SAMHÄLLE–KULTUR– IDENTITET
Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivå
Kompetent men inte erkänd
En kvalitativ studie av utrikesfödda akademikers upplevelser
på arbetsmarknaden
Competent but not recognized
A qualitative study of foreign born academic´s experiences on the
Swedish labour market
Fridolina Hulthén
Jennifer Evald
Studie- och yrkesvägledarexamen 180hp Datum för uppsatsseminarium: 2018-05-30
Examinator: Roland Ahlstrand Handledare: Niklas Gustafsson
3
Sammanfattning
Utrikesfödda utgör 63 procent av arbetslösa akademiker i Sverige. Medan arbetslösheten sjunker för inrikesfödda ökar den för utrikesfödda. För att tillvarata kompetens hos utrikesfödda anordnar Arbetsförmedlingen kompletteringsutbildningar. Syftet i den här kvalitativa intervjustudien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är: Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden? Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid? Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Studien visar att informanternas karriär påverkats av migrationen till Sverige. Framtidsutsikterna är komplexa. De speglar både hopp och besvikelse. Informanterna upprätthåller sin karriäridentitet genom att fortsätta planera framtiden som yrkesverksam inom sitt utbildningsområde men vägen till arbete är lång. Karriäranpassningsförmågan öppnar möjligheter på arbetsmarknaden men informanterna behöver kompromissa och omvärdera meningsfullhet i karriären utifrån förutsättningarna på arbetsmarknaden. Att informanternas kompetenser inte används gynnar varken individ eller samhälle. För en lyckad kompromiss krävs balans mellan yttre faktorer och inre värderingar. Karriäranpassning kräver tid och stöd för att ha positiva konsekvenser.
Nyckelord: karriär, karriäridentitet, karriärkonstruktion, kompletteringsutbildning, utrikesfödda akademiker
4
Förord
Vår intention med denna uppsats har varit att undersöka hur utrikesfödda akademiker med utländsk utbildning och som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Vår intention har inte varit att ge någon generell bild av hur målgruppen ser på sin situation utan att med unika citat kunna illustrera individuella upplevelser. Uppsatsen och dess studie är av oss gemensamt planerad, genomförd och författad. Problemformulering, syfte och frågeställningar är resultat av gemensamma diskussioner och författad gemensamt. Den tidigare forskningen, det teoretiska ramverket och metoden har vi också sökt information inom och valt ut i samråd med varandra. Författandet av kapitlen har utförts tillsammans, vi har inledningsvis skrivit vissa stycken enskilt och sedan genomarbetat och förbättrat helheten tillsammans. Undersökningen har vi både planerat och genomfört tillsammans. Vi har båda medverkat under samtliga intervjuer, vi har transkriberat intervjuerna för sig men delat arbetet så jämnt som möjligt för att sen gemensamt bearbeta material det utmynnat i. Vi har använt oss av verktyget Google Docs, ett skrivprogram online som gjort det möjligt för oss att skriva i dokumentet samtidigt. Vi vill tacka våra informanter som öppnat sig för oss och låtit oss ta del av sina historier och gjort denna studie möjlig. Vi vill även tacka vår handledare Niklas Gustafsson som engagerat och outtröttligt givit oss handledning och stöd i vår uppsats och vår studiekamrat Amelie Sanner som tagit sig tid att korrekturläsa och diskutera uppsatsen under arbetets gång.
5
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 7
1.1 Syfte och frågeställningar ... 8
1.2 Definitioner ... 8
1.2.1 Karriär ... 9
1.2.2 Kompletteringsutbildning ... 9
1.3 Disposition ... 9
2 Tidigare forskning ... 11
2.1 Utrikesfödda akademikers förutsättningar på arbetsmarknaden ... 11
2.2 Kompletteringsutbildning för utrikesfödda akademiker ... 13
2.3 Förändrade villkor på arbetsmarknaden ... 14
2.4 Karriär i en föränderlig samtid ... 15
2.5 Yrkesidentitetens förutsättningar idag ... 16
2.6 Sammanfattning ... 17
3 Teoretiska utgångspunkter ... 18
3.1 Från Vocational identity till Career identity ... 18
3.1.1 Identitetsskapande är en dynamisk process ... 19
3.1.2 Karriäridentitet... 19
3.2 Career Construction Theory ... 20
3.2.1 Life theme ... 21 3.2.2 Career adaptability ... 21 3.3 Sammanfattning ... 22 4 Metod ... 24 4.1 Metodval ... 24 4.2 Urval av informanter ... 25
4.3 Validitet och reliabilitet ... 26
4.4 Insamling av empiri ... 26
4.5 Bearbetning och analysmetod ... 27
4.6 Etiska ställningstaganden ... 28
6
5.1 Informanternas framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden ... 29
5.1.1. Komplex upplevelse av framtiden ... 30
5.1.2 Framtidsutsikter, ett samspel mellan individen och hens omständigheter ... 32
5.1.3 Framtidsplanerna präglas av kompromissande... 33
5.2 Informanternas relation till sitt utbildningsområde ... 35
5.2.1 Exklusion och orättvisa villkor på arbetsmarknaden ... 35
5.2.2 Att acceptera och omvärdera sin situation är en process ... 37
5.3 Sammanfattning och slutsatser ... 40
6 Diskussion ... 42
6.1 Resultatdiskussion ... 42
6.2 Teoridiskussion ... 44
6.3 Metoddiskussion ... 45
6.4 Förslag på vidare forskning ... 46
Referenslista ... 47
7
1 Inledning
Enligt SACO (2018, 2) är arbetslösheten för akademiker i Sverige 4, 7 procent. Situationen för akademiker födda i Sverige skiljer sig avsevärt från de som är utrikesfödda. Inom gruppen arbetslösa akademiker utgörs 63 procent av personer som är födda utomlands. Arbetslösheten ökar alltså för utrikesfödda akademiker. Andelen personer i Sverige som är födda utomlands har i hög grad ökat de senaste åren, vilket således även gäller gruppen utrikesfödda akademiker.
För att ta tillvara på kompetens och utbildning hos utrikesfödda och för att minska arbetslösheten hos nyanlända med utbildning anordnas kompletteringsutbildningar (Arbetsförmedlingen 2017a, 1-10). De har skapats i ett samarbete med Arbetsförmedlingen, utbildningssamordnare och näringslivet och fokuserar på yrkesområden där det råder brist på arbetskraft. Ett exempel på en typ av kompletteringsutbildning är snabbspår, i vilka deltagandet ökar (ibid.).
I en kompletteringsutbildning för akademiker som önskar arbeta som lärare år 2004 har deltagare intervjuats utifrån huruvida de fått anställning efter utbildningen och deras upplevelse av utbildningen (Jönsson och Rubinstein Reich 2004, 56-59). Deltagarna hade ett år efter utbildningen inte i nämnvärt hög utsträckning fått fast anställning. Vidare visar studien att deltagarna i hög grad hade en utvecklad yrkesidentitet utifrån utbildning och yrkesutövande i sitt hemland, vilken de varit tvungna att omvärdera i arbetslivet i Sverige. Det skapade oro att yrkesrollen visade sig innebära andra, nya värderingar och kunskaper som krävde en på nytt startad identitetsskapande process (ibid.).
Förutsättningarna för individer på den svenska arbetsmarknaden idag påverkas av globaliseringen som inte bara medfört en teknisk och ekonomisk utveckling utan också en ökad mångkulturalism, migration och konkurrens. Den moderna arbetsmarknaden kännetecknas av flexibilitet, vilket i sin tur kräver nya förhållningssätt till arbete, karriär och identitet (Meijers 1998, 192; Giddens 1991, 44 - 46; Kirpal 2004, 218 - 219; Furåker 2009, 72 - 76).
8
Karriär och yrkesidentitet är två omstridda begrepp vars relevans på dagens arbetsmarknad diskuteras (Ulfsdotter Eriksson och Linde 2014, 1; Bergmo-Prvulovic 2015, 100). Forskare konstaterar att begreppen i högsta grad fortfarande är aktuella även om de måste tolkas i ny tappning utifrån en modern kontext (Ulfsdotter Eriksson och Linde 2014, 40; Bergmo-Prvulovic 2015, 101). I vårt examensarbete intresserar vi oss därför för om och
hur utländska akademiker som kommit till Sverige och ingår i en kompletteringsutbildning
påverkats i och talar om sin karriärkonstruktion och karriäridentitet. Vi intresserar oss även för hur de ser på sina utsikter på den svenska arbetsmarknaden.
