Självständigt arbete (30 hp)
Författare Program
Robert Ramstedt Högre Officersprogram 19-21
Handledare Antal ord 19 901
Lisa Ekman, fil.dr. Beteckning Kurskod
Självständigt arbete
mastersuppsats, krigsvetenskap
2HO013
FRÅN FRED TILL KRIG
OPERATIONSKONSTENS ROLL I FÖRBEREDELSERNA
Sammanfattning:
Operationskonst är av central betydelse för att nå strategisk målsättning
Trots det har operationskonstens roll i fredstid och ur ett småstatsperspektiv överlag kommit i skymundan i rådande forskning
Syftet är att undersöka operationskonstens betydelse för småstatens planering och förberedelse för att möta överraskande väpnat angrepp.
Studien besvarar frågeställningen om hur svenska Försvarsmaktens planering och förberedelser för att möta överraskande väpnat angrepp präglas av operationskonst.
Studien presenterar forskningsöversikt över begreppet avskräckning och operationskonst för att därefter redogöra för teoretiskt ramverk omfattande manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet.
Studien är baserat på en teorikonsumerande intervjustudie med explorativ och beskrivande ansats. Intervjuer genomförs med respondenter ur Insatsstab, Arméstab och Regionala Staber som genomför planering och som i olika grad påverkar förberedelser.
Studien menar att småstaten strävar efter att identifiera militärt problem och sedan genom
defensivt manövertänkande påverka motståndarens planering och genomförande. Tillsammans med gemensam nationell ansträngning avskräcks eller möts överraskande angrepp. Genom att tillämpa
operationskonst med defensivt manövertänkande och genom att visa att försvaret är en gemensam nationell angelägenhet kommunicerar småstaten såväl vilja som förmåga och är därmed avskräckande.
Sammantaget präglar operationskonst planering och förberedelser genom strävan att utifrån förståelse för sammanhang identifiera det militära problemet och därigenom förekomma motståndaren.
Nyckelord:
Operationskonst, operational art, avskräckning, tröskel, manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet, integrationstänkande
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING 1.1. Problemformulering 3. 1.2. Syfte 3. 1.3. Frågeställning 4. 1.4. Avgränsningar 4. 1.5. Begreppsanvändning 4. 1.6. Disposition 5. 2. FORSKNINGSÖVERSIKT 2.1. Tidigare forskning 5. 2.1.1. Avskräckning ur småstatsperspektiv 5. 2.1.2. Operationskonst 8. 2.2. Uppsatsens forskningsbidrag 12. 3. TEORI 3.1. Inledning 12. 3.1.1. Manövertänkande 13. 3.1.2. Uppdragstaktik 15. 3.1.3. Flexibilitet 16. 3.1.4. Avslutningsvis 17. 4. METOD 4.1. Forskningsdesign 18. 4.2. Metod för datainsamling 18. 4.3. Operationalisering 19. 4.4. Analysmetod 21. 4.5. Metoddiskussion 22. 4.6. Forskningsetiska överväganden 24.5. RESULTAT och ANALYS
5.1. Inledning och sammanfattning 24.
5.2. Operationskonst 26. 5.3. Planeringsprocess 29. 5.4. Manövertänkande 31. 5.5. Uppdragstaktik 33. 5.6. Flexibilitet 35. 5.7. Integrationstänkande 37.
5.8. Kunskap och färdighet 39.
6. SLUTSATSER
6.1. Diskussion 42.
6.2. Slutsatser 43.
6.3. Reflektion och självkritik 44.
6.4. Fortsatt forskning 45.
Litteraturförteckning 47.
1. INLEDNING
1.1. Problemformulering
Denna studie utforskar operationskonstens påverkan i fredstid. Operationskonst spelar
avgörande roll i att nå strategiska och politiska målsättningar genom planering, förberedelser och genomförande av militära operationer. För att nå framgång i väpnad konflikt, finns en
föreställning om att strategi, operationskonst och taktik behöver vara i balans.1 Trots det har operationskonst, vilket denna studie definierar som manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet, överlag kommit i skymundan i rådande forskning. Istället ligger forskningsfokus vid analys av tekniska lösningar och lägre taktiska problem som i sin tur påverkat den politiska nivån. Därtill har studiet av operationskonst främst behandlat operationskonstens betydelse inom ram för väpnad konflikt och militära operationer i krigstid. Vi har begränsad förståelse av hur operationskonst präglar planering och förberedelser i fredstid, i synnerhet ur ett
småstatsperspektiv. Problemet som denna studie undersöker är därmed operationskonstens betydelse för småstatens planering av och förberedelse för att möta överraskande väpnade angrepp.
Hur implementerar småstaten operationskonst för att det militära maktmedlet ska ge störst effekt vid ett överraskande väpnat angrepp i enlighet med politisk vilja? Planering och förberedelser för att möta överraskande anfall utförs innan angreppet sker, i normalläge, mot endast förmodad händelseutveckling. Konstateranden från planeringsprocessen visar behov av förberedelser som behöver vidtas för att åsamka angripare oacceptabelt hög kostnad. ”Ska göra riktigt, riktigt ont att
angripa Sverige”
.
21.2. Syfte
Studiens syfte är att beskriva och öka förståelse för hur operationskonst präglar en småstats planering och förberedelser för att möta överraskande väpnat angrepp med fokus på svensk kontext, därmed den svenska Försvarsmakten.3 Sverige är en småstat i militär bemärkelse.4 Sveriges militära samverkansstrategi, alliansfrihet, och övergripande militärstrategi betonar vikten av robusthet och trovärdig förmåga för Totalförsvaret, i synnerhet i den samtida kontexten av en försämrad säkerhetsutveckling i närområdet med Ryssland som drivande kraft. Svenska
Försvarsmakten måste, med stöd av övriga Totalförsvaret, förlita sig på egna resurser och förmågor för att möta ett överraskande väpnat angrepp för att verka krigsavhållande genom avskräckning i enlighet med politisk vilja och militärstrategiskt konceptet. Det sänder
avskräckande signaler till andra nationer och aktörer och bidrar till en fredlig utveckling med
1 Vego Milan N., Joint Operational Warfare, U.S Naval War Collage, Newport, 2009, s.xix 2https://www.svd.se/lofven-ska-gora-riktigt-riktigt-ont-att-angripa-sverige, besökt 210114
3 I normalläge utför Försvarsmakten uppgifter enligt Instruktion till Försvarsmakten. Försvarsmaktens
Grundoperationsplan reglerar hur militära resurser disponeras i tid och rum. Grundoperationsplanen gäller intill dess annan plan aktiveras. Planen omfattar åtgärder som vidtas i händelse av överraskande väpnat angrepp. Regeringen., Förordning (2007:1266) med Instruktion till Försvarsmakten t.o.m SFS 2020:1223
4 Edström, Håkan, Gyllensporre, Dennis och Westberg, Jacob., Military Strategy of Small States. Responding to External Shocks of the 21st Century, Routledge, Abingdon, 2019. Se även Ingebritsen, Christine (red.), Neumann, Iver (red.), Gstöhl, Sieglinde (red.) och Beyer, Jessica (red.)., Small States in international relations, University of Washington Press, USA, 2006
bibehållen politisk handlingsfrihet.5 I detta avseende utgör operationskonsten det konceptuella hjälpmedlet för att disponera och använda Sveriges militära resurser av potentiellt avgörande betydelse för att det militära maktmedlet når säkerhetspolitiskt mål.
För att nå studiens syfte om att beskriva och öka förståelse för hur operationskonst präglar Försvarsmaktens verksamhet i normalläge inhämtas empiri genom intervjuer på operativ-, taktisk- och regional nivå. Studiens kvalitativa ansats och intervjumaterial möjliggör djupare analys av hur individer som är engagerade i planering och ansvarar för genomförande av den militära
verksamheten förhåller sig till operationskonst för att nå militärstrategiskt mål. 1.3. Frågeställning
Hur präglas svenska Försvarsmaktens planering och förberedelser för att möta överraskande väpnat angrepp på Sverige av operationskonst?
1.4. Avgränsningar
Studien avgränsas till att undersöka planering och förberedelser för att möta överraskande
angrepp på markarenan. Flygvapen och Marin möter angrepp i andra operationsmiljöer och deras territoriella verksamhet skiljer sig från den som genomförs på markarenan. Både Flygvapen och Marin har förband som verkar på land/kustnära men i huvudsak är det dess fartyg och stridsflyg som är verktyget för att nå effekt. Studien behandlar inte heller planering inom ramen för övningsverksamhet då sådan verksamhet är tillrättalagd och således inte representativ för Försvarsmaktens dagliga verksamhet.
