Ekonomiska styrmedel
för miljöns skull
E K O N O M I S K A S T Y R M E D E L F Ö R M I L J Ö N S S K U L L
■
3
T
ill nästa generation ska vi kunna lämna över ett samhälle, där de
stora miljöproblemen är lösta. Som riktmärke för det svenska
miljöarbetet finns nationella miljökvalitetsmål. Vad som händer
med miljön berör alla, men i många fall räcker det inte med frivillighet
i miljöarbetet. Samhället har därför infört olika styrmedel för att
påverka människor att ändra beteende och livsstil och därmed öka
takten i förändringsarbetet mot hållbar utveckling.
Att föreslå olika styrmedel ingår i Naturvårdsverkets miljöarbete.
En del av detta handlar om att föreslå, utreda och utvärdera
ekonomis-ka styrmedel, men Naturvårdsverket arbetar också med styrmedlen
lagstiftning, information och samhällsplanering.
■
E K O N O M I S K A S T Y R M E D E L F Ö R M I L J Ö N S S K U L L ISBN 91-620-8215-9.Tryck: CM Gruppen, Stockholm 2005. Form: Citat AB. Textbearbetning: Britt Hägerhäll Aniansson. Foto: Sidan 1: Bildhuset, 4: Bildhuset, 7: Pressens bild, 9: Maskot, 10: Pressens bild, 12: Etsa, 15: Pressens bild.
OLIKA TYPER AV STYRMEDEL
Olika styrmedel har olika syften och genom-slagskraft och behöver ofta användas paral-lellt. Förutom ekonomiska styrmedel finns tre typer av styrmedel som samhället använ-der för att påverka människor och få dem att handla mer miljöanpassat:
• Juridiska styrmedel (lagar och regler, för-ordningar och föreskrifter),
• Information som styrmedel (opinionsbild-ning, kunskapsförmedling, goda exempel), • Samhällsplanering.
JURIDISKA STYRMEDEL
Lagar och regler är juridiska miljöpolitiska styrmedel; här har samhället sanktionsmöj-ligheter. Den svenska lagstiftning som berör miljöområdet finns huvudsakligen i Miljö-balken. Balken trädde i kraft 1999 och är den svenska ramlag som syftar till att främja en hållbar utveckling och till att modernisera
och uppdatera svensk miljölagstiftning i enlighet med de förändringar som skett under de senaste årtiondena. Miljöbalken tar sin utgångspunkt i ett antal av de grund-läggande principer som nu genomsyrar det internationella arbetet om miljö och natur-resursanvändning. Till dessa allmänna hän-synsregler hör bl.a. försiktighetsprincipen, principen om att förorenaren ska betala, produktvalsprincipen samt principer om hus-hållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamhet och åtgärder.
Liksom övriga EU:s medlemsstater lyder Sverige givetvis under EG-rätten och är där-med skyldig att införliva förordningar och direktiv i svensk lagstiftning. Sverige har också anslutit sig till ett 40-tal internationella miljökonventioner, internationella avtal för att skydda miljön och hushålla med natur-resurserna. Några är regionala och täcker en del av Europa, andra är globala.
Skatt på bensin och villaolja. Ingen skatt på biogas. Skatt på el.
Skatte-rabatt på miljöklassad bil. Pant på tomflaskor. Handel med
utsläpps-rättigheter. Kärnkraftsskatt. Grön skatteväxling. Kväveoxidavgift. Skatt på
handelsgödsel. Elcertifikat. Producentansvar. Avfallsskatt. Skatterabatt
på alkylatbensin och etanol.
Trängselavgift. Svavelskatt. Bidrag till
fiskevård. Bidrag till landskapsvård.
Skatt på naturgrus. Kalkningsbidrag.
Skatt på bekämpningsmedel. Avgift på
batterier.
Varken som företag eller privatpersoner handlar vi alltid konsekvent
och logiskt till skydd för miljön. En förklaring är att det sällan har
satts ett klart pris på vare sig miljövärden eller miljöskador, vilket gör
att man inte ser i priset på varan eller tjänsten vad det verkligen kostar
att konsumera dem – det som brukar kallas internalisering av
miljö-kostnader. Följaktligen blir det inte så attraktivt som det borde vara att
välja miljövänligt. Dessutom är det många som inte alls känner något
ansvar för gemensamma nyttigheter som luft, vatten eller biologisk
mångfald och därför knappast på frivillig väg kommer att ändra sitt
beteende.
