Malmö högskola
Lärarutbildningen
Skolutveckling och ledarskap
Examensarbete
15 högskolepoäng
I huvudet på en friskolelärare
In the mind of a private school teacher
Susanne Gerge
Camilla Lenander
Lärarutbildning 90 hp Examinator: Lisbeth Amhag 2008-11-04 Handledare: Anna Henningsson- Yousif
Sammanfattning
Gerge, Susanne & Lenander, Camilla. (2008). I huvudet på en friskolelärare. (In the mind of a private school teacher). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen 90 hp, Malmö Högskola.
Syfte
Syftet med vårt arbete är att skapa en djupare förståelse för friskolelärarnas eget perspektiv på sin arbetssituation genom att undersöka vilka faktorer som gör att man trivs på sin arbetsplats. Metod
Vårt arbete utgår från Svenskt Näringslivs rapport ”Friskolor är bäst i klassen” från 2006. Rapporten är en jämförande attitydmätning mellan friskolor och kommunala skolor. Den är indelad i tre delstudier: elevstudie, föräldrastudie och skolpersonalstudie. Den delstudien som har legat till grund för vårt arbete är skolpersonalstudien. I den redovisas att personalen på friskolor är mer positiva till sin arbetssituation än vad personalen på kommunala skolor är. I vår studie har vi fokuserat på friskolelärarna och djupintervjuat tio lärare på gymnasienivå som idag arbetar på en friskola men har tidigare erfarenhet av kommunala skolor.
Resultat
Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår studie på att friskolelärarna vi intervjuat har en stark yrkesidentitet samtidigt som de bejakar andra sidor hos sig själva. För lärarna i vår studie är det inte relevant vem som är skolans huvudman, utan det som är viktigt är att arbeta på små enheter där de blir sedda och får vara delaktiga i skolutvecklingen och i skolans beslut. Nyckelord:
Friskola, friskolelärare, individualism, modernistiskt- och postmodernistiskt perspektiv
Innehållsförteckning:
1. Inledning 7
2. Syfte och frågeställningar 8
3. Teoretisk bakgrund 9
3.1 Bakgrund om friskolor 9
3.2 Begreppsförklaring 9
3.3 Friskolans inriktning och huvudmän 10
3.4 Rapporten Friskolor är bäst i klassen 13
3.5 Andra rapporter om friskolor 14
3.6 Litteraturgenomgång 14 4. Metod 16 4.1 Vårt perspektiv 16 4.2 Begränsningar 17 4.3 Undersökningsgrupp 17 4.4 Genomförande 18 4.5 Analysmetod 19
4.6 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet 19
5. Resultat 21
5.1 Lärarens identitet 22
5.2 Lärarens kontakt med elever och föräldrar 23
5.3 Lärarens kontakt med kollegorna 24
5.4 Lärarens kontakt med ledningen 26
5.5 Lärarens arbetssituation 28
5.6 Lärarens lön och incitament 30
6. Diskussion och slutsats 32
7. Litteraturförteckning 35
7
1. Inledning
I dagens samhälle handlar det mycket om att göra aktiva val. Vardagen är fylld av valmöjligheter, allt från maten, telefonoperatören, elleverantören till barnens skola. Att föräldrar och elever skall göra ett aktivt gymnasieval kan inte ha undgått någon inom skolans värld. Niondeklassare blir översköljda av information från olika gymnasieskolor. Men hur ser det ut för lärarkåren? Hur har deras situation förändrats och hur ser deras valmöjligheter ut? Det vi själva har fått höra är mest vad andra har sagt eller påstått om dessa skolor, påståenden som oftast är partiska och känsloladdade. Vi kan kan se en tendens att en lärare som stannar hela sitt liv på en och samma skola är snart ett minne blott.
På våra respektive praktikplatser pratas det då och då om friskolor. Det som sägs om friskolorna är för det mesta negativt som till exempel att de tar de bästa eleverna och lämnar de andra till de kommunala skolorna och därför får de bättre resultat. För en del lärare ses friskolan som den enda utvägen, som för den läraren vi intervjuade inom kursen för Skolutveckling. Efter att ha arbetat i ett flertal kommunala skolor under många år och inte fått gehör för sina idéer var hon nu beredd att ta klivet över till en friskola vilket hon uttryckte på följande sätt: ”Nu tar jag mitt pick och pack och sticker till en friskola!”
Som blivande lärare har vi mest funderat över vilka tjänster som kommer att vara utannonserade den dagen vi blir klara. Att arbeta inom en kommunal skola alternativt på en friskola har vi inte funderat så mycket över. Däremot funderar vi mycket på om vi kan hitta en skola där vi kan trivas, få möjlighet att utvecklas och kunna vara med och bidra med våra idéer och tankar inom skolutvecklingsområdet. Att valmöjligheten har blivit större ser vi endast som positivt. Innan vi började fundera på ämnet friskola, hade vi inte en tanke på hur känslomässigt laddad friskoledebatten var. Den förhoppning vi har som blivande lärare när vi ska ut på arbetsmarknaden är att kunna välja en skola som uppfyller krav som vi anser gör en skola intressant.
I inledningsfasen av vårt arbete tog vi del av rapporten Friskolor är bäst i klassen från 2006 gjord på uppdrag av Svenskt Näringsliv. Det är en jämförande attitydmätning mellan kommunala skolor och friskolor bland föräldrar, elever och skolpersonal. Svaren från skolpersonalen är mer positiva till friskolor än till kommunala skolor. Vi kom därför på idén att fördjupa oss i ämnet och undersöka de bakomliggande faktorer som gör att lärare trivs på
sin arbetsplats. Det som övertygade oss ytterligare att gå vidare med vårt projekt var att ingen i Sverige, vad vi vet, har tidigare gjort en undersökning baserad på djupintervjuer av friskolelärare.
2. Syfte och frågeställningar
Vårt arbete utgår från rapporten Friskolor är bäst i klassen, en rapport om friskolor som publicerades av Svenskt Näringsliv år 2006. Denna rapport är en jämförande attitydmätning mellan friskolor och kommunala skolor. Den består av tre delstudier: elevstudie, skolpersonalstudie och föräldrastudie. I delstudien om skolpersonalen kom det fram att de överlag var mer positiva till friskolor men inte i lika hög grad som elevstudien och föräldrastudien. Detta omnämns endast i följande termer: ”… om än inte fullt lika kraftfullt positivt som de andra kategorierna.” Det var just denna formulering som väckte vårt intresse eftersom den aldrig gavs någon vidare förklaring. Därför avser vi att gå ett steg vidare genom att fokusera på friskolelärararnas attityd både till friskolor och till kommunala skolor.
Vårt syfte är därmed att skapa en djupare förståelse för friskolelärarnas egna uppfattningar på deras arbetssituation.
Vi har huvudsakligen tre frågeställningar:
• Hur ser friskolelärarna på sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten?
• Vilken uppfattning har friskolelärarna på sin arbetssituation? • Hur definierar friskolelärarna sin läraridentitet?
För att uppnå vårt syfte kommer vi att analysera intervjuer från tio friskolelärare samt undersöka om rapportens resultat är likvärdigt med vårt resultat.
9
3. Teoretisk bakgrund
3.1 Bakgrund om friskolor
Den svenska friskolans historia går tillbaka till 1800-talet då de vanligaste skolorna som inte ingick i det offentliga skolväsendet var flickskolor och yrkesskolor. Sedan dess har friskolan varit en del av det svenska skolväsendet. År 1988 bestämde riksdagen att det skulle utgå statsbidrag till friskolor som skiljde sig från den offentliga skolan med en speciell inriktning (Skolverket, 1994 s. 5).
Under 1990-talet skedde stora förändringar inom den svenska skolan, bland annat decentraliserades ansvaret över skolverksamheten från staten till kommunerna. En av anledningarna till denna förändring var att den dåvarande regeringen ville öka valfriheten för elever att kunna välja skola både inom det offentliga och inom det privata utanför sin hemkommun. Denna valfrihet skulle öka konkurrensen mellan kommunala skolor och friskolor och skulle leda till ”en stimulerande tävlan mellan olika skolor, som i sin tur skulle bidra till att höja kvaliteten inom hela skolväsendet” (Regeringens proposition: 1991/92 s. 95). Vidare i denna proposition gavs förslaget att godkända friskolor skulle få möjlighet att verka på nästintill exakt samma villkor som kommunala skolor och därigenom ha rätt till att söka det bidrag som motsvarar de kostnader som elevens hemkommun har. Detta bidrag kallas även för skolpeng och enligt Skollagen skall detta bidrag ”bestämmas med hänsyn till skolans åtagande och elevens behov efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till de egna skolorna” (Lärarförbundet, 2006, kap. 9 § 6).
