• No results found

Visar Vid utmattningens gräns. Utmattningssyndrom som existentiellt tillstånd. Vårdtagares och vårdgivares erfarenheter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Visar Vid utmattningens gräns. Utmattningssyndrom som existentiellt tillstånd. Vårdtagares och vårdgivares erfarenheter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext."

Copied!
1
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

avhandling

Socialmedicinsk tidskrift 6/2016 717

Vid utmattningens gräns

Utmattningssyndrom som existentiellt tillstånd. Vårdtagares och vårdgivares erfaren-heter av utmattningssyndrom och rehabilitering med en existentiell ansats i svensk vårdkontext. Sundsvall, Mittuniversitetet, 2016.

Ann-Kristin Mimmi Eriksson, adjunkt, Högskolan i Gävle. E-post: aer@hig.se.

Stressrelaterad ohälsa utgör ett växande folkhälsoproblem i Sverige och stress har kommit att bli den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Den stress relaterade ohälsan orsakar ­lidande­ på­ flera­ plan­ och­ påverkar­ den drabbades hälsa och tillvaro på lång sikt. I forskningen betonas ofta arbets livs relaterade inter ventioner för att före bygga och behandla stress­ relaterad psykisk ohälsa. Det åter­ står dock många frågor som be­ höver besvaras för att kunna möta detta växande folkhälso problem. Före­ liggande studie antar ett existentiellt perspektiv på utmattnings syndrom genom att under söka erfarenheter och betydelse av existentiellt perspektiv på utmattning och rehabilitering. Av­ handlingens syfte är att bidra till en för djupad förståelse av utmattnings­ syndrom och bidra till kunskaps­ området hälsans existen tiella dimen­ sion. Studien är baserad på kvalitativa intervjuer med fem vårdtagare och sju vårdgivare utifrån en induktiv herme­ neutisk ansats. Resultatet har tolkats utifrån Karl Jaspers begrepp gräns­ situation och Aaron Antonovskys be­ grepp känsla av sammanhang.

Avhandlingens resultat visar att utmattnings syndrom kan upplevas och beskrivas som en omvälvande existentiell erfarenhet. Den präglas av upp levelse av meningslöshet och maktlöshet, vilket skapar ett behov av att förstå sin livssituation för att kunna hantera den. Upplevelsen kan utifrån Jaspers resonemang förstås som en gränssituation. Enligt Jaspers

kan gräns situationen upplevas som en avgrund, omöjlig att överbryg­ ga. Den kan sam tidigt innebära att människan,­ ­genom­ att­ hon­ be­finner­ sig på en ny plats i livet, får insikter som kan för djupa livsupplevelsen. Utifrån Antonovskys begrepp känsla av samman hang framstår kompo­ nenterna begriplig het, hanter barhet och meningsfullhet som centrala för förståelsen av hälsofaktorer som gått förlorade i utmattningsproces­ sen. Dessa har också betydelse för att kunna starta en hälso främjande process i en salutogen riktning. Sär­ skilt menings förlust är centralt vid utmattnings syndrom. Resultatet visar på vikten av att uppmärksamma den existentiella utmaning som vård­ tagaren genom går, såväl som bety­ delsen av att fokusera meningspro­ blematiken. En holistisk­existen tiell människosyn och rehabiliteringsansats möjliggör att arbeta med livs­ situationens komplexitet och kan ska­ pa synergi effekter i rehabili teringen. Existentiellt perspektiv i rehabilitering kan bidra till att återskapa motivation och drivkraft och kan betraktas som en resurs för empowerment.

Existentiellt perspektiv på hälsa har belysts inom Health promotion men det har samtidigt konstaterats att perspektivet får lite utrymme i praxis. Det gäller särskilt i vårdkontexten. Därför är en diskussion angelägen om hur denna resurs för hälsa bättre kan tillvaratas inom health promotion och folk hälsoarbete.

References

Related documents

Urvalskriterierna för de granskade artiklarna var att de skulle beskriva hur patienter ser på och upplever existentiellt lidande samt vad som är viktigt för patienter

Yalom (1980) beskriver fyra grundläggande områden som leder till existentiella funderingar och lidande; frihet, meningslöshet, isolation och döden.. avses människors olika val i

Jag har blivit en ödmjukare person, jag tror att jag lättare kan sätta mig in i hur andra har det /…/ jag kände att allt kanske inte är så bombsäkert och spiksäkert som jag

Det ges också något exempel på hur den existentiella hälsan har betydelse för andra hälsodimensioner, bland annat beskrivs meningsfull sysselsättning bidra till psykisk och

Många av deltagarna beskrev att genom att vara i mer kontakt med kroppens signaler kunde det förhindra återfall, och därmed var det inte i beroende ställning till hälso-

Antonovsky (2005) beskriver att individens KASAM påverkar hur hen hanterar svårigheter som händer i livet. Om vi ser till individens del i processen kan det vid

Datamaterialet analyserades utifrån en modell beskriven av Friberg (2012). Detta innebär att artiklarnas resultat ses som en helhet som bryts ner i mindre delar som sedan sätts

Studier av Charlie-projektet i Sverige har varit svårt att få information om. Den enda jag kom över var en enkätundersökning gjord på Jordbromalmskolan 1998. Mer omfattande studier