Kvinnors upplevelse och erfarenheter av att få en bröstcancerdiagnos : En litteraturstudie

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö

KVINNORS UPPLEVELSE OCH

ERFARENHET AV ATT FÅ EN

BRÖSTCANCERDIAGNOS

EN LITTERATURSTUDIE

CAROLINE BJÖRKLUND

KVINNORS UPPLEVELSE OCH

ERFARENHET AV ATT FÅ EN

BRÖSTCANCERDIAGNOS

EN LITTERATURSTUDIE

CAROLINE BJÖRKLUND

MOA SCHÖLD ABRAHAMSSON

Björklund, C & Schöld Abrahamsson, M. Kvinnors upplevelser och erfarenhet av att få en bröstcancerdiagnos. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för vårdvetenskap, 2020. Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. 7800 nya fall

diagnostiserades och 400 kvinnor dog med bröstcancer som underliggande orsak i Sverige år 2018. Genomsnittsåldern för de som insjuknar i bröstcancer i Sverige är 60 år och antalet fall har fördubblats sedan 1960. Att kvinnor idag föder barn senare i livet, ammar kortare tid och använder p-piller i högre utsträckning är de faktorer som främst lett till ökningen. Bröstcancer upptäcks ofta tidigt eftersom mammografi används som screening och därför är

femårsöverlevnaden 90 procent. Syfte: Syftet med arbetet är att belysa kvinnors upplevelse av att få diagnosen bröstcancer utifrån patientens synvinkel för att kunna ge en ökad kunskap och erfarenhet till sjuksköterskor. Metod: Arbetet har baserats på 10 vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. De databaser som användes till sökning av artiklarna var Pubmed och Cinahl. Vid kvalitetsgranskning av artiklarna användes SBUs

kvalitetsbedömningsmall. Fribergs (2012) innehållsanalys användes som analysmetod.

Resultat: Sex stycken huvudteman med nio tillhörande underteman presenterades; Tankar om bröstcancer, Cancer ett hot mot livet, Att hålla det för sig själv, Stödets innebörd, Strategier för att behärska livet, Brister i hälso- och sjukvården. Konklusion: Att få en

bröstcancerdiagnos är något som rör upp många känslor och hanteringen av diagnosen ser olika ut för kvinnor och alla har ett individuellt behov. Bröstcancer väckte både tankar om döden men även en ny uppskattning för livet. Stöd är genomgående något som hade en väldigt stor betydelse för kvinnan både från kvinnans anhöriga och stödet från

sjuksköterskan.

WOMENS EXPERIENCE OF GETTING

A BREAST CANCER DIAGNOSIS

A LITERATURE

REVIEW

CAROLINE BJÖRKLUND

MOA SCHÖLD ABRAHAMSSON

Björklund, C & Schöld Abrahamsson, M. Womens experience of getting a breast cancer diagnosis. A literature review. Degree project in nursing 15 Credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Care Science, 2020.

Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. 7800 new cases were diagnosed and 400 women died of breast cancer as the underlying cause in Sweden in year 2018. The average age of those suffering from breast cancer in Sweden is 60 years and the number of cases has doubled since 1960. Women give birth later in life,

breastfeed for a shorter time and using birth control pills to a greater extent are the factors that have mainly led to the increase of cases. Breast cancer is detected earlier because mammography is used as a screening method and therefore is the five-year survival 90 percent. Purpose: The purpose is to highlight womens experience of being diagnosed with breast cancer from the patients point of view to provide increased knowledge and experience to nurses. Method: The essay is based on 10 scientific empirical studies with qualitative study design. The databases that was used to search for articles is Pubmed and Cinahl. In the

qualitative review of the articles SBUs quality assessment template was used. Fribergs (2012) content analysis was used as analysis method. Results: Six headthemes and ten associated subthemes is presented; Thoughts about breast cancer, Cancer a threat to life, Keeping it to oneself, The meaning of support, Strategies for controlling life, Shortcomings in health care. Conlusion: Getting a breast cancer diagnosis is something that awakes many feelings and dealing with the diagnosis is different for women and everyone has an individual need. Breast cancer raised both thought about death but also a new appreciation for life. Support is

consistently something that was of great importance to women both from their families but also the support from the health care system.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Chock och kris ... 4

PROBLEMFORMULERING ... 5 SYFTE ... 6 METOD ... 6 Litteraturstudier ... 6 Inklusionskriterier ... 6 Databassökning ... 6 Urvalsprocessen ... 7 Kvalitetsgranskning ... 8 Analys ... 8 RESULTAT ... 9 Tankar om bröstcancer ... 9

Känslor och tankar ... 10

Varför jag? ... 10

Ett hot mot livet ... 11

Rädsla över framtiden ... 11

Ny uppskattning ... 11

Att hålla det för sig själv ... 11

Hälso - och sjukvårdens stöd ... 12

Familjens stöd ... 12

Andras stöd ... 13

Strategier för att behärska livet ... 13

Aktiviteter ... 13

Tilltro till Gud ... 13

Brister i hälso- och sjukvården ... 14

DISKUSSION ... 14

Metoddiskussion ... 14

Resultatsdiskussion... 15

Att hitta en balans ... 16

Ömsesidig partnerskap ... 16

Betydelsen av stödet ... 16

Uppmuntra till ökad livskvalitet ... 17

Möta krisen ... 17

KONKLUSION ... 18

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH FÖRBÄTTRINGSARBETE ... 18

REFERENSER ... 19

BILAGA 1 Databassökning ... 22

BILAGA 2 Artikelmatris ... 24

INLEDNING

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor och antalet kvinnor med diagnosen ökar. Mammografiscreening utförs på många kvinnor varje år och med den ständigt flödande informationen om att själv undersöka sina bröst gör att ämnet håller sig ideligen aktuell i kvinnors tankar. Som kvinnor kände båda författarna att ämnet bröstcancer ligger dem nära. Det grundar sig både i egna erfarenheter och av erfarenhet att vara närstående. Författarna ville därför veta mer om känslorna och problemen som uppstår när någon får diagnosen

bröstcancer. Patientgruppen är stor och som sjuksköterska kommer vi att att möta dessa patienter på flera olika arbetsplatser.

BAKGRUND

I Sverige år 2018 diagnostiserades 7800 nya fall av bröstcancer hos kvinnor och 1400 dog med bröstcancer som underliggande orsak (Socialstyrelsen 2019). Bröstcancer upptäcks tidigt genom mammografiscreening och

femårsöverlevnaden är så hög som 90 procent (Bergh m.fl. 2007). Cancer beror på en mutation i cellernas celldelning. Det gör att de kan växa sig in i

omkringliggande vävnad, dela sig obegränsat och undvika celldöd (Sköld Nilsson 2010). Diagnosen bröstcancer ses ofta som en livsförändrande resa (Loughery & Woodgate 2019). Det framkom att det fanns önskemål från kvinnor att få mer information om diagnosen och behandlingar (Bøhler m.fl. 2008; Günüşen m.fl. 2016).

Riskfaktorer

Det finns flera riskfaktorer för att utveckla bröstcancer där menstruation,

graviditet och p-piller har en betydande del. Anledningen till detta beror på att de kvinnliga könshormonerna har en cancerframkallande effekt. En tidig start av menstruation har en ökad risk då den hormonella påverkan startar tidigare.

Detsamma gäller vid menopaus, ju senare kvinnan kommer in i klimakteriet desto mer ökar risken eftersom bröstkörtelcellerna utsätts för östrogen under en längre tidsperiod. Forskning visar även att kvinnor som genomgått graviditeter och ammat sitt barn har en lägre risk att utveckla bröstcancer. Menstruationen skjuts upp och därmed även könshormonernas påverkan, troligtvis mognar också bröstkörtelcellerna och får då en lägre tendens till att dela sig (Bergh m.fl. 2007).

Genomsnittsåldern för de som insjuknar i bröstcancer i Sverige är 60 år och antalet fall har fördubblats sedan 1960. Att vi idag föder barn vid högre ålder,

ammar kortare tid och använder läkemedel baserade på östrogen i högre utsträckning är faktorer som delvis påverkat ökningen (Sköld Nilsson 2010).

