Är covid-19 digitaliseringens revolution?
En fallstudie med utgångspunkt i isomorfism som jämför förändringen i arbetsstrukturen
mellan startups och etablerade företag.
Författare:
Brodin, Joakim 970512 Chalkias, Isak 981225
Hedenström, Karl-Johan 980808
HT20
FE300G, Kandidatkurs, Uppsats, 15 hp Ämne: Företagsekonomi
Handelshögskolan vid Örebro universitet Handledare: Anna Sörensson
Examinator: Mari-Ann Karlsson Examinationsdatum: 14/1
Abstract
The purpose of this study is to examine whether covid-19 can contribute to a transition for organizations to a digitalized work structure. The thesis thus focuses on making an
understanding of how startups and established companies take on an digitized adaptation as a consequence of the pandemic. The study will be based on the neo-institutional theory
throughout the research to examine the path of adaptation startups take compared to
established companies. Furthermore the neo-institutional theory will be used to locate similar actions between the two categories of companies which would indicate a homogenized work structure in the form of digitization. A qualitative research design with semi-structured interviews was used throughout the study where respondents from three startups and two established companies were interviewed. The study shows how startups are more prepared for digitalization regarding they already are using digital tools as a daily basis. This has simplified their process of adaptation significantly during the pandemic. Established
companies on the other hand have found it more difficult to adapt regarding a change of work structure would affect the company as a whole. The conclusion of the study shows how companies are getting more similar as a consequence of the pandemic. The pandemic has forced companies to adapt to the changing world and uncertainty of how to adapt has contributed to a homogenized work structure between companies.
Keywords: Digitization, digitized work structure, isomorphism, startups, established
Innehållsförteckning
1. Inledning 3 1.1 Problembakgrund 3 1.2 Syfte 5 1.3 Frågeställning 6 1.4 Avgränsning 6 2. Teoretiskt ramverk 6 2.1 Isomorfism 6 2.2 Digitalisering 8 2.4 Analysmodell 11 3. Metod 133.1 Planering och framtagande av syfte 13
3.2 Design av studie 14
3.3 Litteratursökning 14
3.4 Urval 14
3.5 Intervjuguide 15
3.6 Intervju och bearbetning av material 17
3.7 Analysmetod 18
3.8 Etiskt övervägande 19
3.9 Studiens tillförlitlighet 20
3.10 Kritik mot metod 21
4. Resultat 22
4.1 Tvingande isomorfism och dess påverkan på startups 22
4.2 Tvingande isomorfism och dess påverkan på etablerade företag 23
4.3 Imiterande isomorfism och dess påverkan på startups 24
4.4 Imiterande isomorfism och dess påverkan på etablerade företag 24
4.5 Digitalisering och dess påverkan på startups 25
4.6 Digitalisering och dess påverkan på etablerade företag 26
5. Analys 27
5.1 Tvingande isomorfism 27
5.2 Imiterande isomorfism 28
5.3 Digitalisering 28
6. Slutsats 29
6.1 Ett digitaliserat samhälle 29
7. Begränsningar och förslag till vidare forskning 31
8. Källförteckning 33
8.1 Litteratur 33
1. Inledning
Inledningsvis presenteras bakgrunden till det valda ämnet. Vidare redogörs problemområdet där ämnet problematiseras och sätts i kontext till det valda ämnet. Avsnittet avslutas med att sedan introducera uppsatsens syfte och frågeställningar.
1.1 Problembakgrund
‘’ Today’s epoch is in the early stages of a transition from an industrial based society to a post industrial, digital society, and leadership patterns are beginning to reflect that
transition.’’ (Goethals, Sorenson & MacGregor Burns U.Å, s. 1).
Covid-19 har satt hela arbetsvärlden i en situation som är svår att greppa. Färre individer är på plats på sina arbetsplatser och en ny tid för möten har börjat träda fram där användandet av digitala verktyg blivit essentiellt (Kagermann 2014). Som konsekvens av covid-19 framgår att det är möjligt för organisationer att fungera utan den fysiska arbetsstrukturen som varit central inom affärsvärlden. Den digitala arbetsstrukturen har satts i fokus medan den traditionellt mer fysiska arbetsstrukturen avvikit från normaliteten (Nagel 2020).
Samhället står mer oförberedda än någonsin inför en pandemi av detta slag och covid-19 har placerat företag, ledare och entreprenörer inför en stor utmaning (Duarte Alonso et al. 2020; Donthu & Gustafsson 2020). Covid-19 har påverkat omgivningen i många olika aspekter och idag lever människan i ett öppet samhälle med mycket fysisk kontakt. Företag är inställda på att uppnå ekonomisk vinst samt effektivitet och därmed hamnar faktorn av säkerhet i
skymundan. Detta är något som gör företag mer sårbara inför extrema omvärldsförändringar som pandemin visat sig vara. Företag påverkas på olika sätt av pandemin, både internt och externt och statistik visar hur negativ ekonomisk effekt tvingar företag att kämpa för överlevnad (Duarte Alonso et al. 2020; Donthu & Gustafsson 2020).
Som en konsekvens av covid-19 har företag behövt stänga ner eller rekonstruera organisationer vilket lett till en störning i handel mellan olika företag. Faktorer som kommunikation har blivit problematiskt och företag står inför en stor utmaning i att styra deras verksamheter på distans (Donthu & Gustafsson 2020). Nagel (2020) menar att den digitala transformationen leder till en förändring i arbetsstrukturen, vilket i sin tur förändrar sättet människor jobbar på. Pandemin har även skapat en lockdown i världen där nya normer som social distansering uppstått (Papadopoulos et al. 2020; Donthu & Gustafsson 2020). Detta har även bidragit till en minskning av sociala aktiviteter som vidare minskat samhällets konsumtion och påverkat företags omsättning (Papadopoulos et al. 2020).
Organisationer har stött på många nya utmaningar i och med denna pandemi, vilket har lett till att företag försökt hitta nya lösningar för att kunna fortsätta bedriva sina verksamheter. Även om företagen överkommer dessa utmaningar leder det inte automatiskt till framgång. Donthu & Gustafsson uttrycker sig “This is because once we get through this pandemic, we will emerge in a very different world compared to the one before the outbreak.” (2020). Idag syns en ökning av sociala medier och företag som fokuserar på marknader online har
blomstrat. Människor har blivit bekväma i den nya livsstilen där digitala medel har blivit en normalitet och detta kan vara ett tecken på en framfart för fenomenet digitalisering (Donthu & Gustafsson 2020).
Digitalisering är ett fenomen som är aktuellt i dagens samhälle. En återkommande definition av begreppet är att analoga medel övergår till digitala (Gobble 2018). I denna studie blir begreppet mer komplext och omfattar inte bara en ny teknologi som omvärlden direkt kommer omfamna och anpassa sig efter. Digitala verktyg har alltid funnits i omvärlden men inte uppmärksammats på en omfattande nivå och därmed måste begreppet fördjupas
ytterligare. I denna studie kommer digitaliseringen ses som ett fenomen som definieras som en process av en fusion av teknologier och olika system (Almeida, Santos & Monteiro 2020). Denna process behöver en initierande händelse för att anträda denna fusion och ge samhället ett syfte att anpassa sig till den nya teknologin. Den pågående pandemin har tvingat
organisationer att implementera digitala lösningar för att kunna matcha samhällets behov och kan vara inledningen till en revolutionerande digitalisering (Donthu & Gustafsson 2020). Calvino, Criscuolo och Verlhac (2020) förklarar hur företag fyller olika syften i samhället och står även med olika förutsättningar för att hantera förändringar i omvärlden. Vidare förklarar Calvino, Criscuolo och Verlhac (2020) att nystartade företag eller startups som studien har valt att benämna det i denna studie har varit en nyckel för ekonomisk tillväxt och en katalysator för innovation.
Många tidigare studier går in på negativa aspekter av startups under denna pandemi (Sedlacek & Sterk 2020; Almeida, Santos & Monteiro 2020). Sedlacek och Sterk (2020) menar att startups har svårare att överleva och växa till framgångsrika verksamheter i
jämförelse till etablerade företag. Startups påverkas ständigt av ekonomiska svårigheter samt brist på resurser på grund av den sociala distanseringen vilket bromsar det innovativa
tänkandet. Detta antas även påverka möjligheten att anpassa sig till omvärldsförändringar, exempelvis pandemin. Sedlacek och Sterk (2020) menar därmed att startups kommer att vara bland den mest negativt påverkade företagstyper av den nuvarande pandemin. Sedlacek och Sterk (2020) argumenterar för att etablerade företag å andra sidan har haft mer tid att bygga upp en stabil ekonomi som skapar bättre förutsättningar för att hantera och anpassa sig till pandemin.
