Tysta flickor och högljudda
pojkar
– Observation om pojkars och flickors könsroller
med utgångspunkt från likabehandlingsplanen.
Södertörns högskola | Institutionen för utbildningsvetenskapKandidat/Magisteruppsats 15 hp | Genus | Höstterminen 2012 Programmet för interkulturell lärarutbildning
Av: Maide Ayhan
Handledare: Karin Milles Examinator: Leif Runefelt
1.
Abstract
Quiet girls and loudy boys
- Observation about gender roles between boys and girls with starting-point from equal treatment plan.
This study is about gender in classroom situations. The purpose is to examine if gender still exist although the government has educated gender teachers. I have been observing students during lessons and taken notes on teacher´s comments, which analysed. I have come to the conclusion that the students are awase of the power roles conserning gender and gender. In this classroom the heteronormativity still is a common phenomenon. In this classroom heteronormativy is occuring in student diskussions and dialogues. Even if the teacher claims that they work according to the Swedish law of equality, equal treatment plan and curriculum gender and
heteronormativity is a problem. Students are aware of the power roles and use it when they talk and act.
Keywords: gender, genderpedagogy, power role, law of equality, equal treatment plan, curriculum.
Innehållsförteckning
1. Abstract………2 2. Inledning/Bakgrund……….4 2.1 Inledning……….4 2.2 Bakgrund……….4 3. Syfte/Frågeställning……….6 4. Metod/Material………7 4.1 Material………7 4.2 Metod ……….8 5. Teori………..………….10 5.1 Hirdman………..10 5.2 Connell……….. 11 5.3 Begrepp……….. 11 6. Tidigare forskning………..12 6.1 Jämställdhet i skolan………..126.2 Klassrum översikt - brist på likabehandling? ………13
6.3 Vilka könsroller syns och hörs mest i klassrummet? ………14
6.4 Könsdifferentiering ett maktspel?………15
7. Resultat ………..…………16 7.1 Observation 1………..…………16 7.2 Observation 2………..…………21 7.3 Observation 3………..…………23 7.4 Observation 4………..…………26 8. Analys av resultat………..………..28
8.1 Framgår likabehandling av eleverna, under klassråden?……….29
8.2 Vilka elever hörs och vilka beteenden syns mest?………..……30
8.3 Syns könsrollerna i klassrummet?………..……… …31
9. Slutdiskussion ………..………..34
Referenslista………..……….35 Bilagor
Bilaga 1 Bilaga 2
2
Inledning/Bakgrund
2.1 Inledning
Likabehandlingsplanen tillämpas enligt skolverkets riktlinjer i skolan för att få framtida jämställda medborgare. Syftet med likabehandlingsplanen är att ingen ska riskera att särbehandlas eller diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnicitet och funktionshinder. I denna uppsats kommer jag att titta närmare på
könsrollerna i skolan utifrån ett genusperspektiv. Detta då skolorna blir betydande för eleverna utifrån den sociala aspekten för elever. Skolan präglar eleverna till att reproducera heteronormativitet som medvetliggör könsrollerna och om vad som är pojkaktigt och flickaktigt.
Ämnet Genus har haft olika sorters prägel i människans sociala livsstil under modern tid. Genus förknippas oftast med feminismen samt jämställdhetsfrågan och har därmed skapat reformer under modern tid. Ur ett pedagogiskt perspektiv har genus lyfts fram med ett syfte av människors lika rättigheter och jämställdhet. Vad är då jämställdhet? NE (2012) förklarar det på följande sätt att både män och kvinnor behandlas på ett likvärdigt sätt oavsett vilken social ställning individen befinner sig i. Alltså finns skillnad mellan jämställdhet och jämlikhet. Jämställdheten är fokuserad på skyldigheter och rättigheter könen emellan, man och kvinna. Inom utbildningsväsendet har elever oavsett kön, utifrån egen lust och vilja, få tillgång till sitt eget fria val. Varje skola ska idag enligt lagen ha en uppdaterad
likabehandlingsplan. Första gången begreppet jämställdhet, i förbindelse med likabehandling användes, var i läroplanen från 1969.
2.2 Bakgrund
Alla skolor har en likabehandlingsplan att jobba efter och det nämns även i
läroplanen, (Lgr11), som Skolverket har fattat utifrån jämställdhetslagen. Men det kan se olika ut beroende på skolpersonalens förkunskaper samt hur mycket skolan låter likabehandlingsplanen influera i skolans verksamhet. Detta är en viktpunkt då skolverket har en lagstiftning om att motverka traditionella könsmönster. Det skapas normer i skolan som bland annat forskningen tyder på att flickor och pojkar i skolan känner en press för. Alltså att det finns en norm som talar om att flickorna ska vara lydiga och att pojkarna stökiga. Härmed skapas könsrollerna om vad som är
flickaktigt respektive pojkaktigt.
kunskaper om likabehandlingsplanen i skolan.
Jämställdhetslagen
Regeringen har under 2000-talet satsat på 219 genuspedagoger. Syftet från
regeringens sida var då att varje kommun skulle ha en genuspedagog. Dessa skulle jobba med den pedagogiska praktiken för skolor som hade frågor rörande genus och jämställdhet. Denna satsning var inte tillfredställande då alla kommuner inte fick samma möjlighet eftersom regeringen slutade med den satsningen när budgeten tog slut. Antalet utbildade genuspedagoger räckte inte till, till hela landet. Därmed är den stora frågan, om alla kommuner verkligen sett till att jämställdhet implementerats i landets skolor (Strand 2007).
Jämställdhetslagen säger att utbildning ska innefatta diskrimineringsförbud och skolans skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier (DL 2008: 4). För ett målinriktat arbete i skolan ska trakasserier förebyggas och förhindras med hjälp av skolans likabehandlingsplan som skall uppdateras varje år (DL 2008). I
kommittédirektivens beslut framkommer det att jämställdheten ska via
likabehandlingsplanerna i utbildningsväsendet upplysa alla medborgare om deras skyldigheter och rättigheter vad gäller jämställdhet (Kommittédirektiv, 2008).
Läroplanen
Läroplanen som kom ut år 1969 har omarbetats utefter samhällsförändringarna. Från den första läroplanen 1969 till den sista läroplanen Lgr11 har politiska reformer och jämställdhetslagen därmed påverkat utformningen av likabehandlingsplanerna i skolan. Den senaste omarbetade läroplanen för skolan heter Lgr11 och trädde i kraft år 2011.
I det centrala innehållet, i Lgr11, står det att läraren ska behandla undervisningen och utforma en miljö samt förmedla till eleverna om alla människors rätt till lika värde. Även jämställdhet mellan kvinnor och män ska finnas som värdegrund (Lgr11).
För en likvärdig utbildning ska skolan främja likabehandling för pojkar och flickor. Detta inkluderar även att man bemöts, bedöms, får utrymme till att pröva och utveckla sin förmåga samt intresse oberoende könstillhörighet i skolan.
“Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster” (Lgr11: 9).
värderingar, åsikter och problem som kan dyka upp. Läraren ska även se till så att både flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i undervisningen (Lgr11).
Likabehandlingsplanen för skolan H
Skolan definierar kränkande handlingar i sin likabehandlingsplan vidare att all handling som är emot människors lika värde. Och att detta inte enbart är av fysisk form utan kan ske även psykiskt. Elevens upplevelse av kränkning är tillräcklig för att detta skall uppmärksammas och bearbetas. Med upplevelse menar skolans
likabehandlingsplan att eleven beskriver negativa känslor. Skolans grundtanke är att motverka normer som är kränkande för annan individ genom samtal i social
interaktion lyfta fram vilka känslor handling kan skapa. Genom att lyssna på den andre eller att bli hörd är en möjlighet som motverkar all form av kränkning samt diskriminering. Vidare finns skolans likabehandlingsplan som bilaga 1.
3.0 Syfte/Frågeställning
Mitt syfte är att undersöka om likabehandlingsplanen syns i klassrådssituationer där läraren visserligen sätter ramarna men eleverna styr.
Mina frågeställningar är:
Framgår likabehandling av eleverna, under klassråden? Vilka elever hörs och vilka beteenden syns mest?
Syns könsrollerna i klassrummet?
Nyckelord: Genuspedagogik, Hegemoniskmaskulinitet, Läroplan, Likabehandlingsplanen, Jämställdhetslagen.
4.0 Material/Metod
4.1 Material
Uppsatsen material består av observationer av klassrådstimmar som genomfördes i en skola belägen i Stockholms söderort. Mitt val av skola har grundat sig på att vissa klasser på denna skola arbetar utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Jag valde en årskurs 4 som arbetar utifrån detta perspektiv.
likabehandlingsplanen och genusbegreppet har varit väldigt aktuellt. På skolans hemsida kan man ta del av likabehandlingsplanen och även förklarar skolans
värdegrund. På grund av den korta uppsatstiden har observationerna begränsats till en årskurs 4 i denna skola. Detta för att se hur eleverna diskuterar med varandra i
klassen, under den fria timmen då verksamheten inte ska vara lärarledda.
