Idrott, ungdomar och identitetsskapande : En studie i hur ungdomars identitetsskapande påverkas av utövandet av en lagidrott respektive en individuell idrott

Örebro Universitet

Institutionen för Samhällsvetenskap Sociologi

Idrott, ungdomar och identitetsskapande

En studie i hur ungdomars identitetsskapande påverkas av utövandet av en

lagidrott respektive en individuell idrott

Sociologi D 61-80 p. Uppsats 10 p. HT 2006 Författare: Maria Gustavsson Handledare: Fuat Deniz

Örebro University

Department of Social Sciences

Sociology, Advanced Continuation Course, 61-80 p. Essay, 10 p, Autumn 2006

Title: Youth, sport and creation of identity. A study in how the practice of an individual sport or a team sport affects the development of an identity in young people.

Author: Maria Gustavsson

Abstract

The main objective of this essay is to examine how the identities of young people are influenced by their choice of an individual sport or a team sport.

The following questions are the focus of the essay:

• How does the sport influence the creation of an identity for active young people? • How will the choice of an individual sport or a team sport affect the development of

an identity in young people who practises sport?

To achieve the objective of this essay I have used a qualitative research approach. The empirical material has been collected with help of eight semi-structured interviews. Four of them were held with young people who practised swimming and the other four with young people who played soccer. The essay is structured from Derek Layders model regarding how to understand the social reality. The model is divided into four different domains that stretch from a macro to micro level. The first domain discusses sport in the near context and is followed by sport environment, the sport situation and finally sport and the self.

To be able to interpret and analyze the empirical material and come to a better understanding of how young people’s choice of sport influence the development of their identity I have used a number of theories. The theories follows Layders model and goes from more general theories regarding identity and the individualised society and groups as a social constellation to fall out in more specific theories about youth, identity and youth groups. The study shows that all of the participating young individuals valued belonging to a group highly but they found it equally important to develop as an individual. The soccer player has his/her specific position in the team which leads to a feeling of togetherness, solidarity and security, but this also lead to a limited individual freedom. The swimmers on the other hand experienced less security in the group but felt that they had a bigger individual freedom. The studies also shows that, for an individual, the importance of togetherness is not so much the fact that you belong to a team as it is important to belong to a bigger collective context.

A swimmer gets a direct and concrete confirmation on their individual accomplishments which can lead to a greater self-confidence in young people who practices individual sports in comparison to the young people who practises team sports. However, within a soccer team they have collective ideals that help the players understand the importance of cooperation, team work and to show consideration for other people.

Sammanfattning

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas av deras val av en individuell idrott respektive en lagidrott.

Följande frågeställningar undersöks i denna studie:

• Vilken påverkan har idrottsutövandet i ungdomars identitetsskapande? • Hur påverkas idrottande ungdomars identitetsskapande i relation till om de

utövar en individuell idrott respektive en lagidrott?

För att komma närmare en förståelse kring detta fenomen har studien en kvalitativ forskningsansats. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av åtta semistrukturerade djupintervjuer. Fyra intervjuer har genomförts med ungdomar som simmar och fyra stycken med ungdomar som spelar fotboll. Uppsatsen är strukturerad utifrån Derek Layders modell om hur den sociala verkligheten kan förstås. Hans modell är uppdelad i fyra domäner som sträcker sig från makro till mikro nivå. Där den första domänen i denna uppsats behandlar idrotten i den nära kontexten och följs därefter av idrottsmiljön, idrottssituationen och till slut jaget och idrotten.

För att analysera det empiriska materialet och komma närmare en förståelse av hur ungdomars identitetsskapande påverkas av deras val av idrottsform har jag använt mig av ett flertal teoretiska utgångspunkter. Teorierna följer Layders modell och går från mer generella teorier gällande identitet och det individualiserade samhället och grupper som social konstellation för att mynna ut i mer specifika teorier som behandlar ungdomar, identitet och ungdomsgrupper.

Resultatet av studien visar att alla respondenter värderar grupptillhörigheten starkt såväl som individuell utveckling. Fotbollsspelaren har sin plats i laget och får därmed en känsla av samhörighet, gemenskap och trygghet men med detta följer även en inskränkt individuell frihet. Simmarna i sin tur upplever istället en mindre trygghet i sin grupptillhörighet men har en större individuell frihet. Studien visar att det inte längre är lika viktigt att tillhöra ett lag då individen kan känna en liknande samhörighet till ett större kollektivt sammanhang.

Då simmaren får en direkt och konkret bekräftelse på sin individuella prestation kan det medföra att de individuellt idrottande ungdomarna uppvisar en större självsäkerhet än fotbollsspelarna. Inom ett fotbollslag är det kollektiva ideal som förespråkas vilket bidrar till att fotbollsspelaren lär sig vikten av samarbetsförmåga och att ta hänsyn till andra människor.

Innehållsförteckning

2.4 Derek Layder och Analys ... 6

2.5 Etiska överväganden... 7

2.6 Metoddiskussion ... 7

3 TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER... 9

3.1 Identitet och grupptillhörighet... 9

3.2 Identitet, ungdomar och ungdomsgrupper... 11

4 RESULTAT OCH ANALYS ... 14

4.1 Idrottsutövandets betydelse i ungdomarnas liv... 14

4.1.1 Betydelsen av den nära kontexten... 14

4.1.2 Betydelsen av den idrottsliga miljön... 15

4.1.3 Betydelsen i situationen ... 16

4.1.4 Betydelsen för jaget ... 19

4.2 Idrottsutövande och identitetsskapande... 20

4.2.1 Den nära kontexten och påverkan på identitetsskapandet... 20

4.2.2 Idrottsmiljön och påverkan på identitetsskapandet ... 20

4.2.3 Situationen och påverkan på identitetsskapandet... 22

4.2.4 Idrotten och jaget... 24

5. SLUTSATS OCH DISKUSSION ... 27

5.1 Slutsats... 27

5.2 Slutdiskussion ... 28

5.3 Teoridiskussion... 29

5.4 Vidare forskning ... 29

REFERENSLISTA ... 31 BILAGA 1 – INTERVJUGUIDE (LAGIDROTT)

1 Inledning

Idrott är ett ständigt stående inslag i den dagliga nyhetsrapporteringen i både radio och TV och vare sig man så önskar eller inte blir de flesta människor informerade om vad som sker i den idrottsliga världen. Många människor, gamla som unga, har någon form av relation till idrotten, som aktiva, ledare, föräldrar till idrottande barn eller som åskådare och de flesta människor har en positiv inställning till idrott (Dunning m.fl. 1986:7). Den svenska idrottsrörelsen är, med sina drygt tre miljoner medlemmar och över 600 000 ideellt verksamma ledare, Sveriges största och mest livskraftiga folkrörelse (Riksidrottsförbundet 2005:8). Idrotten har en enorm attraktionskraft bland framförallt barn och ungdomar. Åttiosex procent av alla unga är aktiva inom föreningsidrotten någon gång under sin uppväxt. Idrotten är därmed ett av det mest betydelsefulla inslagen i unga människors fritidssysselsättningar (Trondman 2005:33).

Litteratur och forskning visar att idrotten kan fylla en betydelsefull funktion för såväl samhället i stort som för den enskilde. Idrottens aktiva föreningsliv är en oersättlig tillgång i ett demokratiskt samhälle. Medborgarna förenas och engageras i ett frivilligt arbete runt gemensamma intressen och mål vilket kan bidra till en positiv utveckling av samhället (Riksidrottsförbundet 2005:8). För den enskilde kan idrotten tillfredsställa både fysiska och emotionella behov. Att fysisk rörelse är gynnsam för människans fysiska och psykiska hälsa är idag ett vedertaget faktum och att vara del i den gemenskap som idrotten medför kan innebära ett positivt inslag i människors liv.

Idrott är ett fenomen som finns i en rad olika former, föreningsidrott, egen fysisk träning eller idrott som bedrivs tillsammans med kamrater, en huvudindelning av idrotten är att den kan utövas både individuellt och som lagidrott. Vilken av dessa former som idrotten antar kan tänkas ha en inverkan på hur individen påverkas av idrottsutövandet. Simstjärnan Therese Alshammars uttalande i en intervju i TV4 speglar hur hennes individualitet är av största betydelse: ”I USA är det mycket team, man är en i mängden och allt man gör är för lagets bästa… för mig som simmare passade det inte alls att vara en del av laget för alla har sina individuella behov och det är en väldigt individuell sport”. Samtidigt betonar lagidrottare hur man vinner för varandra och förlorar med varandra, gemenskapen bygger upp laget och därmed individen.

