Fler ekobyar, färre miljöproblem?
More ecovillages, less environmental problems?
Sandra Ollander MV108C Miljövetenskap Kandidatkurs 15 HP VT2020 2020-11-22
Sammanfattning
För att lösa hållbarhetsproblem krävs fokus på mer självförsörjande samhällen som kräver ett lägre behov av konsumtion, energi och transporter då människans nuvarande livsstil och samhällsmål inte går att kombinera med hållbart, klimatvänligt och rättvist. Vår livsstil är dock inte bara orsaken utan även lösningen på hållbarhetsutmaningar. Forskare och medlemmar av gemenskaper menar på att den miljömässigt fördelaktiga livsstil som förknippas med ekobyar och kollektivboenden kan bidra till att uppnå hållbarhetsmål, samt att gemenskaps-baserade initiativ har potential att utgöra en mer hållbar livsstil i jämförelse med konventionella samhällen. En litteraturstudie och tre intervjuer genomfördes med syftet att undersöka hur ekobyar, som en avsiktlig gemenskap, kan hjälpa oss att leva innanför planetens gränser och vilka sociala utmaningar som ekobyar möter. Resultaten analyserades med hjälp av planetära gränser, doughnut-ekonomi och nerväxt som en del av emergent normteorin. Studien visar att ekobyar som en avsiktlig gemenskap kan hjälpa oss att leva innanför planetens gränser och bidra till en miljömässigt hållbar utveckling inom sex kategorier: ekologiska system, ekologisk arkitektur, energisystem, transportsystem, matsystem och miljövänligt beteende Sociala utmaningar som upptäcktes i ekobyar är otydliga normer och regler, brist på deltagande och egenemang, ledarskap, beslutsfattande, kommunikation, odelade visioner och mål, ojämn maktbalans, etiska frågor, arbetslöshet, organisering och olika bakgrunder.
Abstract
To solve sustainability problems we need to pay more attention to sustainable societies with demand for less consumption, energy and transport as our lifestyle can not be combined with sustainability, climate-friendly and fair. Researchers and members of communities believe that the environmentally beneficial lifestyle that is associated with ecovillages and collective housing can contribute to reaching sustainable development goals and a sustainable lifestyle. A literature review and interviews were carried out with the purpose to investigate how ecovillages can help us live within the planetary boundaries and which social challenges ecovillages face. The results showed that ecovillages can help us to live within the planetary boundaries within six categories: ecological systems, ecological architecture, energy systems, transport systems, food systems and environmental friendly behaviour. Social challenges in ecovillages were leadership, decision making, undivided visions and goals, uneven balance of power, ethical questions, unemployment, organisation and different backgrounds.
Innehållsförteckning
1 Inledning 6
2 Bakgrund 8
3 Teoretiskt ramverk 10
3.1 Planetära gränser och doughnut-ekonomi 10
3.2 Nerväxt och emergent normteorin 13
4 Undersökningsmetoder 15 4.1 Litteraturstudie 15 4.1.1 Urval 15 4.1.2 Utförande 16 4.2 Intervjuer 16 4.2.1 Urval 17 4.2.2 Utförande 18
4.3 Sammanvägd analys med triangulering 18
5 Resultat och analys 19
5.1 Ekologiska system 20 5.2 Ekologisk arkitektur 23 5.3 Energi 24 5.4 Transport 26 5.5 Mat 27 5.6 Miljövänligt beteende 27 5.7 Sociala utmaningar 28
6 Diskussion och slutsats 35
1 Inledning
Ur ett nyttjande- och resursperspektiv hotas idag både förnybara och icke förnybara resurser, samt ekosystemtjänster på grund av att ekosystemens kapacitet för produktion överutnyttjas (Bonnedahl, 2012, s. 24). I Sverige lever vi som om vi har ungefär fyra planeter att tillgå och globalt 1,7 planeter. År 2019 förbrukade människan den årliga budgeten av naturresurser tidigare än någonsin då den ekologiska skuldens dag inträffade redan 29 juli (Catton, 1982; Världsnaturfonden WWF, 2020a). Bonnedahl (2012, s. 19) pekar ut det moderna sättet att leva på och hur samhället är organiserat som de främsta orsakerna till klimatförändringar.
Konsekvenser av att vi lever över våra tillgångar är exempelvis avskogning, jorderosion och en minskad biologisk mångfald (Världsnaturfonden WWF, 2020a). Globala klimatförändringar är i grunden ett socialt problem då människan genom transporter, avskogning, industriell produktion och system för energiförsörjning genererar växthusgaser (Taylor & Butell, 2016, Kapitel 19). Konsekvenserna som det moderna sättet att leva på medför uppmärksammas alltför sällan då samhällen idag baseras på en bild av att ständig ekonomisk tillväxt, produktion och konsumtion är positivt för det individuella välbefinnandet, samt för samhället som helhet (Bonnedahl, 2012, s. 16). Med ständig exploatering och expansion är ett tankesätt om att lösningar som grön tillväxt, hållbar konsumtion och odlat kött ska lösa de problem vi står inför alltför optimistiskt. För att lösa hållbarhetsproblem krävs istället en ändrad strategi (Bonnedahl, 2012, s. 331). En strategi med fokus på mer självförsörjande samhällen som kräver ett lägre behov av konsumtion, energi och transporter (Bonnedahl, 2012, s. 62). Det blir alltmer uppenbart att människans nuvarande livsstil och samhällsmål inte går att kombinera med hållbart, klimatvänligt och rättvist. Vår livsstil är dock inte bara orsaken utan även lösningen på hållbarhetsutmaningar (Bonnedahl, 2012, s. 20). Enligt Bonnedahl (2012, s. 26) innebär hållbar den belastning som ligger under den nivå som ett naturligt ekosystem kan hantera på lång sikt utan att systemet försvagas. Belastningen kan exempelvis vara råvaruuttag och det naturliga systemet en skog.
Människan och kulturer är extremt anpassningsbara vilket gör att människan som grupp kan lösa miljöproblem genom social, teknisk och institutionell omställning (Cliggett, 2016, Kapitel 11). Omställning till ett mer hållbart samhälle kan bland annat ske genom initiativ drivna av
communities (gemenskaper). Enligt Silva och Stocker (2018) definieras omställning som en
anpassning av samhällsmodeller till hållbara processer och utövanden med miljömässiga och sociala stressorer som grund.
Det globala ekobynätverket (GEN) beskriver en ekoby som en avsiktlig gemenskap, utformad för att uppnå social, kulturell, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. På lokal nivå menar GEN att ekobyar kan bidra till att implementera hållbarhetsmål, klimatavtal och främja en positiv global omställning (Global Ecovillage Network, 2020). Enligt Daly (2017) har gemenskaper, som ekobyar och kollektivboenden utvecklats som en reaktion till icke-hållbara sociotekniska system och negativ antropogen miljöpåverkan med en miljömässigt hållbar livsstil som mål. Även forskare och gemenskaper menar att den miljömässigt fördelaktiga livsstil som förknippas med ekobyar och kollektivboenden kan bidra till att uppnå hållbarhetsmål, samt att gemenskaps-baserade initiativ har potential att utgöra en mer hållbar livsstil i jämförelse med konventionella samhällen (Daly, 2017).
Studien undersöker hur ekobyar, som en avsiktlig gemenskap, kan hjälpa oss att leva inom planetens resursgränser med frågeställningen “Hur kan ekobyar bidra till en miljömässig hållbar utveckling?”. Eftersom ekobyar är gemenskaper som utöver ekologisk hållbarhet utformats för social hållbarhet inkluderades även den sociala dimensionen med frågeställningen “Vilka sociala utmaningar möter ekobyar angående val av livsstil och organisering?”.
Tre intervjuer med informanter från tre olika ekobyar i Sverige genomfördes. En av ekobyarna är fortfarande under planering och inkluderades för att studera vilka nya perspektiv och lösningar som finns vid byggandet av en ekoby idag. Som komplement till telefonintervjuer i enlighet med Bryman (2011, s. 432) genomfördes en systematisk litteraturstudie i enlighet med Eriksson Barajas et al. (2013, s. 26), för att ge studien ett mer globalt perspektiv. Inledningsvis presenteras en bakgrundsbeskrivning av ekobyarnas framväxt och tidigare forskning. Sedan introduceras det teoretiska ramverket med planetära gränser, doughnut-ekonomi och nerväxt som en del av emergent normteorin. Därefter förklaras metoden med beskrivet urval och utförande. Avslutningsvis kommer resultat med analys, diskussion och slutsats.
