IMPLEMENTERING AV
DIGITALA VERKTYG I
FÖRSKOLAN
En studie av rektorers förhållningssätt
KIM NORDLUND RASMUS OLSSON
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation Pedagogik
Självständigt arbete – förskolepedagogiskt område Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Laila Gustavsson Examinator: Anette Sandberg
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE kultur och kommunikation Kurskod PEA098 15 hp
Termin HT20 År 2021
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Kim Nordlund och Rasmus Olsson
Implementering av digitala verktyg i förskolan -En studie av rektorers förhållningssätt Implementation of digital tools in preschool
-A study of principals' attitudes
Årtal 2021 Antal sidor: 35
_______________________________________________________ Denna studie syftar till att undersöka hur rektorer tolkar den senaste
läroplanens tillägg gällande att barnen ska ges förutsättningar att utveckla adekvat digital kompetens. Studien vill också synliggöra rektorers
implementeringsarbete av de digitala verktygen och hur de följer upp samt utvärderar undervisningen. Studiens ansats är baserad på semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. Empirin baseras på åtta yrkesverksamma rektorers subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg. Studien utgick från en utvecklingsekologisk systemteori för att synliggöra rektorernas förutsättningar i implementeringsfasen av digitala verktyg. Sammanfattningsvis framgick det att rektorer har en övervägande positiv inställning till digitala verktyg i förskolan och att tillägget i den senaste läroplanen var väntad i och med den digitaliserade utvecklingen som sker i samhället. Rektorer tolkar läroplanens skrivelser om digitala verktyg att de ska användas i förskolan som ett komplement med det analoga materialet i undervisningen, också att barns digitala användning i förskolan ska komplettera den användning barnen utvecklar i hemmiljön. _______________________________________________________ Nyckelord: Adekvat digital kompetens, Digitala verktyg, Förskola, Rektorer
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och frågeställningar ... 1
1.2 Disposition ... 2
1.3 Begreppsdefinitioner ... 2
2 Bakgrund ... 3
2.1 Den digitala framväxten i förskolan ... 3
2.2 Läroplanen om digitala verktyg... 4
2.3 Litteratursökning ... 5
2.4 Tidigare forskning ... 5
2.4.1 Implementering av någonting nytt ... 5
2.4.2 Kompetenser kring digitala verktyg ... 6
2.4.3 Ett lärande i en digital samtid ... 7
2.5 Teoretiskt perspektiv ...8 3 Metod ... 9 3.1 Forskningsdesign ... 10 3.2 Urval ... 10 3.3 Insamlingsmetod ... 11 3.4 Genomförande ... 11 3.5 Tillförlitlighet ... 12 3.6 Dataanalys ... 12 3.7 Etiska överväganden ... 12 4 Resultat ... 13
4.1 Rektorernas tolkning av läroplanens skrivning ... 13
4.1.1 En digitalisering i utveckling ... 13
4.1.2 Komplement till hemmet ... 14
4.1.3 Komplement till det analoga ... 15
4.2 Hur rektorer skapar förutsättningar för sin personal ... 15
4.2.1 Kompetensutveckling ... 16
5 Analys ... 18 5.1 Makrosystem - Läroplanen... 18 5.2 Exosystem – Kommunen/huvudmännen ... 19 5.3 Mesosystem – Rektor ... 19 5.4 Mikrosystem – Förskollärare ... 20 5.5 Sammanfattande analys ... 20 6 Diskussion ... 21 6.1 Resultatdiskussion ... 21 6.2 Metoddiskussion ... 23 6.3 Slutsats ... 24
6.4 Studiens relevans för förskolläraryrket ... 25
6.5 Fortsatt forskning ... 25
Referenser ... 27
Bilaga 1: Missivbrev ... 30
1 Inledning
I en tid där samhället utvecklas allt snabbare genom nya teknikbaserade verktyg och innovativa digitala lösningar ställs större krav på individen att besitta digital
kompetens. Den svenska regeringen tog år 2017 fram en digitaliseringsstrategi för skolväsendet som lyfter vikten av att barn ska ges möjlighet att utveckla digital kompetens för att dels få förståelse för världen de lever i, dels få kunskap och färdigheter i användandet av digitala verktyg (Utbildningsdepartementet, 2017). De ökade kraven som ställs på individen medför även ökade krav på förskolan. I den nya läroplanen (Skolverket, 2018) som trädde i kraft den 1 juli 2019 har digitala verktyg större utrymme än tidigare. Det framkommer att barnen ska ges möjlighet att utveckla adekvat digital kompetens, samt att digitala verktyg ska bidra till att främja barns skapande och utforskande inom olika områden. Läroplanen lägger även stor vikt vid att det är förskollärarens ansvar att använda digitala verktyg i verksamhetens undervisning på så vis att det främjar barns utveckling och lärande. Som pedagogisk ledare är det rektorn som har det övergripande ansvaret vad gäller att ge förskollärare förutsättningar att kunna bedriva undervisning med såväl analoga- som digitala verktyg och att detta kan utformas i goda och tillgängliga miljöer (Skolverket, 2018). I en tidigare genomförd pilotstudie framkom att förskollärares kompetenser,
attityder samt förutsättningar kring digitala verktyg är avgörande för att de ska kunna utveckla adekvat digital kompetens hos barnen. Förskollärarna i studien efterfrågade stöttning från rektorn. Forskning visar att förskollärare är i behov av utbildning och vägledning gällande teknik för att kunna tillämpa digitala verktyg i undervisningen på ett sätt som gör att barnens utveckling och lärande kan främjas (Masoumi, 2015). Även förskolans normer och värderingar har enligt författaren stor påverkan på hur digitala verktyg implementeras i undervisningen.
Utifrån det vi nämnt ovan ser vi det som relevant och viktigt att rikta fokus till hur rektorer ger förskollärare de förutsättningar de kan tänkas behöva för att i arbetet med digitala verktyg i undervisningen bidra till främjandet av barns utveckling och lärande.
1.1 Syfte och frågeställningar
Denna studie syftar till att synliggöra hur rektorer möjliggör och säkerställer att förskollärare uppfyller läroplanens mål att barnen i undervisningen utvecklar adekvat digital kompetens.
• Hur tolkar rektorerna läroplanens skrivning om digitalisering i förskolan? • Hur arbetar rektorerna med att säkerställa att barnen utvecklar adekvat digital
1.2 Disposition
I detta avsnitt presenteras studiens kommande kapitel som delas upp i Bakgrund, Metod, Resultat, Analys och Diskussion.
Bakgrund: I detta avsnitt presenteras styrdokument och forskning med relevans till
studiens syfte. Avsnittet redogör även för studiens teoretiska utgångspunkt, Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori.
Metod: I detta avsnitt redogör vi för forskningsdesign, urval, insamlingsmetod,
genomförande och analysmetod. Studiens tillförlitlighet presenteras och så även det etiska övervägandet som gjorts i samband med studien.
Resultat: I detta avsnitt presenteras studiens resultat som efter en tematisk analys
resulterat i tre kategorier; Rektorernas tolkning av läroplanens skrivning, hur
rektorer skapar rätt förutsättningar för sin personal samt hur rektorer följer upp och säkerställer.
Analys: I detta avsnitt presenteras en analys av resultatet med stöd i den
utvecklingsekologiska systemteorin.
Diskussion: I detta avsnitt diskuteras resultatet utifrån det syfte och forskningsfrågor
som legat till grund för studien. Resultatet diskuteras även utifrån styrdokument och tidigare forskning. Det redogörs likaså för en metoddiskussion, en slutsats, studiens relevans för förskolläraryrket samt förslag till vidare forskning.
1.3 Begreppsdefinitioner
För att i studien kunna belysa det valda området, digitaliseringen i förskolan, har vi anpassat språket utifrån de termer och begrepp som förekommer i förskolor och inom forskning som berör digitala verktyg i förskolan.
I detta avsnitt förklarar och redogör vi för de förekommande begreppen för att läsaren ska kunna följa studien med en större förståelse. Begreppen är digitala verktyg, adekvat digital kompetens, lärplatta, applikation, digital ateljé och IKT.
Digitala verktyg är ett samlingsnamn som används för att beskriva olika tekniska
redskap. Lärplatta, mobiltelefon, kamera, projektor och applikation är exempel på olika tekniska redskap som alla används som hjälpmedel (Nationalencyklopedin, 2021).