På grund av att idrotten har en stor och betydande roll i samhället och att idrottsutövande utgör en betydelsefull komponent i många unga människors liv blir det angeläget att undersöka hur idrottsutövandet påverkar ungdomars identitetsskapande. Det blir också intressant att se om identitetsskapandet skiljer sig mellan ungdomar som utövar en individuell idrott respektive en lagidrott och hur dessa skillnader i så fall yttrar sig.

1.2 Idrottens betydelse

Synen på idrotten, dess betydelse och dess sätt att utövas på har förändrats under årens lopp. Idrottens spridning över världen startade i England i början av 1800-talet. Till en början ansågs det som benämndes som idrott vara aristokratiskt fritidsbeteende, det var någonting som endast överklassen ägnade sig åt. Det rörde sig då om idrotter såsom rävjakt och hästkapplöpning. Det var inte förrän under den senare hälften av 1800-talet som folkliga grenar såsom fotboll och tennis (det vill säga de idrottsgrenar som är dominerande idag) fick karaktären idrott och fick fotfäste både i England och resten av världen som ett tidsfördriv bland alla samhällsklasser (Dunning m.fl. 1986:12)

Inom den sociologiska litteraturen finns en benägenhet att betrakta idrott som ett tidsfördriv och som enbart ett avstressande komplement till arbete. Norbert Elias och Eric Dunning, som är två av ett fåtal stora sociologer som har diskuterat idrott, menar dock att tidsfördriv och fritidsaktiviteter likt idrott är sociala fenomen med ett egenvärde, som kan utgöra många

värdefulla funktioner för människan (Dunning m.fl. 1986:151ff). Förutom de positiva konsekvenser för människors fysiska hälsa som idrottsutövande medför menar Elias och Dunning att idrotten även kan fylla en viktig emotionell funktion i människors liv. Idrotten möjliggör för människor att få utlopp för sina känslor och behov på ett accepterat och behagligt sätt och kan också ge individen utrymme att offentligt uppleva positiva känslor och njutningar tillsammans med andra. Människor kan genom idrotten även ges möjlighet att uppleva en frihet från de rutiner som det dagliga livet kan innebära och få tillfälle till självförverkligande och utvecklande av sina talanger. (Dunning m.fl. 1986:160f)

Även Nilsson (2000:366f) betonar idrottens positiva betydelse för människan. Individen får genom idrotten utlopp för många av sina grundläggande behov, allt ifrån fysisk till social tillfredsställelse vilket enligt Nilsson leder till att individen kan prestera mer både inom idrotten och i det vardagliga livet. Tävlingsmomentet som finns inom de olika aktiviteterna ger individerna utmaningar och inspirerar till testande av gränser. Att nå uppsatta mål ger människan tillfredsställelse oavsett på vilken nivå idrotten utövas. Att tillsammans med andra kämpa mot uppsatta mål bidrar till erfarenheter som är nyttiga och användbara inom många av livets områden (Nilsson 2000:366f).

I ungdomsåren påverkas människor mycket av sin sociala omgivning och av deras olika sysselsättningar och grupptillhörigheter. Idrotten har härmed visat sig ha en stor betydelse för ungdomars välbefinnande, livskvalitet och identitetsbildning (jfr Erikson 1988:211, Nilsson 2000:366).

Det har forskats mycket kring idrottens betydelse för ungdomar både i Sverige och utomlands. Framförallt har det gjorts många kvantitativa undersökningar och många fokuserar på skillnaden mellan idrottande och icke idrottande ungdomars liv och välbefinnande. Genomgående visar tidigare forskning att idrotten har en positiv funktion i ungdomars liv. Donaldson och Ronan (2006) undersökte i en kvantitativ studie hur idrottsutövande påverkar ungdomars välmående. Studiens resultat visade att idrotten har en positiv påverkan på ungdomars välbefinnande och självuppfattning (Donaldson m.fl. 2006).

Studier har även visat att idrott kan antas medföra att ungdomar socialiseras in i samhället på ett bra sätt. Organiserad idrott anses medföra att barn och ungdomar utvecklar samarbetsförmåga, osjälviskhet, stresshantering och blir målinriktade. Det är genom att leka och spela med andra som unga kan utveckla sin förmåga att samarbeta och av det följer en känsla av tillhörighet (Estrada m.fl. 1988) Andra forskningsresultat visar även att idrottande ungdomar i större utsträckning håller sig ifrån droger och blir mer sällan föremål för polisutredningar än icke idrottande ungdomar. Idrottande ungdomar hanterar även skolan bättre och får bättre betyg än de ungdomar som inte utövar någon idrott (Jeziorski 1994). På uppdrag av Justitiedepartementet har Ungdomsstyrelsen genomfört en omfattande kvantitativ studie, ”Unga och föreningsidrotten”, där folkhälso- och folkrörelseperspektivet i idrottspolitiken har analyserats utifrån unga människors egna upplevelser. Studien befäster tidigare påståenden om att ungdomarna själva ger idrotten en stor betydelse och att vara duktig i idrott är förknippat med hög status i ungdomskulturen (Trondman 2005:37).

En stor del av föreningsidrotten handlar om socialisation, unga människor blir deltagande samhällsmedborgare då de anpassar sig till de sociala och kulturella värden, roller och handlingsmönster som samhället utgör. I och med detta är föreningsidrotten en samhällelig institution för överförandet av demokratiska värden och handlingsmönster (Trondman 2005:15). De ungdomar som deltar i föreningsidrotten har på många områden en större tilltro till samhället, såsom exempelvis vården, polisen, skolan och riksdagen, än övriga. Idrottande ungdomar är generellt sett solidariska och anser i större utsträckning än icke idrottande ungdomar att det är viktigt att ställa upp och hjälpa andra människor även om de själva inte tjänar någonting på det (Trondman 2005:174ff). Ungdomsstyrelsens undersökning ger även

indikationer på att idrotten ges större betydelse bland de ungdomar som ägnar sig åt en lagidrott än bland dem som utövar individuell idrott (Trondman 2005:56).

Sammanfattningsvis visar litteratur och forskning på att idrotten har ett stort inflytande och en stor betydelse i ungdomars liv. Forskning som belyser eventuella skillnader mellan ungdomar som utövar lag- respektive individuella idrotter lyser emellertid med sin frånvaro. På grund av den tidigare forskning som gjorts på området där det framkommit att ungdomarna ger idrotten en stor betydelse och att de lägger ner en stor del av sin fritid på idrott, är det rimligt att anta att idrottsutövandet påverkar ungdomars identitetsskapande och även att det spelar en roll om individen utövar en lagidrott respektive en individuell idrott. Sociologiskt är det intressant och angeläget att se vilken innebörd de kollektiva och individuella krafterna har på ungdomar som idrottar.

1.3 Syfte

Syftet med studien är att undersöka hur ungdomars identitetsskapande påverkas av deras utövande av en individuell idrott respektive en lagidrott.

1.4 Frågeställningar

- Vilken påverkan har idrottsutövandet i ungdomars identitetsskapande? - Hur påverkas idrottande ungdomars identitetsskapande i relation till om de

utövar en individuell idrott eller en lagidrott? 1.5 Avgränsning

I uppsatsen studeras ungdomar och deras identitetsskapande i idrottsvärlden. Riksidrottsförbundet definierar i ”Idrotten vill” ungdomsidrott som den idrott som utövas av individer mellan 13-20 år. För att åldersintervallet inte ska bli för stort och för att individerna ska ha haft möjlighet att utövat sin idrott under en längre tid kommer intervjudeltagarna vara mellan 15-16 år (Riksidrottsförbundet 2005:4).

Genusperspektivet går inte att undvika därför har intervjudeltagarna varit hälften flickor och hälften pojkar och i studien förs en diskussion kring genusfrågan. Detta är dock inte en centralfråga i studien och resultaten kommer därmed inte att kopplas samman med teorier som fokuserar på genus.

1.6 Disposition

Uppsatsens inledande kapitel har introducerat uppsatsämnet och gett en bakgrund och inledning till problemet, syftet, frågeställningar och studiens avgränsningar har även behandlats.

Nästkommande kapitel behandlar mitt val av metod, där det redovisas för hur studien har genomförts och hur insamlandet av det empiriska materialet har gått till. Här sker även en genomgång av den analysmodell som används och präglar uppsatsens struktur.

