Livet mellan träden
Ett arbete om livet förbi skogens stigar
Ida Cardestål
För avläggande av filosofie kandidatexamen i Informationsdesign med inriktningen Rumslig gestaltning
Ett examensarbete på grundnivå, 15 HP Examinator Yvonne Eriksson
Handledare Esko Mäkelä
Akademin för Innovation, design och teknik Mälardalens högskola
2
Abstract
This study was made with the elementary school Åkerskolan in Strängnäs county and with some support from the Museum of Technology, Tekniska Museet, in Stockholm county. The students that participated in the case were in first to fourth grade. Qualitative interviews and observations have been done with the students in a forest during school trips. This was to collect data about their relation to the forests and animals in the forest.
The study is a phenomenological study that focuses on affordance, which is a concept within information design that describes the relation between a physical object and a person and the possible interactions between a person and its environment. The study also brings up theories about the human relation and distance to the forest and animals' relation to the forest, to give a perspective of the forest as a home.
The work has resulted in a design as a concept for teachers in first to fourth grade to do with their students in school. It could be both playful and educational for the students and it will change their way to look at their nearby forests and they will think before they act next time. Key words: Spatial design, information design, perception, affordance, phenomenology, living environment, animals, children.
3
Sammanfattning
Detta examensarbete har genomförts i samarbete med Åkerskolan i Strängnäs kommun och med stöd från Tekniska museet i Stockholm. Eleverna som har deltagit i studien går i årskurserna 1-4. Kvalitativa intervjuer och observationer har gjorts med eleverna på
skogsutflykter med skolan och fritids för att samla data om deras förhållande till skogen och djur i skogen.
Studien är en fenomenologisk studie som lutar sig mot begreppet affordance, en term inom informationsdesign som beskriver relationen mellan ett fysiskt objekt och en person och de möjliga interaktionerna mellan en person och miljön omkring. Studien tar upp teorier om människors relation till skogen och djurs relation till skogen för att visa ett perspektiv på skogen som ett hem.
Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag i form av ett undervisningskoncept som ska kunna användas av lärare till årskurs 1-4 att använda till sina klasser i undervisningen, det är lekfullt och lärorikt för eleverna och kommer ändra deras sätt att se på sin närliggande skog och att tänka innan de agerar nästa gång.
Nyckelord: Rumslig gestaltning, informationsdesign, varseblivning, affordance, fenomenologi, hem, livsrum, djur, barn.
4
Förord
Jag vill tacka min fina klasskamrat och vän Anna Carlén som stöttat mig genom arbetet, från start till slut. Tack för dina peppande ord och positiva energi, den smittade av sig och tog mig verkligen framåt i processen. Jag vet inte vad jag skulle gjort utan dig.
Jag tackar även min handledare Esko Mäkelä för att ha stöttat när jag känt att jag har fastnat i arbetet och har ställt upp med handledning på obekväma tider. Du såg potential i mitt arbete ända sedan jag startade det och jag är otroligt tacksam.
5
Innehållsförteckning
Ett arbete om livet förbi skogens stigar ... 1
Inledning ... 6
Syfte & Mål ... 6
Problem och frågeställning ... 7
Definition & reflektion av ett hem... 7
Bakgrund ... 8
Urval ... 9
Avgränsning ... 9
Forskning och teorier ... 11
Fenomenologi ... 11 Upplevelse ... 11 Affordance ... 14 Sammanfattning ... 15 Källkritik ... 16 Forskningsmetoder ... 17 Deltagande observation ... 17 Intervju ... 17 Inventering ... 17 Etiska aspekter ... 18 Resultat ... 19
Genomförande av Deltagande observation ... 19
Resultat av Deltagande observation ... 19
Genomförande av Intervju... 25
Resultat av Intervju ... 25
Metodreflektion ... 26
Genomförande och resultat av Inventering ... 27
Sammanfattning av data ... 30
Analys ... 33
Gestaltningsförslag ... 40
Process ... 40
Koncept & visualisering ... 41
Diskussion & slutsats ... 46
6
Inledning
När jag var barn var jag inte en person som visade något speciellt tycke för djur, de var ibland otäcka och ibland fina, i vissa fall spännande. Då var jag rädd för humlor och krossade
maskar med mina skor. Jag visade ingen hänsyn för att jag inte visste bättre. Idag är det annorlunda, om ser jag en trött humla ligga på marken nu så lyfter jag den försiktigt till en skuggig plats med blommor eller ger den lite sockervatten så den kan piggna till. Jag har en helt annan syn och kunskap om djur idag än vad jag hade som ung och önskar att jag hade fått samma kunskap tidigare. Som vuxen tycker jag om djur väldigt mycket och försöker visa för andra, barn som vuxen, att djur är viktiga att tänka på genom att ändra min livsstil, prata om djur, etiska aspekter och ge perspektiv.
På grund av att jag inte hade kunskapen om djur som levande individer visste jag inte heller om att de hade känslor eller levde egna liv utöver den sammanhang jag såg djuren i för stunden. Den kunskap jag hade om djur var väldigt enkel och allmän, exempelvis att ekorrar klättrade i träd och åt nötter, och det var endast den lilla information jag hade fått om djur. Jag hade inga tankar om vart ekorren bor eller hur den spenderar sina dygn, inte heller att skogen är fullt av olika hem för djur.
Barn har en relation till skogen som är annorlunda från vuxnas relation till den. Under
uppväxten använder de skogen som lekplats och upptäcker med bland annat pinnar och kottar. Barn lär sig om skogen om de har friluftsintresserade föräldrar, men de flesta barn lär sig om skogen genom skolundervisning. Enligt Svenska naturskyddsföreningen blir barn som är vana vid att röra sig i naturen mer benägna att ta hand om den (Barn i naturen. 2020) och
Friluftsfrämjandet tror att barn som inte har en naturlig koppling till friluftslivet sällan hittar ut i naturen själva (Friluftsfrämjandet, Skogsmulles naturbok. 2020). Jag anser att barn inte lär sig tillräckligt om skogen och att det finns ett problem i den allmänna kunskapen barn får från skolan.
Det är viktigt at berätta och lära ut om att skogen är en plats för djuren att leva i och att vi behöver ta hänsyn för vad det är: ett hem. Detta arbete behandlar teorier och tidigare forskning om rumslig upplevelse, människor och djurs förhållande till skogen, och användning av rum och objekt.
Syfte & Mål
Syftet med studien är att få en uppfattning om hur grundskoleelever agerar på och kring skogens stigar samt hur de pratar om djur, detta för att applicera och spegla det i ett djurperspektiv. Målet är att gestaltningsförslaget kommer att kunna lämnas in som ett
konceptförslag till lärare för att användas i undervisning på grundskolor och därmed öka eller väcka elevernas intresse för vilda djurs välmående.
7
Problem och frågeställning
En viktig aspekt i det här arbetet är att trycka på betydelsen av ett hem, vad är ett hem, och betydelsen av att lära sig se skogens liv på ett nytt sätt. För skogen erbjuder olika typer av skydd (J. J. Gibson. 1979. An ecological approach to visual perception. s.69) och är därmed ett hem för flera växt- och djurarter. Lenninger & Olsson (Lek äger rum. 2006. s.45) har pratat med Björn Sterner, en mediapedagog på högskolan i Halmstad, som berättar att barn alldeles för sällan ges tid till att reflektera och att komma på själva hur saker hänger ihop. Min hypotes är att barn lär sig inte tillräckligt om skogen i skolans undervisning och inte får möjligheten att reflektera över skogens liv och livsrum. Därför har jag ställt frågor som kan stödja mig i att förstå hur barnen tänker, känner och upplever skogen. Frågorna är hur förhåller sig barn till skogen, hur förhåller sig barn till djur, hur kan djur i skogen påverkas av barns närvaro.
Definition & reflektion av ett hem
Hem´ subst. ~met, plur. ~, best. plur. ~men
Stadigvarande bostad för viss person, familj e.d.; ofta med tanke på den personliga karaktären hos inredningen etc. {→2bo 1}: hemarbete; hemmiljö; barndomshem; föräldrahem; att sköta ~met var nästan ett heltidsjobb; klassföreståndaren träffas i ~met torsdagar 11--12; ~mets lugna vrå; inreda ~met; han ville skapa ett ~ för dem båda; studentlägenheten kändes inte som ett riktigt ~ för dem
BET.NYANSER: a) ofta mindre konkret, med tonvikt på gemenskapen mellan de
samboende: barndomshem; föräldrahem; han växte upp i ett gott, varmt kristet ~; efter
moderns död upplöstes ~met b) bildligt om hemtrakt, hemland e.d. ⟨ofta ngt högt. ⟩: folkhem; Sverige, vårt ~ på jorden
HIST.: sedan runspråklig tid; fornsv. hem 'bostadsort; hem; värld'; gemens. germ. ord av dunkelt urspr. (Nationalencyklopedin, hem. 2020)
Man kan säga att spindlar, myror, möss och ormar, för att ge exempel, också har hem som många kan vara i skogen. För en skog är ett hem med flera mindre hem, precis som människors bostadsområden är ett hem med flera hushåll. För ett barn kan deras
bostadsområde vara deras livsmiljö, en värld. I sin doktorsavhandling menar Mia Heurlin-Norinder (2005) att ett visst område ett barn känner till i sitt bostadsområde kan tolkas som ett hem om de känner sig trygga där (refererad av Lenninger & Olsson, 2006. s.32). Vad gör man i ett hem? Som barn eller vuxen är det fritt fram att göra vad man vill i sitt eget hem, men om man är hemma hos någon annan kan en motsatt känsla upplevas. Det är en känsla av att man behöver visa hänsyn, fråga om lov för att göra saker som är självklara hemma hos en själv, exempelvis gå på toaletten.
