

https://doi.org/10.1177/1054773816630535

Hedman, H. (2014). Patientens - personens röst. | I. Ekman (red.), Personcentrering

inom hälso- och sjukvård (s. 7–20). Stockholm, Sverige: Liber.

Henricson, M. (2017a). Diskussion. | M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och

metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 411–420). Lund,

16

Henricson, M. (2017b). Forskningsprocessen. | M. Henricson (red.), Vetenskaplig

teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 43–55).

Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Henricson, M. & Billhult., A. (2017). Kvalitativ metod. | M. Henricson (red.),

Vetenskaplig teori och metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s.

111–119). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Holly, C., & Poletick, E. B. (2014). A systematic review on the transfer of information during nurse transitions in care. Journal Of Clinical Nursing, 23(17–18), 2387–2395. https://doi.org/10.1111/jocn.12365

Inspektionen för vård och omsorg [IVO] (2014). Kommunikationsbrister i vården. Hämtad 9 oktober 2019, från:

https://www.ivo.se/globalassets/dokument/publicerat/rapporter/rapporter-2014/kommunikationsbrister-i-varden-rapport.pdf

Jakobsson, S., Eliasson, B., Andersson, E., Johannsson, G., Ringström, G., Simrén, M., & Jakobsson Ung, E. (2019). Person‐centred inpatient care – A quasi‐ experimental study in an internal medicine context. Journal of Advanced

Nursing, 75(8), 1678–1689. https://doi.org/10.1111/jan.13953

Jeffs, L., Acott, A., Simpson, E., Campbell, H., Irwin, T., Lo, J., … Cardoso, R. (2013). The Value of Bedside Shift Reporting Enhancing Nurse Surveillance,

Accountability, and Patient Safety. Journal of Nursing Care Quality, 28(3), 226–232. https://doi.org/10.1097/NCQ.0b013e3182852f46

* Jeffs, L., Beswick, S., Acott, A., Simpson, E., Cardoso, R., Campbell, H., & Irwin, T. (2014). Patients’ views on bedside nursing handover: creating a space to connect. Journal of Nursing Care Quality, 29(2), 149–154.

https://doi.org/10.1097/NCQ.0000000000000035

Johnson, M., Sanchez, P., & Zheng, C. (2015). The impact of an integrated nursing handover system on nurses’ satisfaction and work practices. Journal of clinical

nursing, 25(1-2), 257-268. https://doi.org./10.1111/jocn.13080

Kerr, D., Lu, S., & Mckinlay, L. (2014). Towards patient‐centred care: Perspectives of nurses and midwives regarding shift‐to‐shift bedside handover. International

Journal of Nursing Practice, 20(3), 250–257.

https://doi.org/10.1111/ijn.12138

* Kerr, D., McKay, K., Klim, S., Kelly, A-M., & McCann, T. (2014). Attitudes of emergency department patients about handover at the bedside. Journal of

Clinical Nursing, 23(11–12), 1685–1693. https://doi.org/10.1111/jocn.12308

Kjellström., S. (2017). Forskningsetik. | M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och

metod. Från idé till examination inom omvårdnad. (s. 57–80). Lund, Sverige:

17

Kristensson Uggla, B. (2014). Personfilosofi - filosofiska utgångspunkter för personcentrering inom hälso- och sjukvård. | I. Ekman (Red.),

Personcentrering inom hälso- och sjukvård (s. 21–68). Stockholm, Sverige:

Liber.

* Lu, S., Kerr, D., & McKinlay, L. (2014). Bedside nursing handover: Patients’ opinions. International Journal of Nursing Practice, 20(5), 451–459. https://doi.org/10.1111/ijn.12158

* Lupieri, G., Creatti, C., & Palese, A. (2016). Cardio-thoracic surgical patients’ experience on bedside nursing handovers: Findings from a qualitative study.