Diagnostik

I Sverige erbjuds sedan slutet av 80-talet alla kvinnor att genomföra mammografi mellan 40-74 års ålder. Mammografi är en screeningmetod där brösten röntgas med syfte att upptäcka tumörer. Genom metoden kan tumörer upptäckas som är så små att de inte går att känna utanpå bröstet (Bergh m.fl. 2007). I Doré m.fl. (2013) belyses att väntan på beskedet upplevs ångestfylld och jobbig, särskild i de fall det tog lång tid. Om en kvinna själv upptäcker en knöl eller har andra symptom från bröstet ska förändringen utredas med trippeldiagnostik. Detta innebär en klinisk läkarundersökning, bilddiagnostik samt vävnadsprov (Bergh m.fl. 2007). I en studie framgick det att flera faktorer som rädsla, komplicerade ord och avsaknad av stöd vid tillfället kan påverka förmågan att ta in informationen som ges vid diagnosbeskedet (Loughery & Woodgate 2019).

Klassificering

Cancern delas in i olika stadium för att ge ett mått på dess storlek och utbredning. Internationellt används TNM som klassifikationssystem där T står för tumör och ger ett mått på tumörens storlek mellan I-IV, N står för lymfkörtel och visar på spridningen till lymfkörtlar mellan 0-IV där 0 är ingen spridning och IV innebär stor spridning, och M står för metastaser. Bokstaven M kombineras med antingen 0, som visar att ingen spridning finns (Strang 2006). Annars kombinerad det med 1 som påvisar metastaser eller X som innebär att metastasering inte kan bedömas (Eriksson 1998).

Behandling

Valet av behandling beslutas i samtal mellan läkare och patient (Bergh m.fl. 2007). Deltagare i en studie berättade om osäkerheten som kommer över att välja behandling. Det skapades oro över vad det kan bli för bieffekter eller fysiska förändringar efter en operation. Kvinnorna upplevde att de ej har tillräckligt med kunskap eller erfarenhet angående behandling vilket ökade osäkerheten (Günüşen m.fl. 2016). Behandlingsalternativen som används är kirurgi, strålbehandling och läkemedelsbehandling, som ofta sker i kombination med varandra.

Kirurgi görs antingen som bröstbevarande kirurgi, där bara cancern tas bort, eller som en mastektomi, där hela bröstet tas bort. Det senare alternativet är

förstahandsvalet vid bland annat en stor tumör, flera tumörer, spridd tumör i flera delar av bröstet, tidigare strålbehandlade bröst eller som en förebyggande åtgärd (Bergh m.fl. 2007). I en studie uppgav kvinnorna att de upplevde tiden innan operation för kort då de inte hann komma över chocken av att få sin diagnos. I samma studie berättade de kvinnor som fick vänta på sin operation en stor oro över att cancern skulle sprida sig (Bøhler m.fl. 2008). Efter en mastektomi erbjuds alla kvinnor att återuppbygga bröstet med hjälp av en protes under bröstmuskeln. Det görs antingen i samband med att bröstet avlägsnas eller vid ett senare skede beroende på hur det fortsatta behandlingen ska fortskrida (Sköld Nilsson 2010).

Strålbehandling är en lokal behandlingsform som i vissa fall ges som

tilläggsbehandling efter kirurgi (Bergh m.fl. 2007). Joniserande strålning används vilket påverkar cellernas DNA och syftet är att döda cancercellerna. Även de friska cellernas påverkas och därför behöver strålbehandlingen planeras noga (Strang 2006).

Cytostatika, eller cellgifter som det ofta benämns, ges förebyggande efter kirurgi eller för att behandla en spridd cancer och bromsa tumörens tillväxt. Det ges vanligtvis intravenöst, som en injektion eller som infusion (a.a). Den nämns som det mest utmanade behandlingen till bröstcancer (Loughery & Woodgate 2019). Håravfall är en av biverkningarna vid cytostatikabehandling och flera kvinnor upplevde detta som jobbigt och pinsamt samt mycket värre än va de förväntat sig. De nämner också kraftig trötthet som en biverkning vid behandlingen, så pass påtaglig att den påverkar det dagliga livet (Dickler m.fl. 2014).

Hormonbehandling ät ett alternativ till cytostatika vid efterbehandling. Efter identifiering av tumören kan det genom analys av bröstcancertumörer ses om den är hormonkänslig, detta innebär att de behöver kvinnliga könshormoner, främst östrogen för att kunna växa. Antihormoner är ett läkemedel som minskar östrogennivåerna i kroppen och ges efter en operation för att minska risken för återfall. Läkemedlet har biverkningar som liknar klimakteriebesvär såsom vallningar, svettningar och sköra slemhinnor (Sköld Nilsson 2010). Kvinnor i en studie upplevde även biverkningar viktförändring, illamående och sexuella svårigheter (Dickler m.fl. 2014).

Efterbehandlingen kan också ske med antikroppar när kvinnan inte har

hormonkänslig bröstcancer. Detta sker när kvinnans bröstcancer har många HER2 receptorer. Antikroppar ges intravenöst och försvårar tumörcellens celldelning och stimulerar kroppens eget immunförsvar att attackera dem (Sköld Nilsson 2010). Kontaktsjuksköterska

För att få stöd under cancerprocessen så har patienter i Sverige rätt till en kontaktsjuksköterska. De ska tillsammans med patienten upprätta en individuell vårdplan, se till att patienten är delaktig i sin vård och informera om kommande steg i vårdprocessen som behandlingar och läkemedel. Kontaktsjuksköterskan ska även ansvara för att vårdinsatser samordnas, bedöma patientens behov, se till att åtgärder vidtas, svara på frågor och finnas som stöd åt anhöriga (Regionalt cancercentrum 2019).

Omvårdnad

Omvårdnad grundar sig i en humanistisk människosyn som omfattar både

vetenskapen samt arbetet med patienter. Den kompetensbeskrivning som finns för sjuksköterskor beskriver de sex kärnkompetenserna personcentrerad vård,

samverkan i team, evidensbaserad vård, kvalitetsutveckling, säker vård och informatik samt ledarskap och pedagogik. Sjuksköterskor skall arbeta för att

hjälpa och öka människors möjligheter att behålla, förbättra eller återfå sin hälsa, hantera sjukdom samt uppnå välbefinnande och livskvalitet (Svensk

sjuksköterskeförening 2017). I svåra livssituationer visas människors sårbarhet. Omvårdnad innebär bland annat att ha kännedom om denna sårbarhet och vad sjuksköterskan kan göra för patienterna för att värna om dem (Svensk

sjuksköterskeförening 2016). Sjuksköterskor har visat sig vara en viktig källa till stöd för kvinnor (Loughery & Woodgate 2019). Vid de fysiska förändringarna var vikten av att få tydlig och detaljerad information från vårdpersonal stor, för att kunna få svar på sina många frågor och hjälpa kvinnorna att fullt förstå sin situation (Bøhler m.fl. 2008).

Lidande

Sjuksköterskan har enligt International Council of Nurses (ICN) fyra

grundläggande ansvarsområde som beskrivs i ICNs etiska kod, dessa innefattar att sjuksköterskan ska: främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande (ICN 2017).

Lidandet beskrivs som något negativt men även något alla människor måste leva med och någon gång genomgå. Människan befinner sig i en kamp mellan det goda och det onda och måste välja mellan att kämpa eller ge upp. Det är människan som lider men också människan som kan lindra andras lidande och göra det möjligt att bemästra situationen genom vårt medlidande och medmänsklighet (Eriksson 1994)

Inom vården möts vi av tre typer av lidande: sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Sjukdomslidande är det lidande som patienten upplever i samband med sjukdom eller behandling. Det yttrar sig som både kroppslig smärta, som orsakas av själva sjukdom eller behandlingen, samt själsligt och andligt lidande som uppkommer av de upplevelser, förnedring eller skam som patienten känner till följd av sin sjukdom eller behandling (a.a.)

Vårdlidande innefattar det lidande som uppstår till följd av vårdtillfället. Det innefattar upplevd kränkning av vårdpersonal, utebliven eller bristande vård eller att som patient känna sig mindre värd på grund av att dem befinner sig i en beroendeställning.

Slutligen finns livslidande som omfattar hela människans livssituation och relaterar till allt vad det innebär att leva och vara en individ bland andra (a.a.) Chock och kris

Besked om en allvarlig sjukdom beskriver Cullberg (2006) leder ofta till

psykologiska följder hos människan och det psykologiska traumat beskrivs i fyra olika faser. Chockfasen är den första och varar från några sekunder upp till några dygn. I denna fas har patienten svårt att ta in och bearbeta den nya informationen, efter mottaget besked kan det vara svårt att minnas vad som sagts. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är införstådda med att patienterna går igenom denna fas för

att veta att de vid ett senare skede bör återupprepa viktig medicinsk information (Cullberg 2006).