Jag har sett att barn kan vara impulsivt agerande, nyfikna, och därför kanske gör saker utan att tänka sig för. Barn är fysiska, de lär sig om världen med hela kroppen och med alla sina sinnen vidöppna (Lenninger & Olsson, 2006. Lek äger rum. s.10). Från min egen barndom har jag minne av att jag lekte vilt, både inomhus och utomhus. Om jag råkade ha sönder ett
8
föremål i någon annans hem skämdes jag genast, ville be om ursäkt och kände att jag aldrig skulle våga sätta min fot där igen. För jag visste inom mig att det skulle uppröra dom jag var hemma hos. Hemma hos mig själv gjorde det inte så mycket att föremål gick sönder.
Förståelsen för dessa känslor kom när jag insåg att om något jag ägde gick sönder på grund av en besökare, då hade jag själv blivit upprörd. Det var så jag kom till insikt med hur man bör uppföra sig hemma hos någon annan, jämfört med hemma hos en själv. I eftertanke förstår jag att jag inte kan ha varit ensam om denna upplevelse och att många kan känna igen sig från sina barndomsår. Lenninger & Olsson (2006) berättar att barn gärna testar gränser för vad som är tillåtet och inte (s.39). Man kan säga att det ingår i uppväxten att lära sig gränser samt vad som är ens eget och vad som är någon annans, sen därifrån lära sig visa hänsyn och varsamhet.
Ett hem är en plats där någon eller några lever och bor, en eller flera individers livsrum. Det kan finnas hem både inomhus och utomhus. En tanke är att det finns likheter mellan hem för människor och hem för djur. Hemmet är en plats vi valt utifrån behov, som för människor kan vara bra avstånd till arbetet eller liknande och för djur kan vara gott om den mat de äter, men det är en speciell plats både djur och människor återvänder till, att vila på mellan ärenden. Hemmet är en plats vi väljer som vår egen fristad. För mig är hemma en plats att må bra på. Om barn får lära sig att även skogen är någons hem, och att man måste vara försiktig med vad man gör där precis som hemma hos föräldrarnas vänner, så kommer de förstå det och
behandla det som om de var hemma hos någon. Jag vill med mitt arbete skapa ett
gestaltningsförslag för att vidga människobarns vyer när det gäller liv och visa att skogen och de som bor där förtjänar att behandlas som man själv förväntas bli behandlad.
Bakgrund
Tekniska Museet
Studien började som en inbjudan om samverkan från Tekniska museet. Tekniska är Sveriges största museum för teknik och deras vision är att vara alla små geniers favoritställe (Tekniska. Om tekniska museet. 2020) vilket gör deras målgrupp barn i åldrarna 8–12 (Flavet, S. 2019). Tekniska satsar stort på att vara en rolig och lärorik plats för barn, deras vision speglas i utställningarnas utformning och barnen kan lära sig genom en upptäcktsresa i att känna, se och leka, och de tar in skolklasser på studiebesök för att visa att teknik är roligt. Samarbetet mellan mig och Tekniska kändes på grund av detta given då jag tycker det märks att de vill göra allt för barnens skull.
De senaste åren har Tekniska tagit stora kliv mot att bli en plats för edutainment, där lekfullt lärande är centralt (Tekniska. Om tekniska museet. 2020). Genom sin turnerande science center-verksamhet, Maker tour, sträcker de ut sig över flera delar av Sverige för att öka intresset inom teknik, naturvetenskap, matematik, m.m. hos elever på grundskolor i olika län (Mot nya höjder, 2020). Maker tour är pedagoger som har workshops och gör experiment med lärare och deras elever, de har också ett undervisningskoncept som heter Mot nya höjder som är ett häfte med utmaningar som skickas ut två gånger varje termin med ett årligt tema till dessa skolor. I år är temat klimat, hållbarhet och skog (Mot nya höjder. Utmaningar.
9
2020) som de vill öka kunskap och intresse för natur och välmående hos eleverna. Årets utmaningar är genererade med stöd från Svenska naturskyddsföreningen och har målgruppen elever i årskurs 4-9 (Mot nya höjder, Utmaning 1: Äventyret i det vilda. 2020. s.2). Deras projekt för detta år inspirerade mig och blev ett stöd för detta arbete.
Åkerskolan
Åkerskolan är en skola med årskurser från förskola upp till nionde klass i Strängnäs kommun. De använder närliggande naturområden i sin undervisning (Strängnäs kommun, Åkerskolan. 2020) och på fritidsgården. De ser det som en chans till att väcka kreativitet, lust och lära (Strängnäs kommun, Åkerskolans fritidshem. 2020). Varje sommar efter skolavslutningen har Åkerskolans fritidsgård ett sommarkollo för elever vars familj inte har möjlighet att åka på någon semester. Sommarkollot innebär att eleverna, tillsammans med fritidspedagoger och lärare, tar utflykt tre dagar i rad till en plats i den närliggande skogen och gör aktiviteter, umgås och leker. Åkerskolan har deltagit i studien genom att låta mig intervjua och observera elever och lärare under skolutflykter.
Urval
För att bredda chansen för samarbetsmöjligheter, till att genomföra metoder med, kontaktades flera grundskolor i Strängnäs kommun, därefter kom svar från en grundskola som gav grönt ljus för mig att genomföra forskningsmetoderna tillsammans med eleverna på deras
skogsutflykter. Därefter gjordes ett så kallat subjektivt urval för vilken grupp jag ville fokusera på i utförandet av forskningsmetoderna. Ett subjektivt urval fungerar utifrån principen att man kan få den bästa informationen genom att forskaren inriktar sig på ett relativ litet antal personer som avsiktligt valts ut med utgångspunkt i deras kända kännetecken, de handplockas utifrån deras särskilda kvaliteter och relevans för temat i
undersökningen (Denscombe, 2018. Forskningsmetoder. s.68–69). En subjektiv urvalsprocess är i synnerhet lämplig för att skapa ett explorativt urval. Det ger forskaren möjlighet att få den bästa informationen genom att välja de människor som med största sannolikhet har den erfarenhet eller expertis som ger kvalitativ information och värdefulla insikter i
forskningsämnet (Denscombe, 2018. s.68). Jag valde att fokusera på de närvarande eleverna som urvalsgrupp då bara dom egentligen vet varför de gör saker på ett visst sätt och det blir inte rätt ord, uttryck och beskrivning om jag exempelvis hade intervjuat olika lärare om barns tankar.
Avgränsning
Grundskolor kontaktades just för att fokusgruppen är barn, baserat på Maker tours målgrupp som är grundskoleelever i årskurs 4–9. Därför var det inte relevant att kontakta förskolor eller gymnasieskolor. Studien har sedan avgränsats till en grundskola i en tätort till Strängnäs kommun för fokus på mottagargruppens beteende i skogsrummet på utflykter under dagtid. Den specifika tätorten valdes för att avgränsa studien till elever som bor nära stora
naturområden och vars skola använder skog och natur i undervisning och därmed kan ha ett vant och bekvämt beteende när de vistas i skogen.
10
På grund av att studien är ett individuellt arbete och ej ett samarbete så har den en annan målgrupp än Tekniska museets och Maker tours målgrupper. Målgruppen för arbetet är lärare i årskurserna 1–4, därför att gestaltningsförslaget ska kunna användas som stöd i undervisning om skogen med sina elever. Mottagargruppen i denna studie är elever i årskurs 1–4 därför att gestaltningsförslaget ska användas på elever för att de ska förstå betydelsen av skogen och begreppet hem. Barn i dom åldrarna är mitt i utvecklingen och lär sig fortfarande vad som är rätt och fel, upptäcker, leker och agerar spontant.