Det finns många sätt att sätta ett pris på miljön för att dämpa eller
hindra skadlig miljöpåverkan. Vi möter därför ett stort antal
ekono-miska styrmedel i olika sammanhang i vardagen, både i arbetslivet och
som privatpersoner och konsumenter. Miljöekonomi är inte bara teori,
utan i högsta grad en praktisk verklighet som rör oss alla.
När miljön får ett pris framgår det klarare vad det kostar att
för-bruka knappa, gemensamma resurser. Med hjälp av ekonomiska
styr-medel, som direkt och indirekt påverkar företagens och hushållens
beslut och handlande på kort och lång sikt, kan man använda
markna-dens egna mekanismer för att minska skadlig miljöpåverkan.
Ytterst handlar arbetet med ekonomiska styrmedel om att Sverige
ska kunna nå de 15 nationella miljökvalitetsmål som riksdagen
beslu-tat om. Sverige måste också kunna genomföra åtagandena i
internatio-nella miljöavtal, t.ex. om klimat och biologisk mångfald.
För att nå de nationella målen följer man tre åtgärdsstrategier för
Effektivare energianvändning och transporter, Giftfria och resurssnåla
kretslopp, samt Hushållning med mark, vatten och bebyggd miljö.
De svenska miljökvalitetsmålen är högt satta och för att nå flera av
dem kommer det att krävas stora förändringar av våra
produktions-mönster och konsumtionsproduktions-mönster. Om inte samhället driver på den
utvecklingen kommer vi sannolikt inte att nå målen inom rimlig tid.
Ett ekonomiskt styrmedel kan fungera både som en morot och en
piska för att påverka våra handlingar i mer miljövänlig och hållbar
riktning. Det som betecknas som positiva ekonomiska styrmedel ger
uppenbara ekonomiska fördelar i form av t.ex. skatterabatt,
återbä-ring, bidrag och ekonomiskt stöd. Marknadsbaserade styrmedel och
En internationell konvention blir juridisktbindande för ett land när man ratificerat den och den trätt i kraft. Ratifikation innebär att man arbetar in konventionsbesluten i sin nationella lagstiftning och gör sådana föränd-ringar eller anpassningar av sin lagstiftning och politik att syftet med konventionen kan uppnås. Förutom internationella påtryckningar finns emellertid inga egentliga bestraffnings-möjligheter om man inte uppfyller sina åtaganden.
INFORMATION SOM
STYRMEDEL
Information används i miljöpolitiken såväl för att direkt påverka människors beteende som för att bereda vägen för andra och mer styrande styrmedel. Det är ett nödvändigt men inte i sig själv tillräckligt styrmedel för att lösa miljöproblem – det krävs en kombi-nation av styrmedel för att nå resultat. Informationsmottagaren är inte tvingad att göra någonting av det som informationen handlar om. Även om informationen inte direkt leder till ändrade beteenden kan det ändå öka kunskaper och påverka attityder så att människor lättare accepterar samhälle-liga beslut om t.ex. ökade kostnader eller inskränkningar i friheten att välja. Det är också svårt att avgöra till exempel hur effek-tiv just en informationskampanj har varit för att påverka beteenden och attityder. Infor-mation anses vara mest effektiv som styrme-del om mottagarna är direkt berörda och kan
tala om för avsändaren vilken sorts informa-tion man vill ha och behöver. Att visa upp goda exempel är ett sätt att använda infor-mation som styrmedel.
SAMHÄLLSPLANERING
Samhällsplanering är ett slags styrmedel för att ändra faktorer i samhället och vår omvärld i syfte att skapa bättre förutsätt-ningar för bland annat ett miljövänligt bete-ende. Senast år 2010 ska, enligt miljömålet God bebyggd miljö, fysisk planering och samhällsbyggande grundas på program och strategier för planering av bostäder, arbets-platser, service och kultur. Målet är bl.a. att minska bilanvändningen och skapa bättre förutsättningar för miljöanpassade och resurssnåla transporter. Detta ska även inne-fatta effektivare energianvändning och att ta till vara förnybara energiresurser och främja utbyggnad av produktionsanläggningar för fjärrvärme, solenergi, biobränsle och vind-kraft. Boverket och Naturvårdsverket har kartlagt metoder och verktyg för att planera och arbeta med miljömål i den fysiska planeringen.