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med den här studien är att undersöka hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Våra frågeställningar är följande:
• Hur talar informanterna om sin upplevelse av sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden?
• Hur talar informanterna om sig själva i relation till sin utbildning och hur har detta förhållande förändrats över tid?
1.2 Definitioner
Med studiens syfte i åtanke är det relevant att presentera hur begreppet karriär kommer att användas i uppsatsen samt vad en kompletteringsutbildning är. Nedan följer en definiton av begreppen som de kommer att förstås i den här studien.
9
1.2.1 Karriär
Begreppet karriär återkommer genom hela uppsatsen. Det är ett omstritt begrepp som inte nödvändigtvis har en självklar innebörd. Forskning visar att innebörden i begreppet karriär är långt ifrån lika för alla (Bergmo-Prvulovics, 2015, 100). När vi behandlar begreppet karriär i uppsatsen syftar vi på en dynamisk process av lärande, anpassning och förändring som individen gör i sitt arbetsliv och i sin relation till arbete (Bergmo-Prvulovics 2015, 105 - 107).
1.2.2 Kompletteringsutbildning
Gemensamt för informanterna i studien är att de är utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning och ingår i en kompletteringsutbildning. En kompletteringsutbildning är en utbildning som är utvecklad för att komplettera kompetenser och kunskaper inom ett utbildningsområde. Individen ska efter en kompletterande utbildning ha kompetenser som i högre grad än tidigare matchar arbetsmarknadens behov. Utbildningarna är utformade olika men gemensamt är att de är yrkesinriktade. (Arbetsförmedlingen, 2018-04-26) Arbetsförmedlingen erbjuder ett antal kompletteringsutbildningar som insats under etableringen av nyanlända för nyanlända. Det finns även studiemedelsberättigade kompletterande utbildningar som står utanför Arbetsförmedlingens verksamhet (Arbetsförmedlingen 2017a, 1 - 6, 11).
1.3 Disposition
I examensarbetets nästa kapitel redogörs för tidigare forskning utifrån fem aspekter på studiens problemområde och syfte. Avslutningsvis sammanfattas kapitlets innehåll och dess relevans för studien. Tredje kapitlet beskriver de teoretiska utgångspunkter och begrepp som valts för analys av insamlad empiri. Begreppen är karriäridentitet och karriärkonstruktion,
10
livstema samt karriäranpassningsförmåga. Även det här kapitlet avslutas med en sammanfattning som behandlar begreppens relevans för studien. Kapitel fyra redogör för metod utifrån metodval, urval, reliabilitet och validitet, insamling av empiri, bearbetning och analysmetod samt etiska ställningstaganden som gjorts under studien. Kapitel fem består av en sammanslagen redogörelse för resultat och analys. Kapitlet avslutas med en sammanfattning av kapitlets huvudsakliga slutsatser. I sjätte kapitlet presenteras resultatdiskussion, förslag på vidare forskning, metoddiskussion och teoridiskussion.
11
2 Tidigare forskning
I följande kapitel kommer tidigare forskning som berör studiens syfte, frågeställningar och problemområde behandlas. Syftet med studien är att undersöka hur utrikesfödda akademiker som ingår i en kompletteringsutbildning upplever och påverkas i sin karriär. Forskning och statistik som visar utrikesfödda akademikers situation på arbetsmarknaden idag presenteras, vi redogör för forskning och statistik angående kompletteringsutbildningar för utrikesfödda akademiker samt presenterar forskning kring yrkesidentitet och karriär i ett föränderligt samhälle.
2.1 Utrikesfödda akademikers förutsättningar på
arbetsmarknaden
Som tidigare nämnts i uppsatsens inledning visar statistik från SACO (2018, 2) att arbetslösheten bland akademiker i Sverige idag ligger på 4,7 procent, vilket är en i stort sett stabil siffra sedan 2011. Dock visar forskning att situationen för den just nu ökande gruppen utrikesfödda akademiker, skiljer sig avsevärt. Av arbetslösa inom gruppen akademiker är 63 procent födda utanför Sverige. Medan arbetslösheten minskar för akademiker födda i Sverige ökar den alltså för utrikesfödda.
Enligt Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsrapport (2017b, 31, 33) ökade antalet utrikesfödda personer i Sverige 2015. Arbetsförmedlingen menar att det kan vara en förklaring till att arbetslösheten har ökat bland utrikesfödda akademiker. Arbetsgivare pekar ut språkkunskaper som orsaken till lägre anställningsbarhet hos utrikesfödda akademiker och att fler skulle få anställning om språknivån höjs. Regeringen ger riktlinjer för en snabb etablering för nyanlända i samhället med fokus på den nyanländas inträde på den svenska
12
arbetsmarknaden (Regeringskansliet 2018-03-14). Arbetsförmedlingen är den statliga myndighet som ansvarar för etableringsinsatserna. De menar att vikten av snabb etablering på arbetsmarknaden ökat på grund av tillfälliga uppehållstillstånd där sysselsättning krävs för asyl. Det här beskrivs dock som problematiskt då den korta etableringstiden kan hindra god språkinlärning och andra investeringar i humankapital (Arbetsförmedlingen 2017, 32-34). De kompetenser som utrikesfödda har med sig värderas olika beroende på hur lik utbildningen är motsvarigheten i Sverige. Exempelvis värderas en utländsk frisörutbildning mer likvärdigt i Sverige än en utländsk juristutbildning. Utlåtanden där högskoleutbildning från utlandet bedöms hjälper utrikesfödda akademiker att bli anställda i Sverige (ibid.). En studie utförd av Emily Champion (2017, 1-2, 7-9) visar att en snabb etablering av flyktingar kan vara problematisk och kan innefatta betydande nackdelar. Det nya värdlandet sätter ofta höga krav på snabb integration. Inlärning av språket och etablering på arbetsmarknaden förväntas ske snabbt. Samtidigt tenderar flyktingar också att ha en hög förmåga att anpassa sig till kraven. Snarare än att leda till integration där individens kompetenser tas tillvara riskerar detta att leda till segregation. Många kommer ut i lågkvalificerade arbeten med låg lön och låg status och på en arbetsplats med fler från liknande situation.
Studie- och yrkesvägledare är ett exempel på en yrkesgrupp som möter och stöttar människor i migration på sin väg mot sysselsättning, däribland utrikesfödda akademiker. Jenny Bimrose och Stephen McNair (2011, 325-327, 332) menar i sin studie att dessa yrkesgrupper behöver bredare och fördjupad kunskap om villkor, erfarenheter och värden för migranter. Det är en förutsättning för bemötande av individen och utförandet av adekvata insatser för att skapa långsiktiga lösningar som gynnar både individ och samhälle. De villkor som migration innebär gör att insatser och attityder behöver utvärderas och anpassas. Vägledarens roll är att bistå individen i integrationsprocessen samt att genom integrationsarbetet bidra till samhället och därmed arbeta mot social orättvisa. För detta krävs en multikulturell, medveten vägledning med en holistisk grund. Vägledaren behöver kunskap kring migration och alternativ för gruppen samt utforska individens förutsättningar.
Fredrik Hertzberg (2014, 1203-1210, 1223-1225) har gjort en studie av fem studie- och yrkesvägledares vägledning av unga migranter på fyra olika skolor runt om i landet. Han
13
menar att kunskapsbrist och maktstrukturer i samhället kan leda till att studie- och yrkesvägledning inte bara fungerar inkluderande men också exkluderande.
2.2 Kompletteringsutbildning för utrikesfödda akademiker
I Arbetsförmedlingens senaste lägesrapport (2017a, 6-8) presenteras ett stigande antal deltagare i snabbspår runt om i landet. Från januari 2016 till oktober 2017 påbörjade 5316 personer ett snabbspår. Arbetsförmedlingen bedömer att ökningen kommer fortsätta ett tag framöver men att nyinskrivna nyanlända och deltagare i etableringsuppdraget kommer att avta successivt.
Snabbspår är en form av kompletteringsutbildning som består av en kedja utbildningsinsatser (Arbetsförmedlingen 2017a, 1-6). Syftet är att öka kompetensförsörjning och nyttjande av kompetens hos arbetslösa nyanlända och korta deras väg till arbete. I de flesta snabbspår ingår yrkessvenska, som ska möta behovet av språkstöd och ge ökade möjligheter till anställning. Snabbspår bygger på ett samarbete och en överenskommelse mellan arbetsmarknadens olika parter, arbetsförmedlingen, olika branscher i vilka de råder en brist på arbetskraft och utbildningsanordnare. De bygger på att validera eller komplettera deltagarnas utbildning så att deras kompetenser matchar branschen och deras anställningsbarhet ökar. I vissa snabbspår kan praktik eller anställning med anställningsstöd ingå (ibid.).