Från ett annat perspektiv diskuterar Soto-Acosta (2020) hur startups spelar en kritisk roll för ekonomin under pandemin. Nystartade företag har reagerat snabbt och innovativt till
pandemins konsekvenser samt agerat kritiskt för att hjälpa övriga länder till att anpassa sig till de nya omständigheterna, medans etablerade företag behöver göra större reformer för att hantera pandemin. Startups har därmed anpassat sig genom att applicera mer digitala verktyg inom organisationer (Soto-Acosta 2020). Soto-Acosta (2020) menar att startups fungerar som katalysator vars ageranden, i detta fall applicerandet av digitala verktyg, sprider sig till övriga organisationer.
Trots att tidigare forskning står oense kring hur covid-19 påverkar företag är den dominanta aspekten att det har en negativ påverkan (Soto-Acosta 2020; Sedlacek och Sterk 2020; Almeida, Santos & Monteiro 2020). Hur som helst skapar denna osäkerhet kring fenomenet ett tomrum i forskningen. För att analysera det hål som uppstår kommer det nyinstitutionella verktyget isomorfism att appliceras för att skapa en nyanserad syn på fenomenet. Isomorfism är ett verktyg inom den nyinstitutionella teorin som analyserar hur legitimitet och politisk makt påverkar företag i större omfattning (Dimaggio och Powell 1983; Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Isomorfism används därmed för att förklara omfattningen av formellt samt informellt tryck på startups respektive etablerade företag samt hur de anpassar sin arbetsstruktur till politiska och samhälleliga förväntningar. Isomorfism består av tre centrala områden som används för att analysera de ageranden företag applicerar som
konsekvens av ett institutionellt tryck. Covid-19 har bidragit till att skapa nya förväntningar på företag i form av att driva sina verksamheter på distans (Fletcher & Griffiths 2020). Detta leder till att företag får nya krav på sig vilket skapar en process av förändring.De tre centrala områdena definieras som, tvingande- och imiterande isomorfism som är centrala inom denna studie medan det sista, normativ isomorfism inte kommer att appliceras inom denna studie. Tvingande isomorfism definieras som en process som uppstår vid formella samt informella tryck från omvärlden (DiMaggion och Powell 1983). Detta tryck från omvärlden kommer vidare att prägla företags arbetsprocess och bidra till liknande ageranden under hanterandet av omvärldsförändringar (Dimaggio och Powell 1983; Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Imiterande isomorfism uppstår då tryck från omvärlden skapar en osäkerhet hos företag. Företag tenderar därefter att imitera ageranden och lösningar för att på ett säkert sätt hantera dessa omvärldsförändringar (Kalling och Styhre 2015).
De centrala områdena för isomorfism analyserar olika vägar organisationer väljer som på sikt leder till en homogenitet mellan organisationer (Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Därmed används isomorfism för att analysera vilka förväntningar som ställs på de olika kategorierna av företag samt vilka åtgärder som krävs för att besvara dessa. Vidare kommer isomorfism kartlägga hur covid-19 tvingar fram olika anpassningsåtgärder hos startups respektive etablerade företag samt om dessa skulle kunna bidra till en homogenitet. Homogenitet definieras som processen att objekt blir mer lika varandra i dess form och ageranden (Dimaggio och Powell 1983). I denna studie används därmed begreppet för att analysera hur företag bidrar till en homogenitet i form av en likartad digitaliserad
arbetsstruktur.
1.2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att undersöka om covid-19 kan bidra till en övergång för företag till en mer digitaliserad arbetsstruktur. Uppsatsen fokuserar därmed på att skapa förståelse för vilka anpassningar startups respektive etablerade företag applicerar som konsekvens av pandemin. Studien kommer också undersöka om pandemins tvång av anpassning leder till homogenitet mellan företags arbetsstruktur i form av en digitaliserad arbetsprocess och framtid.
1.3 Frågeställning
● Hur har tvingande samt imiterande isomorfism påskyndat digitaliseringen och bidragit till homogenitet hos företag?
● Hur har startups jämfört med etablerade företag anpassat sig till pandemin inom sin organisation?
1.4 Avgränsning
Eftersom studien fokuserar på att undersöka företags arbetsprocess och framväxten av en homogen arbetsstruktur krävs en teoretisk avgränsning. Inledningsvis avgränsas därmed det teoretiska perspektivet till isomorfism, vilket är en del inom den nyinstitutionella teorin. Därefter görs ytterligare en avgränsning där imiterande och tvingande isomorfism väljs ut som de centrala områdena.
Vidare avgränsas intervjuobjekten till startups respektive etablerade företag, detta för att täcka det komplexa begreppet digitalisering som företag strävar efter att ligga i framkant inom. Därefter skapas en avgränsning inom startups och etablerade företag då studien fokuserar på företag som opererar på den svenska marknaden. Eftersom denna studie genomförts under en begränsad tid uppstår även begränsningen av antalet intervjuer som genomförts. Intervjuerna genomfördes under en tidsperiod av två veckor och avgränsningen innebär att endast fem företag har intervjuats.
2. Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt presenteras det teoretiska ramverket utifrån den nyinstitutionella teorin som sedan fördjupas i isomorfismer. Vidare går avsnittet in på tidigare forskning inom
digitalisering och covid-19. Sedan redogörs kritik mot den befintliga teorin och avsnittet avslutas med att introducera en analysmodell.
2.1 Isomorfism
Organisationer har under historiens gång ständigt opererat under konkurrens mellan varandra och faktorer som kundinnehav och produktivitet har varit avgörande för organisationens framgång (DiMaggio och Powell 1983). Men för att uppnå framgång i dagens samhälle står organisationer inför ytterligare konkurrens i form av politisk makt och institutionell
legitimitet (Dimaggio och Powell 1983; Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Ett tillvägagångssätt för att skapa förståelse om detta fenomen är att gå in på Dimaggio och Powell’s (1983) teoretiska verktyg, isomorfism som grundas i den nyinstitutionella teorin. Ett nyinstitutionellt perspektiv inom organisationsteori riktar sig mot strukturen i
organisationer och processer inom olika organisationsfält. Detta har påvisat en uppenbar homogenitet inom de olika fälten som inte enbart kan kopplas till maximerande aktörers agerande. Att strukturen i organisationen inom samma bransch är lika finns snarare svaret i vad som gör organisationerna livskraftiga (Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). De nyinstitutionella teorin kan därmed kopplas till pandemin för att söka mönster i form av homogenitet hos organisationer. Vidare kan den nyinstitutionella teorin användas för att även söka potentiella skillnader mellan startups och etablerade företag samt hur de agerar under denna omvärldsförändring.
De tidigare organisationsteoretiska antaganden om att det mest effektiva sättet att samordna och kontrollera organisationer är utifrån en rationell formell struktur. Detta vänder sig Meyers och Rowans (1977) emot och menar att det snarare handlar om en anpassning till institutionaliserade regler. Som konsekvens av detta visualiseras hur organisationer blir mer lika varandra i form av struktur utan att bli mer effektiva (DiMaggion och Powell 1983). Under pandemins framväxt har exempelvis ett användande av digitala verktyg ökat vilket grundas i tryck från institutionaliserade regler (Soto-Acosta 2020).
Isomorfism förklaras inom två kategorier, först konkurrenskraftig isomorfism som fokuserar på ekonomiska nischer samt hur organisationer tävlar mellan resurser och kunder (DiMaggio och Powell 1983). Denna kategori är något studien inte kommer gå in djupare på då den ekonomiska överlevnadsaspekten inte är i fokus för denna studie av pandemin. Istället kommer denna studie att fokusera på legitimitet och politisk makt vilket tar oss till den andra kategorin. Institutionell isomorfism handlar om institutionellt tryck från omvärlden som framför specifika ageranden hos organisationer (Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Pandemin har skapat ett institutionellt tryck vilket tvingar fram ageranden hos företag. Denna process möjliggörs genom den institutionella isomorfismens tre centrala områden som individuellt påverkar organisationer till att bli mer homogena i sin struktur och strategi
(DiMaggio och Powell 1983; Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Denna studie kommer endast att fokusera och diskutera utifrån tvingande samt imiterande isomorfism då normativ isomorfism inte står relevant för denna studie.
