Historieundervisningen och begreppet mångkultur

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och samhälle

Individ och samhälle

Examensarbete

Historieundervisningen och begreppet

mångkultur

– en jämförande studie mellan kursplanen Lpo 94 och

Lgr 11

History teaching and the term multiculturalism

Emel Gultekin

Samhällsvetenskap och lärande Lärarutbildning 270hp

2012-01-18

Examinator: Jan Anders Andersson Handledare: Bo Persson

2

Sammanfattning

Dagens skola är inte densamma som för trettio år sedan. Det sker ständigt förändringar i samhället och inte minst speglas detta i skolan, exempelvis syns det på skolans utformning men också på skolans förhållningssätt till reformer och förnyelser i takt med förändringarna som sker. Ett tydligt exempel på detta är de senaste reformerna inom skolpolitiken med de nya läroplanen och kursplanerna. Jag tycker att det är intressant att se på just förhållningssättet mellan skolan och samhällsförändringar och de senaste reformerna är därför mycket intressanta i den bemärkelsen. Den mångkulturella utvecklingen och dess prägel på den svenska skolan och utbildningsväsendet är en samhällsutveckling som har intresserat mig och därför valde jag att fördjupa mig i begreppet mångkultur. Jag har gjort en jämförande studie mellan den gamla läroplanen Lpo94 och den nya Lgr 11. För att inte göra det allt för stort valde jag vidare att fokusera på kursplanerna i historia i vardera läroplan för att undersöka hur begreppet mångkultur framställs. Syftet var alltså att se om det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan dessa.

I min undersökning har jag kommit fram till att begreppet mångkultur är ett begrepp som inte har en ren definition utan begreppet är kontextuell och skapar olika känslor. Begreppet används på olika sätt i olika syften. Utöver vissa strukturella skillnader i de olika kursplanerna finns både likheter och olikheter i hur begreppet mångkultur framställs. Gemensamt för de olika kursplanerna är synen att historieundervisningen är viktig för att ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om olika kulturer och kulturella sammanhang. Begreppet mångkultur finns med men indirekt med kopplingar till samhällsutvecklingen och vikten att förstå och respektera olikheter. I kursplanerna finns ingen direkt koppling mellan historieundervisningen och det mångkulturella samhället, istället behandlas begreppet mångkulturalism som ett fenomen inom landet och inte i klassrummet och undervisningen. Den nya kursplanen är dock tydligare med att koppla till det mångkulturella samhället och dess påverkan på samhället. Vidare har den nya kursplanen mer fokus på den mångkulturella utvecklingen i samhället i form av kulturmöten.

Nyckelord; historieundervisning, mångkultur, mångkulturalism, mångkulturell skola, Lpo94, Lgr 11

4

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 6

1.1 Syfte och frågeställning ... 7

1.2 Metod ... 7

2. Begreppsförklaringar ... 8

2.1 Vad menas med mångkulturell?...9

2.2 Mångkulturalism ... 10

2.2.1 Mångkulturalism som ideologi ... 10

3. Kontext ... 13

3.1 Kulturmöten ... 13

3.2 Mångkulturalism i olika sammanhang ... 14

3.3 Multikulturalism och invandrare ... 14

4. Tidigare forskning ... 16

4.1 Skolans plats i det mångkulturella samhället ... 16

4.2 Vad är en mångkulturell skola? ... 17

4.3 Interkulturell undervisning ... 18

4.4 Historieundervisning i en mångkulturell klass ... 20

5. Teori ... 22

5.1 Sociokulturellt perspektiv ... 22

5.1.1 Konstruktivistisk syn på lärandet ... 23

5.2 Olika referensramar ... 23 5.3 Läroplansteori... 25 6. Källor ... 27 6.1 Källor ... 27 6.1.1 Lpo 94 ... 27 6.1.2 Lgr 11 och skolreformen ... 28

6.1.3 Den nya kursplanen i historia ... 28

7. Analys av kursplanerna i historia ... 30

7.1 Begreppet mångkultur i Lpo 94 ... 30

7.1.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lpo 94 ... 31

7.2 Begreppet mångkultur i Lgr 11... 32

7.2.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lgr 11 ... 33

7.3 Vilka skillnader respektive likheter finns mellan kursplanerna? ... 34

7.3.1 Strukturella skillnader... 34

7.3.2 Mångkultur i kursplanerna ... 35

8. Slutsats och diskussion ... 37

6

1. Inledning

Det mångkulturella Sverige är ett begrepp som under den senaste tiden har uttalats på många forum, allt ifrån politiska till kulturella. Olika aspekter av den mångkulturella utvecklingen har lyfts fram i debatter. Mångkulturalismen som det också kallas för i debatter syns tydligt och inte minst gör den det i skolan, där resultatet av mångkulturen möts. Därför är kopplingen mellan den mångkulturella utvecklingen och skolan intressant. Barn från olika delar av världen samlas i ett klassrum, ett mångkulturellt sådant för att få undervisning.

Skolan har alltså en viktig plats i samhället då nya trender och utvecklingar som ständigt sker i samhället speglar skolan och vice versa. En sådan utveckling är just den allt mer mångkulturella kraften som inte minst speglar sig i klassrummen. Undervisningen i skolan förändras också i takt med samhällsförändringarna och ser inte ut som det gjort för exempelvis trettio år sedan. Ständigt görs förändringar, ett exempel är nya läro- och kursplaner som trädde i kraft 2011. Å ena sidan har vi skolans anpassningsförmåga till samhällsförändringarna som sker och å andra sidan existerar styrdokumenten som verktyg för lärarna, som en hjälp att organisera sitt arbete. Balansen och samhörigheten mellan dessa komponenter har intresserat mig. Med den nya skollagen, läroplanen och de nya kursplanerna är det intressant att se om det finns en förändring vad gäller förhållandet till det mångkulturella samhället, om begreppet tas upp och i så fall i vilket sammanhang.

Fokus kommer att ligga på ämnet historia och kursplanen i historia för grundskolan. Historieundervisningen i ett mångkulturellt klassrum är intressant speciellt med tanke på elevers olika kulturella referensramar. Ännu mer intressant är hur lärarna ska förhålla sig till elevernas intresse i ett mångkulturellt klassrum och samtidigt hålla sig till kursplanen? Som vi i lärarutbildningen alltid har fått höra är det viktigt att ta avstamp i elevers erfarenheter, i deras historia och förutsättningar. Å andra sidan är det samtidigt viktigt för eleverna att känna till den svenska och västerländska historien. De nya kursplanerna är införda och utifrån dessa ska lärarna veta vad som ska undervisas. Hur förhåller sig dock dessa kursplaner till det mångkulturella? Syns det mångkulturella i kursplanerna?

7

1.1 Syfte och frågeställning

Den mångkulturella utvecklingen i samhället har satt sin prägel på skolan. Begrepp som den mångkulturella skolan och det mångkulturella klassrummet har blivit allt vanligare i olika forum. Det finns olika tolkningar av vad som menas med det mångkulturella och den mångkulturella skolan. Syftet är att titta på kopplingen mellan samhällsutvecklingen, i detta fall den mångkulturella med fokus på den mångkulturella skolan och kursplanerna i historia. Genom jämföra både den äldre kursplanen i historia och den nya har jag som syfte att se om det mångkulturella begreppet behandlas i kursplanerna i historia och i så fall vilken skillnad som finns mellan dessa. Detta ska jag genomföra genom att granska och jämföra den tidigare kursplanen i historia i läroplanen Lpo 941 och den nya kursplanen i historia i läroplanen Lgr112.

 Vad betyder ordet mångkultur och vad är en mångkulturell skola?

 Presenteras begreppet mångkultur i de olika kursplanerna i historia och i så fall hur och i vilket sammanhang görs det i respektive kursplan?