Arbetsförmedlingen (2017a, 4, 8-10, 14) rapporterar 14 överenskommelser om snabbspår runt om i Sverige vilka innefattar cirka 30 yrken. Under det senaste året har det dessutom tillkommit olika insatser i form av studiemedelsberättigade kompletteringsutbildningar som står utanför Arbetsförmedlingens verksamhet. I statistik från oktober 2017 redovisas att 23 procent av lärare och förskollärare och 40 procent av samhällsvetare, ekonomer och jurister fått arbete 13 - 15 månader efter deltagande i snabbspår. För legitimationsyrken är vägen till arbete ofta längre på grund av snabbspårens olika utformning och insatser.
En intervjuundersökning av Annelis Jönsson och Lena Rubinstein Reich (2004, 56 -59) beskriver hur utrikesfödda akademiker som ingått i en kompletteringsutbildning för att arbeta
14
som lärare upplever detta och i hur stor utsträckning de fått anställning efteråt. Ett år efter kompletteringsutbildningen är få deltagare verksamma inom sitt yrkesområde. Endast ett förhållandevis lågt antal har fast anställning inom yrket. Grad av hängivenhet till yrket och högre ålder nämns som faktorer som kan hindra deltagarna att finna en anställning. Deltagarna beskrivs ha en redan etablerad yrkesidentitet som antingen lärare eller civilingenjör, vilken de utvecklat under utbildning och yrkesutövande i hemlandet. Att utöva yrket i Sverige menar Jönsson och Reich kräver en anpassning till de krav och normer yrket innebär som skiljer sig från hemlandet vilket kräver en ny process av identitetsskapande. Vidare beskriver deltagarna själva en oro inför yrkesutövandet i Sverige som främst handlar om att inte leva upp till språkliga och kulturella förväntningar i arbetet.
2.3 Förändrade villkor på arbetsmarknaden
Globalisering är ett brett begrepp för den globala utveckling som på ett politiskt, kulturellt och ekonomiskt sätt kommit att lösa upp statsgränser och länka samman världens samhällen (Steger 2011, 16-17, 26-29). Politik, kultur, miljö och ekonomi är idag gemensamma ämnen och utgör ett annat utgångsläge än vad internationalitet tidigare gjort. Bland annat genom multilaterala lagar och avtal som sträcker sig över länders gränser (ibid.).
Globaliseringen har även påverkat arbetsmarknaden då konkurrensen har blivit tuffare och präglas av flexibilitet (Furåker 2009, 72-76). Det kan till exempel handla om numerisk flexibilitet, att antalet anställda varieras efter marknaden. Det kan även röra sig om löneflexibilitet eller flexibilitet i hur arbetstiderna utformas. En fjärde typ är funktionsflexibilitet som innebär att den anställde får ett ökat användningsområde inom organisationen och kan utföra flera olika uppgifter. Kortfattat kan flexibilitet beskrivas som organisationers förmåga till anpassning efter förändring som används för att öka organisationens konkurrenskraft (ibid.).
Arbetsmarknadens strävan efter anpassning och flexibilitet påverkar med andra ord arbetstagarens villkor i stor utsträckning. Anthony Giddens (1997, 44-46) har myntat begreppet senmodernitet eller också högmodernitet. Han använder det för att benämna
15
modernitetens utveckling. Giddens belyser samhällets ständiga process av att omorganisera, förnya och anpassa sig, det vill säga samhällets ökade flexibilitet. I relation till den föränderliga senmoderniteten lyfter han identitetsskapande. Han menar att identitetsskapande är en dynamisk och interaktiv process i vilken individen både påverkar och påverkas av sin omvärld inte minst genom sina val.
Sammanfattningsvis påverkas alltså arbetstagarens förutsättningar på den svenska arbetsmarknaden och förhållningssätt till arbete, karriär och identitet av globaliseringen. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen, politiska förändringar och mångkulturalism har lett till en ökad konkurrens och den moderna arbetsmarknaden idag präglas av flexibilitet och anpassningsbarhet.
2.4 Karriär i en föränderlig samtid
Betydelsen av begreppet karriär är inte självklar. I sin doktorsavhandling gör Ingela Bergmo-Prvulovic (2015, 100-110) en kombinerad enkät och intervjustudie med arbetslösa och studie- och yrkesvägledare samt studerar europeiska policydokumenten. I studien lyfts att det råder en obalans i hur karriärbegreppet definieras där och hur det uppfattas av studiens intervjupersoner. I dokumenten beskrivs enligt Bergmo Prvulovic karriär som ett livslångt lärande men också som en anpassning för individen styrt av marknadskrafter. Intervjupersonerna å andra sidan beskriver karriär på flera olika sätt. Ett är självförverkligande kontra en social och hierarkisk klättring. Vidare beskrivs det som ett utbytesspel där ansträngningar och utbildning resulterar i en karriär men det kan även kännas fyllt av osäkerhet och ovisshet då individen riskerar att stå maktlös inför oväntade förändringar.
Enligt Frans Meijers och Reinekke Lengelle (2012, 157-158) innebär en osäker och förutsägbar arbetsmarknad att det är av större betydelse att ha en väl utvecklad karriärberättelse än tidigare. En karriärberättelse fyller syftet att hjälpa individen att definiera vem hen är i sitt arbetsliv och finna mening i de val som gjorts. Genom detta skapas en förståelse för hur individen kan agera och fortsätta konstruera sin karriär. För att hjälpa
16
individen att urskilja den meningsskapande röda tråden i sin karriärberättelse visar forskning att berättande för en mottagare kan spela en viktig roll. Genom detta uppstår en narrativ process i vilken individen lär sig om sig själv.
2.5 Yrkesidentitetens förutsättningar idag
Yrkesidentitet som begrepp för att förstå individens relation till sitt yrke har diskuterats som i behov av en reviderad definition. Relationen till yrket ser ofta annorlunda ut i världen idag än tidigare då individen oftare genomgår förändringar och karriärbyten vilket Ylva Ulfsdotter Eriksson och Malin Linde (2014, 1, 40) diskuterar utifrån en kvantitativ enkätstudie. Yrkesrollen är starkt kopplad till social identitet, något som ifrågasatts av forskare som menar att den flexibla arbetsmarknaden försvagar kopplingen mellan identitet och yrkesroll. Yrkesidentitet beskrivs dock utifrån undersökningen fortfarande ha ett värde för individen. Det visar sig tydligare bland annat inom yrkesgrupper med eftergymnasial utbildning där yrkesidentiteten stärks genom socialisering och identitetsskapande under utbildningen. Även i Simone Kirpals (2004, 218-219) kvalitativa intervjustudie har relationen mellan arbetstagare, yrkesidentitet och Europas allt mer flexibla arbetsmarknad behandlats. Hon menar att ett resultat av den tekniska och ekonomiska utvecklingen i världen är att europeiska arbetstagare i hög grad möter ökade krav på både flexibilitet och mobilitet på arbetsmarknaden. Kirpal intresserar sig för om dessa förändringar även påverkat arbetstagarnas yrkesidentitet. Individens yrkesidentitet påverkas både av arbetstagarens egna resurser och värderingar men också av de villkor som råder på arbetsmarknaden och individens arbetsplats. Vidare har ökade krav på flexibilitet och mobilitet påverkat yrkesidentitetens betydelse som nu karaktäriseras av entreprenörskap och ett flexibelt och mobilt förhållningssätt. Det är också vad stora delar av arbetsmarknadens organisationer idag efterfrågar. Det kan konstateras att många företag numera värderar engagemang före en stark yrkesidentifikation.