Tvingande isomorfism definieras av DiMaggio och Powell (1983) som en process som både uppstår från formellt och informellt tryck av omvärlden. Utifrån det formella perspektivet dras en koppling till ett politiskt inflytande på organisationer och dess ageranden. Detta kan komma att grundas i lag-regleringar eller begränsad utgiven information som kommer att ha en stor påverkan på organisationers kommande beslut (Martinez-Ferrero och Garcia-Sanchez 2017). Exempelvis framkommer ett tydligt exempel på hur restriktioner i följd av pandemin påverkat organisationers arbetsprocess. Den sociala distanseringen har tvingat organisationer att minska sin fysiska kontakt vilket vidare har bromsat organisationers effektivitet (Nagel 2020). Ett formellt perspektiv kan därmed anses skapa begränsningar för den mindre organisationen medan politiska aktörer skapar kontroll (DiMaggio och Powell 1983). När politiska aktörer agerar för att skapa kontroll tenderar de att följa ett mönster av beslut som formar och skapar homogenitet mellan organisationer (DiMaggio och Powell 1983;
Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015).
Informellt tryck skapas enligt DiMaggio och Powell (1983) av kulturella förväntningar från samhället och ideal om vad som anses legitimt av organisationer. Peng (2002) argumenterar även för att tvingande isomorfism är det resultat som uppstår utefter ett spel av informella regler som formar samhällets ageranden. Det är därmed institutionella ramar som signalerar organisationer vilka ageranden och beslut som är acceptabla och legitima att gå efter (Peng 2002). Pandemin har bidragit till att det uppstått nya förväntningar från samhället vilket förändrar idealet. Detta kommer bidra till ett liknande beteende av organisationer som sedan är en bidragande faktor till homogenitet mellan företag (DiMaggio och Powell 1983;
Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015).
Imiterande isomorfism grundas i hur tryck från omvärlden skapar osäkerhet inom
organisationer. Denna osäkerhet kan baseras på organisationsförändringar, nya lagstiftningar eller radikala omvärldshändelser som organisationer måste hantera (Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Om dess mål för hantering är överväldigande eller lösningarna är oklara skapas en uppmuntran till imitation hos verksamheter (DiMaggio och Powell 1983; Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Pandemin har satt företag i chock och påtvingat en radikal och rapid anpassning. Detta bidrar till ett mönster av standardsvar från organisationer där de tenderar att imitera lösningar från andra aktörer istället för att generera egna. Homogenitet kommer därmed skapas då organisationsförändringar genereras med övriga aktörer som utgångspunkt (DiMaggio och Powell 1983).
Normativ isomorfism associeras med professionalism samt hur organisationer blir mer lika varandra som konsekvens av gemensam utbildning och gemensamma nätverk (DiMaggio och Powell 1983). Denna studie kommer inte att söka en koppling mellan utbildningsfaktorer och organisationer och därmed kommer denna variabel inte att diskuteras vidare.
2.2 Digitalisering
Pandemin har tvingat organisationer att implementera digitala lösningar för att kunna matcha samhällets behov och företag som misslyckas med denna anpassning står därmed inför en större risk att förlora legitimitet av samhället (Fletcher & Griffiths 2020). Almeida, Santos och Monteiro (2020) analyserar denna process men också vad detta kommer ha för
konsekvenser när pandemin har tagit slut. De fokuserar på tre specifika områden som samverkar med varandra men som samtidigt har stött på egna möjligheter och utmaningar. Tillsammans har dessa påverkat hur fenomenet digitalisering har utvecklats (Almeida, Santos och Monteiro 2020).
Digitaliseringen är inget nytt fenomen men förutsättningar som är associerade med digitaliseringen förändras kontinuerligt (Almeida, Santos & Monteiro 2020; Nagel 2020; Soto-Acosta 2020). Nagel (2020) förklarar att företag varit tvungna att anpassa sig och göra teknik till en del i det vardagliga arbetet. Utan denna anpassning riskerar företag att förlora konkurrensfördelar på grunda av brist på legitimitet och flexibilitet (Papadopoulos 2020). Oavsett tidigare arbete och erfarenhet inom digitaliseringen har företag nu under pandemin blivit tvingade att ta hänsyn till detta fenomen och Almeida, Santos och Monteiro (2020) menar på att nyckelfrågan är om organisationer är förberedda på denna förändring. Fletcher och Griffin (2020) förklarar hur nuvarande företag inte har mognat tillräckligt för att anpassa sig till en digitaliserad arbetsvärld då tidigare statistik har analyserat en brist av förmåga och kompetens för att arbete digitalt under en längre period. Vidare diskuterar Almeida, Santos och Monteiro (2020) att även om företag tidigare arbetat mot digitaliseringen är de inte fullt förberedda på utmaningarna fenomenet kan ge. Digitaliseringen kräver en omstrukturering inom organisationen för att möta kundernas krav. Fenomenet kommer att vara en långvarig process och i skedet världen är i nu är det viktigt att börja tänka på samhället efter covid-19 och hur företag kan omvandla utmaningarna de står för till möjligheter efter pandemin (Fletcher och Griffin 2020; Almeida, Santos & Monteiro 2020).
Pandemin har satt världen i ett ekonomiskt fall vilket har lett till att arbete och sociala
relationer har förändrats markant (Papadopoulos 2020; Ciuriak 2020). Människor har förlorat sina jobb och många behöver jobba hemifrån (Ciuriak 2020). Detta har enligt Almeida, Santos och Monteiro (2020) skapat en större klyfta mellan organisationer och människor. Vidare menar Almeida, Santos och Monteiro (2020) på att mindre företag inte har samma resurser för att klara av en förändring. Samtidigt menar Soto-Acosta (2020) på att covid-19 är en katalysator för skapandet av startups och att de har möjligheten att tillgodose behoven samhället efterfrågar. Både etablerade företag och startups arbetar mot samma mål men vägarna dit kan skilja sig åt.
Marknadsföring, datainsamling och försäljning är ett annat perspektiv och Papadopoulos et al. (2020) menar på att covid-19 har lett till en ökad e-handel på grund av människors begränsning av att röra sig utomhus. Utöver detta har en ny digitaliserad marknad för marknadsföring skapats där internet används för att nå en bredare och större kundgrupp (Almeida, Santos och Monteiro 2020). Ett utfall av covid-19 har som tidigare benämnt bidragit till en stor ökning av e-handel vilket skapar nya initiativ för organisationer att bruka
den digitaliserade marknadsföringen (Almeida, Santos och Monteiro 2020). Med den växande marknaden och e-handeln framkommer även utmaningen av datainsamling för organisationer vilket organisationer idag omöjligt skulle kunna hantera utan den
digitaliserade teknologin (Kagermann 2014).
Inom processen av digitalisering spelar även teknologi en essentiell roll. Den snabbt växande appliceringen av digitala verktyg håller på att förändra världen och kommer att vara den huvudsakliga drivkraften för framtidens ekonomi (Kagermann 2014). Idag existerar många nya teknologier som kommer att ha en stor påverkan på digitaliseringen. Men många av dessa nya tekniker har stått osedda. Hur som helst förväntas dessa teknologier ha en stor relevans på organisationer under pandemin (Almeida, Santos och Monteiro 2020). Ett exempel på detta är att digitala medel för att möjliggöra distansarbete har tidigare funnits men pandemin har tvingat organisationer att påskynda processen för användning av dessa medel
(Soto-Acosta 2020; Nagel 2020). En vital teknologi som även bevisats öka under pandemin är IoT. IoT kan förklaras som fysiska objekt vilka innehåller teknik och programvara som gör det möjligt för samhället att interagera och kommunicera över internet. Teknologier som dessa har skapat möjligheter för individer att arbeta samtidigt som pandemin påverkar världen över. Möjligheten att kommunicera, lagra information samt erbjuda nya tjänster till kunder framkommer och kommer vara vitala under förutsättningarna pandemin skapar. Utvecklingar och användandet av denna teknologi har kommit att uppmärksammas under covid-19 vilket skapar tecken på en mer digitaliserad omgivning (Almeida, Santos och Monteiro 2020). Almeida, Santos och Monteiro (2020) diskuterar hur användandet av denna teknologi kommer bevaras efter pandemin och en ny form av konkurrens kommer prägla organisationers ageranden.
Digitala teknologier har under pandemin gjort våra liv lättare och samtidigt gett företag en chans att fortsätta utvecklas (Soto-Acosta 2020). Soto-Acosta (2020) använder “digital ekonomi” för att ge en förståelse för detta. Med digital ekonomi menas att den generella ekonomin blir mer och mer påverkad av digitaliseringen. Siffror visar på att användning av internet har ökat med 60% från december 2019 till maj 2020. Samtidigt har videokonferenser ökat med 120% i samma period. Digitaliseringen har påverkat alla delar av ekonomin. Det har blivit lättare för företag att nå ut till sina kunder mer globalt samtidigt som kunder får valmöjligheter. Detta visar på att digitaliseringen har förenklat den globala ekonomin (Soto-Acosta 2020).