2 Bakgrund
Urbanisering, en växande population och det moderna sättet att leva på har resulterat i fysiska, sociala och etiska problem i städer. Att skapa socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbara städer kräver en övergång till en livsstil som tar hänsyn till planetens ekologiska begränsningar. Konsumtion, framförallt individuell- och hushållskonsumtion i utvecklade länder sätter press på miljön (Daly, 2017). Globala produktions- och konsumtions- system är direkt kopplade till individuella transportvanor, energiförsörjning, val av diet och hushållskonsumtion. Avsiktliga gemenskaper med ekologiska förtecken är en del av omställningsrörelsen för mer hållbara produktions- och konsumtionssystem. Genom initiativ som förnybar energi, hållbara material, återvinning och återbruk av avfall, kollektivt boende, vegetarisk kost, lokal odling av mat och samåkning bryter gemenskaper rådande konsumtionsmönster och bidrar därav till att bland annat mildra klimatförändringar (Landholm et al., 2019; Daly, 2017). Enligt Daly (2017) är målet miljömässig hållbarhet, jämställdhet, fred och social rättvisa. Schaefer et al. (2018) beskriver drivkraften bakom en livsstil som främjar lägre koldioxidutsläpp, som en kombination av miljömässiga utmaningar men framförallt oljeproduktionstoppen och klimatförändringar. Tekniska lösningar är enligt Landholm et al. (2019) otillräckliga för att begränsa en temperaturökning till under 2 °C, för att ställa om till ett samhälle med låga koldioxidutsläpp krävs fundamentala sociala, ekonomiska och tekniska förändringar.
Begreppet omställning har utvecklats över tid och används i ett flertal sammanhang men kan beskrivas som behovet av att anpassa samhällsmodeller till hållbara processer och utövanden. Samhällssystem är ofta komplexa och omställning kan förknippas med statligt-, industriellt-, gemensamt-, eller civilt drivna initiativ. Inom omställningsrörelser för hållbarhet associeras begreppet med samarbeten, kollektiva mål och informationsutbyten (Silva & Stocker, 2018).
Som en del av den gröna vågen i protest mot urbanisering växte ekobyrörelsen fram under 1970-talet i Sverige (Magnusson, 2018). I början av 1980-talet låg fokus framförallt på ekologiskt byggande och energismarta lösningar. Konceptet utvecklades senare till att inkludera en ekologisk livsstil som utöver ekologisk anpassning av byggnader tar hänsyn till ekonomisk och social hållbarhet (Berg et al., 2002). Enligt Magnusson (2018) har många ekobyar ännu inte nått sin fulla potential och har mycket kvar att lära. I sverige saknas en omfattande kartläggning av ekobyar och
kunskaper om vilka tekniska brister som finns inom området. Övervägande del studier inom området är fallstudier med fokus på vardagslivet, utmaningar och planeringsprocessen. Ekobyar möter framförallt ekonomiska, politiska och byråkratiska utmaningar. Brist på deltagande och åtskilda mål bland invånare är två exempel på vanliga problem inom ekobyrörelsen. Den sociala och den miljömässiga dimensionen anses i många ekobyar vara lika viktiga. I svenska ekobyar anses ofta sociala möten vara det viktigaste (Magnusson, 2018).
Enligt Daly (2017) visar studier att koldioxidavtrycket och ekologiskt fotavtryck för ekobyar är lägre i jämförelse med konventionella bosättningar. Forskare inom området är överens om att val av boende, transport och mat är de kategorier som i högst grad bidrar till ett minskat koldioxidavtryck och ett minskat ekologiskt fotavtryck. Mat har visat sig vara mer relevant vid beräkningar av koldioxidavtryck än ekologiskt fotavtryck. Faktorer i ekobyar som bidrar till ett lägre fotavtryck är en hållbar design och konstruktion, tekniker där lokala byggmaterial används och passiv solenergi med hög isoleringsgrad. Många ekobyar är självförsörjande på förnybar energi och mat. Med stora ytor land kan ekobyar producera majoriteten av maten genom ekologiska odlingar samt trädgårdar. Gemensam matlagning och samåkning är också vanligt i ekobyar vilket bidrar till ett lägre fotavtryck. Studier visar även att återvinning och kompostering förekommer oftare i ekobyar än konventionella bosättningar (Daly, 2017). Losardo (2016) menar att de viktigaste aspekterna för en hållbar vardag är val av diet och boende. Ekobyar försöker dock uppnå hållbarhet på fler sätt, utöver mat producerar ekobyar många fler produkter själva för att reducera mängden avfall och undvika överkonsumtion. Andra aktiviteter för att minska ekologisk påverkan är kompostering, inhandla i bulk, reparera, återvinna och dela faciliteter vilket sparar resurser som energi och vatten (Losardo, 2016).
3 Teoretiskt ramverk
När den interglaciala perioden började för ungefär 10 000 år sedan skapades möjligheten till jordbruk och komplexa samhällen. I takt med att mänsklig aktivitet alltmer påverkar jordens klimat och ekosystem behöver forskning fokusera mer på den samhällsdynamik som gjort människan till den dominerande orsaken till förändringar av jordsystemet. Jordsystem syftar till jordens biologiska, kemiska och fysiska processer (Global IGBP Change, 2020).
I det här kapitlet förklaras det teoretiska ramverket med planetära gränser först för att sedan övergå till doughnut-ekonomi som inkluderar sociala gränser och visar på hur dagens ekonomiska system strider mot hållbar utveckling. Därefter presenteras nerväxt och emergent normteorin för att visa exempel på hur sociala rörelser mer praktiskt kan agera för en hållbar utveckling. Enligt Brundtland-kommissionen definieras hållbar utveckling som “En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” (World Commission on Environment and Development, 1987).
3.1 Planetära gränser och doughnut-ekonomi
Planetära gränser definieras enligt Rockström et al. (2009) som den planetära spelplanen för mänskligheten om vi vill vara säkra på att undvika allvarliga, antropogent orsakade miljöförändringar på en global skala. I en ny epok, antropocen, krävs nya förslag på hur samhällen kan hålla sig inom de planetära gränserna då vi idag är beroende av de system som vi skapat, som hur samhället är organiserat, teknik och ekonomier (Rockström et al., 2009). Efter en miljömässigt relativt stabil period, holocen, menar Rockström et al. (2009) att vi i samband med antropocen måste ställa frågan “Vilka är de icke-förhandlingsbara planetära förutsättningarna som mänskligheten måste respektera för att undvika skadliga eller katastrofala miljöförändringar på en kontinental till global skala?”.
Ramverket för planetära gränser baseras på tre vetenskapliga områden, mänsklig aktivitet i relation till jordens kapacitet att upprätthålla den, kunskap om jordsystemets processer, och resiliens. De nio identifierade planetära gränserna (Figur 1) är klimatförändringar, nya kemiska substanser,
ozonskiktets uttunning i stratosfären, ökad koncentration av aerosoler i atmosfären, havsförsurning, påverkan på biogeokemiska flöden (fosfor och kväve), färskvattenanvändning, förändrad markanvändning och biologisk mångfald som inkluderar artutdöents takt och förlust av ekologiska funktioner (Steffen et al., 2015).
Figur 1. Status för kontrollvariabler för nio planetära gränser (Världsnaturfonden, 2020b).
Mänsklighetens handlingar och val kommer vara avgörande för om vi överskrider eller nära överskrider kritiska tröskelvärden i samband med ett ökat antropogent tryck på jordsystemet. När tröskelvärden passeras triggas icke-linjära hastiga miljöförändringar som kan innebära skadliga eller katastrofala följder (Rockström et al., 2009).
Globala och lokala katastrofer förknippade med koldioxidutsläpp, samt andra negativa externaliteter av dagens ekonomiska system fortsätter att öka trots COP21 avtalet (Raworth, 2017b). Enligt Raworth (2017b) är den ekonomiska inställningen som studenter idag lär sig föråldrad och att föra den vidare in i 2100-talet skulle leda till katastrofala följder. Istället måste vi skapa en ekonomisk inställning som är anpassad till dagens samhälle då ekonomin formar världen vi lever i. I en modell för mänskligt välmående vilken även beskrivs som en guide för antropocen, uppmärksammar Raworth (2017a) att välbefinnande grundar sig i varje persons möjlighet att leva ett värdigt liv samtidigt som jordsystemet inte tar skada. Ramverket för sociala och planetära gränser utvecklades 2012 och har blivit känt som The Doughnut, en modell som skildrar ekologiska och sociala gränser vilka tillsammans utgör mänskligt välbefinnande (Figur 2). Modellen används inom bland annat akademin, beslutsförfattande, stadsplanering och som ett verktyg för hållbar utveckling (Raworth, 2017a).