1.5. Begreppsanvändning
Avskräckning. I studien används begreppet kopplat till Mearsheimers teori om avskräckning.6 Potentiell angripares uppfattning ska påverkas så denne inte tror att de kan uppnå sitt mål till rimlig kostnad genom ett begränsat krig. Om angriparen ändå utför angreppet ska de drabbas av oacceptabel kostnad och tvingas justera genomförandet till motparts fördel.
Grundoperationsplan, avser gällande orderverk som reglerar hur Försvarsmaktens resurser disponeras i tid och rum intill dess annan plan aktiveras.
Krigsavhållande. Studien avser åtgärder inom Totalförsvaret som minskar risken att Sverige angrips. Studien utgår från Robert Dalsjös beskrivning av tröskelförsvar där fem former av tröskel beskrivs, viljemarkering, avskräckande, larmklocka, hinder och snubbeltråd.7
5 Regeringen., Nationell Säkerhetsstrategi, Försvarsdepartementet, Stockholm, 2017. För fördjupning om
säkerhetspolitiska mål se vidare Regeringen., Motståndskraft, Inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret 2021-2025 DS2017:66, Försvarsdepartementet, Stockholm, 2017 och Regeringen., Värnkraft, Inriktningen av säkerhetspolitiken och utformningen av det militära försvaret 2021-2025, DS2019:8, Försvarsdepartementet, Stockholm, 2019 och Riksdagen., Totalförsvaret 2021-2025 och
https://www.forsvarsmakten.se/sv/om-forsvarsmakten/varderingar-och-vision/vision/ besökt 210114 och Försvarsmakten., Militärstrategisk Doktrin 2016, Försvarsmakten, Stockholm, 2016, förord och Försvarsmakten., Doktrin Gemensamma Operationer 2020, Försvarsmakten, Stockholm 2020
6 Mearsheimer, John., Conventional deterrence, NY Cornell University Press, Ithaka, 1983, s.23-28+63-64
7Dalsjö, Robert., Fem dimensioner av tröskelförsvar, Stockholm, Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI-R-4458-SE, 2018, s.23
Normalläge, avser frånvaro av beredskapshöjning.
Operationskonst, tankeprocess att disponera trupp, i tid och terräng för att nå militärstrategiskt mål. Omfattar manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet i denna studie. Det finns ingen allmängiltig definition som anger vad operationskonsten består av.
Planering, avser allomfattande perspektiv som förutom planeringsprocess omfattar planering av verksamhetsår. Inbegriper aktiva beslut som gynnar operationskonst.
Överraskande väpnat angrepp, avser militärt angrepp som inte föregåtts av beredskapshöjning. 1.6. Disposition
Inledningsvis presenteras studiens forskningsöversikt omfattande tongivande forskning inom
avskräckning generellt och operationskonst i synnerhet i syfte att positionera och förtydliga studiens inomvetenskapliga bidrag.
Därefter presenteras studiens teoretiska ramverk och centrala teoretiska resonemang relaterat till
operationskonsten, manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet.
Härnäst beskrivs och motiveras studiens metodval, studiens design från början till slut,
kopplingen mellan teori, datainsamling och analys. Etiska överväganden redovisas.
Sedan presenteras studiens resultat under teman som identifierats utifrån inhämtad data.
Avslutningsvis sammanfattas studiens resultat och forskningsfrågan besvaras. Resultaten diskuteras
i relation till tidigare forskning och utifrån studiens metodologiska förutsättningar och begränsningar. Det utmynnar i studiens slutsatser om operationskonstens roll i den svenska militära kontexten.
2. FORSKNINGSÖVERSIKT
Följande studie positionerar sig i rådande forskningsdebatter inom avskräckning och
operationskonst med fokus på småstatsperspektivet. Inledningsvis presenteras en översikt över tongivande forskning om förmågan att verka krigsavhållande genom avskräckning ur ett småstatsperspektiv, följt av forskning om operationskonst.
2.1. Tidigare forskning
2.1.1. Avskräckning ur småstatsperspektiv
Stater har olika målsättningar med sin politik. Vissa strävar efter att bli tongivande i sin region medan andra stater, som Sverige, strävar efter att bidra till stabilitet och verka krigsavhållande.8 Staterna har olika förutsättningar att nå sina mål, såväl i fråga om tillgång till maktmedel som i fråga om moral avseende när och hur maktmedlen används.
Begreppet avskräckning används flera gånger i studien och begreppet kan ha olika innebörd i litteraturen. Thomas Schelling menar att det finns två huvudsakliga sätt att påverka. Tvingande
(compellence) och avskräckande (deterrence): tvingande påverkan är aktivt agerande som tvingar motståndaren agera för att undvika viss situation, medan avskräckning är mer passivt
uppträdande där man gör ett drag varefter det är motståndaren som reagerar, exempelvis hot och uppvisande av militär förmåga.9 Enligt Mearsheimer handlar avskräckning om hur en stat lyckas, eller misslyckas, med att avskräcka från angrepp. Mearsheimer skriver att stater inleder konflikter när de ser chans att nå mål genom begränsade och överraskande krig till låg kostnad. Han argumenterar för att angripare avstår från angrepp om kostnaden för att nå målet riskerar bli oacceptabelt hög, exempelvis att riskera hamna i utnötningskrig som slukar personella och materiella resurser.10Mearsheimers teori uppfattas av denna studie stämma väl överens med den svenska politiska viljan och Försvarsmaktens militärstrategiska koncept.
Axelsson, Sörenson och Ångström utvecklar begreppet avskräckning och undersöker dess
tillämpning. I sin studie hävdar de att strategi tillämpas oavsett om det är krig eller fred. Således är våldsanvändning, materielanskaffning, krigsförberedelser, hot och avskräckning former av politik som bedrivs oavsett beredskapsnivå. Kärnan i avskräckning identifieras som förmågan att påverka motpartens uppfattning så andra val framstår som mer fördelaktiga. För att uppnå avskräckning är en stats trovärdighet därmed av central vikt. De beskriver att trovärdighet är det mest centrala i avskräckningen. Trovärdig avskräckning innebär att stater uppvisar beredskap och villighet att fullfölja hot i enlighet av vad staten uppfattar som proportionerligt. Det förutsätter att motparten har motsvarande uppfattning om vad som är proportionerligt för att det ska uppfattas som avskräckande.11
Edström, Gyllensporre och Westberg undersöker om liknande stater har säkerhetsstrategier som skiljer sig trots stora likheter i förutsättningar. Studien visar att stater valt olika sätt att förhålla sig till andra stater och internationella aktörer för överlevnad och inflytande (militära
samverkansstrategier).12 Med stöd av deras analysmodell är det därför förståeligt att även stater med olika förutsättningar väljer olika metoder att nå sina mål. En småstat kan exempelvis välja att ingå i en allians med mer resursstark stat och därigenom balansera brister i maktmedel medan annan småstat väljer mer oberoende strategi.
En stat kan påverka och forma utvecklingen i regionen till sin fördel och agerandet kan passera utan konsekvens på grund av statens avskräckande förmåga. En resursstark stat karakteriseras av Robert Keohane som antingen en stat vars ledare uppfattar att staten ensamt utövar avgörande påverkan på internationellt system eller en stat som ensamt till viss del påverkar internationellt system.13 En resursstark stat har större ekonomi och mer militär- och politisk kraft. Staten har tillgång till internationella beslutsprocesser och goda samarbetsmöjligheter med andra
resursstarka stater.14
9 Schelling, Thomas., Arms and Influence, CT Yale University Press, New Haven, 2008, s.69-73 10 Mearsheimer., Conventional deterrence, s.23-28+63-64
11Axelsson, Jörgen, Sörenson, Karl och Ångström, Jan., Strategisk teoris bidrag till förståelse av Svensk säkerhetspolitisk försvarspolitik, Statsvetenskaplig tidskrift, Årgång 118, 2016/4, s.451+452
12 Edström, Gyllensporre, och Westberg., Military Strategy of Small States, s.4-6
13 Ibid., s.11
14 Edström, Håkan & Westberg, Jacob., The defense strategies of middle powers: Competing for security, influence and status in an era of unipolar demise, Comparative Strategy, Routledge, 2020, 39:2, s.173
Andra nationer eller aktörer, som småstater, måste välja samverkansstrategier som passar deras respektive förutsättningar och ambitioner för att balansera maktmedel i förhållande till den tongivande aktören, exempelvis använda ekonomiska – eller politiska maktmedel istället för militärt maktmedel. Robert Rothstein definierar en småstat som en stat som erkänner att den inte uppnår säkerhet på egen hand och därför förlitar sig på stöd från andra stater, institutioner eller processer.15 Keohane har liknande beskrivning men kallar staten för ”middle-power”.16
Förståelsen för hur mer resursstarka stater ser på krigföring är av central betydelse för denna studie för att kunna behandla operationskonst ur småstatsperspektivet. I detta avseende är Rysslands syn på säkerhetspolitik och krigföring av särskild relevans för Sveriges militärstrategi. Persson och Hedenskog förklarar att Ryssland behöver ha stater omkring sig som buffertzon mellan sig och NATO. När sannolikheten finns att buffertstaterna påverkas uppfattar Ryssland utvecklingen som att de är under angrepp.1718 Generalstabschefen Gerasimov säger att för att möta utvecklingen använder Ryssland sig av aktivt försvar. Aktivt försvar omfattar politiska-, ekonomiska- och militära maktmedel och nyttjandet av irreguljära beväpnade styrkor,
cyberangrepp och informationsoperationer i alla domäner.19
Relaterat till annan stormakt, beskriver Lian och Xiangsui det kinesiska synsättet på krigföring. Utifrån det kinesiska perspektivet är en av de viktigaste avskräckningsprinciperna att man inte uppfattas begränsa metoder för att nå mål. Förståelse för synsättet är relevant för en småstat som Sverige om ambitionen är avskräckning. Härvid påminns läsaren om Axelsson, Sörenson och Ångströms argument om att avskräckning bara fungerar om båda parter har motsvarande syn på vad som är proportionerligt. Småstaten behöver således beakta sannolikheten att den potentiella motståndaren använder mer än militära maktmedel. Lian och Xiangsui menar att staten ska göra det som krävs och bryta mot uppfattningar och regler om det leder till att målet uppnås.
