Svenska riksdagsvalet 2006; två arbetarpartier!? : -Hur de nya moderaterna och socialdemokraterna gestaltades som arbetarpartier i riksdagsvalet 2006 av pressen.

____________________________________________________

Statsvetenskap 31-60 hp

Svenska riksdagsvalet 2006;

två arbetarpartier!?

– Hur de nya moderaterna och socialdemokraterna

gestaltades som arbetarpartier i riksdagsvalet 2006

av pressen.

Håkan Vendegren

C uppsats 15 p Handledare: Svante Forsberg, Patrick Lindgren Högskolan i Kalmar Humanvetenskapliga institutionen

ABSTRACT

Essay Title: The Swedish General Election of 2006; Two workers´ parties!?: How the new conservatives and the socialdemocratics were framed as workers´ parties in the general election of 2006 by the press.

Author: Håkan Vendegren

Supervisor: Svante Forsberg and Patrick Lindgren Essay in social science 10p, C-level

The University of Kalmar, spring term 2007

In the Swedish general election of 2006, the citizens were faced with the fact that there were two parties that called themselves a “workers´ party”. It was not just the Social-Democratic Party, which we usually identify as a traditional workers´ party, it was also the Moderate Coalition Party, which we usually identify as a traditional conservative party, which during this suffrage also called them self the “new moderates”. The central and the main election pledge for the new moderates took its standpoint in the idea that everybody should have a job. This was also the main reason why they called them self a workers´ party. But is that enough for illustrating a party as a workers´ party, considering for example, that it should be in every parties obligation and responsibility to contribute to a policy that is shaped in a way, that as far as possible conduce to that every single member of the society has a job.

Are there perhaps other values and recommendations to take in consider justifying the use of the epithet “workers´ party”, other than the idea that everybody should have a job? The purpose with this essay is to describe, compare and analyse four newspapers, as they have a key role as spokesmen for political parties’ opinions to the citizens, and how they framed these two parties as workers´ parties. For this purpose I have used and analyzed Aftonbladet, Dala-Demokraten, (social-democratic) and Svenska Dagbladet and Norrköpings Tidningar (conservative) by using a theory called the framing theory. This theory focus on how media select some aspects of a perceived reality, and make them more salient in their published communicating text, with the purpose to promote a particular point of view instead of others.

Keywords: The Social Democratic Party, The Moderate Coalition Party, workers´ party, mass media

INNEHÅLL

SIDA

1 Inledning

1.1 Problemformulering 2

1.2 Syfte och frågeställningar 5

1.3 Avgränsningar och urval 5

1.4 Material och metod 7

2 Tidigare forskning

3

Teori

3.1 Maktens tre dimensioner 14

3.2 Dagordningsteorins första och andra nivå 15 3.3 Gestaltningsteorin och dess betydelse 16

3.4 Analysschema 22

3.5 Kodschema 23

4

Empiri

4.1 Redovisning Dala-Demokraten 24 4.2 Redovisning Norrköpings Tidningar 30

4.3 Redovisning Aftonbladet 36

4.4 Redovisning Svenska Dagbladet 41 4.5 Tabellsammanställning över Dala-Demokratens, Norrköpings

Tidningars, Aftonbladets och Svenska Dagbladets ledarartiklar 47

5

Analys

5.1 Analys Dala-Demokraten 48

5.2 Analys Norrköpings Tidningar 49

5.3 Analys Aftonbladet 51

5.4 Analys Svenska Dagbladet 52

5.5 Sammanfattande analys 53

1

1. Inledning

Vart fjärde år är det val, och utgången av valet har i allt högre grad tenderat att hänga samman med den uppmärksamhet de olika partierna får i de olika medierna.1 Förutsättningarna för de politiska partierna har förändras i takt med sjunkande medlemsantal, ökad misstro mot dom politiska partierna, och en minskad partiidentifikation dom senaste årtiondena. Om parti- identifikationen hade varit stark, förtroendet för partier högt, och om partierna haft många medlemmar, så skulle inte valjournalistiken vara lika viktig som den är idag.2

Tendensen idag är att väljarröligheten ökar och att allt fler bestämmer sig allt senare hur dom ska rösta, så sent som sista veckan.3 Valkampanjen är därför viktigare idag än vad den var förr, just med tanke på den uppmärksamhet den får, och den påverkan den har på alla de väljare som ännu inte bestämt sig. Då det politiska intresset hos allmänheten ökar under valkampanjer, och därmed också intresset för mediebevakningen, är rapporteringen från valrörelsen av stor betydelse för valutgången.4 Mediers inflytande i valrörelserna är dock inte neutral, utan tenderar att skapa ”vinnare” och ”förlorare”.

I 1998 års val gjorde Folkpartiet ett katastrofval där partiledaren Lars Leijonborg i pressen framställdes som tråkig och sågs som en förlorare.5 I valet 2002 var läget det omvända och man talade om en ”Leijonborg-effekt”. Däremot sågs moderaterna som det stora

förlorarpartiet 2002, och bidragande orsaker till partiernas varierande framgångar berodde i mycket på hur medierna framställde partierna.6 Vad som antas ha gjort skillnaden för folkpartiet var att man inför valet 2002 kunde profilera sig med frågan om språktest för invandrare.7 Detta erbjöd en oväntad och avvikande nyhet som kunde formas till en spännande berättelse i en annars befarat tråkig valupptakt.8 För moderaterna var däremot mediebevakningen förödande där reportaget i ”Uppdrag Granskning” om rasism i valstugorna blev en bidragande orsak till det stora väljarraset för partiet.9 Medierna stämplade Moderata Samlingspartiet som förlorare,10 och Bo Lundgren avgick senare som partiledare. Exempel på 1 Peterson m.fl. 2006 s. 41. 2 Nord, 1997 s. 8-9. 3 Petersson m.fl. s. 47. 4 Strömbeck, 2004 s. 158-160. 5 Ibid. s. 236 6 Ibid. s. 248. 7 Petersson m.fl. s.70. 8 Strömbeck, 2004 s. 252. 9 Ibid. s. 247. 10 Ibid. s. 246-248.

2 denna journalistik kan göras längre, men ska i det här sammanhanget ses som en inledning på min egen undersökning som kommer att behandla delar av dags och kvällspressens

argumentationer under valet 2006. Valet 2006 blev en stor framgång för de nya moderaterna, mycket beroende på att man mer aktivt profilerade sig med frågan om jobb åt alla, man kallade sig därför även för det nya arbetarpartiet. Samtidigt blev valet en tillbakagång för socialdemokraterna, ett parti som väljarkåren traditionellt uppfattar som ett arbetarparti, men som tenderade att inte lika aktivt driva denna fråga.

Ovanstående har varit en introduktion till det som är ämnet för denna uppsats, nämligen hur pressen framställde dessa båda partier som arbetarpartier.

1.1 Problemformulering

”Politik och samhällsfrågor har alltid varit en central del av mediernas innehåll och historiskt det som motiverat mediernas existens och i hög grad lockat människor att ta del av dem.”11 Pressens betydelse som opinionsbildare kan inte nog poängteras i den politiska debatten. För att de politiska partierna ska nå ut med sina politiska budskap till samhällets medborgare, som kan vara mer eller mindre avgörande vid ett val, krävs en medial uppmärksamhet där press, tv och radio har stor betydelse. Detta märker vi inte minst inför varje valrörelse då det mediala flödet söker påverka samhällsmedborgarna att rösta på det ena eller andra partiet, vilket naturligtvis får politiska konsekvenser för vår samtid och framtid.

I valet 2006 framställde sig det Moderata Samlingspartiet som det nya arbetarpartiet med löften om jobb åt alla, man kunde till exempel läsa ”Sverige behöver ett nytt arbetarparti” på deras valaffischer.12 På deras hemsida gick att läsa ”Är du en av de många socialdemokrater som funderar på moderaterna? Då är du inte ensam. Många söker ett alternativ till en regering som bara pratar, men får väldigt lite gjort”.13 Efter valet skrev partisekreteraren Per

Schlingmann: ” Med en ny regering har kampen för att återställa arbetslinjen inletts. Vägen mot full sysselsättning har anträtts. Arbete är för oss grunden till människors makt över det egna livet och grunden för Sveriges välstånd. Vi värnar arbete och tycker att arbete alltid ska

11 Strömbäck, 2004 Sid. 13.

12 http://www.newsdesk.se/view/pressrelease/24892, 2007-08-14

13 http://www.moderat.se/artikel.aspx?artikelid=19717&menyid=5410&webbid=547, 2007-05-03 14 http://www.moderat.se/artikel.aspx?webbid=1&menyid=5&artikelid=27337, 2007-05-01

3 löna sig. Därför är vi Sveriges nya arbetarparti”.14 De nya moderaterna ansåg sig alltså vara det nya arbetarpartiet där frågan om jobb åt alla kom att bli en avgörande fråga för valets utgång.15

Socialdemokraterna å andra sidan, och den socialdemokratiska partitoppen, som traditionellt brukar förknippas med just frågan om jobb åt alla hos väljarkåren,16 tenderade däremot att i press och media tona ner detta budskap, att inte föra fram det lika starkt som i tidigare valrörelser.17 Detta var en brist i den egna valrörelsen konstaterade Mona Sahlin och många socialdemokrater med henne efter valförlusten.18 Enligt partiets valanalytiker kommer det att krävas en framtida förändring och behov av ny strategi på området inom mediepolitik och långsiktig opinionsbildning.19

Löfte om fler jobb kan dock inte tyckas vara speciellt nytt och originellt då detta borde vara varje politiskt partis ambition. Samtliga partier har också haft full sysselsättning som en av sina viktigaste frågor. Rätten till arbete finns också med i den svenska regeringsformen och på så sätt har de politiskt ansvariga varit tvungna att förklara hur de ska trygga den enskildes rätt till arbete.