17
2.6 Sammanfattning
I kapitlet redogörs för forskning som berör olika aspekter på informanternas situation utifrån studiens problemområde, syfte och frågeställningar. Gruppen utrikesfödda akademiker utgör en stor del av de arbetslösa inom gruppen akademiker. Det kan diskuteras vad detta beror på men den här studien fokuserar på hur gruppen själva upplever sin situation. Informanternas förutsättningar på arbetsmarknaden påverkas av en norm i samhället där integration ses som beroende av en snabb etablering på arbetsmarknaden. Snabb etablering är dock inte oproblematiskt och tros kunna påverka individens möjligheter till att förverkliga sina framtidsplaner och yrkesdrömmar inte bara i positiv bemärkelse. Vidare visar forskningen att de yrkesgrupper som möter dessa individer med uppgift att stötta dem i etableringen på arbetsmarknaden har bristfällig kunskap när det gäller att möta de behov som är specifika för målgruppen. Det är en viktig aspekt både på ett individuellt och på ett samhälleligt plan. Studiens informanter ingår i kompletteringsutbildningar och därför behandlas även aktuell statistik och forskning kring detta. Karriär och yrkesidentitet som begrepp har i tidigare studier använts för att förstå individers förutsättningar på arbetsmarknaden idag. Vi använder begreppet karriäridentitet vilket till sin innebörd har beröringspunkter med begreppet yrkesidentitet, varför vi valt att ha med forskning som berör det. Det är centralt att förstå hur dessa begrepp har förändrats för att förstå individen i dagens globaliserade värld och på en föränderlig, flexibel arbetsmarknad. Utifrån den här bakgrunden ämnar vi bidra till forskningsområdet genom att söka en fördjupad förståelse för upplevelsen av den verklighet som informanterna befinner sig i.
18
3 Teoretiska utgångspunkter
I följande avsnitt redogör vi för det teoretiska ramverk som kommer att användas för att analysera vår insamlade empiri. Teorier och begrepp är valda utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Syftet är att förstå och förklara hur utrikesfödda personer med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning påverkats i sin syn på sin karriär efter sin migration till Sverige. Begrepp har valts ur Mark L. Savickas Career
Construction Theory för att analysera målgruppens konstruerande av karriär. Vidare har
Frans Meijers definition av karriäridentitet valts som begrepp för att analysera hur målgruppens identitetsskapande i karriären påverkats av migrationen till Sverige.
3.1 Från Vocational identity till Career identity
Vocational identity kommer härifrån benämnas yrkesidentitet och career identity kommer benämnas som karriäridentitet. Meijers (1998, 191-197, 200) belyser hur förutsättningarna för skapandet av en yrkesidentitet har förändrats tillsammans med globaliseringen och arbetsmarknadens utveckling. Företag, arbetsgivare och arbetstagare idag möter därför en helt annan marknad med andra krav och förutsättningar än förut. Meijers menar att eftersom den moderna arbetsmarknaden idag präglas av flexibilitet påverkar det arbetstagarnas skapande av en yrkesidentitet. Flexibiliteten leder till vad Meijers beskriver som en social och arbetsrelaterad osäkerhet. Arbetstagarna idag möter en arbetsrelaterad osäkerhet då de möter flexibla, osäkra och temporära anställningar. De behöver också vara flexibla och dynamiska i sitt arbete i mycket högre utsträckning än tidigare. Arbetsuppgifter och arbetsbeskrivningar idag är inte lika tydliga och självklara som tidigare. Arbetslöshet är idag en mer naturlig företeelse för individen än tidigare. Det skapar en social osäkerhet.
19
Förutsättningarna för att göra karriär är heller inte på samma sätt som tidigare bundna till ett specifikt företag eller en arbetsgivare utan präglas av en oförutsägbar interaktion med olika organisationer. Med bakgrund i ovanstående argumenterar Meijers för att det istället för yrkesidentitet är mer relevant att tala om karriäridentitet idag. Att skapa en identitet förr, i det industriella samhället, skedde mer eller mindre omedvetet och arbetstagarna fostrades ofta in i ett företag. I ett globaliserat samhälle med en flexibel arbetsmarknad blir förutsättningarna för identitetsskapande andra eftersom dagens samhälle präglas av mångkulturalism och många olika livsstilar (ibid.).
3.1.1 Identitetsskapande är en dynamisk process
Identitetsskapande kan enligt Meijers (1998, 97-202) beskrivas som en process i interaktion med omgivningen. Individen måste orientera sig, utforska och skaffa sig erfarenheter från sin omgivning för att upptäcka sina viktiga normer och värderingar. De samlade insikterna och interaktionen med omgivningen leder till formandet av en identitet. En fullt utvecklad identitet är en produkt av val där individen utgått från sina normer och värderingar i kombination med en medvetenhet om omgivande faktorer, exempelvis arbetsmarknaden. Den identitetsskapande processen är dynamisk och pågår kontinuerligt under individens liv och påverkas av förändringar i livet. Därför är det också enligt Meijers aktuellt att prata om karriär som en dynamisk process snarare än som en uppåtstigande trappa av framgång.
3.1.2 Karriäridentitet
Karriäridentitet enligt Meijers (1998, 200-202) bör ses som individens meningsskapande och struktur i hens karriärval över tid. Genom att utveckla en karriäridentitet kan individen svara på de två frågorna som social och arbetsrelaterad osäkerhet ställer: “Vad betyder arbete i och för mitt liv?” samt “Vad vill jag betyda för andra genom mitt arbete?”. Karriäridentiteten innefattar den mening som individen ger sitt arbete i relation till sin omvärld. Den ska därför ses som en struktur och ett nätverk istället för en summa av de erfarenheter som individen gjort i sitt arbetsliv.
20
I karriäridentiteten finns meningsskapande som relaterar till individens intressen, motivation och kompetenser samt de roller som individen ser som möjliga i sitt arbetsliv. Karriäridentiteten är därför en dynamisk lärprocess som är i ständig utveckling och påverkas av de erfarenheter som individen gör i men även utanför sitt arbete. Det kräver att individen skaffar sig kunskap om både sig själv och sin omvärld och sätter detta i relation till meningsfullhet. Meningsfullhet ses i detta fall som en balans mellan tanke, vilja och känsla vilket är en process som måste omarbetas gång på gång. Detta kan leda till att individen omvärderar vad som är meningsfullt för hen och kan motivera hen till att göra nya val. Val som individen ofta måste förhandla fram med sig själv i relation till sin omvärld (Meijers 1998, 202-204).
3.2 Career Construction Theory
Career Construction Theory (CCT) behandlar hur individer hanterar arbete, karriär och privatliv på arbetsmarknaden idag. Teorin är socialkonstruktivistisk. Den utgår därmed från att självbild och verklighetsuppfattning är något individen subjektivt skapar i en process som utgår från interaktion med omgivningen. Career construction kommer härmed att benämnas som karriärkonstruktion.
Karriär enligt Savickas (2002, 152-153) definieras som något individen konstruerar i en process bestående av individens beteende under yrkeslivet. Det går att förstå karriären från olika perspektiv exempelvis i form av praktiska aktiviteter och arbetsuppgifter. Ett annat perspektiv är att undersöka meningen alltså den underliggande betydelsen i de val individen gör under sitt yrkesliv. Individen ses som subjektet i sin egen berättelse och inte bara den som utför handlingarna. Det här förhållningssättet är enligt Savickas grunden till CCT som teori. I karriärkonstruktionen ingår en process att skapa balans mellan den inre och den yttre verkligheten, självet och situationen. Karriärkonstruktion utgår från ett utvecklingsperspektiv där karriären kan analyseras i helhet men även den sysselsättning som passar vid en viss punkt i individens liv.
Som nämnts ovan är teorin socialkonstruktivistisk och utgår från att individens karriärbana skapas i sociala samspel där exempelvis normer påverkar förutsättningarna
21
individen har i valen hen gör. Således påverkar den kontexten individen befinner sig i hens karriär. De intryck av samtiden individen får via sociala sammanhang som familj, skola och media kommer att färga de karriärval individen gör (Savickas 2002, 155-158). CCT som teori definierar inte karriären som ett enskilt åtagande som håller livet ut. I takt med globaliseringen har arbetsmarknaden blivit mer föränderlig och mångfacetterad. Det leder till att arbetstagarna idag byter arbete mer frekvent än tidigare och att anställningar idag finns i fler varianter än förut. På grund av detta måste arbetstagare idag revidera sin bild av sig själva och sin yrkesroll oftare. CCT tar i sin syn på karriär som en föränderlig process globalisering och mångkulturalism i särskilt beaktande.
