Påbörjad energikartläggning och energiplan för Kapten med förslag på fortsatt arbete

Påbörjad energikartläggning och energiplan för Kapten

med förslag till fortsatt arbete

Jessica Karlsson

Examensarbete i miljövetenskap

Nivå:C

Examensarbeten gjord vi Högskolan i Kalmar, Naturvetenskapliga institutionen, och lista över dessa kan beställas via; www.hik.se/student

eller: Högskolan i Kalmar Naturvetenskapliga institutionen 391 82 KALMAR Tel 0480-44 62 00 Fax 0480-44 73 05 e-post: info@nv.hik.se

Examensarbeten gjorda på Högskolan i Kalmar finns på: www.hik.se/student

Detta är ett examensarbete och studenten svarar själv för de framlagda resultaten och slutsatserna i rapporten.

Energikartläggning och energiplan för Kapten Jessica Karlsson

Miljövetenskapligt program 180 hp för Filosofie Kandidatexamen

Handledare:

Extern handledare: Jan-Owe Nilsson Kalmar Lantmän Intern handledare: Eva Pohl Högskolan i Kalmar Examinator: Professor Bo Carlsson Högskolan i Kalmar

Abstract

Kalmar lantmän is a large company with a large energy consumption, producing mainly ceral based feed; Nötfor, Piggfor, Pullfor and Fårfor.

Kalmar lantmän has been ordered by the environmental authorities to prepare an energy saving plan, to further a continued development towards becoming a more energy efficient enterprise. This is a proposal on how to extract data on the present performance, how to design

an energy saving plan and how to save energy. The present energy performance at Kalmar lantmän is compared to a similar enterprise.

Recommendations in this thesis are mainly based upon experiences from reports from Energikontor Sydost Energy Agency of southeast Sweden, Energimyndigheten and

Innehållsförteckning

Introduktion och syfte………sid 5 Bakgrund………....sid 5 Material & metod………...sid 7 Beskrivning av verksamheten………sid 7 Energikartläggning……….sid 8 Energikonsumtion per år………..sid 8 Mätare i produktionsprocessen………sid 8 Genomförda och planerade åtgärder………sid 8 Rekommendationer för effektiviserings- och besparingsåtgärder……..…………...sid 8 Enkla tip för att få koll på energiförbrukningen………...sid 10 Jämförelse med liknande företag………..sid 11 Diskussion……….………...sid 12 Erkännande………...sid 14 Referenser……….…....sid 14 Bilaga 1 Flödesschema över processen i Kapten……….…………sid 16 Bilaga 2 Nattvandring……….……….sid 17 Bilaga 3 Beräkningar……….……..sid 19 Bilaga 4 Siffror från Kalmar Lantmän för 2008………..…sid 25 Bilaga 5 Svenska foder jämförs med Kalmar Lantmän………..…...sid 26

Bakgrund

Svenska företag har en hög energikonsumtion jämfört med liknande verksamheter i andra länder, vilket beror på att vi har haft förhållandevis låga energikostnader. Därför finns stora

besparingsmöjligheter genom att arbeta med energifrågor. I studier som har utförts visade det sig att företag kan minska sin energiförbrukning upp till 40 procent; Det kan motsvara besparingar på flera miljoner kronor per år, beroende på företagets storlek och konsumtion (Lunder).

Idag arbetar många företag med att försöka bli mer enegieffektiva, både för att bli mer

konkurrenskraftiga och för att minska påverkan på miljön. Ofta är industrierna stora med många olika processteg eller mycket olika utrustning. Det finns tyvärr allt för få mätare installerade. Därför har de flesta svårt att förklara hur de förbrukar sin energi och då även veta vilka sparande åtgärder som skulle vara enkla att genomföra för att kunna sänka konsumtionen.

Bland annat arbetar länsstyrelserna, Miljösamverkan Sverige och Energimyndigheten med att informera företagen om hur de kan gå till väga för att komma igång med sin kartläggning av verksamheten, samt tips om vad som kan vara lämpligt att börja mäta på. De har även ökat

pressen på företagen och kräver någon form av energiplan som visar på att företaget arbetar aktivt för att spara energi och miljön.

De större verksamheterna i vårt samhälle måste lämna in en energiplan i samband med tillståndsansökan, därför att kommunerna själva gör energiplaner för samhället. För att

kommunerna ska kunna redovisa deras arbete med energieffektivisering krävs en helhetsbild av arbetet för samhället.

En stor energikonsument bland företagarna är tryckluften. Elektrisk utrustning har en

verkningsgrad upp mot 90 procent, tyckluftsdriven utrustning har en slutlig verkningsgrad på ca 10 procent, alltså 90 procent av energin går till spillo. Redan när kompressorn komprimerar luft försvinner ca 80 procent av verkningsgraden och ytterligare 10 procent försvinner genom läckage från ledningarna (Marie Jönsson). Mycket av den tillförda energin för att producera tryckluft avgår som värmeenergi, under rätt betingelser kan den värmen till stor del tas till vara på och utvinnas som 90° C varmt vatten (Tryckluftslösa fabriken), om det skulle vara till nytta för företaget.

Läckage på ledningar är svårt att undvika då de uppkommer av slitage, men många gör inget åt det. Ett hål på 1 millimeter innebär ett läckage på 1,2 liter per sekund, som är detsamma som en effektförlust på 0,5 kW. Ett hål på 5 millimeter innebär ett läckage på 31 liter per sekund, vilket är detsamma som en effektförlust på 12 kW. Kompressorerna står och arbetar mycket i onödan och kostar därför onödigt mycket pengar. Tryckluften används mycket idag trolgtvis för att den finns där, många företag skulle kunna ersätta tryckluften och därmed minska sin

Introduktion och syfte

Kalmar Lantmän är en utav Kalmars större energikonsumenter. De producerar i huvudsak spannmålsbaserat foder som Nötfor, Piggfor, Pullfor och Fårfor.