Observationerna har gjorts under klassrådstimmarna vilket är en gång i veckan. Efter varje observationsstudie har läraren för klassen fått kommentera om
klassrådstimmen.
Bakgrunds information om skola H Skolans värdegrund
Skolans huvuduppdrag är att eleverna ska känna sig trygga och finna arbetsglädje samt trivas i skolan. Det ska även se till att föräldrar och elever får en kunskap om de normer som bland annat finns i den sociala gemenskapen som råder. Därmed ska man i skolan skapa en atmosfär med tolerans och respekt.
Det är enligt skolan inte meningen att vara värdeneutral men att eleverna ska få utvecklas till att känna empati och respekt vad gäller olikheten. Genom detta synsätt ska skolan då jobba för människors lika värde. Skolans mål är att jobba för att skapa demokratiska samhällsmedborgare genom att arbeta mot mobbning, rasism, negativ särbehandling och kränkande språkbruk. Olikheten bland elever skall snarare vara en tillgång än en nackdel. Eleven ska känna sig inkluderad oavsett vad och detta vill skolan nå via klassråd, elevråd samt utvecklingssamtal. Skolan vill skapa tydliga normer som skall bidra till att elever hyser empati samt respekt.
4.2 Metod
Observation
Observation som metod lämpar sig bäst till denna studie då företeelser och beteenden är i fokus. Direkt observation är en tillförlitlig metod då syftet är att se om
verkligheten stämmer överens med det som sägs (Bell 1995:108). Stukát (2005) menar att det som blir sagt och beteenden kan studeras genom att man som forskare observerar och antecknar. Även sinnesintryck som råder noteras och används som material. Därmed är den kvalitativa metoden mer anpassad till detta studie med syfte. Denna studie tittar närmare på vilka beteenden och diskussioner aktörerna har med varandra i jämförelse med vad Likabehandlingsplanen, läroplanen och
jämställdhetslagen säger. Att se beteenden och yttrande handlingar har betydelse då mitt syfte går ut på att se den praktiska verksamheten.
Den typ av observation som genomförs i denna studie är strukturerade
observationer som innebär att en mall förbereds innan observationstillfället. Därefter utgås det utifrån mallen som fokuserar sig på en viss situation och beteende (Patel & Davidsson 2003). Även Stukát (2005) beskriver att i den strukturerade formen är det i förväg bestämt vad som ska undersökas. Att en mall strukturerats upp med frågor där man kryssar i de beteenden som utmärks. De frågor i mallen har jag tänkt ut med mitt syfte och frågeställningar som bakgrund. I mallen finns de observationsfrågor vilket användes som hjälpmedel och detta finns med under rubrik bilagor (bilaga 2). Efter varje observation finns en möjlighet för lärare att frivilligt kommentera klassrådstimmen med egna tankar. De mest relevanta kommentarerna utses och finns med i analysdelen. Mitt förhållningssätt som observatör kommer att vara av den deltagande typen. Alltså att jag kommer i detta fall finnas med i klassrummet och detta kommer aktörerna (elever) veta. Oftast räcker det med att klassläraren ger sitt godkännande (Patel & Davidson 2003:96). Det är då viktigt att förhålla sig opartiskt vid observationstillfällen. Med det är meningen att observationerna som antecknas är könsneutrala och inte påverkas av individuella tolkningar eller värderingar. Fördelen med deltagande observation, enligt Stukát (2005), är att man får ta del av det sociala samspelet och uppmärksammar det outtalade kunskapen om sådant som i vanligt fall inte upptäcks. Nackdelen med deltagande observation kan vara den att gruppen blir medveten om iakttagelsen och detta kan påverka beteenden och diskussionen i klassrummet (Stukát 2005). För att inte påverka gruppens beteenden eller
diskussioner kommer ett samtal med klassläraren att göras innan observationstillfället, om bästa möjliga placering i klassrummet (Patel & Davidsson 2003). Detta för att säkerställa den mest möjliga objektiva förhållningssättet som möjligt under observations tillfället (Stukát 2005).
Etiska principer
De etiska problemen uppstår då aktörerna inte vet att de blir observerade och det innebär att deras integritet tar skada. Därmed enligt de etiska principerna
anonymiseras aktörerna och skolan (Patel & Davidsson 2003:97). Vidare kallas aktörerna för lärare, pojke och flicka, eftersom syftet då är att se på könsroller. Skolan anonymiseras med tanke på integritetslagen och därmed kallas för skola H.
Urval
I denna studie koncentreras observationerna på klassrådssituationen i grundskolan med yngre åldrar (årskurs 4). Efter bekräftelse från rektor kunde kontakten med lärare inledas. Detta studieval är relevant då forskningen har en del redovisade resultat vad gäller genus och könsroller i undervisningen både med kvalitativ och kvantitativ forskningsmetoder. Min begränsning (klassrådstimme) grundar sig på att dessa ibland är elevstyrda vilket i sin tur kan ändra på klassrumsandan då lärare och likabehandling inte blir lika styrande. Klassrådstimmarna varade 1-1,5 timme per gång och var varje måndag förmiddag.
Reliabilitet och validitet
Reliabiliteten visar, enligt Stukát (2005),hur hög tillförlitlighet studiens
mätinstrument är. Stukát (2005) menar att mätinstrument ofta förknippas med studier som används i kvalitativa studier med tolkningar. I denna studie är
likabehandlingsplan, observationer och lärarkommentarer som utgör mätinstrumenten. Reliabilitetsbrister i denna studie kan vara att lärarkommentarerna i skolan
antecknades i efterhand vilket kan påverka reliabiliteten med mina subjektiva
tolkningar. För att nå den höga reliabiliteten på undersökningsmetoden ska man göra mätningar i två grupper som är oberoende av varandra. Det som även kan höja reliabiliteten och validiteten (giltigheten) ytterligare är att de observationer som utgjorts kan även styrkas med tidigare forskning under resultat delen (Stukát 2005).
5.0 Teori
5.1 Hirdman
Yvonne Hirdman, är professor i historia har i sin forskning beskrivit om
genuskontraktet som samhälle skapar. Genus (Engelska: Gender) är ett begrepp som skapar förståelse för hur ojämställdheten och jämställdheten uppstår, menar Hirdman (2010). Att arbeta med jämställdhet kräver erfarenheter och iakttagelser från den egna verksamheten. För det måste fenomen problematiseras och skolpersonal är medvetna om vad som anses vara kvinnligt och manligt.
Hirdman menar att genusvetenskap talar om hur vi skapar föreställningar om flickor och pojkar (Hirdman, 2010). Att samhället skapat de uppfattningar och
föreställningar om vad som är kvinnligt och manligt med sina värderingar, attityder och erfarenheter. Genus kan se olika ut beroende på kultur och geografiskt placering samt tidsepok. Begreppet genuskontrakt, har tydliggjort hur vi skapat regler och normer om vad som är manligt och kvinnligt i vårt samhälle (Hirdmans 2010). Hirdman (2010) menar att genuskontraktet kännetecknats av tre grundläggande principer.
Den första principen är att kvinnor och män hålls isär och anses varandras motsatser, alltså dikotomier. Ett vanligt beteende mönster som Hirdman (2010) nämner är hur pojkar anses vara bråkiga och flickor tysta.
Den andra principen är att manlighet värderas högre än kvinnlighet. Då menar Hirdman (2010) att manlighet har hög status. Det är viktigt att kunna hålla isär individ- och gruppnivå.
Den tredje principen talar om att alla är med och skapar genusordningen och oftast helt omedvetna. Genuskontraktet upplevs som normalt för oss och har präglat vårt samhälle (Hirdman 2010).
5.2 Connell
R. W Connelly är professor i sociologi. En teori som Connell (2003) nämner är att en modell av genusmönster urskiljer fyra dimensioner. Denna modell har fyra
huvudstrukturer i det moderna samhället.
Den första dimensionen som Connell (2003) nämner är maktrelation. Den
utmärker sig i könsklassen där kvinnor underkastat mannen som får en härskande roll. Makt kan även utövas i institutioner i form av grupptryck enligt filosofen Foucault (Connell 2003).
Den andra dimensionen, produktionsrelation, är baserat på genusstrukturer i samhället. Att kvinnor väljer arbeten som relateras med kultur och omsorg medan män väljer teknik. Det kan även ses i skolan då pojkar väljer dator och teknik och flickor konst och vård. Connell menar att det är institutioner som skapar genusklyftan. Den tredje dimensionen, känslomässiga relationer, synliggör mönstret på relationer som skapas inom sociala verksamheter. Ett exempel är att i olika samhällen existerar förväntningar om hur den känslomässiga relationen förefaller. Detta är inte enbart konstruerat mellan människor i ett samhälle. Det skapas även av en nation för samhörighetens skull vilket skapar traditionella genusmönstren.
relationen och om hur genus skapas förutom klädsel, smink, gester, fotografier eller film. Connell (2003) menar att även språket utgjort en stor del samt hur man med uttalanden kan skapa symbol för hur bra eller dåligt man presterar.