Lärplatta är en liten handdator som används i pedagogiska sammanhang. Lärplattan
innehåller bland annat kamera, mikrofon, högtalare och möjlighet till att koppla upp sig på internet. I denna studie används begreppet lärplatta som ett samlingsnamn för Ipad och surfplatta (Nationalencyklopedin, 2021).
Applikation, ofta förkortat app, är ett tillämpningsprogram som används på
kommunikationsprogram, ordbehandlingsprogram, webbläsare eller mediaspelare (Nationalencyklopedin, 2021).
Digital ateljé, en teknikrelaterad verkstad eller arbetslokal avsett för ändamålet att
testa på och utveckla förståelse för teknikbaserade verktyg.
Adekvat digital kompetens, innebär att någon har en förmåga att förstå internet och
kunna hantera flera olika digitala verktyg, att också kunna använda sina färdigheter till att lära ut till andra. Adekvat digital kompetens inrymmer också förmågan att kunna förhålla sig kritiskt till digitala verktyg som kommunikation- och
informationsteknik (Skolverket.se/2020).
IKT, är en förkortning för informations- och kommunikationsteknik och kan
beskrivas som ett samlingsbegrepp för olika digitala verktyg som bidrar till kommunikation mellan människor (Skolverket.se/2021).
2 Bakgrund
Detta avsnitt inleds med en kort tillbakablick på det digitala arbetet, hur den digitala framväxten i förskolan sett ut. Därefter går vi igenom på vilket sätt digitala verktyg skrivits fram i den nya läroplanen (Skolverket, 2018). Sedan kommer en genomgång av tidigare forskning som är relevant för studien. Slutligen beskrivs det teoretiska perspektiv som ligger till grund för studiens analys.
2.1 Den digitala framväxten i förskolan
Pramling Samuelsson och Tallberg Broman (2013) framhåller en historisk
tillbakablick på den svenska förskolan som kommit att förändrats genom åren för att anpassas till de samhällsutvecklingar som stått för dörren. Författarna menar att framförallt under 2000-talets första decennier har samhällsutveckling inneburit flera större förändringar, inte minst inom det svenska utbildningssystemet. Genom det nya mångkulturella, teknologiska media-samhället har det också visat sig att
regeringen valt den vägen där samhälle och individer drar nytta av att det satsas på de yngsta barnen i samhället. Utifrån detta satsar man i och med läroplanens skrivelser på att barn ska utveckla specifika förmågor inom ett visst område, exempelvis för att utveckla en digital förståelse (a.a).
Pramling Samuelsson och Tallberg Broman (2013) menar att den svenska förskolan länge representerat en förskola som arbetar för inkludering med ambition att
integrera olika samhällsklasser. Den svenska förskolan står ut i mängden i detta avseende och till skillnad från andra länders motsvarighet till förskolan, eftersträvas en likvärdig förskola oavsett vart i landet den är placerad. Barns lärande och
utveckling i förskolan handlar om att skapa förutsättningar till ett lärande, oavsett vilket ämnesområde som är i fokus. I samband med revideringen av förskolans
intresse för att läsa och tolka bilder, texter och olika medier (Thuresson, 2013). Det som blev påtagligt med den reviderade läroplanen (Skolverket, 2010) var att barnen då levde i en värld där symboler, tecken, text och bilder ingick i deras vardag på ett nytt sätt. I och med denna revidering av läroplanen (a.a) blev begreppet; multimodal kommunikation aktuellt för användning och då främst i sammanhang som beskrev undervisningen med bilder och skärmar (Thuresson, 2013).
Med den samhällsutveckling som rådde blev bilder sedan rörliga och baserades på visuella tekniker, som även anpassades till de yngsta barnens lätthanterliga
användning (Thuresson, 2013). Författaren förklarar att då medieutvecklingen tar stora kliv i samhället behöver förskolan följa med och se det som en konsekvens av barndomen och kommunikationsredskapens förändring. Ständigt utvecklas nya teknikbaserade verktyg och nätverkssamhället har fått utökat inflytande över
människans kommunikationsvanor, att kommunicera verbalt tycks inte längre räcka till (a.a).
I en allt mer digitaliserad samtid har den tidigare läroplanens (Skolverket, 2016, s.10) skrivelse om att utveckla förskolebarns ”intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa” bytts ut till
formuleringen ”utveckla adekvat digital kompetens” hos barnen (Skolverket, 2018, s. 9).
2.2 Läroplanen om digitala verktyg
I den nya läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) som trädde i kraft 1 juli 2019 framkom det att digitala verktyg ska användas i syfte att stimulera barns utveckling och lärande. Begreppet digitala verktyg hade fram tills detta aldrig använts i
läroplanens skrivningar, istället nämndes detta genom formuleringar som menade att barn ska utveckla intresse för bilder, texter och olika medier. Skrivelser i förskolans läroplan hade gjorts som syftade till det digitala mötet i undervisningen men något utförligt beskrivande kring detta förekom alltså inte (Skolverket, 2016). I den senaste läroplanen (Skolverket, 2018) går att utläsa att barnen ska utveckla adekvat digital kompetens kring digitala verktyg. För att förstå innebörden av skrivelsen har begreppet adekvat digital kompetens delats upp utifrån fyra olika aspekter som tillsammans sammanfattar dess helhet. De fyra aspekterna är (1) att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt, (2) att förstå digitaliseringens påverkan på
samhället, (3) att kunna lösa problem och omsätta idéer i handling och (4) att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier. (Skolverket.se/2020)
I den senaste läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) går det att utläsa att
förskollärare ansvarar för att barnen ges möjlighet att i undervisningen möta digitala verktyg på ett sådant sätt som speglar Skolverkets intentioner. Det övergripande ansvaret ligger däremot på förskolenhetens rektor som ska möjliggöra för att förskollärare och övrig personal ges förutsättningar för denna måluppfyllelse.
och övrig personal i förskolan ska få den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter (Skolverket, 2018).
2.3 Litteratursökning
Vid sökning av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar användes databaserna Diva, Eric proquest och Swepub. Filtreringar gjordes genom att vi valde refeere-granskade artiklar, vi valde också att filtrera sökningarna utifrån
utbildningsnivåerna; förskolan, preschool, rektor och principal samt genom sökorden digitala verktyg, IKT, digital tools, ICT. Målet med sökningarna var att finna litteratur och forskning inom områden där digitala verktyg benämns i förskolans sammanhang, bland annat där fokus varit på undervisning,- implementering,- kompetenser och attityder i förhållande till digitala verktyg, detta för att kunna relatera till den egna studien.
Litteratursökningen genererade artiklar som mestadels handlade om förskollärares kompetenser, förhållningssätt och undervisning i association med digitala verktyg. Eftersom även vår studie fokuserar på digitala verktyg, men då utifrån rektorers perspektiv i förskolan, valde vi att bearbeta samt använda en del av sådan forskning som vi ansåg vara relevant för den egna studien. Det framgår av sökträffar att studier och forskning som tidigare berört digitala verktyg i förskolan ofta varit av liknande syfte och frågeställningar.
Vidare för att generera forskning som var särskilt intressant för studien sökte vi efter forskningsstudier som presenterats mellan åren 2010–2020. Vi ville med detta begränsa sökträffarna till de senaste resultaten och därmed den mest aktuella forskningen. Tanken var också att vi ville ta del av vetenskapliga artiklar och forskning som synliggör hur långt digitaliseringen kommit inom förskolan.
2.4 Tidigare forskning
Under denna rubrik lyfts tidigare forskning fram med relevans till studiens syfte. Barns möjligheter till att utveckla adekvat digital kompetens i relation till rektorers arbete med den digitala implementeringen berörs under denna rubrik, även vilka effekter det kan tänkas få för barns framtida utveckling och lärande.
2.4.1 Implementering av någonting nytt
Alexanderson (2006) redogör för ett intressant perspektiv i sin studie;
implementeringen av systematisk dokumentation för verksamhetsutveckling i socialtjänsten. Författaren menar att det finns flera faktorer som har betydelse för huruvida ett implementeringsarbete ska komma att lyckas. Personalens trivsel på arbetsplatsen,- kompetens och delaktighet ansågs i studien vara de mest vanligt förekommande faktorerna. Författaren uttrycker att avsaknaden av resurser är det som kan försvåra implementeringsarbetet. Oftast handlar bristen på resurser om tidsaspekten för uppföljningar tillsammans med en hög arbetsbelastning. I studien
framkom att det stöd som behövdes från chefer och politiker saknades, vilket påverkade implementeringen av den systematiska dokumentationen. Vidare synliggör Alexanderson (2006) att de grundläggande villkoren för att lyckas med implementeringen kan sammanfattas med orden; vilja, kunna och förstå. Författaren menar att det från medarbetarnas sida krävs en vilja för att åstadkomma en
förändring, ett kunnande för att röra sig i rätt riktning i arbetet och en förståelse för att förstå hur det är möjligt att gå tillväga.