3.2 Begreppsförklaring
När vi började med studien hade vi endast en vag uppfattning om den egentliga definitionen för följande begrepp: fristående skola och friskola? Enligt Skolverkets rapport är fristående
skolor det vanligaste och även det officiella begrepp som används idag. Detta begrepp
fastställdes av utredningen Fristående skolor för skolpliktiga elever eftersom man ville ha ett begrepp som innefattade alla skolor med en icke-kommunal huvudman och som inte skulle ge några ”värdeladdade associationer eller felaktig information” (SOU 1981 s. 34).
Trots att fristående skolor är det officiella begreppet så är det även vanligt att det dras ihop till
friskolor. Kanske är det så att det finns en officiell och en inofficiell term? Fortsättningsvis i
detta arbete kommer vi att använda oss av begreppet friskolor.
3.3 Friskolans olika inriktningar och huvudmän
I början av 1990-talet var de flesta friskolorna antingen konfessionella eller med en viss pedagogisk inriktning. Situationen har ändrats sedan dess och nu, år 2008, är antalet friskolor med allmän inriktning fler, de utgör 83 % av friskolorna medan de konfessionella – religiös inriktning – utgör 13 % (Skolverket, se tabell 1).
Tabell 1. Ungefärlig fördelning av olika profiler på friskolor på grundskolenivå, 2008:
Allmän inriktning Konfessionell inriktning Waldorf
83 % 10 % 6 %
I den allmänna inriktningen finns följande indelningar:
Speciell pedagogik Ämnesprofil Språklig/etnisk
28 % 13 % 6 %
Den vanligaste ägandeformen för friskolor är aktiebolag, 64 %. Därefter kommer ideella- och ekonomiska föreningar och stiftelser med 11 % och till sist enskilda firmor, handelsbolag och övriga ägandeformer med 2 % respektive 1 %. (Skolverket, se tabell 2)
Under läsåret 95/96 fanns det 238 grundskolor med annan huvudman än kommunen och under läsåret 07/08 fanns det 635 grundskolor, en tillväxttakt på nästan 33 skolor per år. När
11
det gäller gymnasieskolor fanns det 70 friskolor under läsåret 95/96 och under läsåret 07/08 hade antalet ökat till 359, vilket är en ökning på 24 skolor per år (Skolverket).
Tabell 2. Huvudmannaform på godkända skolor april 2008:
Aktiebolag Ideell förening Ekonomisk förening Stiftelse Enskild firma Handelsbolag Övriga 64 % 11 % 11 % 11 % 2 % 1 % 1 %
I tabell 3 visas skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor. Den stora skillnaden mellan skolformerna är ägandestrukturen, ledningshierarkin och intressenterna. De kommunala skolorna leds av politiker medan friskolorna leds av lekmän som i de flesta fallen är föräldrarepresentanter. Organisationsstrukturen skiljer sig också genom att friskolorna har en plattare organisation än de kommunala där det finns många nivåer från beslutsfattare till lärare. Vad gäller finansieringen för kommunala skolor är den budgetstyrd via kommunala anslag. Friskolorna finansieras genom skolpeng baserad på antal elever. Det gemensamma för båda skolformerna är att de måste följa de nationella styrdokumenten och skollagen.
Tabell 3. Den institutionella ramen för kommunala skolor och friskolor – skillnader och likheter.
Institutionell Faktor
Kommunal skola Friskola
Huvudman Kommun, förvaltningsnämnd.
Politikerledd verksamhet. -Varierar – stiftelse, förening, aktiebolag. Lekmannaledd verksamhet, ofta med föräldrarepresentanter.
Verksamhetens syfte och inriktning
Bred inriktning. Utbilda Sveriges ungdomar i enlighet med fastställda kunskapsmål, likvärdighetskrav och enlig den värdegrund som skolan ska vila på.
Ofta viss profil. Många friskolor har startats utifrån en ideologisk eller pedagogisk grundsyn som genomsyrar verksamheten.
Kan också gälla utbildningar som den kommunala skolan inte tillhandahåller.
Ledningshierarki Många nivåer ovanför rektor: kommun-ledning,
skolstyrelse/nämnd, förvaltningschef.
Få nivåer. Rektor rapporterar direkt till styrelsen/huvudmannen eller till VD för den verksamhet där skolan ingår.
Styrdokument Nationella styrdokument -
skollag, skolformsförordningar, läroplaner och kursplaner. Dessutom kommunal skolplan och skolans egna lokala planer.
Nationella styrdokument - skollag, skolformsförordningar, läroplaner och kursplaner. Dessutom den egna lokala skolplanen.
Beslutsprocess I princip fattas besluten
uppifrån och ned. Många beslut fattas på politisk nivå. Rektor ansvarar för genomförandet.
Beslut nedifrån och upp. Rektor tar fram beslutsunderlag till styrelsen och
ansvarar för genomförandet.
Insyn Politiker, skolverket, media,
föräldrar med flera. Offentlighetsprincipen.
Skolverket granskar friskolorna. Media. Därutöver ställer vanligen föräldrarna stora krav på insynen.
Intressenter Politikerna dominerande
intressent. Därutöver
skolförvaltning, lärare, elever och föräldrar.
I princip samma som de kommunala skolan. Politikerna har dock inte samma inflytande. Elever och föräldrar väger tyngre som intressent, då deras krav är avgörande för skolans fortlevnad.
Finansiering I princip budgetstyrd via
kommunala anslag. Vissa tillämpar skolpeng för kommunala skolor.
Kommunala medel via skolpeng baserad på antalet elever.
Konkurrens Begränsad-men ökande. Betydande.
Källa: Ledarskap i skolan - En jämförelse mellan kommunala skolor och friskolor , Svenskt Näringsliv (2002)
Efter att ha gått igenom friskolornas olika inriktningar och huvudmän och även vad som skiljer skolformerna emellan avslutar vi detta avsnitt med att säga vad som står i Skollagen gällande friskolor:
• Skolan skall stå öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet.
• Huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med de givna villkor.
• Skolan ska använda lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna.
• Skolan skall uppfylla de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor.
13
• Skolan är avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Eleverna skall utan kostnad ha tillgång till böcker, skrivmateriel, verktyg och andra hjälpmedel som behövs för en tidsenlig utbildning. Eleverna skall även på grundskolan erbjudas kostnadsfria skolmåltider. (Skollagen, kap. 9 §1, 2 och 7)
3.4 Rapporten Friskolor är bäst i klassen
Eftersom vi redan har nämnt rapporten tycker vi det är lämpligt med en mer utförlig presentation. Mot bakgrund av den snabba utveckling de senaste 15 åren av antalet friskolor över hela landet kom Svenskt Näringsliv, år 2006, ut med en rapport om friskolor med den inte helt opartiska titeln, Friskolor är bäst i klassen, där de genom telefon- och webbaserade intervjuer har gjort en jämförande attitydmätning mellan friskolor och kommunala skolor. I studien har man riktat sig till tre olika målgrupper: skolpersonal på gymnasieskolor, elever på gymnasieskolor och föräldrar till elever på grundskolor.
Den målgrupp som intresserat oss är skolpersonal anställda på friskolor på gymnasienivå. Av 1274 personer, besvarade endast 712 personalenkäten, en svarsfrekvens på 56 %. De har tillfrågats om deras attityd till olika studie- och arbetsmiljöfaktorer. Dessa faktorer är följande: synen på kompetens, känslan för sitt arbete, sin arbetssituation, möjligheter till egna initiativ och relationen till arbetskollegor. Svaren har sammanställts i olika stapeldiagram följt med några kommentarer. Sammanfattningsvis, anser personalen i friskolorna att de har större möjligheter till intressantare arbetsuppgifter, vidgad yrkeserfarenhet, lära nytt och bli mer kompetenta i sin yrkesroll än kollegorna i de kommunala skolorna. De anser sig också ha större frihet i sin egen planering, men anser att arbetstempot är något högre. De tycker också att de har något färre möjligheter att pröva nya idéer.