Fanns det då i den dagliga pressen, som är en viktig del av partiernas kontakt med allmänheten, andra gestaltningar som profilerade partierna som arbetarpartier? Eller var jobbfrågan som sakfråga, och de attribut som fästes vid densamma, så dominerande att andra värderingar och rekommendationer, rörande vad ett arbetarparti kan tänkas stå för, försvann?

Enligt Nationalencyklopedin är ett arbetarparti ”ett parti som anser sig företräda arbetarklassens intressen”.20 Detta borde innebära att det finns flera värderingar och 14 http://www.moderat.se/artikel.aspx?webbid=1&menyid=5&artikelid=27337, 2007-05-01 15 http://mobil.sr.se/site/index.aspx?offset=8&artikel=1865294&unitid=83, 2007-01-31 16 http://mobil.sr.se/site/index.aspx?offset=8&artikel=1865294&unitid=83, 2007-01-31 17 http://mobil.sr.se/site/index.aspx?offset=8&artikel=1865294&unitid=83, 2007-01-31 18 http://www.aip.nu/aip/smpage.fwx?page=12&START_NYHETER=11721, 2007-04-23 19 http://www.aip.nu/aip/smpage.fwx?page=12&START_NYHETER=11721, 2007-04-23 20 http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O106450&i_word=Arbetarparti 2008-12-24

4 rekommendationer som gestaltats i pressen under valperioden. Enligt Reidar Larsson är det till bra hjälp i analyser av politiska texter att klarlägga hur olika värden läggs mot varandra och vilka rekommendationer som finns hur man vill nå sina mål. Det är särskilt gångbart när man vill se på skiljelinjer mellan olika politiska åskådningar i till exempel ledarartiklar.21 Kan mediernas framställning och ställningstagande när det gäller t.ex. ekonomisk tillväxt framför ekonomisk utjämning,22 eller tvärtom, ge ett bredare perspektiv av hur medierna gav

beskrivning åt de båda partierna som arbetarpartier?

De båda partierna som arbetarpartier är alltså den centrala utgångspunkten för denna studie. Begreppet i sig kan knappast ses som en tidlös entitet som har förhållit sig oföränderligt under alla år som gått sedan det introducerades, innebörden har säkert förändrats Jag kommer dock inte att försöka göra någon begreppshistorisk analys där det finns olika grader av det förflutna, nutiden och framtiden i ett begrepps förändringar,23 och då det heller inte är min avsikt att specifikt studera begreppet ”arbetarparti”. Men vi menar mer eller mindre olika saker när vi använder begreppet ”arbetarparti”. Begrepp kännetecknas ju av att de är knutpunkter där ord och idéer träffas, att de är mångtydiga, och att de politiska begreppen är potentiellt stridbara koncentrationer av flera betydelser.24 Det är därför svårt och inte heller min avsikt att försöka ge ett normativt svar på vilket parti som är ”mest” arbetarparti, då det i artiklarna handlar om starka drag av perspektivism. Min avsikt är istället att ge en redogörelse för tidningarnas gestaltningar av de båda partierna som arbetarpartier utifrån de förutsättningar jag återkommer till i mitt metodavsnitt. Jag kommer dock att ha med begreppet i mitt analysschema.

Ämnet är intressant då det är frågor som leder in på pressens betydelse att skapa opinion och åsikter som sedan skapar vårt samhälle. Gestaltningar av politiken i medierna påverkar människors syn på politik, personer och partier. Medieforskaren Jesper Strömbäck skriver att mediernas gestaltningar av politik kan påverka de kognitiva processerna hos människorna på ett visst sätt, och detta kan få betydande indirekta effekter på människors sätt att handla. Det vill säga, genom att utöva makt över människors tankar kan medierna också utöva makt över människans handlande.25

21 Larsson, 1997 s. 18. 22 Ibid. s. 18.

23 Bergström & Boréus, 2005 s.185. 24 Ibid. s. 181.

5

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna undersökning är därför att beskriva och analysera borgerlig/moderat respektive socialdemokratisk press inför valet 2006 såsom mediala språkrör för de båda arbetarpartierna. För att kunna göra detta har jag använt mig av följande frågeställning: 1) Hur gestaltade pressen de båda politiska partierna som arbetarpartier?

2) Hur skiljde sig tidningarna åt i sina gestaltningar avseende värderingar och rekommendationer?

1.3 Avgränsningar och urval

Jag har valt att avgränsa mig till fyra tidningar som mediala språkrör för de bägge politiska partierna; Aftonbladet och Dalademokraten – socialdemokratiska, och Svenska Dagbladet och Norrköpings Tidningar - moderata. Aftonbladet och Svenska Dagbladet kommer ut sju dagar i veckan, och trycks i Stockholm. Mitt val av Svenska Dagbladet och Aftonbladet bottnar i att de är rikstäckande tidningar, har stora upplagor och når ut till ett större antal läsare. Deras potential som opinionsbildare är därför större än de lokala tidningarnas. Dalademokraten och Norrköpings Tidningar kommer ut sex dagar i veckan och är

landsortsbaserade. Valet av Norrköpings Tidningar och Dalademokraten grundar sig på att de är lokala tidningar, de har alltså ett begränsat täckningsområde. Syftet med två rikstäckande och två lokaltäckande tidningar har varit att studera huruvida landsortspressens artiklar skiljer sig från den rikstäckande pressen, eller om tidningarna följer ett mönster.

Chefsredaktör och ansvarig utgivare på Aftonbladet var vid tiden för undersökningen Anders Gerdin och politisk chefredaktör var Helle Klein. Svenska Dagbladets chefredaktör och ansvarige utgivare var Lena Samuelsson och politisk chefsredaktör var Mats Johansson. Att undersökningen bara innehåller en kvällstidning, Aftonbladet, beror på att det inte finns någon moderat kvällstidning. Chefredaktör och politisk chefredaktör för Norrköpings Tidningar var Karl-Åke Bredenberg och chefredaktör och politisk chefredaktör för Dalademokraten var Göran Greider.

Vidare så har jag avgränsat mitt val av artiklar till ledarsidor då dessa är mer politiserade och på ett bättre sätt gestaltar politisk anknytning och åskådning, än vad nyhetsartiklar och debattsidor gör.26 Valet av debattsidorna föll bort på grund av att de inte enbart är en spegel

6 av partipolitiska motsättningar. Debattsidorna är mer en plattform för politiska argument även utanför partiprogrammen, där till exempel näringslivsföreträdare och forskare27 tillsammans med politiska partilojala artikelförfattare framför sina åsikter. Även nyhetsartiklar är mer svårbedömda utifrån politisering då senare tiders strukturomvandlingar har förändrat

partipressen. En allt mer professionaliserad journalistkår har riktat kritik mot just tidningarnas politiska anknytning och det har blivit svårare att låta nyheterna präglas av den politiska linjen på ledarplats.28

Det finns dock en vanföreställning, enligt Lars Nord, om att även den moderna journalistikens nyhetssidor är befriad från oberoende. Även här finns det en politisering menar han som avtecknar sig i att till exempel en högertidning inte går på arbetarkommunens årsmöten eller att vänstertidningen hoppar över societetens välgörenhetessoaréer.29 Men mitt val av

ledarsidor och inte nyhetsartiklar och debattartiklar bottnar i att ledarsidorna är mer uttalat politiserade och politiskt lojala.