Lantmännen har fått i uppdrag att uppföra en energiplan i samband med tillståndsansökan, som ska visa på besparingsåtgärder för fortsatt utveckling mot en mer energieffektiv industri. Detta är ett förarbete med förslag på hur energiplanen kan komma att se ut. Lantmännen står för informationen som bearbetas och jämförs med liknande industri.

Detta arbete har framställts utifrån rapporter och dokument från Energimyndigheten, Energikontor Sydost och Miljösamverkan Sverige.

Syftet med arbetet är att påbörja en energikartläggning och energiplan samt att ge förslag på hur arbetet kan fortgå, med bland annat exempel på vad för besparingsåtgärder som kan

energiförbrukning drastiskt. Trots att det är en rätt stor investering att köpa in elektrisk, eller annan utrustning, talar ofta livscykelkostnaden för den icke tryckluftsdrivna utrustningen. Det beror på bland annat investeringar i kompressorer, underhåll av maskinpark, driftkostnader och arbetseffektivitet (Tryckluftslösa fabriken).

Belysning utgör upp till 20 procent av idustriernas energiförbrukning, den står ofta på i stora lokaler utan att det egentligen behövs. Genom att styra belysningen med timer eller

rörelsedetektorer kan upp till 40 procent av energin sparas. Gamla ammaturer och lysrör drar också onödigt mycket energi, om det var länge sedan dessa sågs över kan företag spara en hel del på mer moderna energieffektivare belysning (Höök).

Med styrning, underhåll och rätt dimensionering av utrustning kan företag spara en hel del. Fläktar och ventilation som står på istället för att regleras efter behov, det är tryck i

tryckluftssystemet vilket kräver att kompressorena få stå och arbeta, trots att tryckluften inte används. Datorer och annan utrustning står på utan att det brukas och lika så är värmen på som vanligt trots att ingen befinner sig i lokalen över helgen. Alla dessa ”vanliga” saker är sådant som kan regleras, med mer eller mindre enkla medel och spara mycket med energi. Kalmar lantmän förbrukar ungefär 1 500 kWh i timmen när processen är igång. Under helgdagar eller andra dagar då produktionen ligger nere förbrukar de mellan 280 och 320 kWh per timme (tidrapporter från Kalmar lantmän). Vad detta beror på kan företaget kanske få reda på genom att göra en såkallad nattvandring i lokalerna, hur den går till står beskrivet nedan.

Vart börjar man då, som ett stort företag, med att få ordning och reda på all data och information för att sedan kunna gå vidare i sitt arbete mot en mer energieffektiv industri? Det är lättast om man först samlar all information företaget har om sin energiförbrukning och energiavtal, ett bra dokument för detta bifogas i bilaga 3, ”Beräkningsunderlag”. Det är lätt att få en överblick av vilken information företaget redan har och vad företaget kan behöva ta reda på eller vilka mätningar som kan behövas göras.

Ett annat bra alternativ kan vara att göra en energikartläggning efter exempelvis modellen i rapporten ”Energifrågor vid tillsyn Handledning” som framställts av Miljösamverkan Sverige, där tas det även upp vad energiplan går ut på. Energikartläggning och energiplan är inte så invecklat som det låter. Det handlar om att sammanställa den informationen som företaget redan har och använda sig utav den i sin planering. Energikarläggning går i stort ut på att sammanställa vad som drar energi i verksamheten och hur mycket som går åt. Vad för slags energi brukar vi och hur mycket? Vad är våra mest energikonsumerande processer och hur mycket förbrukar de per år? Vilka är våra största stödprocesser, till exempel uppvärmning, tryckluft och belysning, hur mycket förbrukar dessa per år (det är oftast i stödprocesserna som besparingar kan göras)? Alstrar vi själva någon värmeenergi som vi kan ta till vara på och återanvända? När företaget väl fått lite ordning på sina uppgifter och fått de samlade så att man enkelt kan få en överblick av verksamheten, kan fortsatt arbete planeras. Fortsatt arbetet kan vara ”nattvandring”, att gå runt i lokalerna då ingen verksamhet pågår för att se över vad som står på utan att det egentligen behövs och som kanske kan stängas av eller ställas ner i effekt. Annat fortsatt arbete kan vara att planera och utföra mätningar på utrustning, för att utföra beräkningar på vinst i åtgärder, att uppföra en energiplan. Energiplan går ut på att planera förbättringar och åtgärder för att få ner

energikonsumtionen. Vilka är de största effektiviserings- och besparingsåtgärdena vi kan utföra? Hur kan vi minska vår konsumtion av fossilt bränsle? Vilka åtgärder har vi gjort de senaste åren (ca 3 år) för att minska energiförbrukningen och användningen av fossilt bränsle? Vilka åtgärder har vi planerat att utföra de närmsta åren? Hur har arbetet för energiarbetet organiserats?

Material & metod

Kalmar Lantmän stod för att samla ihop data som registrerats över diverse mätare i fabriken. Bo Lorentzon var kontaktmannen för Kalmar lantmän som bidrog med att samla in

informationen, för att meddela den vidare.

Insamlad data jämfördes med Svenska foder, för att se hur företaget ligger till inom energiförbrukningen för foderproduktion i kWh/ ton foder, se figur 1, 2 och 3.

Energirådgivaren Marie Jönsson i Kalmar kom med goda förslag och råd på vägen, till stor del med att visa vart information fanns att hämta.

Interna handledaren, Eva Pohl, stöttade med tips och råd vart information kunde finnas och vad som kunde vara av intresse att fördjupa sig i, samt hjälp vid rapportskrivningen.

I ett möte med Lantmännen resonerades fram vad mer företaget kunde vara intresserat av och arbetet diskuterades.

Arbetet med att samla in data och information tog längre tid än förväntat. Eftersom det sedan tog tid att sätta sig in i alla uppgifter blev det dessvärre ingen tid över till mätningar. Mätningar ska helst utföras under en längre tid och vid lämplig tidpunkt, för att få ut så mycket som möjligt utav mätningarna. Detta blir ett kommande arbete för Kalmar lantmän.