Figur 2. Doughnut-modellen som skildrar ekologiska och sociala gränser vilka tillsammans utgör
De mörkgröna cirklarna representerar det ekologiska taket och den sociala grunden som utgör ett rättvist och säkert utrymme för mänskligheten. Brister i den sociala grunden som hunger, sjukdom och hälsa visas inom den inre gränsen. Sammanlagt finns 12 dimensioner av sociala brister med indikatorer som är hämtade från internationellt överenskomna standarder för mänskligt välbefinnande. I den yttre gränsen visas det ekologiska taket och utanför den inom vilka områden gränsen passerats, som klimatförändringar på grund av för stort tryck på jordens livsuppehållande system. Det finns nio ekologiska dimensioner med indikatorer som definieras av de planetära gränserna i ett försöka att identifiera och skydda kritiska processer som reglerar jordens förmåga att upprätthålla förhållanden på jorden vilka liknar förhållandena under den geologiska epoken holocen. Mellan den inre och yttre gränsen finns ett utrymme som är ekologisk och socialt säkert där mänskligheten har möjlighet att utvecklas (Raworth, 2017a). Målet med The doughnut är att i en
ny modell inkludera lokala ekonomier och säkerställa att ingen saknar livsnödvändigheter som sjukvård, mat, husrum och rösträtt samtidigt som jordsystemet upprätthålls. För att upprätthålla jordsystemet krävs bördiga jordar, ett skyddande ozonlager, hälsosamma hav och ett stabilt klimat (Raworth, 2017b).
3.2 Nerväxt och emergent normteorin
Under de senaste årtiondena har nerväxt utvecklats i kritik mot det kapitalistiska tillväxtsamhället för att föreslå radikal förändring då ekonomisk tillväxt är en huvudsaklig orsak till ohållbarhet. För att uppnå en socio-ekologisk hållbarhet på lång sikt menar förespråkare för nerväxt att det är nödvändigt med en omställning inom flera områden i motsats till den tillväxt-baserade ekonomin. I praktiken innebär en sådan omställning en omprövning av samhället, politiskt agerande, att skapa alternativ och nätverk, samt att bortse från “jaget” (Brossmann & Islar, 2019). Enligt Barca (2018) definieras nerväxt som “en rättvis nedskalning av produktion och konsumtion som ökar människors välbefinnande och förbättrar ekologiska förhållanden”. En obegränsad tillväxt av bruttonational- produkt (GDP) menar Barca (2018) vara, både anti-ekologiskt och antisocialt.
Enligt Demaria et al. (2016, Kapitel 37) innebär nerväxt att ekosystem tilldelas ett inneboende värde och att det finns en motsträvighet mellan system för industriell produktion, konsumtion och ekosystem. Varje källa till nerväxt kan leda till förändring på lokal, global eller regional nivå. Gräsrotsaktivister var bland de första att stödja nerväxt genom lokala och småskaliga initiativ, som
kollektiva bostäder, återbruk, cykling, veganism och förnybar decentraliserad energi. Med fokus på att ändra beteende, attityd och normer formades därav ekobyrörelsen, med tanken att frivilligt leva ett liv som fokuserar mer på sociala relationer och aktiviteter som snarare främjar välmående än konsumtion (Demaria et al., 2016, Kapitel 37). En sådan livsstil kan enligt Demaria et al. (2016, Kapitel 37) minska det antropogena trycket på ekosystem och potentiellt vara bättre för miljön. Enligt Haenn et al. (2016, s. 369-371) kan nerväxt anses vara en radikal lösning men för att förstå miljöförändringar är personliga val i vardagen centrala, eftersom individuella vardagliga val leder till att naturresurser ständigt exploateras.
Emergent normteorin (Turner & Killian, 1972) förklarar kollektivt beteende. Teorin föreslår att en grupp människor beter sig på ett sätt som anses vara lämpligt och nödvändigt i en viss situation där tydliga riktlinjer och normer saknas. Genom att en eller flera deltagare i gruppen tar initiativ om nya sätt att agera skapas nya riktlinjer och normer (Hannigan, 2006, s. 140). Inom sociala rörelser är en utveckling av hur vi ser på rättvisa och att ifrågasätta hur verkligheten ser ut i fokus. Tre bidragande faktorer till att en utveckling ska ske är att det finns ett missnöje, nya tillgängliga tillvägagångssätt och identitetsskapande. Sociala rörelser ägnar sig åt att inspirera omgivningen och legitimera sin aktivitet för ett ökat offentligt stöd. Sociala rörelser med ekologisk fokus som miljörörelsen skapar nya normer för hur miljöproblem ska hanteras (Hannigan, 2006, s. 139-144). Avsikten är att informera samhället om hur vi bör leva i framtiden (Hannigan, 2006, s. 146). Enligt Hannigan (2006, s. 22) är miljörörelser den mest lovande lösningen för en framtida positiv miljömässig utveckling i jämförelse med ekologisk modernisering, internationell miljöstyrning och miljölagstiftning.
4 Undersökningsmetoder
I det här kapitlet beskrivs undersökningsmetoderna med urval och utförande, först för litteraturstudien och sedan för intervjuundersökningen.
4.1 Litteraturstudie
En systematisk litteraturstudie genomfördes i enlighet med Eriksson Barajas et al. (2013, s, 26) för att samla information utifrån frågeställningarna och sedan analysera samt tolka informationen. Litteraturstudien grundar sig i aktuell forskning inom området ekobyar.
4.1.1 Urval
För sökningen användes Malmö universitetsbiblioteks söktjänst, Libsearch, för ett varierat och brett utbud av original källor. För att hitta relevanta studier bestämdes sökorden utifrån undersökningens frågeställningar. Första sökningen genomfördes i Libsearch 2020-04-20. Sökorden jag använde mig av var "eco village" OR “ecovillage”. Sökningen resulterade i 2442 träffar. Därefter valdes “Peer Review” och “Vetenskapligt material” vilket reducerade antalet träffar till 1017. Sedan valde jag att endast visa akademiska tidskrifter vilket resulterade i 954 träffar och att endast visa artiklar skrivna på engelska vilket gav 929 träffar. Slutligen begränsade jag sökningen till artiklar publicerade mellan 2012 till 2020 för att hitta relevanta artiklar vilket gav 643 träffar. Jag uteslöt sedan 367 artiklar utifrån artiklarnas titel som inte stämde överens med studiens syfte och frågeställningar. Efter att jag läst sammanfattningen för resterande artiklar valde jag bort 71 artiklar som inte var relevanta för att besvara frågeställningarna (Figur 3). Slutligen genomfördes en kvalitetsgranskning av återstående 205 artiklar. Kvaliteten bedömdes utifrån att det fanns en tydligt beskriven metod för studien och forskarnas egen reflektion samt diskussion. Inklusionskriterie var att artiklarna skulle vara inriktade på utformning av ekobyar och/eller den sociala dimensionen av ekobyar. Artiklarna som inkluderades var både kvalitativa och kvantitativa. Litteraturstudien ämnar till att inkludera studier från så många geografiska platser som möjligt, den inkluderar inte andra kollektiva boenden och sociala gemenskaper utöver ekobyar.
Figur 3. Sökning 1, inklusion och exklusion.
De 15 fulltextartiklar som ansågs mest lämpliga för att besvara “Hur kan ekobyar bidra till en miljömässig hållbar utveckling?” och “Vilka sociala utmaningar möter ekobyar angående val av livsstil och organisering?” inkluderades i en systematisk litteraturstudie.
4.1.2 Utförande
För att sammanställa och bearbeta materialet kategoriseras och färgkodades materialet i en innehållsanalys i enlighet med Eriksson Barajas et al. (2013, s, 147). I ett första steg delades materialet upp i två övergripande kategorier utifrån vilken frågeställning som skulle besvaras. Därefter analyserades materialet i en andra omgång i syfte att redogöra specifika fenomen. I enlighet med Bryman (2011, s, 291) skapades sju kategorier med relevans för studiens syfte och frågeställningar.
4.2 Intervjuer
Tre telefonintervjuer genomfördes i enlighet med Bryman (2011, s. 432).
4.2.1 Urval
I enlighet med Bryman (2011, s, 434) gjordes ett målinriktad urval av tre ekobyar i Sverige. En ekoby under planering valdes för att inkludera ett nyare perspektiv på vilka miljöproblem som en
planerad ekoby förväntas lösa 2020. I ett målinriktat bekvämlighetsurval (Bryman, 2011, s, 434) valdes en person från varje ekoby eller planerad ekoby ut och intervjuades för att besvara “Hur kan ekobyar bidra till en miljömässigt hållbar utveckling?” och “Vilka sociala utmaningar möter ekobyar angående val av livsstil och organisering?”. Utöver att informanterna var villiga att ställa upp på en telefonintervju krävdes att personen varit delaktig i uppbyggnaden av ekobyn eller besitter nödvändig kunskap om ekobyns historia och att hen antingen bor i ekobyn eller deltar aktivt i vardagen i ekobyn. Informanterna kontaktades via mejl som fanns att tillgå via ekobyns hemsida.
Ekoby 1 skapades i samråd med kommunalpolitiker i Malmö med en idé om ett ekologiskt boende. En bostadsrättsförening skapades via HSB och bostäderna stod färdiga 1992 med hjälp från en arkitekt. År 2016 köptes bostäderna loss från bostadsrättsföreningen för att övergå till privatägda fastigheter. Ekoby 1 består av 37 hushåll och en förskola som även fungerar som festlokal, möteslokal eller yogalokal. Totalt bor ungefär 100 människor i ekobyn, både familjer och ensamstående.