11
Forskning och teorier
Fenomenologi
Arbetet grundar sig i fenomenologi då jag valt att rikta forskningen på människors uppfattningar och känslor. Denscombe (2018) beskriver att fenomenologi som forskningsstrategi är en samhällsvetenskaplig infallsvinkel som riktar forskningen åt människors uppfattningar, åsikter, attityder, övertygelser, känslor och emotioner (s.187). Syftet med fenomenologisk forskning är att kunna förstå något genom någon annans ögon (Denscombe, 2018. s.22) och den ger en tydlig bild av saker så som det upplevs av människor (Denscombe, 2018. s.188). Enligt andra forskare i ämnet har denna typ av forskningsstrategi varit mycket hjälpsam för forskare i bland annat utbildning när de velat förstå hur elever tänker (Denscombe, 2018, refererar till van Manen 1990, Crotty 1996 & De Chesnay 2015. s.187–188).
Upplevelse
Rymdupplevelse enligt A. Branzell
Ett rum har fysiska behov; användaren av rummet ska kunna röra sig i rummet och möbler ska få en plats, men användaren har rumsliga behov och ska känna att rummet är rymligt och få en god rumsupplevelse. Rumsupplevelse är de psykiska behoven i ett rum hos en
användare (Branzell, A. 1976. Att notera rumsupplevelser. s.4). Rummet kan innebära ett rum eller flera rum som tillhör ett större utrymme, exempelvis för en människa kan det vara en lägenhet med flera rum. Branzell menar att rummets psykiska behov betyder till exempel att användaren ska känna att det finns en trygg plats att ställa sin säng på och rummet ska kännas rymligt (1976. s.4). Det är svårt som arkitekt att få en uppfattning om hur rummet kommer upplevas (Branzell. 1976. s.4). Det som menas är att även om man ser det fysiska rummet så det är svårt att förstå upplevelsen av ett rum som man inte själv använder eller kommer använda.
Branzell skriver om att notera användarens rymdupplevelse, när man gör det föreställer man sig att användaren är omsluten av ett yttre känsligt hölje, en rymdbubbla, som kan förändras med olika rumsliga händelser och situationer. Rymdbubblans ytterkontur följer inte alltid med längst fysiska väggar och användarens rymdupplevelse är inte statisk, utan kan variera
(Branzell. 1976. s.20). Branzell menar också att den psykiska upplevelsen baseras på känslor (1976. s.27) och i slutorden berättar han att varje rumsupplevelse är subjektiv och varje redogörelse som rumsupplevelse är färgad av användarens personlighet, men att man kan hitta liknelser i olika användares reaktioner och upplevelser (1976. s.68).
Det finns andra symboler man använder när man noterar upplevelsen. Nedan visas symboler som kan vara relevanta för denna studie, alla kommer inte användas.
12
Bild 1: Exempel på symboler för rumsnotation (Branzell, 1976. s.12, 21, 23).
Bild 2: Figurer som visar olika sätt man kan notera upplevelse i ett rum (Branzell, 1976. s.30– 31).
13
Några exempel på upplevelsebubblor baserade på rumsupplevelser visas här ovan. Figur A visar hur en människa kan uppleva ett rum om endast en taklucka i rummet är öppen. Uppmärksamheten dras uppåt och det känns som man hamnat i en djup grop (1976. s.31). Figur B visar hur ett mörklagt rum som endast har en avskärmad ljuskälla riktad mot golvet upplevs av en människa. Uppmärksamheten pendlar mellan golv och ljuskälla och rummet känns smalt, högt, kallt, kusligt (1976. s.30). Figur C visar en situation där endast är en liten ljuskälla i rummet och en bil kör förbi utanför. Uppmärksamheten går till ljuskällan och vägen utanför. Man är i ögonblicket medveten om rummet man är i och rummet utomhus (1976. s.31).
Rörelserum är rumsupplevelsen när man går genom ett rum, en följd av rum eller ett större område (1976. s.33). Rörelserummet noteras ur fågelperspektiv, som på en karta över rummet eller rummen. På dom kan man använda ytterligare symboler eller markeringar för att
tydliggöra olika upplevelser.
Bild 3: Symboler och mönster att använda vid notation i rörelserummet (Branzell, 1976. s.51).
Bild 4: Mönster med olika tjocklek kan användas på olika områden för att visa att de är olika använda (Branzell, 1976. s.24).
14 Distans och relation enligt M. Buber
Människan och djuret har olika relation till naturen. Buber (1997) berättar att människan är den enda som kan tänka sig en omvärld och kan ta sig ut över gränserna som givits till den (Distans och relation. s.12), det vill säga ha distans till sin egen värld; sitt eget hem och behov. Människan har möjligheten att ta oss vart den vill för att våra behov går att tillfredsställa i princip överallt. Djur i skogen har bara den platsen. Ordet värld är fel
beteckning att kalla djurens värld, det passar bättre att kalla det för ett livsrum (Buber, 1997. s.10) då djurens organismer anpassas utifrån vad som finns tillgängligt och det skapas ett livsrum av de element som är nödvändiga för djurens behov (Buber, 1997. s.11). Med detta menar Buber att djuret inte vet hur den existerar för sig själv (1997. s.12) som människor kan. Djuret befinner sig inom sin varseblivnings horisont (1997. s.12), alltså inom gränserna till sitt förutbestämda livsrum och måste vara där. En människa kan valfritt hyra en lägenhet i ett bostadskomplex där det finns gränser för vad man inte kan ta sig till, till exempel andra lägenheter, men som man ändå känner till eftersom människor har en förmåga att göra en föreställning om byggnaden i helhet (1997. s.12–13), man kan föreställa sig en värld runt sitt valda livsrum.
Vi har även olika relation till varandra. Buber (1997) berättar att ett djur inte kan se en like lämna gemenskapen och ser den därför som fiende när liken gör fel, och de kan inte se en fiende bli en del av gemenskapen (Distans och relation. s.30), medan människor har en medfödd förmåga att kunna ha distans till sina känslor och kan därför bekräftar en like som den är, även om den har felat, eftersom de själva vill bli bekräftade som de är (s.30). Detta tolkas som att han menar att människan har en förmåga och svaghet i att bekräfta sina medmänniskor som jämlikar tills motsatsen bevisas, medan djur inte kan se en vän i en främling för att den är utanför djurets livsrum och därmed är en fiende. Sammanfattningsvis menas det att djur tänker vi och dom och människor tänker du, jag och vi.
Affordance
Norman (2013) beskriver affordance som relationen mellan ett fysiskt objekt och en person som beror på objektets kvaliteter och personens förutsättningar (The design of everyday things. s.11) och menar att det är de möjliga interaktionerna mellan en person och miljön omkring (2013. s.19). Teorin bygger på perception, hur människan uppfattar omgivningen och väljer att interagera med den. J. J. Gibson (refererad i Groome, 2010. s.71) beskrev affordance som perceptionens handlingssyfte eller direkt perception. Han vidareutvecklade sina affordance-teorier genom att hävda att vi kan interagera med objekt i omvärlden därför att de inbjuder till användning, exempelvis kan man fråga sig “vad kan man göra med den här?” för att se hur man kan använda ett objekt. Bruce och medarbetare (refererad i Groome, 2010. s.72) menar att direkt perception är rimligt begrepp när det gäller instinktivt, visuellt styrt beteende då en person inte behöver veta något om objektet för att veta vad man instinktivt kan göra med det.
15
I den här studien appliceras affordance på barn för att se relationen mellan ett barn och skogsrummet. Barn har en lång inlärningsprocess, till störst del av perceptuell inlärning. Det betyder att de lär sig ta in information och förstå form, betydelse och användning. De
upptäcker vad deras omgivning afforderar (Gibson, E. J., 2003. The World Is So Full of a Number of Things: On Specification and Perceptual Learning. s.283–284). E. J. Gibson berättar också att det finns en förändringsprocess i affordance som innebär att en person ser vad omgivningen afforderar beroende på personens behov, förmåga och situationen (2003. s.283). Buber (1997) tar också upp användning av föremål utifrån behov och förmåga. Han menar att även djur använder föremål på samma sätt. Exempelvis apor använder pinnar och stenar som verktyg till att öppna sina kokosnötter, men de behåller inte samma föremål som verktyg till nästa dags kokosnötter (Distans och relation. s.22), detta liknar också påstående om direkt perception som jag nämnde tidigare. Detta anser jag bevisar att djur och människor har många likheter och därmed förtjänar samma nivå av hänsyn gällande likheterna.