Även om svarsfrekvensen var låg, är vår uppfattning att denna rapport vill få fram en generell bild av hur skolpersonalen uppfattar skillnaden mellan kommunala skolor och friskolor vilket inte minst antyds i själva titeln. Även om resultaten överlag är mer positiva till friskolor, visar det sig att skillnaden mellan de olika skolformerna egentligen inte är så stor, något som väckte vår nyfikenhet.
3.5 Andra rapporter om friskolor
Att undersöka attityden hos lärare med erfarenhet från båda skolformerna har gjorts endast en gång i Sverige, vad vi kan se, i en undersökning som Demoskop gjorde för SAFs (nuvarande Svenskt Näringsliv) räkning år 2000. En granskning av innehållet på Libris hemsida (www.kb.se/libris/) vad gäller friskolor kan man snabbt se vilka frågor som är mest aktuella. Den religiösa inriktningen är den mest debatterade. Kristen friskola: nyhetsbrev för Sveriges kristna friskoleråd, på uppdrag av Sveriges kristna friskoleråd och Kristen eller kommunal skola? en jämförande studie av undervisning i religion och etik i en konfessionell kristen skola och en kommunal skola, skriven av Svensk arbetsgivareföreningen, är två exempel på detta.
3.6 Litteraturgenomgång
I boken ”Läraren i det postmoderna samhället” skriver Andy Hargreaves att ” läraren arbetar i en värld i förändring ” (Hargreaves 1998 s. 52). I denna förändringens tid ställs skolor och lärare i allt större utsträckning inför krav och möjligheter som kan vara svåra att bemöta. Istället för att följa denna förändringsutveckling tenderar skolans värld till att sluta sig inom sina redan kända system och strukturer eller ta sin tillflykt till gamla trygga myter som att ”skolan var bättre förr”. Klyftan blir mellan dessa världar allt större, vilket bland annat är grunden till den kris som skolan står inför idag (ibid s. 39). Med Hargreaves idéer och tankar i bakhuvudet, har vi funderat mycket kring kommunala skolor och friskolor och hur läraren förhåller sig till dessa olika skolformer. Begrepp som flexibilitet, rörlighet och individualism kan betraktas som ledord i det postmoderna samhället (Hargreaves 1998; Giddens 2003, Bauman 2002) och står i kontrast till ord som livslång anställning, kollektiv och storskalighet.
Att skolan står inför stora förändringar som Andy Hargreaves (1998) beskriver kan ingen idag förneka. Att vi befinner oss i skarven mellan det moderna samhället med dess klara och tydliga värderingar och det postmoderna samhället där förändring, flexibilitet och individualitet är dess ledord gör inte situationen lättare, vilket inte minst märks i skolans värld. Det moderna samhället beskriver Hargreaves som ett strukturerat, välordnat samhälle där kollektivet och staten spelar huvudrollerna. Där har samhället byggt upp stora och komplexa organisationer, inte minst inom skolans värld. Lärarnas arbete är väl definierat utifrån strikta ramar och lärarens bedömning har bytts ut mot standardiserade tester,
15
läroplaner och så kallade kvalitetssäkra program som har tagits fram på ledningsnivå (ibid s. 42). Denna storskalighet på bekostnad av mänskliga värden är bara några av de orsaker till varför modernitetens samhälle är i gungning (ibid s. 49). Det postmoderna samhället ställer större krav på flexibilitet, större förändringsbenägenhet, snabbare förändringstakt och mer decentralisering vilket står i motsatsförhållande till modernitetens synsätt. Postmodernismen skapar möjligheter för mänskliga interaktioner samtidigt som de både är styrkan och svagheten i det postmoderna samhället. I och med att postmodernismen är i dess linda och i ständig förändring är det lätt att falla in i modernitetens trygga spår, vilket enligt Hargreaves är kärnan till dagens motsättningar som ”Decentralister står mot centralister” (ibid s. 57).
Individualiseringen och globaliseringen lyfts fram som nyckelorden för det postmoderna perspektivet. Många studier och forskningsarbeten fokuserar mer och mer på att förstå individen. Att sätta individen i centrum är en effekt av globaliseringen vilket både Giddens (2003) och Bauman (2002) hävdar. Enligt Giddens påverkar globaliseringen inte bara de stora systemen utan också individens personliga sfär på olika sätt. Förr var det kollektivet som formade individen utifrån givna ramar. Eftersom kollektivets betydelse försvagas alltmer har människan ett behov att skapa sig själv. Bauman fortsätter i samma tankebanor genom att säga:
Identifieringskrigen står varken i strid med eller i vägen för den globaliserande tendensen: de är en legitim avkomma och ett naturligt ackompanjemang till globaliseringen, de hejdar den inte utan smörjer fastmer dess hjul. (Bauman, s. 186)
Bauman (2002) för resonemanget vidare genom att hävda att individualiseringen och samhället går hand i hand: ” samhället formar sina medlemmars individualitet, och individen formar samhället genom sina handlingar medan de följer strategier som är rimliga och möjliga inom de samhälleliga beroenderelationernas väv” (ibid, s. 59).
4. Metod
I detta avsnitt kommer vi att redogöra för de begränsningar vi har gjort i vårt arbete samt presentera undersökningsgruppen för att till sist lägga fram hur vi har genomfört djupintervjuerna.
När det gäller valet av tillvägagångssätt vill vi här kort presentera varför vi har valt att utgå ifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Fenomenografin studerar människors tankar, människors uppfattningar och upplevelser, det vill säga, både det de tänkt på och varit med om (Dimenäs, 2007 s. 157-58). Kvale säger vidare att samtalet är ett grundläggande sätt att vinna kunskap och är grunden för mänskliga interaktioner i världen (Kvale 1997). I vår studie vill vi studera tio friskolelärares tankar och upplevelser kring sin arbetssituation. Vi utgår från ett induktivt arbetssätt där våra resultat kommer att baseras på lärarnas erfarenheter.
4.1 Vårt perspektiv
Att djupintervjua friskolelärare om deras arbetssituation är för oss ett sätt att lyfta fram enskilda röster. Att välja lärare med erfarenhet från båda skolformerna men som idag är verksamma inom en friskola har vi sett som ytterligare en dimension till rapporten som kom ut 2006. Där har man skiljt lärarna åt, de som arbetar i kommunala skolor och de som arbetar på friskolor. Den åtskillnaden förstärker känslan av att dessa två skolformer, i stället för att komplettera varandra, är varandras motpoler. En uppfattning som vi också förstått råder bl.a. i lärarrummet och i massmedia.
Vi har under hela arbetsprocessen förhållit oss så neutrala som möjligt till de olika skolformerna, men vi har inte kunnat undgå den positiva andan som de intervjuade friskolelärarna har. Att det finns flera aktörer än kommunen, anser vi, främjar mångfalden och valfriheten för såväl elever, föräldrar som för lärare. Strävan att uppnå skräddarsydda lösningar blir allt mer en realitet för alla inblandade parter. Att endast bejaka sin yrkesroll är nog inte tillräckligt för den postmoderna individen. Däremot att förena yrkesrollen med sina personliga egenskaper, tror vi, är vad fler och fler strävar mot. En strävan som vi också har som blivande lärare. Att hitta en skola som passar oss både yrkesmässigt och personligt är det optimala, oavsett om det är en kommunal skola eller en friskola. Vårt antagande är att lärare är mer intresserade av skolans inriktning, elevunderlag och arbetsformer än vem skolans
17
huvudman är. Ingen vill arbeta på en skola där ledningen varken ser en eller är lyhörd för ens tankar och idéer. Vi tror dock att den yngre generationen är mer benägen att byta skola och skolform medan den äldre generationen troget stannar kvar på samma skola. Ytterligare en fundering som vi har: är om kommunala skolor är av det modernistiska slaget medan friskolor redan har en fot i det postmoderna samhället. Och att det kan vara en av förklaringarna till den frustration som lärare med ett postmodernt tänkande kan känna.
4.2 Begränsningar
För att nå vårt syfte valde vi att intervjua tio behöriga lärare som idag arbetar på en friskola men som även har arbetat inom den kommunala verksamheten. I detta arbete valde vi att begränsa oss till friskolor på gymnasienivå i Malmö och Lund. Detta gjorde vi av praktiska skäl, men även av personliga, eftersom vi var nyfikna på den nivån som vi inte har kommit i kontakt med under vår verksamhetsförlagda tid, då vi endast har varit på högstadienivå. Varför begränsa oss till just friskolor? Debatten kring friskolor upplever vi ofta som skev och det har väckt vår nyfikenhet. Vi tänkte att vårt uppsatsarbete skulle leda oss till en större förståelse för dessa skolors vara eller icke vara. Med vår status som lärarkandidater hoppades vi att få en större inblick i hur det är att arbeta på dessa skolor på ett mer naturligt sätt.