Bourbours (2020) studie fokuserar på förskollärares förhållningssätt och vilka undervisningsmetoder de använder sig av med hjälp av digitala verktyg i allmänhet och interactive whiteboard:s (IWB) i synnerhet. Författaren framhåller att i ett allt mer digitaliserat samhälle har informations- och kommunikationsteknik (IKT) även kommit att bli en stor del av förskolans verksamhet. Vidare menar författaren att digitaliseringens framväxt med tiden har förändrat människors sätt att leva och kommunicera, så till den grad att även de yngre barnens sätt att leka, kommunicera och lära sig har förändrats. Barn använder digitala verktyg redan från tidig ålder, därför blir det i förskolan viktigt att förskollärare finner vägar till att åstadkomma implementeringen av digitala verktyg i undervisningen. Författaren menar att pedagogernas positiva eller negativa inställning till användandet av digitala verktyg också kan vara avgörande huruvida den digitala undervisningen blir utvecklande för barnen (a.a).
De senaste årens ökade digitala användning i förskolan menar Otterborn, Schönborn och Hultén (2018) delvis beror på att digitala verktyg och appar kommit att
utvecklats specifikt för de yngre barnen. Författarna redogör vidare för att de
pedagoger som i deras studie kommit längre i implementeringen av digitala verktyg genom det kollegiala lärandet har hjälpts åt att lyckas med digitala verktyg i
undervisningen. De har själva tagit sig tid till att planera sin undervisning och därigenom kommit fram till hur de kan använda digitala verktyg på ett sätt som blir utvecklande för barnen.
De flesta förskolorna i Sverige använder idag IKT i olika vid utsträckning, dock råder det en osäkerhet för många pedagoger, det är inte alltid en förståelse finns för på vilket sätt verktygen kan användas (Masoumi, 2015). Otterborn m.fl. (2018) menar att för att göra undervisningen meningsfull och för att pedagogerna själva ska utvecklas inom det digitala är det viktigt att planering och utvärdering ses som en viktig del i arbetet för att synliggöra undervisningssituationer.
2.4.2 Kompetenser kring digitala verktyg
Forskning visar att pedagoger i förskolan generellt sett saknar den kompetens som är nödvändig för att implementera digitala verktyg i undervisningen (Masoumi, 2015; Kerckaert, Vanderlinde & Van Braak, 2015; Hernwall, 2016).
Masoumi (2015) redogör i sin studie att förskollärare upplever att de på egen hand behövt lära sig hur digitala verktyg kan användas tillsammans med barnen.
Hernwalls (2016) studie syftar till att synliggöra vilka möjligheter och hinder förskollärare upplever att de ser med användandet av digitala medier i det dagliga arbetet i barngruppen. Förskollärarna menar att de saknar vägledning i hur digitala verktyg ska implementeras och användas i undervisningen. Förskollärare efterfrågar handledning, stöd och utbildning från rektorn och kommunen i hur digitala verktyg kan användas i praktiska sammanhang (a.a). Även Masoumi (2015) menar att förskollärare behöver stöd och utbildning i hur IKT-verktygen används i
undervisningen. Författaren synliggör att barnens möjlighet till lärande ökar om förskollärarna besitter digital kompetens. Det beskrivs i Kerckaerts m.fl. (2015) studie att förskollärarna är positiva till användandet av digitala verktyg och att det främjar barns utveckling och lärande, men att de behöver hjälp för att kunna använda det i praktiken. För att förskollärare ska kunna uppnå den kompetens som
eftersträvas kan de behöva stöd av en IKT-kunnig person (a.a).
I Marklunds (2020) forskningsstudie, där syftet varit att synliggöra förskollärares användning av digitala verktyg i förskolan, upplever förskollärare att de saknar tillräckliga möjligheter, resurser och tid till att sätta sig in i digitala verktyg. Författaren menar utifrån detta att det kan tänkas vara problematiskt att
implementera digitala verktygen i undervisningen och nyttja dessa verktyg med barnen. I Hernwalls (2016) studie framgår att förskollärare utan kunskaper kring digitala verktyg inte kan stödja barnen i lärandet och aktiviteterna blir således inte lika meningsfulla. Brist på kompetens och kunskap hos förskollärarna kan istället leda till att vissa förskolor helt väljer bort IKT i förskolan (a.a).
2.4.3 Ett lärande i en digital samtid
Hermansson och Olin- Scheller (2019) lyfter fram hur undervisningen med digitala verktyg kan fungera som ett komplement till det analoga och mer traditionella materialet i förskolan. Även i Masoumis (2015) studie lyfter förskollärarna fram digitala verktyg som ett komplement i verksamheten. Lärplattan lyfts fram som en sökmotor för inhämtandet av kunskap via internet men även som ett
dokumentationsverktyg för såväl pedagoger som barn. Otterborn, Schönborn och Hultén (2019) menar att digitala verktyg i förskolan ses som ett givet inslag i undervisningssituationer och att den främsta användningen sker genom lärplattan där olika appar som är anpassade till barn i förskoleåldern bidrar till att barnen utmanas på ett lustfyllt sätt. Författarna menar att de förskollärare som lyckats
applicera samt komplettera det digitala ihop med det analoga i undervisningen ibland börjar med att låta barnen använda enbart det analoga materialet för att få uppleva det mest konkreta, för att sedan lägga till det digitala för att stödja upp och bredda aktiviteten och lärandet. Ett exempel som författarna lyfter fram är att pedagogerna först läser en bok för barnen på ett traditionellt sätt för att sedan projektera upp bokens innehåll på väggen där bokens innehåll kan uppmärksammas ytterligare och ett reflekterande sedan tar vid (a.a).
Marklund (2020) menar i sin studie, om den digitala leken i förskolan, att förskolans tillgång till digitala verktyg i undervisningen bör betraktas utifrån vilket innehåll det
kan erbjuda. Författaren menar att utöver pedagogernas digitala kompetens är fantasin och kreativiteten det enda som begränsar de digitala verktygens användningsområde i undervisningen, de bör dock användas för att förstärka och/eller framhäva ett lärande inom det område som berörs. Med olika digitala- pedagogiska verktyg kan pedagoger iscensätta en undervisning som möjliggör för lärandesituationer som är lustfyllda och bygger på att ett mer detaljrikt lärande- och sociala förmågor utvecklas (a.a).
Digitala verktyg i undervisningen kan bidra till ökad aktivitet och delaktighet
(Kjällander, 2019). Den fysiska miljön samspelar med digitala verktyg och skapar en digital lärmiljö där ett utforskande arbetssätt kan tillämpas. Forskning visar även att digitala verktyg kan skapa en inkluderande undervisning för alla barn och på så vis kan bidra till att skapa en mer likvärdig förskola (a.a).
2.5 Teoretiskt perspektiv
Bryman (2018) beskriver vikten i att anlägga ett teoretiskt perspektiv som studien kommer att utgå ifrån. Den teoretiska utgångspunkten blir avgörande för studien. Det är därför viktigt att minnas att när ett specifikt teoretiskt perspektiv väljs ut innebär det att andra perspektiv väljs bort (a.a). Karlsson (2014) beskriver däremot att det är när man väljer att se på något utifrån ett visst perspektiv som man får tillgång till begrepp som kan användas för att beskriva och fokusera
forskningsobjektet ytterligare. I denna studie har vi fokuserat på Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986) där det som synliggörs är hur de olika systemen påverkar varandra (Imsen, 2000). Det teoretiska perspektivet har i denna studie använts i syfte att synliggöra rektorers arbete och därmed deras påverkan för barns lärande och utveckling genom digitala verktyg.