1.2 Metod

Jag har valt att genomföra en jämförande studie mellan den tidigare läroplanen, Lpo 94, och den nya läroplanen, Lgr11. För att på ett konkret och relevant sätt kunna svara på min frågeställning har jag vidare valt att begränsa mig till kursplanerna i historia för grundskolan. Tanken är att titta explicit på om begreppet mångkultur, eller också mångkulturalism, syns i kursplanerna och i så fall i vilket sammanhang. Därefter ska jag göra en jämförelse mellan den mångkulturella speglingen i respektive kursplan för att sedan se på om det finns skillnader på de olika kursplanerna och i så fall vilka. Genom att endast studera och jämföra kursplanerna i historia gör jag ett medvetet val att utesluta andra delar i läroplanerna.

1

Lpo 94: Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet

2

8

2. Begreppsförklaringar

2.1 Vad menas med mångkulturell?

Vad menas med det mångkulturella och vad innehåller egentligen begreppet mångkultur eller mångkulturalism. För att kunna göra en jämförande analys över hur styrdokumenten tar hänsyn till begreppet mångkultur är det viktigt att ta reda på vad begreppet talar om. Finns det skilda meningar om vad det är och i så fall vilka?

I Nationalencyklopedin används begreppet mångkulturalism som uttryck för förekomsten av flera olika kulturer eller kulturyttringar. Mångkulturalism ses som en (positiv) samverkan mellan kulturer och kulturyttringar. Det mångkulturella Sveriges utvecklingsstart kopplas i nationalencyklopedin ihop med invandringen, främst efter andra världskriget då landets befolkning ökade enormt och då ekonomin ändrade form.3

Begreppet mångkultur används på många olika sätt beroende på syftet och därför används olika betydelser för att beskriva det mångkulturella. Mångkulturalism och mångfald är två exempel på betydelser som framkommer i de olika framställningarna. Jag kommer inte att beskriva skillnaderna ingående i min text utan istället använder jag begreppen som de framkommer i källorna. Det finns heller ingen enhetlig definition av begreppet mångkultur eller mångkulturalism vilket försvårar begreppsförklaringen. Jag kommer i texten använda begreppen mångkulturalism, mångkultur samt mångkulturalism men går som sagt inte in på skillnaderna mellan dessa begrepp.

Första gången begreppet mångkultur eller snarare mångkulturalism användes i Sverige var i en artikel skriven av Osmo Vatanen i Dagens Nyheter år 1974. Idag används begreppet flitigt på olika områden i samhället. Begreppets användningsområden har alltså tidvis ändrats men trots detta har mångkulturalism haft en positiv innebörd som syftar på ett pluralistisk Sverige där olika kulturer lever tillsammans. För att beskriva denna mångkulturalism med olika kulturer sida vid sida gavs USA oftast som exempel och ord som salladsskål och mosaik användes för att beskriva de olika kulturerna som existerade i landet. Metaforer som salladsskål och mosaik har varit vanliga sätt att beskriva möjligheterna men också problemen

3

http://www.ne.se.support.mah.se/sve/m%C3%A5ngkulturalism?i_h_word=m%C3%A5ngkultur 2011-09-20

9

som uppstår i så kallade mångkulturella samhällen. Metaforer har en kulturpluralistik målsättning vilket innebär att varje kultur är del av mosaiken och att dessa delar skall leva kvar som viktiga bitar i mosaiken. Dock bör uppmärksammas att det finns risker med att betrakta dessa kulturer som statiska och entydiga mekanismer i samhället. Istället bör mångkulturalism ses som en ständig process i form av olika kulturer som påverkas både lokalt och globalt.4

Hans Lorenz har i sin avhandling Talet om det mångkulturella i skolan och samhället betonat just nationalencyklopedins översättning och tolkning av begreppet och problematiserat tolkningen att mångkulturalism är en (positiv) samverkan mellan kulturer och kulturyttringar. Lorenz menar istället att kulturella möten och kulturyttringar inte alltid bör ses som något positivt då det för vissa individer kan ses ur en negativ synvinkel. I sin avhandling undersöker Lorenz hur talet om det mångkulturella inom utbildning samt politik har presenterats från 1970-talet fram till 2006. Lorenz menar att mångkultur under de senaste åren har presenterats som alla former av kulturmöten. Dessa möten sker dagligen i samhället, mellan individer, kulturer, grupper och det är uppkomsten av dessa möten som skapar mening för mångkulturella samhället. Parterna i dessa möten är oftast representanter av den svenska majoritetskulturen och representanter av olika minoritetskulturer i samhället. I samma avhandling pekar Lorenz ytterligare på begreppets laddning och menar att begreppet egentligen alltid är kopplat till det som inte är som oss utan handlar om de andra. Det som beskrivs ur ett mångkulturellt perspektiv ses utifrån och beskrivs i relation till oss själva som något annat. I dagens mångkultur och globaliserade samhälle har begreppet fått större vikt och betydelse och lett till att begreppets innebörd har likställts med mångfald, mångfald inom kultur.5

4

Elisabeth Gerle, Mångkulturalismer och skola?, Stockholm 2000, s. 10f Hans Ingvar Roth, Den mångkulturella parken, Spånga 2000, s.35

5

Hans Lorentz, Talet om det mångkulturella i skolan och samhället – En analys av diskurser om det

10

2.2 Mångkulturalism

Multikulturalism är ett begrepp som kommer från USA och Kanada som sedan har spridits och fått olika innebörder i olika länder, samhällen och sammanhang. Begreppet mångkulturalism har genom tiderna även likställts med andra begrepp, som ovan också nämnt exempelvis begreppet mångkultur. Ett gemensamt drag är att begreppen syftar på flera kulturers samexistens inom ett visst avgränsat område. Detta avgränsade område kan både gälla ett visst samhälle men också en hel stat. Populationen i det avgränsade området sätts i fokus och beskrivs som kulturell heterogen utifrån gruppering efter kulturella skillnader exempelvis etnisk tillhörighet eller annan form av gemensam grund.6

Mångkulturalism är ett tydligt exempel på ett begrepp som uttrycker en viss samhällsförändring, då etableringen av begrepp har att göra med samhällsförändringar. Under 1990-talet användes begreppet explosionsartat, som resultat av dåtidens samhällsförändringar. Enligt Rob Reich hade begreppet mångkulturalism från början en deskriptiv funktion för att beskriva ett samhälle. Detta innebär att begreppet syftar på att förklara att olika kulturer existerar inom ett och samma område samt att dessa kulturer förutsätts att existera inom dessa områden. Den deskriptiva funktionen av begreppet fokuserar också på existensen av skillnader mellan dessa kulturer och förekomsten av kulturella identiteter som skapas i mångkulturella områden. Det fanns alltså ingen medveten avsikt att förmedla en tanke om samhället i den deskriptiva funktionen. Begreppet har dock med tiden utvecklats till att ha en mer normativ funktion, alltså en mer politisk innebörd. Mångkulturalism ses då mer utifrån en specifik världsbild och kopplas samman med viss politisk agenda. I fokus kommer också en tro på inte bara kulturell utan även åsiktsmässig mångfald.7

2.2.1 Mångkulturalism som ideologi

Ur ett ideologiskt perspektiv har det förts diskussioner kring vad det mångkulturella innebär för samhället. Mångkulturalism är inte en renodlad ideologi utan begreppet har fått olika innehåll och funktion ur en ideologisk kontext. Det mångkulturella som ism har en vision eller

6

Caroline Ljungberg, Den svenska skolan och det mångkulturella – en poradox?, Malmö 2005, s. 105

7

http://www.oru.se/Extern/Forskning/Forskningsmiljoer/HumUS/Utbildning_och_Demokrati/Tidskriften/2003/N r_2/Petersson.pdf s 94f, 2011-09-12

11

idé om hur samhället bör vara strukturerat, som ovan nämnt alltså en normativ innebörd. Begreppet är samtida med integrationspolitiken och därför kopplas mångkultur och mångkulturalism idag till de som utgör minoritetsbefolkningen exempelvis invandrarna som minoritetsgrupp i Sverige. Det är denna grupp som bidrar med det mångkulturella och det är då som integration också blir en del av mångkulturalismen.8

För att ytterligare förklara begreppet mångkulturalism i ett samhälle vill jag hänvisa till Ljungberg som tar upp några ideologiska kontexter som på olika sätt förklarar det mångkulturella samhället och vilken betydelse det har för samhället.