Artiklarna jag valt ut har haft minst tio rader, men artiklarnas storlek har naturligtvis varierat. Att jag valde tio rader beror på att jag använt mig av Jesper Strömbäcks kodinstruktioner. Artiklarna har alltså haft minst tio rader som relaterar till den svenska arbetsmarknaden och till de båda politiska partierna, med en direkt anslutning till de kodinstruktioner som finns att hitta i mitt analysschema. Det vill säga punkterna tre, fyra, fem, sex och sju. De överhängande sakfrågor och problem jag sedan valt att redovisa i punktform skall vara återkommande i minst tre artiklar. Detta har varit nödvändigt på grund av uppsatsens begränsade utrymme. Det är dock inte nödvändigt att det är ett enskilt ämne som debatteras i de utvalda artiklarna, det kan vara två eller flera, men det måste alltså finnas minst tio rader med anknytning till de politiska partierna och arbetsmarknaden, och att de problem och sakfrågor som gestaltats varit återkommande minst tre gånger i olika artiklar.

För att förtydliga valet av artiklar utifrån de sakgestaltningar som på något sätt profilerade partierna som arbetarpartier, så avskärmar jag mig alltså till de artiklar som relaterar till direkta svenska arbetsmarknadspolitiska frågor. Jag tar till exempel inte upp vad de olika partierna har för åsikter när det gäller till exempel EU-debatten, även om en sådan fråga kan

27 Nord, s. 86-87.

28 Hadenius & Weibull, s. 295. 29 Nord, s. 53.

7 kopplas till arbetsmarknadspolitiska frågor. En sådan undersökning skulle bli alldeles för omfattande.

Jag kommer inte heller att ta upp andra frågor och sakgestaltningar som på annat sätt frångår ämnet, till exempel frågor som berör skolpolitiken eller svensk säkerhetspolitik, även om ett minskat försvar kan betyda fler arbetslösa. Inte heller kommer jag att ta upp eventuella valförslag som till exempel slopad fastighetsskatt. Jag kommer inte heller att ta upp artiklar som explicit gestaltar fackföreningar utan att på något sätt beröra de politiska partierna då det är de politiska partierna som är intressant. Däremot artiklar som kopplar samman facket med något av de politiska partierna har beaktats. Inte heller kommer jag att ta upp tidningarnas gestaltningar av invandrarnas integration i arbetslivet då jag ser detta mer som en etnisk fråga, som i sig är underlag för en egen undersökning. Däremot argumentationer som rör och

behandlar arbetsmarknads politiska åtgärder och insatser som till exempel sänkt eller höjd a-kassa, och har tagits i beaktande. Även argumentationer som representeras av Svenskt Näringsliv kommer att redovisas då denna organisations åsikter var ett återkommande tema i moderaternas/alliansens retorik i fråga om jobb och arbetslöshet.

Jag vill också förtydliga att ledarartiklar under valkampanjer inte ofta uteslutande handlar om ett enskilt ämne, till exempel jobb. Ofta ingår olika diskussioner om olika ämnen i samma artikel, men där har jag då valt ut de stycken som är relaterade till ämnet för denna uppsats, nämligen hur de båda partierna gestaltades som arbetarpartier utifrån arbetsmarknadspolitiska argumentationer och gestaltningar. De punkter jag sedan använder mig av i empiriavsnittet, till exempel; för hög eller för låg a-kassa, är inte nödvändigtvis samma för alla tidningarna, utan fokus ligger på de sakfrågor och problem som är återkommande i respektive tidning.

Avslutningsvis, så avgränsar sig undersökning till perioden mellan den 2 juli 2006 då

valrörelsen för många sätter igång i och med Almedalsveckan, fram till valets avgörande den 17 september.

1.4 Material och metod

Jag har från början har gjort ett antagande av generell representativitet hos respektive tidningar som ingår i min undersökning och jag kommer att använda mig av och jämföra ledarartiklar i Svenska Dagbladet (obunden moderat), Norrköpings Tidningar (moderat),

8 Aftonbladet (oberoende socialdemokratisk) och Dala-Demokraten (socialdemokratisk) i deras skildring av valet 2006.

I mitt artikelsökande har jag använt mig av mediearkivet och presstext som finns att hitta på http://www.hik.se/bibliotek/. Jag har även varit i kontakt med tidningarna för råd om sökningar, vilket var mer eller mindre framgångsrikt. Det resulterade bland annat i att deras egna dataarkiv ofta inte går längre tillbaka än ett år, eller att intresset från tidningarna varit ljumt. Utom i ett fall, Dalademokraten, som bistod och skickade material i form av pdf-filer på en DVD - skiva från den aktuella perioden. Jag har även använt mig av mikrofilm innehållande Aftonbladet och Svenska Dagbladet, vilket jag beställt via stadsbiblioteket.

Mitt val av ledarsidor som underlag för undersökningen grundar sig på, som jag tidigare redogjort för i avgränsningar och urval, att ledarsidorna är mer politiserade och på ett bättre sätt gestaltar politisk anknytning och åskådning, än vad övriga artiklar gör. Detta bottnar i att relationerna mellan partier och tidningar har förändrats, de har blivit svagare och det har blivit mindre vanligt att tala om tidningar i politiska kategorier. Utom just åsikter som förs fram på ledarsidorna.30

Min metod är både kvalitativ och kvantitativ på så sätt att jag har valt ut och systematiserat ett flertal artiklar från ledarsidor med hjälp av bakgrundsvariabler och argumenttyper som

relaterar till partierna som arbetarpartier. Det är ingen enkel och självklar uppgift då frågor om arbetarpartier griper in i många politiska sakfrågor. De kan också ses som indirekta argument i helt andra debatter. För att kunna utföra en logisk genomgång av det samlade materialet har jag valt ut texter där begreppet och variabeln ”arbetarparti” ingick. Jag har även valt ut ordkonstruktioner där orden ”arbete” och ”jobb” ingått. ”Arbetarfientlig” och ”jobbmöjlighet” är två begrepp som förekom och föranledde en undersökning. Även argumentationer som ”väljarna vill veta hur man exempelvis ska klara jobben i den ökade konkurrensen och de hårdare kraven i arbetslivet” skapar kopplingar och associationer till gestaltningar som jag följt upp.

Dessa artiklar har jag sedan använt mig av i en kvalitativ textanalys för att på så sätt spåra tydliga uttryck för typiska tendenser och mönster när det gäller respektive tidningars

9 gestaltningar av de båda partierna som arbetarparti. Jag har haft ambitionen att i denna analys beskriva och klassificera textinnehållet31 med hjälp av ett analysschema som jag

vidareutvecklar i mitt teoriavsnitt.

Min ambition och tolkningsstrategi är alltså att beskriva texterna utifrån detta analysschema, det vill säga hur argumentationen såg ut dels utifrån de manifesta budskapen,32 som till exempel ”jobb åt alla”, men också se till mer latenta budskap, det vill säga ”läsa mellan raderna”. Kvalitativ textanalys handlar mycket om att söka efter ”bakomliggande teman i det material som analyseras”.33 Jag kommer sedan att göra en komparativ jämförelse mellan de olika tidningarnas artiklar för att studera eventuella jämförelse- och skiljepunkter som jag hoppas finna med hjälp av mitt analysschema. Detta i syfte att studera hur pressen gestaltade de båda politiska partierna.

Det är också viktigt att poängtera att det är en avsändarorienterad tolkningsstrategi, inriktad på textens betydelse vid dess produktion där betydelsen av texten avgörs av vad de som formulerade den avsåg att den skulle betyda och innebära.34 Det är viktigt att påpeka detta då jag haft för avsikt att hålla isär denna tolkning från mottagarens tolkning av texterna, även om dessa tolkningar ofta sammanbinds av gemensamt språk och gemensam kultur i ett samhälle. De båda betydelserna sammanfaller då någorlunda liknande. Journalister som skapare av avsändarens betydelse och samtida läsare som skapare av mottagarens, kan i flera fall antas tala samma språk.35

Vidare så har min undersökning varit öppen36 i sitt förhållningssätt genom att min

frågeställning är mer allmänt formulerad utan specifika frågeställningar. Jag har inte heller förhandsdefinierat några rekommendationer och värderingar37 som jag utgått från när jag sökt svaren på min frågeställning. För att förtydliga, jag har inte förhandsdefinierat några kriterier och specifikt utgått från dessa när jag samlat information, till exempel värderingar och rekommendationer rörande sänkt eller höjd a-kasseersättning, som istället ska ses som en av flera punkter jag kommer att återkomma till i min frågeställning och slutliga analys.