Dimensionerna är inte olika i egna kategorier utan beblandas med varandra i praktiken och utgör genusmönster i verkligheten (Connell 2003:93). Enligt Foucaults filosofi är makten utspridd och utövas intimt och diffust. Framför allt diskursivt alltså genom vårt sätt att tala, skriva och skapar oss föreställningar. Detta utgör en effekt på en typ av diffus makt som får människokroppen till lydnad samt formar en identitet om dess plats i världen (Connell,2003:82).
5.3 Begrepp Genuspedagogik
Enligt Wahlgren (2011) lär sig barn om samhällets fungerande system i samspel med de vuxna och deras värderingar. Detta framkommer tydligast i skolan med
heteronormativa regler. Genuspedagogik är till för lärarens syfte då arbetet enligt likabehandlingen går ut på att behandla alla elever lika. För denna arbetsmetod kräver att läraren är medveten om sitt eget förhållningssätt för en vidare gynnsam
undervisning.
I lärarens pedagogik ingår även att eleverna medvetandegörs om sina roller i klassrummet. Detta för att skapa en mer jämställdhetsatmosfär i skolan bland elever och lärare.
Syftet med genuspedagogisk arbetssätt uppfyller även läroplanens och
likabehandlingsplanens mål (Wahlgren 2011). Genuspedagogens arbete skiljer sig från verksamma lärarens arbete genom att det bland annat handlar om olika lärstilar (Nyström 2005-2009).
Hegemonisk maskulinitet
Hegemoni betyder enligt Connell (1999), den ledande och makthavande. Hegemonisk maskulinitet är ett begrepp som förklarar den maskulina rangordningen som ska förstås i relation med klass, etnicitet och sexualitet, vilket kallas för multipla maskuliniteter (Connell 1999).
Den hegemoniska maskuliniteten förklarar positionerna som råder inom
maskuliniteten om vad som är över- och underordnat. Connell (1999) menar att det är en dynamisk konstruktion för män som skapar den ideala maskuliniteten. Detta menar
Connell (1999) vidare att det skapar maktordning i den egna gruppen.
6.0 Tidigare forskning
6.1 Jämställdhet i skolan
Eva Nyström är filosofi doktor i pedagogiskt arbete och har bedrivit en studie om genus och jämställdhet i skolan. Denna studie är relevant till denna uppsats då den lyfter fram hur jämställdhetslagen och likabehandlingsplanen sammanhänger.
Nyström (2005-2009) nämner i sin studie om att flickor upplevt mer stress i skolan än vad pojkar gjort och att pojkar fortsatt dominera i klassrummet. Pojkarnas
dominans i klassrummet beror på att de vill hålla ordning i klassrummet (Nyström 2005-2009).
Det som framkom var att flickor och pojkar bedömts och behandlats olika på grund av de vuxnas traditionella syn på hur flickor och pojkar är och bör vara. Den tidigare könsmönstren lever fortfarande kvar än idag menar Nyström (2005-2009). Detta medför stress för flickor och sämre engagemang och betyg för pojkar. Däremot fick pojkar mer talutrymme och uppmärksamhet och står i större utsträckning för
ordningsproblemen i skolan (Nyström 2005-2009:23).
Nyström (2005-2009) hänvisar i sin rapport till SOU (2005:66), som i sin avhandling förklarade att man i skolans styrdokument om jämställdhet inte fått tillräcklig genomslagskraft i skolvardagen. För att genomföra förändringar krävs kunskaper om könsmönster och om könstillhörighet. I rapporten beskrivs vidare dagsläget om att jämställdhet kommit i skymundan ute på skolorna till förmån för mer aktivt arbete med demokrati frågor istället(Nyström 2005-2009:19).
6.2 Klassrums översikt - brist på likabehandling?
Granström och Einarsson (1995) talar om att eleven tar till sig den kultur som råder i klassrummet. Detta skedde under inlärning, läsning, skrivning och övning samt att detta såg lika ut oavsett vart i världen man befann sig. Att elever och lärare lärde sig av varandra under utbildningens gång är ett faktum och detta gällde inte endast kunskap i ett specifikt ämne.
Enligt Granström & Einarsson (1995) genomfördes den första
klassrumsobservationen då lärarens förhållningssätt i klassrummet problematiserades. Observations studien skedde med hjälp av forskare som utgick ifrån en färdig
problematiken bearbetades, frågades upplevelserna i klassrummet ur elev- samt lärarperspektiv. Resultatet visade att eleverna tyckte att läraren tog mycket plats i klassrummet med sin föreläsning. Lärarens uppfattning i denna situation var att elever ändå fick tillräckligt med utrymme för gruppdiskussioner samt samtal i klassrummet. Resultatet på observationerna visade att alla elever inte fick samma möjlighet då vissa elever fick synas mer och andra syntes inte alls i klassrummet (Granström K. & Einarsson C. 1995). Granström & Einarsson (1995) hänvisade till Gisselbergs
avhandling som nämnde om att elevernas frågor till läraren handlade om planeringen i undervisningen. Frågorna ställdes i huvudsak för att ge en bättre förståelse om läraren inte varit tillräckligt konkret. Då var det vanligare att pojkar ställde dubbelt så ofta frågor som rörde innehållet i undervisningen i jämförelse med vad flickorna gjorde. Frågor som inte berörde undervisningssituationen, ställde pojkar och flickor frågor lika ofta. Klassrumssituationen är hämmande på flickorna och att flickor ställde färre frågor än vad pojkar gjorde blev då ett försök till maktutövning från pojkarnas sida. (Granström K. & Einarsson C. 1995:35).
6.3 Vilka könsroller syns och hörs mest i klassrummet?
Elisabet Öhrn som är professor i pedagogik, har en avhandling om “Hur flickor och pojkar kommer till tals i klassrummet”(Granström & Einarsson 1995:40).
Öhrns (1995) studie handlade om samspelet i klassrummet och om att relationen mellan lärare- pojke samt lärare- flicka skiljde sig. Denna forskning handlade om könsrollerna i klassrummet där pojkarna i denna avhandling fick mer uppmärksamhet av lärare. För pojkarna gällde det att få kontakt med läraren genom att de ställde frågor som rörde kring skolarbetet som utfördes under lektionstid. Lärarens inställning blev då att rikta fler frågor till pojkarna än till flickorna, när eleverna räckte upp handen. Men när läraren ville ha svar på en fråga till en specifik elev, utan att eleven räckt upp handen, fördelades ordet jämnt mellan flickor och pojkar.
Inga Wernersson som är professor inom utbildningsvetenskap, framförde i sin avhandling om “Könsdifferentiering” i skolan i Granström & Einarssons rapport (1995). Med könsdifferentiering menade Wernersson att det ändå fanns en
könsuppdelning i klassrummet. I sin studie redovisade Wernersson om en jämförelse mellan två klasser var den ena klassen pojkdominerad och den andra klassen
flickdominerad. Wernerssons observationsstudier visade att i den klass som ansågs av läraren vara flickdominerad ställde läraren fler frågor till flickorna än till pojkarna.
Däremot fick pojkarna fler arbetsuppgifter än flickorna. Pojkarna oavsett om det var flick- eller pojkdominans i klassen, var de som tog flest initiativ till samspelet mellan lärare och elev. Wernersson menar att förväntningen var att flickorna skulle kunnat dominera mer i den klassrum där det var flickdominans (Granström & Einarsson 1995).
8.4 Könsdifferentiering ett maktspel?
Pojkarna är enligt Einarsson & Hultman (2001) högljudda medan flickorna är lugna.
“Det är pojkarna som är mest synliga och därför får de också mest uppmärksamhet av både lärare och observatörer. Flickorna försummas i motsvarande grad och lockas att sätta sina ljus under skäppor. Detta är en del av den process som generation efter generation återskapar manssamhället.” (Einarsson & Hultman 2001:224).
Detta är ett tecken på hur samhället reproducerat heteronormen även i skolan där maktförhållandet blev tydlig. Ett exempel som Einarsson & Hultman (2001) nämnde i avhandlingen var att flickor oftast räckte upp handen för att få ordet men att pojkarna tog ordet själva eller fick ordet av läraren utan att de räckte upp handen. Detta tydde på att flickor följde klassrumsreglerna mer strikt än vad pojkarna gjorde. Däremot erhöll pojkarna klagomål emot detta beteende men som emotstreds ibland. Att pojkarna fick mer utskällning eller skratt fick de att stå i fokus vare sig det handlade om bra eller dåliga företeelser. Flickorna lärde sig att vara tålmodig och lydig. Detta tydde på, enligt Einarsson & Hultman (2001), att flickorna på detta vis var mer skolanpassade än vad pojkarna var.