Beskrivning av verksamheten

Spannmål som transporteras med lastbil tippas ner genom galler till intagningsgropar. Spannmål som transporteras med fartyg överförs med hamnkran och fasta transportörer i slutna system för att minska damning. Under skördetid behöver spannmålet behandlas för att bli lagringsdugligt, detta görs genom att det rensas med luft och såll samt torkas. Lagringen sker i planmagasin och silor.

Torkning sker med hjälp av varmluftstorkar (6st i 2 byggnader). Luften renas i centrikloner innan den släpps ut.

Flytande råvaror kommer med tankbil och lossas via anslutningsslang och leds vidare genom rörledningar till invallade lagringscisterner. Lagringskapaciteten ligger på 75 000 ton torra råvaror och 250 ton flytande (fett och melass). Till lagerbehållarna hör in- och utmatningssystem med fasta transportörer, elevatorer och vågbehållare. Stofthaltig luft från transportörer och

behållare renas genom spärrfilter.

Från silor eller annat lagringsutrymme transporteras råvarorna till råvarubehållare.

Riskråvaror testas för salmonella, hittas salmonella syrabehandlas de och testas åter igen efter 2 dagar. Syran köps i 1000-liters containrar och förvaras inomhus på invallat område.

Råvarorna transporteras direkt eller via kvarn eller kross till doserbehållare. I kvarnen avskiljs sten och metall med hjälp av stenavskiljare och magnet. Råvarorna vägs in transporteras vidare till blandaren. Där blandas det med fett och melass. Blandningen går vidare till förbehållare innan det transporteras vidare till pressen för pelletering. En del pellets får extra fettlager efter

Energikartläggning

Modellen för denna energikartläggning finns i rapporten ”Energifrågor vid tillsyn Handledning” från Miljösamverkan Sverige. I den modellen ingår även en tabell för omräkning av

energiinnehåll för olika bränslen.

Kalmar lantmän Kapten

Energikonsumtion per år:

Elmätare i produktionsprocessen: T3 (matarskruv, konditionör, två

pelletspressar, kyl, kross och sikt)

2 725 MWh/år T6 Silo & N1 (mjölbehandling, matarskruv,

kontitionör, kyl, kross och sikt)

1 309 MWh/år

T4 (fabrik, kvarn & torkpanna) 1 208 MWh/år

N1 stigare (transporter i fabrik) 439 MWh/år

Att uppgifterna inte blir detsamma, användning av elektrisk energi och summan för elmätare, beror på att en del utrustning som går in under mätningen för elmätarna inte ingår i den totala mätningen för Kapten, exempelvis mäts silon för sig.

Se Bilaga 1 med flödesschema över produktionen samt mätare för energiförbrukning. Se bilaga 4 för förbrukningsdata.

Genomförda och planerade åtgärder

Åtgärder som har utförts eller förbereds för att sänka konsumtionen av energi och minska energikostnaderna. Dessa åtgärder ska sammanställas och följas upp i Kalmar Lantmäns energiplan. Dessa finns dokummenterade att de är utförda, men inte samlade för att ingå i en energiplan.

• Sedan år 2006 har elmotorer bytts ut till EFF1-klassade motorer och större motorer till lågenergimotorer, detta ska spara energi.

• Äldre oljepanna byts ut mot en som förbränner gasol, har högre verkningsgrad med möjlighet att övergå till förnyelsebar energikälla i senare skede.

• Frekvensstyrning av kvarnar, ampassar varvtalet på utrustningen utefter vad som behövs. • Mindre efterbehandling av färdiga produkter, sparar in på energin då behandlingen inte

blir lika långvarig.

• Förbereder för byte av ställverk.

• Undersökningar av alternativa energikällor, för att få ner elförbrukningen och förbränningen av fossilt bränsle.

• Förhandlingar om energiavtal pågår, för att sänka kostnaderna för energin.

Användning av elektrisk energi 4 272 MWh/år

Rekommendationer för effektiviserings- och besparingsåtgärder

Denna sammanställning har gjorts utifrån litteraraturstudier, med åtgärder som kan vara relevanta för Lantmännen i Kalmar.

• Se över tryckluften: behövs den verkligen eller går den att ersätta med eldriven utrustning istället? Kompressorerna förlorar redan i kompressionsprocessen ca 80 % av

verkningsgraden. Där efter förloras ytterligare ca 10% verkningsgrad genom läckage och så vidare, kvar blir ca 10% som utnyttjas av tryckluften. Även då tryckluften är i avlastat läge drar kompressorerna mycket energi, ca 40% mot vad den drar då den används. Stäng av kompressorerna då de inte används! Jämfört med detta har eldrivna verktyg en

verkningsgrad på 70-90% (Marie Jönsson).

En fördel med tryckluft är att värmen som alstras under kompressionen går att ta till vara på. Det går att utvinna upp till 90° C varmt vatten under rätt betingelser (Tryckluftslösa fabriken).

• Styrning av doseringspumpar och ventiler: genom att styra doseringspumpar med

elmotorer eller elektromagneter undviks onödiga kostnader på grund av läckande rör och slangar.

Med ventilställdon blir spjällen mer lättmanövrerade. Tryckluftsdrivna spjäll har ofta en fördröjning från signal till att ventilläget ändras, samt att systemen läcker och drar onödig energi.

• Styrning av de olika stegen så att inget står och går i onödan: transportband står och går tomma eller krossar sönderdelar ingredienser mer än vad som krävs. Att spara energi handlar om att kontrollera hur mycket energi som förbrukas, att styra processer så att inget står och går utan förtjänst. En del utrustning kanske kan styras automatiskt, som till exempel varmluftstorkar och fläktar? Be ert elbolag om en timredovisning av er

elkonsumtion och jämför denna med driften av verksamheten, går det åt energi då produktionen inte är igång? Vad beror detta på? Är det något som ni skulle kunna stänga av eller strypa energiflödet till?