31 Esaiasson m.fl. 2004 s. 234. 32 Bryman, 2006 s. 267. 33 Ibid. s. 368.

34 Bergström & Boréus, s. 26. 35 Ibid. s. 33.

36 Esaiasson m.fl. s. 240. 37 Larsson, s. 18.

10 Undersökningen är till sin läggning mer allmänt avgränsande och kommer att analyseras mer förutsättningslöst.

Detta är också ett kännetecken för den kvalitativa metoden, där många forskare är skeptiska till metoder som bygger på att ”man använder en i förväg utformad bild av den sociala verkligheten”.38 ”Om en strukturerad metod för datainsamling ska tillämpas och detta med nödvändighet är en produkt av forskarens funderingar över studieobjektet, måste vissa beslut fattas om vad de förväntar sig finna och vilken social verklighet de kommer att möta. Därmed är forskarna begränsade när det gäller i vilken utsträckning de kan fånga den bild av världen som de studerade personerna har”39 Huruvida detta skulle ha inneburit att min egen

undersökning blivit begränsad av en i förväg utformad bild av verkligheten, och i vilken omfattning det skulle hämma min bild av partierna som de studerade tidningarna har, låter jag däremot vara osagt.

Vidare så kan det påpekas att den kvalitativa metoden uppfattas olika av forskare angående validitet och reliabilitet, men där de flesta, dit jag också inkluderar min egen studie, brukar uppfatta sin rapport eller undersökning som en av många tänkbara representationer ”och inte som en slutgiltig version av den sociala verkligheten”.40

38 Bryman, s. 267. 39 Ibid. s. 267. 40 Ibid. s. 263.

11

2. Tidigare forskning

Under ett år distribueras en halv miljard tidningsexemplar i Sverige vilket medför att sådant som händer på tidningsmarknaden ofta hamnar i centrum av samhällsdebatten.41

Dagspress, radio och TV har därför en avgörande betydelse för opinionsbildningen, där framgångar och bakslag inom politiken ofta förklaras med mediernas sätt att sprida och presentera information.42 Man kan tala om en medialisering av politiken där partierna inte når sina väljare utan medierna, och där mediernas sätt att berätta om politiken ofta är den enda bild medborgarna får av det politiska livet.43

Maktförhållandena mellan dessa tre aktörer är särskilt viktiga under valrörelser och kan beskrivas som bytesrelationer, ett slags politisk kommunikation som illustreras i vad Olof Petersson kallar för valtrianglen.44 Politikerna är beroende av stöd och röster från väljarna. Väljarna i sin tur påverkas av de beslut och löften som kontrolleras av politikerna. Beroende på hur mycket eller hur lite väljare och politiker kommunicerar indirekt får också medierna makt därefter som språkrör för de olika partierna. Medierna är i behov av folket i form av köpare och folket behöver medierna för information. Också mellan medier och partier finns det ett beroendeförhållande där politiker förser journalister med nyheter och där journalisterna kontrollerar de arenor som politikerna behöver för att uppmärksammas.45 Mycket av

förhållandet mellan väljare och valda har förändrats och skiljer sig från hur det var förr. Då fanns det fler stabila partisympatisörer och partimedlemmar som sökte och fick upplysningar om partiets vägval, medan det idag bara är ett fåtal procent av befolkningen som är med i politiska partier och ett fåtal som känner starkt förtroende för politiska partier.46 Medierna ersätter idag partierna som länk mellan folket och eliten. Istället för att på partimöten formulera och förmedla folkets synpunkter och åsikter har vi fått medier som framför dessa synpunkter och åsikter, vilka vi har blivit lärda är sanna.47

Det dominerande kännetecknet i svensk journalistik under 1900-talets första årtionden var den starka länken mellan press och de politiska partierna, då den svenska pressen i stort sett var en

41 Hadenius & Weibull, s. 40 42 Ibid. s. 11. 43 Nord s. 18. 44 Petersson m.fl. s. 42. 45 Nord, s.123. Petersson s. 42. 46 Nord, s. 8. 47 Strömbäck, 2000 s. 160-163

12 renodlad partipress.48 Efter andra världskriget luckras denna politisering upp,49 vilket innebar att redaktionsledarna inom dagspressen inte längre uppvisade samma följsamhet mot den partipolitiskt betonade journalistiken,50 men den har ändock fortsättningsvis satt sin prägel på dagspressen.51 Det dröjde, som ett exempel, ända fram till 1950- och 1960-talen innan andra politiker än det egna partiets fick något större utrymme i respektive borgerlig och

socialdemokratisk press under valrörelsebevakningen.52

I slutet på 1900-talet förändrades karaktären på dagspressen än mer radikalt där relationen mellan tidningarna och de politiska partierna blev allt mindre. Bland annat blev journalist- kåren mer proffesionaliserad, man ställde sig konsekvent utanför det politiska skeendet och man kritiserade pressens partipolitiska anknytning. Även målet för pressen blev mer att nå en vidare krets av läsare och mindre att propagera för något parti.53 Pressen blev mindre ett instrument för partipolitisk opinionsbildning, en lång rad tidningar kallar sig idag helt eller delvis ”oberoende” av partibundenhet,54 och mer en konkurrensinriktad industri.55

Branschen har alltmer kommit att värderas ur en ekonomisk synvinkel. Intresset av att driva ekonomiskt lönsamma företag, att man till exempel är mindre benägna att ta upp politiska ämnen som inte intresserar den breda allmänheten, men även sänkta produktions- och utvecklingskostnader, har lett till ett mer ekonomiskt tänkande och det som kommit att allt mer styra ägandet i stället för de politiska bedömningarna.56

Det innebär troligen också att villkoren för journalistiken påverkats.57 Som exempel på att ekonomiska aspekter har blivit viktigare än politiska, ingår idag Aftonbladet och Svenska Dagbladet i samma koncern, den politiskt konservativa norska Schibstedkoncernen och att den moderata Helsingborgs Dagblad 1992 gick in som delägare i socialdemokratiska Arbetet.58 Pengar har kanske blivit viktigare än orden. Det är dock inte något unikt för

48 Nord, s. 14. 49 Nord, s. 14.

50 Hadenius & Weibull, s. 294. 51 Ibid. s. 291.

52 Ibid. s. 293. 53 Ibid. s. 295-296. 54 Nord, s. 16.

55 Hadenius & Weibull, s. 83 56 Hadenius & Weibull, s. 81-83. 57 Strömbäck, 2004 s. 106. 58 Hadenius & Weibull, s. 128.

13 Sverige, utan speglar en internationell kritik mot medierna.59 ”Det har blivit mindre vanligt att tala om tidningar i politiska kategorier, utom när det gäller åsikter som framförs på

ledarplats”.60 Det innebär dock inte att pressens relationer till politiska partier har upphört, men den är inte lika starkt som tidigare.

59 Strömbäck, 2004 s. 106. 60 Hadenius & Weibull, s. 89.

14

3. Teori

3.1 Maktens tre dimensioner

”Förutsättningen för att medierna ska kunna utöva makt är att vi uppfattar dem som legitima förmedlare av nyheter, information och andra berättelser om verkligheten.”61 Det finns olika typer av makt i samhället för att åstadkomma förändringar och påverka. Jesper Strömbeck skiljer på tre olika dimensioner av makt: makten över beslutsfattandet, makten över

dagordningen och makten över tanken.62 Med makt över människors tankar – maktens tredje ansikte – får medierna makt att indirekt påverka människors handlanden,63 vilket möjligen också påverkar hur vi röstar

Makten över beslutsfattandet handlar om den politiska makt som utövas genom

beslutsfattande och är institutionellt fastslagen och bestämd. Det handlar om makten hos riksdag, landsting, kommuner politiska nämnder, politiska styrelser och så vidare.64

Makten över dagordningen är inte institutionellt fastslagen utan handlar mer om

”förhandlingar” än att fatta beslut där olika aktörer agerar och har som ambition, vilja och intresse att påverka. Mediernas dagordningsmakt, som är av central betydelse för vilka ämnen som ska aktualiseras för allmänheten, innebär att samhällets medborgare vänder sig till media för att informera sig om vad som hänt, vad som är viktigt och vad som kräver åsikter och handlingar. På så sätt organiserar medierna våra erfarenheter och upplevelser av verkligheten. Medierna ger oss indikationer om frågor som kan bli föremål för politiska beslut. De frågor som får mycket uppmärksamhet i medierna tenderar att ofta stå i samband med de frågor som medborgarna tycker är viktiga.65

Makten över tanken handlar om de tankeprocesser som ligger till grund för hur vi som

medborgare uppfattar verkligheten. Medierna utövar alltså inte bara makt över vilka frågor som är viktiga, utan också över mottagarnas verklighetsuppfattningar och associationsbanor, hur människor tankemässigt uppfattar nyheterna,66 det vill säga makten över tanken67

61 Strömbäck, 2004 s. 22. 62 Ibid. s. 22. 63 Strömbäck, 2000 s. 243. 64 Ibid. s. 253. 65 Strömbäck, 2004 s. 30. 66 Strömbäck, 2000 s. 64-65. 67 Ibid. s. 65.