3.2.1 Life theme
Life theme kommer härmed att benämnas som livstema. Livstema är ett begrepp som syftar till att förklara hur individen i sitt yrkesval skapar en bild eller ett koncept av sig själv och sedan genom yrkesutövandet upprätthåller självbilden och självrespekten (Savickas 2005, 44). Det är en process där individen balanserar inre värderingar mot yttre omständigheter. Utifrån processen uppfyller individen sin potential och implementerar självbild och mening i sitt yrke. Arbetet blir alltså en viktig komponent för individens meningsskapande och upplevelse av sammanhang i livet. Individen behöver alltså känna att yrket de valt är viktigt och givande för sig själv och omgivningen. Livstema är således individens skapande av mening och en röd tråd i sin karriär. Det sker genom implementering av självbild och värderingar i yrkesutövandet för en känsla av välbefinnande utifrån karriärvalen (ibid.).
3.2.2 Career adaptability
Career adaptability kommer härmed benämnas som karriäranpassningsförmåga. Begreppet syftar på individens attityder, kompetenser och beteenden hen tillämpar för att hantera och anpassa sig till förändringar och utmaningar under karriärens bana. Karriärkonstruktion är en föränderlig process där individens och samhällets utveckling samspelar. Detta gör karriäranpassningsförmågan till en viktig aspekt för att förstå individens hantering av dessa förändringar (Savickas 2005, 45). En hög karriäranpassningsförmåga ger ökade möjligheter
22
för individen att utvecklas på arbetsmarknaden och i sin karriär. Förmågan kan förstås genom att undersöka hur individen ser på sina framtidsutsikter och i vilken grad individen funderar och planerar kring detta med en positiv eller negativ känsla. Vidare kan den förstås genom i vilken grad individen upplever sig ha kontroll över sin karriär. Kontrollen består i känslan av att ha frihet och eget bestämmande. Slutligen kan förmågan förstås som att göra väl underbyggda val och beslutsamhet att uppnå mål utifrån sin personliga värdegrund (Savickas 2002, 187).
3.3 Sammanfattning
Karriäridentitet utifrån Meijers definition ger en förståelse för framväxandet av identitet relaterat till arbetslivet som en dynamisk och rörlig process. Identitetsskapandet ses inte som något statiskt utan som något som utvecklas framåt och bakåt och begreppet går därför att applicera i en flexibel omvärld. Individens relation till yrkesval och yrkesutövande har förändrats från en tidigare statisk form till ett mer flexibelt förhållningssätt. Trots detta skapas identitet i förhållande till arbete vilket får en viktig betydelse i människors liv.
CCT av Savickas i sin tur ämnar ge en helhetsförståelse för hur individer formar sin karriär över tid. Den utgår från att individen konstruerar sin karriärväg i ett samspel med omgivningen i en kontinuerlig process. Karriären ses som en helhet där privatliv och yrkesliv samspelar för att skapa mening för individen. Livstema används för att förstå hur individen implementerar mening och röd tråd i sina yrkesval, vilket sker i balans mellan omgivning och inre värderingar. För att förstå hur individen hanterar konstruktionen av karriären i en föränderlig samtid kan karriäranpassningsförmågan användas som begrepp där individens förutsättningar för att hantera förändring och uppleva kontroll över sin situation förstås. För att förstå informanternas berättelser om migration och förändring behövs teorier som tar hänsyn till förutsättningarna i världen idag och det gör båda de valda teorierna. Ytterligare beröringspunkter är att de utgår ifrån att arbete spelar en betydande roll i individens liv och att karriär bör ses som en dynamisk process. Centralt i båda teorierna är hur individen implementerar mening i och för arbete men medan Meijers fokuserar på hur identiteten
23
påverkas av arbetslivet fokuserar Savickas på hur individen aktivt förhåller sig till arbete och genom det skapar en röd tråd och balans i livet.
24
4 Metod
I det här kapitlet kommer en redogörelse för studiens metodiska tillvägagångssätt att presenteras. Med utgångspunkt i syfte och frågeställning reflekterar vi kring de metodval som gjorts samt hur vi resonerat kring dessa. Kapitlet innehåller val av metodisk utgångspunkt, urval av informanter, reliabilitet och validitet i undersökningen, insamling av empiri, bearbetning och analysmetod och de etiska ställningstaganden som gjorts under studiens gång.
4.1 Metodval
I denna studie har vi valt att använda oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur utrikesfödda med utländsk akademisk utbildning som ingår i en kompletteringsutbildning ser på sin situation efter sin migration till Sverige. Ansatsen har varit att förstå och analysera informanternas enskilda upplevelser, känslor och erfarenheter. Vi har därför samlat in empiri genom att använda kvalitativa intervjuer då syftet och frågeställningarna inte är utformade för att skapa generaliserbara resultat utan en fördjupad förståelse utifrån informanternas utsagor (Kvale 1997, 32). Därför är en kvalitativ metod i högre grad lämplig än en kvantitativ metod. Vidare har vi intagit en hermeneutisk forskningsansats då vi har tolkat och förstå informanternas upplevelser genom ett teoretiskt ramverk (Kvale 1997, 42).
25
4.2 Urval av informanter
Vi har i vårt urval utgått från den grupp vi intresserar oss för i syftet, alltså utrikesfödda med utländsk akademisk utbildning som idag ingår i en kompletteringsutbildning. Utgångspunkten har varit den kvalitativa metoden som valts där vi inte ämnar generalisera utan vill få fördjupad kunskap inom ett begränsat område. Därför behöver inte våra resultat säga något om alla som deltar i undersökningen. Urvalet har skett genom snöbollsmetoden (Larsen 2009, 77-78). Vi har tagit kontakt med personal inom kompletteringsutbildningar. De har bjudit in oss att presentera vår undersökning eller också förmedlat information och kontaktuppgifter vidare till deltagare som utifrån intresse ställt upp som intervjupersoner. Under studien har en del avhopp förekommit. Tre stycken var bokade för intervju men fick förhinder. Möjliga anledningar till avhopp tror vi kan vara att vi hade svårt att ta oss till andra orter för att genomföra intervjuer och att vi hade en begränsad tidsperiod att genomföra intervjuer på. Vi hade avsatt tio arbetsdagar. Tidspress och svårt att finna lokaler att låna som uppfyllde våra krav på avskildhet och låg ljudnivå gjorde att vi var begränsade när det gällde tid och plats för intervjuerna.
Intervjupersonerna har bestått av myndiga personer i arbetsför ålder, både kvinnor och män, som bott i Sverige mellan ett och tio år och som deltar i en kompletteringsutbildning. Intervjupersonerna har minst en utländsk eftergymnasial utbildning var, några har flera stycken. De flesta utbildningarna är av samhällsvetenskaplig eller pedagogisk karaktär. Personerna kommer i studien att benämnas som Alex, Eli, Robin, Sam, Rio, Kim och Lo. Vi har i vår undersökning tagit hänsyn till informanternas språknivå då de behövt tala tillräckligt mycket svenska och engelska för att kommunikationen under intervjuerna ska fungera och för att intervjuerna ska ge tillräcklig information. Vi har förmedlat information om undersökningen på svenska och utgått från att de informanter som anmält intresse förstått informationen om studien. I början av varje intervju har vi även samtalat med informanterna om studien och då varit uppmärksamma på huruvida de uppfattat dess syfte och villkor.
26
4.3 Validitet och reliabilitet
Under studien har vi tagit validitet och reliabilitet i beaktande. För att bidra till en hög validitet har vi under arbetsprocessen ständigt återgått till syfte och frågeställning eftersom validitet innebär att undersökningen är relevant, exempelvis genom att den faktiskt svarar på sina forskningsfrågor (Larsen, 2009, 81). Särskilt under utformandet av intervjuguiden och utförandet av intervjuerna har vi använt frågeställningarna som ram för att säkerställa att frågor och samtalsinnehåll varit relevanta för undersökningen. Studiens delar och frågeställningar har även setts som förhandlingsbara under processen utifrån intervjuernas innehåll. En medvetenhet har funnits om att reliabilitet är svårt att säkerställa med en kvalitativ metod. Överförbarheten har påverkats av interaktionen under själva intervjuerna och vår tolkning av dessa har påverkats av erfarenheter och omständigheter. Detta gör att samma resultat kanske inte skulle nås om inte undersökningen upprepas (ibid.).