• Belysning: om belysningen är av äldre modell kan den sparas in en större mängd energi genom att byta amaturer eller endast byta till energisnålare lysrör. Lokalens yta är stor, kanske är det onödigt att det står tänt där då det inte befinner sig någon personal på platsen för tillfället. Rörelsedetektorer som styr när belysningen ska vara av eller på kan vara en alternativ lösning.

• Är pumpar och fläcktar i rätt dimension och i god kondition? Det är viktigt att underhålla och se efter utrustningen samt rengöra filter, annars kan det medföra onödigt hög

energiförbrukning.

• Se till att använda kompetent personal som kan helheten i systemet vid service eller reparationer, som företag för drift och underhåll. I många system är det viktigt med balans för att det ska funger mest energieffektivt. Därför kan företaget gå med mer förlust än vinst i att anställa en fackman som bara är kompetent till delar av systemet.

• Effektstyrning: Genom att ha varvtalsreglering på motorerna och fördela effektuttaget så att all utrustning inte startar upp samtidigt, kan företaget minska toppeffekten. Detta kan medföra att företaget kan sänka sin huvudsäkring, vilket kan ha en betydande ekonomisk förtjänst. Men bara att ha varvtalsreglerig på motorerna sparar i många fall en hel del energi.

• Se över isoleringen av uppvärmda respektive nerkylda lokaler. Bristfällig isolering är en stor bidragande faktor till högre energiförbrukning. Tänk även på att isolera rör som leder värmen eller kylan, korta sträckor oisolerad ledning gör stor skillnad.

• Engagera personalen i arbetet med att spara och effektivisera. Kan de komma på idéer om åtgärder?

• Finns det möjlighet att återcirkulera eller använda värmeenergi som produceras i något eller några av produktionsstegen? Mycket energi kan ofta sparas in på tappvarmvatten och uppvärmning av lokaler.

• Vid investering i ny energikrävande teknink, be om livscykelkostnadsanalys på

utrustningen och den bör även ingå i lönsamhetsberäkningen. En dyrare investering lönar sig ofta fort i lägre driftkostnader

• För att kunna fortsätta utvecklas till ett mer energisparande företag behövs mer dokumentering över energiåtgången i fabriken. Fler mätare och en uppföljning av hur energin används samt ökar eller minskar i åtgång över åren. Vad har olika åtgärder för effekter och vart ser det ut att gå åt för mycket energi? Sätt upp en strategi för fortlöpande underhåll och utse en som är mer ansvarig för att följa upp denna!

Enkla tips för att få bättre koll på energiförbrukningen

Hur går man då enklast till väga för att få mer koll på industrins energiförbrukning? Att se över industrins förbrukning på ”tomgångsläge” har hjälpt flera stora företag att spara upp till 40% av den totalt förbrukade energin. Genom att vandra runt i fabriken när produktionen inte är igång kan man upptäcka vad som står och går utan att det egentligen inte finns någon orsak till det. Som till exempel att det är tryck på tryckluftssystemet eller att ventilation och uppvärmning står på normaldrift trots att det inte behövs.

Många företag har fortfarande idag dålig koll på hur deras energi förbrukas. Med några få mätare i hela produktionssteg är det svårt att få en inblick i vad det är som förbrukar energin och vart eventuella besparingar är möjliga. Genom att sammanställa de uppgifter företaget redan har tillgång till, eller med enkla medel kan få tillgång till, har företaget genast en bättre uppfattning om produktionens energiförbrukning. Att sedan utveckla detta med enkla mätningar medför att företaget snart vet vilken eller vilka besparingsåtgärder som lönar sig.

I bilaga 2 och 3 finns dokument som energirådgivare Marie Jönsson bidragit med. De är lätta att följa och har bra tips på vad som behövs och vad ni som företag kan tänka på vid er

Jämförelse med liknande företag

Ur Svenska foders ”Att skörda framgång”, redovisar de mätvärden på deras förbrukning av energi per ton foder. Där redovisas även planer för åtgärder för att få ner energiförbrukningen så att företaget kan bli mer konkurrenskraftigt.

Svenska foder tillverkar ca 390 000 ton foder per år i fyra foderfabriker. Kalmar lantmän producerar ca 210 000 ton år 2006, varav ca 100 000 ton tillverkas i fabriken Kapten. För att få en aning om hur Kalmar Lantmän ligger till med sin energikonsumtion, jämförs därför dessa två företags förbrukning för år 2006.

Totalt kWh/ton tillverkat foder

50 55 60 65 70 75 80 85 90 95 100 k W h Lantmännen Svenska foder

Figur 1. Svenska foder har en något högre energikonsumtion per totalt tillverkat ton foder.

El kWh/ton tillverkat foder

0 10 20 30 40 50 60 k W h Lantmännen Svenska f oder

Gas och olja kWh/ton tillverkat foder

20 25 30 35 40 45 50 55 kW h Lantmännen Svenska foder

Figur 2 och 3. Elförbrukningen är högre för Lantmännens foderproduktion, men förbrukningen av gas och olja är större för Svenska foder.

Utifrån dessa data har Svenska foder en något högre energikonsumtion per tillverkat ton foder. Elförbrukningen är lite högre för Lantmännens foderproduktion, men förbrukningen av gas och olja är större för Svenska foder. Att det varierar lite i energikonsumtion mellan företagen beror troligtvis till stor del på att de producerar olika slags foder, samt att de använder sig av olika drivmedel för utrustningen. Svenska foder ser ut att använda sig av mer gas och olja, Lantmännen använder iställer mer el för sin produktion.

Diskussion

Att jämföra Svenska foder och Kalmar Lantmän när det gäller energikonsumtion, är inte riktigt rättvist. Tillverkning av olika foder har olika energiförbrukning beroende på ingredienser och dess behandling. Siffrorna från Svenska foder är inte heller särskilt exakta och hur de har mätts upp vet jag inte. De är endast med i rapporten för att på något sätt visa hur Kalmar lantmän ligger till i sin energiförbrukning jämfört med liknande industri. Siffrorna visar ändå relativt lika resultat, så att ett ton foder förbrukar ungefär 90 kWh idag, oavsett vilket bolag som producerar det. Sedan är det viktigt att ha i åtanke att arbetet med att reducera konsumtionen av energi pågår konstant, de närmsta åtgärdena för Lantmännen finns uppunktade under genomförda eller

planerade åtgärder. Under tiden denna rapport skrevs utfördes flera åtgärder i den listan, som till exempel att installera gasolpannan. Siffrorna som jämförs ovan i figur 1 till 3 är från år 2006, sedan dess har med all säkerhet båda företagen gjort flera energisparande åtgärder.