Soto-Acosta (2020) menar på att organisationer påtvingas att anpassa sig efter
digitaliseringen för att undvika en ekonomisk kollaps. Frågan om detta är något som kommer fortsätta synas i en värld efter covid-19 beror på hur samhället väljer att definiera teknologin som roll i våra liv. Samtidigt menar Almeida, Santos och Monteiro (2020) på att teknologiska utmaningar har ökat markant i och med covid-19. Detta har lett till att digitaliseringen har påskyndats både inom organisationer samt bland privatpersoner. Organisationer behöver vara förberedda och öppna för innovation för att gynnas av denna process. För att organisationer ska lyckas med digitaliseringen behöver företag anpassa sig efter hur samhället ser ut (Almeida, Santos och Monteiro 2020).
2.3 Kritik mot teori
Suddaby (2010) menar att institutionell teori har blivit dominerande inom
makroorganisationer. Suddaby (2010) förklarar att bara se företag utifrån ett paradigm kan skapa begränsade fall av utav synvinklar. Detta på grund av att mångfald och komplexitet kan försvinna när företag ses utifrån endast ett teoretiskt perspektiv. I enlighet med Suddaby (2010) argumenterar Johansson (2002) för att den institutionella teorin lever inom ett kognitivt synsätt då omvärlden ses objektiv. Omvärlden antas följa ett repeterande mönster och övriga avvikelser i form av individuella motiv och ageranden bortses från situationen (Johansson 2002). Fiona Wilson (2017) ser på omvärlden utifrån ett interpretativt synsätt vilket innebär att individen ses som en kreativ varelse mer än en repetitiv förutsägbar varelse. En gemensam kritisk utgångspunkt som framkommer är hur individen bör bryta sig loss från detta objektiva mönster och applicera ett mer kritiskt och subjektivt perspektiv för att få en nyanserad utgångspunkt (Johansson 2002; Suddaby 2010; Wilson 2017).
Suddaby (2010) förklarar att många studier kring isomorfismer inte går in på djupet av en organisationsförändring utan bara visar slutresultatet. Detta på grund av att den största delen av organisatorisk forskning sker genom en kvantitativ metod. Att applicera en kvantitativ metod har lett till att tidigare forskning kring organisationsförändringar inte svarat på frågan om en strukturförändring skett på grund av imitation eller om den bara appliceras för att förbättra prestandan. Suddaby (2010) förklarar att institutionell teori i stora drag har misslyckats med att behålla konsekventa metoder för att förstå och förklara processen som isomorfismer skapar.
Kritiken är främst till för att belysa hur inget enhetligt paradigm existerar för att undersöka ett fenomen av detta slag. För att skapa en mer nyanserad syn på fenomenet kommer isomorfism tillämpas genom en kvalitativ studie. Detta för att inte bara analysera slutresultatet av
fenomenet utan även skapa ett perspektiv på vad för motiv individen har under sina
ageranden. Teorin kommer sedan användas för att kartlägga vilka vägar olika typer av företag tar för att åstadkomma en digitaliserad arbetsstruktur.
2.4 Analysmodell
Modellen nedan sammanfattar nyckelbegreppen som tas upp i studien samt binder samman befintlig teori med tidigare forskning för att förklara anpassningsprocessen. En enkelriktad pil i modellen innebär en påverkan på begreppet i pilens riktning. Exempelvis bidrar pandemin med en påverkan på tvingande isomorfism. En dubbelpil innebär en ömsesidig påverkan mellan begreppen. Varje begrepp och dess påverkan samt beroende förklaras mer detaljerat nedan.
Modell 1: Analysmodell av pandemins organisatoriska konsekvenser (Egen bearbetad modell)
Pandemin är den oberoende faktorn som står för grunden till fenomenet studien undersöker. Som tidigare nämnt kommer tryck från omvärlden att skapa press på företag och tvinga fram ageranden (DiMaggio och Powell 1983; Eriksson-Zetterquist, Kalling och Styhre 2015). Pandemin står för denna omvärldsförändring som kommer att ha en påverkan på
organisationer och samhället. Bemötandet av denna omvärldsförändring kommer att diskuteras utifrån DiMaggio och Powell (1983) verktyg för att analysera institutionell homogenitet; tvingande isomorfism och imiterande isomorfism.
Imiterande isomorfism framkommer som en konsekvens av pandemin sätt att skapa osäkerhet hos verksamheter. Pandemin har bidragit till ett krav på radikala organisationsförändringar som företag i vissa fall inte vet hur de ska hantera. Utöver detta ställer variabeln tvingande isomorfism ytterligare krav på företag vilket skapar mer osäkerhet i deras ageranden. Detta har bidragit till att företag istället för att jobba innovativt vänt sig till övriga organisationer för att se hur de hanterat denna omvärldsförändring. En bild av homogenitet mellan
organisationer har skapats då företag utvecklat liknande strategier för att överleva denna ekonomiska kris. Exempelvis ses en ökning av användandet av videokonferenser hos företag som lösning för att undvika sociala bemötanden (Soto-Acosta 2020). Ett mönster för
digitaliseringens framväxt har trätt fram då organisationer anpassat sig genom att bruka mer digitala verktyg inom sin vardagliga arbetsprocess (Soto-Acosta 2020; Nagel 2020).
Tvingande isomorfism är en faktor som står beroende av pandemin. Pandemin har bidragit till krav och förväntningar på hur företag opererar. Dessa krav har delvis kommit från formellt tryck i form av restriktioner men även informellt från samhällets förväntningar (Soto-Acosta 2020). Organisationer kommer vidare att bli mer homogena då alla agerar efter samma tryck från omgivningen vilket skapar en mer digitaliserad strategi. Denna process bidrar till en ny strategi för hur organisationer opererar och skapar en ny syn på konkurrenskraft. Tvingande isomorfism kommer därmed att ha en påverkan på organisationer utifrån imiterande
isomorfism. Med andra ord, för att behålla en konkurrenskraftig position tenderar
organisationer att imitera varandra för att få en säker lösning till konkurrenskraft (DiMaggio och Powell 1983). Vidare kommer detta bidra till att imiterande isomorfism även har en påverkan på tvingande isomorfism. Den imiterande processen kommer att skapa en ny normalitet hos organisationer samt nya förväntningar av samhället. Denna process kommer
då tvinga organisationer till att agera legitimt till den nya normaliteten. Slutligen kommer tvingande isomorfism även att ha en påverkan på variabeln digitaliserat samhälle. Genom digitaliseringen kommer nya förväntningar att växa fram från samhället och den tvingande isomorfismen kommer leda till att organisationer behöver anpassa sig till detta.
Digitalisering är inte något som framkommit på senare tid. Soto-Acosta (2020) och Nagel (2020) konstaterar att fenomenet alltid funnits i samhället och inom sin tid skulle komma att appliceras i människors livsstil och företags arbetsstruktur. Hur som helst har pandemin och processen av isomorfism bidragit till en radikal acceleration av appliceringen av digitala verktyg. Därför benämns detta begrepp som ökad digitalisering. Processen av digitalisering står därmed beroende av tvingande samt imiterande isomorfism och är påväg att skapa en ny normalitet i form av ett digitaliserat samhälle.
Digitaliserat samhälle är den variabel som förklarar den nya digitaliserade normaliteten. Variabeln växer fram ur processen av digitalisering som kommer prägla den nya vardagen. Hur som helst är variabeln även påverkad av tvingande isomorfism. Denna nya normalitet kommer att skapa nya förväntningar från samhället och en ny syn på vad som anses legitimt kommer växa fram. Den tvingande isomorfismen kommer därmed vara en starkt bidragande faktor till att digitaliseringen kommer stå en långsiktig händelse. Med andra ord kommer det samhället inte att återgå till den gamla vardagen, utan fortsätta leva efter denna nya
3. Metod
I detta avsnitt kommer forskningsprocessen redovisas i ordningen den gått tillväga. Vidare tas etiskt övervägande och studiens tillförlitlighet i beaktning. Avsnittet avslutat med kritik mot vald metod.
3.1 Planering och framtagande av syfte
Syftet med arbetet grundas i att vi såg runt på aktuella händelser i omvärlden som påverkat ett företags möjligheter. Olika områden togs fram och slutsatsen drogs till att covid-19 var den mest intressanta aspekten att studera. Under tidigare faser av utbildningen har även aspekten på digitaliserat ledarskap framkommit ett flertal gånger och under vår forskning på covid-19 såg vi ett potentiellt samband mellan dessa två kategorier. Därmed väcktes intresset för ämnet och beslutet togs att studera företags utveckling av digitalisering som en konsekvens av pandemin.