Utifrån Bronfenbrenners teori anses barnets (individens) utveckling vara beroende av samhällets olika miljöer i den tid de lever i, socialt, ekonomiskt och kulturellt (Imsen, 2000). Bronfenbrenners utvecklingsmodell består av olika system och nivåer som tillsammans utgör påverkansfaktorer för barn och dess förutsättningar i samhället. I studien ser vi att barnens närmaste system är hemmiljön där familj och vänner räknas in, även förskolans miljö med pedagogerna och kamraterna inräknas här. Inom detta system som går under benämningen; mikrosystem, handlar det om de närmaste relationerna i barnets liv. Därefter kommer mesosystem, vilket utgör relationerna mellan flera mikrosystem, till exempel hur förskolan och hemmen samverkar i olika sammanhang, eller rektorer och pedagogers samarbete. Rektorn har det övergripande ansvaret för att utbildningen riktas mot de nationella målen och därmed det som sker på barngruppsnivå påverkar barnet. Sedan kommer vi till
exosystem, vilket innefattar de miljöer där barnet sällan eller aldrig vistas men som direkt eller indirekt påverkar barnet, där är det huvudmännen/kommunen som ansvarar för att förskolan som helhet är av hög kvalitet. Kommunen/huvudmännen ska även se till att förskolorna har de resurser som krävs för att rektor och pedagoger ska kunna arbeta mot de nationella målen- och genomföra utbildningen enligt de
krav som ställs i skollagstiftningen. Den fjärde nivån makrosystem kommer härnäst, här bearbetas läroplanen och eventuella tillägg i utbildningen skrivs in. Den sista (kronosystem) är på politisk nivå, här beslutas om skollagen och läroplanens innehåll (a.a).
Bilden illustrerar hur systemteorin fungerar utifrån studiens teoretiska perspektiv.
Modifierad från Upphovsperson The Psychology Notes Headquarters (2013). Urie Bronfenbrenner's Ecological Systems Theory ideas [Bild].
Vår tolkning av systemteorin visar hur allt hänger samman – att det som avhandlas i politiken kokas ner till en läroplan som tolkas i kommunens egen plan för att
hanteras av rektorer och personal i förskolan – och allt detta påverkar barnens möjlighet att utveckla digital kompetens.
3 Metod
I detta avsnitt presenteras tillvägagångsättet för studiens datainsamling och vilka metoder som använts i studien. Rubrikerna i avsnittet är forskningsdesign, urval, insamlingsmetod, genomförande, tillförlitlighet, dataanalys och etiska överväganden.
3.1 Forskningsdesign
Syftet med studien var att synliggöra hur rektorer i förskolan möjliggör och säkerställer att barnen tillägnas kunskaper och utvecklar en adekvat digital
kompetens i undervisningen. Utifrån syftet valde vi en kvalitativ forskningsmetod för datainsamling. På så vis kunde vi få en fördjupad förståelse för rektorernas syn på arbetet. Bryman (2018) redogör för att det i kvalitativa studier är fördelaktigt med intervjuer som kan ta olika riktningar, därför valde vi att genomföra
semistrukturerande intervjuer. Vi hade innan intervjuerna konstruerat ett antal förutbestämda frågor som vi utifrån respondenternas svar kunde följa upp med följdfrågor.
3.2 Urval
Vi valde att intervjua åtta verksamma rektorer som sammantaget ansvarar för 17 olika förskolor. Bland dessa förskolor är elva kommunala och sex privata. Vi valde att utgå från rektorer i denna studie med anledning av att rektorer är de som är högst ansvariga för den undervisning som sker på förskolan. De åtta rektorerna valdes utifrån ett målstyrt urval. Bryman (2018) menar att ett målstyrt urval kan användas för att välja ut respondenter på ett strategiskt sätt, detta så att de medverkande personerna är relevanta för de forskningsfrågor som formulerats. I denna studie har vi valt denna metod för att få fram ett urval som kan säkerställa en bred variation. Vi har sett till att intervjua rektorer vars förskolor är geografiskt sett placerade i olika socioekonomiska stadsdelar, vi har även med en variation på förskolornas storlek vad gäller antal barn och personal. Intervjupersonerna kontaktades genom telefonsamtal och därefter skickades missivbrev och intervjuguide ut via email.
Tabell 1. Beskrivning av studiens urval
Fingerat namn Antal förskolor Kommunal eller
privat Totalt antal personal
Alex 2 Kommunal 18 Amanda 1 Kommunal 31 Berit 1 Privat 10 Charlie 2 Privat 16 Johanna 3 Privat 30 Lisa 2 Kommunal 25 Mona 2 Kommunal 30 Sandra 4 Kommunal 45
3.3 Insamlingsmetod
I denna studie har semistrukturerade intervjuer använts som insamlingsmetod. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver att en kvalitativ forskningsintervju är utformad så att det uppstår ett samspel mellan intervjuare och respondent, där den som
intervjuar försöker förstå världen utifrån respondentens perspektiv. Intervjun utgörs av en interaktion där intervjuarens sätt att formulera och ställa frågor och följdfrågor får betydelse för hur respondenten svarar. Vi använde vid våra semistrukturerade intervjuer en intervjuguide där vi först ställde allmänna frågor om ålder, erfarenhet, privat- eller kommunal förskola och så vidare, detta för att senare kunna se om det fanns ett samband i respondenternas svar. Därefter hade vi utformat mer specifika frågor som fokuserade på att få svar på frågeställningarna i studien. Vi lämnade utrymme till eventuella följdfrågor beroende på respondenternas svar.
3.4 Genomförande
Vi började med att skriva ett missivbrev samt intervjuguide som vi skickade till vår handledare för respons. I missivbrevet som vi tillsammans utformat valde vi att delge våra namn, studiens syfte och hur vi tänkte att intervjuerna skulle gå till samt att vi följde Vetenskapsrådets etiska riktlinjer. Genom att vi skickade intervjuguiden i samma email fick respondenterna tillgång till frågorna för intervjun och en chans att eventuellt förbereda sig. Missivbrevet finns som bilaga 1 och intervjuguiden som bilaga 2.
Då vi fått ett godkännande från vår handledare valde vi att genom sökningar på internet leta fram rektorer för olika förskolor som skulle kunna kontaktas och tillfrågas om att vara med i studien. Vi tog fram kontaktuppgifter till sammanlagt 15 rektorer från olika förskolor. Vi kontaktade sedan rektorerna en efter en via telefon och efter att vi varit i kontakt med åtta av dessa 15 hade vi fått ihop de rektorer som vi behövde till medverkan i studien. Efter att missivbrevet och intervjuguiden följde en mailkonversation där tid och plats för intervjun bestämdes.
Sex av de åtta intervjuerna ägde rum via videosamtal medan de övriga två skedde på plats på förskolan. Respondenterna fick själva avgöra vart mötet för intervjun skulle äga rum. Vi delade upp intervjuerna så att vi gjorde fyra vardera, detta för att på ett effektivt sätt samla in data för studien och att undvika dubbelbokningar i största mån. Intervjuerna tog olika lång tid, mellan 30–45 minuter. Vi använde oss av intervjuguiden vid intervjutillfället och frågorna som ställdes hade formulerats i den ordning som blev mest naturlig, följdfrågor ställdes direkt för att göra inspelningen tydlig och i rätt sammanhang.
För att transkribera intervjuerna valde vi att spela in dessa som ljudfil via
mobiltelefon. I missivbrevet informerades respondenterna om att intervjuerna skulle spelas in, detta gjordes även vid intervjutillfället. Efter transkriberingen av
3.5 Tillförlitlighet
För att säkerställa studiens tillförlitlighet har vi beaktat de fyra delkriterier som Bryman (2018) menar att en studie ska uppnå för att vara tillförlitlig. Kriterierna är pålitlighet, trovärdighet, överförbarhet samt möjlighet att styrka och konfirmera. För att stärka studiens trovärdighet har vi genom hela studien beaktat de etiska
forskningsprinciperna som Vetenskapsrådet (2017) redogör för. Vi har bland annat spelat in intervjuerna på ljudfil och sedan transkriberat för att på så vis få så
tillförlitliga data som möjligt. För att uppnå kriteriet för pålitlighet ska de olika faserna i studien redogöras och beskrivas noggrant (Bryman, 2018). Vi har genom arbetets gång haft kontinuerlig dialog med handledare. För att stärka pålitligheten i studien har vi låtit handledare och studiekamrater granska materialet. Enligt Bryman (2018) handlar studiens överförbarhet om att kunna avgöra ifall resultatet är möjligt att använda i andra kontexter. För att uppnå kriteriet har vi förutom att ha strävat efter att beskriva resultatet så utförligt som möjligt, även arbetat med att ha med rektorer för både privata och kommunala förskolor med i studien. Det fjärde kriteriet, att styrka och konfirmera handlar enligt Bryman (2018) om att studien ska bearbetas helt objektivt. Det har vi beaktat genom att vi i arbetet i möjligaste mån undvikit personliga värderingar.