Företagen har få mätare, ofta bara på nyare utrustning och för hela byggnader. Det medför att det är svårt att säga om någon utrustning drar mycket eller lite energi, för mätvärden finns oftast bara för verksamheten som helhet. Visst finns det krav på företagen, de ska lämna miljörapporter och förnya samt söka tillstånd till tillsynsmyndigheter och andra nämnder. Informationen om energisparande åtgärder, energiavtal och planering finns på företagen, men utspridd i flera uppgifter som företaget ska utföra. Det som behöver göras är att sammanställa den information som finns och få en helhetsbild av verksamheten, vad har vi gjort, vad kan vi göra här näst, finns det något vi bör utforska mer? Energikartläggning och energiplan är rätt nya begrepp för

företagen och kan säkert kännas som stora och svårhanterliga uppgifter. I vilken ände börjar man i en stor fabrik där all möjlig utrustning finns? Vilken av all data som finns är av intresse och hur ska den behandlas för att säga oss något? Nya uppgifter innebär nya utmaningar, som kräver tid att sätta sig in i som kanske inte alltid finns.

De dokument jag har kommit över som ”Energikartläggning och energiplan” av

Miljösamverkan Sverige, samt ”Nattvandring” och ”Beräkningsunderlag” från Marie Jönsson, tycker jag verkar vara väldigt bra underlag för att företagen ska komma igång med sina

energiplaner. Det finns bra rubriker som visar på vad som kan vara av intresse att kolla på inom olika verksamheter och även hjälp med tillvägagångssätt för mätningar som kan bli nödvändiga. Både Energimyndigheten och Miljösamverkan Sverige, som är ett samarbete mellan

länsstyrelserna i Sverige, har bra rapporter som kommer med spartips och visar på studier som redan är gjorda på företag. Där finns konkreta bevis på att företag med enkla åtgärder kan spara mycket pengar och samtidigt spara mycket på vår miljö.

Kalmar lantmän har kommit långt i sitt arbete med energisparande åtgärder. Under tiden detta arbetet utfördes gjordes flera förbättringar, så arbetet går framåt med stora kliv. Det som med all säkerhet inte bara Kalmar lantmän har problem med är att inte ännu har fått in rutinen med att dokumentera sina effektiviseringsåtgärder som energisparande åtgärder som faktiskt ingår i deras ”Energiplan” under ”utförda åtgärder”. Under mötet med några berörda kom de på att de faktiskt hade utfört en hel del åtgärder utan att tänka på att det ingick i deras energiplan.

Åtgärder görs idag för att effektivisera processerna, uppföljning av dess effekter i energibesparing utförs mindre noggrant, vilket annars säkert hade varit positiva siffror för företaget att redovisa. Det som krävs är mer information ut till företagen som behöver hjälp med

att komma ur startgroparna och få råd och tips om sin energikartläggning, samt få rutin på sin energiplan. ”Alla är vi barn i början”.

Kalmar lantmän behöver sammanställa den information det redan har och se över vilka eventuella mätningar som till en början kan vara av intresse för företaget. Är det något som kanske drar onödigt mycket energi? En bra början är nog att ta del av de dokumenten jag har nämnt i texten ovan för att få råd och stöd i hur man ska gå till väga. De kanske inte passar helt till verksamheten, men det är en början som kan leda till egna idéer och funderingar.

De besparingsåtgärder jag tror passar bäst för just lantmännen är bland annat att se över tryckluften. Det går inte att få alla ledningar konstant täta, läckage beror på slitage och dessa behöver därför ses över med jämna mellanrum. Håll så god kondition på ledningarna som möjligt så sparar företaget säkert en hel del. Kanske kan tryckluftsutrustningen bytas ut till eldriven eller hydralisk utrustning. Några exempel på annan utrustning som jag fann i rapporten ”Tryckluftslös fabrik” var elmotorer, elekromagneter och ventilställdon. Dessa medförde högre verkningsgrad och även mer lättstyrda processer. Med tryckluft finns alltid läckagen som kostar en del av verkningsgraden, samt att det kan bli fördröjning mellan signal till utrustningen till det att förändringen blir utförd. Både förluster i verkningsgrad och fördröjningar i processens olika steg kostar pengar.

Är det något som står och går i onödan? En så kallad ”nattvandring” kan vara nyttig för att se, vad kan vi styra av och på? Är det något som står på hela tiden fast det inte behövs?

Belysningen, står den på i lokaler som ändå är folktomma? Kanske behöver inte all belysning släckas ute i fabriken när personalen sitter i kontrollrummet, men rörelsedetektorer på en del belysning kanske kan vara en idé? Att lite belysning finns under produktionstimmarna, men att arbetsbelysning endast är på när personalen är i lokalen.

Försök att engagera personalen i energibesparingsarbetet. Ha möte med personalen som befinner sig ute i produktionslokalerna, har de tänkt på något som skulle kunna åtgärdas? Eller be anställda att fundera på någon möjlig åtgärd till nästa möte. Jag såg en bra idé ett annat företag hade under ett studiebesök, de hade satt upp en liten whiteboard i anslutning till ett personalrum där personalen fick skriva ner tankar om produktionen, som till exempel besparingsåtgärder eller effektivisering av processen. Tavlan får kollas av med jämna mellanrum och de förslag som kommit upp kan tas upp på möten, så att personalen känner att de har varit till någon nytta.