3.2 Design av studie
Utifrån syftet med studien valdes en kvalitativ design med semi-strukturerade intervjuer. Detta eftersom ämnet vi studerar är komplext och subjektivt, det kan ha många tolkningar och vi söker ett nyanserat perspektiv på ämnet. Detta tyder på att en kvalitativ undersökning bör användas då Jacobsen (2017) argumenterar för att kvalitativ data bidrar till en djup detaljförståelse samt skapar en helhetsförståelse utifrån ett flertal perspektiv. Bell, Bryman och Harley (2019) samt Bowen (2005) argumenterar i enlighet med Jacobsen (2017) och diskuterar hur en kvalitativ studie fångar aspekter på ett fenomen utifrån olika perspektiv vilket bidrar till en mer nyanserad förståelse av situationen.
Studien kommer utifrån iakttagelser att dra slutsatser och härleda området genom modellen. Detta tyder på en deduktiv metod då processen först skapar förväntningar om hur
verkligheten ser ut och sedan ställer detta i jämförelse till empirin (Jacobsen 2017). Bell, Bryman och Harley (2019) förklarar denna process som att en idé skapas som sedan ställs i förhållande till operationella termer. I studien står modellen som grund för analysen som sedan jämförs utifrån ett praktiskt perspektiv i form av fallföretagen.
3.3 Litteratursökning
Vi inledde med att söka vetenskapliga artiklar från Google scholar samt Örebro universitets databas “primo”. Artiklarna är begränsade till svenska och engelska samt går under kategorin av företagsekonomiska artiklar. Sökorden som användes för att få fram artiklarna som
applicerats var: Isomorfism, Isomorphism, Nyinstitutionell teori, Institutionalized theory, Digitalisering covid-19, Digitization covid-19, Thematic analysis qualitative method, Pandemins konsekvenser, covid-19 Digitization.
En del av artiklarna som applicerats i studien har ett äldre ursprung vilket kan bidra till en känsla av brist på trovärdighet. Dessa har ändå valts att appliceras då de anses vara
3.4 Urval
Studien avgränsas till startups respektive etablerade företag. Ett stort fokus under pågående pandemi har riktats mot det ekonomiska perspektivet som präglar organisationen. Mycket tidigare forskning har diskuterat startups situation utifrån en negativ aspekt och den positiva sidan har satts i skugga (Sedlacek & Sterk 2020; Almeida, Santos & Monteiro 2020). Därmed väcktes intresse för att studera startups och placera de i förhållande till etablerade företag för att få en nyanserad syn på situationen covid-19 har satt företagen i. Företagen ställs i
perspektiv till varandra för att söka mönster i de två kategoriernas ageranden samt hur de skiljer sig åt från varandra. Vi söker även en praktisk synvinkel på hur startups respektive etablerade företag uppfattat pandemins effekter på dess arbetsstruktur.
Eftersom startups är ett mångtydigt begrepp har denna process även påverkat studiens urvalsprocess. Därmed har vi brutit ner och satt kriterier för begreppen under urvalet. Främst har dessa kriterier sats för att få en tydlig avgränsning mellan de två forskningsområdena. Kriterierna för denna studie är att startups inte får vara grundade innan 2017 men måste ha gått igenom processen från en idé till produkt. Etablerade företag måste ha skapat en legitimitet på marknaden och bedrivit sin affärsverksamhet i över tre år. Därmed har det påverkat urvalsprocessen då vi genomfört undersökningar av verksamheternas bakgrund. Urvalsprocessen följde strukturen att studien sökte två etablerade företag samt två startups. Till en början söktes företag inom personliga kontaktnät vilket gav resultat i två etablerade företag samt en startup. Vidare vände vi oss till hemsidor som listar innovativa startups, främst nyteknik.se. Via mail kontaktades tio företag varav två svarade snabbt att de gärna ställer upp på en intervju. Ett selektivt urval gjordes där de företag som bäst kategoriseras som startups respektive etablerade valdes. Vi tackade ja till två nya företag och efter urvalet resulterade det i att tre startups samt två etablerade företag inom en mixtur av branscher intervjuades. Anledningen till mixturen av branscher grundas i att en branschspecifik avgränsning inte appliceras i studien utan avgränsningen som skett är företagstypen, alltså startups respektive etablerade företag. Syftet med denna studie är att undersöka startups som helhet och dess likheter samt skillnader mot etablerade företag. Därmed har en mixtur av branscher slumpmässigt valts ut inom denna studie. Ett medvetande har väckts i hur detta kan vara en brist för studien vilket argumenteras emot under kapitlet Begränsningar och förslag till vidare forskning.
Tillgängligheten av urvalet är bred, vi insåg snabbt att det fanns många startups samt etablerade företag inom Sverige som var villiga att ställa upp på intervju. Hur som helst måste det uppmärksammas att ämnet som arbetas med leder till en innovativ syn på företag. Organisationer som helhet tenderar att vilja se digitaliserade ut då en koppling till innovation och framgång skapas. En noggrann analys av de valda frågorna har därmed gjorts för att säkerställa att det inte ställs ledande frågor. Vidare skapas problematiken i att respondenterna undviker att svara på frågor eller förvränger dess svar. Denna faktor är omöjlig att säkerställa men utifrån ett subjektivt synsätt anser vi att respondenterna gav ärliga svar.
Efter intervjuerna efterfrågade en av intervjuobjekten om att dess uppgifter ska vara konfidentiellt. Utifrån ett subjektivt perspektiv anser vi att detta bidragit till en mer öppen intervju hos respondenten. Hur som helst anser vi inte att de övriga intervjuobjekten kände sig begränsade med att dela information trots att deras uppgifter delas öppet i denna studie. Alla respondenter fick information i början av intervjun att om de ville så skulle vi bevara dess uppgifter konfidentiellt vilket bidrog till en öppen intervju. I intervjuns slut fick sedan respondenterna bestämma sig om hur deras uppgifter skulle hanteras.
3.5 Intervjuguide
Inför intervjuerna skapades en intervjuguide som är strukturerad utefter det teoretiska ramverket. Detta bidrar till ett övergripande tema och struktur genom intervjuerna. Vi skickade även intervjuguiden till respondenterna i förväg för att ge intervjuobjekten tid att förbereda sig för ämnet samt delegera oss till den mest anpassade för temat av intervjun. I intervjuguiden kommer först frågan att presenteras och därefter kopplingen mellan frågan och det teoretiska ramverket.
Tabell 1:Intervjuguide (egen bearbetad tabell)
Frågor Koppling till teori
Hur ser ni att ert arbetssätt har förändrats pga pandemin? Har ni genomfört interna
förändringar sedan pandemins start?
Tidigare forskning (digitalisering).
Tidigare forskning förklarar hur organisationer måste implementera lösningar för att matcha samhällets behov (Fletcher & Griffiths 2020). Denna fråga kan ge oss en praktisk synvinkel på hur organisationer genomfört detta och om det kan framkomma tecken på digitalisering. Vi ser även en koppling till tvingande isomorfism under denna fråga.
Har det varit svårt att anpassa sig till digitaliseringen utifrån ett ekonomiskt perspektiv? Har ni resurser som behövs för att anpassa er till denna
omvärldsförändring?
Tidigare forskning (digitalisering) Arbete och sociala relationer
Denna grundas i tidigare forskning som tar upp arbete och sociala relationer där huvudsyftet diskuterar hur vissa organisationer saknar resurser för att anpassa sig (Almeida, Santos & Monteiro 2020). Frågan är till för att analysera om det finns en klyfta mellan startups och etablerade företag under temat anpassningsförmåga.
Hur hanterar ni kontakt med andra aktörer inom ert nätverk och kunder samtidigt som restriktioner påverkar samhället?
Tidigare forskning ( Digitalisering) Arbete och sociala relationer
Frågan grundas i tidigare forskning om arbete och sociala relationer som förändrats markant under pandemin (Ciuriak 2020) och syftar på att skapa fördjupning på kundkontakt.
Ser ni att det uppstått nya förväntningar från ert kontaktnät på ert företag?
- Dvs. har kunder,
partners etc. ställt högra krav på hur ni internt och externt agerar som verksamhet?
Tidigare forskning (digitalisering)
“För att organisationer ska lyckas med digitaliseringen behöver företag anpassa sig efter hur samhället ser ut”. Denna fråga grundas inom tidigare forskning och hur organisationer anpassar sig till förväntningar (Almeida, Santos & Monteiro 2020). Vi ser även en tydlig koppling till teorin av tvingande isomorfism som kan förklara
organisationers ageranden av dessa slag.