15 I denna makt över tanken visar forskningsresultat att mediernas makt omfattar vilka politiska frågor medborgarna utgår från när de bedömer politiker och politiska partier (priming), vilka gestaltningar av verkligheten människor gör (gestaltning eller engelskans framing) och hur verkligheten uppfattas i en vidare bemärkelse (kultivering).68 Jag kommer i min undersökning att använda mig av gestaltningsteorin i syfte att se hur de utvalda tidningarna gestaltade de båda partierna.

Avslutningsvis på detta inledande stycke av teoriavsnittet vill jag bara peka på att Jesper Strömbäck konstaterar att medieforskningen tills nyligen hävdat att mediernas makt främst ligger i makten över dagordningen, men där nyare forskning också visar på att medierna även påverkar makten över tanken.69 Gestaltningsteorin är en av teorierna som söker förklara detta fenomen.

3.2 Dagordningsteorins första och andra nivå

Inom medieforskningen har den mer traditionella frågan om mediernas makt över dag- ordningens första nivå avseende vad som är viktigt med fokus på objekt, till exempel sakpolitiska frågor inom politiska områden, fått ge mer plats för dagordningsteorins andra nivå, mediernas makt över hur vi uppfattar politiska frågor, företeelser och personer. Det finns vissa utmärkande attribut (utmärkande egenskap, tillbehör) hos personer, politiska frågor och företeelser. Man kan säga att dagens forskning skiljer på den traditionella dagordningsforskningens fokus på objekt och den nyare dagordningsforskningens fokus på attribut.70

Strömbäck skriver att det inom den kognitiva psykologin,71 det vill säga den del av

psykologin som studerar hur människor behandlar information, finns en attributionsteori som handlar om de ”föreställningar vi utvecklar om orsakerna till olika händelser, reaktioner, beteenden, handlingar och så vidare. Att fråga efter hur en person attribuerar en viss händelse innebär alltså i detta sammanhang att fråga efter hur han eller hon uppfattar orsakerna till den”.72 Det kan handla om på vilket sätt medierna utövar påverkan om vilka attribut, positiva, negativa eller neutrala, de respektive medierna söker ”klistra på” företeelser, händelser, 68 Strömbäck, 2000 s. 254-255. 69 Strömbäck, 2004 s. 40. 70 Strömbäck, 2000 s. 202. 71 http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t, 2008-12-24 72 Strömbäck, 2000 s. 202.

16 personer och politiska partier som är de aktörer som jag fokuserat på. Den svenska

journalistiken är helt klart centrerad kring partiledarna och ett fåtal andra toppolitiker, men det är dock en öppen fråga i vilken utsträckning medborgarna röstar på personer eller partier.73

Med hjälp av fallstudier74 redogör Strömbäck för att det finns stöd för, inte bara dagordnings- teorins första nivå, det vill säga mediernas makt över vilka frågor medborgarna tycker är viktiga, utan också ett visst stöd för dagordningsteorins andra nivå, mediernas påverkan av hur dessa frågor uppfattas och vilka attribut som fästs vid dem.75 Detta trots att endast ett fåtal studier gjorts av denna nivå. Mediernas gestaltningar och människors kognitiva scheman beskrivs som att de är länkade till varandra, att de interagerar och påverkar varandra. Mediernas gestaltningsmakt kan illustreras som makten att via gestaltningar påverka vilka kognitiva scheman som aktiveras och på så sätt även hur nyheterna tolkas.76 En teori som stöder forskningens antaganden om mediernas makt att påverka hur frågor uppfattas, är alltså gestaltningsteorin, den teori jag kommer att använda mig av i denna uppsats.

3.3 Gestaltningsteorin och dess betydelse

I huvudsak har Jesper Strömbäcks ”Den medialiserade demokratin”, ”Makt och medier” och ”Gäster hos verkligheten” kommit till användning i min uppsats för att ge en sammanfattning av gestaltningsteorin. Men även Demokratirådets rapport 2006 ”Mediernas valmakt” har kommit väl till användning.

Gestaltningsteorin är mångfasetterad och Strömbäck beskriver den på tre olika sätt. För det första handlar den om hur mediernas gestaltningar av verkligheten påverkar medborgarnas gestaltningar av samma verklighet.77 Gestaltningar aktiverar associationer och tankebanor som påverkar människor, till exempel att rösta på ett visst parti. När det gäller journalistikens gestaltningar av verkligheten kan de vara ett resultat av till exempel redaktionella rutiner, det vill säga att gestaltningarna påverkas av de åsikter som man traditionellt alltid har haft på redaktionen, men också att journalistiken accepterar de gestaltningar som görs av andra aktörer,78 till exempel politiska partier.

73 Strömbäck, 2000 s. 212. 74 Ibid. s. 205. 75 Ibid. s. 205. 76 Ibid. s. 218 77 Strömbäck, 2004 s. 40. 78 Ibid. s. 44-45.

17 För det andra handlar den om hur media gestaltar verkligheten på vissa sätt men inte på andra, och på så sätt reproducerar och sprider olika maktcentras och ideologiers sätt att se på verkligheten.79 Det handlar om makten att definiera ett problem och därmed också antyda möjliga lösningar,80 att man i själva beskrivandet av vissa aspekter och fakta, det vill säga attribut, väljer bort en del, medan andra framhålls. Det kan handla om val av berättar- perspektiv och val av källor. Varje beskrivning av något kan med andra ord ses som en gestaltning av det beskrivningen handlar om. Dessa gestaltningar skiljer sig från verkligheten då det annars inte skulle vara en gestaltning utan bara en beskrivning. Detta innebär att varje gestaltning är en tolkning och därmed mer eller mindre öppen för subjektivitet och medveten styrning.81 Det handlar med andra ord om hur man väljer att gestalta det man har valt att publicera.

Ett exempel är restaurangen som har för få bord för de gäster som blir avvisade på grund av platsbrist. Restaurangägaren säger att det är för många gäster för tillfället för att kunna släppa in fler gäster, medan de som blir avvisade anser att det finns för få bord. Båda parter är

överens om det övergripande problemet; det saknas plats, men bägge parter tolkar det på olika sätt. Genom att påstå att det är för många gäster utrycker värden sitt privilegium att formulera det problematiska i situationen. På detta sätt befriar han sig själv från ansvar, till exempel att ta fram fler bord. Gästerna däremot ser genom sin problemformulering att allt ansvar läggs på värden. Det finns ett problem men parterna är inte överens vari det problematiska består. Beroende på vilken problemformulering man använder styrs tankar och ansvar åt olika håll.82

Enligt Robert M. Entman fungerar de journalistiska gestaltningarna på samma sätt, de definierar problem, de ger vägledning om det gestaltade problemets orsaker, de uttrycker värderingar eller moraliska omdömen och de ger en bild av möjliga lösningar.83 Jesper Strömbäck ställer sig dock frågan om det är nödvändigt att en gestaltning uppfyller alla fyra egenskaper som Entman identifierar för att räknas som en gestaltning. Det väsentliga enligt Jesper Strömbäck är att gestaltningar har en central och organiserande idé som ger mening åt en serie händelser som sker. Gestaltningen bestäms då av nyhetsartikelns ramverk, av det

79 Strömbäck, 2004 s. 40. 80 Strömbäck, 2001 s. 179. 81 Strömbäck, 2000 s. 217. 82 Strömbäck, 2001 s.179. 83 Entman, 1993 s. 53.

18 dominerande sättet att vinkla nyhetsartikeln. Centralt är därför vilka attribut till en person eller parti som journalistiskt lyfts fram.84

Mediernas gestaltningsmakt kan alltså beskrivas som makten att via gestaltningar påverka vilka kognitiva scheman som aktiveras hos medborgarna, och därmed hur nyheterna eller verklighetsbeskrivningarna tolkas.85 Dessa gestaltningar som formas av val av ord, val av attribut, vinkel, fokus, tema, fakta, perspektiv och källor, och som i slutänden innebär att vissa problemformuleringar, tolkningar, moraliska omdömen och kanske också förslag till

lösningar, är mer dominerande än andra.86 Detta är också gestaltningsteorins fokus; ”hur medier gestaltar olika problem eller beskrivningar av verkligheten, (egen kursivering) och hur dessa gestaltningar påverkar medborgarna och mediekonsumenterna i deras

gestaltningar”.87 Varför jag delvis kursiverat ovanstående mening beror på att den

sammanfattar syftet med denna uppsats, att studera mediernas gestaltningar som sådana och hur dessa byggs upp. Inte att studera hur gestaltningarna påverkar medborgarna. Medierna är med andra ord oberoende variabel i denna studie, där beroendevariabeln saknas i form av till exempel medborgare. Det finns naturligtvis en koppling, men den kommer jag alltså inte att ta upp här.