Härefter följer det kapitel som behandlar studiens teoretiska utgångspunkter. Kapitlet är uppdelat i två delar och går från det generella till det specifika. Första delen behandlar grupper som helhet och det individualiserade samhället, därefter följer teoretiska utgångspunkter som berör ungdomsgrupper, ungdomar och identitet.

I det fjärde kapitlet redovisas, tolkas och analyseras resultatet av min empiriska undersökning med hjälp av valda teoretiska utgångspunkter.

I det avslutande kapitlet följer slutsatser, diskussion kring resultatet och de teoretiska utgångspunkter som använts i studien och förslag till vidare forskning på området diskuteras.

2 Metod

2.1 Metodologisk utgångspunkt

Syftet med studien är att nå en ökad förståelse kring hur idrottande ungdomars identitet formas och påverkas av deras idrottsutövande. Vidare belyses de skillnader som eventuellt finns mellan ungdomar som utövar en individuell idrott respektive en lagidrott. Uppsatsen har härmed en hermeneutisk ansats. En forskningsansats som är mycket relevant för den samhällsvetenskapliga forskningen, då tolkningar och förståelse av meningar ligger till grund för studien (jfr Gilje m.fl. 2003:178). Människor möter aldrig världen förutsättningslöst och det är detta som är en av hermeneutikens grundtankar. Förutsättningarna delas in i förförståelse och fördomar. För att en individ överhuvudtaget ska kunna nå förståelse kring ett fenomen är förförståelsen nödvändig. Vad än människan tar sig för finns alltid vissa förutsättningar vi möter aldrig världen utan en förförståelse eller fördomar (jfr Gilje m.fl. 2003:183). Min förförståelse grundar sig i ett gediget idrottsintresse då jag bland annat deltagit i idrottsliga aktiviteter under hela min uppväxt. Jag är medveten om min förförståelse och tar hänsyn till den när jag analyserar det empiriska materialet.

Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av åtta stycken intervjuer. Vid tolkning av det empiriska materialet sker en dubbel hermeneutik, då jag tolkar intervjudeltagarens, respondentens, tolkning och förståelse av sig själv och sin livsvärld. Detta är någonting som är välförekommande inom samhällsvetenskaplig forskning, då forskaren ofta måste förhålla sig till en värld som redan är tolkad av de sociala aktörerna själva (Gilje m.fl. 2003:179). I denna studie kommer jag att tolka respondenternas tolkning av synen på sig själva som idrottande ungdomar.

2.2 Urval

Urvalet har bestått av två steg, där det första innebar valet av vilka idrotter som kom att ingå i studien. Urvalet genomfördes med hjälp av Ungdomsstyrelsens undersökning ”Unga och föreningsidrotten” och statistik från Riksidrottsförbundet. I Ungdomsstyrelsens studie visade det sig att simning och fotboll är två av de fem vanligaste förstavalsidrotterna bland ungdomar1 (Trondman 2005:41). Statistiken över föreningsidrotter med flest utövare för ungdomar i åldern 13-20 år visar även att den populäraste lagidrotten är fotboll, både bland pojkar och bland flickor. Simning är inte den mest förekommande individuella idrotten men det är en populär idrott som även har en jämn könsfördelning (www.rf.se). Därmed blir dessa två idrotter lämpliga i denna studie som ämnar undersöka vilken påverkan valet av idrottsform har i de idrottande ungdomarnas identitetsskapande.

Andra steget i urvalsprocessen var att välja vilka individer som ska delta i studien. Det har genomförts fyra intervjuer med ungdomar som utövar simning och fyra som spelar fotboll. Ungdomarna är mellan 15-16 år. En ålder som är lämplig då det är av stort värde att de utövat sin idrott under en längre tid, att de är hängivna och att idrotten är en stor del av deras liv. För att beakta könsfördelningen har det varit lika många pojkar som flickor som har deltagit i undersökningen. Således har det genomförts intervjuer med två stycken kvinnliga simmare och två stycken kvinnliga fotbollsspelare såväl som två stycken manliga simmare och två stycken manliga fotbollsspelare. Urvalet genomfördes genom ett ”snöbollsurval” då kontakt först har tagits med olika idrottsföreningar och med deras hjälp har jag kommit i kontakt med aktuella ungdomar.

1

2.3 Datainsamling

Med hänsyn till studiens syfte passar det bra med en kvalitativ forskningsansats. Detta då undersökningen är en så kallad pilotstudie och önskar ge indikationer och förklaringar kring idrottens påverkan av och betydelse för ungdomars identitetsskapande och att belysa de eventuella skillnader som kan tänkas finnas mellan ungdomar som utövar en individuell- respektive en lagidrott. Härmed är valet av en kvalitativ forskningsansats lämpligt då målet med studien är att finna en ökad förståelse kring ett visst forskningsproblem.

Datainsamlingen har genomförts med hjälp av åtta semistrukturerade djupintervjuer. Syftet med intervjuerna har varit att ta del av ungdomarnas livsvärld och deras relation till den. Hur de upplever och ser på sin situation som idrottande ungdomar. Valet av semistrukturerade djupintervjuer var lämpligt då denna form av intervju möjliggör en viss spontanitet och öppenhet vid intervjutillfället. Intervjuguiden tar upp en rad ämnen och frågor men intervjun är inte låst vid denna utan öppen för nya infallsvinklar och ytterligare frågor som uppstår under samtalets gång.

Intervjuundersökningar är en process i flera stadier. Innan intervjuerna genomfördes arbetades två olika intervjuguider fram. En för att passa simmarna som fokuserade på deras individuella idrottsutövande och en utformades för att passa fotbollsspelarna och deras lagidrottande.

Intervjuerna genomfördes på varierande platser såsom bibliotek och träningshall. För att intervjun skulle bli så givande som möjligt användes bandspelare och det gjordes även kompletterande anteckningar gällande kroppsspråk och ansiktsuttryck. Omgående efter intervjuerna skrevs de ut ordagrant och med kommentarer kring pauser, kropps– och ansiktsuttryck.

2.4 Derek Layder och Analys

För att analysera det empiriska materialet har jag använt mig av en analysmetod som länge varit mycket förekommande inom den kvalitativa forskningsmetoden, meningskategorisering (jfr Kvale 1997:178f). Detta innebär att intervjuerna har kodats i olika kategorier, långa kommentarer reduceras till mindre hanterbara kategorier (jfr Kvale 1997:174). Kategoriseringen hjälper till att strukturera de stora intervjumaterialen och bidrar till att finna samband och förståelse av problemområdet (jfr Kvale 1997:178f).

Strukturen i min teorigenomgång och redovisning och analys av mitt empiriska material utgår från Derek Layders teoretiska modell om hur man kan förstå den sociala verkligheten. Layder har utformat en modell för att kunna analysera den sociala verkligheten på ett överskådligt sätt. Modellen består av fyra olika domäner som är förknippade med varandra men som skiljs åt i analytiskt syfte. Modellens fyra domäner är uppdelade så att de sträcker sig från makro till en mikro nivå (Layder 1993:71). Syftet med att använda Layders modell som grund för uppsatsens struktur och dess analys är att få en överskådlig syn på ett komplext ämne.

Högst upp på modellens makronivå finner man domänen, kontexten vilket innefattar de rådande normer, värderingar, traditioner och maktstrukturer som finns i samhället. I denna uppsats sker en annan tolkning av Layders definition på kontexten då den här innebär den nära kontexten. Här behandlas hur omgivningen och samhället ser på ungdomarnas idrottande, vilka ideal rom råder och hur detta i sin tur påverkar individen (Layder 1993:100). Nästa nivå är i vilken miljö som den sociala aktiviteten sker. Att vara del i den idrottsliga världen och ta del av dess miljö och föreningsliv. Både kontexten och miljön är bestående sociala sammanhang som redan existerar då individen tar del av dem, individen kan här välja att följa de rådande normerna eller att gå emot dem (Layder 1993:89f).

I den tredje domänen finner man situationen där aktiviteten utspelar sig. Här är det den sociala interaktionen som är i fokus, hur den specifika idrottssituationen fungerar, tävlings och träningsmomentet och hur denna påverkar ungdomarna (Layder 1993:86f).

Slutligen på mikronivå finner man domänen som fokuserar på jaget och identiteten, hur jaget och individen påverkas av dess sociala aktiviteter som sker i de övriga domänerna. I fokus ligger vilken betydelse idrottandet har för individens personliga utveckling och upplevelse. Alla domäner påverkar varandra, det som sker i den ena ger resultat i den andra. Samhällets kultur påverkar den sociala aktiviteten som i sin tur påverkar jagets utveckling och så vidare (Layder 1993:71ff).