Har ni som företag införskaffat er nya digitala verktyg,
exempelvis zoom, parallellt som pandemin uppstod? - Om ni betalar utifrån prenumeration, planerar ni att behålla prenumerationen post-pandemic?
Tidigare forskning (Digitalisering).
Frågan grundas i tidigare forskning där det diskuteras om hur videokonferenser har ökat med 120% (Almeida, Santos & Monteiro 2020). Frågan används för att se tecken på
digitaliseringens framväxt samt hur den är här för att stanna även efter pandemin. Detta kopplas även till modell 1 under övergången från ‘’digitalisering’’ till ‘’digitaliserat
samhälle’’.
Har ni känt av restriktioner? Hur har dessa restriktioner påverkat er som organisation?
Tvingande isomorfism
Frågan kopplas till teorin om formellt tvingande isomorfism och hur politiska faktorer skapar tryck på företag (Dimaggio & Powell 1983). Här analyserar vi hur våra fallföretag påverkas av politiska faktorer för att senare sätta startups i perspektiv till etablerade företag.
Utöver dessa restriktioner, känner ni som organisation att ni har ett eget ansvar under era ageranden?
Tvingande isomorfism
Vidare analyserar vi informellt tryck. Tvingande isomorfism påverkas även från informellt tryck av samhället och normer (DiMaggio och Powell 1983). Frågan används för att söka tecken på informellt tryck som sedan kommer kunna förklara organisationers ageranden utifrån isomorfism.
Hur arbetar ni med denna omvärldsförändring inom organisationen? Har ni en specifik avdelning som arbetar med denna förändring eller jobbar ni inom organisationen som helhet mot digitalisering?
Imiterande isomorfism
Utifrån teorin skapar omvärldsförändringar som till exempel nuvarande pandemi osäkerheter inom organisationer som måste hanteras (Eriksson-Zetterquist et al. 2015). Denna fråga ställs för att ge förståelse i hur arbetet mot nya lösningar inom organisationen implementeras.
3.6 Intervju och bearbetning av material
Valet av strategi för intervjuerna grundades i att vi genomförde intervjuer med relativt få enheter samt att vi var intresserade av de specifika enheternas tolkningar. Med andra ord låg intresset i att undersöka hur startups i förhållande till etablerade företag uppfattar den specifika situationen som pandemin satt de i. Därmed var en öppen individuell intervju relevant då den skapade en diskussion om ämnet samt för fram en specifik individs tolkning av sammanhanget (Jacobsen 2017). Intervjun var även semistrukturerad vilket gav oss möjligheten att ställa följdfrågor för att skapa kontroll över intervjun och säkerställa att vi höll oss till studiens ämne (Jacobsen 2017).
Under rådande omständigheter bestämde vi även att genomföra intervjun i form av videosamtal. Samtalen spelades in vilket skapade möjligheter för alla att vara delaktiga i intervjun. Ingen behövde anteckna och vi kunde istället lägga fullt fokus i att optimera intervjun i praktiken. Intervjuerna tog i snitt 30 minuter per respondent och respondenterna höll sig till temat under majoriteten av processen. Slutligen har intervjuerna transkriberats och skickats till respondenten för granskning. Detta genomfördes för att säkerställa att alla svar tolkats rätt.
Nedan redogörs intervjuobjekten för att förtydliga vilka respondenter som deltagit i studien. Ett av företagen presenteras som företag X då de valt att vara konfidentiella.
Tabell 2: Intervjuobjekt (egen bearbetad tabell)
Hur arbetar ni för att hitta nya lösningar för att hantera
pandemins tryck?
Imiterande isomorfism
Frågan grundas på samma premisser som föregående fråga men för att ge en djupare analys kring olika organisationer tillvägagångssätt i ett jämförande syfte (Eriksson-Zetterquist et al. 2015).
Företag Respondent Yrkesroll Kategori av
företag
Annotell Daniel Langkilde VD Startup
Stravito Charlotte Birchley Kommunikationschef Startup
Volta Greentech Fredrik Åkerman VD Startup
Huawei William Hjelm Account manager Etablerat
3.7 Analysmetod
Analysen kommer att bygga på en modell som skapats i det teoretiska ramverket. Denna modell kommer användas som ett verktyg för att hjälpa att knyta an empirin med den befintliga teorin och därav skapa en mer djupgående analys. Vi kommer att redovisa och analysera datan genom att utgå ifrån analysmodellen. De olika kategorierna i modellen kommer appliceras som olika teman vilket kommer hjälpa oss att strukturera upp presentationen och analysen av data utefter modellen. Detta kommer bidra till att belysa skillnader och likheter hos de olika respondenterna. Denna struktur av data kallas för tematisk analys, vilket är den metod som valts att appliceras (Nowell et al. 2017). Nowell et al. (2017) menar att tematisk analys är en kvalitativ metod för att presentera och analysera data.
Metoden är användbar när man undersöker olika perspektiv hos forskningsdeltagare samt söker likheter och skillnader.
Modell 1: Analysmodell av pandemins organisatoriska konsekvenser (Egen bearbetad modell).
De olika teman som kommer appliceras i empirin är imiterande isomorfism, tvingande isomorfism och digitalisering. Vi har valt att inte inkludera digitaliserat samhälle som ett tema när datan presenteras. Detta eftersom resterande teman kommer hjälpa att analysera och dra slutsatser kring processen till ett digitaliserat samhälle senare i studien. Temat pandemin fungerar som en katalysator i modellen och är ingen del som direkt kommer analyseras utan det är konsekvensen av pandemin vi är ute efter.
3.8 Etiskt övervägande
Enligt Bell, Bryman och Harley (2019) är det under en företagsekonomisk forskning
essentiellt att vara medveten om de etiska forskningsprinciperna samt veta hur hanteringen av dem går till. Genom att skapa medvetenhet om hur dessa forskningsprinciper öppnas ett perspektiv på hur informerade och korrekta etiska beslut tas (Bell, Bryman & Harley 2019). Det etiska perspektivet bör ses över eftersom det kan skapa problem mellan två kategorier av deltagare, intervjuaren samt intervjuobjekten (Bell, Bryman & Harley 2019). Därmed har vi genomfört ett etiskt övervägande med hjälp av de fyra huvudkraven (Vetenskapsrådet u.å)
Informationskravet
En viktig aspekt under informationskravet är att säkerställa att intervjuobjekten är medvetna om arbetets risker och fördelar och utifrån den kunskapen göra ett frivilligt beslut att delta i undersökningen (Jacobsen 2017). I samband med intervjuerna gick vi därmed igenom för respondenterna vad syftet med studien är och hur vi kommer hantera den information intervjuobjekten ger oss. Detta i linje med Vetenskapsrådets riktlinjer och regler om informationskravet (u.å).
Samtyckeskravet
Samtyckeskravet innefattar intervjuobjektens frivilliga deltagande och rätt till att avbryta intervjun när de vill utan att behöva ange orsak (Vetenskapsrådet u.å). Innan intervjuerna genomfördes skickades ett förslag på hur intervjun ska hållas och ungefär tid för intervjun. Detta för att respondenten ska ha möjlighet att neka och känna att deras medverkan hålls på deras villkor.
Konfidentialitetskravet
För att beakta konfidentialitetskravet som innebär intervjuobjektens rätt till sekretess ställdes grundläggande frågor i början av samtliga intervjuer där intervjuobjekten fick möjligheten att påverka hur deras uppgifter skulle hanteras (Vetenskapsrådet u.å). Tystnadsplikt erbjöds och detta genom att respondenternas samt företagens uppgifter skulle hanteras konfidentiellt. Utöver detta kommer denna studie att följa GDPR-kraven som kan komma att uppstå. GDPR-kraven kommer att följas med hjälp av Örebro universitets anvisningar och riktlinjer. Nyttjandekravet
Studien kommer även att beakta nyttjandekravet som innefattar hur vi endast kommer att använda de uppgifter vi samlar in under intervjuerna till forskningsändamål (Vetenskapsrådet u.å). Under en av intervjuerna säkerställde vi därmed för intervjuobjekten att de insamlade uppgifterna inte kommer användas för kommersiellt bruk eller media.
3.9 Studiens tillförlitlighet
Nowell, Norris och White (2017) menar att Lincoln och Guba (2014) förfinande begreppet tillförlitlighet och bröt ner det i fyra olika delar. Detta för att komplettera de mer traditionella kvantitativa begreppen validitet och reliabilitet. Eftersom vi applicerar en kvalitativ metod har vi valt att använda oss utav Lincoln och Guba (2014) kriterier för att skapa tillförlitlighet till studien.