Detta arbete har verkligen varit intressant och mycket lärorikt. Från början hade jag inte en aning om vad en energianalys, energikartläggning eller energiplan handlade om. Jag trodde att industrier hade mätare på allt och att mitt arbete skulle gå ut på att analysera en massa siffror. Mitt arbete visade sig bli mer en handledning till en energikartläggning och början på en energiplan. Förarbetet med att samla in data och information, samt att sätta sig in i de uppgifter jag fick ifrån Kalmar lantmän och all information som Energimyndigheten och länsstyrelserna har till förfogande tog mycket tid. Från början hade jag fått en stor handling från

Energimyndigheten om hur man gör en energianalys och energiplan, den var tungläst och mycket svår att arbeta sig igenom. Under mötet med Marie Jönsson visade jag upp vad jag kommit fram till hittills och att jag hade försökt utgår från Energimyndighetens handledning. Hon sa genast åt mig att det inte är någon som använder sig av den eftersom den är så svårhanterlig, istället visade hon olika hemsidor och dokument jag kunde ha bättre nytta av.

Just att göra energikartläggning eller energiplan är inte så svårt om bara all data finns där. Tids nog efter mycket läsning förstod jag att problemet i att göra energiplan inte ligger i själva energiplanen, utan hur man tar sig dit.

Efter mötet med energirådgivare Marie Jönsson i Kalmar förstod jag att problematiken för företag idag är att detta är ett så nytt påfund att ingen riktigt än har rutiner för hur de ska göra. Att

företag idag inte har tillräckligt med data för att göra en fullgod energikartläggning, utan de får påbörja en och utveckla den med fortsatta mätningar. Med ledtrådar till vart jag kunde finna information började mitt arbete ta form och jag kände att jag äntligen kom någon stans och fick ut något utav det jag gjorde.

Nu önskar jag Kalmar lantmän lycka till och hoppas att mitt arbete ska vara en god grund för ert fortsatta arbete!

Erkännande

Ett stort tack till Kalmar lantmän som gav mig den här chansen att få hjälpa dem i sitt

miljöarbete. Ett extra stort tack till Bo Lorentzon som har varit min kontaktman och hjälpt mig få fram uppgifter.

Tack till energirådgivare Marie Jönsson som var till stor hjälp med att få mig på rätt spår med arbetet.

Tack till min interna handledare Eva Pohl på högskolan i Kalmar som stöttat mig igenom arbetet och kommit med goda råd när de behövts som mest.

Tack till professor Bo Carlsson på högskolan i Kalmar som är min examinator.

Referenser

Svenska foder 14/4 -09

www.vgregion.se/upload/Regionkanslierna/Milj%C3%B6sekretariatet/Kurser%20och%20konfer enser/Energisession/Session%208%20Per-Anders%20Lindqvist.pdf?epslanguage=sv

Energimyndigheten, ”Stärk konkurrenskraften med miljöampassade besparingsåtgärder. Energihushållning i industrier” Uthållig kommun, 2007, Östertälje tryckeri

Länsstyrelserna, Miljösamverkan Sverige, ”Energifrågor vid tillsyn Handledning”, Ingela Höök, Oktober 2007

Energimyndigheten, ”Minska företagets energianvändning” 2006, Örtäljes tryckeri Miljösamverkan Västra Götaland, ”Energifrågor i tillsyn, prövning och fysisk planering”, Cecilia Lunder, December 2006

Energimyndigheten, ”Tryckluftslösa fabriken”, 2003

IVF Industriforskning och utveckling AB, ”Konkreta verktyg och energitips”, AnnaKarin Jönbrink, 2006

Beräkningsunderlag, Mikael Söderström (från Marie Jönsson) Nattvandring, Mikael Söderström (från Marie Jönsson)

Bilaga 1

Trsp med lastmaskin

Beh 198

rör med vridförd, tvåvägsförd och spjäll Snäckskal

Provuttag Trsp med bil

Elevator, kedje- och skruvtrsp samt

27,2 Utlastning 13 Doserbehållare 14 Doseringsvåg 14,1 Recept 10,2 Våg Båtintag SP mottagning Råvarugrop 1,4 Båtintag 9 Magnet 10,1 Våg Lagerkontroll 11 Syraskruv 12 Råvarusilo 1,3 Sp grop silo Kaptenen 4 Spannmålssilo 6 Förbehållare Kvarn Flytande råvara Handpåslag 1,1 Lager 3 Torkning 1,6 Planlager 13,2 Doserbehållare 2 Rensning 1,5 Råvarugrop fab Kaptenen 17 Magnet Sikt 1,2 Tank 5 Råvarubeh 7 Magnet 8 Kvarn T4 7,1 Beh 220 Högsilo Kyl 3 19,1 Förbeh 200 19,1 Matarskruv T3 20,1 Konditionör T3 20,3 Ånga 21,1 Pelletspress T3 22,1 Kyl T3 Se Säckning 19,2 Matarskruv N1 20,2 Konditionör N1 21,2 Pelletspress T3 22,2 Kyl N1 19,2 Förbeh 199 4 27,1 Utlastning 23,2 Kross N1 22,3 Utomhusluft 23,1 Kross T3 15 Förbeh blandare 16 B3 T3 18,1 Mjölbeh 161--164 171--178 N1 15,1 Låda 16,1 Beh 201--203 18,1 Lådvändare 24,5 Beh 198 Konditionör 26 Färdigvarubeh 24,1 Sikt T3 24,2 Sikt N1 24,3 Retur låda 25,1 Blandare 4

Bilaga 2

Nattvandring

Checklistan är avsedd att användas för att sänka tomgångsförbrukningen, d v s den mängd energi som används utanför produktionstid. Normalt avses nätter, helger och semester. Välj ett lämpligt tillfälle när ingen produktion och inga servicearbeten förekommer. På Volvo i Torslanda kunde man spara 10 miljoner kronor om året, eller motsvarande 40 % av den totala energiräkningen, på att sänka tomgångsförbrukning!

Börja med att uppskatta den totala tiden under året då ingen produktion eller servicearbeten förekommer.

Hur stor är den totala tomgångstiden per år? Vid vilken tidpunkt genomfördes nattvandringen?