Författarna menar däremot att kärnvapen inte är aktuellt att använda då de leder till oerhörda mänskliga konsekvenser och inte kan sägas leda till att uppnå mål.20
John Harvey argumenterar för att konventionell krigföringsförmåga är relevant för
avskräckningsförmågan. Liksom Axelsson, Sörenson och Ångström talar han om proportionalitet där han menar att konventionella vapen idag nått den tekniska nivån att de når sitt mål men orsakar begränsad skapa på tredje part. Lian och Xiangsui och Harveys argumentation är därmed i linje då de menar att kärnvapens relevans minskar eftersom det är mindre trovärdigt att de används. Harvey beskriver liksom Mearsheimer att defensiv avskräckning (deterrence by denial) avser övertyga motståndaren att angrepp kommer att misslyckas, sannolikheten för snabb seger är låg och förlusterna är oacceptabla i proportion till vinst.21 Harveys argumentation för
15 Edström, Gyllensporre och Westberg., Military Strategy of Small States, s.10
16 Keohane, Robert. O., Lilliputians´ Dilemmas: Small States in International Politics, International Organization,
Vol23_nr2, University of Wisconsin Press, 1969, s.296
17Hedenskog, Jakob och Persson, Gudrun., Rysk säkerhetspolitik, i Westerlund, Fredrik & Oxenstierna, Susanne
(red.)., Rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv 2019, FOI Rapport 4752, Stockholm, 2019, s.79
18 Adamsky, Dmitry., Cross-Domain Coercion, The Current Art of Russian Strategy, Profilation Papers 54, IFRI
Security Center Studies, Paris, 2015, s.19
19Hedenskog och Persson., Rysk säkerhetspolitik, s.84
20 Liang, Qiao och Xiangsui, Wang., Unrestricted Warfare, Echo Point Books and Media, Vermont, 1999, s.180 21 Harvey, John., Conventional deterrence and National security, Air Power Studies Centre, Australia, 1997,
konventionell avskräckande förmåga visar att även småstaten utan kärnvapen kan verka avskräckande.
John Stone betraktar, precis som Harvey, konventionell avskräckning som politiskt möjlig, eftersom de minsta kärnvapnen orsakar stor förödelse och är svåra att försvara politiskt. Till skillnad från kärnvapen så är inte konventionella vapen avskräckande i sig. Avsändaren måste därför uppvisa välplanerade övningar och styrkedemonstrationer för att visa vad som händer om motståndaren fullföljer sin plan.22 Härvid finns koppling mellan Stones resonemang och denna studies andemening om att operationskonst används redan i normalläge. Liksom Stone och Harvey anser Robert P. Haffa Jr. att konventionell avskräckning har en framtid. Haffa frågar sig hur militärt maktmedel används för att nå politiskt mål vilket hänger väl samman med denna studie.23 Haffa identifierar nyckelbegreppen förmåga, trovärdighet och kommunikation.
Lindström och Lindvall beskriver forskningsfältet kring avskräckning och lyfter fram tre element som avskräckning bör innehålla. Vilja att möta ett angrepp, förmåga att möta ett angrepp och förmågan att kommunicera det till en potentiell angripare.24 Liksom Mearsheimer menar de att det är uppfattningen hos en angripare som står i centrum och som måste påverkas. Grundtanken är att angriparen avstår om den tror försvararen kan hejda angreppet eller orsaka oacceptabla kostnader tillbaka. Det uppstår tröskeleffekt. Motståndaren uppfattar en tröskel som påverkar planerings- och beslutsprocessen och genomförande.25 Det finns flera sätt för småstaten att markera tröskel med avskräckande effekt. Robert Dalsjö studerar begreppet tröskelförsvar och kommer fram till fem olika innebörder. Han menar att utöver avskräckning omfattar begreppet tröskel också sådant som händer om ett angrepp trots allt sker. Dalsjö beskriver en viljemarkering, småstatens sätt att signalera vilja och förmåga, allmän avskräckande benämning, larmklocka som medvetandegör nationellt och internationellt att angrepp påbörjats, hinder som motståndaren måste hantera eller som snubbeltråd, en mekanism som utlöser eskalering.26
2.1.2. Operationskonst Begreppets natur
Milan Vego beskriver operationskonst enligt följande: ”a component of military art connected with the
theory and practice of planning, preparing, conducting and sustaining campaigns and major operations aimed at accomplishing strategic or operational objectives in a given order”
.
27Kärnan i operationskonst är således framgång genom beslutsamhet, på kort tid och med små förluster avseende personal och materiel. Operationskonst underlättar för befälhavaren att fokusera på större mål än uppgifter på taktisk nivå och därigenom undvika att utnötning blir en
22 Stone, John., Conventional deterrence and the challenge of credibility, Contempory Security Policy, Routledge, 2012,
s.109+110+117
23 Haffa, Robert P. Jr., The Future of Conventional deterrence, Strategies for great power competition, Strategic Studies
Quarterly, vol.12/no.4, Air University Press, Alabama/US, 2018, s.94-95
24 Lindström, Madelene och Lindvall, Fredrik., Vill du ha fred, rusta för krig, Totalförsvarets forskningsinstitut,
FOI-R-4047-SE, Stockholm, 2015, s.19-25
25 Lindström, Lindvall., Vill du ha fred, rusta för krig, s.4 26 Dalsjö., Fem dimensioner av tröskelförsvar, s.23 27 Vego., Joint Operational Warfare, s.I-4
dominant del av konflikten. Operationskonsten balanserar trupp (forces), tid (time) och terräng (space) på operativ nivå. Enligt Vego är förståelse för operativt tänkande nödvändigt för att förfina och utveckla befintliga metoder att tillämpa operationskonst. Även om befälhavaren är brilliant avseende krigföring på taktisk nivå ersätter det aldrig operativt tänkande.28
Operationskonst som fenomen
I litteraturen diskuteras operationskonst, operational art, i huvudsak ur olika
genomförandeperspektiv i kontexten av väpnad konflikt och krig. I få fall studeras
operationskonst innan konflikt påbörjas. Ett undantag är Trent Scott som argumenterar för att internationellt engagemang påverkat Australiens försvarsmakts planering och genomförande. Det militära maktmedlet riskerar att inte stödja det politiska målet. Scott framhäver bland annat att förståelsen för operationskonstens relevans saknas och därmed att det saknas kultur av
operationsplanering.29 Scott identifierar att den australiensiska försvarsmakten behöver införliva ett helhetstänk präglat av operationskonst då det är en förutsättning för att militärt hantera regionala kriser utifrån ett nationellt perspektiv.30 I linje med detta skriver David S. Pierson hur operationskonsten används vid militär planering. Pierson beskriver att amerikanska armén använder operationskonst i syfte att stötta befäl och staber i att nogsamt planera inför olika säkerhets- och försvarspolitiska utmaningar. Enligt Pierson utgör operationskonst därmed ett moment i planeringsprocessen.31
Milan Vego beskriver att militära styrkor som i fredstid ägnar sig åt lågintensiva operationer engagerar sig i ”Operations Short of War”.32 Vego menar att operationskonsten glöms bort därför att allmän uppfattning är att operationskonst inte används i ”Operations Short of War”. Vego menar att operationskonst förbises i fredstid, då den allmänna uppfattningen är att operationskonsten inte används i denna form i militära operationer. John A. Olsen och Martin van Creveld styrker detta påstående med utvecklingen i Israel vars försvarsmakt i huvudsak varit engagerad i Operations Short of War under många år. Eldkraften har vunnit i betydelse över manöver och därför influeras inte ny generation officerare av operationskonst.33 Vego hävdar att detta är ett felaktigt antagande och att operationskonst tillämpas i hela konfliktskalan. Kunskap och förståelse för teori bakom krigföring är avgörande för effektivt användning av militära medel både innan, och under, ett konventionellt krig.34 I linje med Vego söker denna studie adressera forskningsluckan genom att beskriva och öka förståelse för hur operationskonst präglar planering innan beredskapshöjning.