Reaktionsfasen som är den andra fasen och innebär att patienten börjar förstå vad som har skett. En vanlig reaktion är att använda sig av försvarsmekanismer, hitta förklaringar eller en mening till vad som skett. Symptom som ångest, stress, dålig kosthållning, störd sömn och dygnsrytm är vanliga under reaktionsfasen till följd av ett ökat påslag av stresshormoner. Den tredje fasen heter bearbetningsfasen och pågår ungefär sex-tolv månader efter diagnosbeskedet men med stora variationer relaterat till sjukdomsgrad. Den mest akuta fasen har passerat och patienten kan börja blicka framåt och försvarsmekanismerna avtar (a.a.)

Den fjärde och sista fasen kallas nyorienteringsfasen och uppträder ungefär efter ett år. Denna fasen varar för evigt och för att nå hit behöver de tidigare faserna vara bearbetade. Patienten har nu förlikat sig med vad som har skett och

accepterat att dem måste leva med sina ärr efter traumat. Självkänslan har börjat komma tillbaka och livet kan få en ny betydelse (a.a.)

Som sjuksköterska kan det upplevas svårt och jobbigt att prata med en patient som är mitt uppe i en kris. Känslor som kan uppkomma är rädsla för att förvärra

situationen eller att svika patienten genom att bortse från problemet och talar om något annat. I vissa fall undviks kontakt helt med patienten (a.a.)

PROBLEMFORMULERING

Att få diagnosen bröstcancer utlöser en rad med känslor hos kvinnor som alla hanterar det olika. Omvårdnad innebär att kunna förebygga, stödja, vårda och rehabilitera i olika kontexter inom vården. Dessa åtgärder ska bygga på forskning och beprövad klinisk erfarenhet. Det är därför viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om dessa känslor och reaktioner för att kunna möta dem på bästa sätt. Tidigare forskning har visat att diagnosen bröstcancer utlöser en känslomässig stress hos kvinnor. Det finns även många studier om upplevelsen av de olika behandlingsformerna. Författarna upplevde dock att vetskapen om upplevelsen vid från att ha upptäckt en knöl i bröstet tills att behandling påbörjats saknades. Kännedom om kvinnors upplevelse och erfarenhet av att få diagnosen bröstcancer samt hur det är att leva med sjukdomen behövs för att kunna ge en ökad kunskap och erfarenhet till sjuksköterskor som bidrar till rätt stöd och omvårdnad.

SYFTE

Syftet med arbetet är att undersöka forskningen om kvinnors upplevelse och

erfarenheter av att få diagnosen bröstcancer utifrån patientens synvinkel.

METOD

För att undersöka den tillgängliga forskningen angående upplevelsen och erfarenheten av den diagnostiska perioden avsåg vi den tiden från att kvinnan upptäckte en knöl eller förändring i bröstet eller när förändring upptäckts på en mammografi till att någon behandlingsåtgärd påbörjades.

Examensarbetet har baserats på vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. Arbetet genomfördes som en metasyntes, vilket innebär att det är en sammanställning, samt icke systematisk litteraturstudie som benämns

litteraturstudie. Litteraturstudier

Metasyntes är en metod som används för att sammanställa kvalitativa studier för att få en övergripande helhet av området författarna undersöker (Stoltz & Willman 2017). Litteraturstudier syftar till att kritiskt granska och sammanställa resultat från olika primära källor genom att undersöka en viss fråga och strukturerat söka efter kunskap och litteratur inom det fältet. Detta för att ge en beskrivning av det aktuella kunskapsläget inom området och eventuellt hitta kunskapsluckor. Sammanställningen av de empiriska artiklarna ska kunna besvara

litteraturstudiens syfte. Litteraturstudier kan även resultera i ny kunskap som kan komma till användning i framtidens sjukvård (Kristensson 2014). Valet att använda kvalitativa studier i arbetet baserades på att kvalitativa studier syftar till att beskriva och tolka ett fenomen, erfarenheter och upplevelser. Genom ökad kunskap om människors upplevelser kan sjuksköterskan få värdefull information om vilka insatser det finns behov av eller förändringar som kan behöva göras (Stoltz & Willman 2017).

Inklusionskriterier

De empiriska studierna utgick från ett patientperspektiv och omfattade kvinnor som fått diagnosen bröstcancer. Artiklarna skulle vara etiskt granskade samt skrivna på engelska och vara publicerade under 2000-talet för att informationen skulle vara relevant.

Databassökning

studier inom området författarna ville undersöka för att kunna svara på deras syfte.

Författarna använde sig av databasen PubMed för att söka efter empiriska studier. PubMed är en fritt tillgänglig version av Medline som går under National Library of Medicine. Databasen fokuserar på referenser bland annat inom medicin samt omvårdnad och innefattar den absoluta majoriteten av den medicinska litteraturen samt omvårdnadstidskrifter. Cinahl är en annan databas som användes för

artikelsökning. Förkortningen står för Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature. Majoriteten av artiklarna tillgängliga i Cinahl behandlar området omvårdnadsvetenskap (Bahtsevani m.fl. 2016).

Sökord: Breast cancer, breast neoplasm, diagnosed, experience, females, qualitative study, woman, women

Då kvalitativ analys inte syftar till att utvärdera effekten av en intervention utan att undersöka ett fenomen så gällde det att precisera området som undersöks. På så sätt strukturerades sökningen tydligt. Genom att formulera ett uttänkt resultat, vilket område som skulle undersökas och vilken undersökningsgrupp som var fokus kunde sökningen avgränsas till att finna studier som svarade på syftet. Frågeställningen strukturerades på så sätt och lades till grund för

databassökningen som kan ses i bilaga 1. Det tillämpades genom att skapa tre kategorier, population, område och resultat. Med detta eftersträvades att

identifiera så många studier som möjligt inom varje område. För att fånga in så många resultat som möjligt användes OR mellan orden inom samma block i sökningen. Sedan behövdes en avgränsning för att bli av med irrelevanta studier som ej svarade på syftet. Det genomfördes genom att använda AND mellan områdenas sökord (Bahtsevani m.fl. 2016). Detta illustreras nedan i tabell 1. Tabell 1

Population Område Resultat

Kvinnor med bröstcancer

Upplevelsen av att få diagnosen Beskrivning av upplevelsen

Urvalsprocessen

När författarnas sökning hade genererat artiklar inom rätt område som kunde svara på deras syfte gick de tillsammans igenom alla titlar. Vi valde ut 415 titlar som verkade relevanta för vårt undersökningsområde och svara på syftet. Författarna delade sedan upp dem jämlikt och läste abstrakten var för sig och sållade bort de artiklar som framkom irrelevanta. Artiklar vi var osäkra på

bearbetades och diskuterades tillsammans under hela arbetsprocessen. De artiklar som valdes ut till att läsas i fulltext delade författarna upp jämlikt. Efter att ha förkastat de artiklar vi ansåg ej svara på syftet så gick vi gemensamt igenom de

artiklar som var kvar och diskuterade deras relevans. Artiklar som tillslut valdes ut presenteras i en artikelmatris se bilaga 2. De granskades med Statens beredning för medicinsk och social utvärderings (SBU) granskningsmall för kvalitativ forskningsmetodik. Granskningen skedde individuellt innan författarna slutligen gick igenom studier tillsammans för att säkerställa att de tolkats likasinnat. Nedan illustreras detta i tabell 2.

Tabell 2.

Databaser Antal träffar och titlar Antal lästa abstract Antal lästa i fulltext Antal granskade Antal utvalda artiklar PubMed 203 20 15 4 3 Cinahl 212 47 23 13 12 Kvalitetsgranskning

För att granska artiklarnas kvalitet och kategorisera dem låg/medelhög/hög hade författarna gjort en enskild bedömning av varje artikel som läses i fulltext enligt SBUs granskningsmall. Granskningsmallen gav en tydlighet och genom den har författarna gått igenom syfte, urval, datainsamling, analys och resultat med tillhörande frågor om varje avsnitt. Frågorna behandlade bland annat studiernas relevans och tydlighet inom de tillhörande avsnitten. Efter att författarna läst en studie, hittat svaren till de tillhörande frågorna och satt ett kryss under bedömd kvalitet så sammanställdes granskningsmallen. De studier som uppfyllde ja på samtliga eller nästan samtliga punkter bedömdes som hög kvalitet. De som hade 3-5 punkter som besvarades med nej eller oklart bedömdes som medelhöga, och fler än 5 punkter av nej eller oklart bedömdes ha låg kvalitet (SBU 2014). Då ett inklusionskriterie var att studierna skulle vara etiskt granskade lade författarna stor tyngd på det etiska resonemanget vid granskningen. De har sedan gått igenom artiklarna tillsammans och diskuterat hur de granskats.