Analysen genomförs därmed på fyra olika nivåer, där det då även sker en jämförelse mellan de individuella - och lagidrottande ungdomarna. För att tolka och analysera det empiriska materialet använder jag mig av ett flertal teoretiska utgångspunkter, de följer Layders modell och utgår från mer generella teorier kring identitet och det individualiserade samhället. För att få en djup förståelse i olika former av gruppers betydelse och funktion har jag läst in mig på teorier kring grupper. Därefter följer mer specifika teoretiska utgångspunkter som behandlar ungdomar, identitet och ungdomsgrupper och ungdomstiden som en fas i livet präglad av identitetsförvirring. Slutligen behandlas vikten av och betydelsen av förebilder i unga människors liv.

Resultat och analyskapitlet är uppdelat i två delar. För att analysera på vilket sätt idrottsformen påverkar identitetsskapandet redovisas först det empiriska resultatet i ett beskrivande avsnitt av idrottens betydelse i ungdomarnas liv. Därefter följer analysen av det empiriska materialet med hjälp av valda teoretiska utgångspunkter.

2.5 Etiska överväganden

Vid all forskning där människor är deltagare eller forskningsobjekt måste stor hänsyn tas till olika etiska problem som kan uppstå under arbetets gång. Etiska ställningstaganden är en del av forskningsprocessen och finns med från planering till studiens färdigställande (jfr Kvale 1997:105). Det är viktigt att alla intervjupersoner blir informerade om studiens syfte och medger sitt samtycke. Det informerande samtycket innebär även att ett avvägande måste göras angående hur mycket information som ska ges till intervjupersonen innan intervjun. Intervjupersonerna i studien informerades innan intervjutillfället om studiens syfte och vilka ämnen som skulle behandlas under intervjun. Respondenterna blev även informerade om att om de upplevde några frågor som obehagliga eller inte önskade svara på någonting så var det bara att gå vidare och hoppa över just den frågan. Vidare gav respondenterna sitt samtyckte till att intervjuerna spelades in på band.

Ytterligare en viktig etisk riktlinje inom forskningen är konfidentialiteten, vilket innebär att information som identifierar intervjupersonerna inte kommer att redovisas i studien. Även de idrottsklubbar som ungdomarna är delaktiga i förblir anonyma (jfr Kvale 1997:109).

2.6 Metoddiskussion

Validitet inom forskning innefattar i vilken mån studien undersöker det som avses att undersökas, giltigheten och meningsfullheten i undersökningen (jfr Kvale 1997:213ff). För att studien ska nå en hög validitet har jag under arbetets gång varit noggrann med att hela tiden vara medveten om uppsatsens syfte och de frågeställningar som återspeglar syftet. Jag har även hela tiden beaktat min förförståelse och med syftet i åtanke har jag läst in mig på relevant litteratur, gjort intervjuer och analyserat mitt material. Under intervjutillfällena har jag arbetat utefter att hålla samtalet inom syftets ramar, utan att begränsa de svarandes möjligheter att komma med oförutsägbara infallsvinklar.

Viktigt inom forskningen är även studiens reliabilitet vilken avser säkerheten och pålitligheten i genomförandet av undersökningen. Vidare avser reliabiliteten resultatens

konsistens och kunskapens tillförlitlighet. Vid kvalitativa intervjuer kan det ibland vara svårt att nå en hög reliabilitet då det rör sig om subjektiva tolkningar. Det är även mycket viktigt hur frågorna formuleras och ställs. Ledande frågor kan vara förödande då man inte vet vad informationen som ges egentligen beror på. För att stärka reliabiliteten i undersökningen har jag varit noggrann med att fråga intervjudeltagarna att jag uppfattat deras svar på ett korrekt sätt. Jag har även undvikit att ställa ledande frågor utan istället använt mig av öppna frågor, detta för att få fram en så korrekt information som möjligt. Reliabiliteten är även aktuell vid utskrift av intervjuerna. Att informantintervjuerna spelats in på band ökar även det tillförlitligheten i studien då det omgående efter intervjun har skett en ordagrann utskrift av intervjun (jfr Kvale 1997:147, 213). Bandinspelning av intervjuer medför även en risk, då intervjudeltagarna kan bli hämmade av bandspelarens närvaro och inte berättar lika öppet som de skulle ha gjort om intervjun gjorts utan bandspelare. Huruvida respondenterna har blivit hämmade kan endast spekuleras och valet av bandspelare ansågs lämpligt då man kan fokusera helhjärtat på intervjupersonen och ingen information förbigås.

Värt att nämna är att simmarna som deltar i studien är från samma idrottsklubb samtidigt som fotbollsspelarna är från skilda klubbar. Det finns möjligheter att det kan ha påverkat resultatet i den mån att simmarna är från samma förening och influerade av samma normer. Valet att använda Derek Layders modell som grund för analys och struktur i uppsatsen har ansets lämpligt då den har medfört ett passande upplägg för redovisningen av resultatet och visar hur ungdomars identitet påverkas av idrotten i fyra olika domäner vilket gör analysen tydlig. En svaghet kan dock vara att dessa domäner överlappar varandra och vid analysen har det stundtals varit svårt att placera in vilken domänen vissa faktorer ska tillhöra.

Värt att anmärka är att det är ett begränsat urval med endast åtta intervjupersoner vilket innebär att det inte går att dra några generaliseringar av resultatet utan endast ge indikationer till förklaringar av problemet.

3 Teoretiska utgångspunkter

Med avsikt att komma närmare en förståelse av det empiriska materialet och därmed hur idrottsformen påverkar idrottande ungdomars identitetsskapande tar studien avstamp i ett flertal teoretiska utgångspunkter. Den teoretiska genomgången följer Derek Layders modell och går från mer generella teorier, gällande bland annat grupper som social konstellation för att sedan mynna ut i teorier som berör ungdomar, identitet och ungdomsgrupper. Idrotten har en stor betydelse i dagens individualiserade samhälle därför är det lämpligt att använda Zygmunt Baumans teorier kring identitet och det individualiserade samhället, Baumans diskussioner kring grupper har även varit aktuellt. För att få ytterligare djup och förståelse i olika former av gruppers betydelse och funktion har Erving Goffmans teorier om grupper varit av intresse, likaså Thomas Johanssons och Philip Lalanders teorier kring grupper. Det andra avsnittet i teorigenomgången behandlar mer specifikt ungdomar, identitet och ungdomsgrupper. Till grund ligger Erik Homburger Eriksons teori som behandlar ungdomstiden som en fas i livet präglad av identitetsförvirring. Vidare redovisas Johansson och Lalanders teorier kring detta tema. Slutligen behandlas vikten av och betydelsen av förebilder i unga människors liv.

3.1 Identitet och grupptillhörighet

Zygmunt Bauman diskuterar i ”Det individualiserade samhället” kring hur individualiseringen påverkar formandet av människors identitet. Individualiseringen för med sig att den mänskliga identiteten har förvandlats från den tillskrivna, nedärvda och medfödda bestämningen av hennes sociala karaktär, från någonting givet, till en uppgift. Aktören har själv ansvar för att utföra uppgiften men även för dess konsekvenser och biverkningar (Bauman 2002:176).

Identitetsproblemen har bytt riktning, innan individualiseringens genombrott föddes människan in i en identitet och hela tiden kämpade man för att upprätthålla sin tillskrivna identitet och följa den utstakade vägen. Man visste vart man var på väg, frågan var bara hur man skulle komma dit. Individen står idag inför andra problem, det vill säga vilken identitet som man ska välja, det finns ingen utstakad väg utan människan har till uppgift att skapa sin egen väg. Det största bekymret är för människan att finna en identitet som är attraktiv på marknaden och försöka behålla dess dragningskraft (Bauman 2002:180). Dagens samhälle präglas av en individualiserings tanke. Ungdomar får från omgivningen höra att de ansvarar för sin egen kropp, sitt eget liv och att de under sin livstid ska förverkliga så många drömmar som möjligt (Johansson m.fl. 2002:17).

Människan har en möjlighet att handla utifrån sina egna önskningar och val men än dock är inte alltid våra val resultatet av medvetna beslut. Individens val kan både vara vanemässiga och påverkade av sin omgivning. Människan är beroende av andra eftersom det är andra individer som avgör om våra prestationer är tillräckliga och om vi innehar önskvärda egenskaper (Bauman 2004:33).