4.3 Undersökningsgrupp
För att få kontakt med den målgrupp vi eftersökte skickade vi ett elektroniskt brev till samtliga friskolor på gymnasienivå i Malmö och Lunds kommun, sammanlagt 25 skolor. Vi kom även i kontakt med en lärare på en friskola på grundskolenivå i Helsingborg. Även om vi hade tänkt enbart intervjua lärare på gymnasienivå, ansåg vi att denna lärare hade den erfarenhet vi efterfrågade. Detta eftersom hon tidigare har arbetat på en friskola på gymnasienivå. De 10 intervjuade lärarna har själva hört av sig till oss och välkomnat oss till deras skola där intervjuerna har skett på en så avskild plats som möjligt.
Personerna vi har intervjuat är mellan 29 och 59 år, sex manliga lärare och fyra kvinnliga lärare, samtliga behöriga lärare med olika ämneskombinationer. Alla lärarna i intervjugruppen har tidigare arbetat på kommunala skolor men jobbar nu på en friskola. De friskolor de arbetar på har mellan 106 och 700 elever. Dessa friskolor har sina profileringar och specialinriktningar som gör dem unika var och en på sitt sätt. De kommunala skolor som
kommer upp i diskussionerna är oftast stora gymnasieskolor i Skåneregionen förutom några lärare som hade sin erfarenhet från kommunala gymnasieskolor från Stockholmstrakten.
4.4 Genomförande
Som arbetsmetod har vi valt att genomföra kvalitativa djupintervjuer med tio lärare. Intervjuerna har genomförts på varje persons skola och på en avskild plats. Innan vi startade själva bandinspelningen var vi noga med att presentera vårt syfte, våra intervjuområden och de etiska riktlinjer som vi följer under vårt uppsatsarbete. Vid den första kontakten fick lärarna endast veta vilken ämnesinriktning vårt uppsatsarbete skulle ha, men inte specifikt vilka frågeställningarna var (se bilaga 1). Dessa frågeställningar presenterade vi innan vi började banda intervjun för att alla lärare i studien skulle ha samma utgångspunkt vid själva intervjutillfället. Vi tydliggjorde även vikten av att skydda de personuppgifter som skulle kunna identifiera de enskilda personerna eller skolan. Innan själva inspelningen uppmanade vi dem att prata så fritt som möjligt och utgå från deras egna erfarenheter, men att vi då och då kunde komma in med följdfrågor eller be dem att tydliggöra eventuella oklarheter. Tiden för intervjuerna var cirka 45-60 minuter. Varje intervju har vi noggrant transkriberat.
När vi, inledningsvis, skulle välja metod insåg vi på ett tidigt stadium att vi inte skulle kunna använda oss av enkätstudie. Eftersom en sådan studie är mer styrd hade det varit svårt att få fram samma uttömmande och spontana svar som vi nu har fått med den kvalitativa intervjumetoden. Enligt Dimenäs (2007, s. 48) är en kvalitativ intervju jämförbar med ett vanligt samtal, förutom att i detta samtal finns ett bestämt fokus. Det är intervjuaren som ansvarar för hur samtalet ska fortskrida och ser även till att man håller sig till ämnet. Det är viktigt att man tänker på att inte använda sig av ledande frågor. Eftersom vårt fokus ligger på varje enskild lärares erfarenheter är denna metod att föredra. Dimenäs förklaring av en fenomenografisk undersökning passar in på vårt tillvägagångsätt. För oss har det varit viktigt att den man intervjuar får berätta sina egna erfarenheter och att deras uppfattningar tas ur sitt sammanhang för att slutligen jämföras och analyseras.
I det brev vi skickade ut vecka 34 (22/8) ber vi rektorn på varje skola att skicka vår förfrågan vidare till lärare med den erfarenhet vi efterfrågar. Vi valde att kontakta rektorerna direkt istället för att ta kontakt med varje enskild lärare för att undvika eventuella missförstånd mellan skolledningen, lärare och oss. En vecka senare hade tolv skolor svarat. Av dessa tolv
19
skolor fick vi positivt svar från fem lärare med den rätta bakgrunden för vår undersökning. Svaren kom antingen direkt från läraren själv eller från friskolornas rektorer med en lista på namn vi kunde kontakta. För att uppnå vårt mål med att intervjua tio friskolelärare, var vi tvungna att skicka ut en påminnelse vilket vi gjorde en vecka senare. Under den andra veckan fick vi svar från ytterligare fyra lärare. Veckan därefter blev det slutligen klart med den sista intervjun. Den spontana viljan att ställa upp på en intervju har varit en viktig faktor i arbetet och detta kommer att diskuteras senare i uppsatsen. Denna spontanitet genomsyrar vårt arbete och därför har vi inte varit påstridiga i våra försök att få tag på frivilliga lärare. Eftersom ett av ledorden i vårt arbete är valfrihet anser vi det vara viktigt att den även är applicerbar på själva metoden. Vi är medvetna om att vårt val av metod kan ifrågasättas vad det gäller reliabilitet och validitet. Denna punkt kommer vi dock att diskuteras senare.
4.5 Analysmetod
Den tolkning vi kommer att göra av vårt material kommer att vara ur ett fenomenografiskt tänkande som i stora drag studerar hur en person uppfattar sig själv och sin omgivning (Dimenäs 2007, kap. 11). För att kunna studera hur detta fenomen kan uppfattas samlar man in data genom till exempel intervjuer. Dessa intervjuer sammanställs och analyseras för att kunna få fram intervjupersonernas uppfattningar om det studerade fenomenet (Dimenäs 2007, s. 158). I vårt fall kan man säga att fenomenet är resultaten i rapporten Friskolor är bäst i
klassen där man har gjort en jämförande attitydmätning av bland annat skolpersonal i
kommunala skolor och friskolor.
Vårt syfte är bland annat att skapa oss en bild av vilken uppfattning friskolelärarna har på sin arbetssituation. För att nå fram till vårt syfte började vi med att transkribera intervjumaterialet. Därefter läste vi igenom och identifierade vad som sades i materialet genom att markera den text som var meningsbärande. För det tredje har vi formulerat teman som dominerade i varje intervju. Därefter ställde vi frågor till vårt material utifrån våra frågeställningar. När alla intervjuerna hade bearbetats och jämförts med varandra kunde vi börja identifiera kategorier som var gemensamma för alla intervjuerna.
4.6 Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet
Reliabilitet och validitet är begrepp som återkommer i all information som skall bearbetas. Forskaren måste alltid kritiskt granska den för att se hur tillförlitlig och giltig den är efter
bearbetning. Judith Bell (2007, s. 116) definierar reliabilitet som ett ”mått på i vilken utsträckning ett instrument eller tillvägagångssätt ger samma resultat vid olika tillfällen under i övrigt lika omständigheter”. Validitet däremot är ett betydligt mer komplext begrepp enligt Bell. Det är ett ”mått på om en viss fråga mäter eller beskriver det man vill att den ska mäta eller beskriva” (ibid s. 116). För att kunna diskutera en studies validitet måste man i första hand veta helt säkert vad man vill mäta eller beskriva, vilket inte alltid är enkelt. Ett sätt man kan använda sig av är dock att visa intervjufrågorna.
För att vårt arbete skall vara så tillförlitligt och trovärdigt som möjligt har vi kontrollerat under hela arbetsprocessen det bearbetade materialet i förhållande till vårt syfte. Vi är medvetna om att det som framkommer under intervjuerna är lärarnas egna tankar och funderingar kring sin arbetssituation. Vårt syfte med detta arbete är inte att tolka ord för ord, utan mer att lyfta fram de övergripande tankarna i intervjuerna. Vi är också medvetna om att det sker en viss förskjutning av verkligheten när man gör en transkribering. Det innebär att ingen transkribering av en och samma intervju är den andre lik. För som Steinar Kvale (2007, s. 152) påpekar, vad gäller transkribering av en intervju, finns det flera sätt att transkribera den: ”Utskrifter är inte kopior eller representationer av någon ursprunglig verklighet; de är tolkande konstruktioner som fungerar som användbara verktyg för givna syften.” För att kunna vara så trovärdiga som möjligt har vi varit noga med att ha en så stor intervjugrupp som möjligt. Att basera vårt arbete på tio intervjuer har vi ansett som tillräckligt tillförlitligt för att kunna få fram intressanta resultat som kan undersökas med de resultat som den rapporten vi baserat vårt arbete på har kommit fram till.