Ekoby 2 har specialiserat sig i ekobygg och sysslar med aktiv kultivering av odlingsträdgårdar, hö och skog. Det finns fyra familjer på gården men många arbetar på annan plats. Barnen och pedagoger hjälper till med trädgård och djur under dagarna då det finns får, höns, hästar och getter på gården. Ekoby 2 tar emot besökare och har tre turistlägenheter. Informant B köpte gården i slutet av 80-talet och idag bor ungefär 20 personer på gården.
Ekoby 3 är ett pågående projekt som planeras att i vara delvis färdigbyggt under 2021. Som en del av X by är tanken att ekobyn ska integreras med övriga bostadsområden i området och kunna tillföra funktioner som plantskola, lekplats, öppen verkstad och skogsträdgårdar. Just nu pågår ett godkännande av detaljplanen och att söka bygglov för att sedan gå vidare med att inleda bygget. Projektet genomförs med ett gemensamt mål och vision om ett boende för alla åldrar, som tillsammans skapar förutsättningar för ekologisk, social och ekonomisk regeneration och hållbarhet.
4.2.2 Utförande
Jag valde att genomföra semistrukturerade telefonintervjuer i enlighet med Eriksson Barajas et al., (2013, s, 432) Informanterna informerades om deras anonymitet i deltagandet och att samtalet
skulle komma att spelas in. För att säkerställa att mitt uppfattade helhetsintryck av intervjuerna var likadant under genomförandet som efter, användes penna och papper för att anteckna.
Figur 4. Mindmap över öppna intervjufrågor.
Intervjuerna genomfördes i Maj 2020 och pågick mellan 30-40 minuter. Öppna frågorna ställdes utifrån en färdig mindmap (se Figur 4). Direkt efter intervjuerna transkriberades samtalen. För att analysera det transkriberades materialet från intervjuerna använde jag mig utav tematisk analysmetod, framework och kodning i enlighet med Bryman (2011, s, 290). I den tematiska analysen har jag utifrån det transkriberade materialet upprättat kategorier genom att söka efter teman i form av repetitioner och mönster.
4.3 Sammanvägd analys med triangulering
För att analysera resultaten genomfördes en triangulering i enlighet med Bryman (2011, s. 354). Syftet med trianguleringen var att samla och analysera resultaten från intervjuerna samt litteraturstudien för att kontrollera resultaten mot varandra. Studiens teoretiska ramverk användes som underlag för analysen för att ställa resultaten mot tidigare forskning. I samband med presentationen av intervjuerna har ekobyarnas namn ersatts med Ekoby 1, Ekoby 2 och Ekoby 3 och namn på specifika platser har ersatts med X. Intervjupersonernas namn har ersatts med informant A, B och C.
5 Resultat och analys
Nedan presenteras resultaten med analys från litteraturstudien och intervjuerna med svar på “Hur kan ekobyar bidra till en miljömässig hållbar utveckling?” och på “Vilka sociala utmaningar möter ekobyar angående val av livsstil och organisering?”. Först presenteras en sammanställning av resultaten och sedan kommer en detaljerad analys per kategori.
Sammanställningen av litteraturstudien och intervjuerna visar på hur ekobyar som en avsiktlig gemenskap hjälper oss att leva innanför planetens gränser utifrån sex övergripande kategorier. Ekobyar bidrar till en miljömässigt hållbar utveckling genom att förnya, omvärdera och utveckla ekologiska system, ekologisk arkitektur, energisystem, transportsystem, beteende och matsystem. Utifrån litteraturstudien och intervjuerna kunde tolv sociala utmaningar angående val av livsstil och organisering pekas ut. Ekobyar kämpar med otydliga normer och regler, brist på deltagande och egenemang, ledarskap, beslutsfattande, kommunikation, delade visioner och mål, ojämn maktbalans, etiska frågor, arbetslöshet, organisering och olika bakgrunder (Tabell 1).
Tabell 1. Sammanställning av resultat från litteraturöversikt och intervjuer. Inom parentes visas
vilka aktiviteter som vilka svenska ekobyar ägnar sig åt och vilka sociala utmaningar som framkom.
Ekologiska system ● Återvinna/återanvända avfall och regnvatten (Ekoby 1, 2 och 3) ● Ekologisk avloppsanläggning (Ekoby 1, 2 och 3)
● Gröna ytor
Ekologisk arkitektur
● Gröna och naturliga byggnadstekniker (Ekoby 1, 2 och 3) ● Återvunna/ekologiska/lokala material (Ekoby 2)
● Liten boendeyta
Energi ● Förnybara energikällor (Ekoby 1, 2 och 3) ● Utesluta fossila bränslen
Transport ● Samåkning
● Kollektivtrafik (Ekoby 1) ● Eldrivna fordon (Ekoby 1) ● Cykla och gå (Ekoby 1)
Miljövänligt beteende
● Hållbara rutiner och utövanden
Ekologiska system, ekologiskt arkitektur och förnybara energikällor förekom i alla tre svenska ekobyar. Gröna ytor, en liten boendeyta, utesluta fossila bränslen och hållbara/rutiner utövanden nämndes inte under någon av intervjuerna. Sociala utmaningar som förekom var tydliga normer och regler, brist på deltagande och engagemang, beslutsfattande, bakgrund och delade visioner/mål.
5.1 Ekologiska system
Ett sätt som ekobyar bidrar till en miljömässig hållbar utveckling är genom att återvinna regnvatten för bevattning (Losardo, 2016). I en ekoby i Sanneoul, Sydkorea, återanvänds regnvatten genom att vattnet samlas i en tank som är installerad under jorden vilket sedan används till badrum och trädgård. Övrigt avloppsvatten filtreras genom grus, sand och vass i en ekologisk avloppsanläggning innan det lämnar ekobyn (Yun-Cheol, 2018). Dancing rabbit ecovillage i Missouri samlar och återanvänder regnvatten genom att fylla en kista, om regnvattnet inte räcker till fylls kistan istället med kommunalt vatten. Ekoby 1 har eget vatten och avlopp, fördelen med det menar informant A (2020) vara att ekobyn är självförsörjande och därför väldigt okänsliga, så länge inte deras eget system går sönder. “För mig är det här någon slags uthållighet kan man säga och att vi försöker hitta möjligheter med eget vatten och avlopp om det skulle braka ihop på andra håll” (Informant A). I ekobyn i Sanneoul återvinner invånarna hushållsavfall och avföring. Avföringen återvinns genom att efterfermententering användas till gödsel. Processen sker genom att täcka avföringen med fallna löv samt askan från nerbränt virke, vilket eliminerar lukt och omvandlar avfallet till kompost. Matavfall återvinns till att bland annat tillverka miljövänliga bekämpningsmedel som kan användas till byns grönsaksodlingar (Yun-Cheol, 2018). I en jämförelse av tre amerikanska ekobyar i Ithaca, Wester North Carolina och Amherst påvisades en reducerad miljöpåverkan genom en minskning av avfall till följd av återvinning och kompostering.
● Utesluta eller minskad konsumtion av kött och mejeriprodukter
Sociala utmaningar ● Ojämn arbetsfördelning
● Otydliga normen och regler (Ekoby 2)
● Brist på deltagande och egenemang (Ekoby 1 och 2) ● Ledarskap
● Beslutsfattande (Ekoby 2 och 3) ● Kommunikation
● Delade visioner och mål (Ekoby 1) ● Ojämn maktbalans
● Etiska frågor ● Arbetslöshet ● Organisering
Genom att produkter som plast och metall återvinns ersätts råvaror som annars skulle tillverkats av naturresurser. Majoriteten av matavfall komposteras för att sedan användas till trädgården eller till odling. Även toalettavfall komposteras för att sedan användas som gödsel (Sherry, 2019).
I Cloughjordan ekoby på Irland mättes det ekologiska fotavtrycket för avfall vilket visade ett 2,8 gånger lägre fotavtryck i ekobyn i jämförelse med 75 andra bosättningar på Irland. Resultatet berodde på kompostering, återvinning och låga deponivolymer (Carragher och Peters, 2018). Invånare i Dancing Rabbit Ekoby genererar 26 procent mindre avfall per person i jämförelse med den genomsnittliga amerikanska invånaren. Resurser sparas genom att återvinna bland annat urin och avföring för kompostering vilket reducerar vattenanvändningen då toalettavfallet samlas i hinkar som sköljs ur med jämna mellanrum. Även övrigt organiskt avfall återvinns för att användas som gödningsmedel och förbättra de lokala jordarna utan att använda syntetiska kemikalier (Boyer, 2017).