3.6 Dataanalys
De inspelade intervjuerna transkriberades och lades sedan in i ett online-dokument som endast vi själva hade tillgång till. Det transkriberade materialet fyllde ut 33 sidor i dokumentet och lästes igenom flera gånger då det färdigställts. Därefter
genomfördes en tematisk analys där respondenternas svar granskades och jämfördes i syfte att synliggöra eventuella mönster. Bryman (2018) beskriver att man genom en tematisk analys kan få syn på skillnader och likheter. För att synliggöra likheter och skillnader från intervjuerna kategoriserade vi det mest centrala innehållet av det transkriberade materialet där varje kategori fick en färg för att underlätta arbetet. Utifrån studiens syfte och frågeställningar resulterade den tematiska analysen av intervjuerna i tre olika teman.
3.7 Etiska överväganden
I studien beaktade vi de etiska aspekterna och följde Vetenskapsrådets (2017) riktlinjer angående samtyckes-, konfidentialitets-, nyttjande- samt
informationskravet.
Samtyckeskravet innefattar deltagandevillkoren för studien och innebär att respondenterna själva har rätt att besluta om de vill medverka eller inte (Vetenskapsrådet, 2017). Inför intervjuerna delades ett missivbrev ut till
respondenterna där de informerades om att deltagandet i studien var helt frivilligt och kunde avbrytas när som helst utan vidare förklaring, därmed uppfylldes samtyckeskravet.
Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas identitet ska behandlas
anonymt. Respondenternas personuppgifter eller arbetsplats ska inte kunna spåras till studien (Vetenskapsrådet, 2017). Konfidentialitetskravet beaktades i studien då respondenterna fick förklarat för sig att allt material från intervjun behandlades konfidentiellt och ett villkor för deras medverkan var att namn eller förskola inte skulle användas i studien. Fiktiva namn används för att inte avslöja respondenternas identitet.
Nyttjandekravet handlar om att forskaren ska kunna säkerställa att alla uppgifter som samlas in enbart kommer användas till syfte för studien (Vetenskapsrådet, 2017). Respondenterna blev i studien informerade om att all data som samlades in enbart skulle användas till denna studie och kommer att publiceras i DiVa och att allt material från intervjuerna skulle raderas direkt efter färdigställandet av studien. Informationskravet innebär att forskaren ska informera de tillfrågade
respondenterna om dess roll i studien och syftet med studien (Vetenskapsrådet, 2017). Informationskravet tog vi hänsyn till i form av att vi via missivbrevet delgav respondenterna om studiens innehåll.
4 Resultat
I detta kapitel redovisas resultatet som framkommit i intervjuerna med respondenterna. Utifrån studiens syfte och frågeställningar har resultatet kategoriserats i tre olika teman vilka varit mest framträdande och mest
återkommande i intervjuerna. Dessa teman är; Rektorernas tolkning av läroplanens
skrivning, hur rektorer skapar rätt förutsättningar för sin personal samt hur rektorer följer upp och säkerställer.
4.1 Rektorernas tolkning av läroplanens skrivning
I följande avsnitt presenteras rektorernas beskrivningar av hur de tolkar läroplanens skrivningar angående digitala verktyg i förskolan. Tolkningarna har delats upp i följande underrubriker 4.1.1 En digitalisering i utveckling, 4.1.2 Komplement till
hemmet och 4.1.3 Komplement till det analoga.
4.1.1 En digitalisering i utveckling
Rektorerna i studien välkomnar tillägget om de digitala verktygen och dess måluppfyllelse i förskolans läroplan. Rektorerna syftar till att digitala verktygens implementering i förskolan passar bra in i tiden och därför känns detta tillägg naturligt.
Jag tänker att det är jättebra, för att det är en samhällsutveckling som vi inte kan motarbeta. Att det ger tydliga indikationer om vart vi är på väg och att det är viktigt, att vi behöver prioritera detta, vi kan inte välja bort det (Charlie).
Rektorerna menar att en tillbakablick bara på senaste åren synliggör hur snabbt utvecklingen gått, dels med de digitala verktygens frammarsch dels med den egna utvecklingen på förskolorna. När begreppet digitala verktyg skrevs in i läroplanen för förskolan var det mycket nytt och många ställde sig frågan hur att implementera det digitala, idag hävdar rektorerna att det är en självklar del i förskolan och
användningsområdet i undervisningen har blivit tydligare.
Vi har ju sett en utveckling. Från start har vi varit konsumenter utav lärplattorna och det är ju också därför det skrivs om det och föräldrar är medvetna om att barn inte ska använda lärplattor så mycket. Skärmtid pratar man om men idag används digitala verktyg mer som tillägg i verksamheten och mer i ett utforskande syfte (Alex).
När rektorerna beskriver denna utveckling och förklarar vad de själva fått för stöd i att implementera digitala verktyg i verksamheten framkommer en viss skillnad i rektorernas redogörelse. De rektorer som representerar kommunala förskolor menar att det funnits en väl etablerad stöttning från staden, där de fått gå på utbildningar och ta del av stödmaterial, medan några av de privata förskolorna mer eller mindre stått ensamma och blivit tvungna att dra igång arbetet själva.
Vi fick inget stöd alls. Det tror jag de kommunala förskolorna fick. De fick massa utbildningar, men vi tyckte att det var svårt. Vi är ju en sån liten enhet så att vi sa det ibland att kan inte vi få hänga på era utbildningar och föreläsningar (Berit).
4.1.2 Komplement till hemmet
Rektorerna menar att den digitala användningen på förskolan bör fungera som ett komplement till den användning som annars kan ske i hemmet. Rektorernas delade uppfattning är att barn redan från tidig ålder bekantas med digitala verktyg i
hemmet, men att de mest används som slentrian och tidsfördriv.
Jag tänker att förskolan är ju ett komplement till hemmet och barn idag använder mycket digitala verktyg hemma som ipad och telefoner. Men att på förskolan så är ju vårt uppdrag att de får bekanta sig med de digitala verktygen som ett komplement. Då tänker jag lite så här att det inte ska vara som konsument, utan som mer som producent. Att få ha det mer som tillägg i utbildningen (Alex).
Till skillnad från hur digitala verktyg används i hemmet menar rektorerna att man i förskolan istället ska bredda barnens syn och använda digitala verktyg på så vis att det kompletterar det som sker i hemmet. De lyfter fram vikten av närvarande
pedagoger som hela tiden gör de medvetna valen i användandet av digitala verktyg i undervisningen.
Rektorerna hävdar att det på förskolor kan vara svårt att förstå innebörden med det digitala och vad det ska fylla för funktion i undervisningen med barnen. Rektorerna redogör för vikten att förskollärarna inte bara sätter en lärplatta i knäet på barnen, de behöver förstå att det ska användas i ett utforskande syfte som främjar barnens fantasi och kreativitet.
Behovet är nog mest att bredda deras framförallt kreativitet och fantasi, att man kan göra nästan vad man vill bara man kommer på det. Jag tror det farliga är om man bara använder
det så som barnen är vana vid hemifrån, det viktiga är att man verkligen breddar deras syn (Charlie).
4.1.3 Komplement till det analoga
Det framgår i studien att rektorerna tolkar tillägget med digitala verktygens användning i undervisningen som något kompletterande till det traditionella, det analoga. Genom att komplettera det digitala med det analoga i undervisningen möjliggör det för ett bredare lärande.
Med digitala verktyg kan vi kan göra undervisningstillfällena mer inspirerande och roliga och skapa ett lekfullt lärande men också möjliggöra för olika former för barnen att uttrycka sig på, men jag tror det är viktigt att komma ihåg att vi inte ska glömma bort att det analoga och det digitala kompletterar varandra (Lisa).
Rektorerna menar att om en förståelse finns hos pedagogerna kring
implementerandet av det digitala i verksamheten, då blir det tydligt och enkelt att förstå hur kompletterandet mellan det analoga och digitala kan se ut i praktiken. Att använda det digitala som ett tillägg i undervisningen, där möjligheter finns att utforska de digitala verktygen under större delen av dagen och inte bara som något unikt inslag för att samla barnen, framgår av en rektor.
I miljöerna har vi exempelvis projektor, ljusbord, ljus stenar framme. Så har vi även reflektionsskärmar som vi använder till reflekterande med barnen. Det är en mångkulturell förskola, så vi använder också poly-glutt där vi hittar många böcker på deras modersmål. Digitala verktygen får inte vara något som tar över, utan det är precis som måla, rörelse, skapande, dans, det ska också finnas (Alex).