Pojkarna blev de synliga aktörerna som fick möjlighet att åskådliggöra sina tankar samt beteenden. Flickorna blev mer passiva och utmärkte sig som åskådare och fick mindre spelrum än pojkarna. Generellt blev observationer av denna fenomen en betydande roll för skolan, då jämlikheten inte synliggjordes i skolan som var en socialrum för elever.
Denna företeelse hade inte enbart med pojkarnas bekväma sätt att talföra sig med att göra. Enligt Einarsson & Hultman (2001) handlade det om att pojkar tog sig friheten som omvandlades till förtryck gentemot klasskamraterna. För att motverka denna återkommande företeelse måste klassläraren medvetande göra eleverna och diskutera om detta tydligt. För de tysta eleverna kvarstår att skapa tillfällen då även de får en möjlighet att talföra sig själva. De övriga talförda eleverna ska då låta
resterande elever som inte uttrycker egen mening, komma till tals utan att bli avbruten.
“Flickorna bör få lära sig att tala med den självtillit som man får när man märker att
andra lyssnar med respekt på vad man säger. Pojkarna bör lära sig att lyssna med respekt, även på flickor (Einarsson & Hultman 2001:259).
Det var svårt för pojkar speciellt under diskussions tillfällen att hålla sig tillbaka menar Einarsson & Hultman (2001). Att talförda pojkar använde språket som maktutövning i klassrummet var ett rådande ställningstaganden gentemot talförda flickorna som var mer en hjälpande hand för läraren. Och dessa flickor intog sin roll som förmedlare av lärarens talan till de övriga i gruppen. Vidare nämndes “Den dubbla dolda läroplanen” i Einarsson & Hultman (2001: 251-252). Förutom den egentliga läroplanen fanns där även en dold läroplan som genomsyrade skolans
verksamhet med krav på hur man ska vara. Den talar om de dolda kraven och besluten som varken politiker, lärare eller elev bestämt om.
Eleverna ska bland annat kunna öva på tålamodet och på de egenskaper som är nödvändiga för att kunna funka i den gemensamma miljön. Vidare nämns bland annat kravet om att kunna vänta, vara uppmärksam, kunna kontrollera sig motoriskt och verbalt samt att underordna sig lärarens auktoritetEinarsson & Hultman (2001).
7.0 Resultat
7.1 Resultat
Syftet med denna uppsats var att titta närmare på könsrollerna i skolan utifrån genuspedagogiskt perspektiv med likabehandlingsplanen som stöd. Vidare
analyserades hur klassrådssituationer, då elev samspel i klassrummet inte är styrda av lärare, kan se ut. Synliggörs könsrollerna och stämmer det överens med Hirdmans och Connells teorier? Innan observationstillfälle hade jag informations samtal med
vederbörande lärare. Samtalen grundade sig på lite bakgrundsfakta om elevernas placering, antal och min placering i klassrummet som observatör. Informations samtalen med läraren redovisas under rubrikerna till första observationstillfällen.
7.2 Observation 1 Årskurs 4B
Bakgrund
Innan första observationstillfälle har jag informations samtal med läraren för årskurs 4B. Samtalen grundar sig på lite bakgrundsfakta om klasserna vad gäller placering,
antal elever och min placering i klassrummet som observatör.
Läraren informerar att det är 25 elever sammanlagt i klassen idag. Dessa elever har bestämda platser som är placerade i U-form längst med väggarna. Även B-klassens lärare poängterar att läraren fördelat platserna. Placeringen har två syften och det att elever ska kunna se varandra och läraren vid diskussion samt placera stökiga och pratsamma elever bredvid de lugna eleverna. Jag får min placering längst bak i ett hörn, sekreterarens plats. Från min placering har jag utsikt över hela klassrummet förutom den ena bänkraden som sträcker ut sig höger om mig.
Observationsanteckning
Klassrådstimmen inleds av läraren som väljer representant från namnlistan och presenterar dagens ordförande (pojke) och sekreterare (flicka). Klassen består denna observationstimme av 12 flickor och 11 pojkar samt en klassföreståndare. Ordförande har som hjälpmedel färdig strukturerad dokument som finns i en pärm det står
klassråd 4A på. Sekreteraren har en dator ihop kopplad med smartboard som hela klassen med hjälp av projektor kan ta del av. Dagens struktur skrivs ner av sekreterare och klassrådstimmen kommer igång efter start skott från lärare.
- Utemiljö. Fotboll eller basket under rasterna, en dag i veckan. - Ordning. Matsalen (klagomål från årskurs 3) orensade bord. - Övrigt, Gympasalen
Pojken (ordförande) talar högt och läser av dokument som ligger på bordet mellan honom och sekreteraren som sitter och knappar på datorns tangentbord. Ordförande har ingen ögonkontakt med läraren under klassrådstimmen förutom om när läraren yttrar sig, då denne blir tillfrågad. Varje gång läraren ska svara på en fråga säger ordförande namnet på läraren eller skämtsamt säger “då ger vi ordet till (lärarens namn)” vilket i sin tur får läraren att kliva fram ett steg.
Hela klassen ska rösta om alternativa sporter under rasterna. En pojke tycker att de ska ha fotboll som sport under rasterna varje dag. Detta demonstreras av enstaka flickor som tycker att de nog ska ha rätt till en dag i veckan för annan sport. Eleverna ber läraren att hjälpa till och räkna när röstning sker. Alla elever böjer sina huvuden ner till knäna och röstar till de alternativa sporten.
räcka upp handen för att introducera matsals situationen. Lärarens beteende påpekas av ordförande i efterhand. Det uppstår en diskussion om varför lärare får rätten att prata utan att vänta på sin tur. Diskussionen avslutas av lärare som talar om att bättra på sig.
Ordförande ger ordet till en pojke som tycker att det är onödigt att elever räcker upp handen enbart för att säga att man tycker som en annan. Läraren ber pojken att förklara. Då förklarar pojken att en flicka tidigare räckt upp handen och sagt att hon håller med en kompis. Att det som flickan gjorde när de skulle rösta skedde konstant. Och att flera flickor i klassen gjorde så och det tyckte den pojken var onödigt att räcka upp handen för. Pojken fortsatte tala och sa även att man skulle räcka upp handen antingen för att man har något nytt att komma med eller något som är smart att ta upp. Annars tycker pojken att man ska vara tyst. Läraren frågar klassen vad eleverna tycker om denna åsikt. Elever (några) svarar med att alla har rätt att säga och framföra sina tankar och åsikter oavsett vad man tycker. Två pojkar säger att de förstår vad klasskompisen menar och att det skulle vara skönt att slippa ge ordet till folk som håller med. För om dessa inte räckte upp handen enbart för att säga att de håller med skulle man spara mycket tid. Den andra pojken tycker att allt blir till diskussion i klassen och att det ändå är läraren som fattar alla beslut så det är ingen mening med att man räcker upp handen vare sig om man håller med eller inte. Läraren
kommenterar utan att få ordet och detta beteende påpekas av ordförande ytterligare en gång till. Läraren försvarar sig med att använda sig av demokratiska medel, vilket innebar att man oftast fick rösta sig fram till förslag. Att läraren hjälper till med denna medel betyder inte att det är diktator styre i klassrummet. För då skulle inte de ense ha en diskussion om detta nu överhuvudtaget. Läraren tittar på klockan och ber
ordförande gå vidare till nästa punkt och pojken som påbörjat diskussionen himlar med ögonen och suckar.
Ordförandet vill avsluta snabbt och sneglar mot klockan och läraren nickar och klassrådet avslutas. Ordförande lämnar allt och springer ut på rast sekreteraren sitter fortfarande kvar och när hon avslutar sitt skrivande hjälper hon läraren att flytta tillbaka bordet som de lånat.
Lärarens kommentar:
Förklarar att fastän man jobbar för att motverka ojämlikhet så har elever (vissa) normen hemifrån som påverkar klassrums diskussionerna. Oftast tyckte eleverna att
läraren särbehandlade eleverna eftersom pojkar tilltalades mer än flickor. Detta hade eleverna reagerat på enligt läraren och tyckt att läraren ibland inte behandlat eleverna på likvärdigt sätt.
Observations mall 1 - 4B
Hjälpmedel under observationerna var bland annat min mall. Nedan redovisas resultat.
Observation mall:
1. Hur många flickor/pojkar finns i klassrummet? - 12 flickor, 11 pojkar
2. Hur många lärare/pedagog finns i klassrummet? - 1 lärare
3. Pojke/flicka pratar utan att räcka upp handen. Påpekas beteendet?
- Pojkar (17 gånger), Flickor (2 gånger). Läraren ber elever om handuppräckning när diskussioner uppstår (6 gånger), alla gångerna vänder sig läraren mot pojkarna. 4. Elev ger ordet till en pojke/flicka vid handuppräckning.