Justin Kelly och Mike Brennan studerar hur operationskonst präglar planering och
genomförande. Kelly och Brennan menar att ur amerikanskt/NATO perspektiv har avståndet mellan den politiska nivån och det militära maktmedlet ökat. Det har resulterat i god förmåga att
28 Vego., Joint Operational Warfare., s.I-6+XI-14
29 Scott, Trent., The Lost Operational Art, Invigorating campaigning into the Australian Defence Force, Land Warfare Studies Centre, Canberra, 2011, s.3
30 Ibid., s.67+114
31 Pierson, Davis S., Operational Art by the numbers, Military Review, Army University Press, July-August 2015, s.95 32 Vego Milan N., Operations Short of War and Operational Art, Joint force quarterly, nr.98, NDU Press, Washington,
2020, s.38-49
33 Creveld van, Martin och Olsen, John A., The evolution of operational art, from Napoleon to the present, Oxford University
Press, New York, 2011, s.6+7
nå framgång i strid men inte nödvändigtvis ge strategisk effekt. Politikerna sätter mål och fördelar resurser, och endast då kan alla maktmedel balanseras.35 Motståndaren påverkar inte bara
militären utan hela nationen, som Liang och Xiangsui beskriver. Därför behöver politikerna använda hela sin verktygslåda. David A. Fastabend diskuterar också operationskonst mot
förändrad operationsmiljö där påverkan sker i alla domäner. Fastabend menar däremot att det är för tidigt att avgöra om utvecklingen påverkar innebörden av operationskonsten. Det handlar fortsatt om strävan att nå strategiskt mål i osäker och komplex miljö som kräver kreativitet och nytänkande, med andra ord, operationskonstkonst.36
Utifrån att krigföring blivit mer omfattande argumenterar Robert R. Leonhard att befälhavare håller fast vid gammal syn som inte återspeglar samtiden. Leonhard skriver att nutida krigföring kräver lösningar som bygger på fler maktmedel än det militära. Den enkla lösningen är att omdefiniera operationskonst till att inkludera fler maktmedel. Problemet då är att
operationskonst skulle bli detsamma som strategi. Han betonar att för att inte operationskonst ska tappa helt i betydelse så bör utbildning och träning fokusera på konventionell krigföring och möta jämbördiga motståndare.37
Operationskonstens tillämpning i krig och fred
Edward Luttwak framhäver den operativa nivåns roll och betydelse att sammanlänka taktisk och strategisk nivå. På den lägre taktiska nivån är det enskilda vapen eller system som strider men som inte enskilt avgör utgången på högre nivå. För det krävs ett helhetstänk där summan av flera enskilda händelser ger strategisk effekt. Luttwak beskriver två ändlägen, utnötning och manöver. Desto mer utnötning desto mindre behov av operationskonst, skriver Luttwak. Utnötning handlar om att vinna genom att bekämpa motståndarens resurser för att få övertag och tvinga dem avbryta genom att ge upp eller dra sig tillbaka. Manövern däremot, menar Luttwak, syftar inte till att bekämpa motståndarens resurser utan snarare att lamslå dem genom att skapa en chock i systemet. Ett system kan exempelvis vara motståndarens förmåga att leda, förmågan att försörja sina förband eller förmågan att inhämta underrättelser. Till skillnad från utnötning som ger garanterat resultat i förhållande till det man själv satsar så strävar manöver istället för att påverka motståndaren genom deras sårbarheter. Framgång kräver kombination av överraskning och tempo för att förekomma motståndaren. Luttwak menar att det inte finns renodlat
utnötningskrig eller manöverkrig utan att det i någon mån kombineras på den operativa nivån. Men han skriver att desto mer manöver, desto mer behov av operationskonst.38
Shimon Naveh skriver att kärnan i den operativa nivån utgörs av förberedelser, planering och genomförande av militära operationer i syfte att nå operativa- och strategiska målsättningar.39 Med operationskonst erkänns också kreativitet som en grundläggande egenskap hos befälhavaren.
35 Brennan, Mike och Kelly, Justin., How Operational art devoured strategy, Strategic Studies Institute of the US Army
War College, sept 2009, s.94-98
36 Fastabend, David A., Transformation and operational art, i McIvor Anthony (red.)., Rethinking the principles of war, Naval
Institute Press, Annapolis, 2005
37 Leonhard, Robert R., From operational art to grand strategy, i McIvor Anthony (red.)., Rethinking the principles of war,
Naval Institute Press, Annapolis, 2005
38Luttwak, Edward N., Strategy, The logic of war and peace, Harvard University Press, Cambridge Massachusetts, 2001,
s.112-115.
Naveh skriver återkommande om att militära operationer betraktas som kamp mellan två system. Liksom Luttwak så skriver Naveh att om del av motståndarens system påverkas kan hela deras system fallera. Naveh uppehåller sig särskilt vid relevansen av vilseledning som distraherar motståndaren från sina sårbarheter och från ens åtgärder för att påverka dem. Överraskning medger att tyngdpunkten kan påverkas och därför är list en del av operationskonsten när den är som bäst.40 Liksom Luttwak diskuterar Naveh förhållandet mellan utnötning och manöver vilka båda ryms inom begreppet operationskonst. Naveh menar att utnötning inte besegrar en
motståndare. Utnötning möjliggör manöver. Hur metoderna används i förhållande till varandra faller på befälhavaren att avgöra.41
Widen och Ångström beskriver operationskonstens ursprung och dess tillämpning på en konceptuell nivå med fenomen som är generella. De menar liksom övriga författare att
operationskonsten binder samman taktisk och strategisk nivå. Man måste vinna rätt segrar, vinna där resultatet blir strategisk effekt. Man ska identifiera när, var och hur striden ska utkämpas, eller när man ska avstå från strid, för att tjäna ett högre syfte.42 Författarna för diskussionen vidare och ger exempel på hur man uppnår strategisk effekt. Såväl J.F.C Fuller och Basil H. Liddell Hart var förespråkare för rörlighet i striden på högre nivå. Liddell Hart förespråkade vad han kallade ”Indirect approach”. Han använder inte begreppet operationskonst men talar däremot om något mer komplext fenomen som krävs för att nå högre strategiskt mål, grand-strategy. Strategy, ”the
art of distributing and applying military means to fulfill the ends of policy”. Liddell Hart talar om konst för
att balansera förhållandet mellan strategiska mål (ends) med militära medel (means).43
Liddell Hart betonar främst manöver och överraskning för att nå effekt. Det ena möjliggör det andra. Hart beskriver syftet som att skapa oordning hos motståndaren, splittra dennes förmågor, uppnå en form av systemkollaps.44 Meir Finkel argumenterar för att flexibilitet är den viktigaste förmågan att hantera överraskning.45 Finkel diskuterar inte explicit operationskonst men
presenterar fyra element som hjälper till att återhämta efter överraskning (konceptuell/doktrinär-, organisatorisk/teknologisk-, kognitiv/ledningsflexibilitet och snabb erfarenhetshantering).46 Dessa behöver, enligt Finkel, beaktas redan i normalläge och implementeras i planering och förberedelser för att ge effekt vid överraskande väpnat angrepp.
40 Naveh., In Pursuit of military excellence, s.19 41 Ibid., s.23
42 Widen, J. J och Ångström, Jan., Contempory military theory, the dynamics of war, Routhledge, New York, 2015, s.33,56-58
43 Liddell Hart, B. H., Strategy, second revised edition, Faber & Faber Ltd, London, 1967, s.322-323 44 Ibid., s.324+326
45 Finkel, Meir., On Flexibility, Recovery from technological and doctrinal surprise on the battlefield, Stanford University Press,
Stanford, 2011, s.31
2.2. Uppsatsens forskningsbidrag
Studiens empiriska bidrag presenterar en ögonblicksbild av hur tillämpningen av operationskonst uppfattas i fredstid. Genom att medvetandegöra det empiriska resultatet bidrar studien till diskussion om planering och förberedelser görs i en anda av manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet. Studien bidrar genom att presentera goda exempel i empirin som kan tjäna som utgångspunkt för att utveckla egen organisations verksamhet för att nå högre operativ effekt. Empirin bidrar också genom att medvetandegöra vad som gör att operationskonsten inte kommer till sin rätt.