I ekoby 2 komposteras toalettavfall och matavfall separat. Avföring efterkomposteras på fälten under lång tid för att sedan användas som näring till odlingarna. Hushållsavfall sorteras och läggs i två stycken kommunala tunnor med ytterligare en station för plast. Toalettsystemet anser informant B (2020) hade kunnat vara bättre, hen berättar att det blivit en ganska genderdiversifierad aktivitet att tömma toaletterna, “Det började med att alla var engagerade men nu är det bara vissa delar utav gruppen som tvingas tömma toaletten” (Informant b, 2020). Toalettsystem i övrigt anser informant B (2020) fungerar bra, det är en centrifug som går ner i en kompostbehållare, sen rullar man runt komposten i en aquatron för att tömma den efter fyra månader.
“Om maskarna har gjort sitt jobb så är det nästan jord och det är trevligt men när det inte funkar, när det blir översvämning och elände då är det verkligen inte roligt att jobba med bajs. Det var den tekniken som fanns på 90-talet men idag och i framtiden kanske man hade kunnat sätta in alnarp clean technology med växtbädd och fosforavskiljning”. (Informant b, 2020)
Växtbädden tar hand om allt toalettavfall och eftersom det finns en fosforfälla kan man ta vara på fosforn berättar informant b (2020). Enligt informant b (2020) kräver kommunen att man fångar upp fosfor med aluminiumsulfat, eftersom fosforn då binds gör det att den inte går att återföra till jorden vilket gör informant b (2020) skeptiskt till kravet då hen påpekar att fosfor är en ändlig
resurs som bör återföras. I ekoby 1 kommer entreprenörer till kommunen och tömmer sopkärlen vilket informant A (2020) menar fungerar bra. Utöver det har invånarna egna komposter inne på trädgårdarna, det finns även två stora gemensamma komposter med exempelvis kvistar, grönt och hönsbajs.
“Vi har ett bättre sopsorteringssystem nu än det var i början, då var det sopkärl som stod utomhus men nu har vi byggt ordentliga hus till dom och det har varit en fördel, de är väl så långt fram man kan komma idag vad gäller sopsortering”. (Informant A, 2020)
Ekoby 3 planerar att utveckla lokala kretslopp utifrån näringen i avloppet, de vill separera urin och avföring i ett slutet system som inte kommer i kontakt med grundvattnet samt återvinna fosfor och satsa på en långsiktig lokal resurshållning. Ekoby 3 har använt sig av en mall för att överväga nackdelar och fördelar med olika ekologiska system för att få en objektiv bild, på så sätt är planeringen väl underbyggd menar informant C (2020). Mallen har varit en del av ett lärande- projekt som pågått under två år för att få reda på så mycket som möjligt om allt från biokol till vätgas. För att uppnå en miljömässig hållbarhet siktar ekoby 3 på att vara ett system så långt som möjligt. Informant C (2020) påpekar att alla system inte är helt beprövade även om det kommit långt sen början på 70-talet och därav menar informant C (2020) att det får bli ett experiment i en del hänseenden.
“Experiment som myndigheterna måste godkänna, så är det ju när det gäller miljö, vatten och avlopp. Allt med biokol har ju kommit de senaste åren, vi tänker dels en station som tar emot trädgårdsavfall och annat för att värma husen och få biokol ut samtidigt”. (Informant C, 2020)
X kommun erbjuder små gröna plastpåsar för att slänga kompost i vilket vissa i ekoby 2 anser är en bättre energianvändning då kommunen använder komposten medan andra anser att det är mer självklart att behålla komposten på gården och ta hand om den samt återföra den. “Man kan liksom räkna fram olika resultat men rent etisk så känns det ganska självklart att man ska behålla det man själv producerar” (Informant b, 2020). Utöver möjligheten att odla mat och återvinna hushållsavfall menar Yuliastuti et al. (2017) att grönytor är viktigt i en ekoby. I Gaymamasari ekoby i Indonesien planteras växter i syfte att neutralisera luftföroreningar. Sanneoul ekoby anlägger takträdgårdar för att sänka kostnaderna för uppvärmning och konditionering (Yun-Cheol, 2018).
5.2 Ekologisk arkitektur
Enligt Losardo (2016) använder ekobyar traditionella tekniker vid byggnation av infrastruktur och material som lera, halm eller trä. Vilka byggnadsmetoder som används har stor betydelse för miljöpåverkan, en undersökning utförd av Sherry (2019) visar på att ekobyinvånare använder 58 procent mindre energi i hemmet i jämförelse med den genomsnittliga amerikanska invånaren. Av dessa beror 21 procent framförallt på vilken storlek hemmet är, vilka byggtekniker som används, material och invånarnas beteende. Gröna och naturliga byggnadstekniker innebär exempelvis konstruktioner av halm, timmer, lokala material, trippelfönster, solceller och mackelering. Åsikter om vilken byggteknik som är mest energieffektiv och vilka material som passar bäst skiljer sig i varje ekoby (Sherry, 2019; Sherry & Ormsby, 2016). Ekologiska element av arkitekturen i Sanneoul ekoby är bland annat solvärmesystem, pelletspanna och ondol. Ondol är en traditionell koreansk teknik för golvvärme där ved används för uppvärmning vilket reducerar användandet av fossila bränslen. För att öka värmen inomhus har även vissa hushåll installerat eldstäder. För konstruktionen av bostäder i ekobyn används ekologiska material som lera och timmer (Yun-Cheol, 2018). Cloughjordan ekoby på Irland visade på ett signifikant lägre ekologiskt fotavtryck i jämförelse med 75 andra bosättningar på Irland, i genomsnitt var det ekologiska fotavtrycket 6,5 gånger lägre i ekobyn. Skillnaden berodde framförallt fjärrvärmesystem i ekobyn och teknologi som LED-lampor samt effektiva hushållsapparater (Carragher och Peters, 2018). I Gaymasari ekoby i Indonesien uppnås hållbara bostäder genom att återvinna byggmaterial på plats, använda förnybara byggmaterial, bygga energieffektivt och genom att producera förnybar energi (Yuliastuti et al., 2017). Istället för att fokusera på tekniska, kostsamma lösningar uppnår invånarna i Dancing rabbit ekoby deras miljömål genom att återvinna virke, trä och andra produkter som finns tillgängliga i den lokala regionen. Exempelvis används halmbalar som blivit över i produktionen av vete till att isolera bostädet (Boyer, 2017). Utöver ekologiska byggtekniker är boendeytan av stor vikt, invånarna i Dancing rabbit ekoby bor på 31 procent kvadratmeter mindre yta per person i jämförelse med den genomsnittliga amerikanska invånaren (Boyer, 2017).
Informant A (2020) berättar att HSB byggt energisnåla hus som både värmer bra och håller värmen borta på sommaren. På taket finns solfångare som används till att värma vatten. Informant B (2020) har haft en central roll då hen var med och byggde upp husen som var bostadsrättsföreningar för 20 år sedan i ekoby 2, då användes 90-talets bästa teknik men det ser annorlunda ut idag. Hen berättar
att de försökt hitta kombinationer av material som naturlig och ekologisk isolering till 90 procent. Det finns ett gammalt hus som inte har solenergi. Eftersom ekoby 2 är belägen i ett väldigt kuperat landskap används värmepumpar. Informant b (2020) påpekar att man skulle kunnat använda centralvärme istället om man bott i Skåne.
5.3 Energi
Det varierar hur invånare i ekobyar ser på att använda elektricitet och fossila bränslen, mer extrema ekobyar utesluter moderna bekvämligheter helt och lever utan elektricitet. Istället används värmeljus för belysning och ved för uppvärmning (Losardo, 2016). Enligt Sherry (2019) används vanligtvis sol-, vind-, och micro-hydro teknik för att generera elektricitet på plats. Dancing rabbit ekoby i Missouri var länge helt off-grid men idag varierar det vilka energikällor hushållen använder, vissa har installerat solpaneler och vissa vindturbiner (Beck & Ormsby, 2016; Boyer, 2017). En livscykelanalys av tre ekobyar i USA visade på en väsentligt lägre miljöpåverkan i jämförelse med den genomsnittliga amerikanska invånaren. Uppvärmningspotentialen reducerades inom samtliga undersökta kategorier. Energianvändning i hemmet och transport som har störst uppvärmnings- potential, var kategorierna som visade på störst reducering. Även kumulativt energibehov räknades in som likt uppvärmningspotential, tenderar att påverkas av förbränning av fossila bränslen. Reduceringen av utsläpp i ekobyarna berodde framförallt på energikällor med låga eller inga koldioxidutsläpp som naturgas, förnybara energikällor och ved (Sherry, 2019).