- Pojkar (6 gånger), Flickor (6 gånger)
5. Flickor/pojkar mer synliga aktörer i klassrummet? På vilket sätt? - Flickor är synliga aktörer då de räcker upp handen och får ordet. - Pojkar synliga aktörer då de höjer rösten och blir tilltalade av lärare. 6. Vilka frågor dyker upp under klassrådstimmen?
- Demokrati, likabehandling, regler 7. Vilka pratar mest (pojke/flicka)?
- Pojkar pratar mest vad gäller ordning (exempel klassrums ordning) - Flickor pratar mest då det gäller regler/lösningar alternativ förslag. 8. Vilka beteenden syns hos pojke/flicka?
- Flickor uppmuntras
Sammanfattning av resultat på anteckningar och observationsmall 1 - 4B
Den mest intressanta delen är nog att fast det råder flickdominans i klassrummet är det mest pojkar som utmärker sig på alla avseenden. Lärarens uppmaning på pojkar orsakar ifrågasättning på lärarens roll från pojkarna. Pojkarnas framfusighet orsakar dominans vilket i detta fall leder till att pojkarna får fler uppmaningar. Det är även, som observatör, av vikt att synliggöra att det i denna klassrum även finns pojkar som aldrig pratat. Men flickor utmärker sig mer då de inte är framfusiga lika ofta som pojkarna.
Skillnaden mellan tysta pojkar och tysta flickor är att de tysta pojkarna osynliggörs då pojkdominansen är stor. Tysta flickor utmärks mer då den lydiga attityden stärks ytterligare av flickor som är tystlåtna. Därmed får flickor fler uppmuntran till att höras mer och synas mer. Uppmuntran synliggörs då en pojke ifrågasätter varför en flicka ska få ordet, när hon ändå håller med. Denna uppmuntran befästs mer speciellt när lärare frågar de övriga klasskamraters synpunkter. Detta gör att läraren även får elever att uppmärksamma likabehandlingen.
Vad gäller demokrati ifrågasätter pojkarna oftast den mest synliga auktoritära läraren. Här stör sig eleverna på att läraren får den friheten samt rättigheten genom att tala fritt när timmen är elev styrd. Men detta synliggörs av pojkarna först och
flickorna håller med genom att nicka.
7.2 Observation 2 Årskurs 4B Observationsanteckning
Det finns 12 flickor och 13 pojkar i klassrummet. För närvarande finns 3 kvinnliga varav 1 lärare, 2 lärarkandidater och en manlig elev assistens.
Klassrådstimmen börjar med att två flickor flyttar fram ett bord i mitten av
klassrummet. Ordförande (flicka) och sekreterare (flicka) väljs ut av läraren som tittar på en lista i handen. Hela klassen mumlar och det hörs buller under tiden och tystnad lyder då läraren inleder med frasen “ja, då sparkar vi igång klassrådstimmen” och bollar ordet vidare till flickorna som sitter i mitten, ordförandet och sekreteraren. En av flickorna som är ordförande, pratar väldigt lågmält och i en väldigt lugnt tempo. Efter några minuter börjar klassen mumla och viska vilket får läraren att reagera på flickorna och talar om att flickorna ska öka på farten.
Smartboarden startas igång och sekreteraren skriver dagens datum och klassrådet går igång då dagens punkter tas upp.
- Ordning, toa stopp
- Utemiljö, musik på skolgården
- Övrigt, utökning av maträtt i skol meny
Då och då hörs ett sorl runt i klassrummet och klassläraren tilltalar ordförande flera gånger om att hon tar för mycket tid på sig.
Läraren informerar om toalett stopp och vad som kan ligga till grund. Läraren ger instruktioner om vad man får och inte får spola ner i toaletten.
Under klassrådstimmen påpekar ordförande flera gånger och tilltalar en pojke om att handuppräckning gäller. Men detta ignoreras av pojken vid flera tillfällen. Läraren bryter själv regeln när hon tilltalar eller besvarar en fråga som leder till en långvarig diskussion i klassen.
En pojke vill byta plats i matsalen och frågar läraren om detta är möjligt. Läraren nekar elev och säger att de placeringar de har kvarstår tills nästa termin. Detta svar får i följd pojken att argumenterar emot. Argumentationen som pojken har är då att en flicka vid flera tillfällen hade bytt plats. Detta tyckte han var orättvist då hon får den rätten och inte de övriga i klassen. Plötsligt är två andra pojkar med och vittnar om att de sett det ske vid flera tillfällen. Eleven (flickan) som är utpekad bestrider och samtliga lärare håller med flickan och säger att enda gången flickan har bytt plats är då hon är ensam vid sitt matbord. Detta för att hon inte ska sitta ensam och flyttar sig till det bord där plats är ledigt hos andra klasskompisar. Diskussionen får fart och rymmer ut klassrådstimmen som snabbt tar slut. Det blir ett högt mummel och läraren talar då om att platsbyte är slutdiskuterat och (tre) pojkar klagar över orättvisan.
Observations mall 2 - 4B
1. Hur många flickor/pojkar finns i klassrummet? - Flickor (12), pojkar (13)
2. Hur många lärare/pedagog finns i klassrummet? - 1 Klasslärare, 1 elevassistans, 2 lärarkandidater.
3. Pojke/flicka pratar utan att räcka upp handen. Påpekas beteendet? - Pojkar (45 gånger) flickor (12 gånger)
4. Elev ger ordet till en pojke/flicka vid handuppräckning. - Pojkar (12 gånger), flickor (9 gånger)
5. Flickor/pojkar mer synliga aktörer i klassrummet? På vilket sätt? - Flickor synliga aktörer då de räcker upp handen
- Pojkar synliga aktörer då de pratar högt
6. Vilka frågor dyker upp under klassrådstimmen? - orättvisa
- klassrumsregel (handuppräckning) 7. Vilka pratar mest (pojke/flicka)?
- Flickor pratar mest mellan sig när klassen har diskussion. - Pojkar pratar mest inför klassen med hög och tydlig röst. 8. Vilka beteenden syns hos pojke/flicka?
- Pojkar höjer röstnivån eller rör på sig för att uppmärksammas.
- Flickor sträcker på sig vid handuppräckningar och söker med blicken läraren för att få bekräftelse.
Sammanfattning av resultat på anteckningar och observationsmall 2 - 4B
I detta klassrum råder det pojkdominans vilket utmärker sig både till antal och samtals utrymme. När ordförande tar tid på sig påpekar klassläraren genom att tilltala
ordförande flera gånger att hon tar för mycket tid på sig. Detta i följd får klassen att börja mumla och viska.
Ordförande har vid flera tillfällen uppmanat om klassrumsregler och detta har tilläts att förbi ses. Vidare har varken elev eller lärare tagit hänsyn till ordförandes uppmaningar.
Pojke för sin åsikt om att andra i klassen blir orättvist behandlade då en flicka får bryta mot en bestämmelse. Flickan som pojken omtalar om räcker upp handen och försvarar sig. Konsekvensen blir då att flickan räcker upp handen flera gånger för att
svara på pojkens påståenden. Denna diskussion får nästan alla flickor att börja tala.
Observation 3 Årskurs 4B
Två kvinnliga en manlig lärare är i klassrummet med 12 flickor och 12 pojkar. Klassrådet inleds med att två representanter (flickor) väljs ut av läraren från listan, som benämns som ordförande och sekreterare.
Dagens struktur noteras: Ordning: Disktrasor, matsalen.
Utemiljö: Om man får vara inomhus när det är kallt. Övrigt: Gruppindelningar inför olika ämnen.
Klassrådet inleds med att ordförande tar upp första punkten. Ordförande startar och menar att disktrasor med hink är mycket bättre än en pappershandduk med
sprayflaska, för att kunna torka matsalsborden. Två flickor hummar och pojkarna kommenterar inte på förslaget. Läraren vänder sig och frågar hela klassen om alla håller med. Det är då en av pojkarna börjar prata utan att få ordet säger att det som ordförandet sagt kunde alla förhålla sig till. Sedan fortsätter pojken och tillägger att han tycker att det är äckligt att stoppa handen i hinken med vatten för att plocka åt sig en trasa. Han nämner även namn på en pojke från den parallella klassen och säger att den pojken har en vana att slänga matrester i hinken.
Denna diskussion livas upp och flera börjar prata rätt ut, utan att räcka upp handen. Ordförande försöker lugna ner klassen genom att vädja om tystnad flera gånger och om att eleverna ska räcka upp handen. När ordförande märker att klassen inte reagerar gör hon ett försök genom att höja rösten. Men det ger inte heller resultat då hennes röst är för ljus för klassens gemensamma mummel. Läraren upptäckter flickans svaghet och flickan tittar på läraren och då bryter läraren in och ber klassen om tystnad. Eleverna blir tysta i nån sekund och i nästa har den pojken som startat diskussionen redan kommit med en ny kommentar. Nu pekade han även ut några elever i klassrummet för att ha misskött sig vad gäller matsalsordning. Läraren ber ordförande ta över och flickan fortsätter då till nästa punkt, utemiljö.