Den konservativa synen på ett mångkulturellt samhälle ser den homogena kulturgemenskapen som lösning med målet att alla samhällsinvånare ska assimileras för att sedan förenas i en och samma hegemoniska kulturform, även kallad för ”the melting pot”. De som befinner sig i den hegemoniska maktpositionen, som idag oftast består av medelålders vita män, har också makten att forma samhällets historia, tanken om demokrati, kunskap och inte minst makten om kulturen. Det finns alltså fasta och svårt brutna maktförhållanden i samhället som är överordnad andra förhållanden, exempelvis kulturförhållanden.9

I den liberala kontexten talar man den enda rasen, människorasen som trots olikheter i bland annat kön, klass, ålder samt etnisk bakgrund menar att vi alla har en naturlig likhet med andra vare sig vi vill eller inte. Denna naturliga likhet innebär bland annat att diskriminering inte bör ske då vi alla kan konkurrera om olika samhällspositioner med tanke på vår likhet med varandra. Det riktas kritik mot den liberala tanken om mångkulturalism och dess ”förenklade” bild av verkligheten. Den förenklade bilden om att vi alla är lika och att det exempelvis därför inte behöver ske någon konkurrens om samhällspositionerna menar kritiker döljer verkligheten. Ett exempel är att vi alla är lika inför lagen men att det i verkligheten inte alltid sker likhet inför lagen.10 Samma resonemang kan föras till skolan angående betygssättning.

Pluralistisk mångkulturalism betonar till skillnad från liberalismens tanke om likhet

istället tanken om olikhet. Olikhetstanken hyllas och ses som ett önskevärt tillstånd i ett samhälle. Samhällen och företag bör sträva efter att uppta olikheter som exempelvis kön, ålder, sexualitet samt etnisk bakgrund. Precis som i det liberala synsättet kritiseras verklighetsaspekten. Kritiker menar att samhället med dess makt- och normstruktur är för

8 Ljungberg 2005, s. 106f 9 Ljungberg 2005, s. 107 10 Ljungberg 2005, s. 107f

12

starka för at bli påverkade av detta synsätt, eller snarare att det pluralistiska inte utmanar samhället.11

Slutligen tar Ljungberg upp två kritiska synsätt. Det ena är det vänsteressentialistiska synsättet som kritiserar tanken om att mångkulturalismen är statisk och permanent. Istället menar man att mångkulturalism istället är historiskt anknutet och därför föränderligt över tid och rum. Det andra kritiska synsättet som Ljungberg tar upp är den kritiska formen av mångkulturalism. Detta synsätt håller med den vänsteressentialistiska kritiken men lägger extra tonvikt på kampen mot de sociala orättvisorna i samhället. Målet är social rättvisa och medlet är förändrad samhällsstruktur. Dock kritiseras även dessa synsätt för att vara orealistiska då samhällsstrukturer är svåra att ändra på samt bristen på konkreta handlingsmöjligheter för att ändra samhällsstrukturen.12 I min undersökning är Ljungbergs teorier om mångkulturalism viktiga då de förklarar hur mångkulturalismen kan förklaras i ett samhälle och vilken betydelse mångkulturalismen har. Detta kan sedan appliceras på hur skolan, som är en viktig och central del i samhället, påverkas av dessa olika sätt att se på mångkulturalism. 11 Ljungberg 2005, s. 108 12 Ljungberg 2005, s. 108

13

3. Kontext

3.1 Kulturmöten

En röd tråd i de olika definitionerna av begreppen mångkulturell, mångkulturalism och mångfald är begreppet kultur. Det handlar om kulturer som på ett eller annat sätt möts, så kallade kulturmöten uppstår. Det gemensamma är samhällets och inte minst skolans behov att kunna hantera dessa kulturmöten i takt med kraven och utmaningarna som globaliseringen och den mångkulturella samhällsutvecklingen medför.13

Kulturmöten handlar inte om entydiga möten med fasta ramar och koder utan istället handlar kulturmöten om en variation inte bara sinsemellan utan även variation inom dem själva. I dessa möten mellan olika grupper och individer ses oftast motparten som annorlunda i något avseende och sker utan att parterna är medvetna om situationen. Aktörerna i dessa kulturmöten spelar alltså stor roll för hur mötet fortskrider. Okunskap hos aktörerna om motpartens kultur kan leda till att den egna kulturen blir en utgångspunkt för att förstå motpartens kultur, den egna kulturen utgör alltså en referensram. Motpartens kultur blir i dessa fall en annan referensram. Detta bör inte enbart ses ur ett individ- eller grupperspektiv utan även ur ett samhälleligt perspektiv. Ett exempel på detta som också syns tydligt i skolan, är den västerländska kulturens världsuppfattning som den ”sanna” uppfattningen.14

I nationalencyklopedin läggs tonvikten på betydelsen av de inblandade parternas kunskaper om olika kulturers värderingar, utmärkande drag samt livsstil för att dessa kulturmöten ska leda till kommunikation och ömsesidig förståelse. När människor med olika kulturell bakgrund, kunskaper och livsstil möts uppstår ett fenomen som kallas för just kulturmöten. Sedan 1970-talet har fokus inom forskningen varit på att undersöka de kulturella skillnaderna när människor och grupper från minoritetskulturer och majoritetskulturer möts.15

13

Jonas Stier, Margareta Sandström Kjellin, Interkulturellt samspel i skolan, Polen 2009, s. 11

14

Jonas Stier, Margareta Sandström Kjellin, 2009, s. 13-15

15

14

3.2 Mångkulturalism i olika sammanhang

Kulturmöten sker under olika omständigheter och sammanhang och precis som begreppen mångkulturell och mångkulturalism är kulturmöten kontextuella. Innebörden och funktionerna kan variera beroende på sammanhanget. Sammanhangen syftar till olika aspekter, en aspekt kan vara det historiska då begreppet under olika tidsperioder har använts till att beskriva olika samhällssituationer och etniska grupper. Ett exempel är att mångfald eller mångkulturell kan syfta på olika etniska grupper. I USA och Kanada syftar exempelvis mångfald till andra etniska grupper och benämningar jämfört med hur det används i Sverige. I Sverige är det inte lika självklart att det syftar till olika etniska grupper som ”svarta”, ”vita” och ”färgade” då begreppet mångfald kom att definieras utifrån flera olika kriterier som kön, ålder, religion, klass, sexuell läggning, etnicitet, nationalitet samt funktionsnedsättning med stöd av likabehandling- och diskrimineringslagar.16

En annan teoretisk förklaring som också är kontextuell är att mångfald inte direkt behöver syfta på vissa grupper eller etniciteter i första hand utan att det mångkulturella istället i första hand kan syfta till kulturella skillnader i värderingar, inlärda beteenden och övertygelser. Dessa kulturella skillnader kopplas dock i slutändan ändå till vissa grupper eller gemenskap som delar på de kulturella skillnaderna i värderingar, inlärda beteenden och övertygelser. Gruppernas interaktion leder till att de utifrån olika aspekter som kön, yrke, etnicitet, religion och så vidare delas in i olika enheter kopplade till de olika aspekterna.17

3.3 Multikulturalism och invandrare

Att koppla den multikulturella samhällsutvecklingen endast till kultur, religion och etnicitet inbegriper vissa risker menar Elisabeth Gerle. Tron på att denna samhällsutveckling är statisk inbegriper ytterligare risker som leder till att etniska grupper, i detta fall invandrare, förväntas leva sida vid sida men utan att leva tillsammans. Multikulturalism och mångfald bör därför inte enbart kopplas till invandrare utan istället bör mångfald finnas överallt, att våra identiteter är överlappande och utan att leva tillsammans kan vi inte lära oss och upptäcka vad vi har gemensamt och vad som skiljer oss.18