Studiens teoretiska bidrag är en beskrivning av hur operationskonst tillämpas i en småstat med oberoende samverkansstrategi för att nå säkerhetspolitiskt mål. Studien bidrar med en
tankemodell som utvisar hur operationskonst präglar militär verksamhet i fredstid.
Tankemodellen bygger på ett antal tema utifrån studiens resultat om hur operationskonst präglar planering och förberedelser i fredstid. Dessa tema ger en allomfattande översikt över
operationskonst i fredstid. Genom att beakta dessa kan Totalförsvarsorganisationer granska och utveckla egna processer och verksamhet. Det teoretiska bidraget är avslutningsvis en grund till teoretiskt ramverk, ett analysverktyg, för kommande studier i forskningsområdet om småstatens tillämpning av operationskonst innan beredskapshöjning.
3. TEORI
3.1. Inledning
Följande kapitel fångar upp tongivande teorier ur forskningsöversikten som karakteriserar operationskonst. Teorierna sorteras under tre kategorier, manövertänkande, uppdragstaktik och
flexibilitet. Dessa tre utgör studiens teoretiska indikatorer. De beskrivs under egna rubriker där
deras koppling till operationskonst förtydligas och där empiriska indikatorer framträder. Studien är
öppen för att resultatet kan uppvisa mer omfattande uppfattning om vad operationskonst är, det
vill säga fler kategorier som inverkar på möjligheten att nå strategiskt mål.
Inom operationskonst är manövertänkande av central betydelse. Denna studie förhåller sig till främst Vego, Luttwak, Naveh och Liddell Harts teoretiska resonemang om manövertänkande, i synnerhet resonemang om balansering av resurser för att påverka motståndarens system genom dennes sårbarheter.
Nämnda författare samt Fastabend, Widen och Ångström, Leonhard nämner egenskaper som möjliggör manövertänkande enlig västerländskt synsätt47, vilket vanligen benämns uppdragstaktik48. Gällande uppdragstaktik talar exempelvis Vego om egenskaper som beslutsamhet, förmåga till operativt tänkande och kunskap att använda militära verktyg medan Fastabend lyfter fram förståelse för krigföring i flera domäner, kreativitet, nytänkande och förmåga att hantera komplex/osäker miljö. Uppdragstaktikens egenskaper möjliggör manövern.
47 Utvecklas under avsnittet om uppdragstaktik 48 Ibid.
Tredje kategorin, flexibilitet, har flera likheter (stundom överlappar) med uppdragstaktik. För att tillämpa uppdragstaktik krävs i flera fall flexibilitet men inte alltid. Förmågan att återhämta efter överraskande väpnat angrepp möjliggörs av flexibilitet enligt teori utvecklad av Meir Finkel. Finkels teori omfattar också sådana egenskaper som möjliggör manövertänkande, exempelvis utveckla befälhavarens kognitiva förmåga. Därav likheter med uppdragstaktik.
Denna studies definition av operationskonst förankras i internationell krigsvetenskaplig litteratur vari manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet tydligt framträder. Således motiveras studiens definition av operationskonst utifrån dess bäring i den internationella kontexten och rådande (relativa) samsyn på fenomenets natur. Därutöver överensstämmer studiens definition och teoretiska förståelse av operationskonst i stort med Försvarsmaktens definition av svensk operationskonst som består av manövertänkande, uppdragstaktik, flexibilitet och
integrationstänkande,49 vilket styrker det generella begreppets applicerbarhet i den svenska militära kontexten.
Härnäst beskrivs de teoretiska indikatorerna som tillsammans definierar begreppet
operationskonst. I beskrivningen framträder respektive teoretisk indikators karakteristika vilka sedan kommer att utgöra operationaliseringens empiriska indikatorer.
3.1.1. Manövertänkande
Liddell Hart beskriver att anfall ska vara som ett rinnande vatten nedför en sluttning som passerar över en motståndare. Vattnet rinner runt och förbi de högre partierna medan de lägre partierna blir överskölja och försvinner under det framrusande vattnet.50 Liksom vattnet som rinner framåt och kringgår hinder ska manövern passera motståndare som inte är relevanta och istället
kraftsamla på det som ger effekt. Manövern påverkar motståndarens förmågor och viljan att fortsätta striden. Manövertänkande präglas av tempo, vilseledning och initiativförmåga. Manöver och överraskning påverkar motståndarens system och orsakar chock.51 Manövern tränger in på djupet och rubbar motståndarens stabilitet och försätter förmågor i obalans.
John Boyd studerade varför amerikanarna lyckades bättre än motståndarna i luftduellerna i Koreakriget. Han noterade att de amerikanska piloterna hade bättre möjlighet att observera och uppfatta situationen fortare och därmed agera innan motståndaren. Motståndaren utsattes för förändringar som inte gick att anpassa sig efter i tid och drabbades av stress och panik när de insåg vad som höll på att hända varvid processen påskyndades ytterligare. Boyd menade att detta var en cykel, en loop av händelser. Upptäcka-bedöma-fatta beslut och agera. Boyds cykel eller OODA-loop. När den långsammare sidan agerar gör den snabbare parten något annat än vad motparten förväntat sig och den långsammares motåtgärd är inte längre relevant. Efter varje loop blir den långsammares motåtgärder mer och mer irrelevanta och med större och större
tidsmarginal.52 Manöverkriget innebär därför att skaffa övertag genom att ständigt vara snabbare
49 Försvarsmakten., Doktrin Gemensamma Operationer 2020, Försvarsmakten, Stockholm 2020, s.28
50 Widen och Ångström., Contempory military theory, s.116 51Luttwak., Strategy, The logic of war and peace, s.93-94
52 Lind, William S., Handbok i manöverkrig, förkortad och kommenterad upplaga, första utgivning i helhet 1985,
än motståndaren tills denne förlorar sin sammanhållning och inte längre utgör effektiv och organiserad styrka.
Lind förklarar hur man uppnår andemeningen med manövertänkandet. Decentraliserad ledning.
Acceptera förvirring och oordning.
Undvik alla mönster och vanor. Var oförutsägbar.
Manöverkrigföring handlar om en tankeprocess med tre ledstänger som stöd. Uppdragstaktik, kraftsamling och sökandet efter motståndarens styrkor och svagheter. Lind menar att de tre ledstängerna är så viktiga att de utgör definitionen av vad manöverkrigföring är.53
Leonhard beskriver en annan teoretisk ram. Han beskriver tre faktorer som möjliggör manöverkrigföring:
- Preemption (översätts i studien som ”förekomma”) - Dislocation (förskjut, rubba)
- Disruption (splittra, upplösa)
Preemption avser åtgärd innan motparten förväntar sig det. Befälhavaren förlitar sig på
beslutsamhet och överraskning.54
Dislocation avser göra motståndarens styrka irrelevant. Undviker kontakt där motståndarens styrka
påverkar.
Disruption avser bekämpa motståndaren genom att påverka dess sårbarheter.55
Ett annat perspektiv på manöverkrigföring är den Sovjetiska skolan. I korthet beskrivs den av Leonhard som att den i många fall liknar den som studien beskrivit hittills. En huvudsaklig skillnad ligger i att den Sovjetiska inte haft ledningsfilosofi som uppmuntrar kreativt tänkande och initiativförmåga. Lägre chefer har att förhålla sig till det som överordnade bestämmer och har att utföra besluten till varje pris. Manöverkrigföringen i denna form är inte beroende av
möjligheter och initiativ utan snarare på befälhavarens förmåga att få sin vilja igenom oavsett motstånd. Det kräver minutiösa förberedelser på vetenskapliga grunder snarare än konceptuellt tänkande. Planen ska effektueras och lyckas. Under genomförandet ändras inget. Befälhavarens kognitiva förmågor används innan striden påbörjas. Anfallet kraftsamlar på det operativa djupet och inte den taktiska fronten. Kraftfullt tränger enheterna igenom och med högt tempo når manövern så djupt som möjligt innan kulmination nås.56
53 Lind., Handbok i manöverkrig., s.32-33 54 Ibid., s.62-66
55 Ibid., s.73
56 Leonhard Robert R., The Art of maneuver, Maneuver-Warfare theory and AirLand battle, The Ballantine Publishing group,
3.1.2. Uppdragstaktik
Manövertänkande handlar om vilken effekt som ska uppnås medan uppdragstaktik handlar om vad som möjliggör manöver. Huvudbudskapet är att för att vara snabbare i beslutscykeln än
motståndaren uppmuntras initiativ och anpassa handlingar efter skeende. Shamir, Liddell Hart, Finkel, Boyd, Lind och Leonhard är exempel på teoretiker som framhäver egenskaper hos befälhavaren som karakteriserar uppdragstaktiken och som kopplar den till framgångsrik tillämpning av operationskonsten.