Checklista

Alla punkter kanske inte kan appliceras på just ert företag. Hoppa då över dessa punkter. Står maskiner på tomgång, i viloläge eller i normalläge?

Vilka och varför?

Är tryckluftsystemet trycksatt? Varför?

Om systemet är trycksatt, hur mycket läckage är det? Det hörs ganska bra om det är hål eller läcker vid ventiler och liknande. Är hydraulpumpar eller motorer igång?

Var och varför?

Är ventilationen igång på normaldrift? Är punktutsug igång?

Behövs det ventileras utanför produktionstid?

Är uppvärmningssystem igång (uppvärmning av lokaler, vätskor)? Var och varför?

Står fönster, dörrar eller portar öppna? Var och varför?

Är belysning mer än nödljus på i någon del av lokalerna? Var och varför?

Är datorer påslagna på kontor och andra ställen? Varför?

När du gått igenom checklistan, kan du se områden som förbrukar onödig energi?

Om det finns tidur installerade i syfte att spara energi genom att stänga av belysning, sänka ventilationsflöden, uppvärmning eller annat, kontrollera att dessa fungerar och är inställda på rätt sätt.

Bilaga 3

Beräkningsunderlag

Dokumentet syftar till att ta fram statistik, mätvärden och andra data som skall fungera som beräkningsunderlag. Målet är att få en grundläggande kontroll på vilken och hur mycket energi som köps in och hur den används. Underlaget skall också kunna användas till att ta fram intressanta nyckeltal och belysa problemområden. Dokumentet är generellt och alla punkter passar kanske inte in på er verksamhet. Hoppa då över dessa punkter. För att kunna genomföra detta behöver du tillgång till en elmätväska och en termometer. Ett annat mätinstrument som kan vara bra att ha är en luxmätare.

1 F

Hur många anställda har företaget?

Hur stor yta använder produktionen inklusive lager?

Hur stor yta använder kontorslokaler och annat som inte är direkt produktionsrelaterat?

Hur mycket produceras/bearbetas på företaget per år? (Utveckla gärna på raderna nedan.)

2 E

Börja med att ta fram de senaste två årens fakturor avseende bränslen, el, fjärrvärme och vatten. Tag dessutom fram de gällande avtalen för dessa. Svara sedan på följande frågor.

2.1 BRÄNSLEN

Vilka bränslen eldar ni i egna pannor? Vem levererar bränslen till er?

Hur mycket av respektive bränsle köper ni in varje år (ton eller m3)? Vad är kostnaden för dessa bränslen (per ton eller per m3)?

2.2 EL

2.2.1 ALLMÄNT

Vilken är er el-leverantör?

Vad har ni för abonnemang (säkringsstorlek)? När upphör avtalet att gälla?

Är avtalet av fast eller rörlig typ? Hur stor är den abonnerade effekten?

Har ni under de senaste två åren betalat straffavgift för uttag över effekttaket?

I så fall när och hur mycket har det kostat?

Vad är det för nummer på leveranspunkten för el?

2.2.2 ELENERGI

Vad betalar ni för rörlig/fast avgift per kWh? Vad kostar elcertifikatet per kWh?

Vad är energiskatten per kWh?

2.2.3 ELNÄT

Vad betalar ni för fast avgift per år (abonnemang/nät)?

Vilken är den rörliga kostnaden per kWh (överföringskostnaden)?

2.3 FJÄRRVÄRME

Vilken är er fjärrvärme-leverantör? Hur stor är den abonnerade effekten? Vad betalar ni för rörlig avgift per kWh? Vad betalar ni för fast avgift per år?

2.4 ÖVRIG TILLFÖRSEL

Om ni använder er av frikyla, vad används den till? Hur stor är den årliga kyleffekten från frikyla?

Hur ser tillförseln av frikyla ut? (kall uteluft, snö, vattendrag)

Tag nu kontakt med din elleverantör och din fjärrvärmeleverantör och be att få följande uppgifter för respektive leveranspunkter för de senaste två åren:

Energiuttag årsvis, månadsvis och dygnvis Effektuttag årsvis, månadsvis och dygnvis

Dessa data levererar de normalt sett i Excel-format vilket är lämpligt för att göra diagram för vidare analys.

Nu har du all information du behöver avseende tillförsel av energi. Nu skall vi ta reda på vad som händer med den tillförda energin.

Användningen kommer att delas upp i två avsnitt, ett avsnitt som behandlar stödprocesser och ett som behandlar produktionsprocesser. Stödprocesser är processer som inte direkt är kärnverksamhet medan produktionsprocesser är olika typer av maskiner och liknande. Denna uppdelning är viktig att göra av flera anledningar. För det första syns en ökning eller minskning av produktionen direkt i siffrorna för produktionsprocesser men knappast alls i siffrorna för stödprocesser. En fördubbling av produktionen ger ungefär en fördubbling av energianvändningen för produktionsprocesserna men bara ungefär 20-30 % för stödprocesserna. För det andra är det oftast bland stödprocesserna som de största energibesparingarna går att göra. Observera att drifttider och effekter endast behöver vara ungefärliga. Det är storleksordningen som är det viktiga att få fram.

För mätningar av energianvändningen bör du ha tillgång till en mätväska med eltänger och logger. En termometer behöver du också ha. Har du tillgång till luxmätare kan du använda dig av den också.

3 E

3.1 TRYCKLUFT

Sätt igång mätningar på tryckluftkompressorer. Använd eltång för att logga kompressorernas drifttider och energianvändning över dygnet. Gör mätningar minst en vecka. Registrera alla uttag av tryckluft.

Hur stor drifttid har de på årsbasis?

Stängs kompressorerna av under icke produktionstid? I så fall när och av vem?

Hur mycket energi förbrukar kompressorerna per vecka eller år (MWh)?