I affordance ingår också discoverability och conceptual model, två begrepp som kommer stödja arbetets gestaltningsförslag. Discoverability är när en människa interagerar med ett objekt och behöver upptäcka vad det gör, hur det fungerar och vilka interaktioner som är möjliga (Norman, 2013. s.10). I vanliga fall kopplas discoverability till ett objekt vars funktioner behöver upptäckas för att en person ska förstå den. Exempelvis om en person har framför sig en legomodell som personen aldrig har byggt ihop tidigare, då behöver personen testa sig fram. Detta görs med kunskap i världen och kunskap i huvudet, det vill säga genom att kombinera kulturella, semantiska och logiska begränsningar med fysiska (Norman, 2013. s.123-124), det kan vara att två bitar passar ihop eller att man kan genom uppbyggnaden känna igen modellen och dra slutsatser. Conceptual model kan vara en manual av ett system eller en persons mentala modell som representerar personens förståelse hur saker fungerar, olika personer kan ha olika mentala modeller och ibland kan mentala modeller gå från person till person (Norman, 2013. s.26). Det är en enkel förklaring på hur något fungerar, som inte behöver vara färdig eller exakt så länge den är användbar (Norman, 2013. s.25), ett annat sätt att beskriva det på är att en conceptual model är lättförståeliga funktionsdugliga modeller av något komplext. Norman beskriver begreppet mycket i digitala sammanhang, men det går även att applicera i analoga, vilket tas upp under kapitlet om gestaltningsförslag i detta arbete.
Sammanfattning
Teorierna om upplevelse och affordance används passivt i metodgenomförandet och tas sedan upp i analysen. Dessa teorier behandlar om mänskliga beteenden och känslor, vilket är precis vad mitt arbete tar upp - det tar också upp känslor som djur i skogen kan uppleva när
människor vistas i skogen. För att ta fram ett perspektiv för djur så har jag valt att utföra forskningsmetoder där jag observerar människobarn med fokus på hur teorierna utspelas i barnens beteendemönster och känslor, efter det kommer jag analysera resultatet för att ta fram en tolkning på ett djurperspektiv.
Conceptual model och Discoverability används till gestaltningsförslag i slutet av arbetet. Teorierna behandlar upptäckande och förståelse för saker i vår omgivning, vilket arbetet
16
handlar om – att upptäcka och förstå skogen och djuren. Metodgenomförandet gav ett resultat som dessa teorier lutar sig mot.
Källkritik
Flera av de källor som tas upp i studien har förekommit som kurslitteratur eller
referenslitteratur under utbildningen och är därför relevant för studien. De källor som inte har förekommit i utbildningen, men nämns här, är bland annat E. J. Gibson, som är en forskare inom perceptuellt lärande och affordance. Hon har skrivit artikeln The World Is So Full of a Number of Things: On Specification and Perceptual Learning (2003) som också refererar till J. J. Gibson, en annan forskare inom affordance. J. J. Gibson har tidigare tagits upp i
utbildningens kurslitteratur såsom D. Normans The design of everyday things (2013) och M. Groomes Kognitiv psykologi (2010). J. J. Gibsons egen bok An ecological approach to visual perception förekommer även i denna studie men har ej presenterats i utbildningen, däremot anser jag att den är pålitlig då den tar upp affordance i ett ekologiskt perspektiv.
Lenninger & Olssons bok Lek äger rum (2006) var kurslitteratur för rumslig gestaltning innan min tid. Boken är relevant då den behandlar barns känslor och beteenden i utomhusmiljöer som just denna studie handlar om. Studien tar också upp teorier ur M. Bubers verk Distans och relation (1997). Buber har nämnts på föreläsningar och i övningar men har aldrig fått en plats som kurslitteratur, däremot anser jag att han är relevant att ta med i studien för att visa relationen människor och djur har till naturen och varandra.
17
Forskningsmetoder
Nedanför presenteras de metoder som använts för att samla empiriska data till studien. Metoderna som presenteras är deltagande observation och kvalitativ intervju. De har använts för att få en bättre förståelse av barns perspektiv på skogsrummet och djur. Metoderna har bidragit med en tydlig bild av hur barn rör sig i skogsrummet och vad de säger och tänker om djur, användningen av skogsrummet i undervisningen, samt hur lärare och fritidspedagoger väljer att agera när de vistas i skogen med barnen.
Deltagande observation
Deltagande observation är när en forskare observerar ur ett deltagande perspektiv i en främmande aktivitet, miljö eller interaktion med en grupp främmande människor för att lära sig de olika outtalade aspekterna i deras vardagliga liv (DeWalt M., K. & DeWalt R., B. 2011. Participant observation, a guide for fieldworkers. s.12) och lyssnar, frågar och
upplever användarens situation (Wikberg Nilsson, Ericson & Törlind, 2015. Design, process och metod. s.85). Som forskare behöver man använda sina sinnen mer i denna metod eftersom omgivningen, både deltagarna och miljön, är främmande och då registrerar man information på olika sätt. Deltagande observation användes som metod i denna studie för att dokumentera naturliga beteenden hos elever i årskurs 1–4 i skogsrummet, samt notera hur lärare och fritidspedagoger planerar och utför utflykterna.
Intervju
I studien användes kvalitativ intervju för att för personliga svar på frågor om djur, skogen och känslor. Frågorna ställdes till elever i årskurs 1–4. Forskningsintervjuer är en metod för datainsamling som använder människors svar på forskarens frågor som datakälla, datan kommer från vad människor berättar för forskaren (Denscombe, 2018. s.267). Det som alla typer av intervjuer har gemensamt är de mänskliga rösterna i samtalet (Dalen, Monica. 2015. Intervju som metod. s.14). Intervjun kan användas som huvudmetod som kunskapsinsamling, men den kan också användas som stödmetod för att komplettera annan insamlade data. Den kan vara välstrukturerad eller bestå av upplysningar som erhållits på ett mer informellt sätt (Dalen, M. 2015. s.14). Vilken form av intervju som väljs måste alltid ses i förhållande till det tema som forskaren önskar belysa och vilken målgrupp man riktar sig till. Ett överordnat mål för kvalitativ forskning är att nå insikt om fenomen som rör personer och situationer i dessa personers sociala verklighet (Dalen, M. 2015. s.15).
Inventering
Under designprocessen behövde jag undersöka vad det tidigare har gjorts för skogsrelaterade aktiviteter, övningar, lekar och läromedel som används med barn i undervisning och
fritidsaktiviteter. Metoden innebar att göra en slags omvärldsanalys fast mer som en
inventering. En omvärldsanalys beskrivs som en metod som används för att systematiskt hålla sig underrättad om bland annat teknikutveckling och konkurrenter (Nationalencyklopedin,
18
2020. Business Intelligence). I detta fall handlar det inte om teknikutveckling, utan en utveckling för barns kunskaper och beteenden. Inventeringen inkluderar Friluftsfrämjandet, Svenska turistföreningen, Svenska Naturskyddsföreningen, Skogen i skolan, grundskolan jag arbetat med och Tekniska Museets Maker tour på grund av deras engagemang i skogen och arbete barn.
Etiska aspekter
Min närvaro samt datainsamling på grundskolan behövde ett samtycke från vårdnadshavare då deltagarna är omyndiga. Om forskningsdeltagaren inte har fyllt 18 ska vårdnadshavare informeras om och samtycka till forskningen, men forskningen får bara utföras om
forskningsdeltagaren också själv samtyckt (SFS 2003:460, 16–18 §). Jag fick samtycke från vårdnadshavarna genom skolans egen samtyckesblankett som skickas ut till alla
vårdnadshavare i början av varje termin. I blanketten godkänner vårdnadshavarna bland annat att tidningar, lärare eller skolbarn ska få intervjua och fotografera barnet som går på skolan. Lärarna och fritidsledarna ansåg att jag ingick i grupperna som nämns i blanketten. De lärare och fritidsledare som var med på utflykterna informerade mig personligen om vilka elever vars vårdnadshavare inte godkänt att deras barn ska fotas, filmas eller spelas in.
Forskningsdeltagarna gav muntligt samtycke till att delta i forskningen innan metoderna utfördes. Om det inte är nödvändigt att ha data som kan spåras till en särskild individ så bör forskaren anonymisera datan (Denscombe, 2018. s.452) och forskaren har ansvar att skydda informanten genom hela forskningsprocessen (Dalen, M. 2015. s.13).
Syftet med den deltagande observationen var att se hur eleverna rörde sig i skogsrummet, det var relevant att ibland fota och filma under utförandet då jag själv deltog i utflykten och insåg att inte alla viktiga händelser skulle komma ner på papper genom skisser och ord, då det ej fanns tid eller plats för att skriva ner allt. Dessa foton och videor kunde jag titta på i efterhand för analys. Intervjuernas syfte var att komplettera observationen, vilket gjordes genom att ställa frågor om skogen och djur. I intervjuerna spelades ljud in för att fånga elevernas röster och sätt att prata om ämnet, samt att i efterhand kunna transkribera och analysera. Det var ej relevant att ta namn, inte heller foton eller videor under intervjuerna då jag endast behövde ord och känsla från eleverna. I studien nämns ej namn eller ålder på individuella deltagare för att bibehålla varje deltagares integritet och efter avslutat arbete kommer alla data som kan spåras till deltagare förstöras. Studien kommer ej nämna könstillhörigheter som olika beteenden och inte heller nämna funktionsvariationer som ett annorlunda beteende, alla deltagande elever och lärare behandlas lika.