Lind betonar vikten av decentraliserad ledning, det vill säga att beslut till stor del fattas långt ner i beslutskedjan. På operativ nivå kan uppdragstaktik tillämpas i sin fulländning medan det på lägre nivå inte finns utrymme för egna lösningar utan där det tvärtom regleras i detalj vad som
förväntas. För de som blir detaljstyrda finns uppdragstaktiken i medvetandet, om situationen ändrar sig eller om möjlighet visar sig föväntas de agera. Leonhard beskriver för- och nackdelar med graden av styrning och exemplifierar med befälhavarens svårighet att kraftsamla. Hur ska befälhavaren disponera resurser om befälhavaren inte vet vad underställd chef gör?57
Uppdragstaktik kan, som denna studie undersöker, beaktas i planering för att ge effekt senare. Milan Vego beskriver ytterligheter med ledning och menar att descentraliserad ledning är mest relevant. Underställda chefer tillåts stor frihet vid planering och genomförandet inom ram för högre chefs beslut i stort. Det måste därför finnas militär kultur som uppmuntar och lär sig av misstag istället för att bestraffa dem som vågar agera. Uppdrag är vad som ska uppnås, hur det går till är upp till underställd chef. Det innebär också risk att misstag begås.58
Ändå måste högre chef ge styrningar som krävs för att samordna med andra enheter.59 Vego utvecklar tankarna och argumenterar för att befälhavarens avsikt (beskrivning av slutläget) ges större prioritet vid formulerande av uppdrag. Beskrivning av avsikt är mer viktigt vid
högintensiva konventionella krig än lågintensiva/operations short of war. Vego skriver att välformulerad avsikt som beskriver helhet och meningen men operationen medger för andra befälhavare, sidoordnade eller underställda att vara beslutskraftig, ta initiativ och agera efter eget omdöme när situationen förändrar sig. Chefens avsikt utgör ett ramverk för andra att agera inom.60
Eitan Shamir sammanfattar den mest relevanta karakteristikan för uppdragstaktiken. Shamir menar att syftet med uppdragstaktik är att hantera, och minimera konsekvenserna av, osäkerhet och friktion i kriget, för att därigenom nå målet. Decentraliserad ledning och delegering av beslutsmandat är grundläggande för att möjliggöra initiativ och agerande. Ledning utförs genom uppdrag men det ställer också krav på chefer att ha kognitiv förmåga att förvalta förtroendet. Det förutsätter kultur som tillåter risktagande och acceptans för misstag som del av lärandet.61 Härvid underlättar beredduppgifter för att mentalt och praktiskt förbereda för alternativ
57 Leonhard., The Art of maneuver., s.117-118
58 Lind., Handbok i manöverkrig, s.26-27 59 Vego., Joint Operational Warfare, s.ix-4
60 Vego., Milan N., Operational Commander´s Intent, Joint force quarterly, nr.57, NDU Press, Washington, 2010,
s.138-144
61 Shamir, Eitan., Transforming Command, The pursuit of mission command in the U.S, British and Israeli armies, Stanford
händelseutveckling. Högre chef identifierar möjliga händelseutvecklingar och ger dem som uppgifter att vara beredd att utföra till underställd chef. På order eller enligt mandat så utför befälhavaren dem sedan. Liddell Hart förklarar att alternativa uppgifter skapar osäkerhet hos motstådaren och skapar möjlighet att snabbare utnytta fördelaktig situation. Varje alternativ plan (branches) ska vara genomtänkt, vara genomförbar och uppnå målet. Han förklarar att när det finns en motståndare så kommer denne att påverka situationen och bästa sättet att hantera det är att ha en plan med alternativ för att möta annan händelseutveckling. ”A plan, like a tree, must have
branches- if it is to bear fruit”.62 3.1.3. Flexibilitet
Följande stycke beskriver teori om flexibilitet och hur den är relevant för operationskonst. Studien uppfattar att osäkerhet är ofrånkomligt element i krig. Genom vilseledning skapas osäkerhet för motståndaren. Osäkerhet hos motståndaren bäddar för överraskning och ökad sannolikhet för lyckad manöver. För att utnyttja osäkerhet behöver befälhavaren vara flexibel och anpassa sig efter ny förutsättning, vara kreativ, initiativrik och medges fatta beslut.6364
Meir Finkel skriver att med överraskning som en princip för krigföring, med vilseledning som verktyg och med friktion i genomförandet behöver krigsplanering förutsätta att man blir överraskad.65
Finkel redogör för flera sätt att hantera upplevd osäkerhet i krigsplanering. Det han argumenterar för är flexibilitet.66 Finkel argumenterar för att flexibilitet är lösningen på utmaningen att bli teknologiskt eller doktrinärt överraskad. Flexibilitet är en balans mellan fyra element (strata), konceptuellt och doktrinärt, organisatoriskt och teknologiskt, ledning och kognitivt samt snabb inlärning och spridning av lärdomar.67
Konceptuell och doktrinär flexibilitet
Enligt Finkel det mest grundläggande elementet eftersom det uppmuntrar till kritisk debatt, initiativ och självständigt tänkande. Det bidrar till förmågan att snabbt ställa om efter nya förutsättningar. Om befälhavaren identifierar en överraskande situation men saknar beslutsmandat eller mental spänst att hantera den hjälper inte flexibilitet i vapen eller
organisation. Befälhavare förbereder sig för nästa konflikt genom att delta i debatt och utbyte av idéer avseende doktrin, teknologi och bekämpningsförmåga för att inte stagnera i kunskap. Det behövs därför en kultur som tolererar diskussion och nytänkande. Det andra som behövs är doktrin som har balans, med lika vikt vid offensiv, defensiv, anfall eller tillbakadragande. En armé som bara övar på en sak blir onekligen överraskad om något annat händer.68
62 Liddell Hart., Strategy, s.330+335-336
63 Finkel., On Flexibility, s.99
64 Shamir., Transforming Command, s.25 65 Finkel., On Flexibility, s.27
66 Ibid., s.31 67 Ibid., s.53 68 Ibid., s.56-57
Organisatoriskt och teknologisk flexibilitet
Perspektivet är främst flexibilitet som präglar krigsplanering. Det handlar om att beakta balansen mellan grundläggande förmågor som eld och rörelse och defensiv- och offensiv förmåga.
Flexibiliteten exemplifieras genom att det vid planering identifieras behov av funktionsförband för att balansera en alltför liksidig sammansättning. Flexibiliteten handlar om medvetenhet om bredd av förmågor vilket medger flexibilitet att välja alternativa handlingsalternativ. Enligt Finkel ska planen därför ta hänsyn till olika händelseförlopp. Sådana alternativa händelseutvecklingar är lika viktiga för flexibiliteten. Om motståndaren påverkar en plan kan en annan aktiveras.69 Kognitiv och ledningsflexibilitet
En organisation med konceptuell och doktrinär flexibilitet kräver oftast kognitiv flexibilitet av sina chefer. Finkel argumenterar för att psykologiska egenskaper hos befälhavarna är av stor vikt för att återhämta efter överraskning. Det handlar om deras förmåga att reagera genom att improvisera lösningar. Befälhavaren måste ha mandat att ta beslut på plats, inom ram för högre chefs avsikt. Ledningsflexibilitet ska förstås som att det är klargjort vad mandat omfattar och vad befälhavaren förväntas ta beslut om.70
Snabb inlärning och spridning av lärdomar
Den här flexibiliteten handlar om förmågan att ta hand om lärdomar man gör i direkt anslutning till överraskningen och sedan snabbt sprida kunskapen till resten av organisationen. Det handlar inte om erfarenheter från tidigare krig utan det handlar om pågående skeende. Finkel redogör för resultat som visar vilka element som hjälpt organisationer att återhämta efter överraskning. Kultur som uppmuntrar till att lära av misstag, en process för att snabbt inhämta och sprida information till andra enheter, kommunikation med industrin för att snabbt hitta lösningar för identifierade problem.71
3.1.4. Avslutningsvis
Teoriavsnittet beskriver de teoretiska indikatorerna, manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet som identifierats utifrån forskningsöversikten och som tillsammans utgör operationskonst. I nästa kapitel beskrivs operationaliseringen. Det vill säga hur dessa teoretiska indikatorer görs möjliga att observera i data.
69 Finkel., On Flexibility, s.73-74 70 Ibid., s.98-99
4. METOD
I följande kapitel beskrivs studiens övergripande forskningsdesign, metodval och operationalisering samt forskningsetiska överväganden.
4.1. Forskningsdesign
Som forskare att det är viktigt att förstå sin egen teoretiska position och värderingar, då en undersökning alltid påverkas av forskarens individuella förutsättningar och val gällande urval, analys, metod och argumentation. Den metodologiska ansatsen behöver därför vara transparent och motiveras. Följande studie har en konstruktivistisk ansats då den undersöker hur
sammanhang och struktur påverkar individen, på vilket sätt kontext och strömningar (snarare än individers drivkrafter) påverkar skeenden.72
Studien är baserad på en teorikonsumerande intervjustudie med beskrivande ansats. En
beskrivande studie ger svar på frågor av typen var, vem, när, hur och vilka,73 varav denna studie syftar till att beskriva och förstå hur operationskonst präglar planering och genomförande av militär verksamhet i fredstid.