Ekonomiska styrmedel och miljömål
MILJÖ OCH MARKNAD
MILJÖVILLKOR FÖR MARKNADSEKONOMIN
I en perfekt fungerande marknadsekonomi förvaltar man knappa resurser genom att sätta pris på dem och köpa och sälja dem på ett sådant sätt att värdet bevaras eller ökas. Om tillgången på en vara är begrän-sad och efterfrågan stor så får varan ett högt pris.
Luft, vatten och många andra miljö- och naturvärden saknar ägare. De är gemensam-ma, kollektiva nyttigheter som tillhör oss alla och ändå ingen. Alla vill använda dem (gratis), alla behöver dem, men ingen äger dem. Eftersom dessa värden inte tillhör någon kan man inte handla eller hushålla med dem enligt principerna om knappa resurser. En fri marknad har inte de verktyg som behövs för att fånga upp sådana vär-den och hindra att de slösas bort eller för-störs.
Kostnaderna för miljöproblemen (det som miljöekonomer kallar "negativa externa effekter") drabbar ofta andra än dem som orsakat skadan. De drabbade får ingen kompensation för de gemensamma värden som har gått förlorade. Detta händer t.ex. om utsläpp från ett företag försämrar pro-duktionsvillkoren för andra företag, eller om några individers privata konsumtion försäm-rar levnadsstandarden för andra individer. Förlorarna har inte kunnat hindra missbru-ket och kan inte heller få ersättning i form av likvärdiga varor (miljövärden).
Miljöekonomer är därför överens om att man måste styra marknaden för att komma till rätta med de miljöproblem som upp-kommer när de kollektiva nyttigheterna överutnyttjas eller förstörs. Staten görs till ställföreträdande ägare till miljövärden och ger dem ett pris. Den som vill handla på marknaden måste betala ett pris för varan, den är inte längre fritt tillgänglig.
6
E K O N O M I S K A S T Y R M E D E L F Ö R M I L J Ö N S S K U L L■
■
E K O N O M I S K A S T Y R M E D E L F Ö R M I L J Ö N S S K U L L7
Miljömål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljöStyrmedlet innebär utgifter för den som berörs
Energiskatt Koldioxidskatt
Skatteväxling (högre skatt på energi och bilåkande) Koldioxiddifferentierad fordonsskatt
Vägavgift för tunga fordon Banavgifter
Elcertifikat Utsläppshandel
Parkeringsavgifter Miljöklassning av bensin och dieselolja Differentierad bensinskatt och dieselskatt Svavelskatt Avgift på kväveoxidutsläpp Skatt på bekämpningsmedel Avgift på batterier Skatt på kadmium i handels-gödsel
Producentansvar för bildäck Producentansvar för elektriska och elektroniska produkter
Miljösanktionsavgift
Skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer Avgift på hantering av visst radioaktivt avfall Finansiering av framtida avgifter för använt kärnbränsle
Styrmedlet innebär utgiftslättnader eller bidrag för den som berörs
Koldioxiddifferentierad fordonsskatt Ingen skatt på biodrivmedel. Omställningsprogram för energisystem Lokala klimatinvesteringsprogram (KLIMP)
Lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling (LIP) Elcertifikat
Miljöklassning av bensin och dieselolja Differentierad bensin- och dieselskatt Subventionerad kollektivtrafik Lägre skatt på alkylatbensin
Bidrag till kalkning av sjöar och vattendrag
Miljödifferentiering av flygets avgifter och farleds- och hamnavgifter
Differentierad bensinskatt
–
Ingen övergödning
Grundvatten av god kvalitet
Hav i balans samt levande kust och skärgård Levande sjöar och vattendrag Myllrande våtmarker
Levande skogar Ett rikt odlings-landskap
Storslagen fjällmiljö
God bebyggd miljö
Skatt på kväve i handelsgödsel
–
Vattenföroreningsavgift
Bygde- och fiskeavgift
– – – – Skatt på naturgrus Deponiskatt Kommunala renhållnings-avgifter Producentansvar för förpack-ningar, returpapper och bilar Bilskrotningsavgift
Miljöersättning för åtgärder för minskat kväveläckage och för anläggning av skyddszoner
–
Bidrag för omhändertagande av oljeavfall från fartyg
Bidrag till åtgärder för fiskevård
Miljöersättning för anläggning och skötsel av våtmarker i odlings-landskapet
Stöd till investeringar i skog för att höja skogens ekologiska värde
Miljöersättning för bevarande av betesmarker och slåtterängar, värdefulla natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet, utrotningshotade husdjursraser, öppet och varierat odlingslandskap, ekologiska produk-tionsformer, miljövänlig odling av bruna bönor på Öland, miljövänlig odling av sockerbetor på Gotland Investeringsstöd till jordbruks- trädgårds- och renskötselföretag Anpassning och utveckling av landsbygden
Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skada på ren Bidrag till förebyggande åtgärder och ersättning för skada på annat än ren
Stöd för skötsel av renvallar och renhägn
Bidrag till åtgärder mot radon i egnahem
Investeringsbidrag till ekologiskt byggande
Bilskrotningspremie
Pant på dryckesförpackningar (konsu-mentfördel av producentansvaret) Lokala Klimatinvesteringsprogram (Klimp)
frivilliga överenskommelser får också allt större utrymme bland de
ekonomiska styrmedlen för en bättre miljö.