16

Pirjo Lahdenperä, Möten i mångfaldens skola, Ungern 2010, s. 19

17

Hans Lorentz, Möten i mångfaldens skola, Ungern 2010, s. 183

18

15

Gerle kritiserar kopplingen mellan multikulturalism och invandrare. Ljungberg ställer frågan om multikulturalism är lika med invandrare och med stöd av sin undersökning menar hon att svaret blir bekräftande. Idag ses multikulturalism och mångkulturell som en invandrarfråga. Denna specifika avgränsning av begreppet, endast gällande invandrare och invandrarskolor, leder till att allt ”annat” som inte kopplas med invandrare inte heller ses som multikulturell. Ljungberg talar om ett associationsmönster i intervjuerna med rektorer och lärare som visar att multikulturalism kopplas till invandrare, med fokus på nationalitet och språk. Samtidigt finns en föreställning om att det mångkulturella och den mångkulturella pedagogiken bör innefatta hela samhället och alla skolor, oavsett ”invandrartätheten”. 19

Multikulturalism och det mångkulturella har förskjutits åt fel håll menar Nihad Bunar som menar att istället för att diskutera multikulturalism utifrån ett samhällsperspektiv, såsom rättigheter/skyldigheter och förpliktelser har det istället kommit att handla om integrationspolitik, de ”icke-integrerade” i samhället vilket i diskussioner och forum syftar till invandrare.20

19

Ljungberg 2005, s. 134f

20

16

4. Tidigare forskning

4.1 Skolans plats i det mångkulturella samhället

Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och denna utveckling syns i den svenska skolan. Begrepp som mångkulturell skola och mångkulturella lärandemiljöer och undervisning har satt fart på tankar och föreställningar om den mångkulturella skolans roll och plats i utvecklingen. Det intressanta är hur skolan förändras och upptar den mångkulturella utvecklingen och hur detta syns i styrdokumenten samt hur begreppet mångkultur finns med i kursplanerna.

Skolan ses som en viktig plats då det har ett speciellt ansvar i uppgiften att förmedla förhållningssätt som exempelvis demokratisk sinnelag och andra normer som till exempelvis respekt för oliktänkande. Denna medborgarskapsfostran uppfattas som nödvändig. Hans Ingvar Roth diskuterar om hur det har kommit sig att just undervisningen och skolvärlden har hamnat i centrum i den mångkulturella debatten.21 Skolan är den plattform där elever från olika kulturer och bakgrund möts på ett aktivt sätt, det är alltså här som dessa kulturmöten blir verkliga och det är i skolan dessa kulturmöten sker första gången. I dessa kulturmöten har skolan ansvar att motarbeta bristande kunskaper som leder till stereotypa föreställningar. Anledningen till att skolan stått i fokus i debatten beror alltså på att den mångkulturella utvecklingen i samhället återspeglas och syns tydligast i skolvärlden.22

Hans Ingvar Roth skriver i sin artikel i Tvärsnitt om hur det mångkulturella utmanar skolan och vilka krav den mångkulturella utvecklingen ställer på de pedagogerna. Anledningen är att skolan och undervisningen måste anpassa sig till elevernas kulturella bakgrunder. Roth diskuterar hur denna utmaning påverkar undervisningen samt vilka konsekvenser den mångkulturella utvecklingen har för ämnesinnehållen i skolan. I dagens utbildningsdebatt finns en vision och en ideal att skolan bör anamma den kulturella mångfalden i utbildningen och att undervisa om mångkulturalismen som något positivt för samhället. Förespråkare för denna tanke om mångkulturalism i skolan menar vidare att den så

21

Roth 2000, s. 9f

22

17

kallade mångkulturella utbildningen också leder till den ideala medborgaren som skolan har som mål att forma.23

4.2 Vad är en mångkulturell skola?

Nihad Bunar skriver i Skolan mitt i förorten om skolan och multikulturalismen genom fyra studier och betonar även han multikulturalism och mångkulturell som svårförståeliga och komplexa begrepp. Han talar om en ”oidentifierad” mångkulturalism som ofta används i politiska, vetenskapliga samt vardagliga sammanhang trots den diffusa förståelsen om begreppets definition. I skolans värld har begreppet multikulturalism och mångkulturell fått stor betydelse som resultat av samhällsutvecklingen. Multikulturalism har i vissa situationer också rekommenderats som lösning på de problem som finns i ”invandrarskolor”. Frågan är då vad en mångkulturell skola är vilken sammankoppling som finns mellan begreppet och de så kallade invandrartäta skolorna.24

Skolor där majoriteten av eleverna har en annan etnisk bakgrund än svensk klassas idag som multikulturella skolor. Definitionen multikulturell skola eller också mångkulturell skola är ”finare” ord av det vanligare och mer vardagliga uttrycket ”invandrarskolor”. Att använda begreppet multikulturell skola är ett sätt att profilera skolor och på så sätt göra dem till attraktiva spjutspetsskolor. På det praktiska planet har det dock skett en annan utveckling där multikulturella skolor fått en allt mer negativ stämpel. Detta av flera anledningar.25

För att kunna förstå de bakomliggande orsakerna till den negativa uppfattningen om dessa skolor tar Bunar upp förklarningsmodellen som hon kallar för ”den offentliga lögnen om multikulturalism”. Modellen visar ett tydligt stöd för multikulturell skola som en vision och idé snarare än realitet och praktik. På det teoretiska planet används begreppet alltså för att profilera en viss skola medan det i praktiken inte har en sådan effekt. 26

Caroline Ljungberg har i sin studie undersökt vad som menas med den mångkulturella skolan genom att intervjua ett antal lärare och rektorer. Hon ställer frågan om vad begreppet innebär skolrelaterat och om alla skolor är mångkulturella. Resultatet visar att många lärare och rektorer har en diffus bild om vad den mångkulturella skolan är. En mötesplats, olika nationaliteter och språkförstärkande undervisning är några av nyckelorden som framhävs av

23 http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulturella.4.6140245810 e5f4492308000254.html 2011-09-20 24 Bunar 2011, s. 248 25 Bunar 2011, s. 248f 26 Bunar 2011, s. 250-252

18

de intervjuade angående begreppet mångkulturell, utan att egentligen bli satta i sammanhang. En mångkulturell skola är för de intervjuade en skola med elever som har fler olika nationaliteter. Kopplingen mellan begreppet multikulturell eller mångkulturell skola och elever med andra nationaliteter än svensk är inte ovanlig. Ljungbergs resultat är därför inte främmande då många undersökningar visat på att den mångkulturella skolan kopplas till ”invandrarskolan”. Kopplingen mellan multikulturell och invandrarskolor finns inte bara hos rektorer och lärare verksamma i ”invandrarskolor” utan även hos andra rektorer och lärare verksamma i andra skolor.27

Sammanfattningsvis kommer Ljungberg fram till att antingen associeras begreppet multikulturell skola till något negativt eller som något positivt, att det inte finns ett mellanting. Hon kommer också fram till att begreppet mångkulturell i olika ”typer” av skolor också associeras utifrån kontext. I en ”invandrarskola” kopplas begreppet mångkulturell till mångfalden hos elever, deras etniska bakgrund och så vidare medan begreppet i en annan form av skola med hög antal svensketniska elever kopplas till mångfalden inom pedagogik och lärande. Begreppet beskriver då en ideal skola med hög variation i exempelvis arbetssätt.28

4.3 Interkulturell undervisning

Att mångkulturen är ett viktigt inslag i undervisningen är grundläggande. Men vad är egentligen en mångkulturell undervisning? Hans Lorentz talar i sin studie om interkulturell undervisning och mångkulturella elever. Undervisningen i den mångkulturella klassen kallar han för interkulturell undervisning. Med interkulturell undervisning syftar författaren på vilka konsekvenser förändringar som, globalisering, mångkultur, individualisering samt internationalisering har inneburit för pedagogiken. Interkulturell undervisning förmedlar möjligheten till undervisning utifrån olika kulturella perspektiv. Med andra ord menar Lorentz att det är möjligt att som lärare undervisa i mångkulturella lärandemiljöer. Med mångkulturella lärandemiljöer menas inte enbart elever från andra kulturer, nationaliteter och religiös bakgrund än svensketniska elever. Tvärtom handlar interkulturell undervisning om att alla elever oavsett etnicitet, kultur och religion ska kunna medverka i samma lärandemiljö.29