Varje individ ingår i en rad gruppkonstellationer vilket har stor inverkan i dennes liv. Människans vardagsliv är präglat av hur vi interagerar med andra och vilka grupper som individen tillhör och hur dessa påverkar individens sätt att handla (Bauman 2004:45). Grupper i olika former grundar sig vanligtvis på de förväntningar som de riktar mot sina medlemmar och varigenom de utesluter dem som inte antas kunna leva upp till dessa krav och förväntningar. Även om det är en grupp där individen känner sig trygg kan grupptillhörigheten innebära en inskränkning i individens frihet genom att urvalet av de åsikter som förväntas av gruppen är begränsade. Genom att människan tar till sig de tillskrivna handlingsmönstren inom en grupp begränsas hennes egen frihet eftersom individen inte tillåts att utforska de ringa kartlagda erfarenheterna som finns utanför gruppens gränser. Människan har tagit till sig gruppens frihet vilket kan föra med sig en trygghet men det

resulterar även i en begränsning för tanke och handling. I det vardagliga livet möter individens handlande frihet både hinder och möjligheter. Inom gruppen får man lära sig vilka handlingar, åsikter och värderingar som anses vara godtagbara. Genom att följa gruppens handlingsmönster, sätt att klä sig och tala klarar man av att följa gruppens normer. När individen klarar av tillvaron i gruppen bedömer denne sig själv genom gruppens förväntningar och får en motsvarande självkänsla (Bauman 2004:34).

Om individen däremot inte vill anamma den fullständiga gruppidentiteten utan vill förändra sig själv måste hon fokusera fullständigt på att stå emot de förväntningar som anses självklara i den tillhörande gruppen. Anpassning efter gruppens normer och värderingar måste då ersättas med självuppoffring, beslutsamhet och uthållighet, vilket är skillnaden att simma mot strömmen i stället för med. Människan är dock alltid beroende av andra eftersom våra handlingar och självuppfattning präglas av de förväntningar som finns i de grupper vi tillhör. Bland annat präglas individens mål efter vilka mål som anses eftersträvbara i en viss grupp (Bauman 2004:35f).

Bauman talar om två olika former av grupper, gemenskap och organisation. Gemenskapen är en grupp vars medlemmar tillhör med ”kropp och själ” samtidigt som en organisation endast upptar en del av individens liv. Medlemmarna av en organisation förväntas gå in i sina roller fullständigt då de handlar inom organisation men ska även kunna förhålla sig distanserat till den för att kunna ta del av andra grupper. Inom en organisation finns det specifika fasta roller vilket är viktigt för att medlemmarna ska kunna förstå vad som förväntas av dem. Vidare är det så att medlemmarna är utbytbara och det är inte deras individ som sådan som är eftertraktad utan deras förmåga att utföra önskade uppgifter för att uppnå organisationens mål. Även om människorna byts ut finns organisationen fortfarande kvar och det är dess syfte och mål som är i fokus (Bauman 2004:70).

Erving Goffman är en annan sociolog som behandlar gruppens betydelse och funktioner och hur människorna förhåller sig och presenterar sig för varandra. En av grundstenarna i hans teori ligger i att människan spelar en rad olika roller genom livet, människan framställer sig själv på olika sätt i olika situationer. När individen antar en roll och utför vissa handlingar förutsätter hon att involverade aktörer tror på de intryck och egenskaper som rollen medför. Detta är en nödvändighet för att de inblandade aktörerna ska ha en gemensam definition av situationen och därmed en fungerande interaktion. Individens jag utgörs av de roller den spelar, för att människan ska kunna ha ett jag måste denne klara av att upprätthålla sina olika roller och de får inte ske några oavsiktliga gester såsom att tappa kontrollen över sin kropp, sina känslor eller sin rekvisita (Goffman 2000:25ff).

Goffman använder sig av begreppet team vilket kan definieras som ett antal individer som måste uppvisa ett intimt samarbete för att kunna bevara en given gemensam definition av situationen. Vidare är ett team en grupp i relation till en interaktion eller till en serie av interaktioner där den relevanta definitionen av situationen upprätthålls (Goffman 2000:95). Individen har som mål för sitt agerande att upprätthålla en speciell definition av situationen. Då individen agerar ensam utan team kan denne lätt anpassa sina ståndpunkter och attityder till sitt sätt att handla. När individen ingår i ett team kan det leda till vissa svårigheter då den gemensamma definitionen av situationen blir snävare och inte alltid är lika tilltalande för alla teammedlemmar (Goffman 2000:80).

Vidare är Goffman inspirerad av Durkheim och menar att nästan allting är ritualiserat. Ritualen innebär att en grupp människor samlas i samma känslomässiga stämning, med ett gemensamt heligt objekt och en norm som gruppen följer. Genom att individer alltid spelar sina roller och försöker att presentera sig själva utifrån föreställningar som vad som är lämpliga uttryck för socialitet och kroppslighet i en grupp uppstår så kallade kollektiva representationer. Dessa berör allt ifrån den egna kroppshållningen och inställningen till

sociala miljöer. Goffman betonar att då någon går emot gruppen och det skapas meningsskiljaktigheter mellan medlemmarna skapas förvirring och det blir svårt för gruppen att handla enigt. För att en gruppgemenskap ska fungera krävs det att alla dess medlemmar ansluter sig till och accepterar den dominerande verklighetsdefinitionen och då det sker ökar gemenskapen i gruppen och känslorna för det heliga objektet (Goffman 2000:33).

Johansson och Lalander menar att grupper vanligtvis inte är helt homogena. Till skillnad från Goffman menar de att det finns utrymme för individuella olikheter och brott mot gruppens gemensamma normer och värderingar. Gruppgemenskapen ger individen möjlighet att tillsammans med andra bygga upp sin identitet. Johansson och Lalander anser att den interaktion som sker inom en grupp möjliggör både socialisation och individuation för individerna. Med individuation menar de att gruppmedlemmarna respekterar varandras olikheter och att individen utvecklar sitt eget tänkande och sin egen identitet i förhållande till andra människor såväl gruppmedlemmar som föräldrar och vänner. Socialisation avser den process där den enskilde individen införlivar gruppens idéer i sitt eget medvetande (Johansson m.fl. 2002:57).

Alla grupper har någon form av symboler eller gemenskapstecken, ett begrepp som Goffman använder sig av, och det är genom symbolerna och gemenskapstecknen som gruppen tydliggör sin identitet. Dessa kan vara mer eller mindre tydliga och innefatta alltifrån speciella sätt att klä sig till hur man agerar och handlar. Kollektivets medlemmar behöver olika former av sätt som de kommunicerar och signalerar med varandra, dessa signaler yttrar sig i handlingar och uttryck. Användandet av olika former av symboler och gemenskapstecken skapar en känsla av gemenskap och gruppens vi-känsla stärks då individerna upplever likhet, vilket resulterar i en känsla av trygghet. Det viktiga för ett gemenskapstecken är att det som uttrycks ger gruppens medlemmar information om deras samhörighet och vad som förväntas av dem (Johansson m.fl. 2002:31f).

3.2 Identitet, ungdomar och ungdomsgrupper

Erik Homburger Erikson var en framstående psykoanalytiker men hade även sociologisk och konstnärlig utbildning. I sin forskning har Erikson främst fokuserat på ungdomar och ungdomars identitetsutveckling. Grundstenen i hans teori innebär att individens utveckling är uppdelad i åtta faser, vilka inte slutar vid vuxen ålder utan sträcker sig över hela livet, där varje fas innefattar en psykosocial konflikt. På vilket sätt individen hanterar dessa konflikter blir avgörande för individens fortsatta psykosociala utveckling (Erikson 1988:9f).

I ungdomens stadium innebär den stora psykosociala konflikten identitetsförvirring. Ungdomstiden innebär en fas i livet som befinner sig mellan barndomen och vuxenlivet. Ungdomarna söker efter vilka de är och vilka de vill vara, de försöker finna en identitet och väljer mellan en rad olika roller att anpassa sig efter (Erikson 1988:110f). Känslan av en identitet innefattar en sammanhängande uppfattning av det egna självet och om relationen mellan självet och den fysiska, sociala och kulturella omvärlden (Källström 1994:160). Ungdomarna är nästan mer upptagna av de intryck som de gör på andra individer och hur de ska kunna etablera ett sammanhang mellan de roller de tidigare har anförskaffat och de rådande idealtyperna än hur de känner vem de verkligen är (Erikson 1988:110f). Identitetskänslan blir både nödvändigare och svårare att uppnå när man märker att det finns en ett flertal identiteter att anamma (Erikson 1988:211).