Rektorerna nämner de digitala verktygens möjlighet att främja delaktighet i situationer där barnen kan samlas och reflektera tillsammans framför något som projekteras upp på väggen. De senaste åren har en del av förskolorna börjat använda sig av digitala inslag i utvecklingssamtalen med vårdnadshavarna, rektorerna
förklarar att barnen inför detta tillfälle tillsammans med pedagoger använt
applikation som book-creator där barnen själva fått bestämma vad de vill visa upp från sin vardagliga vistelse på förskolan. Detta har enligt rektorerna mottagits på ett positivt sätt av vårdnadshavarna, som menar att digitala verktygens användning i utvecklingssamtalen tillför ett nytt perspektiv där de får ta del av mer konkreta exempel gällande barnens dag på förskolan.
4.2 Hur rektorer skapar förutsättningar för sin personal
I följande avsnitt presenteras rektorernas redogörelser för hur de går tillväga för att skapa rätt förutsättningar för sin personal att kunna bedriva undervisning med hjälp av digitala verktyg. Avsnittet är uppdelat i underrubrikerna 4.2.1
4.2.1 Kompetensutveckling
I intervjuerna framgår det utifrån rektorernas utläggningar att kompetensutveckling av olika slag är viktigt för att möjliggöra att en god undervisning kan ske med hjälp av digitala verktyg. Om pedagogerna som är involverade i undervisningssituationer är medvetna om verktygen och dess användning då kan också barnen utveckla den adekvata digitala kompetensen som läroplanen föreskriver.
Vi har ju haft väldigt mycket, dels utbildning är något vi har satsat på. I staden så har vi en utvecklare och vi har även IT-administratörer som jobbar hårt. Så att väldigt mycket
utbildning har vi haft, både i form av föreläsningar men även i form av kollegialt lärande med pedagogiska caféer och sådant (Mona).
Av rektorerna framkommer det att det finns en del parametrar som kan försvåra implementeringen av de digitala verktygen i undervisningen. Det framkommer att åldern och det egna intresset hos pedagogerna kring det digitala kan komma att försvåra undervisningens kvalitet. Rektorerna menar att det är viktigt att stöttning sätts in för pedagogerna, att de ska få testa på och vidare utveckla en egen förståelse för hur det digitala i undervisningssituationer kan komma att bidra till barns
utveckling och lärande.
Medarbetarnas kompetens kan också vara ett hinder. Jag upplever också ålder. Det är något jag upplever nu eftersom vi använder väldigt mycket plattformar på olika sätt så märker jag speciellt att de äldre, dock inte alla, vi är trögare och vi är mer rädda. Jag märker att det finns motstånd, eller ja snarare en rädsla, så det är väl det som i så fall är klurigheten (Johanna). Rektorerna påpekar att pedagogerna, precis som barnen, lär sig på olika sätt och att det därmed är viktigt att anpassa kompetensutvecklingen utifrån medarbetarna.
Utbildningarna har varit av olika varianter. Vi har haft stora satsningar där det varit föreläsning på kompetensutvecklingsdagar där alla kan delta. Också en omgång där vi kört pedagogiska caféer med utvecklaren och då har det varit så att alla ska gå. Sen har vi också lär-coacher som går på egna träffar och som sedan ska vara de som ska hålla i det på förskolan (Alex).
Utifrån intervjuerna med rektorerna framgår det att medarbetarna ges möjlighet att delta under flera olika former av kompetensutveckling, dels kan detta handla om att pedagoger får gå en specifik utbildning dels att pedagogerna närvarar på de olika möten som sker med jämna mellanrum. Det framgår i studien att studiebesök görs på andra förskolor med syfte att inhämta inspiration. Vanligt är också att rektorerna uppmuntrar sina medarbetare till att ta vara på det kollegiala lärandet, till exempel vid tillfällen som pedagogiskt café, vilket innebär att det sker ett kunskapsutbyte mellan kollegorna.
4.2.2 Resurser
Intervjuerna visar att tidsaspekten, i avseendet att låta pedagogerna sätta sig in i digitala verktygen men också för kompetensutveckling, är en de av de faktorer som rektorerna lyfter. Rektorerna framhåller att det är en process som måste avsättas med hänsyn till medarbetarna.
Alltså egentligen handlar det ju om prioriteringar, så är det ju. Alla har ju lika mycket tid, det är ju lite vad man vill prioritera att lägga sin tid på och fokus omkring. Så det är ju en resa som har påbörjats, men nu är det ju mycket med läslyftet och där kan det ju såklart komma in digitala verktyg i det så det är klart att vi krokar i det vi redan gör och inte ser det som separata spår utan att allt hänger samman (Amanda).
Så det är väl den ena delen att ekonomin spelar in, sen är det ju kunskaperna då och det är ju kompetensutveckling och det innebär ju både vilja och engagemang och det innebär också tid, vi måste ju lägga tid på att man kompetensutvecklar sig inom det digitala (Sandra).
Det framgår av rektorerna att några av förskolorna kommit längre än andra i arbetet med att applicera digitala verktyg i undervisningen med barnen. Utifrån intervjuerna framkommer det att de förskolor som enligt rektorerna själva kommit långt i
implementerandet av digitala verktyg i undervisningen också är de som prioriterat det digitala arbetet i ett tidigt skede, en del förskolor redan innan det skrevs fram i den nya läroplanen.
Rektorerna redogör för att de kan behöva ett nätverk i någon form, bestående av medarbetare inom den egna förskolan eller på andra förskolor, för att få draghjälp och därmed lyckas implementera det digitala arbetet i den egna verksamheten.
Det vi gjorde då var att vi tillsatte en IKT-grupp som skulle fundera mycket kring vad är IKT? Och hur ska vi hantera det? Så den gruppen var liksom med i implementeringen (Johanna). Intervjuerna påvisar att ekonomiska resurser är något som är av betydelse för rektorerna då det kommer till att köpa in digitala verktygen. Rektorerna menar däremot att det inte är något som de upplever som en begränsning, men samtidigt krävs ett övervägande.
Vi har ju försökt att satsa ekonomiskt på det här men annars är det ju det här med ekonomi, vi måste ju hitta balansen i det här då vi har de pengar som vi har bara. Vi får ju välja då vad vi köper in, så vi kan ju inte fortsätta köpa in analoga för allting för då, ja då räcker det ju inte till det digitala, och tvärtom så att säga (Sandra).
Det är fullt möjligt för personalen att komma till mig och be om önskemål så bedömer jag efter om det går att genomföra ett köp eller inte. Givetvis har jag en viss budget att förhålla mig till, men mina förskolor går väldigt bra så det är inget jag känner begränsar mig (Johanna).
4.3 Hur rektorer följer upp och säkerställer
I intervjuerna ges olika förklaringar på hur rektorerna arbetar för att säkerställa att deras anställda arbetar på så vis att barnen i undervisningen utvecklar adekvat digital kompetens. Utöver att se till så att personalen på förskolan erbjuds
kompetensutveckling inom digitala verktyg i form av bland annat utbildningar, studiebesök och pedagogiska caféer, säkerställer rektorerna arbetet genom att först och främst se till att de rätta verktygen finns på förskolan.
Det första är att se till att utrustning finns. Det är steg ett. För det tänker jag är första grejen, först måste vi ha verktygen och sen se till att personalen vet hur verktygen ska användas i undervisningen med barnen (Johanna).
För att säkerställa att digitala verktygen som köpts in används i undervisningen beskriver rektorerna att de själva försöker finnas på plats på förskolan minst en gång i veckan så att de får se med egna ögon och får en bild av vad som sker. Det framgår även att flertalet av rektorerna har ett nära samarbete med digitalista eller IT-ansvarig på förskolorna som finns som stöd.
Min medarbetare där som har ett väldigt stort ansvar över det pedagogiska ledarskapet är ett stöd för mig i mitt ledarskap. Han och jag möts en gång i veckan och har samtalstid och då dyker det upp en massa saker. Vi följer upp, går igenom och pratar om vad som händer i verksamheten och diskuterar hur vi kan göra på andra sätt och så (Lisa).
Pedagogisk dokumentation är ytterligare en sak som rektorerna nämner. Genom att se och ta del av dokumentationen som personalen lägger upp på olika plattformar kan rektorerna säkerställa att arbetet uppfylls i enlighet med läroplanen. Det
systematiska kvalitetsarbetet är även det något som nämns frekvent av rektorerna i intervjuerna. Det genomförs någon eller några gånger om året olika typer av
uppföljningar och utvärderingar, både i smått och stort.