Analys

Att göra en syntetisering av kvalitativa empiriska studier innebär att skapa en sammanfattning av fenomenet som undersöks med avsikt att hitta eller skapa något nytt (Stoltz & Willman 2017). Friberg (2012) framför en innehållsanalys som innebär att läsa artiklarna i helhet, plocka ut delarna och utifrån delarna skapa en ny helhet. För författarna innebar detta att först läsa igenom de utvalda

studierna upprepade gånger med fokus på resultaten. Det gjorde att författarna fick en djupare förståelse av artiklarna och hittade underliggande teman. I nästa steg tog författarna ställning till det som framträdde i resultatet som knöt an till syftet. En sammanställning av funna teman har sedan gjorts enskilt för varje artikel som en schematisk översikt för att underlätta inför nästa steg som innebar att identifiera de olika artiklarnas likheter och olikheter. Detta resulterade i teman och underteman som användes i författarnas litteraturstudie (Friberg 2012).

RESULTAT

Resultat av denna litteraturstudie baserades på 10 vetenskapliga empiriska studier med kvalitativ studiedesign. I de olika studierna varierade deltagarna mellan 6 till 50 personer i åldrarna 20 till 83 år, alla deltagare var kvinnor. De utvalda

studierna som användes var genomförda i Kanada, Norge, Bahrain, Iran, Italien, tre studier i USA och 2 studier i Brasilien. Alla studier kvalitetsgranskades, fem studier bedömdes vara av hög kvalitet och fem studier bedömdes vara av

medelhög kvalitet. Alla studier innehöll deltagare som hade diagnostiserats med bröstcancer med skillnader på tidsram och andra inklusionskriterier. Utifrån de utvalda studierna skapades sex stycken teman med underteman som kan ses i figur 1 som besvarade litteraturstudiens syfte. I bilaga 3 kan en översikt över studiernas anknytning till temana ses.

Figur 1.

Tankar om bröstcancer

Upplevelsen för kvinnorna är något som varierade och var mycket individuellt men för alla var det en prövande tid med många känslor. De underteman som växte fram var; Känslor och tankar samt varför jag.

Tankar om bröstcancer

Ett hot mot livet

Att hålla det för sig själv

Stödets innebörd

Strategier för att behärska livet

Brister i hälso- och sjukvården

Känslor och tankar Varför jag?

Rädsla över framtiden Ny uppskattning

Hälso– och sjukvårdens stöd Familjens stöd Andras stöd

Känslor och tankar

Resultatet av de inkluderade artiklarna visade att de deltagande kvinnorna beskrev diagnosbeskedet som det värsta som hänt i livet och det upplevdes av dem som en mycket påfrestande tid. Det väckte känslor som chock, rädsla, panik, stress och sorg (Au m.fl. 2009; Benetti m.fl 2014; Hack m.fl 2014; Jassim & Whitford 2014; Jeanetta & Williams 2015; Landmark & Wahl 2002;). I studien gjord av Abate m.fl (2019) nämnde också deltagarna att det kändes som att livet stannade upp. Trots att vetenskapen och forskningen angående bröstcancer gått framåt så visade många studier på att kvinnor associerade sjukdomen cancer med död och lidande (Barbosa m.fl 2016; Benetti m.fl. 2014; Hajian m.fl 2016; Jassim & Whitford 2014; Landmark & Wahl 2002;). Tanken på behandlingarnas fysiska

konsekvenser beskrevs skapa stor rädsla (Au m.fl 2009; Barbosa m.fl 2016; Landmark & Wahl 2002). Även tankar på det sociala livet, hur sjukdomen skulle komma att påverka familjen, arbetet och vänner uppkom (Barbosa m.fl 2016; Landmark & Wahl 2002).

I studien av Barbosa m.fl (2016) beskrev kvinnor att redan innan de fått sin bröstcancerdiagnos bekräftad upplevde dem känslor som rädsla och ångest hos både dem själva och deras närstående. De känslorna kunde i sin tur leda till depressiva symtom och att deras livskvaliteten förändrades (Barbosa m.fl 2016). Jassim & Whitford (2014) uppgav att de deltagande kvinnor som hade närstående som överlevt någon form av cancer inte kände samma rädsla som de som hade förlorat någon i sjukdomen.

De medverkande kvinnorna i Jassim & Whitford (2014) uppgav att bröstcancer kunde upplevas som en stämpel, de kände att andra ändrade sitt beteende mot dem och att omgivningen upplevdes som nedlåtande. Människor kunde ge tröstande kommentarer och sorgsna blickar på grund av deras diagnos som fick kvinnorna att känna sig ynkliga (Jassim & Whitford 2014).

I studien av Au m.fl (2009) som studerat äldre kvinnor beskrevs

bröstcancerbeskedet som ett uppvaknande, något som utgjorde en stor förändring i inställningen till livet. Beskedet var oväntat och kom som en chock och gjorde att kvinnorna slutade ta sin hälsa för givet. Kvinnorna kände sig plötsligt sårbara för sjukdom och uppvaknandet gjorde att deltagarna började reflektera över

förhållandet till sina kroppar (Au m.fl 2009). Varför jag?

Något som uppgavs i flera studier var sökandet om varför just dem hade drabbats av bröstcancer (Abate m.fl 2019; Benetti m.fl 2014; Jassim & Whitford 2014). Kvinnor frågade sig själva om det var på grund av deras stressiga liv de fått bröstcancer eller om det var ett straff för något fel de gjort i sitt liv (Jassim & Whitford 2014).

Enligt studien av Abate m.fl. (2019) sökte kvinnor efter en mening med upplevelsen och försökte konstruera en betydelse. Innan kvinnorna fick sin slutgiltiga diagnos så upplevde dem det som att leva i limbo (Abate m.fl. 2019). Kvinnor i en studie som drabbats av cancer önskade att de kunde spola tillbaka tiden tills innan cancern drabbade dem (Landmark & Wahl 2002).

Ett hot mot livet

En bröstcancerdiagnos kan ge upphov till stormiga känslor som både kunde ta negativa och positiva uttryck. Därifrån växte de två underteman fram; Rädsla över framtiden och ny uppskattning.

Rädsla över framtiden

Dödstankar är ofta är den första tanken som dyker upp vid diagnosbeskedet. Därav upplevdes ofta diagnostillfället som kritiskt moment, en mardröm (Barbosa m.fl. 2016; Benetti m.fl. 2014). Det uppgavs även av deltagarna i Benetti m.fl. (2014) att tankar och oro väcks hos kvinnorna över hur familjen ska klara sig utan dem. I studien av Hack m.fl. (2014) som studerat yngre kvinnor framkom det ytterligare en oro över framtida fertilitet. De kvinnor i studien som hade barn kände också en stor oro över hur barnen skulle tas om hand om de inte överlevde sjukdomen (Hajian m.fl. 2016; Jassim & Whitford 2014). Det beskrevs av de medverkande i Au m.fl. (2009) att de äldre kvinnorna inte upplevde rädslan över framtiden på samma sätt eftersom de redan hade accepterat sin dödlighet kopplat till åldern. Äldre kvinnor beskrevs ofta ha andra hälsoproblem eller sjukdomar som gjorde att de inte såg bröstcancer som ett lika stort hot och var införstådda med att döden var ett naturligt steg i livet. Den största rädslan hos dem var istället lidandet och smärtan som kopplas till komplikationer eller konsekvenser av cellgiftsbehandlingen (Au m.fl. 2009)

Ny uppskattning

Deltagande kvinnor i tre av studierna beskrev att diagnosen bröstcancer gav dem ett nytt synsätt på livet och att dem kom till insikt om hur skört och dyrbart livet är. Det kom även fram en känsla av en ny mening med livet. Att bröstcancern gjort att de uppskattat livet mer och de slutade oroade sig för småsaker (Benetti m.fl. 2014; Jassim & Whitford 2014; Jeanetta & Williams 2015). I studien av Abate m.fl. (2019) uppgavs det att vissa kvinnor försökte hitta en mening eller ett syfte med det som skett och att dem antog att det skett av en orsak.