De personer som vi intervjuat har alla själva tagit kontakt med oss utifrån den information vi skickade till rektorerna. De har alla tagit emot oss och våra intervjuområden på ett positivt och intresserat sätt. Ingen verkar ha blivit påtvingad att ställa upp. Skolledningen har endast agerat som våra budbärare. Sen har det varit upp till var och en att kontakta oss. Vi har sett det som en stor fördel att lärarna spontant har kontaktat oss. I motsats till många andra studier har vi inte delat in våra intervjupersoner i olika kategorier redan från början i exempelvis ålder, kön, etnicitet eller liknande. De lärare vi intervjuat har sett det som en god gärning att kunna vara oss till hjälp i vårt examensarbete. De kommer själva ihåg hur det var. Att vi är blivande lärare har skapat en viss vi-känsla med våra intervjupersoner och har varit till fördel i vårt arbete.
21
Vi kan endast spekulera i orsakerna till att de övriga tillfrågade lärarna inte har kontaktat oss. Det kan vara allt från tidsbrist, inte fått informationen från skolledningen, till ointresse. Men vi anser att det inte är relevant i vår studie att fundera på dem som inte svarade. Det intressanta är varför just dessa tio lärare ställde sig positiva till att vara med i vår undersökning. Kan det ha varit känslan av att kunna göra en god gärning eller att få diskutera ostört om sig själv både som lärare och som individ kring frågeställningar som verkligen berör som har varit lockande.
När det gäller generaliserbarheten i detta arbete eftersträvar vi inte att intervjua tio friskolelärare och sen omvandla deras svar till något allmängiltigt. Vår tanke är inte heller att dra slutsatser som sedan kan tolkas på ett allmängiltigt sätt, utan vi ser varje lärare som en egen värld. Världarna går in i varandra och skapar nya konstellationer. Det viktiga för oss är att lyfta fram friskolelärarnas syn på sin arbetssituation och undersöka de bakomliggande faktorerna som gör att han eller hon trivs på sin arbetsplats. Dessa bakomliggande faktorer kan å sin sida vara av mer generell karaktär.
5. Resultat
Utifrån våra intervjutranskriberingar har vi valt att lyfta fram de faktorer som lärarna ansett viktiga för att trivas på sin arbetsplats. När de tio lärarna (sex män och fyra kvinnor) nämner skolformen privatskolor så är det friskolor som de syftar på. Vi kommer att namnge våra intervjupersoner med fingerade namn för att läsaren lättare ska följa våra resultat.
• Lärarens identitet
• Lärarens kontakt med elever och föräldrar • Lärarens kontakt med kollegor
• Lärarens kontakt med ledningen • Lärarens arbetssituation
5.1 Lärarens identitet
De tio lärare vi har intervjuat har alla en stark yrkesidentitet, de är alla stolta ämneslärare. De har först och främst presenterat sig själva och sin ämneskompetens. Men under denna fas har även andra aspekter uppkommit som vi inte hade tänkt på innan, som till exempel lärarens sätt att identifiera sig själv. Just den aspekten var för oss endast formalia, medan lärarna dröjde sig kvar längre vid den frågeställningen än vad vi hade tänkt oss från början.
Stina: Min grundkompetens är ju svenska som huvudämne och engelska. Sen har jag läst lite andra ämnen. Jag har läst juridik och sociologi och en fritidsledarutbildning, då. … Och sen har jag läst på Lunds författarskola …
En av orsakerna till att lärarna trivs på sin skola är att de kan identifiera sig med den, spegla sig i dess glans och vara en del av den. Det har oftast mer med skolans profilering att göra än med skolformen.
Stina: Mm, denna skola jag jobbar på nu, passar mig, min personlighet.
Per som är behörig gymnasielärare i svenska, SO, NO och språk har tidigare arbetat inom byggbranschen, en kombination som kommer honom väl till pass på en friskola med bygginriktning. När han blev erbjuden jobbet på den nuvarande friskolan, kände han att han hade hamnat rätt.
Per: … jösses, nu får jag chans att jobba med båda mina branscher. En fot i varje utbildning, så att säga.
Bill, en annan lärare, tycker om att resa vilket han numera kan kombinera på sin nuvarande arbetsplats, och så här svarar han på frågan om han sökte någon specifik friskola.
Bill: Ja, just den här, eftersom de har turistprofil och jag älskar verkligen att resa och ordna resor och allt som har med turism att göra så det verkade jätte, jätte intressant.
De lärare som känner att de har hittat rätt känner också att de utvecklas både professionellt och personligt, och att den nuvarande arbetsplatsen bättre tar tillvara på lärarnas tidigare erfarenheter. Överlag framgår det av intervjuerna att lärarnas hela kompetens värderas och tas mer tillvara på de friskolor där de arbetar nu än på de tidigare kommunala skolorna. Identifikationen till sina ämnen är större än den till rollen som pedagog:
23
Mats: Då får jag väl vara ärlig och säga att jag är mer en ämneslärare än pedagog…
Alltså det är inte så att alla har identiteten lärare här. Även om dom har lärarexamen. Jag har inte den identiteten helt och hållet. Jag är lärare. Jag är stolt att vara lärare men jag är också något annat. Jag är skribent. Jag är frilansskribent och jobbar som redaktör på fritiden.
Att kunna matcha sin personlighet med rätt skola känns viktigt. Många lärare känner att de har hamnat rätt:
Stina: Det här passar mig perfekt, alltså! … jag känner att här, jag får väldigt mycket
utlopp för det här att fixa, greja och ordna… Så det känns jättebra… Jättekul, faktiskt!
5.2 Lärarens kontakt med elever och föräldrar
Eftersom friskolan är mindre, känner de lärare vi intervjuat att de har en annan kontakt med elever och föräldrar. Kontakten med eleverna är mer personlig eftersom det oftast är färre elever på friskolor än på kommunala skolor. Skolorna där lärarna arbetar på sätter mentorskapet i fokus. Eftersom de oftast är mentorer för ett mindre antal elever skapar det både en gemenskap och en familjär atmosfär. Denna personliga kontakt innebär att många av de problem som dyker upp lättare går att lösa. De flesta lärarna känner inte bara sina egna elever utan alla elever på skolan:
Bill: … det finns inte en elev som jag inte känner, det är tio klasser, alla har jag eller har jag haft undervisning med på ett eller annat sätt. … Jag vet exakt om det är en ny människa som sätter sig i soffan. … Man får ju en annan kontakt och jag tror också att eleverna känner sig sedda.
Kontakten med föräldrar upplever lärarna också som bättre. Några av de intervjuade lärarna har en tät kontakt med föräldrarna via skolans intranät:
Mats: De loggar in på en plattform. Där finns all information som de behöver veta: frånvaro, betyg, uppgifter, vilka har läxa som har lämnats in, vilka som inte har lämnats in. De följer hela studiegången på nätet. Och sen ringer de till mig om de har några frågor. Så behöver man inte ha de här 58 mötena per termin utan man har ett i terminen. För det är viktigt med den personliga kontakten också.
En av lärarna, Jessica, tror att det kan bero både på skolformen men även till en viss del på föräldrarna. Men samtidigt påpekar hon att den främsta anledningen kanske är på grund av
skolornas olika arbetssätt, det vill säga på kommunala skolor har man oftast fler elever vilket innebär att det är svårare att engagera sig på samma sätt i de eleverna. Jessica fortsätter med att ge exemplet att om en elev är försenad så tar läraren kontakt med föräldrarna eftersom hon känner att det inte är hennes uppgift och efter en vecka så brukar det ha löst sig. Hon menar även att: ”det känns bra att vi som lärare får backup från föräldrarna”. Detta gör, enligt henne, att hon kan ägna sig mer åt sina pedagogiska uppgifter. Det är dock inte alla lärare i undersökningen som tycker att det är någon skillnad i kommunala skolor och friskolor när det gäller kontakten med föräldrar:
Christine: Jag märker ingen skillnad på kommunal- och privata skolor med
föräldrakontakten. För de föräldrar som tar kontakt är de som minst behöver det och som vi egentligen inte vill ha kontakt med.