Trovärdighet
Lincoln och Guba (2014) menar att trovärdigheten hos en studie tillkommer när läsaren möter upplevelsen. Vi har valt att skicka resultatet samt forskningsprocessen till en extern part verkande inom samma område för att uppnå en högre grad av trovärdighet. Detta kallas för peer debriefing och är ett sätt för att öka trovärdigheten inom studien (Lincoln & Guba 2014).
Överförbarhet
För att uppnå överförbarhet har vi valt att ha ett eget avsnitt om kritik mot metod där vi har en kritisk utgångspunkt mot våra val i studien. Överförbarhet handlar i grunden om att generaliserbarhet (Lincoln & Guba 2014).
Pålitlighet
För att uppnå pålitlighet i studien har vi varit noggranna med att utforma vår metod så att det enkelt går att följa vår forskningsprocess. När en läsare kan undersöka forskningsprocessen kan de bättre bedöma forskningens tillförlitlighet (Lincoln & Guba 2014).
Anpassningsbarhet
Lincoln och Guba (2014) förklarar att anpassningsbarhet tillkommer när resterande delar är uppfyllda och handlar mer specifikt om att forskarens tydligt visat hur slutsater och
tolkningar gått tillväga. För att uppfylla detta krav har vi valt att genomgående använda oss utav av vår analysmodell som utgångspunkt för att skapa en röd tråd genom alla delar i studien. Genom att återkommande i studien koppla till modellen kan läsaren lättare skapa sig en förståelse kring hur forskaren valt att applicera teori samt analysera och dra slutsatser kring den.
3.10 Kritik mot metod
Innan intervjuerna genomfördes valde vi att skicka ut intervjufrågorna till respondenterna. Detta val grundades i att företagen skulle få en tanke om vad intervjun skulle handla om vilket i sin tur kunde leda till mer djupgående svar. Detta kan däremot vara riskfyllt då respondenten har möjligheten att förbereda svar till sin egen fördel (Jacobsen 2017). Vi beslutade att skicka frågorna i förväg av anledningen till att optimera intervjun och bli delegerade till mest lämplig respondent för temat som undersöks. Därav går det att se både för- och nackdelar med valet att skicka ut intervjufrågorna till respondenterna innan intervjuerna genomfördes.
Ytterligare en faktor att stå kritiska till är att vi skickade transkriberingen av intervjuerna till respektive respondent för granskning. Detta för att undvika misskommunikation samt att skapa legitimitet över studien. Att skicka över transkriberingen till respondenten kan dock vara en nackdel då respondenten får ytterligare en chans till att omformulera sina uttalanden vilket kan leda till missvisande svar. En annan risk är hur intervjuobjekten ångrar något de sagt under intervjun och korrigerar detta i efterhand för att skapa en bättre syn på sin organisation.
Vi genomförde öppna individuella intervjuer. Öppna intervjuer ger mycket information vilket kan leda till en sämre överblick (Jacobsen 2017). På grund av rådande omständigheter fanns inte möjligheten att genomföra intervjun i person vilket Jacobsen (2017) menar på ger sämre tillit och öppenhet. Därmed användes det digitala verktyget zoom som skapade möjligheten att ha ett videosamtal där vi och respondenterna kunde se varandra i person.
Kvalitativ metod vilket valts att appliceras kan innebära tidsbrist i intervjuerna (Jacobsen 2017). Detta kan leda till att svar som tas del av är stressade vilket i sin tur kan leda till svar som kan vara svåra att tolka. Valet av kvalitativ metod begränsar även förmågan av att få in tillräckligt många olika typer av företag etablerade i olika branscher. På grund av begränsad tid var det inte möjligt att använda tillräckligt många forskningsobjekt vilket begränsar studien. En kvantitativ metod med fler intervjuobjekt kan bidra till en mer nyanserad bild av fenomenet samt stärka trovärdigheten när fler branscher tas i beaktning. Fler intervjuobjekt kommer också ge kunskap kring hur branschspecifika företag förhåller sig till
4. Resultat
I detta avsnitt kommer empirin att presenteras. Svaren från respektive respondent redovisas utifrån vår analysmodell där de olika kategorierna har brytits ut. Datan är även konstruerad för att särskilja på startups samt etablerade företag för att få en tydlig uppdelning.
4.1 Tvingande isomorfism och dess påverkan på startups
Främst diskuterar respondenterna hur politiska restriktioner påverkat den externa
kontaktmöjligheten. Kommunikation med partners, kunder och investerare har behövt en fullständig omstrukturering och har nu blivit digitalt. Respondenterna förklarar även hur detta skapat en ny norm och en förväntan varandra att allt ska ske digitalt. Samtliga startup företag ser även detta positivt och förklarar det som mer effektivt. Under flera av intervjuerna
diskuterar intervjuobjekten hur det ofta ansågs komplicerat och krångligt att planera fysiska möten och att dessa möten lätt kunde skjutas upp eller bli inställda.
Internt påverkas både Annotell och Stravito av politiska faktorer. Båda företagen har stängt ner sina huvudkontor för personal och infört distansarbete till det vardagliga arbetet. Däremot förklarar Annotell att vissa undantag görs ifall de anställda verkligen inte vill arbeta hemifrån men inte i omständigheterna att de potentiellt skulle bryta restriktionerna. Volta Greentech förklarar å andra sidan hur deras organisation kräver ett fysiskt arbete. Därmed genomför de fortfarande ett fysiskt arbete. Hur som helst diskuterar Fredrik Åkerman hur detta inte bidrar till att företaget bryter några restriktioner då företagets anställda inte överstiger gränsen av fysiskt samråd.
Både Annotell och Stravito diskuterar däremot hur de som företag varit väldigt innovativt lagda och har haft lätt att anpassa sig till denna förändring. Inga större förändringar för arbetsprocessen har behövt genomföras utan den största skillnaden är förflyttningen av dess anställda.
Vidare förklarar respondenterna Annotell samt Stravito hur dessa restriktioner påverkat företagen negativt i form av arbetsmiljö. Faktorer som arbetskultur och teambuilding har varit svårt att arbeta med på distans. Annotell visar genom statistik hur de sett ett tydligt fall på de anställdas trivsel inom arbetsplatsen sedan starten av covid-19 och David Langkilde drar slutsatsen att de anställda är trötta på att arbeta hemifrån.Volta Greentech förklarar att företaget inte känt av restriktionerna på en omfattande nivå. Fredrik Åkerman förklarar däremot att detta förmodligen beror på att de är ett så pass liten företag så restriktionerna inte påverkar företaget.
Utifrån ett informellt perspektiv av den tvingande isomorfismen förklarar samtliga startup företag att de ser ett ansvar till dess anställda och deras välmående. Därmed har Annotell arbetat med att hjälpa dess anställda att sätta upp ett hemmakontor genom att förse de med resurser i form av exempelvis kontorsstolar eller datorskärmar. Stravito ser en utmaning att uppnå en hållbar organisationskultur under pandemin och har behövt fokusera dess arbete inom denna faktor på en mer omfattande nivå. Volta Greentech diskuterar hur detta har
påverkat företaget i form av att de inte tar emot några besökare till kontor eller fabrik. Utöver detta förklarar samtliga startups att de ser ett socialt ansvar mot samhället vilket påverkat företaget i form att de inte genomför några sociala sammanträffar även utanför arbetet.
4.2 Tvingande isomorfism och dess påverkan på etablerade företag
Utifrån ett formellt perspektiv har samtliga etablerade företag påverkats av restriktioner. Huawei och företag X har anpassat sig till dessa restriktioner genom att införa digitala möten, båda genom microsoft teams. Ett perspektiv som de båda etablerade företagen behövt jobba ytterligare med som konsekvens av digitala möten är säkerheten på videomöten. De båda företagen känner press att digitala möten skulle kunna bidra till att konfidentiell information skulle kunna spridas genom den digitala världen och går in i denna digitaliserade
arbetsstruktur med försiktighet. Företag X förklarar även hur de känner att den digitala processen ibland känns långsam och att det är svårt att komma till avslut under en digitaliserad arbetsstruktur.
Utifrån ett informellt perspektiv på tvingande isomorfism diskuterar William Hjelm hur Huawei anser det mycket viktigt att agera utifrån ett socialt ansvar mot samhället. Hjelm förklarar att företaget har en tydlig bild till Kina och därmed till covid-19s ursprung. Huawei anser därmed att de står inför ett stort tryck från samhället att agera legitimt under pandemin och har redan i februari, det vill säga innan restriktionerna framkom, börjat anpassa sig till pandemin genom att exempelvis införa visir till dess anställda.