Att hålla det för sig själv

Det framkom att kvinnor som deltog i studierna valde inte ville delge sin

bröstcancerdiagnos till utomstående utan hålla den hemlig för samtliga utom dem själva och de allra närmsta familjemedlemmarna (Hajian m.fl. 2016; Jassim & Whitford 2014). En cancerdiagnos kunde kännas som något som belastade eller tyngde ner familjen (Au m.fl. 2009; Jassim & Whitford 2016). Det beskrevs också att vissa kvinnor föredrog att dra sig undan och isolera sig då de kände att ingen kunde förstå deras situation (Abate m.fl 2019). När det kom till barnen så

framkom det att kvinnor undvek att visa sin smärta och lidande för att förskona dem och kände att barnen ej skulle behöva oroa sig över sin mor. Kvinnorna uppgav att de inte ville oroa sina familjer och kunde därav undvika att prata om bröstcancerns allvarlighetsgrad (Abate m.fl. 2019; Jassim & Whitford 2014). I en av studierna framgick det att yngre kvinnor som fått diagnosen bröstcancer kände en speciell oro över att berätta om diagnosen för sina män. De var rädda att bli avvisade och särskilt påfrestande var det att berätta om kvinnan riskerade att förlora ett eller flera bröst i en mastektomi då brösten sågs som en sexuell kroppsdel (Hajian m.fl. 2016).

Stödets innebörd

Det varierade var kvinnorna funnit stöd och hur det stödet var utformat, det medförde olika upplevelser. Detta resulterade i de tre underteman; Hälso- och sjukvårdens stöd, familjens stöd samt omgivningens stöd.

Hälso - och sjukvårdens stöd

Flera studier beskrev att kvinnor uppgav att dem upplevde missnöje och brister av stöd från sjuksköterskans sida (Hack m.fl. 2014; Harding & McCrone 2013; Landmark & Wahl 2002). Kvinnorna kände sig vilsna och visste inte vart eller vem de kunde vända sig till med sina frågor. De deltagande kvinnorna i studien kände sig osedda samt att deras oro och rädsla inte togs på allvar. De uppgav även att läkare sagt åt dem att inte oroa sig och givit dem falska förhoppningar

(Harding & McCrone 2013). Det framkom i två studier att det var

otillfredsställande med långa väntetider för att få svar på undersökningarna och en bristande kontinuitet bland personalen (Hack m.fl. 2014; Landmark & Wahl 2002). En studie nämnde dock ett annat perspektiv och beskrev att kvinnor upplevde stödet från vårdgivare på ett positivt sätt och att det hade en positiv inverkan på deras sätt att hantera situationen (Hajian m.fl. 2016).

Familjens stöd

Det framgick i många studier att familjen och de närståendes stöd var det

viktigaste stödet under sjukdomsprocessen (Abate m.fl. 2019; Barbosa m.fl. 2016; Harding & McCrone 2013; Jassim & Whitford 2014; Jeanetta & Williams 2015; Landmark & Wahl 2002). Genom familjens stöd och uppmuntran fick kvinnorna en känsla av kontroll över sitt öde vilket gjorde att de lättare kunde hantera motgångar (Barbosa m.fl. 2016). Stöd i form av närhet av sin man och barn gav kvinnor en ökad kraft för att besegra bröstcancern (Landmark & Wahl 2002). De negativa aspekterna var känslan av att kvinnorna var en börda och en belastning för familjen (Au m.fl. 2009; Landmark & Wahl 2002). Framförallt i studien om de äldre kvinnorna framgick det att de hade svårigheter att be om hjälp från familjen eftersom de ansåg att familjen redan hade mycket att göra med deras egna jobb och barn (Au m.fl. 2009).

Andras stöd

Några kvinnor uppgav att de uppskattade att prata med andra kvinnor som tidigare genomgått liknande behandling för information och förbereda sig för vad som komma skall (Abate m.fl. 2019; Harding & McCrone 2013; Jassim & Whitford 2014). Andras erfarenheter gjorde att de tillsammans kunde bearbeta och reflektera över upplevelsen (Abate m.fl. 2019; Benetti m.fl. 2014; Jassim & Whitford 2014). Andra kvinnor berättade att de blev mer skrämda av att ta del av behandlingsprocessen och eventuella komplikationer som uppstått (Abate m.fl. 2019; Jassim & Whitford 2014). Det fanns en önskan om att informationen angående komplikationer skulle komma från vårdpersonal istället (Jassim & Whitford 2014). En studie tog upp stöd från formella stödgrupper och där ansåg deltagarna att stödgrupper var bra men passade ej för alla (Jeanetta & Williams 2015).

Strategier för att behärska livet

Att hantera en bröstcancerdiagnos kom till uttryck på olika sätt och typ av

aktivitet kunde därav också skilja sig åt. Några kvinnor behövde aktiviteter för att glömma bort problemen, stärka sig själva eller finna tröst medan andra förlitade sig på sin tro. Av detta kom de två underteman; Aktiviteter och tilltro till gud fram.

Aktiviteter

Efter besked om diagnosen bröstcancer så uppkom det att kvinnor ville lägga sin tid på meningsfulla aktiviteter (Jeanetta & Williams 2015; Landmark & Wahl 2002). Somliga kvinnor valde att föra dagbok då de fann tröst i att skriva ner sina känslor vilket bidrog till att bearbeta deras resa. Andra ville hitta sätt att hålla tankarna om sjukdom borta och valde att involvera sig i roliga aktiviteter för att få annat att fokusera på (Jeanetta & Williams 2015). I en studie framkom det att fortsätta med de sociala aktiviteter kvinnorna haft innan sin bröstcancerdiagnos var av stor vikt, som till exempel gå på konserter, teater eller sjunga i kör. Det sågs inte enbart som ett tidsfördriv utan kunde också ge kvinnorna en tröst i vardagen (Landmark & Wahl 2002).

Fysiska aktiviteter som exempelvis träning bidrog till både mental och fysisk styrka och hjälpte till att reducera stress. Detta gav dem en bekräftelse på att de klarade av saker trots en hotfull sjukdom. Aktiviteter gav en ökad medvetenhet om kroppslig kontroll och en styrka att övervinna bröstcancer (Landmark & Wahl 2002; Benetti m.fl. 2014).

Tilltro till Gud

Trots närvaro av vetenskap och teknologi så framkom det att kvinnors tro utgjorde en mycket betydande roll genom deras sjukdomsresa och fanns där som en extra styrka, en allierad i kampen mot bröstcancer (Barbosa m.fl. 2016; Hajian m.fl. 2016). Den religiösa tron gav kvinnor ett lugn och ett hopp som fick dem att trots bröstcancer känna en mening med livet (Hajian m.fl. 2016). I studien som

undersökte äldre kvinnor uppgav dem att de lade stor vikt i sin tro och förlitade sig mycket på deras religiösa församlingar för stöd att ta sig igen diagnos och behandlingsperioder (Au m.fl. 2009). Flera såg positivt på att be till Gud, genom att be upplevdes ett lugn och känslan av att deras andlighet hade en roll i deras tillfrisknande (Hajian m.fl. 2016). I två studier framgick det även att vissa kvinnor ansåg att Gud gett dem bröstcancer som ett test och att det var upp till Gud om de skulle kunna ta sig igenom sjukdomen och de kunde därför förlita sig på och luta sig mot Gud (Hajian m.fl 2016; Jassim & Whitford 2014).

Brister i hälso- och sjukvården

Två studier skildrade att kvinnor upplevde en bristande information från sjuksköterskans sida, både om diagnosens innebörd och vad de ska ha för

förväntningar. Kvinnorna uppgav att dem inte heller vågade ställa de frågor dem hade eftersom de inte ville bli stämplade som en besvärande patient (Hack m.fl. 2014; Harding & McCrone 2013). Istället vände sig kvinnor till internet för att söka information angående tester och behandlingar. Dock upplevde dem denna information som begränsad (Harding & McCrone 2013). Det framkom vara en jobbig tid att vänta på beskedet och deltagare önskade någon form av respons från sjukvårdens sida för att försäkra sig om att de inte var bortglömda i de fall väntan på resultatet var lång (Hack m.fl. 2014; Landmark & Wahl 2002).

Studien som syftade till att undersöka kontaktpersonens roll för kvinnor med bröstcancer framförde att saknaden av en kontaktperson att vända sig till vid frågor upplevdes som en utmaning. Sjuksköterskan nämns i studien som mest lämpad till kontaktperson eftersom de ofta hade mer tid för att lyssna och bekräfta deras behov samt har en medicinsk bakgrund och kunde därför förklara på ett enklare sätt än vad läkaren gör. Det var också viktigt att kontaktpersonen hade god kännedom om hur cancersystemet fungerade för att kunna undervisa patienterna i detta (Hack m.fl. 2014).