5.3 Lärarens kontakt med kollegorna
Relationen med kollegor är en viktig trivselfaktor vilket kommer fram i alla intervjuer och det har inget att göra med vilken skola man arbetar på.
Stina: … just det här med kolleger har fungerat jättebra på alla skolor.
Varför det oftast fungerar bättre på en friskola är småskaligheten. Att arbeta i ett homogent arbetslag tar många lärare upp som en annan viktig trivselfaktor oavsett skolform:
Mats: Det är en nischad skola så att alla lärare snackar om samma saker. Det handlar
om media här och journalistik där. … Alltså, vi har mycket gemensamt, vilket gör att relationerna blir väldigt smidiga.
Att stå utanför den homogena gruppen kan upplevas som frustrerande, något som Per framhäver då han jämför sin tidigare arbetsplats med den nuvarande:
Per: Det är som natt och dag. Kom man på måndagen så satt man och diskuterade lite vin och ost och vad man hade ätit på helgerna. Det var ingen som hade druckit starköl och ätit chips. Det var bara jag.
Ytterligare en trivselfaktor som kommer fram i några av intervjuerna är åldern. Det är framför allt de yngre som gärna påpekar det vid flera tillfällen. De ser åldern som en av orsakerna till ett bättre samarbete och de anser att äldre lärare är trötta och väntar på pensionen:
25
Mats: Vissa äldre som väntar på pensionen sitter och glittrar med ögonen när dom
pratar om vad dom ska göra när dom blir pensionärer.
Men det håller inte alla med om som vi har intervjuat. Några lärare har en mer nyanserad syn pååldern och menar på att det har mer med personligheten att göra.
Björn: För det finns dom som är super rigida redan från första dagen de kommer ut från
Lärarhögskolan och vet precis hur allting ska vara och så är det, för så var det när jag gick i skolan. Till dom som har jobbat i 40 år och är jätte flexibla och kan anpassa sig liksom, ta nya perspektiv.
En annan lärare hakar på samma idé att åldern inte spelar en lika stor roll, det handlar mer om personligheten. De som inte bryr sig om åldern är framför allt de äldre lärarna. De tycker bara att det är positivt att jobba i åldersblandade arbetslag.
Birgitta: Det spelar ingen roll hur gammal man är.
De intervjuade lärarna har på ett eller annat sätt poängterat det faktum att ju mindre en verksamhet är desto viktigare är det att alla drar sitt strå till stacken. I en stor skola är det lätt hänt att man varken syns eller märks. Någon påpekade att det säkert finns de som föredrar att vara anonyma. Det gemensamma draget för lärarna i undersökningen är att samtliga tycker om den sociala biten i sitt arbete. En lärare går så långt att han tycker loven är för långa och längtar till sin arbetsplats:
Per: ... jag kan komma på mig själv i augusti att sitta och längta livet ur semestern. …
O som sagt, vi har väldigt skoj när vi träffas i augusti med teambuildningsdagar.
Det som framför allt räknas för den här läraren är den genuina kontakten med kollegorna och den gemenskapen ger honom energi och arbetsglädje. En av lärarna uttrycker sin relation till sina kollegor på följande sätt:
Stina: Vi har det så bra tillsammans. Det viktigaste för oss, är att vi trivs ihop. Och vi
visar verkligen att vi stöttar varandra. Vi kompletterar varandra jätte bra. Alla är väldigt olika. Alla har väldigt olika kompetenser. Alla uppskattar varandra väldigt mycket.
När Stina hade fått erbjudande om att börja på en annan skola samlades kollegorna och sa: ”Vi vill inte att du slutar här… Du får inte sluta, vi måste ha dig kvar här.” Hon medger att det var detta som fick henne att stanna kvar, de starka banden till arbetskollegorna.
5.4 Lärarens kontakt med ledningen
Samtliga intervjuer framhåller problematiken kring ledningen och då särskilt den kommunala. Utifrån djupintervjuerna ligger den stora skillnaden mellan skolformerna hos ledningen. Ledningen är den som styr och leder verksamheten, uppmuntrar och stödjer personalen. Vad ledningen gör och säger har stor påverkan på lärarnas dagliga arbete. Därför är ledningens roll så viktig för lärarnas arbetssituation. När man pratar om ledningen kommer många starka känslor fram. Här har oftast intervjupersonerna låtit sina känslor svalla över och kommentarerna är mer kraftfulla än kring de andra intervjuområdena. Några har jämfört sin tidigare rektor med en ”Lasse Berghagen”- typ som mest sitter och rullar tummarna i sitt arbetsrum. Några andra kraftfulla omskrivningar av tidigare ledning och skola är ”stenmonster” och ”gamla drakar”. Samtliga lärare påpekar att det inte beror på skolformen utan att det har att göra med skolans styrning. En av lärarna kommenterar detta på följande sätt:
Hugo: Det var en gammal militär som man hade satt som rektor, som hade jobbat på
lågstadiet tidigare. Det blev lite så, han hade inte en egentlig erfarenhet av gymnasiet på det sättet… Jag tror, men det är bara spekulationer, att kommunala skolor oftast har en tendens att inte sätta pedagoger på höga ledningspositioner på skolor. Det tror jag friskolorna gör mer.
Men andra lärare har andra erfarenheter som säger emot ovanstående citat. Där är frustrationen stor när gamla kollegor blir rektorer. En annan negativ aspekt som kommer fram under intervjuerna är när en ledning är oförmögen till handling.
Bill: Problemet var att ledningen var också ny, men den bestod av gamla lärare till de
andra gamla lärarna, så att det var bara negativt. […] Fick jag bestämma något med rektorn som han tyckte var bra, så tre dagar senare när kollegorna hörde något om det så blev det ändrat mitt i allting. Det gick inte… Nytänkande var svårt […] Hans enda förklaring var att, det sitter mycket i väggarna. Så då sa jag: då får man slå ut väggarna.
27
En bra ledning för många av lärarna är en ledning som ser möjligheter och inte endast fokuserar på problemen. Lärarna anser att den största orsaken till att de inte trivdes på tidigare arbetsplatser berodde på ledningen: oförmåga att lösa problem, att hantera personalen, att vara tydlig i sitt ledarskap och att styra antingen för mycket eller för lite.
Hugo: Jag känner mig mycket mer vän med min chef här än vad jag gjorde med min
chef på den kommunala skolan. Han var mer chef liksom än vad han var kollega och vän. På den här skolan är det verkligen så att man har bättre kontakt med honom. Han är ute mycket mer i verksamheten.
En annan aspekt som är viktig är ledningens förmåga att ta tag i problem. I intervjuerna finns många exempel på hur ledningen hanterar problem både positivt och negativt. En av lärarna berättar hur personal och ledningen tillsammans tar itu med problemen direkt:
Stina: När vi får problem då tar vi itu med dem till 100 % direkt. Och det har jag varit
med om så mycket på kommunala skolor att man sopar problemen under mattan. Att man inte, när det är mobbning, t.ex. inte vågar ta i det för att man är så rädd att göra fel. Här gör vi det stenhårt och rakt på sak klart och tydligt.
Ett annat exempel på handlingskraft som upplevs som positivt av en lärare är när rektorn beslutar på stående fot att en elev med dyslexi ska få sina hjälpmedel så fort som möjligt. Två dagar senare är de på plats. Något som imponerar både på eleven och läraren.
På deras nuvarande arbetsplatser är ledningen däremot närvarande, flexibel och tillgänglig och gör så att alla mår bra. Kalle, en annan lärare, förklarar det med att ledningen på den skola han arbetar på har delat upp arbetsuppgifterna så att en ansvarar för den ekonomiska och administrativa delen och någon annan ansvarar för den pedagogiska vilket innebär att ledarskapet blir tydligare. En platt organisation ses som positivt eftersom beslutgången är snabbare:
Per: Ja, då är det så här att den här organisationen är extremt platt. Vi upplever inte att vi har en rektor som på något sätt styr oss. Utan alla har lika mycket att säga till om. Och vi bestämmer tillsammans.
Det är viktigt att ledningen lyssnar på sin personal och att det finns en ömsesidig tillit till varandra. Lärarna överlag är överens om att en rektor bör ha en pedagogisk bakgrund för att bättre förstå verksamheten och dess personal.