Ett effektivt ekonomiskt styrmedel för miljön kännetecknas av att
• användningen leder till att man snabbast möjligt når det önskade
miljömålet
• styrmedlet är kostnadseffektivt; man når det önskade miljömålet
till lägsta möjliga kostnad
• användningen stimulerar teknisk utveckling och gör det lönsamt
att förbättra produktionsprocesser och ändra konsumtionsmönster
• styrmedlet är enkelt och billigt att administrera och övervaka.
EXEMPEL PÅ EKONOMISKA STYRMEDEL
FÖR ATT UPPNÅ MILJÖMÅL
Ingen skatt på biodrivmedel är exempel på ett ekonomiskt styrmedel som används för att uppnå miljömålet Begränsad klimatpåverkan.
OLIKA EKONOMISKA
STYRMEDEL
UTGIFTER FÖR FÖRETAG OCH INDIVIDER
Skatter och avgifter är traditionella påla-gor, som innebär extra utgifter för verksam-heten eller den enskilde och gör miljöskadlig produktion eller konsumtion dyrare. Begrep-pen ”skatt” och ”avgift” blandas ofta ihop. En skatt är en allmän inkomst till statskas-san. Det som betalas in som avgift ger medel som är öronmärkta för viss användning och i någon form ska återföras till dem som har betalt. Det är en väsentlig skillnad om en pålaga ses som en allmän inkomst för staten eller som något som går tillbaka till dem som betalar. En annan stor skillnad är att skatter inte får införas eller ändras utan beslut av riksdagen, medan avgifter kan bestämmas av regeringen eller myndigheter.
Miljöskatter och miljöavgifter tas ut för att styra resursanvändningen i önskvärd rikt-ning. Tanken är att kostnaden för t.ex. en miljöskada ska synas i priset och därmed påverka de val som konsumenter och produ-center gör. Då har skatten eller avgiften en direkt styreffekt. De skattepengar som kom-mer in kan användas för vissa miljöinsatser, t.ex. information eller åtgärder för insamling och återvinning. Då är det fråga om en indi-rekt styreffekt (effekten av det som skatte-pengarna används till).
I Sverige tar staten ut den allra största delen av miljöskatterna och miljöavgifterna inom områdena energi och trafik. Det finns t.ex. energiskatt och koldioxidskatt på bräns-len, svavelskatt och energiskatt som tas ut på förbrukningen av elkraft. Vidare finns det drivmedelsskatter, fordonsskatt och vägav-gifter.
BIDRAG OCH UTGIFTSLÄTTNADER FÖR FÖRETAG OCH INDIVIDER
• Skatterabatt (lägre skatt, avdrag) • Skattebefrielse (ingen skatt alls) • Återbäring (pant)
• Subventioner i form av statliga eller kom-munala bidrag och stöd.
Miljöskatter och miljöavgifter ska upp-muntra till ett mer miljöanpassat beteende. Många andra skatter och olika typer av sub-ventioner (bidrag och stöd) har också införts för att stimulera verksamheter och individer att välja "rätt" produktion och konsumtion. Man kan få uppmuntran i form av lägre eller ingen skatt på vissa varor och tjänster. Upp-muntran kan också komma i form av statligt
eller kommunalt stöd till investeringar (bygg-nader, utrustning, strukturer, system) eller betalning för visst arbete att förebygga eller återställa (t.ex. naturvård, åtgärder för att minska kväveläckage eller kalkning av försu-rade vatten).
Omställningsprogram- och investerings-stöd är andra former av investerings-stöd och bidrag för att underlätta övergången till ett mer håll-bart samhälle. Exempel på detta är omställ-ningsprogram för energisystem, lokala kli-matinvesteringsprogram (Klimp) och lokala investeringsprogram för ekologiskt hållbar utveckling (LIP), liksom investeringsbidrag till ekologiskt byggande.