När Ekoby 1 byggdes var det vedeldning i alla hus men det är något som många har slutat med idag för att istället använda en luftvärmepump. Värmekaminen fungerar för att öka trivseln snarare än för uppvärmning. Informant A (2020) har svårt att tänka sig att en ny ekoby idag skulle satsa på vedeldning eftersom det i Ekoby 1 har visat sig att ren vedeldning genererade dålig luft, särskilt när det är så tätt mellan husen. Informant A (2020) menar att det tar tid att utveckla en ekoby, nästa steg i ekoby 1 är att få igång någon slags av reservkraft för elen. Idag får ekoby 1 den levererad från Eon, informant A (2020) menar att om den faller bort så skulle de behöva någon reservkraft för att driva vatten och avlopp. En annan fråga som samfälligheten diskuterat är att bygga solceller men problemet är kostnaden. Solfångaren på taket har funnits länge berättar informant A (2020) men att den bara genererar värme så för elektricitet måste solceller installerats vilka inte fanns 1992 när ekobyn byggdes. Informant A (2020) tror dock att nu när solceller gått ner i pris så kan det utnyttjas men att det ännu finns ett problem i hur de ska lösa elektricitet när det inte är sol. Ekoby 3 planerar
att installera ett helt förnybart energisystem bestående av flödesenergi och bioenergi med solpaneler. Lösningarna fokuserar på lokal energiproduktion, omvandling eller lagring samt energiutbyte. Genom ett hybridsystem som kombinerar stora ytor solfångare, värmepumpsteknik och markvärmelager hoppas informant C (2020) att ekoby 3 ska kunna generera energi över hela säsongen med hög verkningsgrad. Ekoby 2 var väldigt tidiga med att sätta upp solceller berättar informant B (2020).
“Det var intressant för när jag satte upp dom fattade inte någon vad solceller var. Det var ett himla tjat att jag skulle få mer betalt för sol och ingen fattade fortfarande någonting men jag fortsatte tjata. Jag ringde marknadsdirektören och sa för fan ni måste fatta att det här är framtiden, överraskande nog ringde han tillbaka en vecka senare och sa att han tagit styrelsebeslut att vi ska bli bäst på sverige på solenergi. Då erbjöd de mer än vad inköpspriser var, det var en stor reklamkampanj. Det blev sen till att man tog lagstiftning att man idag får skatteåterbäring för sol, så det var en väldigt ovanlig situation där man kunde tjata sig fram till att något hände som sen fick en politisk utveckling”. (Informant b, 2020)
Idag drar gården sammanlagt med förskola och 20 personer som bor där i olika hus samt med turistuthyrning runt 100 000 kwh vilket ekoby 2 köper in. De producerar själva 16-17 000 kwh vilket är ungefär 13 procent av inköpspris förklarar informant B (2020). I övrigt kan de även använda egen skog för att värma med ved i kaminen. Informant b (2020) menar att ekoby 2 tänker mycket på begreppet resiliens i förhållande till hållbarhet. Hen menar att ekoby 2 troligtvis har en högre grad av resiliens i jämförelse med storstäder men att de skulle kunna öka självförsörjnings- graden rätt dramatiskt om de bara satt manken till.
Enligt Brossmann och Islar (2019) innebär en omprövning av samhället i praktiken, politiskt agerande, att skapa alternativ och nätverk, samt att bortse från “jaget”. Informant B (2020) visar ovan på ett tydligt exempel på hur ett politisk agerande i en ekoby kan bidra till hållbar utveckling på mer än lokal nivå. Utifrån exemplet kan jag dra en slutsats om att ekobyar, även de som antar ett individperspektiv snarare än ett samhällsperspektiv kan bidra till hållbar utveckling på även nationell nivå. Inom kategorin energi blir det blir tydligt hur beroende vi är av de system vi skapat (Rockström et al., 2009) och att trots nya förslag på hur samhällen kan hålla sig inom de planetära gränserna, så är ekobyar ändå relativt beroende av ett fossila bränslen då det är en utmaning, för framförallt för ekobyar i sverige att säkerställa solenergi året om samt att det krävs dyr teknik för förnybara energikällor. Ett fossilberoende framgår även utifrån kategorin transport då fossildrivna fordon sällan uteslöts, snarare låg fokus på att reducera användandet av fossila bränslen.
5.4 Transport
Varje enskild ekoby har en egen strategi för hur de ska spara resurser och reducera föroreningar, utöver pedaldrivna tvättmaskiner eller solpaneler är samåkning vanligt (Losardo, 2016). I Cloughjordan Ekoby på Irland resulterade samåkning i ett nio gånger lägre fotavtryck för transport i jämförelse med 75 andra bosättningar på Irland (Carragher och Peters, 2018). Utöver samåkning kan högeffektiva fordon och kortare transportsträckor bidra till en reducerad miljöpåverkan från transporter (Sherry, 2019). En annan viktig aspekt som bland annat Gayamasari ekoby tillhandahåller är tillgång till kollektivtrafik (Yuliastuti, Wahyono, Syafrudin & Sariffuddin, 2017). Genom att utveckla kollektiva system istället för individuella möjliggörs både ekonomiska och miljömässiga vinster. I Dancing Rabbit Ekoby undviker invånarna att äga personliga motorfordon samt använda fossila bränslen. I jämförelse med den genomsnittliga amerikanska invånare äger invånarna i Dancing rabbit ekoby per person, 7 procent färre fordon per person, reser 9 procent färre mil, har en bränsleanvändning som är 7 procent lägre, en energianvändning som är 7,5 procent lägre och en vattenanvändning som är 9 procent lägre (Boyer, 2017). En ekoby i Brasilien genomför inköp kollektivt för att kunna välja leverantörer som erbjuder stora kvantiteter vilket minskar andelen förpackningar och antal resor för inköp. Invånarna uppmanas generellt att samåka för att reducera byns utsläpp och användandet av fossila bränslen, samt minskar antal inköp av bildelar vilket är positivt då produktion kräver utvinning av naturresurser (Roysen & Mertens, 2019).
Informant A (2020) menar att det finns många fördelar med att bo i ekoby 1 men att planerandet för bilar kunde genomförts bättre då hen uttrycker att det trots goda tågförbindelse, är svårt att bo i ekobyn utan bil. Det var aldrig något uttalat mål att invånarna i ekoby 3 skulle klara sig utan bilar och för några år sedan installerades sex elbilsladdplatser. Totalt finns 39 parkeringsplatser och elbilsladdplatserna har hittills inte blivit fulla men det finns ett system för att bygga ut dem vid intresse. Ekoby 1 byggdes 1992 med stöd av klimatklivet och naturvårdsverket. Efter det så tryckte samhällsföreningen på att det skulle finnas möjlighet till elbilsladdplatser så att det skulle vara lättare att byta till elbil när det var dags att byta bil. Enligt informant A (2020) märks det att investeringen var bra då många som hälsar på eller funderar på att flytta till ekoby 1 efterfrågar elbilsladdplatser. Informant A tror att det på lång sikt kommer leda till en minskad bensin- och dieselförbrukning även om det går långsamt att reducera användningen av fossila bränslen i ekoby 1, som överallt annars, men att många cyklar i byn samt till jobbet eller tåget.
5.5 Mat
Enligt Losardo (2016) reducerar ekobyinvånare sitt ekologiska fotavtryck genom att bland annat odla egen mat och leva så självförsörjande som möjligt. Ofta utesluts bekämpningsmedel, kött och mejeriprodukter till en hög grad då köttindustrin ät en av de största orsakerna till global uppvärmning. Genom att odla själva samt stödja lokal produktion bidrar ekobyar även till färre långa transporter av mat (Losardo, 2016). I Clouhgjordan ekoby är en vegetarisk-, och frukt- baserad kost mer vanligt vilket reducerar matrelaterade utsläpp, det ekologiska fotavtrycket för mat är 2,3 gånger lägre i ekobyn i jämförelse med 75 andra konventionella bosättningar på Irland (Carragher och Peters, 2018). Sherry (2019) visade på en betydligt lägre köttkonsumtion i tre amerikanska ekobyar i jämförelse med den genomsnittliga köttkonsumtionen per person i USA (Sherry, 2019). Ekoby 1 har två jordkällare där man kan lägga in äpplen och förvara rotfrukter och där alla har sitt eget fack (Informant A, 2020). Ekoby 3 har egna odlingslotter så att de kan odla grönsaker, byn har även gemensamma fruktträd samt bärbuskar, exempelvis päron, plommon, vinbär, björnbär och krusbär (Informant C, 2020). Ekoby 2 har ett eko pedagogiskt fokus genom att de har en förskola och en vuxenutbildning, bland annat en ettårig omställningskurs. I övrigt finns en liten egen växtodling och gräsodling till fåren som i sin tur klipper gräset. Informant b (2020) berättar att det handlar mycket om att hålla marken ren vilket gör att de får lite kött på köpet.
5.6 Miljövänligt beteende
Även om utformningen av en ekoby har stor betydelse för miljön är sociala faktorer som att utbilda potentiella medlemmar, beslutsprocesser och direkta interaktioner mellan medlemmar minst lika viktiga (Sherry, 2019; Sherry & Ormsby, 2016). Den sociala dimensionen är minst lika viktig som övriga dimensioner då en ekoby utan engagemang och deltagande skulle vara meningslös. Att öka människors engagemang för att ändra beteende, som exempelvis att spara energi, samt öka medvetenheten om miljöproblem leder till mer hållbara levnadsvanor och handlingsplaner för en reducerad miljöpåverkan (Yuliastuti et al., 2017).