DISKUSSION

Metoddiskussion

Författarna genomförde en litteraturstudie som innebar att de tolkat och analyserat empiriska studier där forskaren redan gjort en egen tolkning av materialet som forskaren samlat in. Detta betyder att ytterligare en tolkning har gjorts och detta i sin tur ökar risken för feltolkning och eller förvrängning av materialet, vilket kan ses som en svaghet. I detta spelar även förförståelsen in som menar att människor har en del kunskap, värderingar och erfarenheter med sig sedan tidigare och kan influera hur de tolkar (Landström m.fl. 2017). Dock var författarna medvetna om detta och hade därför det i åtanke när de läst igenom valt material.

Bland författarnas inklusionskriterier har de avgränsat till engelska artiklar

eftersom det är de språk de kan behärska vilket även medför att feltolkning genom användningen av översättningsprogram undviks. Upplevelser är ett fenomen som funnits genom alla tider och inget som är nytt för den moderna tiden. Upplevelsen ska vara på lika villkor därför valde författarna artiklar som är skrivna efter år 2000.

För att litteraturstudien skulle bli tillförlitlig krävdes det att sökningar gjordes i mer än en databas. Valet av databaser utgick från att dessa databaser inriktar sig på forskning inom omvårdnad som är författarnas huvudområde.

Eftersom författarna delade upp artiklarna hälften var efter att ha läst samtliga titlar tillsammans så fanns det en risk att en artikel förkastades av en författare som hade sparats av den andra. Vilket innebär att den därmed inte kommer att användas i deras studie. Detta problem löstes genom att författarna i förväg bestämt att diskutera vid tveksamheter.

Forsberg (2008) trycker på att i de litteraturstudier där det ej genomförs en kvalitetsbedömning så är risken stor för att felaktiga slutsatser dras. Författarna använde sig av SBUs granskningsmall då det är en statlig myndighet vilket ökar dess tillförlitlighet. Granskningsmallen var lättförståelig och enkel att följa vilket minskade risken för felbedömningar. Här såg författarna en fördel med att granskningen skedde på varsitt håll för att minska risken att bli påverkade av varandra.

Valet av analysmetod gjordes då även den var lätthanterlig. En nackdel var att det var ett tidskrävande moment. Det vägdes upp av att författarna fick en djupare förståelse utav artiklarna samt fick en bra struktur.

Resultatdiskussion

Nedan kommer litteraturstudiens viktigaste teman från resultatet att diskuteras med anknytning till bakgrunden med ett fokus på sjuksköterskan och omvårdnad.

Att hitta en balans

I resultatet framkom temat tankar om bröstcancer, att upplevelsen av att få sin bröstcancerdiagnos är bland det värsta som hänt i livet och att detta i sin tur ledde till en krisreaktion (Au m.fl. 2009; Benetti m.fl 2014; Hack m.fl 2014; Jassim & Whitford 2014; Jeanetta & Williams 2015; Landmark & Wahl 2002). Denna reaktion beskriver Cullberg (2006) är att förväntas vid emottagandet av denna typ av information. Sjuksköterskan behöver vara väl införstådd med det och hur en krisreaktion ser ut (Cullberg 2006). Samtidigt är varje människa unik,

omvårdnaden som sjuksköterskan ger ska vara utformad på ett personcentrerat sätt (Svensk sjuksköterskeförening 2017). Problematiken för sjuksköterskan blir att hitta balansen mellan att gå efter mallen om kris och dess reaktion samt att se personens unika reaktioner och forma omvårdnaden efter det. Eftersom kvinnor upplever diagnosbeskedet olika är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om den upplevelsen för att anpassa stödet och omvårdnaden efter varje individ. Ömsesidig partnerskap

Under temat att hålla det för sig själv skildrades det att vissa kvinnor kände att det var jobbigt att berätta om sin sjukdom för omgivningen (Hajian m.fl. 2016; Jassim & Whitford 2014). I Eriksson (1994) bekräftas att en sjuk patient kan känna skam och förnedring till följd av sin sjukdom. Kvinnorna vill inte heller oroa sina närstående och undvek därför att prata om hur allvarlig situationen var (Hajian m.fl. 2016). Även detta bekräftas av Eriksson (1994) om att människan använder sig av försvarsmekanismer som är en del av reaktionsfasen för att bearbeta ett traumatiskt besked. Precis som Svensk sjuksköterskeförening (2017) beskriver det så behöver sjuksköterskans roll bli att finnas där för patienten och bedöma dennes hälsotillstånd även genom den subjektiva upplevelsen. Kvinnan ska känna sig trygg med att prata och ha en ömsesidig öppenhet med sjuksköterskan. Kvinnor behöver få avlasta sina känslor som de upplever att de måste hålla inom sig för att inte belasta sin omgivning

Betydelsen av stödet

Temat stödets innebörd belyste stödets betydelse från olika aspekter. Flera studier lyfte fram ett bristande stöd från sjukvården sida vilket inte var förväntat.

Resultatet visade också att det var jobbigt med långa väntetider från

undersökningen tills att dem fick ett svar (Hack m.fl. 2014; Landmark & Wahl 2002). Väntan på diagnosbesked bör vara så kort som möjligt för att kvinnor ska få en minskad psykisk påfrestan. Eriksson (1994) beskriver vårdlidandet som kan uppkomma vid utebliven eller bristande vård och att patienten riskerar att känna sig mindre värd på grund av beroendeställningen den befinner sig i. Som

sjuksköterska blir det viktigt att försöka undvika detta och ha den ömsesidiga öppenheten, partnerskapen och personcentrerade vården som gör att kvinnan känner sig sedd och förstådd (Svensk sjuksköterskeförening 2017).

I majoriteten av studierna framkom det att familjen och närståendes stöd var det viktigaste stödet under sjukdomsprocessen (Abate m.fl. 2019; Barbosa m.fl. 2016;

Harding & McCrone 2013; Jassim & Whitford 2014; Jeanetta & Williams 2015; Landmark & Wahl 2002). Det behöver finnas i åtanken att alla patienter inte har några anhöriga eller familj att luta sig mot och anpassa omvårdnaden efter deras livssituation. Patienten behöver ses från ett helhetsperspektiv och uppmuntras till att använda de resurser hon själv har för att förbättra sitt mående.

En del kvinnor uttrycker att det är positivt att ta del av utomståendes erfarenheter (Abate m.fl. 2019; Harding & McCrone 2013; Jassim & Whitford 2014). Andra upplevde det som skrämmande, framförallt att ta del av komplikationer som uppstått (Abate m.fl. 2019; Jassim & Whitford 2014). Svensk

sjuksköterskeförening (2017) beskriver att omvårdnad bland annat innebär att ha kännedom för människors sårbarhet och att sjuksköterskor ska arbeta för att hjälpa dem att hantera sin sjukdom. Stöd från andra kan vara viktigt för att hantera sjukdomen. Sjuksköterskan har en betydelsefull uppgift att identifiera om patienten har tillräckligt med stöd i sin omgivning och annars informera om vad sjukvården kan erbjuda.

Uppmuntra till ökad livskvalitet

Temat strategier för att behärska livet framförde olika sätt för kvinnorna att hantera och bearbeta den jobbiga situationen (Benetti m.fl. 2014; Jeanetta & Williams 2015; Landmark & Wahl 2002). Eriksson (1994) beskriver också att när människan är i ett lidande så är hon i en kamp mellan det goda och det onda, det är hon själv som avgör om hon ska kämpa eller ge upp. Eftersom fysisk aktivitet visade sig ha en god effekt på både det fysiska och psykiska måendet kan det anses som en viktig del att uppmuntra kvinnan till. Även andra strategier som att hitta på olika aktiviteter bör uppmuntras om det leder till en ökad livskvalitet.

Möta krisen

I temat brister i hälso- och sjukvården framkom det en upplevd brist av information samt en rädsla för att ställa frågor till vårdpersonal av kvinnorna (Hack m.fl. 2014; Harding & McCrone 2013). Det kan finnas en koppling till att kvinnan är i chockfasen när hon tar emot informationen, där hon har svårt att ta in informationen och därav upplevde en brist när chockfasen gick över. Dock kan det även vara så att vårdpersonalen undvikit situationen då personal upplevt det jobbigt att samtala med kvinnan som är i en kris (Cullberg 2006). Slutsats som kan dras är att det är viktigt för sjuksköterskan vara tydlig i mötet med kvinnan, låta processen ta sin tid och även vara medveten om och våga möta sin rädsla i att bemöta en patient i kris.