27 Ljungberg 2005, s. 117f 28 Ljungberg 2005, s. 119 29 Lorentz 2007, s. 98

19

Den mångkulturella samhällsutvecklingen har utvecklat föreställningen om den mångkulturella skolan. Lärandemiljöerna i dessa skolor har genomgått en tydlig och märkbar förändring gällande föreställningen om vad kunskap och lärande innebär. Lärarens roll som kunskapsförmedlare av så kallad färdig kunskap har fått en mindre betydelse. Det handlar inte längre om förmedling av så kallade neutrala och objektiva kunskaper. Istället sätts fokus på att aktivt tillsammans med eleverna undersöka och arbeta med olika former av informations- och lärandeprocesser. Lärandet ses idag mer som en process och är en central utgångspunkt i den interkulturella undervisningen. En annan viktig utgångspunkt i den interkulturella undervisningen speciellt i mångkulturella lärandemiljöer är att det inte bara är lärarens kunskaper som är viktiga utan lika viktigt är lärarens förståelse för läroprocessen hos elever.30

Kulturmöten är en central del i det interkulturella arbetssättet och kräver samtidigt en viss kompetens hos läraren. Den mångkulturella vardagsverkligheten i det allt mer globaliserade samhället leder till att lärare ska kunna hantera interkulturella sammanhang, i detta fall interkulturella lärandemiljöer. Om den kompetensen finns bör kulturmöten och kulturkrockar vara en tillgång för läraren och leda till värdefulla erfarenheter och källor till lärande. 31

Den medvetna läraren är enligt författarna Margareta Sandström Kjellin och Jonas Stier den som har kompetens att arbeta interkulturellt. Den medvetna läraren har färdigheter och kunskaper som består av att kunna lyckas undvika alltför stora missförstånd eller konflikter i mötet med elever från andra kulturer.32 Den medvetna läraren är den som...

med ödmjukhet, entusiasm och nyfikenhet utforskar och diskuterar olika kulturer tillsammans med eleverna. Han eller hon är medveten om sin okunskap och den egna kulturens särdrag och oundvikliga inflytande på de egna upplevelserna och tolkningarna. En dylik medvetenhet består i förmågan att skifta perspektiv, reflektera över sig själv, sin kultur och över andra människor och kulturer. Den medvetna läraren tillåter sig känna, men betraktar samtidigt rädsla, avsky och fördömanden som hinder för personlig utveckling.33

Den interkulturella undervisningen har genom tider också fått kritik och man talar om mångkulturalismens gränser i skolan. Försöken till att ha en mångkulturell undervisning kan i vissa fall leda till fragmentering, en splittrande funktion i samhället menar kritiker. I skolan innebär denna fragmentering att skillnader lyfts fram istället för likheter och att fokus sätts på att hitta vad som skiljer oss åt. En annan kritik av den mångkulturella undervisningen lyfter fram utbildningsfilosofin. Kritiker menar att den mångkulturella undervisningens filosofi

30

Lorentz 2007, s. 186f

31

Margareta Sandström Kjellin, Jonas Stier, Interkulturellt samspel i skolan, Polen 2009, s. 119

32

Margareta Sandström Kjellin, Jonas Stier 2009, s. 121

33

20

vägleds av ”terapeutiska skäl” där målet är att få minoritetsgrupper i undervisningen att må bättre snarare än att vägledas av kunskapsskäl, som istället hamnar i skymundan. 34

Pirjo Lahdenperä skriver om hur en lärare kan skapa interkulturella lärandemiljöer. Nyckeln är enligt Lahdenperä att läraren vågar använda flera olika ledarstilar som under olika lärandemiljöer bör komma fram vid behov. Utifrån olikheterna i elevgruppen i klassrummet ska läraren stimulera den interkulturellt lärande. Dock kan mångfalden och kravet på en interkulturell undervisning anses vara en stor utmaning. Lahdenperä menar att det underlättar för läraren om han eller hon kontinuerligt övar sin interkulturella kommunikativa kompetens. Detta innebär att läraren är medveten om olika kulturella koder, variation av perspektiv i undervisningen samt att läraren kan lära sig av sina egna erfarenheter.35

4.4 Historieundervisning i en mångkulturell klass

I debatten om den mångkulturella skolan har vissa ämnen haft en större och mer aktuell roll. Historieämnet faller inom ramen för den typen av ”mångkulturella profilämnen” som spelar roll i den mångkulturella undervisningen. Ämnet historia berör olika gruppers historiska bakgrund och dess koppling till samhället. För att göra historia till en mer mångkulturell undervisning menar Roth är det viktigt att använda olika perspektiv i historiebeskrivningen. Att ta tillvara olika gruppers perspektiv i olika historiska händelseförlopp, exempelvis de olika grupperna som finns representerade i klassrummet, är ett viktigt steg mot en mer allsidig och mångkulturell undervisning. Att inte använda olika gruppers perspektiv i undervisningen innebär därför att återge en snäv och icke-allsidig framställning av historien.36

I likhet med skolans anpassningsbehov till det ständigt förändrande samhället har också historieundervisningen det behovet. Historieämnet och dess anpassningsförmåga är central del i undervisningen. Olika trender och intressen styr undervisningen speciellt i ämnet historia. Enligt Linus Malmborg, verksam historielärare och ämnesansvarig på en skola i Malmö, är historieämnets viktigaste uppgift att skapa förutsättningar för elever att förstå sin omvärld. Han är verksam lärare i en skola där många av eleverna har flykting- eller migrationshistoria med sig i bagaget på ett eller annat sätt. I sin undervisning lägger han därför tonvikten på omvärldshistorian med betoning på modern historia. Detta för att kunna ta avstamp i elevers

34 http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulturella.4.6140245810 e5f4492308000254.html 2011-09-20 35 Pirjo Lahdenperä 2010, s. 34f 36 http://vr.se/huvudmeny/arkiv/2001/tvarsnittnr12001/skolanutmanadhurhanteradetmangkulturella.4.6140245810 e5f4492308000254.html 2011-09-20

21

historier, exempelvis varför människor tvingas emigrera och resultatet blir lyckat då angreppssättet är effektivt. Malmborg menar att man som lärare tar avstamp i elevers erfarenheter och referensramar utan att riskera att vara för personlig.37

Vanja Lozic har i sin avhandling också uppmärksammat utmaningarna i historieundervisningen i en mångkulturell klass och menar att den största utmaningen är anpassningskravet till samhällsförändringarna och elevers olika intressen. Lozic har i sin avhandling intervjuat gymnasieelever i Malmö om deras syn på historieundervisningen. Många av dessa elever är uppvuxna i det så kallade ”mångkulturella Malmö” och har påverkats av föräldrarnas syn på samhället och historiebeskrivningen. TV-tittandet och besök i föräldrars hemländer påverkar också elevers syn på historieundervisningens världsbild. Resultatet visar att elever anser att historieundervisningens syfte är allmänbildning och att denna allmänbildning bör underlätta sociala möten med andra människor. Vidare menar eleverna att allmänbildning leder till respekt då allmänbildade uppfattas som intelligenta. Historieundervisning om Sverige och andra västeuropeiska länder anser eleverna är väsentligt då de bor i Sverige och därför är det viktigt att förvärva kunskaper om dessa områden. Dock menar många av de intervjuade eleverna att historieundervisningen har en alltför eurocentrisk vinkling, att för mycket plats tas av västeuropeisk och amerikansk historia. Kritiken som kommer fram i intervjuerna handlar mestadels om den utbredda eurocentrismen. Lozics avhandling visar ett tydligt samband mellan elevers etniska identiteter, den sociokulturella bakgrunden i en mångkulturell miljö och deras syn på historieämnet. Slutsatsen är alltså att elever i en mångkulturell miljö inte har samma uppfattning om historieämnets centrala innehåll som historieförmedlaren.38

37 http://www.ne.se.support.mah.se/rep/skolan-en-mångkulturell-skola?i_h_word=M%c3%a5ngkulturell+undervisning 2011-09-15 38 http://www.gaudeamus.se/artiklar/essa/historieundervisningens-utmaningar-i-ett-mangkulturellt-samhalle 2011-09-16

22

5. Teori

5.1 Sociokulturellt perspektiv

Kopplingen till elevers kulturella bakgrund och användningen av olika perspektiv är centrala delar i historieundervisningen för att stimulera den interkulturella undervisningen. Att ha ett sociokulturellt perspektiv på undervisningen i den mångkulturella skolan är därför nödvändigt. Men vad är då ett sociokulturellt perspektiv och vad har det med den mångkulturella skolan att göra?