Psykoanalysen betonar den sociala organisationens tryck på barnet och vad den tar ifrån individen. Erikson menar dock att den sociala organisationen är nödvändig och oumbärlig som konstruktivt element i en individs utveckling. För att finna det infantila jagets ursprung måste man studera fenomenet i den sociala miljön. Det är viktigt att undersöka vad den sociala ordningen ger åt barnet genom att hålla det vid liv och fylla dess behov och därmed för in individen i ett visst kulturellt mönster (Erikson 1988:41) Hur individen uppfattar sig

själv och hur hon upplever att andra människor uppfattar henne påverkar formandet av identiteten. Men individens uppfattning om sig själv kan även skifta beroende på vilken situation eller sociala miljö som denne befinner sig i (Nilsson 1998:152).

Tonåren är en period i livet där det sker en rad förändringar, då det är en fas som befinner sig emellan barndomen och vuxenlivet. Adolescens är ett begrepp som härstammar från den psykoanalytiska traditionen och används för att analysera hur tonåringens värld förändras, hur denne frigör sig från sina föräldrar och försöker skapa en stabil identitet. Tonåren eller adolescensen kan ses som en andra individuationsprocess2 då individen får en ny möjlighet att förändra identiteten i den riktningen den så önskar (Johansson m.fl. 2002:16).

Adolescensen delas ofta in i fem olika faser mellan åldrarna 10-25 år. I fokus för denna uppsats är den så kallade högadolescensen då individen är 14-16 år. Under denna period blir individen väldigt självcentrerad och fokuserar fullständigt på det individuella projektet. Denna självcentrering medför en viss osäkerhet och bräcklighet, då fixeringen vid självet kan leda till orealistiska visioner och självbilder (Johansson m.fl. 2002:17).

Erikson talar om att ungdomens otillfredsställda sökande ger sig uttryck i ett begär att ”vara i farten” eller ”på jakt efter något” vilket till exempel kan vara hårt arbete eller intensivt sportande. Men det ges även utryck i olika rörelser som finns i samhället såsom ideologiska rörelser. Detta förutsatt att rörelserna möter ungdomarnas behov av att känna sig berörd och betydelsefull (Erikson 1988:209). Ungdomstiden är karakteriserad av ett evigt sökande, de unga söker även efter människor och idéer som är meningsfulla att tro på. På väg in i vuxenlivet ska man finna sin individuella väg i livet och ha en idé gällande yrkesval och framtid. Samtidigt som det finns en rad möjligheter för de unga att frivilligt välja är de rädda för att deras val ska uppfattas som löjliga av omgivningen. Vilket resulterar i att de hellre uppträder skamlöst i äldre människors ögon än att de anammar idéer och aktiviteter som skulle anses vara skamliga eller löjliga i individens egna eller jämnårigas ögon (Erikson 1988:110f).

I högadolescensen söker den unge individen sig till olika grupper för att få bekräftelse. Gruppen som tonåringen söker sig till kan medverka till en förstärkning av känslan av osårbarhet men den kan även förankra individen i ett stabilt socialt sammanhang. Sökandet efter oberoende och frigörelse pågår parallellt med en längtan efter trygghet och beroende (Johansson m.fl. 2002:17). I högadolescensen har deltagande i någon form av grupp en avgörande betydelse för individens identitetsskapande (Johanson m.fl. 2002:22).

Den lilla, intima, traditionella kamratgruppen har länge varit utgångspunkt för ungdomars identitetsskapande. En grupp som består av långvariga vänskapliga relationer där individerna möts ansikte mot ansikte. Denna form av grupp är fortfarande viktig men har nu till viss del fått lämna plats åt större kollektiva grupperingar och olika former av livsstilsgrupperingar. Johansson och Lalander poängterar att relationen mellan den konkreta kamratgruppen och större kollektiva sammanhang får en allt större betydelse för ungdomars identitetsskapande (Johansson m.fl. 2002:12).

De stilar, värden och ideal som uttrycks i media och i olika ungdoms grupper under en viss tidsperiod och som utmärker de unga i relation till vuxna benämns som ungdomskultur. Det finns ett kulturmönster som unga delar med varandra just för att de är unga och detta uttrycks både i mediala sammanhang och i ungdomars handlingar. Ungdomskulturer gestaltas på flera olika sätt i olika ungdomsgrupper där det finns skillnader i stil, ideal och värderingar. Dessa grupper kan vara allt ifrån idrott till skinheads (Johansson m.fl. 2002:11f).

2

Olika förebilder medverkar till att organisera människors drömmar, ideal och värderingar. Detta har ungdomsforskningen många gånger betonat genom att visa hur filmstjärnor, rockidoler och sportidoler bidrar till och erbjuder unga människor en rad identifikationsmöjligheter. På grund av idolskapets utbredning har uppgifter som tidigare tillhört traditionella institutioner såsom kyrkan, familjen och samhällsklassen förflyttats till unga människors idoler (Schoug 1994:163).

De ideal och värderingar som idrotten förmedlar via sina idoler är hälsa, ambition, disciplin och målinriktad viljestyrka. Det är legitimerade ideal och egenskaper som följer den dominerande kulturen. Inom lagidrotter betonas ständigt vikten av lagmoral, laganda, harmoni, solidaritet och kamratskap. Allt detta anses av samhället vara positiva och eftertraktade egenskaper och idrotten anses vara en hjälp att socialiseras in i vuxenlivet. Samtidigt som idrotten uppmuntrar ungdomarna till skötsamhet och att gå auktoriteter till mötes uppmuntrar andra ungdomskulturer såsom till exempel rockkulturen till annorlunda identifikationsmöjligheter där föräldrar och andra auktoriteter har sämre insyn i de värderingar och uttrycksformer som där utvecklas. Detta leder till att idolerna inom idrotten inte uppmuntrar till bildandet av subkulturer i samma utsträckning som rockkulturen gör (Schoug 1994:171).

Ungdomskulturer av olika slag såsom fritidsaktiviteter är ett råmaterial till ungdomars identitetsbildning. Idrottsutövning och andra livsstilsval blir en stor del i individens individuella identitetsprojekt eftersom det är i relationen till andra människor som ungdomar utvecklar sin egen identitet (Schoug 1994:163ff).

4 Resultat och Analys

I detta kapitel redovisas och analyseras det empiriska materialet. Redovisningen och analysen är upplagd utifrån Derek Layders teoretiska modell. Modellen är uppdelad i fyra domäner, den nära kontexten, den idrottsliga miljön, situationen och jaget, som underlättar förståelsen av den sociala verkligheten. Första avsnittet är en beskrivning av de idrottande ungdomarnas uppfattning av idrottens betydelse i deras liv, vilken ligger till grund för analysen. I andra avsnittet analyseras det empiriska materialet med hjälp av valda teoretiska utgångspunkter. 4.1 Idrottsutövandets betydelse i ungdomarnas liv

4.1.1 Betydelsen av den nära kontexten

Respondenterna som idag är 15-16 år, började idrotta då de var mellan 6-10 år vilket innebär att de alla har idrottat i ett flertal år. Genomgående är anledningen till varför de började idrotta och varför de valde just den idrott de valde, familjen. Familjen spelar en betydande roll, då det är föräldrar eller äldre syskon som fört in respondenterna på den idrottsliga banan. Föräldrar som idrottat eller idrottar låter barnen pröva på olika idrotter och framförallt de idrotter som intresserar dem själva. Då äldre syskon även idrottar följer det än mer naturligt att barnen väljer att idrotta och även att de inriktar sig på den idrott syskonen utövar.

Genomgående upplever respondenterna att deras omgivning såsom familj, vänner, lärare

och så vidare har en positiv inställning till idrott. De upplever det som att samhället som stort ser positivt på idrott och träning. Inställningen till idrott skiljer sig dock till viss del då det rör sig om vuxna eller jämnåriga och om de jämnåriga själva utövar en idrott eller inte. Vuxna är i stort sett positiva till idrottande så länge det är i lagom mängd och att inte skolarbetet påverkas negativt av träning. Ett flertal respondenter upplever att lärarna är mycket positiva till idrott då den medför att ungdomarna är pigga och alerta på lektionerna.