En av lärarna ger följande exempel på hur situationen såg ut på hans förra arbetsplats, som var en kommunal skola:
Bill: Alla var mer eller mindre nyexade och ville testa på allt möjligt. Men vi kom
ingenstans, verkligen ingenstans. Efter två-tre år tappade jag lusten helt för att man försökte och försökte men det hände absolut ingenting.
Även om många lärare är positiva till sin nuvarande ledning är de så pass öppna under intervjun och medger att det inte alltid är så enkelt. En av lärarna tar upp svårigheter med att ha en huvudman som inte har någon skolerfarenhet. Som lärare måste man hantera problem som kan tyckas självklara inom skolvärlden:
Stina: Det finns brister i privat också. Vissa saker får vi inte pengar till, när det gäller
eleverna till exempel och det hade varit självklart på en kommunal skola. … Det kan vara lite trögt här ibland för att … Och det har att göra med att AB är vår huvudman och inte är van att driva skola, förstår inte riktigt vad som behövs.
5.5 Lärarens arbetssituation
För att en lärare skall vara tillfredsställd i sin arbetssituation är det många faktorer som påverkar den. I vår undersökning är betydelsen av att bli sedd både av ledningen och kollegor en viktig faktor. Att kunna påverka sin arbetssituation, få vara kreativ och få gehör för sina idéer är också viktigt för lärarna.
Även om arbetstempot anses av de flesta vara något högre på friskolor är det inget hinder för att kunna trivas. Alla lärare är överens om att den är högre på friskolor. En lärare säger att det kanske inte passar alla lärare att arbeta så, men för hans del känner han att han hamnat alldeles rätt, eftersom han gillar att det händer saker och ting hela tiden. För de flesta lärarna upplevs inte det höga arbetstempot som betungande, eftersom den tiden används framförallt till kärnverksamheten det vill säga i form av elevstöd, mentorskap och tätare samarbete mellan kollegorna.
Lärarna anser sig ha bättre kontroll över sin arbetssituation på en friskola än på en kommunal skola. En av lärarna trodde att det skulle vara större skillnad mellan eleverna på de olika skolorna, men insåg att det är samma problematik som man hanterar. Skillnaden är att friskolor är mindre och därigenom blir det betydligt kortare beslutsväg mellan lärarna och
29
rektorn vilket i sin tur ger klarare roller och snabbare och tydligare besked. Om en lärare inte sköter sitt arbete ordentligt på en friskola är det mer sannolikt att det uppdagas av kollegorna eller av rektorn just beroende på storleken:
Christine: Om jag har ett problem så vet jag exakt vem jag ska vända mig till och
man kan få stöd och man kan få hjälp. Just det här att man kan få stöd av ledningen ”no matter what”, det är på ett helt annat sätt och det har jag inte riktigt känt att jag fått på kommunala skolor. Det är ju så stort det är så många lärare och det är så många ... Man vet inte riktigt vem man ska vända sig till.
På de kommunala skolorna kände de flesta lärarna en viss frustration. Denna frustration grundade sig i kringliggande faktorer, allt från hårda besparingarna som slår hårt mot kommunala skolor, storskaligheten till ledningens brist på handlingskraft och visioner.
Många av lärarna pratar om frihet under ansvar som en förutsättning för trivsel. Samtliga lärares uppfattning är att fördelen med läraryrket, generellt sett, är att man har en stor frihet och det är just det som uppskattas:
Kalle: Det är det jag uppskattar med läraryrket. Det är fortfarande ett jobb med mycket
frihet. Du kan ju anpassa din situation väldigt mycket.
Många kopplar friheten i förhållande till hur många undervisningstimmar man är skyldig att göra i veckan, det vill säga desto färre timmar man arbetar desto större frihetskänsla har man. Samme lärare ställer sig tveksam till att vissa skolor har infört en 40-timmars vecka:
Kalle: Vissa skolor har börjat med 40-timmars arbetsvecka. Det hade jag inte
uppskattat, för då försvinner den här friheten och charmen. För det är ju inte bara undervisningen som är det roliga men också det att du kan göra vad du vill.
Kalle är dock beredd att jobba 60-70 timmar i veckan ibland. Men det är för hans egen planerings skull. Friheten är att efter en krävande period kunna styra fritt över sin egen tid. För frihet handlar ju också om att kunna göra sitt arbete på annan plats när man själv vill utan att behöva bli ifrågasatt av varken ledning eller kollegor.
För att trivas på sin arbetsplats måste man känna sig trygg med sin anställningsform, vilket inte alla gör, och det har bidragit till ett aktivt byte av arbetsgivare. I flera års tid får en lärare
arbeta utan fast anställning för att ledningen drar ut på beslutet så länge de kan. Så här beskriver han situationen:
Björn: Men då var det så att de drog ut på det så länge som möjligt, även om de hade
en lärare som de sa: Du är jättebra, vi tycker du gör ett bra jobb. Men du får inte fast anställning förrän vi måste. Och det var inte så jätteroligt, då… Då sökte jag andra tjänster under tiden…
En av våra frågor till lärarna gällde vad deras byte berodde på. Vi fick många olika svar och en lärare som har arbetat på kommunal skola och friskola i olika omgångar berättade att vid första bytet berodde det på lönen, andra gången var det arbetssättet som fick styra. En annan lärare berättar att han hade arbetat på två kommunala skolor tidigare och kände att han inte var beredd på en tredje ”nitlott” så därför sökte han sig till en skola som var nystartad, där öppenheten mot nya idéer och utvecklingsmöjligheterna var större, därför blev det en friskola. En lärare talade om att hon kände efter år inom det kommunala att hon ville byta skola. Hon valde friskola för att det var någonting nytt och hon skulle få möjlighet att vara med och starta upp en ny friskola. Denna möjlighet kunde hon inte motstå. En annan lärare ser bytet som något nytt och spännande:
Birgitta: Lite läskigt har det varit men jag tycker ändå att det är skönt att bli lite omskakad och inte bara gå i sina gamla tofflor.
Vidare beskriver en lärare sin syn på arbetsglädje:
Bill: Arbetsglädjen, här jämfört med där, det är två helt olika världar. 5.6 Lärarens lön och incitament
Det som är gemensamt för samtliga lärare är att de både har en högre lön och större möjligheter för personlig utveckling på deras nuvarande friskola än vad de haft tidigare. Det kan handla om en förbättring i ekonomin, vilket innebär att lärarna bl.a. har möjlighet att få åka på vidareutbildning, ordna studiebesök för eleverna, uppdatera läromedlen eller att kontakta föreläsare.
En av lärarna påpekar att det inte bara har med ekonomin i sig att göra utan vad skolorna väljer att satsa sina pengar på. Samma lärare fortsätter med att berätta att hon uppfattade det
31
som att inom det kommunala var vidareutbildning mest något som existerade i teorin men inte kunde omsättas i praktiken eftersom det inte fanns tillräckligt med pengar.
En av de äldre lärarna vi intervjuat påpekar sin förvåning över att ledningen på den nuvarande skolan anställde henne istället för en nyutexaminerad lärare:
Birgitta: Jag trodde inte att jag kunde vara attraktiv eftersom jag är dyrare än en nyexad
lärare. Jag var väldigt förvånad att de ville ha mig.
Detta visar på att den ledningen ansåg erfarenhet vara viktigare och då är det inte relevant om det blir dyrare rent lönemässigt.
En annan lärare tar upp frågan kring det kollektiva avtalet. På hans nuvarande skola har de inget avtal vilket han anser kan ses, till en början, som något negativt. Detta innebär, enligt honom, att facket inte kan bromsa din lön.
Kalle: Det har hänt mig många år, att man var framåt och ung så fick man ett
lönepåslag så kom facket och sa att det inte går för de andra ska också ha, så fick man mindre i lön.
När det gäller möjligheterna till vidareutbildning så är alla överens om att det finns en frikostigare budget för varje lärare på sina nuvarande skolor än vad de har erfarit tidigare. För en del blir det en positiv kulturkrock.
Bill: För att inte låta för överdrivet nöjd med allting, men jag var verkligen så positivt
överraskad över allting. Det fanns utrymme för vad som helst och hade man bra idéer så kunde man förverkliga det på en vecka. Det finns inga stopp, om man vill utveckla skolan. Det var lite av en kulturkrock. Det var helt chockerande för mig när jag kom hit. Jag kunde inte tro det. Jag vågade inte ens kopiera när jag kom hit.