För det tredje handlar den om vad mediernas innehåll egentligen representerar.88 Enligt en vanligt förekommande uppfattning representerar medierna en spegelbild av verkligheten, och genom att ta del av nyheter i tidningar får man en objektiv spegelbild av verkligheten. Det är också detta synsätt som ytterst legitimerar och ligger till grund för mediernas beskrivnings-makt. Detta synsätt finns det dock inget stöd för i forskningen, som pekar på det faktum att mediernas format är begränsat vilket gör att nyhetsförmedlingen präglas av val och

prioriteringar. I stället för att se nyheter som spegelbilder bör dessa ses som (re)konstruktioner av verkligheten. Det som har betydelse för människors egna bilder av verkligheten är inte verkligheten i sig utan hur pressen förmedlar dessa.89

84 Strömbäck, 2001 s. 180 85 Strömbäck, 2000 s. 218 86 Strömbäck, 2004 s. 43 87 Strömbäck, 2000 s. 216 88 Strömbäck, 2004 s. 41 89 Ibid. s. 41

19 Gestaltningar skapar alltså ett ramverk för tolkningar som ger ledtrådar åt läsarna hur en viss nyhet bör förstås. ”Genom att aktivera vissa idéer, känslor och värderingar, uppmuntrar nyheterna människor att tänka i vissa specifika banor när det gäller politiska fenomen, och de leder därigenom också mediepublikerna till mer eller mindre förutsägbara slutsatser.”90

Av detta följer att gestaltningar har fyra egenskaper:91 • Gestaltningar definierar problem.

Till exempel kan argumentationen ”arbetslösheten är för hög”, och ”sysselsättningen är för låg”, ses som en sida av samma mynt. Det första exemplet fokuserar dock på dem som inte har något arbete, vilket kan åtgärdas med arbetsmarknadspolitiska åtgärder, medan det andra exemplet fokuserar på sysselsättningsgraden, det vill säga andelen personer i arbetskraften som har arbete.92 Gestaltningen och skillnaden mellan arbetslöshet och sysselsättningsgrad kan på så sätt vara viktig. I denna första punkt kommer jag dock inte att fokusera på definitionsproblemet, det vill säga skillnaden i hur tidningarna valt att gestalta till exempel arbetslösheten respektive sysselsättningsgrad, utan mer se till vilka sakfrågor93 som lyfts fram. Sakfrågor som egentligen mer hör hemma på dagordningens första nivå med avseende på vad som är viktigt med fokus på objekt, till exempel sakpolitiska frågor inom politiska områden. Sakfrågor som ligger i politikens ansvar att fatta beslut i.

En journalistisk gestaltning av politik som sakfrågor kan alltså mot bakgrund av detta sägas vara artiklar som fokuserar på sakliga förhållanden i verkligheten med relevans för politiken, eller vad partier och politiker anser bör göras i sak.94 Dit hör till exempel beskrivningar av problem i samhället, politiska partiers konkreta förslag och målsättningar.95 Med sakgestaltad journalistik menar Jesper Strömbäck att artiklarna fokuserar på vad som har hänt eller

kommer att hända, vad någon har föreslagit, eller vad någon har sagt i den mån det syftar på politikens innehåll.96

Varför jag valt att göra detta beror på att tidningarna inte helt och hållet lyft fram samma problem, vilket gör det svårt att peka på olika definitioner av samma problem. En annan orsak

90 Price, Tewksbury, Powers 1997 sid. 483, 485 91 Makt och medier s. 216.

92 Ibid. 236-244. 93 Ibid. s. 225-236. 94 Strömbäck, 2000 s. 240. 95 Ibid. 2000 s. 228. 96 Strömbäck, 2001 s. 241.

20 är att det inte är säkerställt att det finns medvetna definitioner av till exempel exemplet

arbetslöshet respektive sysselsättningsgrad i tidningarnas artiklar, vilket Jesper Strömbäck visat i sin undersökning. Istället kan det vara slumpen som avgjort artikelns utformning, det vill säga huruvida man använt till exempel arbetslöshet eller sysselsättning i sina artiklar.97

Jag ser ett visst stöd i min omdefinition, i Jesper Strömbäcks antaganden och tveksamhet om nödvändigheten i att gestaltningar uppfyller samtliga fyra egenskaper som Robert M Entman pekat på.98 Därför kommer jag att kalla denna punkt för ”Vilka sakfrågor och problem profilerade tidningarna” i mitt analysschema, vilket också ligger mer i denna studies intresse då jag velat studera vilka frågor och resonemang som fokuserats.

• Gestaltningar ger vägledningar om vad som ska ses som det gestaltade problemets orsak.

Vad är det som gör att ett politiskt problem existerar och vem har det politiska ansvaret för detta. Lågkonjunkturer och utländska aktörer kan vara orsaker till problemet, till exempel arbetslösheten. Det politiska ansvarstagandet för politiska problem, som undersökts av Shanto Iyengar,99 är av intresse och då det i situationer av till exempel hög arbetslöshet kan bli besvärligt för en sittande regering om allt ansvar faller på denna. Det kan därför finnas ett intresse av att skjuta detta ansvar till andra aktörer, till exempel näringslivet, andra politiska nivåer, till exempel regionala eller kommunala, för att till exempel komma ifrån dåliga opinionssiffror.100 Denna punkt kommer jag inte att redovisa enskilt då det inte i första hand är politiska ansvarstagande och opinionssiffror som jag har valt att studera. Jag kommer dock i vissa redogörelser att beröra ämnet om jag ser att det är nödvändigt för sammanhangets skull. Motiveringen är delvis densamma som i punkt ett, att Jesper Strömbäck uttrycker tveksamhet till att samtliga fyra egenskaper som Robert M. Entman pekat på behöver uppfyllas för att skapa en gestaltning.

• Gestaltningar uttrycker värderingar och moraliska omdömen

Det vill säga hur olika värden läggs mot varandra. En värdering är ett uttalande om att ett visst värde bör sättas högre än ett annat värde, till exempel att ekonomisk utjämning är

97 Strömbäck, 2000 s. 241 98 Strömbäck, 2001 s. 180 99 Strömbäck, 2000 s. 219 100 Ibid. s. 220

21 viktigare än ekonomisk tillväxt.101 En värdering kan också vara att ansvaret för arbetslöshet läggs på individnivå och inte på samhällsnivå.102 Enligt Nationalencyklopedin är en värdering ”handlingen att sätta ett (positivt eller negativt) värde på något eller resultatet av att utföra en sådan handling”. Resultatet har generellt formen av ett omdöme, en åsikt eller en uppfattning. Ofta betecknas en uppfattning som en värdering för att visa på att den är subjektivt eller personligt präglad, ett användande som sammanhänger med att värden ofta förstås som något icke objektivt, något som vi tillskriver objekten. Värdering i denna mening sätts därför ofta i motsats till (objektiv) beskrivning.103

• Gestaltningar ger en bild av rekommendationer104

och möjliga lösningar. I denna punkt har jag infogat Reidar Larssons rekommendationer som inte finns med i Robert M. Entmans ursprungliga teori. Jag anser att punkterna är länkade till varandra, och att detta förstärker möjligheten till en rättvisande analys, samt att reliabiliteten blir högre då det är två forskares teorier som sammanfogas. Rekommendationer handlar om hur man vill nå sina mål, vilka riktlinjer man bör följa för att lösa till exempel den ekonomiska utjämningen, vilket jag tolkar som att det kan vara själva lösningen, det vill säga att få till en ekonomisk utjämning. Jag kommer att studera vilka rekommendationer och lösningar som gestaltas för att komma till rätta med till exempel arbetslösheten.

Jag återkommer till dessa punkter i mitt analysschema då de ingår i gestaltningen av partierna, gestaltningar som i slutänden kan skapa perceptioner hos medborgarna om vad som är ett arbetarparti.

Jag vill också förtydliga utifrån mina utvalda artiklar när det gäller ovanstående punkter, att det är vad tidningarna har valt att lyfta fram, och att det är tidningarnas gestaltningar av sakfrågor, problem, värderingar, moraliska omdömen, rekommendationer och lösningar på problem, som avses. Om till exempel Göran Persson i någon artikel anser att det bör satsas mer på arbetsmarknadsåtgärder, så är det respektive tidnings argumenteringar och gestaltning av detta förslag jag analyserar. Norrköpings Tidningar kan till exempel gestalta det som ett försök att på konstgjord väg dölja den verkliga arbetslösheten, medan Dalademokraten kan 101 Larsson, s. 18. 102 Strömbäck, 2000 s. 220. 103http://www.ne.se/jsp/search/search.jsp?h_search_mode=simple&h_advanced_search=false&t_word=v%E4rd ering&btn_search=S%F6k 104 Larsson, s. 18

22 gestalta det som en investering för framtidens behov av utbildad arbetskraft. Men det kan även vara så att Göran Persson tycker att det bör satsas mer på arbetsmarknadspolitiska åtgärder utan att detta gestaltats på något särskilt sätt, till exempel positivt eller negativt, men det är ändå något som tidningen valt att lyfta fram.