4.4 Insamling av empiri
Insamlingen av data har bestått av kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Sju intervjuer har genomförts och en semistrukturerad intervjuguide har använts. Intervjuguiden har utgått från de teman vi definierat som centrala för studien, och från ett antal bestämda frågor. Det har dock lämnats rum för ett något friare samtal där frågorna inte följt en viss ordning eller formulerats på ett bestämt sätt. Därför har intervjuernas struktur skiljt sig sinsemellan. Vi har använt oss av följdfrågor och fördjupning inom de delar vi uppfattat som betydelsefulla. Detta för att få en mer fördjupad och innehållsrik empiri och skapa ett naturligt samtal där respondenterna varit fria att uttrycka sig.
Intervjuerna var mellan 30 och 60 minuter långa och genomfördes i Malmö universitets lokaler. För de fysiska intervjuerna har avskilt rum lånats av skolan. En intervju genomfördes via telefon. Vi har båda närvarat och delat upp det på så sätt att en genomförde intervjun och den andra observerade det hela samt ansvarade för ljudinspelningen. Vi fick genom detta en tydligare helhetsbild av intervjuerna, där en av oss kunnat koncentrera oss på samtalet ostört av att se över ljudinspelningen medan den andra observerat och reflekterat kring innehållet.
27
Vi har varit medvetna om att det faktum att vi varit två intervjuare och intervjupersonen ensam vilket kunnat påverka informanterna då vi kanske uppfattats ha ett överläge under intervjun. Vi har tagit detta i beaktande under intervjuernas gång och försökt skapa en förtroendeingivande och jämlik samtalssituation.
Vi har under intervjuerna använt oss av både svenska och engelska vid behov för att i högre grad bevara nyanser i samtalet, vilket vi även behållit i presentationen av resultatet. Därför innehåller vissa citat en blandning av svenska och engelska. Intervjuerna har spelats in med ljud och därefter transkriberats i sin helhet med ett undantag. En av intervjuerna hölls över telefon vilket gjorde att transkriberingen av den påverkades av ljudet. Därför har de mest centrala delarna varit de som lyfts fram i transkriberingen av den berörda intervjun (Larsen 2009, 84).
4.5 Bearbetning och analysmetod
För att bearbeta vår insamlade empiri har de inspelade intervjuerna transkriberats och skrivits ut. Vidare har vi sökt efter mening och teman i intervjuerna, vilket vi kategoriserat citaten utifrån och sedan analyserat med utgångspunkt i det teoretiska ramverket.
I valet av analysmetod har vi utgått från studiens hermeneutiska ansats, där vi velat söka mening och göra tolkningar av intervjuernas innehåll. Därför användes meningstolkning som metod för analys. Enligt Kvale (1997, 182-184) betyder tolkning i sammanhanget breda och djupgående tolkningar av meningen som går utanför det som direkt sägs i intervjun. Forskaren söker strukturer och sammanhang utifrån sin valda forskningsfråga. Analysmetoden kräver en viss distans till materialet vilket sker exempelvis genom att konsekvent utgå från valda teorier, vilket vi har tagit fasta på.
Vidare har vi i presentationen av citat i kapitlet ”Resultat och analys” valt att vid vissa tillfällen ändra eller lägga till ett ord i citatet för att göra det mer begripligt, både på svenska och engelska. Vi har valt detta utifrån att vissa citat blivit svåra att förstå och utifrån att vi som tagit del av samtalet som helhet har en förståelse för och har kommunicerat med informanten om vad hen menar. Vi har givit informanterna chans att ta del av citaten och
28
godkänna dem, då det har varit ett viktigt underlag för vårt val att göra detta. Detta är något som vi återkommer till i avsnittet om etiska forskningsprinciper.
4.6 Etiska ställningstaganden
Under studien har vi aktivt arbetat med att ta hänsyn till informanterna utifrån etiska ställningstaganden. Vi har varit medvetna om att det utifrån en språklig aspekt funnits en risk att vi har haft ett övertag i relation till våra informanter. Därför har vi lagt särskild vikt på att se till att all nödvändig information tillgodogjorts av informanterna samt att vi under intervjuerna tydligt kommunicerat våra avsikter. Vidare har vi utgått från Vetenskapsrådets etiska riktlinjer (2002, 5-16) för att säkerställa en etiskt godtagbar studie. Vi anser att ett samtyckeskrav är centralt och därför har informanterna deltagit frivilligt under hela studien. Således har vi givit informanterna information om undersökningens syfte och villkor och att de haft möjlighet att avbryta sitt deltagande när som helst under studiens gång.
Informanterna har även givits möjlighet att godkänna de citat vi plockat ut, vilket varit av särskild betydelse då vi i vissa citat ändrat eller lagt till ord för att få ökad läsförståelse. Därför behövde informanterna erbjudas tillfälle att godkänna att innebörden i citaten stämmer överens med deras uppfattningar. Vidare har vi varit noga med att uppfylla konfidentialitetskravet och att känsliga uppgifter om deltagarna inte ska kunna identifieras av utomstående. Informanterna har därför tilldelats fingerade, könsneutrala namn. Vi har även kommunicerat att empirin som insamlats inte kommer att användas för andra ändamål än vår undersökning.
29
5 Resultat och analys
Följande kapitel kommer redogöra för resultatet av vår undersökning och en analys av empirin genom våra valda begrepp och teorier. I varje avsnitt kommer vi att sammanfläta empiri och analys. Vidare presenteras kapitlets innehåll utifrån två teman baserade på studiens frågeställningar. Temana har vi valt att kalla “Informanternas framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden” och “Informanternas relation till sitt utbildningsområde”. De kvalitativa intervjuerna presenteras i berättelse och citat. Analysen sker utifrån begreppen karriäridentitet, karriärkonstruktion, livstema och karriäranpassningsförmåga. Begreppen används löpande genom båda avsnitten.
5.1 Informanternas framtidsutsikter på den svenska
arbetsmarknaden
I följande avsnitt redogör vi för upplevelser, tankar och känslor informanterna uttrycker kring sina framtidsutsikter på den svenska arbetsmarknaden. Informanternas berättelser präglas av en komplex kombination av framtidshopp och besvikelse. Både yttre omständigheter och egna värderingar påverkar vilka möjligheter och begränsningar informanterna upplever sig ha på arbetsmarknaden. Vidare använder sig informanterna av kompromissande som en strategi för att hantera detta.
30
5.1.1. Komplex upplevelse av framtiden
Det framkommer i intervjuerna att informanterna har tydliga planer och önskemål inför sin framtid i arbetslivet i Sverige som innefattar den utbildning de valt och slutfört innan migrationen. Informanterna uttrycker en vilja att fortsätta vara verksamma inom sitt utbildningsområde och att använda sig av sin utbildning och erfarenhet. Kim beskriver i följande citat en stark koppling och stolthet över sin kompetens. Hen beskriver också komplexiteten i hur framtidsutsikterna upplevts från ankomsten till Sverige till dagens situation:
Efter ett år har bott här i Sverige jag tänkte jag kanske ska få bra plats här eftersom jag har bra utbildning och erfarenhet. Men det fungerar inte här (...) men här jag tänker kanske jag ska börja från grund igen och kanske efter ett, två år jag kan få… I will get my position here, that I deserve. Men ja, jag är stolt över min utbildning och min erfarenhet.
Informanterna visar sig fundera kring hur vägen de väljer inför framtiden kan se ut. De har reflekterat kring huruvida de kommer att fortsätta inom sitt valda yrkesområde utifrån i vilken grad de sammankopplar sin självbild med det i kombination med kunskap de har om områdets arbetsmarknad. Att de har implementerat sin självbild i sin karriär kan förstås genom begreppet karriäridentitet (Meijers 1998, 197, 198). En väl utvecklad karriäridentitet har växt fram i en process där informanterna gjort val som stämmer överens med deras värderingar och som de kan argumentera för och ta ansvar för, vilket de gör genom medvetenhet om arbetsmarknaden. Som nämnts gör informanterna val och har förhoppningar som bygger vidare på deras utbildning, vilket kan förstås som att karriäridentiteten påverkar deras benägenhet att bygga vidare inom samma område, snarare än att välja något helt annat. Genom att informanterna fortsatt reflekterar kring vilken mening arbete har för dem som komponent i livet och vad de genom arbete betyder för sin omgivning, utvecklas karriäridentiteten ytterligare och befästs. Eli beskriver här sin identifikation med sitt utbildningsområde och har svårt att se hur hen skulle kunna välja bort detta till förmån för en ny karriärväg.
...Jag vill jobba och lärare passar till mig. Jag känner att jag hittat mig själv på den plats. Jag kan göra allt. Min kompetens. Mitt intresse. Det är jag (...) Faktiskt när jag var tio år eller nio. Jag drömmer att jag ska bli lärare.