19
Resultat
Genomförande av Deltagande observation
Deltagande observation ger möjlighet till att bekräfta min hypotes om mottagargruppen. Syftet med att använda metoden på mottagargruppen var att se hur de rör sig och agerar i skogsrummet när de är ute på utflykt. Metoden utfördes under totalt tre dagar i juni på skolutflykter med grundskolan som jag samverkade med. Metoden utfördes i en skog i Sörmland under dagtid 2020-06-02, 2020-06-23 och 2020-06-24, tiderna 8.30 till ungefär 15.00, sexton timmar totalt gick till att samla empirin.
En av utflykterna var en vandring genom ett skogsområde nära grundskolan. På den var ungefär 45 elever i årskurs 3, ungefär tio föräldrar, fyra lärare och en fritidspedagog med, samtliga vuxna deltagare var jämnt utspridda i ledet. De andra två dagarna var fritidsgårdens kollodagar, som är en årligt återkommande vandring till en stuga i samma skog som vi var i på första observationen. På den utflykten var det sex fritidspedagoger och inga föräldrar. Det var trettiofem elever från årskurserna 1–5 varav två var från femte klass, fem var från fjärde klass, tre var från tredje klass och resten var från första och andra klass.
Resultat av Deltagande observation
Klimatet varmt och soligt alla dagarna. Under samtliga observationstillfällen var det många händelser som upprepades ett flertal gånger av olika personer. Det skedde en hel del aktivitet utanför stigarna vi använde. Stigarna var olika breda och eleverna verkade ej uppleva
begränsning i stigarnas bredd, utan gick vid några tillfällen fler elever bredvid varandra än vad stigarna ville tillåta, vilket gjorde att de trampade utanför stigens avgränsning. Med avgränsning menar jag att den slutar där den inte längre är lika nedtrampad och gräs eller annan vegetation börjar.
20
Skogen vi befann oss i var rik på blåbärsris. Ett par gånger när stigen vi använde svängde så tog några, både elever och vuxna, genvägar genom blåbärsris fastän det inte fanns någon markerad väg där de valde att gå. Några elever sprang ibland runt på större markytor som var täckta av blåbärsris eller gräs och slog på det med pinnar de hade hittat. Det var en
fritidspedagog som sa att om de fortsätter springa där så kommer de få fästingar. En elev sa att hon tog sats och sprang igenom blåbärsris för att övervinna sin rädsla.
En annan gång gick vi igenom en spång vars gång var mycket smal och omsluten av
vegetation från båda sidorna. På grund av vegetationens omfång var möjligheten för rörelse begränsad till stigens avgränsning och eleverna samt lärarna höll sig en och en i ledet genom spången.
Bild 6: Vegetation som begränsar rörelseutrymmet.
En lärare berättade medan vi gick att spången är en plats dit bävrar ibland kommer och fäller träd och visade upp ett träd som bävrar hade fällt över spången, en elev frågade om bävrarna bor i spången och en lärare svarade att de bor i närheten. Jag märkte att spångens natur är, förutom stigen, i princip orörd av människor. Vegetationen var mycket tät och fin. En elev sparkade på högt gräs intill stigen, hen sa att det kittlade på benen och uttryckte irritation. En annan elev verkade också irriterad men över att det var mycket rötter som stack upp ur marken och därför behövde man lyfta på fötterna mer.
Elevernas reaktioner på djur vi stötte på under vandringarna var olika. En av gångerna stötte några elever i främre ledet på en fågel som hade skadats och hamnat ganska nära där vi vandrade, en lärare tog upp fågeln och la den på en säker plats bortom stigen så resten av vårt
21
led inte skulle råka gå för nära den, några elever uttryckte oro för fågeln och ville hjälpa den. Några elever såg vid ett annat tillfälle en liten orm, de klungades ganska många runt en lärare medan läraren hade ormen i sin hand. Uttrycken de gav för ormen var intresse och spänning. Läraren bad sedan eleverna backa undan och låta ormen slingra iväg. En annan gång var vi vid en bäck med drickbart källvatten, några av eleverna smakade på vattnet med medtagna glas. En av eleverna hittade ett litet djur i sitt glas, djuret var larvliknande och var ihoprullad i en spiral och låg i botten av glaset. Eleven berättade att hen skulle ta hem djuret, mata det och se när det blir ett större djur. Vid samma plats och samma tid låg en skogssnigel som blivit täckt med löv, pinnar och barr från när man klivit över den.
22
Bild 8: Skogssnigel på stigen.
Vi stötte på ett fällt träd över stigen som hade spår i, eleverna fick gissa vad som gjort spåren och de sa fåglar, en lärare berättade då att det är små insekter som heter vivlar som gjort spåren. Barnen uttryckte fascination.
Bild 9: Spår från vivlar i trädstam.
Ofta plockade elever på sig diverse föremål under vandringen; pinnar, löv och granskott från grenar, stenar. Ibland bröt någon av dom av en kvist från ett träd som låg precis intill stigen. Flera av eleverna använde sina föremål till att slå på andra föremål, exempelvis pinne slogs mot kvistar som gränsade över stigens avgränsning. När eleverna var färdiga med föremålen så kastades dom iväg bortom stigarna eller in i buskar.
23
Bild 10: Barn slår i blåbärsriset med en pinne.
Under en av observationerna sa en lärare att om man äter något på vägen så måste man spara skräpet tills vi ser en papperskorg och man absolut inte ska kasta skräpet i skogen. Jag såg vid två tillfällen godispapper på stigen och på en plats vi hade stannat på hade det tappats godis på marken. En av eleverna som tappat godis fick hjälp av sin förälder att gömma godiset under en stor sten. Ett stort vitt, plasttäcke som myror hade byggt en myrstack på låg intill stigen vi använde. En lärare berättade att plasten förmodligen kom från ensilage, alltså en höbal, och att en bonde lämnat den i skogen till rådjuren för att vara snäll. Jag uppfattade inga ord eller ljud från barnen, men deras ansiktsuttryck uppfattade jag som konfunderade.
24
Bild 12: Godispapper kastade i naturen.
Platsen för kollodagarna var omsluten av gammal skog, intill platsen fanns en stor grop där barnen sprang runt i. Det stod ett par gamla tallar och unga granar i gropen, annars var
vegetationen nästintill obefintlig i gropen. Marken var upptrampad och rötter från de träd som var i gropen stack upp en bit ur marken. Gropen användes som lekplats för eleverna när vi var på platsen, vad jag förstår så har den använts som lekplats de tidigare åren också. En av eleverna kom fram till mig med ett blad som såg konstigt ut, på bladet stack det ut små knoppar där det brukar vara platt yta. Eleven uttryckte fascination men också lite avsmak för hen tyckte det såg spännande men otäckt ut.
Bild 13: Stora gropen från tre olika perspektiv.
Metodreflektion
DeWalt (2011) menar att en deltagande observation innebär bland annat att forskaren befinner sig i kontexten under en längre tid, använder vardagligt språk som intervjuteknik under
observationen och deltar involverat i deltagargruppens aktiviteter, som är annat uttryck för att umgås (s.15), det vill säga om elever kastar pinnar i buskar kan jag göra detsamma för att leva mig in i deras värld och upplevelse. Dessa punkter är bra att följa för en mer omfattande
25
studie, medan min studie är mindre och därför har jag ej deltagit på detta sätt, utan har mer varit med på ett hörn. Min deltagande observation syftade i att delta i aktiviteter utan direkt inblandning för att kunna notera flera saker åt gången, ta bilder och anteckna.
Eleverna kan ha påverkats något av min närvaro på utflykterna och därför kan det vara svårt att avgöra ifall resultatet är autentiskt. Största delen av all observation skedde däremot under vandring, vilket är en konstant aktivitet, och jag tror därför att min närvaro inte påverkade elevernas naturliga beteende. Det var få händelser som tydde på att de märkte eller
påverkades av min närvaro. Undantag finns exempelvis i att de ibland ställde frågor till mig och därmed visade att de visste om och kände av mig i vandringsleden, de var helt enkelt nyfikna. Om jag hade deltagit mer som DeWalt (2011) menar hade det varit begränsande för mig att kunna göra en ordentlig observation, då eleverna nog hade inkluderat mig på en annan nivå, till exempel som barn behandlar lärarvikarier, hade det riskerat att vissa händelser uteblivit från min uppmärksamhet. Jag minns själv, när jag var i deras ålder, att jag och mina klasskamrater ville inkludera nya vikarier så vi kunde bli vänner. Vikariers mål är nog att bli omtyckta och inkluderade av elever, men det var ej mitt mål med denna metod.
Genomförande av Intervju
Metoden genomfördes 2020-06-24 och det tog två timmar att utföra metoden. Intervjuerna gjordes med elever som gick i årskurs 1–3, metoden utfördes med inspelningsapparat. Målet med intervjun var att få höra barnens egna tankar, känslor och upplevelser om skogens djur och skogsrummet, detta för att ta reda på om det finns problem i deras syn på dessa. En forskningsintervju lämpar sig när forskningssyftet är att förstå människor in på djupet (Denscombe, 2018. s.268).