Lägre eller ingen skatt kan sänka priset eller göra så att varan eller tjänsten i alla fall inte blir dyrare än motsvarande mer miljö-skadlig vara eller tjänst. Exempel på detta är att det inte kostar någon koldioxidskatt att bränna biobränslen, inte finns någon skatt på biodrivmedel och att det är lägre skatt på alkylatbensin i båtmotorer.
Återbäring är inget vanligt ekonomiskt styrmedel, men pant på dryckesförpackning-ar (plastflaskor och aluminiumburkdryckesförpackning-ar) och de pengar man får tillbaka när man skrotar sin bil är exempel på återbäring. Både förpack-ningspanten och skrotningspremien ingår i producentansvaret och skrotningspremien är kopplad till den bilskrotningsavgift man betalar när man köper bilen.
Ibland blir det emellertid fel. Det finns subventioner som leder till att miljöproble-men ökar. Att ta bort eller förändra miljö-skadliga subventioner är därför också ett sätt att styra mot ett mer miljöanpassat beteende.
MARKNADSBASERADE EKONOMISKA STYRMEDEL – AVGIFTER MED VINSTMÖJLIGHET
• Utsläppshandel • Elcertifikat
Utsläppshandel (handel med utsläpps-rätter) är ett av EU-ländernas sätt att försöka klara EU:s åtagande att minska utsläppen av växthusgaser, enligt Kyotoprotokollet till Klimatkonventionen. Handeln kommer till en början att ske under perioden 2005– 2007 och bara gälla utsläpp av koldioxid från vissa energianläggningar och energiin-tensiva industribranscher (t.ex. oljeraffinade-rier, koksverk, järn-, stål-, glas- och glasfiber-samt pappers-, papp- eller pappersmassa-bruk).
Tanken med utsläppshandel är att minska utsläppen så kostnadseffektivt som möjligt.
Det är således en reglering som genomförs med hjälp av marknadshandel. Ett ”tak” sätts för den mängd koldioxidutsläpp som blir tillåten från en anläggning eller ett antal anläggningar. Varje anläggning tilldelas en viss mängd utsläppsrätter, som var och en är värd rätten att släppa ut ett ton koldioxid. Om ett företag släpper ut mer koldioxid än vad det har fått utsläppsrätter för måste företaget köpa ytterligare rätter från ett annat företag (med överskott på sådana rät-ter). Med hjälp av handeln kan utsläppen minska på ett kostnadseffektivt sätt. Företag med höga kostnader för att minska sina utsläpp köper utsläppsrätter från företag som kan minska sina utsläpp till låga kost-nader. Den som släpper ut mindre koldioxid än vad som motsvarar det antal utsläpps-rätter som företaget förfogar över kan spara rätterna till senare eller alltså sälja överskot-tet till andra företag.
Syftet med elcertifikat är att öka andelen förnybara energikällor som sol, vind, vatten och biobränsle för produktion av el. Det
kos-tar oftast mer att producera elektricitet från förnybara energikällor än att använda fossila bränslen. Anläggningar för produktion av el från förnybara energikällor har tidigare fått statliga bidrag, men 2003 infördes ett el-certifikatsystem i Sverige som bygger på kvotplikt och handel med elcertifikat. El-producenterna får certifikat för den el som produceras med förnybara energislag och elanvändarna måste köpa ett visst antal elcertifikat i förhållande till sin årliga elan-vändning. För varje år fram till år 2010 ökar kvoten elcertifikat som användarna måste köpa. Den inkomst som producenten får av att sälja certifikat ska täcka den extra pro-duktionskostnaden. Ju billigare producenten kan producera el, desto större blir vinsten. Tanken är att detta ska stimulera till ökad effektivitet vid produktion av el från förnyba-ra energikällor. Ju effektivare produktionen kan bli på längre sikt, desto bättre kan sådan el hävda sig i konkurrensen med mer traditionell elproduktion.
1 0
E K O N O M I S K A S T Y R M E D E L F Ö R M I L J Ö N S S K U L L■
■
E K O N O M I S K A S T Y R M E D E L F Ö R M I L J Ö N S S K U L L1 1
Styrning för hållbar utveckling
Ekonomiska styrmedel är en internationellt uppmärksammad fråga.