Pojken som klagade på oordningen i matsalen för sin talan igen utan att räcka upp handen. Pojken tittar på läraren och frågar om eleverna under rasterna, kalla dagar, får stanna inomhus. Läraren svarar på pojkens fråga och säger att det är tillåtet men att få frisk luft är bra för eleverna för att kunna koncentrera sig. Ordförande tar över efter ett
bekräftande nick från läraren och går vidare till nästa punkt.
Läraren tar över och berättar om att det ska bli nya gruppindelningar. Eleverna börjar mumla sinsemellan om vilka grupper de tillhör till. Läraren konstaterar att nya gruppering innebär att samtliga grupper blir omplacerade. Detta som påföljd skapar reaktioner som suckar, mer mummel och några pojkar som pratar med hög röst tvärs över klassrummet. Ordförande ombeds av lärare ta över situationen vilket inte blir av. En pojke upptäcker denna situation och höjer rösten och säger till klassen “tystnad”. Detta bidrar till att volymen i klassrummet sänks. Därav avslutar ordförande
klassrådet och elever springer ut på rast.
Lärarens kommentarer:
Det är enligt läraren svårt att få de tysta eleverna att diskutera eller överhuvudtaget få de att delta i stora grupp diskussioner. Detta leder till att elever som pratar mycket får komma mer till tals. Elever som är tystlåtna undviker att stå i centrum och vågar inte att ta plats. Detta har läraren jobbat med sedan eleverna började årskurs 1. Läraren tillägger sedan att vissa av de tysta eleverna åtminstone talar inför halvklass och att detta är tillräckligt för att uppfylla de kriterier som finns i Lgr11.
Observations mall 3 - 4B
1. Hur många flickor/pojkar finns i klassrummet? - Flickor 12, pojkar 12
2. Hur många lärare/pedagog finns i klassrummet? - 1 lärare, 2 lärarkandidater
3. Pojke/flicka pratar utan att räcka upp handen. Påpekas beteendet? - Pojke (22 gånger) Flicka (6 gånger), av ordförande
4. Elev ger ordet till en pojke/flicka vid handuppräckning. - Pojke (0 gånger), flicka (0 gånger)
5. Flickor/pojkar mer synliga aktörer i klassrummet? På vilket sätt? - Flickor synliga då klassen utbryter en diskussion där alla pratar - Pojkar synliga då de höjer rösten eller tilltalar till läraren
6. Vilka frågor dyker upp under klassrådstimmen? - Ordning
- regler
7. Vilka pratar mest (pojke/flicka)? - Pojke pratar mest när klassen är tyst
- Flickor pratar mest när det är flera som pratar samtidigt 8. Vilka beteenden syns hos pojke/flicka?
- Pojke som kan undvika uppmaning genom att prata sig genom.
- Flickors tysta ställning som accepterar pojkens nonchalans till handuppräckning.
Sammanfattning av resultat på anteckningar och observationsmall 3 - 4B
Under denna observations situation är pojk- och flickdominansen jämt fördelat. Fast det finns en ordförande som är en flicka så lyckas pojkarna ändå tillåta sig domineras. Pojkdominansen utmärker sig först då diskussionen om matsals skötsel tas upp. Här påpekar pojken att flickans val som en annan pojke höll med om inte kanske var en så bra idé i alla fall. Pojken nämner ett par nackdelar vilket får de andra i klassen att hålla med honom.
Samma pojke lyckas få en konversation i dialog form med läraren utan att be om ordet. Ordförande reagerar inte och läraren tillåter detta sätt att ha en dialog med pojken som även tar friheten att gå vidare till nästa punkt.
Vid flera tillfällen försöker ordförande att lugna ner klassen och förklara reglerna. Men hon hörs inte och detta lägger vid ett tillfälle pojke och vid ett annat tillfälle läraren märke till. Ordförande bestämmer sig för att avsluta klassrådet då hon upptäcker tystnaden och tillåter sig denna gång höras.
7.4 Observation 4 Årskurs 4B
Dagens klassrådstimme går åt till en redovisning av en lärarkandidat som ska
presentera sitt hemland. Därmed är dagens tema Kenya. Redovisningen är bland annat om barndom, jämlikhet, samlevnad, kön, diskriminering, könsroller, jämställdhet, livsstil, miljö i Afrika. Redovisningen omfattar kläder, smycken, bilder och berättelser. Eleverna lyssnar intensivt första halvtimman sedan övergår de ivriga
eleverna till att ställa nyfikna frågeställningar. Då och då framkommer det högljudda diskussionerna i klassrummet. Frågeställningarna från elever fortsätter även när det blir rast och lunchdags.
Observations mall 4 - 4B
1. Hur många flickor/pojkar finns i klassrummet? - Flickor (9), pojkar (12)
2. Hur många lärare/pedagog finns i klassrummet? - 1 klasslärare, 2 lärarkandidater, 1 elevassistens
3. Pojke/flicka pratar utan att räcka upp handen. Påpekas beteendet? - Pojkar (71 gånger), flickor (12 gånger)
4. Lärare ger ordet till en pojke/flicka vid handuppräckning. - Pojkar (13), flickor (14)
5. Flickor/pojkar mer synliga aktörer i klassrummet? På vilket sätt? - Flickor när de ställer frågor till läraren.
- Pojkar uppmanas när de pratar utan handuppräckning. En pojke hjälper lärare med datorn.
6. Vilka frågor dyker upp under klassrådstimmen? - Diskriminering av folkgrupper
- Jämlikhet i Afrika
7. Vilka pratar mest (pojke/flicka)?
- Pojkar pratar med handuppräckning förutom tre stycken som ofta pratar utan handuppräckning.
- Flickor pratar med handuppräckning dock två stycken som då och då pratar utan handuppräckning.
8. Vilka beteenden syns hos pojke/flicka?
han förstått.
- Flickor som pratar utan att räcka upp handen, utnyttjar den tillfälliga tystnaden för att ställa frågor.
Sammanfattning av resultat på anteckningar och observationsmall 4 - 4B
Under denna observations tillfälle råder det pojkdominans i klassrummet med antal pojkar. Fördelningen av ordet av läraren går nästan jämt. Vad gäller att bara tala ut utan handuppräckning är pojkarna sämre på med hänvisning till mallen. Att en pojke hjälper till med den tekniska biten beror på att pojkens pappa har en god erfarenhet om datorer, enligt läraren. Pojkar använder sig av att höja rösten för att bli hörd medan flickorna väljer att prata när de finner tyst tillfälle. Denna handlingsmönster gäller enbart flickor samt pojkar som vill yttra sig utan att räcka upp handen. Elev frågar vad diskriminering betyder och lärare svarar. Lärarens svar blir då att utföra kränkande handling mot någon annan. Jämlikheten tas upp i samband med kvinnors och mäns roll i Afrika som jämförs med den roll som eleverna är bekant med i Sverige.
8.0 Analys av resultat
Analys av resultatet sker enligt Halvorsen (1992) modell som beskriver hur man kan tolka den kvalitativa empirin som är insamlad. Halvorsen (1992) nämner delanalyser som är anpassad för observations material där utgångspunkten är att skapa en
helhetssyn på de teman som dyker upp. Därmed kommer jag att citera de beteenden som framkommit frekvent under mina observationer och koppla dessa till teorin samt den tidigare forskningen som jag redovisat. Vidare ska beteenden sammankopplas under mina rubriker som har varit mina frågeställningar för uppsatsen.
8.1 Framgår likabehandling av eleverna, under klassråden?
Läraren menar att fastän man jobbar för att motverka ojämlikhet så har elever (vissa) normen hemifrån som påverkar klassrums diskussionerna. Detta enligt Wahlgren (2011) är samhällets fungerande system inhämtade från de vuxna och deras värderingar.
I Kommittédirektivens (2008) beslut framkommer det att jämställdheten ska via likabehandlingsplanerna i utbildnings väsendet belysa alla medborgare om
skyldigheter och rättigheter vad gäller jämlikhet.Skolans (H) huvuduppdrag är att få föräldrar och elever att erhålla en kunskap om de normer som bland annat finns i den sociala gemenskapen. Därmed ska man i skolan skapa en atmosfär med tolerans och respekt. Läraren nämnde att eleverna börjat arbeta med likabehandling sedan årskurs 1. Att de tysta eleverna inte talar inför helklass har inte påverkat elevernas
likabehandling, då de i halvklass eller i mindre grupper har fått komma till tals. För en likvärdig utbildning ska skolan främja likabehandling för pojkar och flickor (Lgr11). Detta inkluderar även att man bemöts, bedöms, får utrymme till att pröva och utveckla sin förmåga samt intresse oberoende könstillhörighet i skolan (Lgr11).