Studiens intervjufrågor är utformade med stöd i tidigare forskning och teoretiska begrepp inom operationskonst (semi-strukturerade), men den empiriska analysen är i hög grad explorativ (induktiv) då den beskriver hur befattningshavare uppfattar att operationskonst präglar planering och förberedelser i sina respektive organisationer. Respondenterna ger uttryck för hur de
uppfattar tillämpningen av operationskonst i sin organisation. För studien är det relevant att respondenterna inte uttalar sig generellt utan att de beskriver sin uppfattning som är påverkad av bland annat organisation, process, infrastruktur, doktrin och handböcker. På så sätt kan studien utifrån resultatet beskriva hur operationskonst faktiskt präglar planering i fredstid och studien kan medvetandegöra förhållandet mellan krigsvetenskapliga teorier, doktrin och verklighet.
4.2. Metod för datainsamling
I studien är det respondenterna och deras uppfattningar som är studieobjekten. Data inhämtas genom semi-strukturerade intervjuer som möjliggör observation av uppfattningar, vilka inte alltid kan förutses. Möjligheten skapas av att svarsalternativen inte är fasta utan respondenter svarar fritt. I semistrukturerade intervjuer ges respondenten utrymme att förklara tankar och möjliggör för intervjuaren att analysera, finna mening och hitta djupare förståelse för komplexa händelser och fenomen.74 Det är framgångsfaktor för denna studie. Respondenterna har alltså haft möjlighet att lyfta fram fler faktorer än de som a priori identifierats.
En intervjuguide med förutbestämda frågor användes som ledstång för att hålla samtalet inom ämnesområdet (se Bilaga A).
72 Braun, Virginia och Victoria, Clarke., Using thematic analysis in psychology, Qualitiative Research in psychology 3:2,
Routledge, 2006, s.80+81
73 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik, Towns, Ann och Wängnerud Lena., Metodpraktikan, femte
upplagan, Wolters Kluwer, Stockholm, 2017, s.37
74 Hjerm, Mikael, Lindgren, Simon och Nilsson, Marco., Introduktion till samhällsvetenskaplig analys, 2uppl, Gleerups,
Urvalet av respondenter gjordes i två steg. I steg ett identifierades vilka ledningsnivåer som berörs vid ett överraskande väpnat angrepp utav de som omfattas av studien. Härvid valdes Insatsstaben (Operativ nivå), Arméstaben (Taktisk nivå) och Regional Stab (Regional nivå). C Militärregion med Regional Stab ansvarar för markterritoriell verksamhet och har uppgiften att agera vid överraskande väpnat angrepp med egna och tillförda resurser. Armétaktisk chef understödjer C MR med resurser och förbereder inför aktivering av omfallsplan. C Insats leder alla militära resurser. I steg två kontaktades respektive stabschef med förfrågan om stöd med studien och stabschefen avdelade en eller flera individer som var lämpliga för uppgiften.
”Jag önskar stöd med att få genomföra intervju med personal som är engagerad och drivande i
grundoperationsplanering i synnerhet och övrig krigsplanering i allmänhet. Det vill säga med befattningshavare som kan sätta prägel på planer och förberedelser som görs i normalläge men som tillämpas vid ett överraskande
angrepp”.75
Det har gjorts sju stycken intervjuer med nio respondenter. Två av intervjuerna var med två respondenter samtidigt. Fyra av intervjutillfällena vid personligt möte, tre via internet med bildöverföring. Respondenter ur MR V och MR N via Zoom och respondent ur MR S via Facetime. Intervjuerna har tagit mellan 35-60 min. Intervjuaren har burit civila kläder för att tydliggöra rollen som studerande och har såväl inför som vid intervjutillfället redogjort för egen militär bakgrund och förförståelse för ämnet. Det är författaren som genomfört intervjuer, transkriberat och sedan genomfört analysen varför författaren är mycket väl förtrogen med empirin. Intervjuerna har spelats in (ljud) och därefter transkriberats. Respondenterna fick några dagar innan informationsbrev innehållandes information om studien och formalia kring intervjun. En sista intervju76 gjordes en vecka efter att analysen var nästintill färdig. Avsikten var att använda data från intervju som rättesnöre och verifiera analysmall och resultat. Intervjuaren kunde också tillämpa nyvunnen erfarenhet och kunskap från analysarbetet för att fördjupa sig i särskilt intressanta områden. Intervjun gav motsvarande data som tidigare intervjuer och bekräftade arbetet som hittills hade gjorts. Det framkom inget som inte passade in i analysmall och en viss teoretisk mättnad kunde noteras.
4.3. Operationalisering
Operationalisering är processen där studiens teoretiska indikatorer görs möjliga att observera och mäta. Det görs genom att koppla empiriska indikatorer till de teoretiska indikatorerna.
Manövertänkande, uppdragstaktik och flexibilitet definieras i teorikapitlet och karakteristikan uttrycks som empiriska indikatorer.
Avseende den teoretiska indikatorn manövertänkande är de främsta empiriska indikatorerna förmågan att påverka motståndarens sårbarhet, undvika styrkor och förekomma motståndarens agerande.
75 Utdrag ur förfrågan till respektive stabschef 76 Respondent_9
Avseende den teoretiska indikatorn uppdragstaktik är främsta empiriska indikator förmågan att vara snabbare i beslutscykeln. Det uppnås genom decentraliserad ledning, mandat och
initiativförmåga.
Avseende den teoretiska indikatorn flexibilitet är den främsta empiriska indikatorn konceptuell och doktrinär flexibilitet. Omfattar förmåga till kritiskt och självständigt tänkande, mental spänst, beslutsmandat och balans i doktrin.
Indikatorer är nyckelord, uttryck eller beskrivningar som utmärker kategorierna. 77 Det har inte funnits någon färdigt och tidigare använd modell för att operationalisera vilket gör att denna studie tar fram en sådan. Modell redovisas i tabell 1.
De tre fördefinierade teoretiska indikatorerna utgör stommen för intervjufrågorna. De skapar koppling mellan teori och inhämtning av data. Genom att förhålla sig till dem förhöll sig
diskussionen kring operationskonst. Det finns annars risk att det exempelvis diskuteras planering generellt och då kan begreppsvaliditeten bli lidande. Om det är dålig överensstämmelse mellan teoretiskt definition och de empiriska indikatorerna ger det mätningen sämre validitet.78
Intervjuguiden innehåller inledningsvis ett avsnitt om operationskonst. Syftet är att analysera respondenternas uppfattning om begreppets innebörd och hur uppfattningen relaterar till samtida krigsvetenskapliga litteratur.
Teoretiska indikatorer kompletteras i tabell 1 med empiriska indikatorer hämtade ur teorikapitel. Indikatorernas huvudsakliga koppling till krigsvetenskapen anges inom parentes.
Manövertänkande Uppdragstaktik Flexibilitet
Undviker styrkor-ger låg effekt(LH)(WL) Påverkar sårbarhet-ger hög effekt(LH) Förekommer/rubbar/splittrar(RL)(LH) Påverkar förmågor/system/vilja(JB)(LH)(EL) Skapar obalans-orsakar systemchock
(LH)(EL)(SN)
Vilseleder för att överraska(LH)(SN) Överraskar för att manövrera(LH)(SN) Undviker mönster/vanor(WL)
Högre tempo i beslutscykel(JB)(LH) Delegerat mandat(ES)
Decentraliserad ledning (WL)(MV)(ES) Initiativförmåga(JB)(RL)
Förtroende(JB)(MV) Beredduppgifter(LH)(ES)
Acceptera förvirring/oordning(WL) Beslutskraftig(ES)
Leder genom uppdrag(RL)(ES) Helhetsförståelse(MV) Agera i högre chef anda(ES)
Debatt, initiativ och självständigt tänkande(MF)
Befälhavarens kognitiva förmåga(MF) Balans i doktrin(MF)
Beredduppgifter(LH)(ES) Lärande kultur(JB)(ES) Balans mellan förmågor(MF) Snabbt hantera lärdomar(MF) Tydligt vem som fattar beslut(MF) Förutsätt överraskning(ES)(MF) Situationsanpassa(JB)
Tabell 1 Utvisar teoretiska indikatorer med dess empiriska indikatorer.
(LH-Liddell Hart, JB-John Boyd, WL-William Lind, RL-Robert Leonhard, MF-Meir Finkel, EL-Edward Luttwak, SN-Shimon Naveh, MV-Milan Vego, ES-Eitan Shamir)
De teoretiska indikatorerna utgör också en grund för den analysmall som användes vid bearbetningen av inhämtad data.