31
Informanterna genomgår dessutom en ansträngning och investering i att exempelvis genomföra en kompletteringsutbildning. Detta kan utifrån Meijers (1998, 200) tänkas påverka identitetsskapandeprocessen genom att den fortsätter obrutet eller återupptas efter att ha avstannat en period. När informanternas karriäridentitet fortsätter utvecklas och befästas kan det tänkas att detta skapar högre förhoppningar om att kunna etablera sig på arbetsmarknaden både av praktiska och känslomässiga skäl. Dock syns en komplexitet kring hur stora möjligheter informanterna upplever sig ha att förverkliga planerna och upprätthålla och utveckla karriäridentiteten. Sam uttrycker sig här kring arbetsmarknaden idag och menar att omständigheter i framtiden är svåra att förutsäga vilket hen måste förhålla sig till:
... Just nu är det ganska lätt att få jobb som lärare. Sen är det jättemånga ungdomar som pluggar till lärare. Kanske är det så att om sex, sju år är det jättemånga färdigutbildade lärare och då kanske det blir svårare att få jobb som lärare.
Hen vittnar om en känsla av ovisshet. Trots en utvecklad karriäridentitet med en önskan att fortsätta inom sitt valda yrkesområde förhåller hen sig till arbetsmarknadens flexibilitet genom att distansera sig. Framtiden beskrivs som osäker och därför finns en öppenhet för andra alternativ och därmed distans till yrkets praktik i sig hos informanterna. När informanterna vänder en risk till en möjlighet kan det förstås utifrån Meijers (1998, 192, 193) som menar att den sortens anpassning kräver en utvecklad identitet i relation till karriären, men en svagare koppling mellan yrket och självbilden. Vidare visar sig komplexiteten i beskrivningen av framtidsutsikterna där informanterna känner en hopplöshet angående att kunna arbeta inom utbildningsområdet. Lo beskriver en stark känsla av uppgivenhet i följande citat:
(...) inga förhoppningar alls. Noll procent att jag ska få legitimation här. (…) Men jag vill inte förlora femton, trettio år som jag kan arbeta i mitt yrke redan nu, idag, utomlands med mitt utländska språk och jag vill göra det så snabbt som möjligt... flytta från Sverige för att kunna arbeta i mitt yrke i full fart, göra allt det bästa för mina elever.
Informanterna beskriver sig ha varit hoppfulla i ett tidigare skede av sin migration och tänkt att deras valda utbildning kommer att skapa stora chanser att kunna ta sig in på
32
arbetsmarknaden. Dessa förhoppningar har dock visat sig vara svårare att uppfylla än förväntat då det finns en upplevelse av motstånd i sammanhang de deltagit i, exempelvis i olika utbildningar. När karriäridentiteten är starkt kopplad till yrkesrollen upplevs det som smärtsamt. Den långt utvecklade karriäridentiteten gör tanken att välja en helt ny väg baserat på utsikter på arbetsmarknaden svår att acceptera.
5.1.2 Framtidsutsikter, ett samspel mellan individen och hens omständigheter
Som nämnt i föregående delavsnitt framkommer det i intervjuerna en medvetenhet om framtidsutsikterna på arbetsmarknaden inom önskat yrke. Ett centralt tema är att framtiden bara till viss del upplevs kunna kontrolleras av individen själv. Omgivande faktorer som arbetsmarknad och politiska beslut som berör yrket gör framtiden svår att förutspå. Rio beskriver en känsla av att inte kunna påverka något utanför sig själv:Tyvärr, allt som man kan kontrollera är sig själv så det som jag kan kontrollera och påverka är mig själv och ingenting annat. Jag kan inte ändra arbetsmarknadssituationen i Sverige. Jag kan inte på nåt sätt övertyga arbetsgivarna att jag kan klara mitt jobb även om mitt namn låter konstigt. Faktorer som jag inte kan påverka. Om jag inte vill hamna i en depression då måste jag koncentrera mig på det jag kan påverka, och det är mig själv. Jag måste anpassa mig till situationen för situationen kommer inte att ändras på grund av mina uppfattningar och känslor.
En stark medvetenhet om samspelet mellan inre värderingar och yttre förutsättningar beskrivs här, vilket är centralt i begreppet karriärkonstruktion (Savickas 2005, 42). Informanterna beskriver konstruerandet av karriären då de fokuserar mindre på utvecklingen som sker av dem som personer och fokuserar mer på sitt förhållningssätt, anpassning och strategier när känslor och värderingar sätts i förhållande till omgivande faktorer som arbetsmarknad. Informanternas yrkesval och investering i detta i form av utbildning är en del av dem som inte försvinner för att de genomgår migration. Det blir en central del i deras etablering samt skapande av mening och sammanhang i sin nya miljö. När informanterna skapar mening och sätter sitt val av utbildning och yrkesplaner i ett sammanhang i form av arbetsmarknadsutsikter konstruerar de en helhetsbild av sin karriär. Helhetsbilden blir meningsfull när de berättar om sitt yrkesval och vägen från utbildning till dagens situation.
33
De konstruerar alltså sin karriär och infogar i processen detta i sin verklighetsbild. Det kan ses som ett sätt att hantera den nya situationen, att bygga på verklighetsbilden genom att tillgodogöra sig information om yrkets utövande i Sverige, förutsättningar på arbetsmarknaden och ytterligare utbildning för att skapa möjligheter inom sitt utbildningsområde. Detta samspel pågår kontinuerligt mellan anpassningen till omgivande faktorer och implementering av detta i egna värderingar och självbild vilket. Det här syns när informanterna talar om sitt deltagande i kompletteringsutbildningar som ett verktyg för att förverkliga framtidsplanerna. Att kunna använda utbildningen de har med sig med hjälp av påbyggnad av språk och kompetens inom sitt yrkesområde i Sverige upplevs ge positiva effekter inför framtiden. Alltså balanseras värderingar och omständigheter i karriärkonstruktionen i bästa fall genom kompletteringsutbildningen. Informanterna uppger sig veta vad de behöver för att kunna konkurrera om anställningar inom sitt område och har en känsla av tillförsikt. Det här syns i Alex reflektioner i följande citat:
Ja, om jag klarar eh… kursen, ja, det blir säkert för mig, för framtiden. Jag ska få lärarlegitimation sen jag ska jobba, anställd här eller komvux eller med invandrare och så vidare. Ja. Så det säkrar min framtid.
5.1.3 Framtidsplanerna präglas av kompromissande
Det framkommer att informanterna i hög grad är beredda på att kompromissa och anpassa sig för att kunna arbeta och komma närmre sina framtidsmål. Därmed behåller de sin helhetsbild i karriärkonstruktionen och upprätthåller sin karriäridentitet, vilket beskrivits i delavsnitt 5.1.1 och 5.1.2. Att kompromissa blir en strategi för en rörelse framåt. Kompromisserna som beskrivs kommer i flera former och priset som informanterna betalat för sina ansträngningar att anpassa sig till omgivningens krav kan ibland vara högt. Informanternas benägenhet att hantera sina förutsättningar genom att kompromissa kan förstås genom Savickas (2002, 187) begrepp karriäranpassningsförmåga. När de hanterar och anpassar sig till förändringar som uppstått frivilligt eller ofrivilligt i karriären används karriäranpassningsförmågan. Genom detta utvecklar informanterna en strategi för att skaffa sig vidgade möjligheter där de upplever arbetsmarknaden som svår att ta sig in på eller osäker. Deras förhållningssätt till sina framtidsutsikter i kombination med deras upplevelse av i vilken grad de kontrollerar sin framtid stärker eller försvagar
34
karriäranpassningsförmågan. Som nämnt i delavsnitt 5.1.1 är beskrivningen av framtidsutsikterna komplex vilket även hanteringen av detta är. Karriäranpassningsförmågan blir ett verktyg för att hantera när framtidsplanerna måste revideras. Det här syns när framtidsutsikterna inom utbildningsområdet inte beskrivs som ljusa men informanten fortfarande upplever sig ha kontroll över sin situation. Att kunna välja andra alternativ och vara beredd att omförhandla sina värderingar gör att karriäranpassningsförmågan används och situationen blir hanterbar. Exempelvis ser informanterna till hur de tidigare hanterat motgångar och använder dessa erfarenheter för att hantera situationen idag. Robin som bestämt sig för att göra ett karriärbyte och utbilda sig på nytt använder sina erfarenheter för att bygga en tilltro till sin egen styrka och förmåga för att kunna ta sig dit hen vill:
I have overcome all the challenges even though that kriget där… so I think that it’s… with a few steps… I can reach my goal.