Metoden genomfördes på sista utflyktsdagen och var utomhus. Intervjuerna var kvalitativa och frågorna var ostrukturerade då det var nedskrivna frågor, men de kunde ändras eller läggas till eftersom när intervjuerna pågick. Ostrukturerade intervjuer har fördelen att vara mer som en konversation och därmed bekvämare för deltagare (Martin, B. & Hanington, B. 2012. Universal methods of design. s.102). Martin & Hanington (2012) berättar att par- eller gruppintervjuer är effektiva och bidrar ofta med naturlig konversation (s.102). Jag valde att göra intervjuerna i grupper med minst två elever för att de skulle känna sig trygga.
Resultat av Intervju
Ett problem som uppstod inför metodgenomförandet var att mina egna känslor, ängslighet och nervositet, tog över. Det fanns viss rädslan att ställa för komplicerade frågor till eleverna som tog över. Vid en intervju var det en flera år äldre elev som stod bakom mig och pratade högljutt med en yngre elev, detta uppfattade jag som distraherande för eleverna som
intervjuades och även jag själv blev distraherad och behövde avbryta intervjun tillfälligt. Den gången glömde jag bort att återuppta ljudinspelningen och fick därför miste om den delen av materialet.
26
Fyra intervjuer genomfördes med tio elever från årskurserna 1 till 4. Samtalen startade med att jag talade om vad intervjun handlade om och första frågan var alltid “vet ni vilka som bor i skogen?”, sedan varierade frågorna. Efter att frågorna ställts flöt oftast elevernas svar på utav sig själva, ibland behövde följdfrågor tilläggas.
Elevernas intresse för att svara på frågor varierade mycket och berodde nog på vad frågan handlade om i stunden. Frågor om djur var mest intressant. Elevernas kroppsspråk och talesätt blev gladare och det var tydligt att de tyckte det var spännande frågor. Svaren var längre och målande. När frågorna var breda, det vill säga inte avgränsade till något ämne, gav även eleverna svaret på så sätt. Exempelvis frågan “Vet ni vilka som bor i skogen” var inte begränsande utan väldigt bred i svarsmöjligheter. Svaren på den frågan blev därför allt från dom själva, älgar och myror till träd, löv och hus. Om en fråga inkluderade något specifikt svarade eleverna också specifikt.
När jag ställde frågan om vad de, som ett djur, skulle göra och känna ifall de såg en människa svarade dom ledsen och att dom skulle gömma sig eller attackera människan för att de skulle tycka det är konstigt att människan är där. Däremot var det några som tog tillbaka sitt första svar och sa istället att de skulle vara nyfikna och följa efter människan. Vissa saker som kom på tal under intervjuerna var exempelvis att att om man är en varg skulle en människa vara mer rädd och man skulle därför inte vara det själv, men om man var en myra kan man bli dödad av människor för de gillar inte myror.
Metodreflektion
Den kvalitativa intervjun utfördes efter en deltagande observation. Kanske borde observation gjorts först, sedan intervju, för att metodresultaten kunde bekräftat varandra? Enligt DeWalt (2011) brukar en deltagande observation göras utifrån data samlad från formella
forskningsmetoder, exempelvis intervju (s.13). Observationen gjordes som första metod för att se om eleverna blev bekväma med min närvaro innan jag började med intervjuerna. Jag var också medveten om risken för att elever hade kunnat påverkas av intervjufrågorna, och därmed agera annorlunda i skogsrummet, om intervjuerna hade gjorts innan observationerna. I intervjuerna märktes det att några elever var blyga eller osäkra, men de flesta hade inga problem att prata, så jag vågar påstå att det gick utmärkt att göra intervjuerna efter observationerna.
Några elever var fler än två i grupp när de intervjuades, detta var något jag hade önskat från början men som nu under genomförandet gav en del problem. Eleverna började i vissa fall lyssna på varandras svar och valde då att hålla med dom, detta resulterade i att svaren ej blev så subjektiva och tydliga från varje person som det förväntades. Jag försökte ändra detta genom att ställa frågan till en person i gruppen åt gången, sedan vända mig till nästa person och fråga “vad säger du då?”. Intervjusvaren kan ha varierat också utifrån elevernas
uppfattning och påverkan av mig, exempelvis om de kände sig bekväma med mig som frågeställare eller inte. Människor svarar olika beroende på hur de uppfattar den person som ställer frågorna (Denscombe, 2018. s.277). Jag var en person som eleverna och lärarna inte
27
kände sen innan, och uppfattades av vissa elever som en lärarvikarie och andra verkade inte kunna få grepp om vem jag var och vad jag gjorde där.
För att i ett senare skede i processen kunna återgå till intervjuerna och tyda känslorna i elevernas svar spelades intervjuerna in, detta har varit hjälpsamt för den långa
arbetsprocessen och stöttat utformningen för att bli en fenomenologisk studie. Däremot kom det mycket ljud från de andra utflyktsdeltagarna som var i närheten på platsen som kom med i inspelningarna, vilket försvårade transkribering samt tolkningen något. Ljuden omkring distraherade ibland elever under intervjuerna. Det hade kunnat gå bättre om intervjuerna hade begränsats till färre personer åt gången och om de hade gjort inomhus, då väggarna hade kunnat utesluta ljud utifrån.
Genomförande och resultat av Inventering
Grundskolan och fritids
Fritidspedagogerna på Åkerskolan har berättat att de mestadels leker när de tar med barnen på skogsutflykt. Pedagogerna samtalar, under tiden eller mellan lekar, med barnen om allt
möjligt, exempelvis hur man beter sig. Ibland har de gjort uppdrag till barnen som de ska utföra i grupper när de är i skogen. Pedagogerna ska ha gått en utbildning om utepedagogik och lär ut om allemansrätten till barnen på fritids.
Friluftsfrämjandet
Friluftsfrämjandet har i över hundra år haft fokus på att leda människor till att uppleva friluftsliv med hjälp av glädje, kunskap och säkerhet (Friluftsfrämjandet, 2020. Om oss). De är väldigt engagerade i att lära barn om naturen och har friluftsaktiviteter med barn i alla åldrar (Friluftsfrämjandet, 2020. Vår verksamhet). Friluftsfrämjandet vill uppmuntra barn att röra sig utomhus med Skogsmulle (Friluftsfrämjandet, 2020. Skogsmulles naturbok), då får de lära sig om till exempel allemansrätten, men också om växter och djur (Friluftsfrämjandet, 2020. Skogsmulle).
Friluftsfrämjandet baserar sina aktiviteter med barn på forskning om utomhusundervisning och barns rörelse för att vända på dagens situation, där barn rör sig allt mindre och är mera inomhus (Friluftsfrämjandet, 2020. Vad säger forskningen om barns rörelse). Forskning visar på att lek ute i naturen har stor inverkan på hur många barn rör sig (Boverket 2015, refererad av Friluftsfrämjandet 2020). Man ser fördelar med utomhuslek och det är att det är en öppen och flexibel miljö (Mårtensson, Lisberg-Jensen, Söderström & Öhman 2011, refererad i Friluftsfrämjandet 2020). Barn ser sin omgivning utifrån vad den erbjuder för lek och interaktion. Sammanfattningsvis drivs barn av spänning och gör gärna saker som innebär en sorts risk, exempelvis balansera, hoppa, springa, glida, utforska olika element, tävla, slåss och gömma sig (Sandseter, E. 2011, refererad i Friluftsfrämjandet 2020). Forskning visar att regelbunden fysisk aktivitet i utomhusundervisningmed skolan visar positiv effekt på
inlärningsförmåga, leder till bättre social utveckling och ökad självkänsla, impulskontroll och kreativitet (Faskunger, Szczepanski & Åkerblom 2018, refererad i Friluftsfrämjandet 2020).
28
Forskningen visar även att barn som tidigt får en relation till naturen bygger upp en respekt och omtanke för natur, djur och klimat som följer med livet ut (Bergström & Tronvik 2012, refererad i Friluftsfrämjandet 2020).
Svenska turistföreningen (STF)
Svenska turistföreningen är en förening som arbetar för att bättre möjligheter att turista hållbart och slår vakt om allemansrätten (Svenska turistföreningen, 2020. Om STF). Svenska turistföreningen har en sida som de kallar för Allemansrättsskolan, där förklaras
allemansrätten med enkel svenska och även i färgglada illustrationer och filmer. STF sammanfattar allemansrätten kort och gott “Inte störa - inte förstöra” (STF, 2020. Allemansrättsskolan).