3.4 Analysschema

Med bakgrund av hur viktig frågan om arbetsmarknadspolitiken var, och med bakgrund av detta teoriavsnitt, kom alltså mediernas gestaltningar av nämnda arbetsmarknadspolitik att spela en central roll. Min ambition har därför varit att beskriva och analysera moderat

respektive socialdemokratisk press inför valet 2006 utifrån min frågeställning: hur gestaltade pressen de båda politiska partierna som arbetarpartier och hur skiljde sig tidningarna åt i sina gestaltningar avseende värderingar och rekommendationer?

För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av ett analysinstrument, eller kodschema, som består av de sju kodningsenheter som är upptagna nedan. Dessa kodningsenheter kommer jag sedan att använda mig av i analysen och sammanfattningen. De fyra första frågorna är kvantitativa och kommer att redovisas i tabellform. Kodningsinstruktionen för punkt ett anger förekomsten av det totala antalet ledarartiklar i respektive tidning. Punkt två ska sättas i relation till kodningsenheterna tre och fyra, för att på så sätt få fram hur stor del av det utvalda materialet, som ägnats åt dessa kodningsenheter. I punkt tre refererar jag till artikeln i sin helhet, alltså inte specifikt till vad exempelvis någon partiledare eller språkrör sagt om arbetarpartier.

I punkterna fem, sex och sju kommer jag att använda mig av Robert M. Entmans, Jesper Strömbäcks och Reidar Larssons teorier och resonemang som jag tidigare redogjort för i teoriavsnittet, med en djupare och kvalitativ undersökning. I den kvalitativa undersökningen kommer jag även att återkomma och referera till den kvantitativa undersökningen då jag bland annat studerar hur begreppet ”arbetarparti” fördelar sig mellan respektive parti, och om det är en positiv eller negativ gestaltning. De punkter jag använder i empirin, till exempel; för hög eller för låg a-kassa, är inte nödvändigtvis samma för alla tidningarna, utan fokus ligger på de sakfrågor som är återkommande i respektive tidning.

23

3.5 Kodschema

1. Det totala antalet ledarartiklar som respektive tidning publicerat.

2. Det totala antalet artiklar som passar in på min undersökning. Varje artikel jag sedan använt mig av i undersökningen har ett kodnummer, löpande efter den systematik som framgår nedan:

• Dalademokraten; 100-- • Norrköpings Tidningar; 200-- • Aftonbladet; 300--

• Svenska Dagbladet; 400--

3. Antalet artiklar som i skrift använder begreppet ”arbetarparti” som benämning och gestaltning på respektive parti, positivt respektive negativt.

4. Antalet artiklar som uttryckligen driver frågan, ”jobb åt alla”, som ett, eller ett av flera, huvudsakligt teman. Ämnet måste behandlas i minst tio rader, och den röda tråden skall alltså vara detta tema. Denna fråga ansågs vara avgörande för valets utgång, och profilerade de nya moderaterna som det nya arbetarpartiet i valet 2006.

5. Vilka problem och sakfrågor profilerade de olika tidningarna?

6. Vilka värderingar och moraliska omdömen, relaterat till punkt fyra uttrycker gestaltningarna?

7. Vilka rekommendationer och möjliga lösningar ger gestaltningarna till punkt fyra?

24

4. Empiri

I det här kapitlet redovisas de fyra tidningarnas gestaltningar av Moderata Samlingspartiet och det Socialdemokratiska Arbetarepartiet med utgångspunkt från min frågeställning hur

gestaltade pressen de båda politiska partierna som arbetarpartier och hur skiljde sig tidningarna åt i sina gestaltningar avseende värderingar och rekommendationer? De nya moderaterna som i valet kallade sig det nya arbetarpartiet, och socialdemokraterna som traditionellt har förknippats med begreppet ”arbetarparti”.

4.1 Redovisning Dalademokraten

Vilka problem och sakfrågor gestaltas i Dalademokraten. 1. A. Jobb, arbetslöshet och sysselsättning.

Samtliga teman återkommer i ett flertal artiklar. Jag har valt att redovisa dessa punkter tillsammans då jag anser att de faller inom samma ram och ofta förekommer i samma argumentationskedjor. Att bryta dessa argumentationskedjor skulle göra redovisningen och läsningen mer svårförståelig.

Under perioden för valet gick det bra för Sverige ekonomiskt vilket även uppmärksammas i ledarartiklarna.105 Bruttonationalprodukten ökade stadigt och den starka konjunkturen bidrog till det goda ekonomiska läget.106 Problemet var att inte alla fick ta del av detta, bland annat de arbetslösa.107 Den totala arbetslösheten var vid tidpunkten 8,1 %, men enligt de borgerliga partierna var den betydligt högre, och de gick till hårt angrepp mot regeringen som hävdade att det gick bra för Sverige.108 Det framfördes kritik i tidningens artiklar mot den politik som både det socialdemokratiska partiet och moderaterna/alliansen lyfte fram mot arbetslösheten.

1. B. Tidningarnas gestaltningar av de båda partierna som arbetarpartier.

Det fanns enligt undersökningar under perioden för valet, ett missnöje med det

Socialdemokratiska Arbetarepartiet hos LO: s medlemmar, det vill säga deras traditionella väljare.109 En skribent ansåg att frågan till Göran Persson, att det fanns socialdemokrater som såg ett egenvärde i att socialdemokraterna försvann från makten, var befogad. Detta eftersom 105 109, 110, 115, 117 106 117 107 106, 109, 110, 117 108 118 109 109, 119

25 det fanns de som röstat på socialdemokraterna i hela sitt liv, men som inte tänkte göra det i detta val.110

Det Moderata Samlingspartiet antogs ha gjort en plastikoperation som visserligen gav ett annorlunda utseende, de kallade sig det nya arbetarpartiet, men bakom masken dolde sig samma skräckinjagande parti som alltid.111 Partiet kastade sin gamla politik men genomförde likafullt den gamla.112

1. C. Bristande ideologi och vision med en alltmer outmanad marknadsliberal agenda.

Frågan som en ledardebattör ställer sig är om en visionslöshet har brett ut sig som gör det svårt för socialdemokraterna att mobilisera väljarna.113 När en socialdemokratisk paroll som arbete åt alla som gällt i årtionden ställs mot den krassa verkligheten blir det en skarp

kontrast.114 Yrsa Stenius citeras där hon säger att ideologin inte är levande i politiken och får medhåll i detta av ledarskribenten. Han illustrerar detta med ett antagande om att socialisterna i socialdemokraternas ledning knappast kan kallas socialistiska eller ens socialdemokratiska, och att de nya moderaterna som kallar sig arbetarparti egentligen har som uppgift att

företräda marknadsmakten i Sverige.115

Vilka värderingar och moraliska omdömen uttrycker gestaltningarna till punkt 1. A, 1. B och 1C.

2 A. Det finns artiklar som pekar på att socialdemokraterna missat att föra fram jobben i sitt

valmanifest och i valrörelsen.116 Göran Persson gestaltas som att inte ha varit särskilt

angelägen att tala om full sysselsättning som det viktigaste målet för arbetarrörelsen.117 Man frågar sig också hur det är möjligt att en företrädare för socialdemokratin inte lyckas tala passionerat om den fulla sysselsättningen.118 En ledardebattör frågar sig vad valrörelsen egentligen ska handla om, varför fokus har försvunnit från jobben och välfärden. På så sätt skulle valet handla om frågor som visar vilken riktning de olika blocken vill att samhället ska

110 124 111 123 112 115 113 110 114 109 115 103 116 101, 106, 108, 109, 117, 122, 117 102 118 100, 102

26 följa. I stället har valet kommit att handla om frågor om fastighetsskatten.119 Något

socialdemokraterna borde föra fram mera i valdebatten enligt en skribent är rätten till heltid120 och den offentliga sektorn. Socialdemokraterna gestaltas som att de vill satsa mer på

kompetensutveckling och nyanställningar, medan moderaterna inte nämner den offentliga sektorn. Socialdemokraterna borde tvinga borgarna att berätta hur de vill slå sönder den offentliga sektorn.121

Även moderaternas politik och valmanifest kritiseras. De vill framstå som ett mittenparti med en ny arbetsinriktad profil.122 De har ett tydligare jobbskaparfokus än socialdemokraterna men detta har en baksida då det dels innebär ordentliga försämringar för arbetslösa,123 men också att de jobb som skapas är till låga löner. Detta är möjligt genom att moderaterna/borgarna sänker ersättningen vid arbetslöshet vilket tvingar folk att ta jobb till lägre lön. Även rätten till heltid kommer att försämras 124 då arbetsvillkoren kommer att förändras till det sämre.125