För samtliga tryckluftaggregat, fyll i nedanstående uppgifter:

Aggregat-benämning

Tillverkare Tillverkn.år Installationsår Kompressor-effekt

3.2 BELYSNING

Beräkningar av energiförbrukningen för belysning kan ske på två sätt. Har du möjlighet att mäta med eltång, gör det. Mät över minst en vecka. Ett annat sätt är helt enkelt att räkna armaturer och lysrör samt uppskatta drifttider utifrån styrningen av belysningen.

Hur många armaturer och lysrör/lampor finns installerade? Hur stor är effekten på respektive lysrör/lampa?

Vilken är den årliga drifttiden på belysningen?

Stängs belysningen av under icke produktionstid? I så fall när och av vem?

Hur mycket energi förbrukar belysningen per vecka eller år (kWh)?

Om du har tillgång till en luxmätare, gör mätningar på 15-20 olika ställen i lokalerna. Gå igenom både kontor, korridorer, lagerytor och produktionsytor. Både ställen där man normalt befinner sig och ställen som normalt är tomma. Skriv ner uppmätt ljusnivå på respektive ställen.

3.3 VENTILATION

Sätt igång mätningar på ventilationsaggregat. Använd eltång för att logga aggregatens drifttider och energianvändning över dygnet. Gör mätningar minst en vecka.

Hur många aggregat för allmänventilation finns?

Hur många punktutsug finns (förstärkt ventilation inte direkt kopplad till allmänventilationen som används för att lokalt föra bort värme eller partiklar)?

Hur stor är drifttiden på allmänventilationen? Hur stor är drifttiden på punktutsugen?

Hur mycket energi förbrukar ventilationen per vecka eller år (kWh)?

För samtliga ventilationsaggregat, fyll i nedanstående uppgifter:

Aggregat-benämning

Tillverkare Tillverkningsår Installationsår Märkeffekt

3.4 KYLNING

Inom vissa industrier finns stora kylbehov. Finns ett stort kylbehov hor er?

Hur kyls värmen i så fall bort?

Om kylning sker med kompressorer, hur mycket el förbrukar dessa per vecka eller år?

För samtliga kylkompressorer, fyll i nedanstående uppgifter:

Kompressor-benämning

Tillverkare Tillverkn.år Installationsår Kompressor-effekt

Köld-verkningsgrad

3.5 PUMPNING

Är hydrauloljepumpar anslutna till maskiner eller är de separat anslutna?

Stängs pumparna av utanför produktionstid?

3.6 TAPPVARMVATTEN

Om tappvarmvatten värms med varmvattenberedare, använd eltång och gör mätningar över minst en vecka för att utreda uttag och energianvändning.

Vad används tappvarmvatten till? Hur värms tappvarmvattnet?

3.7 LOKALKOMFORT

Börja med att mäta temperaturerna på 15-20 ställen runt om i lokalerna. Använd exempelvis samma ställen som vid luxmätningarna. Skriv ner temperaturerna.

På hur många av mätpunkterna är temperaturen över 20°?

3.8 INTERNTRANSPORTER

Med interntransporter menas både sådant som förflyttas med hjälp av truckar och liknande och sådant som förflyttas i motordrivna transportbanor.

Hur transporteras material inom fabriken?

4 E

Börja med att identifiera de största energislukarna inom produktionen. Exempel på energislukare är ugnar och pressar. Använd eltång för att mäta energiförbrukningen. Gör mätningar under minst en vecka.

Vilka är de största energiförbrukarna?

Hur mycket energi förbrukar respektive energianvändare under en vecka eller ett år?

Används el till något icke el-specifikt? (värmning, kylning, torkning etc.)

Bilaga 4

Siffror från Kalmar Lantmän för 2008

Elförbrukning Kapten 2008 T3 & Pelletspressar Konstat T 6 Silo (+utlast ning) + N1 Förbrukning kWh Konstat 720

07-dec Månad Tillv. Ton Kwh/ton 07-dec 35883,7 Förbr mån Ack år Jan 237216 11241 21,10 Jan 36056,1 124128 118368 Feb 185568 8777 21,14 Feb 36197,8 102024 220392 mars 245280 10621 23,09 Mar 36341,9 103752 322416 April 228000 11273 20,23 Apr 36458 83592 424440 Maj 228672 10908 20,96 Maj 36577,3 85896 526464 juni 216480 10219 21,18 Jun 36697,6 86616 628488 Juli 217536 9720 22,38 jul 36826,1 92520 730512 Aug 238848 11429 20,90 Aug 37084,6 186120 832536 Sept 247872 11006 22,52 Sep 37279,1 140040 934560 Okt 233376 11013 21,19 Okt 37418,2 100152 1036584 Nov 225600 11007 20,50 Nov 37566,4 106704 1138608 Dec 220800 9422 23,43 Dec 37702 97632 1240632 Totalt 2725248 1309176 T 4 (fabrik, kvarn + torkpanna) 720 N 1 stigare ( transporter fabrik) Konst. 240 Elförbru kning Förbrukning kWh Förbruk ning kWh Fabrik Kapten

07-dec Månad 07-dec Månad Ack. år Totalt Per/ton

Jan 99720 Jan 29040 29040 266256 23,69 Feb 83880 Feb 40896 69936 310344 35,36 mars 106632 Mars 41424 111360 393336 37,03 April 96696 April 37464 148824 362160 32,13 Maj 103968 Maj 38760 187584 371400 34,05 juni 92664 Juni 34392 221976 343536 33,62 Juli 96120 Juli 34272 256248 347928 35,80 Aug 109368 Aug 38136 294384 386352 33,80 Sept 106632 Sept 39600 333984 394104 35,81 Okt 106056 Okt 37008 370992 376440 34,18 Nov 106920 Nov 33336 404328 365856 33,24 Dec 99000 Dec 34536 438864 354336 37,61 Totalt 1207656 438864 Medel 33,86 El kWh fab K Olja kWh fab K El kWh silo K 2008 4272048 5210523 1316900

Bilaga 5

Svenska foder jämförs med Kalmar Lantmän

år kWh/ton el

kWh/ton gas/olja kWh/ton Svenska foder 2006 92 40 50 Kalmar