I Agenda 21 (1992) uppmanas världens länder att öka användningen av
ekonomiska styrmedel. Tio år senare, i Genomförandeplanen från FN:s
Världskonferens för hållbar utveckling (2002), skriver världens länder
att man ska ”fortsätta att främja en internalisering av miljökostnader
och användning av ekonomiska styrmedel, med beaktande av att
för-orenaren i princip ska bära kostnaderna för föroreningarna, med
veder-börlig hänsyn till allmänintresset samt utan att snedvrida internationell
handel och internationella investeringar”. Även OECD har visat hur
medlemsländerna ska kunna öka användningen av miljöskatter och
mil-jöavgifter. Att använda ekonomiska styrmedel är också en del av
miljö-politiken inom EU och framhävs i det sjätte miljöhandlingsprogrammet.
Likaså har EU-parlamentet krävt att miljöskatter ska kunna införas på
gemensam EU-nivå.
Agenda 21,FN:s globala handlingsprogram för hållbar utveckling, antogs 1992. I kapi-tel 4, om förändringar av konsumtionsmön-ster, står om ”miljömässigt sund prissätt-ning" att "utan stimulans i form av priser och marknadssignaler som för producenter och konsumenter klargör de miljökostnader som energiförbrukning, materialförbrukning och förbrukning av naturresurser och avfallspro-duktion medför, är det tveksamt om på kort sikt några större förändringar av konsum-tionsmönster och produkkonsum-tionsmönster kom-mer att ske". Det har medfört framsteg att använda "lämpliga ekonomiska instrument för att påverka konsumentbeteendet" (bl.a. miljöavgifter, miljöskatter och pantsystem) och "denna process bör främjas". I texten om miljö och utveckling i förhållande till beslutsfattandet understryks att det behövs lagar och regler, men tyngdpunkten i rekom-mendationerna ligger på behovet av att använda ekonomiska styrmedel. Om nya finansieringsformer för att driva en hållbar utveckling sägs att länderna bör finna nya vägar för att hitta pengar till hållbarhetsar-betet, däribland "tillämpning av ekonomiska och skattemässiga styrmedel och möjlighe-ter till handel med tillstånd". Tio år senare, i Genomförandeplanen från FN:s Världskonfe-rens för hållbar utveckling, understryks behovet av ekonomiska styrmedel igen. I den strategi för en hållbar utveckling som antagits av Organisationen för ekono-miskt samarbete och utveckling(OECD) sägs att hållbar utveckling är det övergri-pande målet för OECD och dess medlem-mar, att ekonomiska styrmedel bör användas i ökad utsträckning och att miljökostnaderna ska finnas med i priset på naturtillgångar. I sin utvärdering 2004 av svensk miljöpolitik påpekar OECD att Sverige under det senaste
årtiondet har utökat användningen av ekono-miska styrmedel och att Sverige därför ses som världsledande på området. OECD ser emellertid ett problem i att skatterna anses vara för låga för att ha tillräckligt styrande effekt. Den gröna skatteväxlingen anses ock-så vara intressant, även om OECD ockock-så här anser att flera av skatterna är för låga för ändamålet.
Europeiska unionen(EU) framhåller i det sjätte miljöhandlingsprogrammet att EU-län-derna behöver räkna in både miljöproblem och miljövinster för att främja hållbara pro-duktions- och konsumtionsmönster. Det ska man göra "genom att utnyttja en kombina-tion av styrmedel, inklusive marknadsbase-rade och ekonomiska styrmedel". Länderna bör t.ex. reformera och stegvis avveckla "sådana subventioner som har avsevärda negativa miljökonsekvenser och är oförenliga med en hållbar utveckling". Likaså bör EU-länderna "analysera miljöeffektiviteten av överlåtbara miljötillstånd som ett allmänt styrmedel och handel med utsläppsrätter i syfte att främja och genomföra användning-en av dessa när det är möjligt". Trots danvändning-en lovvärda ambitionen att använda ekonomis-ka styrmedel har emellertid EU hittills haft begränsad framgång på området.
OECD och Europeiska miljöbyrån(EEA) har i samarbete med EU-kommissionen skapat en databas över användningen av marknadsba-serade styrmedel för miljön och förvaltning-en av naturresurser. Databasförvaltning-en innehåller de miljöskatter och miljöavgifter, subventioner, handel med utsläppsrätter och pantsystem som används i länderna i hela Europa. Där finns också exempel på frivilliga miljöekono-miska avtal och överenskommelser.