77 David, Matthew och Sutton, Carole D., Samhällsvetenskaplig metod, Studentlitteratur, Lund, 2016, s.186 78 Esaiasson et. al., Metodpraktikan, s.57+59
4.4. Analysmetod
Braun och Clarke skriver att tematisk analys antingen görs med koppling till teori eller inte. Induktiv metod genomförs ”bottom-up”. Kodning kan nämligen göras utan att nödvändigtvis kopplas till teori eller forskningsöversikt. Istället kommer tema och frågeställningar ur data. Deduktiv metod är istället ”top-down”. Analysen utgår från något, i denna studie utifrån beskrivningen av operationskonst.79
Tematisk analys är metod för att identifiera, analysera och presentera mönster (tema) utifrån data. Metoden är flexibel men strukturerad. Är det inte tydligt hur forskare analyserar data eller utifrån vilken vetenskaplig ansats antagande studien sker är det svårt att värdera forskningen, jämföra resultat och göra synteser.80
Data i studien analyseras med en variant av tematisk analys benämnd Template analysis. Den balanserar struktur i textanalys med flexibilitet att anpassa metod efter studie. Grundläggande i metoden är att tidigt utveckla en mall för kodning baserat på en delmängd data. Metoden har få tvingade åtgärder och tillåter forskaren skräddarsy metoden efter behov. Metoden karakteriseras av tre huvudsakliga element. Metoden är flexibel, skapar tidigt analysmall och man kan utgå från fördefinierat tema (a priori), antingen från teori eller från egen uppfattning.81 I denna studie är det en kombination. Preliminär analysmall utvecklas och förfinas efter hand varför det finns flera versioner desto mer data som analyseras. Metoden är hierarkisk till sin form. Det medger analys på flera nivåer. Text får koder som klustras i passande tema och placeras i hieratiskt struktur.82 Tema är inget som ”dyker upp” eller som uppenbarar sig. Det signalerar i så fall att forskaren har en passiv roll. Forskaren är aktiv. Forskaren identifierar tema och väljer och presenterar dem. Forskaren gör det utifrån sin vetenskapliga ansats. Därför är det viktigt att den redovisas.83 Den analysmall som blir den slutgiltiga versionen utvisar överblick över resultatet. Det som saknas är då tolkning över vad tematiseringen faktisk innebär.
Template Analysis genomförs i följande steg:84
1. Bekanta sig med materialet. Genomföra intervjuer och därefter transkribera dem. 2. Preliminär kodning av textpartier som uppfattas ha koppling till studien. Kan redan nu
finnas tema (a priori). Studien utgick från tre tentativa tema (de teoretiska indikatorerna). 3. Organisera koder i kluster och börja identifiera hur deras inbördes förhållande är. Det
görs i en hierarkisk struktur.
4. Färdigställa preliminär analysmall. I template analysis göra det grundat på en delmängd data istället för att koda all data innan den tematiska strukturen växer fram.
79 Braun och Clarke., Using thematic analysis in psychology, s.83 80 Ibid., s.79-80
81 King, Nigel., Doing Template Analysis kap24, i Qualitative Organizational Research, Core Methods and Current Challenges,
Symon Gillian, och Cassell Cathy (red.)., SAGE Publications, London, 2012, s.426+430 ProQuest Ebook Central, E-bok 2021-02-15
82 Ibid., s.431+432+444
83 Braun och Clarke., Using thematic analysis in psychology, s.80
84 Brooks, Joanna, McCluskey, Serena, Turley, Emma och King, Nigel., The Utility of Template Analysis in
5. Analysera övrig data och med stöd av analysmallen. Om det framkommer något tema som inte är med sedan tidigare så behöver man överväga om mallen ska justeras eller inte. I studien utkristalliserades flera tema som kompletterade de tre som fanns från början. 6. Fastställa analysmallen. Fortsätta med eventuell kvarvarande data. Analysmallen kan med
fördel användas i annan studie då den tjänar som tema (a priori). 4.5. Metoddiskussion
I följande stycke diskuteras styrkor och svagheter avseende inhämtning av data och analys. Avseende inhämtning av data har möjligheten att intervjua respondenter vid personligt möte påverkats negativt på grund av avstånd samt av Covid-19. Intervjuer blir mer dynamiska och mer kvalitativa i personliga situationer. Intervjuerna har däremot inte påverkats negativt på ett
avgörande sätt. Urvalet av respondenter är viktigt i förhållande till den frågeställning studien besvarar och för vilken tolkning som kan göras utifrån data. Militär personal kan ha åsikt om operationskonst men beroende på bakgrund och utbildning kan resultatet bli mer eller mindre komplext och insiktsfullt. Respondenterna i denna studie representerar roller som förväntas ha insyn och tolkningsföreträde. Det är relevant att ha med de fyra Militärregionerna eftersom det är de som i första hand agerar på markarenan mot ett överraskande väpnat angrepp utifrån C Insats grundoperationsplan.
Fokus i analysmetoden är att skapa en preliminär analysmall. Det medför risk att den mer oerfarne forskaren glömmer att mallen är ett medel att nå målet och inte målet i sig.85 Vidare är risken att i ivern att tidigt skapa en fullgod analysmall att forskaren börjar tolka data istället för att fortsätta koda för att beskriva.86
Fördelen med deduktiv metod är att den har koppling till teori.87 Denna studie utgår från
krigsvetenskapliga teorier om operationskonst och är i det avseende därför deduktiv. Teorierna är ledstång genom studien och tjänar som stöd för att diskutera operationskonst i sitt sammanhang och hur den konceptuella strukturen påverkar planering och förberedelser. Frågorna som ställts till respondenter kan spåras till fördefinierade tema för att förhålla sig till kontexten och inte allmänt tyckande.
Fördelen med induktiv analysmetod i tematisk analys är att data tolkas mer förutsättningslöst. Det kan ge resultat med större bredd och visa på sådant som inte var väntat. Denna studie är öppen för
djupare och bredare beskrivning av operationskonst och tillåter därför induktiva tolkningar i analysen.
I analysen påbörjades analysmall i Excel parallellt med första transkriberingen. Text med koppling till studien kodades. Mallen utökades med fler koder och sorterades till tentativa tema. I många fall kunde underliggande nivåer skönjas direkt och anges i kodningen. Fler tema än de första tre utkristalliseras. Koder justerades och klustrades efterhand som transkriberingar lästes. Färre justeringar behövdes efterhand. Vid andra genomläsningen behövdes endast smärre justeringar
85 King., Doing Template Analysis, s.447
86 Brooks et. al., The Utility of Template Analysis in Qualitative Psychology Research, s.218 87 Braun och Victoria., Using thematic analysis in psychology, s.84
göras. Utifrån färdig analysmall identifierades de mest karakteristiska dragen och de noterades som underrubriker i presentationen av resultatet.
Figur 1 Exemplifierar del av analysmall
Denna studie ser möjlighet till generalisering om hur operationskonst präglar planering och förberedelser ur småstatsperspektiv med oberoende samverkansstrategi. Studien uppfattas fånga in fenomenet operationskonst genom att identifiera teoretiska indikatorer med empiriska
indikatorer hämtade ur krigsvetenskap. Eftersom studien är teorikonsumerande så är formulerandet av indikatorer, inhämtning av data och analys grundat på teori. Den
krigsvetenskapliga grunden medger att resultatet kan generaliseras till stater med motsvarande förhållande som Sverige.
Det är centralt att svar på frågeställning ger vidare förståelse för hur världen hänger samman. Om det inte finns något problem som ursprungligen initierade undersökningen finns risk att kunskap återupprepas och inget nytt kommer fram.88 Avseende möjligheten att generalisera så är det möjligt även i kvalitativ metod, så länge man inte menar i strikt statistisk mening. Generalisering kan leda till utvecklandet av mer generella teorier och identifiera mönster.89
Hjerm med flera förmedlar att kvalitativ forskning inte kan bedömas utifrån validitet och reliabilitet. De menar att reliabilitet förknippas med stabilitet i data och procedurer vilket inte passar kvalitativ metod, den bygger inte på upprepade och säkra mätningar. Validitetskravet förutsätter tillräckligt standardiserade mätningar för att kunna hävda att man mäter det man påstår sig mäta vilket inte kvalitativ metod bygger på. Denna studies utveckling av begreppet operationskonst till teoretiska indikatorer och med väl underbyggda empiriska indikatorer vill ändå mena att det finns en noggrann strävan för god validitet och reliabilitet.
88 Ekengren, Ann-Marie och Hinnfors, Jonas., Uppsatshandbok, Hur du lyckas med din uppsats, Studentlitteratur, Lund,
2012, s.41