Sen har vi ju det systematiska kvalitetsarbetet med processkrivningar som vi gör så ser jag ju. På uppföljningar, utvärderingar så ser jag att vi är på väg framåt så att säga. Så har vi också i staden, vi gör ju en likautvärdering där vi i stora drag får fatt på vad det är för någonting som vi behöver jobba vidare med (Alex).
5 Analys
I detta avsnitt redogör vi för en analys av studiens resultat. Analysen utgår från den utvecklingsekologiska systemteori som presenterats i avsnittet teoretisk
utgångspunkt. Resultatet analyseras och kategoriseras utefter de olika nivåerna i systemteorin.
5.1 Makrosystem - Läroplanen
I resultatet av studien redogör rektorerna för att tillägget med digitala verktyg i den senaste läroplanen är positivt. De anser att de nya målen ligger rätt i tiden. När tillägget om digitala verktyg skrevs fram, och att barnen skulle utveckla adekvat digitala kompetens, blev det givet för rektorerna att det digitala skulle prioriteras i undervisningen. Det var inte längre ett val som rektorerna kunde få för sig att göra. Utifrån vår modell av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori (1979, 1986) hamnar detta inom makrosystemet, vilket alltså innefattar hur läroplanen formuleras och lyfter fram nya mål samt hur rektorerna tolkar dessa. I resultatet går att utläsa att synen på hur digitala verktyg ska användas i undervisningen har
förändrats efter det att det skrevs in nya mål i läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Innan användes digitala verktyg på så vis att barnen och pedagogerna kan upplevas som konsumenter av verktygen, medan det efter tillägget i läroplanen tolkades som att de istället var producenter av digitala verktyg som aktivt skulle använda dessa i ett produktivt syfte.
5.2 Exosystem – Kommunen/huvudmännen
Studiens resultat synliggör en viss skillnad i hur rektorerna upplever stödet och stöttningen de själva fått i implementeringsarbetet för digitala verktygen. Rektorer från de kommunala förskolorna upplever att de fått ett bra stöd i form av
utbildningar och strategier som lades fram kring ett digitalt arbete i förskolan. Däremot framgår att rektorer för de privata förskolorna i viss mån inte upplevde samma stöttning. En av de rektorer som ansvarar för en privat förskolenhet tyckte att det stödet som stadens kommunala förskolor fick blev kännbart då dennes egna verksamhet inte fick samma tillgång till dessa resurser. Exosystemet innebär enligt vår modell den nivå av systemteorin (Bronfenbrenner 1979, 1986) där
kommunen/huvudmännen tar fram strategier för att kunna implementera de nationella målen från läroplanen. Rektorernas redogörelser pekar på en viss problematik som synliggör att alla förskolor inte erbjuds samma möjligheter. Konsekvenser av detta innebär att det inte erbjuds likvärdig förskola för barnen.
5.3 Mesosystem – Rektor
Mesosystemet innefattar i denna analys den nivå där rektorerna redogör hur de tar del av kommunen och huvudmännens strategi kring utformningen av utbildningen för att implementera de nationella målen inom den egna förskolan (Bronfenbrenner 1979, 1986). När skrivningar om digitala verktyg först infördes i läroplanen för förskolan upplevde flertalet av rektorerna i studien en osäkerhet och ställde sig frågandes till hur implementeringen skulle gå till i förskolan och hur arbetet sedan skulle följas upp. Resultatet visar dock att med tiden har det blivit lättare för rektorerna att hitta lösningar på de frågor de hade. Rektorerna ser det idag som en självklarhet att använda sig av digitala verktyg i undervisningen samt som
information- och kommunikationsverktyg för medarbetare och vårdnadshavarna. I resultatet framkommer olika redogörelser för vad som av rektorerna anses vara viktigt i implementeringsfasen. Prioriteringar är en del som lyfts fram. Det ska avvaras ekonomiska resurser för inköp och utbildningar så att personalen får den kompetensutveckling som de kan tänkas behöva. Kompetensutveckling av olika former är något som är återkommande i resultatet. Rektorerna lyfter vikten av att avsätta tid för kompetensutveckling så att personalen i undervisningen ska kunna hjälpa barnen att utveckla digital adekvat kompetens. Även att avsätta tiden för personalen att få bekanta sig med- och lära sig hantera de digitala verktyg som köpts in ses av rektorerna som betydelsefullt.
Resultatet synliggör för olika metoder rektorerna använder sig av för att följa upp verksamheten och säkerställa att digitala verktyg används i undervisningen. Dels gör rektorerna regelbundna besök i barngrupperna där de passar på att se över ifall digitala verktyg används på rätt sätt, dels synliggörs detta genom kvalitetsarbetet då den dokumenterade undervisningen bidrar med insyn i pedagogernas arbetsmetoder. I det systematiska kvalitetsarbetet beskrivs bland annat att de olika läroplansmålen
ses över vid återkommande tillfällen under läsåret, där även arbetet med den digitala undervisningen. Rektorerna beskriver att arbetet med digitala verktygen går framåt hela tiden. En metod som används av vissa rektorer är att erbjuda personalen på den egna förskolan att göra studiebesök på andra förskolor med avsikt att inspirera. Utöver detta uppmuntras också pedagogerna att utnyttja det kollegiala lärandet. Några av förskolorna har särskilt ansvariga pedagoger som har hand om den digitala ateljén eller på annat sätt är mer kunnig och därmed fungerar som bollplank för att inspirera de övriga pedagogerna till undervisning med digitala verktyg.
5.4 Mikrosystem – Förskollärare
I mikrosystemet redogör vi för de beskrivningar i resultatet var rektorerna redogör för hur de lägger fram en plan om IKT som personalen på förskolan ska arbeta utifrån (Bronfenbrenner 1979, 1986). Utifrån intervjuerna menar rektorerna att förskollärare och den övriga personalens kompetens rent generellt är viktigt för att lyckas med undervisningen. Rektorerna framhäver att pedagogernas digitala kompetens påverkar barns möjligheter att utveckla den adekvata digitala kompetens som
matchar skrivelserna i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). För att personalen ska kunna främja barnens utveckling ser rektorerna till att erbjuda flertalet möjligheter att utveckla den digitala kompetensen. Det är bland annat utbildningar och
pedagogiska caféer där fokus legat på utbyten av erfarenheter genom ett kollegialt lärande. I resultatet beskrivs personalens ålder- och eventuellt brist på intresse som två faktorer som kan försvåra implementeringsarbetet med digitala verktyg.
Resultatet i studien visar att rektorerna ser digitala verktygen som något som bör fungera som ett komplement till den typ av användning som dem menar på sker i hemmen. Rektorerna ser majoriteten av barn som mer eller mindre vana användare av lärplattor hemifrån, det innebär dock inte att barnen därför inte ska mötas av digitala verktyg på förskolan. De uttrycker att i hemmet sker användningen av digitala verktyg som slentrian och tidsfördriv där barnen ensamma utforskar eller spelar spel. I förskolan menar rektorer att användningen bör ske som ett komplement till denna form av användande och att de istället utgår från ett tydligt syfte i fokus på lärandet.
Resultatet synliggör även en syn på att rektorerna förväntar sig av sin personal att de i undervisningen med barnen ska använda digitala verktyg som komplement till det analoga. Det ena ska inte utesluta det andra. Genom att personalen genomför visa saker med barnen både analogt och digitalt möjliggör det för ett bredare lärande. Att använda digitala verktyg med syfte att reflektera med barnen lyfts fram som positivt för barns delaktighet.
5.5 Sammanfattande analys
Genom att analysera resultatet med utgångspunkt i Bronfenbrenners
systemen vill vi synliggöra arbetet med digitala verktyg utifrån rektorers perspektiv. I den utvecklingsekologiska systemteorin anses barnets utveckling vara beroende av samhällets olika miljöer i den tid de lever i (Imsen, 2000). Vad som i analysen framgår under mikro-, meso-, exo- och makrosystemen visar på hur alla nivåerna påverkar varandra och utgör påverkansfaktorer för barn och dess förutsättningar i samhället. Resultatet visar att allt som sker över rektorn även har påverkan på det som sker under rektorn och som sedan tar sig i uttryck i undervisningen med barnen. Eftersom resultatet utgörs av intervjuer med rektorer blir det naturligt att analysen på just rektorns nivå, mesosystemet, blir mest omfattande. Kronosystemet som enligt den valda modellen berör politiken lyfts inte fram i analysen då resultatet inte
fokuserades kring detta. Vad som i resultatet kan ses som mest problematiskt är huruvida kommunen möjliggör för en likvärdig förskola för alla. Enligt rektorernas redogörelser blev inte alla erbjudna samma stöttning när de senaste läroplansmålen skrevs fram (Skolverket, 2018). För att alla förskolor ska ges förutsättningar att påverka barnens möjlighet att utveckla digital kompetens borde kommunen kanske erbjuda samma stöd för samtliga.