Olga Dysthe talar om synen på kunskap och inlärning samt hur den traditionella skolpraxisen, där elever ses som tomma kärl i väntan på att fyllas av kunskap, har dominerat i skolvärlden, och gör det än idag. Inlärningssynen har dock ändrats och ur ett mångkulturellt perspektiv är det intressant då själva inlärningen blir mer central som med utvecklingen kräver nya former.39 Författaren har studerat elever som läser historia och gjort fallstudier där hon undersökt hur elever i en mångkulturell klass lär sig och utvecklar kunskap, hur kunskaperna blir riktiga samt hur eleverna lär sig att använda kunskaperna. Dysthe kommer fram till att det inom historia finns ett antal hinder i inlärningen för elever med olika kulturer då inlärningen behöver ske i flera steg innan det kan talas om kunskap. Författaren anser att kunskaperna i historia, exempelvis om historiska händelser och personer, inte endast ska handla om historiska händelser och personer i historieböckerna som eleverna ska kunna återge och reproducera. Att en elev kan återge och reproducera fakta innebär inte att ha kunskap, i bästa fall menar Dysthe är det bara en början. Det som är av större vikt är istället att eleverna får sig kunskapen till livs vilket innebär att fakta och annan information hamnar i ett sammanhang. I detta skede talas om tre viktiga steg i inlärningen. Det första steget är att via språket integrera informationen i så kallade befintliga kunskapsstrukturer. Det andra steget är att inte skilja värderingar och attityder från kunskapskonstruktionen, utan istället bör elevers värderingar och attityder integreras i kunskapsutvecklingen. Det tredje steget och det slutliga

39

23

är att förankra kunskapen i elevens livsvärld. Att undervisa i historia utifrån elevers referensramar är alltså viktigt, som jag återkommer till längre fram.40

5.1.1 Konstruktivistisk syn på lärandet

En annan benämning på det sociokulturella perspektivet är det socialkonstruktivistiska perspektivet. Dysthe förespråkar just en konstruktivistisk syn på inlärningen. Konstruktivismen är idag en uppskattad teori inom pedagogikforskningen. Den innebär egentligen motsatsen till tanken om den monologiska läraren eller boken som överför kunskap till eleven. Konstruktivismen ser istället inlärningen som en process, från det mer enkla till det mer komplexa. Processen innebär att eleven tar emot information, tolkar den, kopplar ihop den med tidigare kunskaper samt vid behov ändrar de mentala strukturerna för att få en ny förståelse. Detta betyder att de befintliga och redan inlärda kunskaperna är nödvändiga men att de också bör modifieras och prövas efterhand. I en mångkulturell klass är de befintliga kunskaperna i historia nödvändiga men för att få en ny förståelse krävs också förändringar i synsätten och så vidare. Detta sker då historieundervisningen utgår från flera olika perspektiv. Ett annat inslag i konstruktivismen är att kunskap konstrueras och skapas och leder till inlärning i kontakt med omvärlden.41

Enligt den sociala konstruktivismen, som hade sin höjdpunkt under 1980 och 90-talet, är vårt sätt att se på olika företeelser sociokulturellt betingade vilket innebär att föreställningar och värderingar formas i människans möte med samhälle och kultur. Det är i möte med andra kulturella synsätt och andra samhällen som människans föreställningar och värderingar formas.42

5.2 Olika referensramar

Annick Sjögren skriver om att bygga en ny värld utifrån olika referensramar43. Att som elev ha andra referensramar än de förväntade ”svenska referensramarna” som den svenska skolan bygger på skapar utmaningar för undervisningen. En utmaning är att samma ord, begrepp eller situation kan väcka olika associationer. Det kan också leda till att det som väcker association

40 Dysthe, 2007, s. 47 41 Dysthe, 2007, s. 48 42

Henry Egidius, Pedagogik för 2000-talet, Falun 2006, s. 103

43 Enligt nationalencyklopedin är referensram eller också kallat referenssystem erfarenheter, värderingar och föreställningar hos människan. Utifrån dessa erfarenheter, värderingar och föreställningar tolkar sedan människan nya upplevelser. http://www.ne.se.support.mah.se/lang/referensram 2011-09-20

24

hos den ena eleven inte väcker en association alls hos den andra. Detta märks som tydligt i elevers förkunskaper i bland annat ämnet historia. Ämnet historia i sig kan leda till olika associationer hos elever. För elever med invandrarbakgrund kan historia ses ur andra glasögon, exempelvis den egna historiska bakgrunden kan spela roll.44 En annan utmaning kan vara exempelvis tidbegreppet och tidsaspekten för elever med andra referensramar. Den västerländska tidsuppfattningen är linjär medan tidsuppfattningen i andra kulturer kan uppfattas som cirkulär. Det är vanliga exempel på vilka olika referensramar elever kan ha.45

Förhållningssättet till elever med olika referensramar är avgörande menar Sjögren. Antingen ser läraren elevers olika referensramar som bristande kunskaper i jämförelse med de svenska referensramarna eller väljer läraren att istället fånga upp och uppmärksamma resurserna hos eleverna. Nyckeln till en lärorik undervisningsmiljö ligger i just att fånga upp och uppmärksamma elevers kunskaper. Nästa steg blir att försöka integrera deras kunskaper i undervisningen.46

Även Olga Dysthe tar fasta på olika referensramar i en klass med etnisk mångfald. I sin bok Det flerstämmiga klassrummet jämför författaren tre olika klasser. Det gemensamma för dessa klasser är att läraren använder både det skriftliga och muntliga som viktiga redskap i klassrummet, oavsett klassens utformning och egenskaper samt ämnets traditionella utformning. Att skriva uppsats i historia är exempelvis ett sätt att använda skrivandet i ett mer ”ovant” sammanhang.47

Dysthe diskuterar olika referensramar utifrån elevernas syn på det skriftliga och muntliga i undervisningen och kommer fram till att det finns olika attityder till skrivande och samtal beroende på den etniska mångfalden i klassrummet. Hon menar vidare att dessa attityder har att göra med elevens referensramar, vad eleven är van vid, synen på en bra undervisning samt färdigheterna i muntlig och skriftlig framställning. Elevers olika referensramar kan skapa konflikter i klassrummet och inte minst syns detta i det varierande intresset inom ämnesområdena.48

Både den förra läroplanen Lpo 94 och den nya Lgr 11 tar upp begreppet referensram i beskrivningen om skolans uppdrag. Referensramen består av de beständiga kunskaperna som eleverna behöver för att kunna orientera sig i det snabbt växande samhället med ständigt informationsflöde. Skolan har alltså som uppdrag att skapa en gemensam referensram för

44

Annick Sjögren, Den mångkulturella skolan, Lund 1996, s. 298

45

Bo Andersson, Vad är historiedidaktik?, Göteborg 2004, s. 10

46 Sjögren 1996, s. 299f 47 Dysthe, 2007, s. 155 48 Dysthe 2007, 140f

25

eleverna. En beständig kunskap är exempelvis att utveckla kritisk tänkande hos alla elever, vilket leder till att de utifrån samma referensram har möjlighet att orientera sig i samhället.49