Wahlgren (2011) menar att genuspedagogik är hjälpmedel för läraren. För att få arbetsmetoden att funka ska läraren även uppmärksamma sitt förhållningssätt för att vidare medveten göra elever om könsrollerna (Wahlgren 2011). Enligt läraren anser eleverna att läraren brister på likabehandling. Det framkommer även under en observation då ordförande (flickan) ber läraren om handuppräckning, då läraren inte uppmärksammar och förbiser regel. Ordförande (flickan) ifrågasätter inte lärarens handling.
Vid en annan observation då det är en pojke som är ordförande istället, ifrågasätter pojken läraren. Tittar man på kriterierna som “Den dubbla dolda läroplanen”
(Einarsson & Hultman 2001: 251-252) har, så genomsyrar skolans verksamhet dem krav “den dubbla läroplanen” har.
Öhrns (1995) menar att samspelet mellan lärare- pojke samt lärare- flicka, skiljer sig. Forskningen (Öhrn 1995) om könsrollerna i klassrummet talar om att pojkar får mer uppmärksamhet av lärare. För pojkarna gäller det att få kontakt med läraren genom att ställa frågor (Öhrn 1995). Lärarens inställning blir då att rikta fler frågor till pojkarna än till flickorna, när eleverna räcker upp handen (Öhrn 1995). Men när läraren vill ha svar på en fråga till en specifik elev, utan att eleven räckt upp handen, fördelas ordet jämnt mellan flickor och pojkar (Öhrn 1995).
Enligt Nyström (2005-2009) har skolan ännu inte haft genomslag på jämställdheten ännu i skolans vardag. För förändringar krävs kunskaper om könsmönster och om könstillhörighet (Nyström 2005-2009). Då skulle man förutom demokrati frågor även rikta sig in på jämställdhets frågor (Nyström 2005-2009).
Klassråds problematiken i detta fall är lik den resultat som Granström & Einarsson (1995) redovisar om att elever blir antingen synliga eller osynliga aktörer.
8.2 Vilka elever hörs och vilka beteenden syns mest?
Vid en observation försöker ordförande (flicka) att tysta ner klassen som har en livlig diskussion. Flicka uppmärksammas endast av lärare och vid ett annat tillfälle av en pojke. För hänsyn på att elever skall få lika stort inflytande, oavsett kön, på
undervisningar ska läraren tillåta utrymme med sin auktoritära roll så att alla elever blir hörda (Lgr11).
Skolan (H) menar att kränkande handlingar inte består enbart av i fysisk form utan även psykiskt. Skolan har som värdegrund att utveckla elevers empati och respekt för människors lika värde. Därmed får flickor, under mina observationer, fler uppmuntran av lärare så att de hörs och syns lika mycket som pojkarna.
Enligt Connell (2003) skapar samhället genusstrukturer som leder könen till val av framtidsyrken. Enligt den andra dimensionen (Connell 2003) är det institutioner som påverkar genus klyftan. Skolans (H) mål är att jobba för att skapa demokratiska samhällsmedborgare genom att inkludera elever. Detta via klassråd
och dylikt för att framhäva och använda de olikheter hos elever (skolan H värdegrund).
Lärarens uppgift blir då att kunna förklara samt diskutera med elever om
de olika värderingar, åsikter och problem som kan dyka upp (Lgr11). Det som enligt Nyström (2005-2009) förekommer är att flickor och pojkar bedöms och behandlas olika.
Observationerna tyder på att pojkarna är mer framfusiga och tar för sig lite mer än vad flickorna gör. Däremot väljer flickorna att prata när de finner tyst tillfälle eller sträcka med hela kroppen lodrätt vid handuppräckning. Men tysta pojkar upptäcktes också, som inte fört någon tal under min observations studie. Skillnaden mellan tysta pojkar och tysta flickor är att de tysta pojkarna osynliggörs då talförda pojkar
dominerar stort i klassrummet. Tysta flickor utmärks mer då de utgör minoriteten om man ser det ur köns kategorin.
I tidigare studier (Nyström 2005-2009) nämner man om att flickor upplever mer stress i skolan än vad pojkar gör och att pojkar fortsätter dominera i klassrummet (Nyström 2005-2009). Förutom stress för flickor medför det även sämre engagemang och betyg för pojkar som är tystlåtna (Nyström 2005-2009).
Pojkar som får talutrymme och uppmärksamhet osynliggör resterande elevers misslyckande (Nyström 2005-2009:23). Enligt Connells (2003) teori om maktrelation handlar de talförda pojkarnas dominans om härskarroll. Därmed kan makten även
inövas bland grupp (Connell 2003). Till exempel när pojke ifrågasätter varför en flicka ska få ordet, när hon ändå tycker som alla andra.
Nyström (2005-2009) anser att de tidigare könsmönstren lever kvar då
pojkdominans i klassrummet fortfarande existerar. I detta klassrum och observations tillfälle är flickornas antal fler än pojkarnas. Pojkarna utmärker sig genom att tala till klassen/läraren. Enligt skolans (H) värdegrund ska tydliga normer skapas som ska bidra till att elever hyser empati och respekt till varandra.
Enligt likabehandlingsplanen (Skolan H) ska normer som är kränkande för annan motverkas. Detta genom att samtala med berörda och lyfta fram vilka känslor handling skapat (Likabehandlingsplan). Att pojkar ställer dubbelt så ofta frågor som rör innehållet i undervisningen jämförelse med vad flickorna gör är vanligt, menar Granström & Einarsson (1995).
Connells (2003) fjärde dimension, om den symboliska relationen förklarar hur genus skapas förutom klädsel, smink, gester, fotografier eller film. Connell (2003) menar att symboliska relationen även handlar om hur man med uttalanden skapar symbol. Klassrumssituationen hindrar flickor att ställa fler frågor än vad pojkar gör och detta bidrar till maktutövning från pojkarnas sida (Granström K. & Einarsson C. 1995:35). Framför allt diskursivt alltså genom vårt sätt att tala, skriva och skapa oss föreställningar. Detta utgör en effekt på en typ av diffus makt som får
människokroppen till lydnad samt skapar en identitet om dess plats i världen
(Connell,2003:82). Till exempel då pojke påpekar att handuppräckning som en flicka gör för att tala om att hon håller med är ointressant. Pojken nämner ett par nackdelar med flickans beteende som får de andra i klassen att hålla med honom.
8.3 Syns könsrollerna i klassrummet?
Pojkarna är högljudda medan flickorna är lugna, enligt Einarsson & Hultman (2001).
“Det är pojkarna som är mest synliga och därför får de också mest uppmärksamhet av både lärare och observatörer. Flickorna försummas i motsvarande grad och lockas att sätta sina ljus under skäppor. Detta är en del av den process som generation efter generation återskapar manssamhället.” (Einarsson & Hultman 2001:224).
Beteende mönstret iakttas under observation då det råder flickdominans (antalet på flickor överstiger pojkarnas) i klassrummet då det är mest pojkar som utmärker sig på alla avseenden. Lärare väljer att uppmana pojkar och uppmuntra flickor till samtal.
Enligt Lgr11, ska läraren behandla undervisningen och utforma en miljö samt förmedla till eleverna om alla människors rätt till lika värde. Även jämställdhet mellan kvinnor och män ska finnas som värdegrund (Lgr11).
Värdegrunden (Skolan H) säger att, genom att lyssna på den andre eller att bli hörd är en möjlighet som motverkar all form av kränkning samt diskriminering. För de tysta eleverna kvarstår att skapa tillfällen då även de får en möjlighet att talföra sig själva. De övriga talförda eleverna ska då låta resterande elever som inte uttrycker egen mening, komma till tals utan att bli avbrutna.
“Flickorna bör få lära sig att tala med den självtillit som man får när man märker att andra lyssnar med respekt på vad man säger. Pojkarna bör lära sig att lyssna med respekt, även på flickor“ (Einarsson & Hultman 2001:259).
Det är svårt att hålla sig tillbaka som pojke, speciellt under diskussions tillfällen och att inte prata rakt ut, menar Einarsson & Hultman (2001). Att talförda pojkar använder språket som maktutövning i klassrummet är ett rådande ställningstaganden gentemot talförda flickor vilket intar sin roll som förmedlare (Einarsson & Hultman 2001).
Hegemoni är ett ord som betyder den ledande och makthavande (Connell 1999). Den hegemoniska maskuliniteten förklarar positionerna som råder inom
maskuliniteten med vad som är över- och underordnat. Connell (1999) menar att det är en dynamisk konstruktion för män som skapar den ideala maskuliniteten. Detta menar Connell (1999), skapar maktordning i den egna gruppen.