29
Bild 15: Två regler i allemansrätten förklarade med text och bild, allemansrättsskolan. Nästan varje punkt på allemansrättsskolan har en rörlig bild intill som visar vad punkten handlar om och många av punkterna har även en flera minuter lång film som ska förklara punkten tydligare. Exempel på punkterna är punkt 2, som handlar om att man inte bör gå för nära någons hus, punkt 5 som handlar om att man inte får skada naturen och punkt 6 som handlar om att man ska ta hänsyn till djuren (STF, 2020. Allemansrättsskolan). På sidan finns också nedladdningsbara material för exempelvis tipsrundor i olika svårighetsgrader (STF, 2020. Allemansrättsskolan), frågorna på tipsrundorna handlar om allemansrätten och ger, som en klassisk tipsrunda, tre svarsalternativ. Några exempel på samma fråga med olika
svårighetsgrad är frågan “vad ska du göra när du råkar komma nära ett djur i skogen?” med svaren:
1. Jag går fram och klappar det,
X. Jag går långsamt därifrån för att inte skrämma eller störa det, eller 2. Jag tar med det hem, jag älskar djur
och frågan “Du hittar en rävlya och utanför busar tre rävungar, vad gör du?” med svaren:
1. Jag går försiktigt därifrån så att föräldern vågar sig tillbaka X. Jag klappar och matar dom, eller
2. Jag fångar dom och tar med mig hem.
STF skriver om familjevandring och hur man kan göra det roligt och intressant för barnen. Bland annat tipsar de om att ta med böcker om djur eller växter, kikare eller lupp för att vandringen ska bli roligare för barnen, vilket det blir om det läggs mycket tid på lek (STF, 2020. Vandring med barn)
Svenska naturskyddsföreningen (SNF)
Svenska naturskyddsföreningen är Sveriges största demokratiskt uppbyggda
miljöorganisation där att alla medlemmar får vara med och bestämma vilka frågor som ska prioriteras och hur de ska arbeta på bästa sätt (Svenska naturskyddsföreningen, 2020. Det här är vi). I sina verksamhetsriktlinjer från 2015 nämner de att människors kärlek till skogen och
30
upplevelser i skogen är grunden för deras arbete (SNF, 2015. Verksamhetsriktlinjer. s.19). SNF ser det som sin uppgift att rädda naturens liv och väcka människors intresse och kärlek för naturen. SNF tycker att det är viktigt att stå upp för naturens rätt att existera för sin egen skull. De vill ge alla möjlighet att uppleva och känna kärleken till naturen och skapar det genom att anordna exempelvis utflykter och kurser (SNF, 2020. Våra grundvärderingar). Organisationen har ökat sin närvaro i skolor för att påverka skolpolitik, producera läromedel samt fortbildning för lärare (SNF, 2015. Verksamhetslinjer. s.9). SNF vill även ge barn naturvana och upplevelser utanför skoltid, med sin barn- och familjeverksamhet
Natursnokarna. Natursnokarna är för barn i åldrarna 3–10 år och låter barn med vuxen lära sig om naturen genom att upptäcka, leka och undersöka (SNF, Om Natursnokarna. 2020).
SNF har ett häfte fritt att ladda ner på deras hemsida, vilket innehåller tips på naturvänliga aktiviteter för barn och ungdomar. Aktiviteterna ska gynna vilda djur och växter. Tipsen innefattar bland annat att uppmärksamma det närliggande vilda, genom att till exempel göra skyltar och sätta vid ett träd och texten kan vara information om det individuella trädets funktion och syfte (Svenska naturskyddsföreningen, 2020. Naturvänliga aktiviteter. s.5). Andra tips är att skapa en äng, ordna bi-hotell eller bygga fågeldammar, ge bort död ved till skogen, ordna mat till fåglar och insekter, bygga holkar till hasselmöss, fladdermöss, ekorrar och fåglar (2019. s.6, 9, 10).
Skogen i skolan
Skolskogar är ett utvalt skogsområde där en skola ges utökad möjlighet att bedriva
pedagogisk verksamhet och genom överenskommelse med markägaren får skolan tillstånd att göra lite mer än vad allemansrätten talar om (Skogen i skolan, 2019. Lär och lek i skolskogen. s.2), exempelvis sätta upp fågelholkar, sätta upp skyltar och markera stigar. Skogen i skolan menar att skogen är en miljö som erbjuder stimulans för fantasi och kreativitet, lärare kan i skogen kombinera lek och upplevelse med undervisningen på ett sätt som är svårt att göra i ett klassrum inomhus (2019. s.2). Deras argument för undervisning utomhus är att kunskap fastnar bättre om fler sinnen än hörsel och syn används, man mår bra av att vara i naturen samt bli kompis med den och känner sig hemma om man vistas i den kontinuerligt, vistelsen i naturen leder till positivt inlärningsresultat och förbättrar motorik och koncentration, fysisk aktivitet, lär barn se naturen i sitt sammanhang (2019. s.3). Skogen i skolan har
nedladdningsbar affisch med regler om allemansrätten samt en databas med övningar för barn i alla åldrar, vilka rör skolans alla ämnen på ett eller annat sätt.
Sammanfattning av data
Målet med de genomförda metoderna var att få djupare förståelse för barn förhåller sig till skogen. Metodresultaten ovan sammanfattas nedanför för att tydliggöra barns beteenden, tankar, känslor om skogen och djuren i skogen. Intervjusvaren jag sökte skulle vara baserat på elevernas egen varseblivning. Under observationerna ville jag se hur eleverna beter sig i skogsrummet. Jag vill innan sammanfattningen påpeka att tolkningarna som tas upp i denna sammanfattning är utifrån hur jag har uppfattat beteenden, känslor, med mera.
31 Eleverna om djur
Under samtliga kvalitativa metodgenomföranden var majoriteten av eleverna var mycket intresserade av djur. På vandringarna när ett djur dök upp samlades eleverna runt djuret, vare sig det var ett djur på marken eller i en lärares handflata. Djur som inte var skadade ville de se på och djur som var skadade ville de hjälpa. De vet att de behöver vara försiktiga med djur. Några elever berättade att de har samlat på skalbaggar för att dom är fina. Skalbaggar är tillräckligt små för att plockas upp, de har attraktiva färger och lockar därför en person till att behålla den, som till exempel en sten eller liknande. Många barn reagerade starkt på ett skadat djur i skogen. De förstår över smärta hos andra och att djuren har ont precis som människor. Kanske har de själva upplevt något liknande och om de inte har upplevt det så kanske de iallafall föreställa sig.
Eleverna i skogsrummet
Det var tydligt från de kvalitativa metoderna att eleverna såg på skogen som en lekplats med många möjligheter. Eleverna behövde inte oroa sig över att lärare eller andra vuxna skulle säga åt dom om vissa beteenden eller aktiviteter. Lärarna var tydliga med att man inte ska lämna skräp i skogen. Trots detta lämnades skräp och godis på marken. En vuxen hjälpte en elev att gömma sitt skräp under en sten.
Eleverna verkade inte uppleva skogen som en plats att vara försiktig på. De tycker det är roligt att gå utanför stigarna och ut i växtligheten intill. De upplever inte begränsningar i utrymmet. Flera elever sprang genom fält av blåbärsris och slog på buskar, träd, stenar, med mera, med pinnar de hittat för att det bjuder in till lekande.
Elevernas reflektion
I intervjufrågorna togs skogen upp som ett hem genom att fråga eleverna om de vet vilka som bor där. Det några elever svarade först var att de själva bodde i skogen. När en annan elev sa ett par djur förstod de första att frågan handlade om mer än så och nämnde ett par djur själv. Mycket som sades i svaren på frågorna var vad eleverna just i den stunden varseblev om, de påverkades av att befinna sig i en miljö som frågorna handlar om. Majoriteten av eleverna visste inte om de hade sett vart och hur djur bor. En sa fågelbo och myrstack för att båda finns nära skolan. Ingen tänkte på vad de hade svarat på frågan om vilka som bor i skogen, för de gav exempel på djur och växter som bor där, och därmed reflekterade ingen om att skogen är ett hem.
Eleverna fick frågan om vad de skulle vara för djur och vad de skulle göra om de såg en människa nära glömde de bort att frågorna handlade om skog och djuren i skogen och flera elever svarade därför tamdjur. Resten svarade skogsdjur. De reflekterade en kort stund om att vilda djur brukar springa från människor och att de ibland kan jaga människor. Eleverna tänkte att de själva, ifall de hade varit djur, hade känt negativa känslor om en människa kom nära dom. De verkade kunde föreställa sig scenariot och känslorna. Det kännetecknar en förståelse om hur djur kan känna i samma situation. Några av de äldre eleverna verkade förstå
32
att människor ibland kan gå för långt i sin nyfikenhet genom att komma för nära. Andra sa att de skulle följa efter människan på grund av sin egen nyfikenhet, vilket kunde bero på att de som sa det är bland de yngsta intervjudeltagarna och har kanske ännu inte kunnat reflektera på samma nivå.