5.3 Läroplansteori

Lärarens medvetenhet och behärskning av läroplanen är idag en central del i undervisningen. Det är en didaktisk nödvändighet för att kunna hålla ett mönster i undervisningen och för att alla elever ska utifrån samma förutsättningar få tillgång till lika undervisningsinnehåll. Vad- och varför- frågorna blir som stöttestenar inte bara för att läraren ska kunna ha en grund att stå på utan också för att eleverna ska förstå varför de gör som de gör under lektionerna.50

Medvetenheten om ämnets innehåll och syfte leder ytterligare till medvetenheten om att det finns ett antal olika möjligheter att betrakta ämnet. Detta kallar Lundgren för deskriptivt analysdokument som alltså innebär möjligheten att jämföra sitt ställningstagande i ämnet med andra synsätt, för att sedan ompröva sin teori. Detta gynnar lärarens kritiska tänkande och blir som ett redskap framöver.51 För att ytterligare beskriva vikten av lärarens medvetenhet om olika förhållningssätt till ämnet skriver Lundgren följande:

Poängen med didaktiska typologier är att synliggöra olika traditioner för att vi därmed ska ges en möjlighet till att göra ett val. Om vi inte känner till att det finns olika traditioner är risken att vi tror att det bara finns ett sätt att undervisa. Vi är fångar i en tradition: vi ser inga alternativ, möjligheter utöver den tradition som vi är en del av. En sådan situation ger oss ingen reell möjlighet att praktiskt teoretisera, då möjligheterna till alternativa perspektiv och lösningar är starkt reducerade. En medvetenhet och kunskap om olika undervisningstraditioner utgör en väsentlig del i didaktisk ämnesundervisning som analyser av ett centralt tema inom olika ämnen, t ex ett miljömedvetande, dvs. både ämnesdidaktiken och temadidaktiken.52

Även inom historiedidaktiken är historiemedvetandet hos läraren av betydelse då kopplingen mellan historieämnets teori, pedagogiken och skolans praktik utgör en viktig grund för undervisningen. Historiedidaktik handlar vidare om konsten att undervisa om ett innehåll utifrån styrdokumenten, alltså i detta fall kursplanen i historia.53 Det är i detta möte, mellan teori och praktik, som pedagogiken inte räcker till som isolerad disciplin. För att sammankoppla delarna krävs medvetenhet i ämnet historia.54 Denna medvetenhet är stark

49

http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080% 2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05

50

Ulla Lundgren, Utbildning i det mångkulturella samhället, Göteborg 2001, s. 144

51 Lundgren 2001, s. 144 52 Lundgren 2001, s. 144f 53 Andersson 2004, s. 16 54 Andersson 2004, s. 25

26

kopplad till historieämnets kärna som handlar om tid, tillstånd och förändring. Den är också kopplad till våra egna personliga livserfarenheter och samhällets kollektiva minnen. Det kollektiva minnet består av samhällets institutioner och skolan, dess förmedling av kunskap. Föreställningen om historieämnets ständiga kontinuitet och förändring som en ständig process är en viktig del inom historiemedvetandet. Det är också värdet i historieundervisningen, att se olika alternativa tolkning - och nyanseringsmöjligheter.55

55

27

6. Källor

6.1 Källor

Jag har i min uppsats använt mig av läroplaner, Lpo 94 och Lgr 11. Läroplaner är enligt skolverket en bestämmelse som utfärdas av regeringen vilket innebär att de ska följas. Förutom kunskapsmålen och riktlinjer för skolverksamheten tar läroplanerna också upp värdegrundsaspekten.56 Läroplaner bygger på skollagen, beslutat av riksdagen, som i stora drag bygger på att ge elever kunskaper och färdigheter för att kunna bli demokratiska samhällsmedlemmar.57 Skollagen reglerar även rättigheter och skyldigheter för barn, elever och deras vårdnadshavare samt upplyser vilka krav som gäller för skolverksamheten. För att kunna följa elevernas kunskaper inom olika ämnen finns kursplanerna där kunskapskraven, målen och betygen finns med för varje ämne.58

För att begränsa arbetet och kunna svara på mina frågeställningar så konkret som möjligt har jag valt att undersöka kursplanen i historia för grundskolan i respektive läroplan.

6.1.1 Lpo 94

Lpo 94 är den läroplan som sedan 1994 har gällt all skolverksamhet och pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar fram till 16 års ålder. Lpo 94 ersatte då den förra läroplanen Lgr 80. Lpo 94 ersattes också, denna gång av den nya läroplanen Lgr 11. I Lpo 94 ingår även förskoleverksamheten och fritidshemmet. Uppdelningen i läroplanen består av skolans värdegrund och uppdrag samt mål och riktlinjer där kunskapsnivån mäts i olika målrelaterade termer som mål att sträva mot och mål att uppnå.59

56 http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/2.2456/laroplaner-1.13610 2011-09-13 57 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/l%C3%A4roplan?i_h_word=Lpo%2094 2011-09-13 58 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/laroplaner-1.149092 2011-09-13 59 http://www.ne.se.support.mah.se/lang/l%C3%A4roplan?i_h_word=Lpo%2094 2011-09-13

28

6.1.2 Lgr 11 och skolreformen

I juli 2011 trädde ny skollag och ny läroplan i kraft. Lpo 94 ströks, med vissa undantag för elever i sista året i grundskolan, till att istället bli Lgr11. Den nya skollagen kom till dels efter de svenska elevernas allt sämre resultat i skolan med också för att det krävdes en revidering och aktualisering av skollagen, menar skolverkets generaldirektör Per Thullberg. Den nya skollagen och reformerna som startade år 2010 innebär; ny modern skollag, förändrad läroplan för förskolan, nya läroplaner för den obligatoriska skolan, en ny gymnasieskola och sist men inte mins en ny betygsskala.60

Lgr 11 har tre stora uppdelningar; skolans värdegrund och uppdrag, övergripande mål och riktlinjer samt kursplanerna där centralt innehåll och kunskapskraven finns.

6.1.3 Den nya kursplanen i historia

I en artikel i Lärarnas Nyheter, en webbplats som utges av Lärarförbundets tidningsavdelning, diskuteras den nya kursplanen i historia, fördelar och nackdelar vägs mot varandra. Frågor kring hur den nya historieundervisningen kommer att se ut och vilka skillnader som kommer att ske är aktuella. I artikeln hävdar Martin Stolare, lektor i historia, att den nya kursplanen i historia innebär att lärarna får mindre valmöjligheter och dessutom finns mindre plats för det så kallade frirummet som lärarna styrde över, jämfört med den förra kursplanen. Lgr 11s stora förändring är det centrala innehållet som varje lärare ska förhålla sig till. Det centrala innehållet utgör själva stoffet som läraren ska behandla i varje årskurs. Enligt Stolare leder detta till en striktare och mer kvantitativt centrerad undervisning. Han talar om en ”stoffträngsel” som det centrala innehållet skapar samt att stoffet är för mycket i relation till tiden som lärarna har. En annan kritik som framförs av historielektorn är risken att den nya historieundervisningen blir en översiktskurs där ingen plats för fördjupning ges.61

Som försvar på kritiken menar skolinspektionen att det centrala innehållet är ett hjälpmedel för lärare. Skolinspektionen grundar sitt argument på en undersökning gjort år 2010 som visar att undervisningen i förra kursplanerna inte alltid följer målen på grund av bland annat den otydliga formuleringen men också för att lärarna inte vet vad som krävs av eleverna att kunna, lärare vet alltså inte vad de ska undervisa om. Enligt skolinspektionen är det centrala innehållet i den nya kursplanen i historia lösningen på många problem.62

60 http://www.skolverket.se/lagar_och_regler/skollagenochandralagar/viktigaforandringar/ny-skollag-och-nya-reformer-1.148224 2011-09-13 61 http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja 2011-11-01 62 http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja 2011-11-01