Majoriteten av respondenterna har stor del av sin umgängeskrets inom idrotten men även en del vänner utanför. De jämnårigas reaktioner på respondenternas idrottande är mestadels positiva, framförallt från dem som själva utövar någon idrott. Positiva kommentarer som respondenterna får kan vara att folk är imponerade av att de orkar träna så mycket samtidigt som vissa kan ifrågasätta om det verkligen är värt att lägga ner så mycket tid på träning. Framförallt är det ungdomar som inte tränar själva som kan ha svårt att förstå hur man kan lägga ner så mycket tid på idrott. De simmande ungdomarna får ofta kommentarer om sina morgonträningar3 och hur de orkar med dessa. Kompisar kan även ha svårt att förstå att man väljer att lägga nästan all sin tid på träning och tävling och väljer bort andra aktiviteter såsom umgänge med vänner, fester och liknande. En del vänner som respondenterna känt länge har accepterat att de inte kan umgås lika mycket som de skulle kunna göra om inte träningen tagit så mycket tid. En respondent upplever i relation till detta att folk ser negativt på hennes idrottande och fäller nedlåtande kommentarer som till exempel att hon skulle vara en ”diva” på grund av att hon tränar på elitnivå och inte är så gammal.

Alla respondenter upplever att de har ett stort stöd i sitt idrottande från sina föräldrar. Föräldrarna uppmuntrar sina barn i sin idrott men de är även uppmärksamma på att det inte ska bli för mycket träning. Så länge ungdomarna mår bra och kan hantera skolan ordentligt så är de väldigt positiva till idrotten som stor del i deras barns liv.

Det varierar dock i vilken utsträckning föräldrarna är engagerade i sina barns idrottsutövande. Av respondenternas svar går att utläsa indikationer på skillnader i föräldrarnas deltagande beroende på om barnet utövar en individuell eller en lagidrott. För de fotbollsspelande ungdomarna i denna studie har deras pappor en väldigt central roll i deras

idrottsutövande. En del av fäderna är även aktiva som ledare i de lag som barnet spelar i. De är ofta med på matcher och även träningar och har ett stort intresse för hur deras barn utvecklas som fotbollsspelare.

Även simmarna upplever att de har ett stort stöd från föräldrarna och att de är intresserade och engagerade i deras idrott men de närvarar inte lika ofta vid träning och tävling.

Förebilder är någonting som alla respondenterna har, dock skiljer de sig åt. De fotbollsspelande ungdomarna har genomgående familjemedlemmar som förebilder. De kan vara mamman och pappan som är förebilder för att de är socialt kompetenta och omtänksamma individer. Ungdomarna ser även upp till sina föräldrar för att de på ett imponerande sätt har uppfostrat sina barn och hur de lyckas sköta familjelivet på ett bra sätt. Även syskon är förekommande förebilder hos de lagidrottande individerna.

”Ja en ganska relevant förebild jag har är min storebror, jag ser

upp till honom mycket och jag tror att jag har fått mycket åsikter och värderingar av honom… det känns som att jag är för gammal för fotbollsidoler” (fotbollsspelare 3)

Samtidigt som lagidrottarna har förebilder som finns i deras närmaste sociala miljö är simmarnas förebilder mer inriktade på prestationer som rör simningen. Simmarna ser upp till allt ifrån välkända simmare som är proffs så väl som simmare i den egna årskullen som är duktiga. Genomgående är dock att deras förebilder är andra simmare. Deras förebilder ger dem inspiration och motivation, respondenterna ser även till förebildernas teknik för att själva kunna utvecklas mer.

4.1.2 Betydelsen av den idrottsliga miljön

Simmare och fotbollsspelare befinner sig alla i en idrottslig miljö både då de tränar och tävlar men även under övrig tid i anslutning till träning och tävling. Själva idrottssituationen, fotbollsmatchen eller simtävlingen ingår i ett större idrottsligt sammanhang såsom idrottsföreningen och vilka normer och sociala former som är rådande inom respektive idrott. Något som samtliga respondenter, vare sig det är simmare eller fotbollsspelare, betonar är vikten av känslan av att tillhöra någonting. De nämner att de överlag upplever en gemenskap med övriga ungdomar som idrottar och att de till viss del har en gemensam inställning till flera saker i livet såsom till exempel attityden till alkohol. Flera av fotbollsrespondenterna har spelat i lag där det har varit förbud mot nyttjande av alkohol och tobak. Ska man komma långt inom sin idrott krävs det att man tar hand om sin kropp.

Inom lagidrotten finns en tanke som väger tyngre än andra, nämligen att lagets framgång är det som är de viktiga. Alla respondenter som spelar fotboll talar om att det viktiga är att det går bra för laget. Lagets framgång är det som är prioritet även att de självklart önskar att de ska gå bra för dem som individuella spelare också.

”… det givna för mig är givetvis att det ska gå bra för laget…” (fotbollsspelare 3).

Alla anser att det är viktigt att alla som vill har en möjlighet att spela fotboll. I den utsträckning det går ska alla få spela på matcherna. De är dock eniga om att det vid svåra matcher måste vara så att de som är bäst ska spela. Laguttagningar kan få både negativa och positiva följder. De kan innebära att prestationerna höjs om man vet att flera tävlar om samma plats i laget men det kan även innebära en press på individen att man måste prestera för att få en möjlighet att få spela.

Stämningen i ett lag är jätteviktig och har stor påverkan på hur det ska gå i matcherna. Stämningen i laget kan även påverkas av laguttagningarna. Om det är någon i laget som inte blir uttagen till att spela en match och inte accepterar det utan blir arg och irriterad kan det resultera i att hela gruppen påverkas negativt och att det blir en negativ stämning.

Respondenterna menar att det är enklare att prestera bra och spela bra fotboll om man känner att man trivs med gruppen och att det är ett härligt lag.

”… de som är trygga i laget spelar ju bra…”(fotbollspelare 2).

En person i ett lag som har en annan betydelse än övriga är lagkaptenen. Denne är en person som fungerar som en länk mellan tränare och spelare och är en form av ledare för gruppen. Dennes roll och betydelse kan variera lite beroende på hur förhållandena i laget ser ut. Lagkapten har ett extra ansvar för gruppen som bland annat ansvarar för uppvärmningar och att peppa laget lite extra, en form av pådrivare. Framförallt om det skulle gå lite sämre för laget, det är då viktigt att inte alla börjar ”hänga med huvudet” och att någon griper tag i situationen och försöker uppmuntra de andra.

En svårighet som nämns bland fotbollspelarna kan vara sätta upp gemensamma mål. Att

vara del i ett lag innebär många fördelar men en nackdel som nämns är att det inom laget kan finnas olika ambitionsnivå och en följd till detta kan då vara problem i att sätta upp gemensamma mål för laget.

Inom simningen behövs inte hänsyn tas till andra människor på samma viss som inom

lagidrotter såsom fotboll. Här är det individens prestation i sig som värderas högt och är åtråvärd. Genomgående för respondenterna som simmar är dock att de värdesätter de gemensamma träningarna högt. Något annat som är av stort värde är då de är tävlingar långt hemifrån och ungdomarna måste sova över i staden där tävlingen sker. Då sover ungdomarna i skolsalar ofta tillsammans med andra simmare från andra föreningar. De får kontakt med andra simmare och upplever en känsla av gemenskap, någonting som uppskattas mycket.

”Jag söker lite lagkänslan … man har kompisar här men man har inget lag det

finns ingen laganda eller sammansvetsad lagkänsla som det kan finnas i en lagsport”(simmare 3).

Simning är till karaktären en idrott där det krävs väldigt mycket av ungdomarna. Alla som idrottar måste göra prioriteringar i sina liv men inom simningen kan dessa uppoffringar vara lite större. Bland annat har ungdomarna som simmar två morgonpass i veckan utöver alla eftermiddagsträningar.

4.1.3 Betydelsen i situationen

Den stora och mest tydliga skillnaden mellan en individuell idrott och en lagidrott går att finna i själva situationen då idrotten utövas. Den individuella idrottaren är ensam i sin tävlingssituation medan lagidrottaren är en del i ett lag.

För fotbollsspelaren innebär träning såväl som match att man träffas och gör saker tillsammans med andra människor man strävar mot samma mål. En träning för fotbollsspelaren börjar genom att laget samlas en stund innan själva träningen börjar. Alla samlas i omklädningsrum eller samlingslokal och ”snackar av sig” en stund med sina lagkamrater och tränaren går igenom vad som ska ske under träningspasset. Eftersom det finns tid innan för umgänge med lagkompisarna ska det vara full fokusering under träningen. Uppvärmningen sker tillsammans och även då finns det utrymme för lite prat, kompisar emellan. Som avslutning efter träningen varvar man ner och stretchar tillsammans.