6 Diskussion
I detta avsnitt presenteras först en resultatdiskussion där studiens resultat diskuteras i relation till tidigare forskning och studiens syfte och frågeställningar. Därefter följer en metoddiskussion där metodvalen för studien diskuteras. Sedan följer en slutsats för studien, relevans för förskolläraryrket och slutligen förslag på fortsatt forskning.
6.1 Resultatdiskussion
Denna studie redogör för att de senaste årens samhällsutveckling inte gått märkbart förbi rektorerna. Utifrån resultatet välkomnar rektorerna läroplanens tillägg gällande digitala verktyg som lyfts fram i den senaste läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018). Rektorerna menar att de ser positivt på de nya skrivelserna eftersom det känns som ett naturligt tillägg i förskolans läroplan i och med den samhällsutveckling som sker i en allt mer digitaliserad värld. Vidare redogör rektorerna för att det är viktigt att pedagoger som bedriver undervisningen besitter tillräcklig kompetens kring digitala verktyg för att implementeringen och arbetet med verktygen i förskolan ska komma att utveckla adekvat digital kompetens hos barnen. Forskning
uppmärksammar den digitala utvecklingens framfart och redogör för att pedagoger i förskolan, förskollärare som barnskötare och övrig personal, generellt sett saknar tillräcklig digital kompetens för att bedriva en undervisning i syfte att utveckla barns digital kompetens (Hernwall, 2016; Kerckaert, Vanderlinde & Van Braak, 2015; Masoumi, 2015).
Utifrån studiens resultat framgår det att pedagogernas digitala kompetens varierar och att de pedagoger som inte besitter den kompetens som krävs ibland kan hindras av den egna osäkerheten. Rektorerna menar att i en del fall kan osäkerheten leda till
att pedagogerna väljer bort att planera undervisningssituationer där digitala verktyg annars är lämpliga att användas. I studiens resultat framkommer att pedagogernas kompetens, intresse, ålder och attityder till digitala verktyg är några av de faktorer vilka kan leda till att direkt hindra, alternativt bromsa, användningen av digitala verktyg i undervisningen. Tidigare forskning som berört området digitala verktyg i förskolan/skolan har också lyft fram dessa faktorer som påverkar både
implementeringsarbetet och barnens möjligheter att utveckla adekvat digital
kompetens (Hernwall, 2016; Kerckaert, Vanderlinde & Van Braak, 2015; Marklund, 2020; Masoumi, 2015).
Resultatet visar att rektorerna prioriterar tillägget i läroplanen och att de därmed försöker se till att pedagogerna får den kompetensutveckling de är i behov av och att de får tid till att utveckla sin undervisning. Vad avser andra former av resurser som tillgodoses visar resultatet på att inköp av digitala verktyg görs i samråd med
pedagogerna, att strategier och planer tillsätts där rektorer i samarbete med ett team/IKT-ansvariga tillsammans driver på implementeringsarbetet. Resultatet i studien visar att rektorer generellt får ett bra stöd från kommunen/huvudmännen men att det även förekommer exempel där rektorer upplever att de känner sig
utelämnade i brist på sådan stöttning från kommunen/huvudmännen. Alexanderson (2006) menar att personalens trivsel, kompetens och delaktighet är sådant som kan påverka implementeringsarbetet. Vidare lyfter författaren att avsaknad av resurser i form av tid, hög arbetsbelastning och ett uteblivet stöd från chefer och politiker är faktorer som påverkar implementeringen.
Resultat i denna studie synliggör att rektorer ser det digitala som ett komplement till det analoga. Rektorerna anser att digitala verktyg kan förstärka upplevelser och bidra till kreativa inslag- och lustfyllda moment i undervisningen vilket de anser kommer att öka chanserna till barns lärande. Rektorerna är av den uppfattningen att barnen konsumerar stor del av sin tid i hemmiljön framför mobiltelefoner och surfplattor, vilket de påtalar är bra för att de ska få bekanta sig med ny teknik. Vidare menar rektorerna att till skillnad från användningen i hemmiljön ska denna typ av
slentriananvändning inte förekomma i förskolan. Genom stöttning från pedagoger anser rektorerna att rätt sorts användning av digitala verktyg i förskolan ska komma att utveckla adekvat digital kompetens hos barnen i enlighet med måluppfyllelsen i läroplanen. Utifrån studiens resultat tolkar rektorerna läroplanens tillägg av digitala verktyg som ett komplement även till den användning som sker i hemmen. Otterborn m.fl. (2018) menar att utvärdering och uppföljning av undervisningen är viktigt för att utveckla pedagogerna. Författarna redogör vidare för att pedagogerna behöver se vilka möjligheter som finns- och att undervisning med digitala verktyg är meningsfull för barnen.
Resultatet i studien visar att rektorerna följer upp och utvärderar undervisningen genom det systematiska kvalitetsarbetet men också genom att regelbundet besöka barngrupperna i undervisningssituationer där de tar del av de digitala inslagen i praktiken. Digitala verktyg i förskolan bör användas som ett komplement till det
analoga materialet (Otterborn m.fl., 2019). Genom att pedagoger och barn använder sin kreativitet kan nya metoder tillsättas för undervisningen för att utveckla ett specifikt ämnesinnehåll (a.a).
6.2 Metoddiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka åtta rektorers beskrivningar om sitt arbete med digitala verktyg i relation till att barnen i undervisningen utvecklar en adekvat digital kompetens. Datainsamlingsmetod för studien bestod av semistrukturerade intervjuer. Med hänsyn till studiens syfte och att vi sökte rektorernas subjektiva uppfattningar var valet av semistrukturerade intervjuer till vår fördel då det gavs möjlighet och utrymme för utvecklade resonemang. Det tåls dock att tillägga att intervjuer alltid har en svaghet i form av att det som sägs inte alltid behöver vara sanningen. Vi är medvetna om att det vi fått veta är det som rektorerna valde att säga. Innan tillfället för intervju förberedde vi rektorerna genom att skicka en
intervjuguide. Vi menar att valet av att skicka en intervjuguide till rektorerna innan intervjun upplevdes positivt och medförde ett rikt dataunderlag. Med anledning av den relativt korta tid vi haft till studien beslutade vi oss för att genomföra
intervjuerna en och en. Vi gjorde alltså fyra intervjuer var. Något vi var oroliga för i arbetets början var ifall det skulle vara möjligt att få tag på tillräckligt många rektorer som kunde tänka sig ställa upp för intervju, detta med anledning av att vi hade
förståelse för att det kunde bli svårt för rektorerna att genomföra intervjun med kort varsel. Oron visade sig vara obefogad då samtliga rektorer vi hörde av oss till tackade ja till att medverka i studien.
Intervjuerna spelades in via ljudfil och transkriberades sedan, det stärker
tillförlitligheten för studien (Bryman, 2018). Efter transkriberingarna tog vi båda del av varandras intervjuer och genomförde tillsammans den tematiska analysen. Den tematiska analysprocessen gav oss möjligheten att via färgkodningar och
tematiseringar strukturera transkriberingarna på ett tydligt sätt. Vi menar att det stärkt studiens kvalitet då vi haft möjlighet att granska materialet flera gånger och kunnat urskilja innehåll som inte varit relevant för studiens syfte och
frågeställningar. Bryman (2018) menar att en svaghet som en tematisk analys kan föra med sig i en studie är att det är en process som tar tid, det blev vi väl medvetna om när vi analyserade det insamlade materialet. Vi vill dock hävda att all tid som lades ner vid den tematiska analysen varit värdefull för vår studie. Genomförandet av studien har påverkats av den relativt korta tidsramen som varit. Med tanke på den goda responsen från de tillfrågade till att medverka i studien menar vi att det hade varit önskvärt att intervjua fler än åtta rektorer- och gärna i olika kommuner då det kunnat bidra till en mer generell uppfattning.