Intensive & Critical Care Nursing, 35, 28–37.

https://doi.org/10.1016/j.iccn.2015.12.001

Mako, T., Svanäng, P., & Bjerså, K. (2016). Patients’ perceptions of the meaning of good care in surgical care: a grounded theory study. BMC Nursing, 15(1), 47. https://doi.org/10.1186/s12912-016-0168-0

Manges, K. A., & Groves, P. S. (2019). Exploring the Hidden Functions of Nursing Bedside Shift Report. Journal of Nursing Care Quality, 34 (3), 256-262. https://doi/10.1097/NCQ.0000000000000357

* McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J., & Gehrke, T. (2011). Patients’ perspectives of bedside nursing handover. Collegian, 18(1), 19–26.

https://doi.org/10.1016/j.colegn.2010.04.004

Mårtensson, J., & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. | M, Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination

inom omvårdnad (s. 421–438). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Priebe, G., & Landström, C. (2017). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. | M,.Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (s.

25-42). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

Reinbeck, D. M., & Fitzsimons, V. (2013). Improving the patient experience through bedside shift report. Nursing Management, 44(2), 16-17.

https://doi.org/10.1097/01.NUMA.0000426141.68409.00

Sand-Jecklin, K., & Sherman, J. (2014). A quantitative assessment of patient and nurse outcomes of bedside nursing report implementation. Journal of Clinical

Nursing, 23(19–20), 2854–2863. https://doi.org/10.1111/jocn.12575

SFS: 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Hämtad 21 oktober 2019, från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

18

SFS: 2009:400. Offentlighets och sekretesslag. Hämtad 15 april 2020, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/offentlighets--och-sekretesslag-2009400_sfs-2009-400 SFS: 2010:659. Patientsäkerhetslag. Hämtad 14 oktober 2019, från:

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010-659 SFS: 2014:821. Patientlagen. Hämtad 14 oktober 2019, från

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821

Small, D. & Fitzpatrick, J. (2017). Nurse perceptions of traditional and bedside shift report. Nursing Management, 48(2), 44–49.

https://doi.org/10.1097/01.NUMA.0000511921.67645.47

Socialstyrelsen. (2019a). Vi arbetar för att stärka patientsäkerheten. Hämtad 26 maj 2020, från https://www.socialstyrelsen.se/aktuellt/vi-arbetar-for-att-starka-patientsakerheten/

Socialstyrelsen. (2019b). Tillståndet och utvecklingen inom hälso- och sjukvård och

tandvård- Lägesrapport 2019. Hämtad 31 mars 2020, från

https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-3-2.pdf

Streeter, A. R., & Harrington, N. G. (2017). Nurse Handoff Communication. Seminars

In Oncology Nursing, 33(5), 536–543.

https://doi.org/10.1016/j.soncn.2017.10.002

Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 8 maj 2020, från

https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas_etiska_kod_2017.pdf

Tobiano, G., Whitty, J., Bucknall, T., & Chaboyer, W. (2017). Nurses’ Perceived Barriers to Bedside Handover and Their Implication for Clinical Practice.

Worldviews on Evidence‐Based Nursing, 14(5), 343–349.

https://doi.org/10.1111/wvn.12241

Walton, M-K. (2013). Personcentrerad omvårdnad. | G. Sherwood & J. Barnsteiner (red.), Kvalitet och säkerhet inom omvårdnad - sex grundläggande

kärnkompetenser (s. 63–78). Lund, Sverige: Studentlitteratur.

* Wildner, J., & Ferri, P. (2012). Patient participation in change-of-shift procedures: the implementation of the bedside handover for the improvement of nursing quality in an Italian hospice. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 14(3), 216–224. https://doi.org/10.1097/NJH.0b013e318243251f

19

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson, R., & Sandström, B. (red.) (2016).

Evidensbaserad omvårdnad: en bro mellan forskning och klinisk verksamhet. Lund, Sverige: Studentlitteratur.

World Health Organization. (2009). WHO Patient Safety Research. Hämtad 27 mars 2020, från

https://apps.who.int/iris/bitstream/handle/10665/70145/WHO_IER_PSP_2 009.10_eng.pdf;jsessionid=897E8C3B2ED1B38DF25165F37CF497D9?sequen ce=1

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. | F. Friberg (red.), Dags för uppsats.