Vid matchtillfället samlas laget en stund innan matchen vilket kan variera beroende på lag men ungefär 1,5 till 2 timmar innan match kan vara en vanlig tid. Hur uppladdningen sker inför en match är olika från lag till lag men de finns en del gemensamma inslag. Det förekommer att spelarna äter ett litet mellanmål tillsammans och pratar under avslappnade former. Uppladdningen inför matchen påbörjas, och man peppar sig själv och andra. Tränaren

”vakna” och svetsa samman laget inför matchen, en gemensam promenad eller lite lätt jogging är vanliga alternativ. Efter detta går laget tillbaka till omklädningsrummet, tränaren ger de sista direktiven, laget tar på sig matchkläderna och den sista laddningen sker. Därefter sker den sista uppvärmningen på planen innan matchstart. Under hela samlingen innan matchen peppar lagets medlemmar varandra och sig själva. Många upplever det som att de själva blir mer laddade genom att peppa andra.

Vad som sker efter matchen är i stort beroende av hur resultatet blir. Då laget vinner är det vanligt förekommande att laget samlas och hurrar gemensamt, kramar om varandra och gratulerar varandra. Det är mycket glada ”miner” och mycket beröm lagkamraterna emellan. Gemensam nedjogging och stretching upplever respondenterna som givande efter en match både för kroppen och för att snacka av sig om vad som hänt under matchen. Tränaren har därefter en samling och går igenom matchen. Har det gått bra berömmer tränaren laget och talar om vad som var positivt. Respondenterna upplever det även att det är bra om tränaren går igenom både det positiva och negativa med matchen oavsett vad resultatet blir. Vid en förlust kan det vara en del sura ”miner” och det händer att de förekommer lite spydiga kommentarer mellan lagkamraterna, någonting som inte inträffar då det gått bra. En skillnad i efterspelet efter en vinst respektive förlust kan vara att det vid en förlust analyseras väldigt mycket i vad som gick fel samtidigt som det vid en vinst inte analyseras så mycket utan att man mest är nöjd att laget vann matchen. Genomgående betonar dock respondenterna att det är viktigt att prata igenom en förlust och se till vad som gick fel. Även att de upplever det tungt att förlora en match så är det viktigt att inte gräva ner sig utan att blicka framåt och se till nästa match och göra den bättre. Fotbollspelarna betonar erfarenheterna som går att hämta ur en förlust, att man alltid lär sig någonting även om det känns tungt just i förlustsituationen. Alla de lagidrottande respondenterna betonar att lagets framgång är det viktiga men att det även känns härligt när det går bra för en själv. De upplever en skön känsla när det har gått bra och man kan känna sig nöjd med sin insats.

”man kanske berömmer andra mer också om man känner att det gått bra själv”(fotbollsspelare 3).

För en lagidrottare blir bekräftelsen på den individuella prestationen inte lika konkret som den blir för en individuell idrottare. Vinner laget en match beror det inte på en enskild individ utan på att alla gemensamt spelat en bra match. En form av bekräftelse för fotbollsspelaren kan vara att man är uttagen till laget och får spela matchen. Ännu en form kan vara att bli uttagen till ett distriktslag.4

Då det går dåligt för en enskild individ i ett lag (framförallt om det går bra för laget) är respondenterna eniga om hur man ska agera. Det är viktigt att inte visa sin besvikelse för de andra i laget utan att hålla den för sig själv och vara glad för lagets framgång. Om det å andra sidan går bra för individen och dåligt för laget är det även då viktigt att man inte visar för stor individuell glädje även om det känns bättre för personen ifråga. Förlusten kan vara enklare att acceptera om individen vet att denne har gjort sitt bästa och kämpat ordentligt.

Den gemenskap och samvaro som präglar lagidrotten i och runt tävlingssituationen är någonting som den individuella idrottaren inte upplever i samma utsträckning.

Simmarna uppskattar fördelarna med en individuell idrott såsom att de själva ansvarar för deras prestationer, det är tack vare dem själva det går bra och om det går dåligt är det deras egna fel det går inte att skylla på någon annan.

Trots att det är en individuell idrott så sker träningen i grupp. Simmarna tränar i grupper i varierande storlek mellan 10-20 stycken individer. Speciellt för simning är att pojkar och flickor tränar tillsammans. Detta är någonting som samtliga respondenter uppskattar. Alla

4

Ett distriktslag är ett lag där de bästa spelarna i ett område såsom län är uttagna för att spela mot andra områden.

anser att det är roligt med blandade träningsgrupper och flickorna tycker även att det är positivt eftersom pojkar ofta är lite bättre vilket leder till att de blir motiverade av pojkarnas prestationer. Genomgående ställer sig respondenterna positiva till att träna i grupp. De menar att det blir som en inofficiell tävling på träningen, man simmar bredvid varandra, motiverar och uppmuntrar varandra. Det får ungdomarna att anstränga sig mera. Så väl som att det är uppmuntrande kan det även upplevas negativt om man har en dålig dag och träningen går trögt. Det kan då vara jobbigt att känna att man jämför sig och tävlar mot andra simmare även på träningen.

Ungdomarna kommer till träningen en stund innan den börjar ungefär femton minuter innan. De har en lokal i simhallen där de träffas innan och pratar, tittar på TV och umgås. Träningen börjar med en gemensam uppvärmning som tränaren håller i, då alla står i en ring och gör olika övningar. Efter det är det simning i två timmar. Beroende på vilken träningsgrupp man ingår i ser träningspassen lite olika ut. Vissa är upplagda väldigt lika för alla i gruppen vilket innebär att de har gemensam vila. Samtidigt som vissa grupper har mer individuellt fokuserade träningar med egen vila och mer individuella inslag. Ett flertal respondenter uppskattar den senare formen mer då det ger dem mer, de slipper vänta på andra och kan helt fokusera på sig själva och sin träning. Träningen avslutas med att simmarna stretchar tillsammans och pratar en stund.

Då det är tävling samlas alla simmare som ska till samma tävling vid simhallen och åker gemensamt till tävlingsplatsen. Tävlingarna är ofta tidigt på morgonen så det är viktigt med sömnen så att man är ordentligt utvilad. Inom simning finns det både individuella lopp och lagkapp5. Övervägande talar respondenterna för att det är de individuella loppen som är prioriteten.

Hur respondenterna laddar och fokuserar inför sina lopp varierar i viss mån. Då vissa föredrar att vara ensamma och fokusera genom att lyssna på musik och stänga bort omvärlden, tycker andra att det är skönt att vara med till exempel klubbkompisar innan loppet. Dessa värmer även gärna upp tillsammans med en träningskompis och fokuserar endast själva bara ett par minuter innan start. De som uppskattar att vara själva värmer även upp ensamma och tycker att de fokuserar bäst på sin uppgift att göra ett bra lopp genom att ”gå in i sig själva”.

”suget att göra ett bra lopp ska fram” (simmare 4)

Respondenterna har skilda uppfattningar angående lagkappen. Vissa tycker det är väldigt kul att tävla tillsammans med andra. Att man fortfarande fokuserar på sin individuella prestation men man är en del av ett lag vilket får en att vilja ta i mer. Ungdomarna upplever både press och stöd från de andra i laget och man får i viss mån ta del av en lagkänsla.

De som inte är lika positivt inställda till lagkapp menar att de endast är kul om de är ett bra lag och att tävlingen leder någon vart, annars anser dessa respondenter att det är bättre att fokusera på sina individuella lopp och mer se lagkappen som ytterligare en tävlingsmöjlighet. Efter loppet får man genast bekräftelse på sin prestation genom att se till tiderna och placeringen. Alla respondenterna upplever även ett stort stöd från tränaren som direkt efter loppet ger beröm eller kommentarer. Efter ett lyckat lopp infinner sig en stor glädje och tillfredsställelse att ha uppnått någonting med all träning. Då det har gått bra ger det ytterligare motivation och vilja att bli bättre.

När en tävling går dåligt kan det kännas tungt och frustrerande. Det varierar bland respondenterna hur länge nederlaget finns kvar i tankarna. En del talar igenom tävlingen med tränaren och går snabbt vidare för att fokusera på nästa tävling medan vissa ältar förlusten längre. Något som även nämns av ungdomarna som ett sätt att komma över en dålig tävling är