KONKLUSION

Bröstcancer är en diagnos som rör upp många känslor hos kvinnor och får en stor påverkan på deras liv. Många upplevde ångest, sorg och fick upp tankar om döden när de fick sin diagnos. En del kvinnor sökte efter svar på varför just dem drabbats av sjukdomen. Bröstcancer ledde även till att vissa kvinnor fick en ny

uppskattning för livet. Kvinnor valde att lägga sin tid på aktiviteter både som en distraktion och ett sätta att finna styrka. Religion gav också kvinnor styrka och de fann stöd även i Gud. Det upplevdes en brist i information från sjuksköterskor som tvingade kvinnor att finna sin kunskap på egen hand. Att hantera en bröstcancerdiagnos är något som ser olika ut för olika kvinnor och alla har ett individuellt behov. Stöd var något som hade en väldigt stor betydelse för kvinnan både från kvinnans anhöriga och stödet från sjuksköterskan.

FORTSATT KUNSKAPSUTVECKLING OCH

FÖRBÄTTRINGSARBETE

I denna litteraturstudie ville författarna framföra vikten av en djupare förståelse och kunskap om kvinnors upplevelse av att få diagnosen bröstcancer. Detta för en ökad kunskap och erfarenhet till sjuksköterskor för att kunna ge bästa omvårdnad. Författarnas studie inkluderar artiklar från olika länder och det bör tas hänsyn till att kvinnors upplevelse kan skilja sig beroende på hur sjukvården ser ut i det landet. Det framkom i resultatet att stödet är en av de viktigaste faktorerna under denna resa från upptäckten eller misstanken fram till att behandling ska påbörjas. Brister i stödet från sjuksköterskan nämns samt att stöd generellt har en stor vikt. Dock i vilken form stödet ska tas emot eller hur det ska komma i uttryck är något som ej framkommer tydligt. Detta är något författarna anses kan forskas djupare på för att ytterligare öka kunskapen för sjuksköterskor och hjälpa dem att utföra bästa individuella omvårdnad.

REFERENSER

Abate V, Avino F, Barberio D, Gargiulo A, Lemmo D, Martino ML, Tortoriello R, (2019) Underfifty Women and Breast Cancer: Narrative Markers of Meaning-Making in Traumatic Experience. Frontiers in Psychology, Vol 10, 1-12.

Au A, Aviv C, Ewing C, Levine EG, Yoo GJ, (2009) Older women, breast cancer, and social support. Support Care Cancer, Vol 18, 1521-1530.

Bahtsevani C, Nilsson R, Sandström B, Willman A, (2016) Evidensbaserad omvårdnad. Lund, Studentlitteratur AB.

Barbosa DC, Costa JR, Marcon SS, Prado de E, Raone D, Sales CA, (2016) Attendance and support: Strategies to help the wife to face breast cancer. Journal of Nursing, Vol 10, 3935-3941.

Benetti ERR, Frolich M, Stumm EMF, (2014) Experiences of women with breast cancer and actions to reduce stress. Journal of Nursing, Vol 8, 537-544.

Bergh J, Brandberg Y, Ernberg I, Frisell J, Fürst CJ, Hall P, (2007) Bröstcancer. Stockholm, Karolinska Institutet University Press.

Bäcklund J, Sandberg M, Åhsberg K, (2016) Bröst- och plastikkirurgi. I: Kumlien C, Rystedt J, (Red) Omvårdnad & kirurgi (1:1). Lund, Studentlitteratur AB.

Bøhler A, Landmark BT, Loberg K, Wahl A.K, (2008) Women with newly diagnosed breast cancer and their perceptions of needs in a health-care context. Journal of Clinical Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 2008, 192-200.

Cullberg J, (2006) Kris och utveckling. Stockholm, Natur & Kultur.

Dickler M, DuHamel K, Johnson C, Massie MJ, Mosher CE, Norton L, (2013) Living with metastic breast cancer: A qualitative analysis of physical, psychological and, social sequelae. The Breast Journal, Vol 19, 285-292.

Doré C, Gallagher F, Hébert M, Saintonge L, (2013) Breast cancer screening program: Experiences of Canadian women and their unmet needs. Health Care for Women International, Vol 34, 34-49.

Edvardsson D, de Roos P, (2019) Personcentrerad vård - en kärnkompetens för god och säker vård. >http://www.swenurse.se< PDF (2020-03-13)

Eriksson K, (1994) Den lidande människan. Stockholm, Liber AB.

Eriksson M (1998) Kliniska stadieindelning. Ringborg U, Henriksson R, Friberg S (Red.) Onkologi (1). Stockholm, Liber AB.

Forsberg C, Wengström Y, (2008) Att göra litteraturstudier: värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm, Natur & Kultur.

Friberg F, (2012) Att göra en litteraturöversikt. I: Dahlborg Lyckhage E, Friberg F, Segesten K, Östlundh L, (Red.) Dags för uppsats (2:1). Lund, Studentlitteratur AB.

Günüşen N.P, Inan S.F, Üstün B, (2016) Experience of newly diagnosed breast cancer patients in Turkey. Journal of Transcultural Nursing, Vol 27, 262-269.

Hack TF, McClement SE, Pederson AE, Taylor-Brown J, (2014) An Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer. Oncology Nursing Society, Vol 41, 77-88.

Hajian S, Hoshyari M, Mehrabi E, Simbar M, Zayeri F, (2016) The Lived Experience of Iranian Women Confronting Breast Cancer Diagnosis. Journal of Caring Sciences, Vol 5, 43-55.

Harding MM, McCrone S, (2013) Experiences of Non-Navigated Women Undergoing Breast Cancer Diagnostic Evaluation. Clinical Journal of Oncology Nursing, Vol 17, 8-12.

International Council of Nurses, (2017) ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. >https://www.swenurse.se< PDF (2020-04-26)

Jassim GA, Whitford DL, (2014) Understanding the experience and quality of life issues of Bahraini women with breast cancer. Social Science & Medicine, Vol 107, 189-195.

Jeanetta SC, Williams F, (2015) Lived experiences of breast cancer survivors after diagnosis, treatment and beyond: qualitative study. The Authors Health Expectations, Vol 19, 631-642. Kristensson J, (2014) Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm, Natur & Kultur.

Landmark BT, Wahl A, (2002) Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer. Journal of Advanced Nursing, Vol 40, 112-121.

Landström C, Priebe G, (2017) Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och

begränsningar - grundläggande vetenskapsteori. I: Henricson M (Red.) Vetenskaplig teori och metod (2:1). Lund, Studentlitteratur AB.

Loughery J, Woodgate RL, (2019) Supportive care experiences of rural women living with breast cancer: An interpretetive descriptive qualitative study. Canadian oncology nursing journal, Vol 29, 170-176.

Regionala cancercentrum i samverkan (2019) Nationell beskrivning av

kontaktsjuksköterskans uppdrag. >https:www.cancercentrum.se< PDF (2020-04-06) SBU, (2014) Mall för kvalitetsgranskning av studier med kvalitativ forskningsmetodik - patientupplevelser >http://www.sbu.se< PDF (2020-03-17)

Sköld Nilsson A, (2010) Bröstcancer boken: Från besked till färdigbehandlad. Stockholm, Nordstedts.

Socialstyrelsen (2019). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2018. >http://www.socialstyrelsen.se< PDF (2020-03-12)

Stoltz P, Willman A, (2017) Metasyntes. I: Henricson M (Red.) Vetenskaplig teori och metod (2:1). Lund, Studentlitteratur AB.

Strang P, (2006) Leva nära cancer. Växjö, Gothia Förlag AB.