Vägledning för litteraturbaserade examensarbete. (s. 59–82). Lund, Sverige:

Bilagor

Bilaga 1: Sökmatris

CINAHL

Begränsningar: English, peer-reviewed, 2009–2019 MEDLINE

Begränsningar: English, 2009–2019 * Dubbletter

Datum Sökord Antal

träffar

Efter läst titel

Efter läst abstrakt

Kvalitetsgranskade Artiklar till resultat

7/3 2020 Bedside report 1091 7/3 2020 Bedside report or bedside shift report AND patient

884

7/3 2020

Bedside report or bedside shift report AND patient perception 71 11 3 3 3 24/3 2020 Bedside handover AND patient 123 14 8 8 8 (1*) 24/3 2020 Bedside handover OR bedside report AND “patient experience” 138 22 10 9 (9*)

Datum Sökord Antal

träffar

Efter läst titel

Efter läst abstrakt

Kvalitetsgranskade Artiklar till resultat

7/3 2020 Bedside handover AND nurse to patient 73 21 9 9 (7*) 26/3 2020 Bedside shift report or bedside report or bedside handover AND patient AND experience* 177 8 5 5 5 (5*)

Bilaga 2: Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod Titel: Författare: Årtal: Tidskrift:

Del I.

Beskrivning av studien

Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?

Är syftet relevant till ert examensarbete? Ja Nej

Är urvalet beskrivet? Ja

Nej

Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.

Del II

Kvalitetsfrågor

Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej

Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej

(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)

Beskrivs datainsamlingen? Ja

Nej

Beskrivs dataanalysen? Ja Nej

Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej

ställningstagande?

Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och

trovärdighet) i diskussionen? Ja

Nej

Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?

Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i

diskussionen? Ja

Nej

Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:

……… ……… ………

Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:

……… ……… ………

Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ………

Bilaga 3: Artikelmatris Författa re/ År/ Land Titel Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitetsg ranskning 1 Baldwin, M-K., & Spears, M-J., 2019., USA. Improving the patient experience and decreasing patient anxiety with nursing bedside report Undersöka patienters upplevelse i en interventionsgrup p som medverkar i bedsiderapporteri ng i jämförelse med en kontrollgrupp som inte deltar.

Mixad metod. 73 patienter, varav 35 i interventionsgruppen och 38 i kontrollgruppen. > 18 år

Patienter upplevde ett positivt resultat av bedsiderapportering. De upplevde mer delaktighet, teamarbete och, förbättrad patientsäkerhet. Del 1: 4/4 Del 2: 7/8 2 Bradley, S., & Mott, S., 2014., Australien. Adopting a patient-centred approach: an investigation into the introduction of bedside handover to three rural hospitals.

Syftet var att studera om patienter uppskattar bedsiderapporteri ng Mixad metod. Strukturerade intervjuer.

9 patienter, varav 5 kvinnor och 4 män.

48 stycken vårdpersonal. > 18 år.

Patienter uppger att de föredrar bedsiderapportering i jämförelse med annan överrapportering. De upplever att de blir mer delaktiga och får chans att påverka sin vård.

Del 1: 4/4 Del 2: 7/8

3 Bruton, J., Norton, C., Smyth, N., Ward, H., & Day, S., 2016., England. Nurse handover: patient and staff experiences.

Få förståelse för hur patienter och sjuksköterskor upplever bedsiderapporteri ng. Kvalitativ metod. Semistrukturerade intervjuer. Valdes ut med hjälp av bekvämlighetsurval. 8 patienter, 10 sjuksköterskor, 1 student, 3 hälsoassistenter, 1 läkare och 1 sjukgymnast.

Vissa patienter upplevde det positivt med involvering och träffa personalen tidigt under skiftet medan andra inte brydde eller ville vara delaktiga.

Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 4 Friesen, M-A., Hebst, A., Turner, J-W., Speroni, K-G., & Robinson, J., 2013., USA. Developing a patient-centered ISHAPED handoff with patient/family and parent advisory councils. Att undersöka patienters uppfattning av rapportering med hjälp av metoden ISHAPED. Detta är en variant av bedside rapportering. Kvalitativ metod. Semistrukturerad intervjuguide. Valdes ut med bekvämlighetsurval. 16 patienter och 6 föräldrar till spädbarn.