Respondent X på företag X ser ett socialt ansvar genom att minska smittspridningen utifrån flera perspektiv. Företag X förklarar hur alla måste arbeta tillsammans för att hantera denna pandemi och arbetar på bästa möjliga sätt för att minska den fysiska kontakten både inom och utanför arbetet. Hur som helst förklarar Respondent X hur detta inte alltid är möjligt då vissa arbetsuppgifter inom företaget kräver ett fysiskt arbete. Vidare förklarar Respondent X att företag X tillåtit dess anställda att ta med kontorsutrustning hem för att förenkla
distansarbetet. Hur som helst har detta inte varit ett erbjudande från företag X men om dess anställda gett förfrågan så har organisationen tillåtit det.
4.3 Imiterande isomorfism och dess påverkan på startups
Respondenten Annotell representerad av Daniel Langkilde förklarar att deras organisation är anpassningsbar och att de är ett agilt bolag. Han menar på att de är väldigt tydliga med detta redan under deras rekrytering för att de som företag ska kunna hantera förändringar som sker i omvärlden och organisationen i en hög takt. Respondenterna Stravito och Volta Greentech menar istället på att de inte gjort några större förändringar i deras arbetssätt under pågående pandemi. Det som är gemensamt med alla respondenter är att de redan innan pandemin använde sig av digitala verktyg men att de nu istället har behövt öka användningen på grund av rådande pandemi.
Respondenten Annotell har ingen specifik it-avdelning som arbetar med lösningar för covid-19. Istället menar Daniel Langkilde att företaget som helhet jobbar med IT och därav digitaliseringen. Annotell har däremot en specifik position inom företaget som arbetar med
organisationskultur och där har de behövt hantera konsekvenser av covid-19. Denna position har dock inte tillkommit nu under pandemin utan den har funnits tidigare. Respondenten Charlotte Birchley som är anställd av Stravito förklarar att förändringen som de ser i samhället idag är något de redan innan pandemin arbetat mot. Därför har de inte behövt tillsätta någon ny specifik avdelning som hanterar omvärldsförändringar. Vidare förklarar Charlotte Birchley att den avdelning som behövt jobba extra i och med omvärldsförändringen är deras HR-avdelning på grund av att variabler som arbetsmiljö har hamnat i centrum. Respondenten Volta Greentech har inte introducerat någon specifik roll som ska arbeta mot hantering av digitaliseringen utan de fortsätter att arbeta efter deras normala struktur förutom att det nu har blivit mer digitala möten. Deras organisation som helhet tar sig ann
anpassningen och alla aktörer agerar och bidrar enhetligt till förändringen. Det som är
gemensamt med alla startups är att de inte behövt tillsätta någon ny avdelning som arbetar för denna förändring utan att de som organisation i helhet arbetar mot målet.
4.4 Imiterande isomorfism och dess påverkan på etablerade företag
Respondenten Huawei representerad av William Hjelm menar på att de indirekt tillsatt nya grupper som jobbar mot digitaliseringen. Detta i form av deras HR som nu under pandemin har haft minst funktion och därför kan rikta mer fokus mot digitaliseringen. Deras
arbetsuppgifter består av att se till att all personal har de digitala verktyg som behövs samt att de fungerar. Samtidigt har de också koll på att företaget följer de riktlinjer som råder i
samhället. Respondent X menar att resan mot en mer digital arbetsplats som de arbetat med redan innan pandemin har nu blivit ännu mer uppmärksammad. X menar på att de fått med sig ännu fler i resan och att man nu börjar förstå vikten av det.
William Hjelm menar på att Huawei ligger i digitaliseringen hjärta, telekom och därför är deras nytänk i fokus när nya lösningar behöver tillsättas. Samtidigt menar respondent X att dett handlar om precisera de delar som inte funkar på distans och försöka lösa dem. X menar alltså på att de försöker hitta hål i processen för att sedan skapa lösningar. Ett exempel X ger på detta är att ekonomifunktionen har traditionellt krävt fysiskt arbete. Nu finns det istället digitala verktyg som gör att man inte behöver vara fysiskt på plats på kontoren.
4.5 Ökad digitalisering och dess påverkan på startups
Enligt respondenterna i startup företagen är digitala verktyg något som genomsyras sedan starten i större eller mindre utsträckning. Annotell som är ett globalt tech-bolag har enligt Daniel Langkilde behövt använda olika digitala plattformar och en omställning har inte setts som en stor utmaning då denna process har genomförts innan pandemin. Charlotte Birchley på Stravito ser inte heller omställningen som en större påverkan på hur företaget arbetar då de redan använder cloudtjänster som arbetssätt. Då Stravito är ett så kallat Cloud first företag så har man redan från starten haft alla digitala verktyg för att bli helt digitala. Alla startups trycker på att den största påverkan är framförallt att externa kontakter endast sker digitalt nu, det är något som Fredrik Åkerman kan se ur en positiv aspekt för Volta Greentech.
Respondenten menar på att detta kan ha lett till högre effektivitet då det är lättare att få till möten med större kunder när det sker digitalt. Samtidigt menar Fredrik Åkerman att algodling endast kan ske fysiskt vilken gjort att en större omställning på fabriken i Lysekil inte
genomförts förutom de försiktighetsåtgärder som att inte tillåta besökare. Charlotte Birchley menar att ur ett makroperspektiv kan denna utveckling gynna Stravito även om den för med nya utmaningar internt.
Både Annotell och Stravito menar på att de inte behövt lägga ytterligare resurser för att klara av det mer digitaliserade arbetssättet. Detta på grund av att de redan från start har haft de flesta digitala verktyg som behövs bara att de används i större utsträckning idag. Volta Greentech har inte heller behövt lägga några ytterligare resurser på detta men utav
anledningen att omvärldsförändringen inte påverkar deras verksamhet i så stor omfattning. Startup företagen använder sig mer av videomöten nu än innan pandemin och Annotell har även genomfört konferenser som blivit helt digitala. Daniel Langkilde menar att detta är en utmaning utifrån faktorn social kontakt då det är svårt att läsa av varandra under digitala sammanställningar. Trots de negativa aspekterna ser både Annotell, Stravito och Volta Greentech positivt på digitala möten, Charlotte Birchley säger även att de inte kommer återgå till fysiska möten i samma mäng utan att de vill behålla det digitala kontaktnätet.
Stravito och Volta Greentech känner att den förväntan som deras kontaktnät ställer på dem är att allt ska ske digitalt och att de ska kunna använda de plattformar deras aktörer använder. Detta är något som Charlotte Birchley tycker ligger i deras intresse och egentligen inte något de behöver anpassa sig till. Fredrik Åkerman menar också att externa aktörer har större förståelse att det är svårt att driva en organisation under pandemin, därav har tidigare avtal och deadlines blivit mer flexibla. Daniel Langkilde på Annotell förklarar hur
produktleveranser och liknande tidigare har skett digital så deras kunder är redan innan pandemin digitalt anpassade och de har inte känt något större tryck från dess kontaktnät. Anotell hade redan innan pandemin alla digitala verktyg som krävdes för denna arbetsprocess och planerade inte att införskaffa nya tjänster eller avsluta några. Detta är inte något Stravito heller har införskaffat då de redan innan har fokuserat mycket på digitala tjänster och därav redan har de flesta. Däremot så förklarar Charlotte Birchley att det kan ha hänt att det
tillkommit någon ny videotjänst då olika kunder använder olika tjänster. Volta Greentech och Fredrik Åkerman har redan haft slack som verktyg innan men att man installerat nya verktyg för att kunna tillgodose kunder och partners.
4.6 Ökad digitalisering och dess påverkan på etablerade företag
Likt startup företagen har Huawei och företag X jobbat mot att bli mer digitala innan pandemin startade, men inte i den utsträckningen att man var helt förberedda på att gå från det “normala” till helt digitala utan nya verktyg. Respondenten på företag X menar att de både anskaffat nya digitala verktyg för att hantera de egna processerna men även tagit till sig de nya lösningarna för att förändra utbudet i sin försäljning. Vidare påpekar X att det inte bara var för pandemin man anskaffat nya digitala verktyg men att det fått ett rejält uppsving och att verktygen är här för att stanna. Huawei har gått en annan väg och utvecklat egna digitala lösningar och har enligt William Hjelm inte anskaffat några nya “banbrytande” verktyg men menar på att det hela tiden kommer nya system som de ibland applicerar.