Med fokus på miljöskydd, resursanvändning, samt planering och utveckling undersökte Sherry och Ormsby (2016) aspekter i ekobyar. Kultur och sociala vanor leder till en minskad miljöpåverkan i ekobyar då den social strukturen leder till att medlemmar influerar varandra till ett miljövänligt beteende. Respekt för miljön hos medlemmar urskiljs genom bland annat byggnation, planering,
firanden och hur ägande hanteras. En minskad miljöpåverkan kommer utifrån ett holistiskt sätt att hantera miljöproblem där planering och utformning kompletteras med ett miljövänligt beteende. Därav finns inte en enskild modell som går att tillämpa för alla ekobyar utan varje enskild ekoby kan medföra viktiga insikter om mer hållbara sätt att leva. Trots deras variation kännetecknas ekobyar av liknande mål, utmaningar och utövningar som att skydda och restaurera ekosystem, minska påverkan av byggnation och formella samt informella delningssystem. Istället för konsumtion ligger fokus på gemenskap (Sherry & Ormsby, 2016). Enligt Boyer (2017) konsumerar Dancing rabbit ekoby 10 procent mindre resurser per capita i jämförelse med den genomsnittliga amerikanska invånaren.
Enligt Marckmann et al. (2012) är kollektiva boenden som ekobyar mer hållbara än konventionella eftersom de är mer villiga, samt kunniga att implementera hållbara teknologiska lösningar. Invånare i ekobyar accepterar även en mindre individuell boendeyta till högre grad och den sociala strukturen leder till en mer hållbart livsstil. Hållbara teknologiska lösningar har länge varit i fokus inom ekobyrörelsen, som solfångare, komposterande toaletter och centralvärme som komplement till solfångare under vintern för tillgång till varmvatten. Kollektiva boenden främjar hållbara rutiner och praktiker till en viss grad, vilket framförallt kan bero på en legitimitet i ekobyar att diskutera, utmana och inspirera varandra till ett mer hållbart beteende. Ekobyinvånare lyckas ofta med att implementera hållbara tekniker, dock finns begränsad forskning som stödjer att kollektiva boenden genererar bättre möjligheter för tätare och mindre boenden trots att det ofta framhävs som den främsta miljömässiga fördelen med kollektiva boenden. Att kollektiva boenden inte med säkerhet leder till mindre och tätare boenden beror på att det till en hög grad influeras av kulturella ideal och normer om att bo på stora ytor. Vilka miljömässiga fördelar som kollektiva boenden medför beror till stor del på den sociala sammansättningen. På lång sikt är den sociala strukturen kollektivets viktigaste styrka då grundliga förändringar i hur vi konsumerar och lever är avgörande i framtiden (Marckmann et al., 2012).
5.7 Sociala utmaningar
Att bygga upp infrastrukturen kan vara enklare än att utveckla en socialt hållbar ekoby då problem med styrning, ledarskap, gränser och att uppnå konsensus, kan uppstå. Brist på deltagande bland medlemmar, kommunikationsproblem, dissonans, delade visioner och mål, samt den demokratiska beslutsprocessen är några av de utmaningar som ekobyar måste hantera (Brombin, 2014).
Beslutsfattande baserat på konsensus är tidskrävande och kritiseras ofta av medlemmar som ser det som en frustrerande process. I beslutsprocessen kan medlemmar med starka personligheter och starkt ledarskap ta för mycket plats vilket leder till spänningar mellan medlemmar och en mindre demokratisk process. I vissa fall slutar medlemmar delta i möten eller lämnar ekobyn helt (Chaves et al., 2016). Westskog et al. (2018) menar att svårigheter med fördelning av ansvar och arbete i ekobyar ofta förekommer. Ibland saknas engagemang bland medlemmar att delta i ekobyns gemensamma aktiviteter vilket gör att klagomål uppstår då dessa medlemmar anses vara “free riders” (Westskog et al., 2018). Enligt Chaves et al. (2016) bottnar splittringar i framförallt tidsrelaterat engagemang, beslutsfattande och ekonomisk hållbarhet. Boyer (2017) instämmer att konflikter lätt kan uppstå inom det kollektiva systemet och menar att beslut om underhåll och försäkringar kan vara särskilt problematiska. Andra svårigheter som kan uppstå är en ojämn maktbalans. Med en ojämn maktbalans och allianser blir konflikter svåra att hantera. En avsaknad av tillit och neutralitet i ekobyar gör det problematiskt för invånarna att dela sina känslor och åsikter vilket skapar splittringar även om majoriteten delar en önskan om att tillsammans leva i harmoni med varandra och naturen (Chaves et al., 2016). Enligt Sherry och Ormsby (2016) är beslutsfattarprocessen den största utmaningen. Om inte gruppen delar samma vision och konsensus samt gruppsammanhållning saknas kan beslutsfattarprocsessen fungera dåligt (Mychajluk, 2017).
Det gemensamma i ekoby 1 ägs av en samhällsförening som informant A är ordförande i. Samhällsföreningen sköter allt runt omkring som vägar medan fastighetsägarna själva är ansvariga för att sköta sina hus. Informant A (2020) berättar att samfälligheten är strikt reglerad enligt lag vilket begränsar deras möjlighet att möta husägares önskemål. Vid sidan av har ekobyn bildat en ideell förening som sköter fritidsaktiviteter, exempelvis kräftskivor och loppis. Det är obligatoriskt för alla i ekobyn att vara med i samfälligheten men inte i den ideella föreningen. Informant A (2020) menar att det inte finns några specifika problem kring beslutsfattande i ekoby 1 även om det finns folk som kan ifrågasätta beslut som styrelsen tar. Enligt informant A (2020) är den största sociala utmaningen i ekobyn att man tycker olika och lever nära varandra men hen anser inte det vara något märkvärdigt. utan säger att det är som överallt där man bor tätt. I byn finns gemensamma grupper som ser till att allt fungerar, exempelvis trädgårdsgrupper. Grupperna är beroende av att man deltar, informant A (2020) säger att det blir mindre positivt om man inte deltar, man vill att alla ska delta i gemensamhetsdagar samt hjälpa till.
“Det går också att inte delta vi har ju såna, men det är ju inte så bra om man aldrig är med, inte deltar i någonting eller inte är med i någon grupp, vad man gör då egentligen är ju att man tar tid från dom som lägger ner tid eftersom man tar ju del av all service. (Informant A, 2020)
Ekoby 2 har funderat mycket kring hur man kan hantera de sociala utmaningarna vilka enligt informant B (2020) är viktigt att ta med in i planering. En modell som informant B (2020) förespråkar är sociokrati 3.0, den utvecklade formen av sociokrati. Det är en metod som även global ecovillage network arbetar med berättar informant B (2020). Enligt informant B (2020) beror mycket stress och konflikter i en ekoby på externa faktorer och att lagstiftningen i Sverige kring miljö, hälsa samt byggnadsregler. Det är svårt att avgöra om det ska vara en ekonomiskt stiftelse, privat ägande menar informant B (2020) och att i hela processen behöva ta hänsyn till skattemyndigheterna.
“Jaha, titta nu har ni ju sålt, och då går det ju att beräkna vinsten på det ni sålt också får ni betala oss en andel i skatt för stiftelsen, det är klart att folk blir stressade som fan om man ska slänga ut en halv miljon för det man redan har”. (Informant b, 2020)
Enligt informant B (2020) har man i ekoby 2 inte löst det på ett sätt utan genom en kombination på gården, gården är privatägd också har de en bostadsrättsförening vid sidan av på ofri grund. Utöver finns en förskola som är en ideell förening vilken också fungerar för att driva gården.“Vi bollar med olika lösningar, och ingen av de liksom är optimalt utan de blir utmaningar och stress i de frågorna” (Informant b, 2020). Projektet med ekoby 3 startades för 10 år sedan i ett lidarprojekt då en boende grupp bildades som redan då kommit en bra bit på vägen med en tanke om att bygga ett generationsboende för alla åldrar. Då fanns inte ett tillräckligt stort intresse så det blev inte mer än en förstudie. Sex år senare utvecklades en grupp med blandade åldrar som sökte pengar till ett lidarprojekt och fick en budget på ungefär 2,5 miljoner till projektet. Därefter gick projektet utför då de inte var riktigt färdiga med att ta fram en detaljplan. Detaljplanen var nyskapande och måste gå igenom för den mark som de fått klartecken från kommunen att köpa.
“Det är jättelångt tålamodsprövande arbete att göra en detaljplan men vi är nästan där nu, vi hoppas att den ska bli klar så vi kan köpa marken och gå vidare med att projektera bygget. Under tiden med detta projektet har en stor del av det varit ett lärande i projektet och ett lärande som även sprider sig utanför gruppen som står bakom projektet, vi har investerat en hel del energi”. (Informant, C)
Informant C (2020) påpekar att alla i området inte är positiva till en ny detaljplan då det leder till en förändring genom att de kommer att bygga på ett fält som det inte varit något på innan.