Enligt läraren är det svårt att få de tysta eleverna att prata och delta i stora grupp diskussioner. Detta leder till att elever som talar mycket får komma mer till tals. Elever som är tystlåtna undviker att stå i centrum och vågar inte att ta plats. Detta är ett tecken på hur samhället reproducerar heteronormen även i skolan där
maktförhållandet blir tydlig. Ett exempel som Einarsson & Hultman (2001) nämner är att flickor oftast räcker upp handen för att få ordet men att pojkarna tar ordet själva eller får ordet av läraren utan att räcka upp handen. Detta tyder då på att flickor följer klassrums reglerna mer strikt än vad pojkarna gör.
Under observations studien råder det pojkdominans vilket utmärker sig både till antal och pojkarnas samtals utrymme. Denna företeelse har inte enbart med pojkarnas bekväma sätt att talföra sig med att göra. Enligt Einarsson & Hultman (2001) handlar det om att pojkar tar sig friheten som omvandlas till förtryck gentemot
medvetande göra eleverna och diskutera om detta tydligt.
Diskrimineringslagen uppger att för ett målinriktat arbete i skolan ska trakasserier förebyggas och förhindras utifrån skolans likabehandlingsplan (DL 2008). Den första principen Hirdman (2010) nämner är att kvinnor och män hålls isär och anses vara varandras motsatser (dikotomier). Ett vanligt beteende mönster som är synlig gjorda är hur pojkar anses vara bråkiga och flickor tysta (Hirdman 2010).
Inga Wernersson (1995) resonerar om “Könsdifferentiering” i skolan och att det ändå finns en könsuppdelning i klassrummet. Wernersson (1995) menar att
förväntningen av att flickorna skulle dominera mer i klassrummet när det var flickdominans. Observationerna leder till att flickorna är välbekanta med beteenden som talförda pojkar visar som till exempel att höja röst nivån och överrösta de andra i klassrummet för att komma till tals.
En annan observations tillfälle är när en flicka pratar när hon finner tysta tillfällen. Flickorna får därmed lära sig att vara den tålmodiga och lydiga (Einarsson & Hultman 2001). Detta tyder på (Einarsson & Hultman 2001), att flickorna är mer skolanpassade än vad pojkarna är. En pojke berättar, under en observation, om att andra i klassen blev orättvist behandlade då en flicka bytte plats självmant och därmed bröt mot en bestämmelse. Alltså syftade pojken på att flickan struntade i skol regler. Flickan som pojken omtalat om, räckte upp handen dock och försvarade sig medan pojken pratade rakt ut. Pojken är den synliga aktören som får åskådliggöra sin tanke (Einarsson & Hultman 2001). Hirdmans (2010) resonemang om den andra principen är att det manliga tenderar till ett högre värde. Att flickan bröt mot plats regeln enligt pojkens mening var mer iögonfallande och orättvist än en klassrums regeln om att räcka upp handen. Skolans likabehandlingsplan talar om att elevens beskrivning av negativa känslor är tillräckligt för att uppmärksammas som en kränkning. Jämställdhetslagen säger att utbildningen ska innefatta diskrimineringsförbud och vidta åtgärder mot trakasserier (DL 2008: 4). Hirdmans (2010) tredje princip menar att alla är med och skapar genusordningen oftast helt omedvetet ett så kallat genuskontrakt (Hirdman 2010). Connell (2003) menar att mönstren skapas inom sociala verksamheter. Då är det inte enbart genus konstruktionen mellan människor i ett samhälle som skapar samhörighet och präglar de traditionella genusmönstren (Connell 2003). Det går att utmana denna form av diskursiv makt i klassrummet (Connell 2003). Detta genom att läraren hjälper till att få elever till genusdiskurser där de lär sig att hantera olika identiteter (Connell 2003).
9.0
Slutdiskussion
Mitt syfte var att undersöka klassrådstimmarna utifrån skolans likabehandlingsplan. Könsrollerna i klassrummet syntes tydligt då pojkarna hördes mer och flickorna kom att inta de tysta rollerna. Under observationerna framkom det även en regel som elever och lärare påpekade. En regel i klassrummet var bland annat att räcka upp handen innan man talade. Resultaten blev den att de talföra pojkarna bröt den regeln då de pratade utan handuppräckning. Det här resultatet gäller endast talföra pojkar. Normen som den tidsbegränsade observationerna visade var att eleverna
genomsyrades av heteronormativa maktroller. Det trots att skolan jobbar enligt likabehandlingsplan som uttrycker samtalet och det sociala samspelets betydelse. Elev samspelen under klassrådstimmarna kunde framhäva likabehandlingen via sociala samspel. Likabehandlingen framgår av eleverna under alla observations tillfällen där eleverna lyfter upp ämnet genom att nämna rättvisor och orättvisor. De beteenden som syns är att flickorna sträcker på kroppen, väntar in rätt tillfälle och ifrågasätter inte lärare. Hos pojkarna är den fria talförmågan, rösten och
gruppdynamiken ett betydande roll. Detta synliggör heteronormativa könsroller bland annat om makt och genus. Det finns mycket forskning kring genus begreppet samt genuspedagogik. Det finns riktlinjer och lagar och forskningen pratar om hur gynnsam genuspedagogiken är för att motverka traditionella könsmönster. Politiker har satsat på genuspedagoger för att ge skolan en möjlighet till att jobba mer med jämlikhetsfrågorna i verksamheten med pedagogiska verktyg.
Vidare forskning
Vidare kan man bedriva en forskning med kvalitativa intervjuer eller kvantitativa forskningsmetoder. De kvalitativa intervjuerna skulle framhäva lärarens perspektiv. Det kvantitativa forskningsmetoden skulle bevisa med tabell mer specifika fenomen. Detta skulle falsifiera den berörda delen på min studie och min slutsats och därmed bevisa att den inte håller reliabilitet. Därmed skulle validiteten för denna studie enbart förhållas till de observationstillfällen.
Referenslista
Bell Judith, 1995 andra upplagan, Introduktion till forskningsmetodik, Studentlitteratur Lund.
Birgitta Meurling & Göran Nygren 2009 (red.) Skolvardag och framtidsambitioner -
Etnologiska perspektiv på utbildning. Rapportserie Forum för skolan Uppsala
universitet .
Connell R. W. 2003. OM GENUS. Bokförlaget Daidalos AB. Originaltitel: Gender. Connell R.W, 1999. Maskuliniteter, Bokförlaget Daidalos AB, Uddevalla.
Originaltitel: Masculinities
Einarsson Jan & Hultman Tor G. 2001. God morgon pojkar och flickor, Om språk och
kön i skolan. Studentlitteratur och författarna. PDF finns tillgänglig via länken.
Gisselberg, K. (1991). Vilka frågor ställer elever och vilka elever ställer frågor.
En studie av elevers frågor i naturorienterade ämnen i och utanför klassrummet.
Umeå: Pedagogiska Institutionen. Ur: Granström Kjell & Einarsson Charlotte. 1995.
Forskningen om liv och arbete i svenska klassrum - En översikt . PDF. Skolverket
Granström Kjell & Einarsson Charlotte. 1995. Forskningen om liv och arbete i
svenska klassrum - En översikt . PDF. Skolverket
Lgr11; Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet
2011. ISBN: 978-91-38325-41-4, Edita, Västerås 2011.
Nyström, Eva. (2005 – 2009). Nordisk forskning om genus och jämställdhet i skola
och utbildning. Nordiskt institut för kunskap om kön NIKK. Umeå universitet.
Patel Runa, Davidson Bo. Forskningsmetodikens grunder - Att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. 2003. Tredje upplagan. Studentlitteratur ISBN
SOU 2005:66 Makt att forma samhället och sitt eget liv – jämställdhetspolitiken mot
nya mål. Stockholm: Fritzes
Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Wahlgren Viktoria C. (2011) Genus pedagogiskt arbete i praktiken. Studentlitteratur AB, Lund
Wernersson, I. (1977). Könsdifferentiering i grundskolan. Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Ur: Granström Kjell & Einarsson Charlotte. 1995.
Forskningen om liv och arbete i svenska klassrum - En översikt . PDF. Skolverket
Öhrn, E. (1990). Könsmönster i klassrumsinteraktionen. En observations-och
intervjustudie av högstadieelevers lärarkontakter. Göteborg: Acta Universitatis
Gothoburgensis. Ur: Granström Kjell & Einarsson Charlotte. 1995. Forskningen om
liv och arbete i svenska klassrum - En översikt . PDF. Skolverket
Webb referenser: DL- Diskrimineringslagen (Jämställdhetslagen) http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen.pdf?epslanguage=sv (2012-10-15, 14:27). Diskrimineringslagen (DL): http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen.pdf?epslanguage=sv Utkom från trycket den 25 juni 2008 och är lagställt från och med 2009-01-01 (2012-10-15, 14:58).
Hirdman Yvonne Genus och Genusteori:
http://www.jamstalldskola.se/vad-ar-jamstalldhet/genus-genusteori.shtml , sidan uppdaterat 2010-10-31 (Läst: 2012-10-10, 14:15).
Jämställdhetslagen ändras till Diskrimineringslagen sedan 2008