Patienten blev engagerad och fick ge sitt perspektiv. De fick en presentation av kommande sjuksköterska samt att de kände sig delaktiga och fick ge sitt eget perspektiv på sitt hälsotillstånd. Del 1: 4/4 Del 2: 6/8 5 Jeffs, L., Beswick, S., Acott, A., Simpson, E., Cardoso, R., Campbell, H., & Irwin, T., 2014., Kanada. Patients' views on bedside nursing handover: creating a space to connect. Att beskriva patienters upplevelse och erfarenheter av bedsiderapporter ing på sjukhus. Kvalitativ metod. Intervjustudie med öppna frågor. 45 patienter, varav 29 kvinnor och 16 män. > 18 år. Engelsktalande.

Patienterna upplevde bättre kontakt med sjuksköterskan. Patienterna upplevde en större medvetenhet kring sin vård. Studien resulterade även i att patienter upplevde en oro över vad andra kan ha hört i samband med bedsiderapportering.

Del 1: 4/4 Del 2: 8/8

6 Kerr, D., McKay, K., Klim, S., Kelly, AM., & McCann T., 2014., Australien.

Attitudes of emergency

department patients about handover at the bedside Att utforska patienternas perspektiv vid bedsiderapporter ing av sjuksköterska på akutmottagning. Kvalitativ metod. Strukturerade intervjuer och fokusgrupper. 30 patienter, varav 18 kvinnor och 12 män. > 18 år. Engelsktalande.

Patienter upplever att deras individuella vård förbättras vid bedsiderapportering. En viktig aspekt är att behålla

konfidentialitet för patienten. Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 7 Lu, S., Kerr, D., & McKinlay, L., 2013., Australien. Bedside nursing handover: patients’ opinions Att utforska patienternas upplevelse av bedsiderapporter ing. Kvalitativ metod. Fenomenologisk Semistrukturerade intervjuer. 30 patienter Kvinnor: 22 Män: 8 >18 år Engelsktalande

Patienter upplevde det mer personligt att delta i bedsiderapporteringen. Patienters delaktighet kunde minska fel i vården. Patienter kunde bidra till sin egen behandling- och vårdplan.

Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 8 Lupieri, G., Creatti, C., & Palese, A., 2016., Italien. Cardio-thoracic surgical patients’ experience on bedside nursing handovers: Findings from a qualitative study. Att beskriva hjärtopererades patienters upplevelse bedsiderapporter ing. Kvalitativ metod. Halvstrukturerade intervjuer. 14 patienter Kvinnor: 4 Män: 10 år >18 år. Italiensktalande.

Patienterna tyckte att rätt information framkom vid bedsiderapporteringen. Patienterna upplevde dock att det var svårt att identifiera sjuksköterskor (vs) läkare. Patienter upplevde även att personal talade över deras huvud.

Del 1: 4/4 Del 2: 8/8

9 McMurray, A., Chaboyer, W., Wallis, M., Johnson, J. & Gehrke, T., 2011., Australien. Patients’ perspectives of bedside nursing handover. Att undersöka patienters upplevelse av bedsiderapporter ing. Kvalitativ metod. Intervjuer. Innehållsanalys. 10 patienter Kvinnor: 6 Män: 4 >18 år Engelsktalande.

Patienter var inte oroliga för dess sekretess vid bedsiderapporteringen. De fick känna sig delaktiga och som partners.

Patienterna fick snabbt veta vem/vilka de blev vårdade av. Patienten kunde även förtydliga svar som sjuksköterskan inte kunde svara på. Del 1: 4/4 Del 2: 8/8 10 Wildner, J., & Ferri, P., 2012., Italien. Patient participation in change-of-shift procedures: the implementation of the bedside handover for the improvement of nursing quality in an Italian hospice.

Syftet var att beskriva patienters erfarenhet av bedsiderapporter ing i jämförelse mot traditionell rapportering.

Mixad metod. 15 patienter. 12 personal. Vissa patienter valde att inte delta i bedsiderapportering på grund av deras medicinska tillstånd. Däremot tyckte andra patienter att det gav ett tillfälle till att träffa personalen, ett aktivt deltagande i sin vård, ökad säkerhet och

självförtroende.

Del 1: 4/4 Del 2: 6/8