Övervägande del har dock ställt sig positiva till projektet. Ekoby 3 har medvetet begränsat medlemskapet till en kärngrupp under lidarprojektet för att göra det lättare att ta de stora besluten. Parallellt har de andra som är intresserade på en mejllista som de skickar ut nyhetsbrev till, inget är dock officiellt än då en stor punkt är kvar enligt informant C (2020) vilket är upplåtelseformen och finansiering. En punkt som en grupp i samarbete med externa föreningar arbetar på. Informant C (2020) menar att det är en hel vetenskap i sig hur man ska lösa saken.
“ En av våra medlemmar är anmäld till en kurs, så att hon kan ta tag i dom här sakerna. Vi måste bestämma om vi ska vara en kooperativ hyresrättsförening eller något annat, vad det ska kosta, om det ska va en insats eller om man ska köpa, eller hyra och vad en hyra kommer att kosta. Vi måste veta mycket mer om det här, det är även det första folk frågar, hur mycket kommer det kosta att bo där”. (Informant C, 2020)
Ekoby 2 har inte tagit fram någon detaljplan då informant b (2020) anser att det bara kostar pengar och skulle begränsa dem eftersom de nu klassas som jordbruk och därför kan bygga ut utan byggnadslov. “Så fort vi hamnar i en detaljplan så begränsas vi mycket man måste hela tiden förhålla sig också måste man betala en kvarts miljon för att ta fram den där detaljplanen, en sak som begränsar många ställen” (Informant b, 2020). Angående grannar, kommun och andra myndigheter menar informant b att det för dem som allt annat i Sverige är väldigt omfattande byråkrati när man ska bygga något. Hen berättar att det i Danmark och på andra håll finns speciella undantagsregler som gäller ekobyar vilka inte finns i Sverige. Kommuner i Sverige äger ofta rätt mycket mark vilket gör att byråkrater och stadsbyggnadskontoret kliar sig i huvudet när några galningar kommer och vill bygga en ekoby på 30-40 hektar säger informant b. Hen menar att det finns en rädsla för vad som skulle hända om alla skulle göra så och att det finns många andra intressen för vad man kan göra om man äger 1600 hektar.
“Vi kan inte ha en massa galningar som bygger hipp och häpp det blir bara en massa administrativt jobb för oss, utan det bästa vi kan göra är ju att sälja till skanska också bygger de 500 golfvillor, och då blir det ju lika illa för alla. Där är liksom att hårddra det, men det där är på nått sätt den svenska attityden att inte acceptera diversitet, hitta storskaliga lösningar som ofta kan bli väldigt uniforma och tråkiga och som förstör landskapet för all framtid”. (Informant b, 2020)
När det kommer till att fatta beslut menar informant B (2020) att det först är ganska komplicerat men att de delat upp det i olika ringar. Det finns en personalgrupp och en styrelse. Styrelsen består av förskolepersonal, föräldrar och informant B samt hens partner som driver förskolan. Förskolan har en relativt självständig verksamheter som lever utav det faktum att man har en gård där barnen
kan få en känsla av att leva på en gård. Förskolan har en egen form och bostadsrättföreningen en annan form vilken följer den lagstiftning som finns, men den är inte lämpad för att driva gårdar. Därför har ekoby 2 även det privata ägandet av gården samt en förening som försöker driva djur och kultur, där blir det ännu mer komplicerat menar informant B (2020).
“Det skulle kunna ha sett ut på ett annat sätt men då hade ju folk fått ta mycket större ansvar och det är inte alla som är beredda att sätta sig i ett ekonomiskt ansvar, betala skulder och binda upp sig, utan många människor vill leva i packsäck och tycker att det är häftigt att komma och flytta, de vill inte skriva på ett lån på tre miljoner kronor”. (Informant B, 2020)
Ekoby 3 har valt sociokrati för att organisera sig och genomfört workshops samt varit på studieresor för att injicera kunskap vilket informant C (2020) berättar har genererat oerhört mycket kunskap som de kunnat dela med sig av. Det är idag åtta familjer inblandade i projektet på olika sätt. Informant C är facilitator i den allmänna cirkeln och håller i möten, sköter dagordningar och anteckningar. Hen beskriver rollen som lite av en samordnare.
“De två viktigaste sakerna jag lärt mig var att organisera sig på ett uthålligt sätt, många yttrar på att det blir maktkamper när det finns många människor med starka åsikter och boende eldsjälar inblandade, i många fall kan det ta död på det roliga, och det var väl när vi upptäckte att det kan vara jobbigt som vi bestämde oss för att använda sociokrati”. (Informant C, 2020)
En annan faktor som de märkte var viktigt var den gemensamma lokalen för att kunna umgås och äta tillsammans. Informant C menar att man med gemensamma delar kan man bo lite mindre och utifrån hennes förståelse måste de gemensamma delarna finnas redan från början. “Att bygga hus och anlägga mark först gör att man oftast inte har energi sen till att bygga de gemensamma delarna, då riskerar det att bli mer av ett vanligt boende” (Informant C, 2020). Informant C (2020) berättar att sociokrati är ett ganska invecklat sätt att styra på men som garanterar att alla röster blir hörda. Ett annat sätt som många ekobyar använder sig av enligt informant C (2020) är konsensus vilket innebär att man diskuterar frågor tills att alla är överens. Sociokrati är ett mellanting där alla måste ge medgivande till ett beslut så länge besluten är i linje med målen och visionen. Informant C har arbetat inom skolan och med de olika organisatonssfomerna i många år och anser att sociokrati är ett underbart system som gör att möten går effektivt, snabbt och bra. “Genom att alla måste ge sitt medgivande behöver ingen känna sig nedröstad och ansvar fördelas jämnt till arbetsgrupper som behandlar olika frågor” (Informant C, 2020). En annan utmaningar är att göra alla nöjda då medlemmar kommer från olika bakgrund med olika yrken, upplevelser och miljöer. Många flyttar
från städer vilket innebär en större omställning (Yun-Cheol, 2018). Informant A (2020) berättar att hen var jordbrukare tidigare så hen vet vad det innebär men att det kan vara svårt för folk som bott i stan och flyttar till ekoby A att förstå innebörden av det sättet att leva på.
“Man började prata om att skaffa får för de finns dom som vill skaffa får, men det är svårt för folk att förstå som bott i stan vad det innebär att passa dom, de är tidskrävande och de kan va lite svårt att nå fram med att det inte bara går att önska sig utan det ska ju genomföras också, man har ju med levande djur att göra då, så det kan jag känna att det finns en viss oförståelse, för det är ju ett rejält åtagande man tar på sig”. (Informant A, 2020)
Enligt informant A (2020) så finns det dock mycket mer man faktiskt kan göra för att man gör det gemensamt, som att skaffa höns, det berättar informant A (2020) att hen inte hade gjort på egen hand. En annan fördel är en mejlgrupp i byn där invånarna bland annat byter grönsaker, delar på redskap, hjälper varandra att skjutsa varandras ungar och hitta bortsprungna hundar. På det sättet menar informant A (2020) att det är väldigt annorlunda att bo i en ekoby. Informant B växte upp i en villaträdgård i Limhamn och hade inga direkta kunskaper om att sköta en gård. Hen menar att det hade varit enklare och att man hade kunnat göra mycket mer om man hade haft någon på gården med jordbrukskunskap men att det idag saknas.
Ibland kan konflikter om etiska frågor som relationer och sexualitet uppstå. Även om det finns en ide om att medlemmar i en ekoby ska respektera och tolerera olika synsätt kan svårigheter uppstå då vissa är för polyamori och självutveckling medan andra förespråkar mer traditionella familjestrukturer (Chaves et al., 2016). Till följd av begränsade transportmöjligheter och avsaknad av kollektivtrafik kan arbetslöshet bli ett problem i ekobyar när lokala anställningsmöjligheter saknas (Yun-Cheol, 2018). Även Beck och Ormsby (2016) menar att rurala ekobyar kan vara utmanande när möjligheten till anställning är begränsad i närområdet. Rurala eller avskilda ekobyar kan enligt Boyer (2017) leda till isolation.
Informant A (2020) berättar att invånarna i ekoby 3 inte behöver följa vissa anvisningar angående konsumtion då folk i byn har sina egna hushåll och familjer får det själva avgöra vad de vill ha för konsumtionsmönster. Enligt informant A (2020) fokuserar Ekoby 1 på både social och ekologisk hållbarhet men att det byggdes mest med en ekologisk tanke då det var uttalat att det skulle finnas en jordkällare, vedeldning och eget vatten samt avlopp vilken är ett kretslopp som inte så många annars har. Enligt informant A (2020) omringas man av det sociala automatiskt när man bor tätt.