29

Skolverket betonar att den nya kursplanen i historia inte innehåller mer stoff än den förra kursplanen utan att innehållet istället är benat i olika punkter vilket kan vara missvisande och ge en felaktig bild av mängden som ska undervisas. Tydlighet och struktur är tanken bakom punkterna menar Maria Weståker, ansvarig för kursplanen i historia på skolverket. Weståker kritiserar också att den gamla kursplanen jämförs med den nya utifrån det centrala innehållet eftersom den gamla inte har ett centralt innehåll på samma sätt.63

I en annan artikel ställs frågan vilken historia som är värd att kunna enligt den nya kursplanen. Vilken historia ska enlig den nya kursplanen läras ut? Lpo 94 har fått mycket kritik under lång tid, speciellt efter den nationella utvärderingen år 2003 där det framkom att historiekunskaperna hos eleverna inte är särskilt uppmuntrande. Enligt den nationella utvärderingen trodde exempelvis var tredje elev att rösträtten i Sverige infördes i mitten av 1950-talet eller senare.64

63

http://www.lararnasnyheter.se/alfa/2010/12/15/nya-kursplanen-stod-eller-tvangstroja 2011-11-01

64

30

7. Analys av kursplanerna i historia

7.1 Begreppet mångkultur i Lpo 94

Lpo 94 har i sin värdegrundsdel en tydlig koppling till hur den svenska skolan bör förhålla sig till de demokratiska värderingarna som vårt samhälle vilar på och att den viktigaste uppgiften för de verksamma inom skolan är att förmedla detta till eleverna. Begrepp om människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är återkommande och ses som viktiga värden som bör förmedlas. Att främja förståelse är central, detta för att minska risken för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller annan kränkande behandling. Begreppet mångfald kommer till uttryck tidigt i läroplanen, under rubriken Förståelse och medmänsklighet. Följande är det första som sägs angående det mångkulturella och skolans ansvar i fråga.65

Det svenska samhällets internationalisering och den växande rörligheten över nationsgränserna ställer höga krav på människors förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald. Medvetenhet om det egna och delaktighet i det gemensamma kulturarvet ger en trygg identitet som är viktig att utveckla, tillsammans med förmågan att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar. Skolan är en social och kulturell mötesplats som både har en möjlighet och ett ansvar för att stärka denna förmåga hos alla som arbetar där.66

Begreppet mångkultur kopplas i läroplanen, i likhet med tidigare forskning, till dagens växande rörlighet, globaliseringen och samhällets internationalisering. Läroplanen talar även om kulturmöten, behovet att förstå andra kulturer. Kunskapen är alltså viktig och ses som ett redskap. Läroplanen menar att kunskap och medvetenhet om den egna kulturen blir en trygghet i mötet med andra kulturer i skolan.67 Detta kan kopplas till Stier och Sandströms tes

65 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080% 2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 2011-09-13 66 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080% 2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 2011-09-13 67 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080% 2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D1069 2011-09-13

31

om att okunskap om kulturella arvet leder till att endast den egna kulturen ses som det ”rätta utgångsperspektivet” och andra kulturer blir därför negligerade eller annorlunda bemötta.68

7.1.1 Mångkultur i kursplanen för historia Lpo 94

I kursplanen för historia i grundskolan finns inte begreppet mångkultur eller mångkulturalism med i beskrivningen om ämnets syfte och roll i undervisningen. Begreppet finns med indirekt som är ett viktigt syfte, att genom kunskaper i historia kunna förstå och förklara samhället och dess kultur. Historieundervisningens syfte är att genom interkulturell undervisning skapa en förståelse för kulturarvet i samhället men också en förståelse för den kulturella identiteten, inte bara idag utan historiskt sett från generation till generation.69 Kursplanen i historia i Lpo94 bekräftar Hans Lorentzs teori om att interkulturella lärandemiljöer är möjliga om de utförs på ett pedagogiskt bra sätt. Lorentz talade också om vilka konsekvenser förändringar som, globalisering, mångkulturalisering, individualisering samt internationalisering har inneburit för pedagogiken och att det därför är viktigt att ha med det i undervisningen.70

Enligt kursplanen ska skolan sträva efter att varje elev ”tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, även så som det utvecklats i olika nationella minoritetsgrupper, samt utvecklar insikt om den identitet som detta ger” samt att varje elev ”blir medveten om att historiskt givna samhälls- och kulturformer är tidsbundna och att varje tids människor skall bedömas utifrån sin tids villkor”.71

Här pekar kursplanen på vikten om kopplingen mellan det historiska och det nutida i förståelsen om kulturarv och kulturella identiteter exempelvis vikten att förstå kulturella minoriteters kulturarv och dess påverkan. För att koppla till dagens skolor och elever är dessa minoritetsgrupper det så kallade mångkulturella, som vidare idag associeras med invandrargruppen i klassrummet.72

Ämnets karaktärs- och uppbyggnadsbeskrivning tar upp den svenska, nordiska, samiska och europeiska kulturen som väsentliga och grundläggande delar i undervisningen.73 Den europeiska kulturens historia är ett av de grundläggande stoffen som tas upp i ämnet. Vanja

68 Stier, Kjellin 2009, s. 13-15 69 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01 70 Lorentz 2007, s. 98 71 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01 72 Ljungberg 2005, s. 117f 73 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01

32

Lozic har undersökt detta genom att intervjua gymnasielever i så kallad ”mångkulturell miljö”. Resultatet visar att det å ena sidan finns en förståelse att den europeiska och nordiska tar stor plats i undervisningen, ”för att vi ändå lever i Europa” men att det å andra sidan också riktas kritik på den alltför europacentrerade undervisningen.74 Men Lpo 94 betonar samtidigt det interkulturella perspektivet i ämnet som ett sätt att belysa likheter, skillnader. Förståelsen för kulturell mångfald och minoritetsgrupperna i landet betonas.75

I målbeskrivningarna som eleverna ska ha uppnått i slutet av grundskolan finns begreppet mångkultur inte med explicit utan istället sätts fokus på bland annat att skolan i sin historieundervisning ska sträva efter att eleven tillägnar sig ett brett och djupt kunnande om kulturarvet, inte minst de olika nationella minoriteters kulturarv.76

7.2 Begreppet mångkultur i Lgr 11

I likhet med Lpo 94 inleds läroplanen med de allmänna värdena skolan vilar på. Demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna är grunden i skolväsendets syfte. Vidare beskrivs de olika värdena som exempelvis människolivets okränkbarhet, individens frihet, jämställdhet och solidaritet med de utsatta. Genom kristen tradition och västerländsk humanism ska dessa värden, i likhet med Lpo 94, förmedlas genom bland annat individens fostran till självkänsla och tolerans. Genom kunskap, diskussion och aktiv motverkan ska diskriminering på grund av olika tillhörigheter och egenskaper motarbetas. I Lgr 11 dyker begreppet kulturell mångfald i likhet med den tidigare läroplanen upp under beskrivningen av förståelse och medmänsklighet. Den kulturella mångfalden kopplas till dagens internationaliserade och globaliserade samhälle som ställer krav på människans förmåga att utveckla en förståelse för andra kulturer. Då skolan är en viktig kulturell mötesplats ställs krav på alla verksamma inom skolan att utveckla denna förståelse hos elever.77

En av skolans viktigaste uppgifter är att förbereda elever att kunna orientera sig i samhället, genom att överföra grundläggande värden som exempelvis demokratiskt tänkande

74 http://www.gaudeamus.se/artiklar/essa/historieundervisningens-utmaningar-i-ett-mangkulturellt-samhalle 2011-09-16 75 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01 76 http://www.skolverket.se/forskola_och_skola/Grundskoleutbildning/2.3072/2.5241/kursplaner_for_grundskola n_2000?_xurl_=http%3A%2F%2Fsvcm.skolverket.se%2Fsb%2Fd%2F2386%2Fa%2F16138%2Ffunc%2Fkursp lan%2Fid%2F3884%2FtitleId%2FHI1010%2520-%2520Historia 2011-10-01 77 http://www.skolverket.se/2.3894/publicerat/2.5006?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww4.skolverket.se%3A8080% 2Fwtpub%2Fws%2Fskolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FRecord%3Fk%3D2575 2011-10-05