Men trots anpassningsförmåga och kapacitet att genomföra kompromisser är processen varken enkel, smärtfri eller helt oproblematisk. Det är inte alltid informanterna haft möjlighet att uppfylla sina drömmar kring sin yrkesverksamhet och det viktigaste för många är att kunna få ett arbete och bidra till samhället. Man kan därför exempelvis tänka sig att arbeta med ett orelaterat område där det finns gott om arbete. Att kompromissa bort sitt utbildningsområde kan ge en känsla av förlorad tid och energi. Robin berättar att situationen inte är vad hen hade önskat sig men att den nya framtidsplanen har resulterat i nytt hopp om större frihet och balans i vardagen.
I don’t want to lose what I have studied before. I want to make a balance and get job to support my family. And it is not the way I have hoped egentligen...men det finns steps I should follow.
En god karriäranpassningsförmåga kännetecknas enligt Savickas (2005, 45) av att kunna göra val som baseras på en balans mellan individens värderingar och samhällets behov. Rio har flera gånger under karriären visat prov på en hög karriäranpassningsförmåga och låtit en kombination av intresse och omständigheter på arbetsmarknaden påverka hens utbildningsval. Idag har hen svårt att få jobb trots utbildning och erfarenhet. Vilket skapat obalans i karriäranpassningsförmågan. Även i de nuvarande utbildnings- och
35
framtidsplanerna tar hen hänsyn till yttre faktorer. Rio har funderat på vilka bristyrken som finns och sållat bort de mindre önskvärda alternativen. Läraryrket var ett rationellt beslut och ett resultat av hens karriäranpassningsförmåga.
Så det är inte själva läraryrket utan det är bästa lösningen med tanke på alla faktorer för jag kan hitta nåt jobb som läkare, sjuksköterska, undersköterska hemtjänsten, eller lärare. Så lärare det var det enda mer acceptabla så att säga. För att jag vill inte jobba i hemtjänsten. Jag vill inte jobba som sjuksköterska. Så det var enda möjliga lösningen.
Karriäranpassningsförmågan kommer dock inte till sin rätt då hen utifrån omständigheterna kompromissar med de egna värderingarna. Omständigheterna skapar en obalans där Rio tvingas till ett utbildningsval med vilket hen bidrar till samhället men inte själv känner sig tillfreds.
5.2 Informanternas relation till sitt utbildningsområde
I följande avsnitt redogörs för informanternas relation till deras utbildningsområde och hur det har förändrats över tid. Ett återkommande tema är att informanterna uttrycker starka känslor av besvikelse, grusade förhoppningar och förlust rörande utbildning och yrkesutövande under olika skeden av sin migration. Från ankomsten till Sverige till sin nuvarande situation.
5.2.1 Exklusion och orättvisa villkor på arbetsmarknaden
Informanterna har investerat i en utbildning och skaffat sig erfarenhet och erkännande inom sitt område för att sedan inte kunna använda dessa kompetenser som de planerat och hoppats. Det framkommer att informanterna känner besvikelse och förlust då de inser att vägen till arbetsmarknaden är lång eller inte alls möjlig. Det här upplevs som att ha blivit fråntagen något. Lo beskriver känslorna som uppkommit hos hen rörande sin situation i yrkeslivet:
36
… jag har dragit slutsatser och det är totalt meningslöst för utrikesfödda färdigutbildade akademiker att komma till Sverige och försöka arbeta som lärare. Det är omöjligt. Man förlorar självbilden och man förlorar tio år helt i onödan. Detta var meningslöst. Jag hade mycket bättre möjligheter att jobba hemma i yrket som jag älskar och ja, det är tragiskt för mig.
I citatet skildras starka känslor av besvikelse och förlust och illustrerar en väl utvecklad karriäridentitet. Läraryrket känns meningsfullt och har en tydlig koppling till Los identitet. Att inte få arbeta leder till stor besvikelse och förlust av identiteten. En väl utvecklad karriäridentitet har som beskrivits i delavsnitt 5.1.1 vuxit fram i relation till en informanternas normer och värderingar. Informanterna har etablerat en karriäridentitet genom att investera praktiskt och känslomässigt i en utbildning för att få arbeta med något som är i balans med deras intresse och värderingar. När de sedan fråntas möjligheten att förverkliga de planerna blir en stark karriäridentitet ett hinder och gör det svårare att hantera de känslorna. Det kan förstås utifrån Meijers (1998, 200) tankar om att karriäridentiteten är tätt sammankopplad med självbild och identitet i stort. Den starka identifikationen med yrket kan vara en förklaring till varför informanterna upplever så negativa känslor till att inte kunna arbeta inom sitt område. Att kompromissa med sitt utbildningsområde är inte smärtfritt eftersom det innebär en förlust av något meningsfullt och något som är en del deras identitet och personliga uttryck. Rio beskriver detta i följande citat:
Det känns jobbigt att jag satsade jättemycket för att få en massa kvalifikationer och kompetenser och sen är det ingen som bryr sig om det. Men samtidigt måste jag anpassa mig till verkligheten oavsett hur det känns för mig. Jag försöker fortfarande bearbeta det och jag försöker bli positiv till ett lärarjobb.
Vidare beskriver informanterna inte bara en identifikation med yrket eller utbildningsområdet. De har även investerat tid, engagemang och ekonomi i sin utbildning. Att inte kunna arbeta utefter de arbetsvillkor som informanterna önskar är som att inte få något tillbaka för de ansträngningar och investeringar som gjorts. Alex beskriver en tydlig identifikation med sitt yrke och att han upplever både praktiska och känslomässiga svårigheter med att byta yrkesbana. Istället för att kompromissa med att arbeta inom sitt utbildningsområde är hen villig att kompromissa med önskemål om arbetsvillkor och arbetssätt. Alex beskriver:
37
… men ibland känner jag… [mig] nödgad att jobba så eftersom… som du sa, det är många invandrare arbetslösa och inte lätt att få ett jobb så… men det är inte mitt jobb. Mitt jobb är matematiklärare. Inte att resa här och här och undervisa kemi och fysik och… jättesvårt.
Omständigheterna har alltså tvingat informanterna att kompromissa även med arbetsvillkor. Upplevelser av att vara orättvist behandlad kan förstås utifrån hur informanterna skapat sig en röd tråd i livet genom sina utbildningsval inom något de är stolta över och känner sig kompetenta inom. Att tvingas kompromissa tvingar en att skriva om historien. Det stör den röda tråden vilket kan relateras till Savickas (2002, 44) begrepp livstema i karriärkonstruktionen. Enligt begreppet livstema kan informanternas arbete ses som en viktig komponent för att skapa mening och självförverkligande i livet. Informanterna har genom sin utbildning bidragit till sin självutveckling och en känsla av att uppnå sin potential. De har de implementerat en viktig del av sin självbild och självrespekt i sitt yrke. Det inkräktar även på livstemat när en diskrepans uppstår mellan självbilden som kompetent utförare av yrket och att inte få adekvat erkännande i form av den lön en förtjänar. I följande citat beskriver Sam detta:
Så om man tittar på bakgrunden och på de som har satsat på att plugga och man har offrat några av sina bästa år också när man är tjugo år eller tjugo något och jämför man lönen så inser jag att det är inte rättvist att man får nästan lägsta lönen. (...) Det finns lärare som inte är så högutbildade som jag och de har ändå lite mer än jag och det är något jag inte tycker är helt okej, kan man säga.
5.2.2 Att acceptera och omvärdera sin situation är en process
Informanterna berättelser visar att det är en process att acceptera och omvärdera sin situation. Som beskrivits i delavsnitt 5.2.1 är deras starka kopplingar till ett visst yrke och en karriärväg något som gör att det känslomässigt är svårt och smärtsamt. För att acceptera och hantera en situation där de har behov av att se nya möjligheter och göra nya framtidsval använder de den kombination av förmågor som utgör karriäranpassningsförmågan, vilket beskrivits i delavsnitt 5.1.3. Informanterna beskriver sig ha gjort det som förväntas av en och ha arbetat hårt för att nå sina mål. Nu är de i en ny situation där utbildningen inte väger lika tungt eller