Kampen mot arbetslösheten försvåras också av att socialdemokratin har låtit borgerliga synsätt vara de centrala.126 Socialdemokraterna bryter inte längre mot borgerlig national- ekonomisk norm i och med att partiet sedan 1990-talet accepterar att inflationsbekämpningen är viktigaste målet för den ekonomiska politiken framför bekämpning av arbetslöshet.127

2. B. Göran Persson gestaltas som att han hela tiden håller sig till samma grupper i

valrörelsen; sjuka, arbetslösa och förtidspensionerade. Han verkar strunta i arbetarklassen och LO-kollektivet,128 och hur LO-kollektivet ska få det bättre, bland annat genom rätten till heltid.129 En skribent pekar på att det visserligen finns ett missnöje med det

socialdemokratiska partiet, men att det ändå är det parti som trots fel och brister kommer närmast att vara ett arbetarparti.130 Kritiken framförs framförallt mot partiet på regeringsnivå, däremot så finns det duktiga socialdemokratiska politiker i landstinget i Dalarna och i

119 105, 110, 122, 120 119, 121 103, 112 122 105 123 102 124 119, 120 125 105, 108, 114, 121, 126, 126 110, 111, 125, 127 110, 128 115, 116, 124, 125, 126 129 116 130 119

27 Dalarnas kommuner som lyssnar på sina väljare.131 Vid en jämförelse mellan

socialdemokraterna och moderaterna så anser dock en skribent att även om arbetarklassen inte har det så bra nu, så skulle arbetarna bli överkörda i ett borgerligt Sverige.132 Detta antagande får medhåll i ytterligare en artikel då alliansen anses vara ett värre alternativ med en politik som innebär försämringar för svaga grupper med ökade ekonomiska klyftor.133

Gestaltningen av moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt är negativt vinklad.134 Bland annat gestaltas han utifrån sin tid som ordförande i Moderata Ungdomsförbundet, där han visade sin avsky för välfärdssamhället som han nu istället försvarar, och kallar moderaterna för det nya arbetarpartiet. Men sanningen är enligt artiklarna att han ljuger.135 Han vill inte alls förbättra arbetarklassens livssituation och jämförs bland annat med George W. Bush i konsten att göra en extreme makeover. Att moderaterna inte är ett arbetarparti vill

skribenterna visa genom att peka på att partiet bland annat vill försvaga fackföreningarna genom att göra det dyrare att vara medlem,136 och att de vill sänka a-kassan och

sjukförsäkringen som arbetstagarna har betalat själva. Att moderaterna vill neka arbetstagarna rimlig ersättning den dag de blir sjuka,137 drabbar arbetare mer då de är mer sjuka än

tjänstemän på grund av förslitningsskador. De vill även slopa arbetsgivaravgiften för dem under tjugo år138 och de vill försämra kollektivavtalen.139 Så ”trots att partiet antagit ett arbetarutseende så tillhör moderaternas själ fortfarande en rik kostymgubbe”.140

2. C. En ledarskribent frågar sig om inte en visionslöshet har brett ut sig inom väljarkåren, då

socialdemokraterna inte på samma sätt som fram till för femton år sedan bryter mot borgerlig nationalekonomisk norm. Partiet har låtit borgerliga synsätt vara de centrala, särskilt i den ekonomiska politiken som inneburit att arbetslöshetsbekämpningen försvårats.141

Socialisterna i den socialdemokratins ledning gestaltas därför bland annat som att de inte kan beskyllas för att vara särskilt socialistiska eller ibland inte ens socialdemokratiska.142 Hos 131 119, 125 132 119 133 109 134 100, 104, 105, 120, 123, 126, 135 112, 123, 136 108, 114, 120, 123, 125 137 103, 104, 120, 123, 126, 138 120, 123, 139 120 140 123 141 110 142 102

28 partiets ledare Göran Persson, har den rätta ideologiska glöden för länge sedan slocknat enligt en debattör,143 medan en annan debattör menar att Persson brukar skärpa sig när det blir val och det ger hopp om att han fortfarande kommer ihåg vad socialdemokrati är.144 En skribent instämmer i att det existerar en förhärskande marknadsliberal agenda som sällan utmanas, och att samhällsklimatet idag är rensopat på radikala perspektiv.145 Samhällsutvecklingen har gått åt borgerlighetens håll med privatiseringar, marknadslösningar och överförande av

verksamheter från samhällelig till privat sfär.146 Detta anses också vara ett skäl till att det moderata samlingspartiet sluppit så pass lätt undan när de kallar sig det nya arbetarpartiet, vilket borde leda till större ilska hos arbetarrörelsen.147

När det gäller moderaterna gestaltas de som att de i sitt språkbruk går med på allt från kollektivavtal till generell välfärd trots att deras skattesänkningar leder till ett systemskifte riktat mot löntagarna.148 De har lyckats med sin marknadsföring att få sig själva att framstå som kritiker underifrån av en socialdemokrati som bildat en onåbar och arrogant elit. Men när Reinfeldt slår mot makten i form av regeringen är det lilla av det som återstår politiken han slår emot, aldrig mot marknadsmakten, det vill säga de stora företagen, kapitalägarna och direktörerna i näringslivet som sitter på den verkliga ekonomiska makten. Den makt som bestämmer om ett företag ska överge en landsortsstad eller om löneskillnaderna ska öka. Om Reinfeldt vinner valet, menar ledarskribenten att det inte längre finns någon utmaning till denna marknad inom politiken och det skulle innebära att den marknadsmakt som idag agerar mot vanligt folk dubbleras, det blir två eliter, den ekonomiska och den politiska som flyter samman. Ledardebattören ger ett konkret exempel i form av a-kassan som moderaterna vill försämra. Sänkningen beror inte bara på att man vill få fler arbetslösa att på ett

”dödsföraktande” sätt söka jobb, utan det som är viktigt är att lägre a-kassa gör det lättare för arbetsgivarna att skapa ett större och mer lydigt låglöneproletariat. För att de ska vara säkra på att det ska fungera gör alliansen så att det blir dyrare med fackligt medlemskap. Det nya arbetarpartiet blir på så sätt den politiska företrädaren för den starkaste makten i samhället; marknadsmakten.149 143 126 144 115 145 104, 107 146 110, 125 147 104 148 102 149 103, 104

29

Vilka rekommendationer och möjliga lösningar ger gestaltningarna till punkt 1. A, 1. B och 1. C.

3. A. En skribent anser att det är dags för regeringen att utnyttja det faktum att ekonomin går

bra, att ta tillfället i akt och se till att fler får jobb,150 medan Göran Persson i ett citat, anser att socialdemokraterna gjort ett misstag som inte satsat på arbetsmarknadspolitiska åtgärder tidigare, vilket bör rättas till.151 För dem som är arbetslösa föreslås höjda ersättningar i a-kassan. Att många är arbetslösa trots en högkonjunktur är också något som borde ha

prioriterats bättre i valmanifestet.152 Per Nuder uttalar sig om att socialdemokraterna vill satsa på insatser för de långtidsarbetslösa153 i form av ett särskilt anställningsstöd, och för

ungdomar genom en hög skatterabatt.154 Nyanställningar inom den offentliga sektorn är något som bör föras fram mer i valdebatten, och artiklarna hänvisar till en rapport som

socialdemokraterna lagt fram om äldreomsorgen och uttalanden av Göran Persson. Där vill socialdemokraterna anställa fler undersköterskor, sjukgymnaster och sjuksköterskor för att höja kvaliteten.155 Socialdemokraterna bör även göra frågan om rätten till heltid till en valfråga.156 Moderaternas rekommendationer som gestaltas för att lösa arbetslösheten och sysselsättningsfrågan är att skapa jobb till låga löner. Detta ska ske genom att de sänker ersättningen vid arbetslöshet vilket kommer att tvinga folk att ta jobb till lägre lön.157 Deras skattereduktion för hushållsnära tjänster kommer bara att gynna de med god lön som har råd med detta.158 Det ska även bli billigare för arbetsgivaren att anställa arbetstagare genom bland annat slopad arbetsgivaravgift för dem upp till tjugo år.159

3. B. Socialdemokraterna måste lyfta fram hur de vill förbättra för arbetarklassen, inte bara

retoriskt utan föra en politik som gör att arbetarna får det bättre. Detta kan göras genom att partiet driver frågor om rätten till heltid, behovet av fackföreningar och anställningsvillkor. Detta skulle dessutom visa på att moderaterna/borgarna inte bryr sig om

anställningstryggheten, vilket borde ligga i ett arbetarpartis intresse.160 Göran Persson får

150 109, 117, 151 117 152 106 153 109, 117, 154 109 155 113, 115, 156 115, 119, 120 157 104, 105, 108, 126 158 108 159 120, 123, 126 160 119, 122