Inventering
Friluftsfrämjandet använder forskning om barns rörelsebehov för att utforma sina aktiviteter. Annan forskning de använder visar även att barn som tidigt skapar relation till naturen bygger upp en respekt och omtanke för naturen, djur. I år har friluftsfrämjandet även haft en 30-dagars utmaning med skogsmulle, där barnen ska göra olika utmaningar i skogen, fota, publicera på sociala medier och tagga #Skogsmulle30. Svenska turistföreningen har en skola på sin hemsida som berättar om allemansrätten på ett enkelt och lekfullt sätt, denna skola har också nedladdningsbara tipsrundor om allemansrätten, detta är material som skolor och föräldrar kan använda till att utbilda barn. Utöver det verkar det inte som att de är särskilt aktiva i att utforma aktiviteter specifikt för barn, utan är mer riktade till familjer som vill vandra med sina barn och tipsar om hur man kan göra det enklare och roligare. Svenska naturskyddsföreningen står upp för naturens rätt att existera för sin egen skull och att rädda naturens liv. För att lära människor om detta ordnar SNF bland annat utflykter. De har även gruppaktiviteter för yngre barn som liknar Friluftsfrämjandets Skogsmulle, men som de kallar för Natursnokarna. SNF är väldigt engagerade i barns intresse för skog och miljö och har ett nedladdningsbart häfte med olika idéer för aktiviteter som ska främja djur- och växtliv, dessa ska vara specifikt anpassade för barn och ungdomar.
Förutom att lära sig såga och tälja, göra barkbåt, lära sig olika trädsorter, följa djurspår och titta på myrors aktivitet, så har föreningarna lite mer avancerade övningar som ska få barnen att tänka och reflektera. Friluftsfrämjandet bland annat övningarna Samlarlådor, varje barn
har en egen låda och ibland lägger en ny sak som de lärt sig om under en utflykt. Naturrutor, barnen har tillsammans en ruta av naturen som de ibland undersöker för att se om något har förändrats sen de var vid den sist. Skräpplankan, innebär att barnen spikar fast olika skräp på en planka och gräver ner i marken, sedan tittar de till plankan efter ett tag för att se vad som händer med det. Naturskyddsföreningen har övningarna Bygga insektshotell, holkar till
olika djur för att det råder bostadsbrist. Skapa ängar för vilda blommor och växter, gynnar både växtliv och små djur. Donera död ved till skogen, det råder brist på död ved i skogen, vilket är mat till vissa djur. Många som har träd på sin tomt kan lämna fallna kvistar eller liknande i skogen för att hjälpa djuren. Skogen i skolan har övningarna Beskriva tankar, ljud
och känslor, indelade i grupper ska barnen vara helt tysta och gå en bit bort från de andra barnen och sedan sätta sig på en plats i några minuter för att tänka och använda sina olika sinnen, sedan möts alla igen och då ska man beskriva allt medan alla blundar och lyssnar. Skapa en livsmiljö är när barn får ta reda på så mycket de kan om ett visst skogsdjur och sedan samla ihop nödvändiga delar för djurets naturliga livsmiljö och lägga i en burk, kartong, låda eller akvarium. Naturintervju, innebär att barngruppen delas upp i par och de väljer något i skogen som de vill intervjua. Det kan vara en myra, en växt, sten eller något annat. Ett av barnen ställer frågor om djuret, växten eller stenens liv och det andra barnet svarar som om hen är djuret, växten eller stenen. Vilda djur eller husdjur är en övning där
33
barn får ta med sig utskrivna bilder eller tidningsurklipp på olika djur hemifrån till skolan, sedan ska de diskutera och sortera vilka djur som är vilda och tama och vilka som är både vilda och tama. Sedan ska de svara på frågor om vart djuren finns, vad de äter och hur de bor. Basbehov för djur och människor, innebär att diskutera behov av mat, vatten, utrymme och skydd. Barnen ska jämföra djur med människor i detta sammanhang. Maker tour har i sin
första Make it wild-utmaning övningen Skapa en minivärld är likt Skapa en livsmiljö som Friluftsfrämjandet gjort, men skillnaden är att ett barn planterar frön i en glasburk som hen har lagt lecakulor, jord och lite vatten i och sedan satt lock på, detta blir ett ekosystem som aldrig ska öppnas. I andra Make it wild-utmaningen har de övningar som ska gynna barnens hälsa, kopplat till skogen, exempelvis skogsbad som är att gå ut i skogen, använda sina sinnen, slappna av och ta in skogen i kroppen och hjärnan. I tredje Make it wild-utmaningen har de övningarna Undersök en bit av marken, barnen arbetar i små grupper och de ska markera en kvadratmeter av naturen. De ska fundera på hur många insekter och andra kryp de tror finns på den lilla ytan. Bygg insektsvänliga platser, innebär att skapa bostäder i form av holk, “bihålor” eller insektshotell och sedan placera dom ute i naturen.
Hos både föreningar, skolor och Maker tour ligger det mycket fokus på människans hälsa och att lära barnen om naturen i stort när de skriver om övningar och aktiviteter.
Fritidspedagogerna som var med i denna studie berättade för mig att de under skogsutflykter leker och samtalar med barnen om hur man beter sig och vad som händer i skogen, ibland får barnen göra uppdrag. Samtliga föreningar vill ge människor kunskap om naturen och
grundskolans fritidsgård lär ur allemansrätten till eleverna. En stor faktor i utformningen av aktiviteter för barn är att det ska vara roligt, lekfullt och spännande att lära sig, detta för att det ska vara lättare för barnen att ta in information samt att det kan vara svårt för många barn att få intresse i skog och natur utan ett lekfullt lärande.
Analys
Som E. J. Gibson (2003) tar upp så ser en person vad omgivningen afforderar efter dennes behov, förmåga och situation (The World Is So Full of a Number of Things: On Specification and Perceptual Learning. s.283–284) vilket kan appliceras på hur eleverna i detta fall ser skogsrummet som en möjlig lekplats. Många av eleverna tog upp objekt från marken för att leka med. Om ett objekt är flyttbart är det också lyft- och bärbart och för ett djur med händer, i detta fall människa, så afforderar objektet att greppas om. Ett objekt som, förutom lyft-, flytt- och bärbart, också är långt och lagom storlek och vikt så afforderar objektet att svingas med och afforderar att användas som exempelvis klubba, vad objekt med den formen än används som så är det en förlängning av armen (J. J. Gibson, 1979. S.74–75). Barn på
vandringarna förlängde sina armar med pinnar som sedan användes som svärd, klubba, käpp, eller liknande. Det beror på elevernas förutsättningar. En pinne hittad i skogen är inte ett svärd eller käpp, men den afforderar dessa användningsområden för att det är vad barnen behöver för att tillfredsställa sina behov för lek just i den stunden. Jag själv gjorde samma sak när jag var liten. Eleverna uppfattar omgivningen på ett sätt och därför väljer att interagera med den på så sätt.
34
Eleverna rörde sig både på stigarna och utanför utan att uppleva begränsningar i
skogsrummet. Det är för att skogen är rymlig, luftig och stor, skogsrummet bjuder in till rörelse om inget finns där som kan stoppa dom. En platt naturmark afforderar gång så länge den inte har till exempel hal is eller lösa stenar (J. J. Gibson, 1979. s.72). Promenaden genom Spången bevisade att barn ej känner sig fria till att röra sig mycket utanför stigen när buskage och träd täcker sidorna, jag uppfattade det som att de kände att de inte ta sig förbi trots att det skulle gå med lite ansträngning. De plattare fälten med blåbärsris i skogen bevisade att barn känner sig obegränsade när de kan ta sig fram utan större hinder, såsom stockar, lösa stenar eller vatten. Lärare och fritidspedagoger som var med i studien visade heller inget intresse av att övervaka elevernas rörelser.
Skogen används som en fri miljö för lek och upptäckande för att barnen vanligtvis inte får samma frihet när de sitter och lär sig i ett klassrum inomhus. Deras upplevelse i skogen uppfattas som mycket viktig och då får de göra vad de vill. Skogen är en möjlig lekplats för barn också för att det tillåts av vuxna personer som eleverna ser upp till, det ses som personer med en auktoritär roll. Barnens rörelserum (Branzell, 1976. s.33) i skogen är på grund av detta varierande. Bilden nedan visar hur det såg ut när vi gick i på skogens stigar.
Bild 16: Illustration av hur vandringarna till störst del såg ut, perspektiv från sidan. Jag har använt Branzells (1976) teori om rymdbubbla (s.20) för att visualisera hur
rumsupplevelser kan se ut, detta visualiseras med Branzells rymdbubbla. Bilden nedan visar hur jag uppfattade barnens rymdupplevelse i skogen baserat på hur de rörde sig i skogen. Bilden är samma plats som förra bilden fast ovanifrån. Kryssmönstret i centrum av bilden föreställer stigen vi följde under vandringen, cirklarna är tallar och granar. De mindre ringarna är barnen.