En annan av lärarna berättade att hon blev erbjuden en tjänst som utbildningsledare redan första året, men det blev inte aktuellt förrän något år senare. Denna tjänst innebar att hon fick chansen att komplettera sin lärartjänst både i klassrummet men även med kollegerna. Detta är läraren mycket nöjd med eftersom hon tycker att det blir för tufft att enbart ha lektioner.
6. Diskussion och slutsats
Våra frågeställningar var:
• Hur ser friskolelärarna på sin kompetens och möjlighet att vara delaktig i verksamheten?
• Vilken uppfattning har friskolelärarna på sin arbetssituation? • Hur definierar friskolelärarna sin läraridentitet?
Lärarna i vår undersökning har en stark yrkesidentitet samtidigt som de bejakar andra sidor hos sig själva. Lärarna ställer krav på sina arbetsgivare för att de är medvetna om sitt värde. De är duktiga, kompetenta och de är benägna att byta arbetsgivare om det inte passar. Lärarna kan också tänka sig att byta yrkesbana. Inget är omöjligt. För dem har det varit viktigt att söka sig till en skola som uppfyller deras förväntningar. En lärare tjatade i två års tid för att få jobba på en skola som han betraktade som sin drömskola.
Lärarens kontakt med elever, föräldrar, kollegor och ledning fungerar bättre i en mindre enhet vilket vi kommit fram till utifrån våra intervjuer. Småskaligheten är viktigare än vem det är som styr skolan för lärarna i vår undersökning. Den negativa erfarenheten från kommunala skolor har ofta berott på storskalighet, låg förändringsbenägenhet både hos ledning och hos kollegor. Strukturen och storskaligheten är för många kommunala skolor en tvångströja som de inte kan bli av med i första hand. Lärarna har inte känt sig delaktiga i vare sig besluten eller förändringsprocessen. Detta skapar en stor frustration. Kraft och energi läggs på annat än på själva kärnverksamheten. Både Hargreaves (1998) och Goodson (2005) menar att det är viktigt att höja lärarens delaktighet i förändringsprocessen eftersom det är lärarna som till slut ska genomföra förändringarna.
I en mindre enhet där alla känner alla och alla blir sedda, upplevs tryggheten som högre, banden mellan skolpersonal och elever blir starkare. Att känna lärare och elever, att veta vem alla är på sin arbetsplats anser många som en viktig faktor till att alla parter på en skola skall trivas och känna sig trygga. Mentorskapet är väl utvecklat på en mindre enhet tycker samtliga lärare. Ingen kan smita från sitt ansvar. Kontakten med föräldrar och elever blir mer meningsfull. I en liten enhet finns det ett större utrymme för att bejaka alla sidor hos sig själv både för skolpersonal och elever. I motsats till stora enheter är den lilla enheten mer homogen, både när det gäller personalsammansättning och elevunderlag. Personalen söker sig till en
33
skola som passar deras värderingar och krav, eleverna gör detsamma. I stället för en skola för alla, skapar dessa små enheter, flera små skolor där var och en kan välja den skola som passar en bäst.
Lärarens kontakt med sin nuvarande ledning anser samtliga som mycket god. Ledningen är lyhörd, alltid tillgänglig, ”sitter mitt i smeten” och kan ta snabba beslut i motsats till tidigare ledningar. Majoriteten av lärarna har inte något positivt att säga om ledningen på tidigare skolor. Otydliga direktiv, alltför långsamma beslut och lam handlingskraft är faktorer som kan påverka lärarens arbete negativt. Det är möjligt att de upplever kontakten med nuvarande ledning ännu positivare eftersom tidigare erfarenheter inte har varit bra oavsett skolform. Dessa erfarenheter grundar sig till syende och sist i skolans struktur. Utifrån tabell 3 i vårt arbete kan man observera att beslutsprocessen är uppifrån och ned, vilket innebär att besluten tas på politisk nivå och det är rektorerna som ansvarar för genomförandet. I friskolor tas besluten däremot nedifrån och upp och det är rektorn som tar fram beslutsunderlag till styrelsen och ansvarar för genomförandet.
Lärarens nuvarande arbetssituation upplevs som mer positiv. Trots högre arbetstempo, mindre ledighet och i många fall hårdare styrning upplever samtliga lärare en större arbetsglädje och större frihet både i sitt yrke och som individer. De får vara mer professionella i sitt yrke och lärarna pratar mycket om frihet under ansvar. Deras ord väger tungt i besluten och de tycker att de får mer gehör för sina idéer och är mer delaktiga i besluten nu än på tidigare skolor. De flesta lärarna får både utvecklas i sin yrkesroll men också som människa och det överväger allt annat. Eftersom de flesta lärarna har gjort ett aktivt val genom att byta från en skola som inte uppfyllde deras krav och önskemål till en skola som gör det. Det innebär att den nuvarande arbetsplatsen upplevs som mycket mer tillfredsställande.
Lön och incitament är en viktig del för lärarna vi har intervjuat. Samtliga får bättre betalt på den nuvarande arbetsplatsen och det upplevs som positivt. Löneförhöjning är inte bara kopplat till antal år man har jobbat utan också på hur bra man jobbar och hur delaktig man är i skolans utveckling. Nya idéer och egna initiativ belönas med både lön och uppmuntran. På några av friskolorna har varje lärare en fortbildningspott som de själva får bestämma över, något som de inte hade på sina tidigare arbetsplatser.
Lärarna som vi har intervjuat har gett oss en mer nyanserad bild än vad rapportens titel gör gällande Friskolor är bäst i klassen. Det som kommer fram både i rapporten och i våra
djupintervjuer är att friskolelärarna trivs bra på sin arbetsplats. Men det som framträder i vårt arbete är att skolformen inte är avgörande vad gäller trivsel på arbetsplatsen, något som samtliga lärare poängterar i intervjuerna. Arbetssituationen påverkas inte heller av vem som är skolans huvudman. Många upplever arbetstempot som högre, men ser inte det som en nackdel eftersom de vet att deras ansträngningar premieras av såväl ledning som elever.
Ett av våra antaganden var att yngre lärare är mer flexibla och inte lika lojala som de äldre lärarna, vilket också de yngre lärarna i vår studie ansåg. Däremot lägger inte de äldre lärarna lika stor vikt vid åldern. För dessa lärare handlar det mycket mer om personlighet än ålder. Vi är beredda att hålla med om att personligheten spelar en större roll än vad vi tidigare trodde.
Skillnaderna mellan kommunala skolor och friskolor kan jämföras med det modernistiska perspektivet kontra det postmodernistiska. Det modernistiska perspektivet (Hargreaves, 1998) karakteriseras av storskalighet och kollektiv. Rollfördelningen är tydlig och klar medan i det postmodernistiska perspektivet går individen och den globaliserade världen hand i hand. Lärarna som vi har intervjuat bejakar sina egna intressen. Deras eget jag går före lärarrollen och de är redan inne i den postmoderna eran. De vill jobba i en liten organisation med korta beslutsvägar där de känner att de själva kan påverka och bestämma över sin situation. I en liten enhet blir alla sedda, alla blir individer: skolpersonal, elever och föräldrar. Att blint lyda en chef är inte den postmodernistiske individens melodi! Det modernistiska synsättet ställs mot det postmodernistiska. Vi lever i ett mellanläge vilket inte minst märks i skolans värld: storskalighet ställs mot småskalighet, långa beslutsvägar ställs mot korta beslutsvägar och grupp ställs mot individ. Trots detta mellanläge, har lärarna i vår studie visat att det finns möjligheter att hitta en skola där man trivs och som passar en både yrkesmässigt och personligt.
Som slutsats har vi kommit fram till att friskolelärarna i vår studie är mycket tillfredsställda i sin arbetssituation. Detta beror främst på småskalighet, korta beslutsvägar, delaktighet i beslutsprocessen och att man får bejaka både sin yrkesroll och sin personliga identitet. Tvärtemot vad vi trodde från början så spelar varken huvudman eller ålder någon större roll för dessa lärare.
Vårt arbete kan bidra med att finna de förutsättningar som krävs för att skapa en bättre arbetsplats för lärare. Vårt förslag till vidare forskning är att studera om en nöjd lärare också är en bättre pedagog.