Svensk sjuksköterskeförening, (2017) Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska >http://www.swenurse.se< PDF (2020-03-24)

Svensk sjuksköterskeförening, (2016) Värdegrund för omvårdnad >http://www.swenurse.se< PDF (2020-03-24)

BILAGA 1

Databassökning

Sökning nr: Sökning i PubMed (30-03-2020) Söktermer

Sökblock Antal

träffar #13 ((((("Breast neoplasm"[Mesh] OR breast

cancer OR breast neoplasm)) AND (women or women or females)) AND experience) AND qualitative study

Filter År 2000 – 2020 och enbart tillgängliga i fulltext

203

#12 ((((("Breast neoplasm"[Mesh] OR breast cancer OR breast neoplasm)) AND (women or women or females)) AND experience) AND qualitative study

Filter År 2000 - 2020 653

#11 ((((("Breast neoplasm"[Mesh] OR breast cancer OR breast neoplasm)) AND (women or women or females)) AND experience) AND qualitative study

Bröstcancer, Kvinnor, Upplevelse, Kvalitativ Studie

692

#10 Qualitative Study Kvalitativ Studie 207,515

#9 Experience Upplevelse 644,427

#8 ((((("Breast neoplasm"[Mesh] OR breast cancer OR breast neoplasm)) AND (women or women or females))

Bröstcancer & Kvinnor

304,281 #7 Females Kvinnor 8,762,543 #6 Woman 1,165,437 #5 Women 985,054

#4 ((((("Breast neoplasm"[Mesh] OR breast cancer OR breast neoplasm))

405,494

#3 "Breast Neoplasms"[Mesh] Bröstcancer 288,082

#2 Breast Neoplasm 336,518

Sökning nr: Sökning i Cinahl (30-03-2020) Söktermer

Sökblock Antal

träffar #13

( (MH "Breast Neoplasms") OR breast cancer OR breast neoplasm ) AND ( women or woman or females ) AND experience AND qualitative study

Filter År 2010 - 2020 och enbart artiklar tillgängliga i

fulltext 212

#12 ( (MH "Breast Neoplasms") OR breast cancer OR breast neoplasm ) AND ( women or woman or females ) AND experience AND qualitative study

Filter År 2010 – 2020 716

#11 ( (MH "Breast Neoplasms") OR breast cancer OR breast neoplasm ) AND ( women or woman or females ) AND experience AND qualitative study

Bröstcancer, Kvinnor, Diagnostiserade, Upplevelse, Kvalitativ Studie

1,051

#10 Qualitative Study Kvalitativ Studie 144,726

#9 Experience Upplevelse 375,088

#8 ( (MH "Breast Neoplasms") OR breast cancer OR breast neoplasm ) AND ( women or woman or females

Bröstcancer & Kvinnor 2,178,037

#7 Woman 453,403

#6 Females Kvinnor 2,087,053

#5 Women 453,403

#4 ( (MH "Breast Neoplasms") OR breast cancer OR breast neoplasm )

Bröstcancer 105,034 #3 ( (MH "Breast Neoplasms" 84,923 # 2 Breast Neoplasm 87,184 #1 Breast Cancer 93,980

BILAGA 2

Nr Författare, (år), titel, tidskrift, land

Syfte Metod Datainsamling Dataanalys Deltagare Ålder, kön, antal, bortfall Resultat Kategori/temasystem Kvalitet 1 Frolich M, Benetti ERR, Stumm EMF, (2014),

Experiences of women with breast cancer and actions to reduce stress, Journal of Nursing, Brazil Apprehending experiences of women with breast cancer, members of a support group and actions taken to minimize stress. They used qualitative study with interviews. Analyzed with content technique analysis. 42 – 73 years old, women, 10

They found four themes. Reactions and feelings before the diagnosis of breast cancer. Perceptions, feelings and changes in lifestyle after mastectomy.

Physical and emotional symptoms arising from chemotherapy and radiotherapy.

Actions to minimize stress.

Medelhög 2 Harding MM, McCrone S, (2013), Experiences of Non-Navigated Women Undergoing Breast Cancer Diagnostic Evaluation, Clinical Journal of Oncology Nursing, USA To explore the experiences of women who underwent a breast diagnostic evauation without any accompanying navigation services. They used a qualitative descriptive design with focus group methodology. Analyzed with content analysis. 39 – 58 years old, women, 6

They found three categories. Information, navigation and communication.

3 Jassim GA, Whitford DL, (2014),

Understanding the experience and quality of life issues of Bahraini women with breast cancer, Social Science & Medicine, Bahrain To explore the experiences, beliefs, perceptions and attitudes of Bahraini women with breast cancer towards their quality of life. They used a qualitative method using in depth semi-structured face-to-face interviews. Analyzed with thematic analysis with an constant comparative approach. 39 - 68 years old, women, 12

Themes identified were: Meaning of cancer and qualitive of life. Spirituality and beliefs about causes of breast cancer. Coping

mechanism. Impact of illness and change in relationship.

Hög

4 Landmark BT, Wahl A, (2002), Living with newly diagnosed breast cancer: a qualitative study of 10 women with newly diagnosed breast cancer, Journal of Advanced Nursing, Norway To describe from the perspective of 10 women (aged 39 – 69 years), their experience of living with breast cancer.

They used open-ended interviews. Analyzed using the main steps in Grounded Theory.

39 – 69 years old, women, 10

They found five main themes: Experiences related to the will to live, physical change, female identity. Experiences connected to meaningful activities and social support.

Nr Författare, (år), titel, tidskrift, land

Syfte Metod Deltagare Resultat Kvalitet

5 Martino ML, Lemmo D, Gargiulo A, Barberio D, Abate V, Avino F, Tortoriello R, (2019), Underfifty Women and Breast Cancer: Narrative Markers of Meaning-Making in Traumatic Experience, Frontiers in Psychology, Italy To explore the different domains of the experience with under-fifty women at the first phase of hospitalization. They used narrative interviews. They analyzed them through a qualitative methodology constructed ad hoc. -50 years old, women, 50

They found six different modes:

The organization of temporality, the search for meaning, the emotional regulation, the organisation of self-other relationship, the finding benefit and the orientation to action.

Medelhög

6 Mehrabi E, Hajian S, Simbar M, Hoshyari M, Zayeri F, (2016), The Lived Experience of Iranian Women Confronting Breast Cancer Diagnosis, Journal of Caring Sciences, Iran To prepare clear understanding of Iranian women´s lived experiences confronting breast cancer diagnosis and coping ways they applied to deal with it.

They used a qualitative

phenomenological design with in-depth semi-structured interviews. Analyzed with Van Manen´s thematic analysis approach. 31 - 65 years old, women, 18

They found two major themes with underlying subthemes:

Emotional turbulence and threat control.

7 Pederson AE, Hack TF, McClement SE, Taylor-Brown J, (2014), An Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer, Oncology Nursing Society, Canada To delineate the role of the oncology patient navigator, drawing from experiences and descriptions of younger women with breast cancer.

They used face-to-face semistructured interviews. Analyzed with a constant comparative method. 36 – 49 years old, women, 12

They found five main categories:

Unmet need or problems encountered, emotional reactions, ways of coping, processual facets and personal qualities.

Hög

8 Prado de E, Costa JR, Raone D, Barbosa DC, Sales CA, Marcon SS, (2016), Attendance and support:

Strategies to help the wife to face breast cancer, Journal of Nursing, Brazil To learn from the perspectives of women with breast cancer, how do they and their

spouses face the disease and its repercussions in their daily lives.

They used qualitative and descriptive method using semi-structured interviews.

Analyzed with the Bardin thematic analysis methodology. 20 – 70 years old, women, 8

They found three categories:

The cancer impact on the personal and marital life, the companion presence and support Paramount and the self-image and the marital relationship.

Medelhög

9 Williams F, Jeanetta SC, (2015), Lived experiences of breast cancer survivors after diagnosis, treatment and beyond:

qualitative study, The Authors Health Expectations, USA

To understand the lived experiences of women who are breast cancer survivors.

They used semi-structured one-on-one in-depth interviews. Analyzed following phenomenological coding guidelines. 47 - 69 years old, women, 15

They found three major themes:

Factors from the diagnosis and treatment management impacting survivorship, relationship and support system and implication of survivorship.

10 Yoo GJ, Levine EG, Aviv C, Ewing C, Au A, (2009), Older women, breast cancer, and social support, Support Care Cancer, USA New information about the meaning and function of social support in the lives o folder women with breast cancer.

They used in-depth qualitative interviews. Analyzed with a grounded theory approach. 65 – 83 years old, women, 47

They found three major themes:

Age differences in reaction to the breast cancer

diagnosis, self-sufficiency in the face of the cancer and depending on others.

BILAGA 3

Resultatöversikt

Huvudkategori

→ bröstcancer Tankar om

Cancer, ett hot mot livet Att hålla det för sig själv

Stödets innebörd Strategier för att behärska livet Brister i hälso – och sjukvården Underkategori → Studier och kvalitetsbedömning  Känslor och tankar Varför jag? Rädsla över framtiden Ny uppskattning Hälso – och sjukvårdens stöd Familjens stöd

Andras stöd Aktiviteter Tilltro till gud Au m.fl. 2009 X X X X X Abate m.fl. 2019 X X X X X X Barbosa m.fl. 2016 X X X X Benetti m.fl. 2014 X X X X X Hack m.fl. 2014 X X X X Hajian m.fl. 2016 X X X X X Harding & McCrone 2013 X X X X

Jassim & Whitford 2014

X X X X X X X X

Jeanetta & Williams 2015

X X X X X

Landmark & Wahl 2002