Artitekturritningar

Bebyggelsehistorisk

tidskrift

Nordic Journal of Settlement History and Built Heritage

Author

Henrik O Andersson

Title

Arkitekturritningar

Issue

7

Year of Publication

1984

Pages

57–66

ISSN 0349−2834

ISSN online 2002−3812

www.bebyggelsehistoria.org

Arkitekturritningar

Av

Henrik

O

Andersson

Närmanharatt_säganågotomarkitekturritningar

ien_{bebyggelsehistorisk referensram kan det finnas} skälattinleda mednågraprincipiella påpekanden. Byggnaderexisterar inte barasomrumsliga objekt, fysiskt fixerade tillenplats ochsomelementibe¬ byggelsen. De existerar ocksåsom kulturella ob¬ jekt i enintellektuell och upplevelsemässig värld,

som konstverk eller _{formexperiment ochsom}

till-lämpningar av typer och tekniska principer. Be¬

greppetarkitektur hänför sigväsentligen till dessa icke-geografiskaaspekter.Ritningar tjänarsom en

förbindelseled mellan_{föreställningaromden full¬} bordade _{byggnadens funktioner och upplevelse¬} kvaliteteroch_{byggandet, alltsålokaliseringen och} den_{fysiska produktionen}avbyggnadsverket. Rit¬ ningar är tvådimensionella bilder, med bildens

sammansatta _{informationsöverföring, bland} an¬

natgenomsymboler och suggestioner. De avbildar

någotsomärtänkt eller redan finns, på sådantsätt

attmanutifrån_{ritningarna skall kunna konstruera}

eller rekonstruera det som _{avbildas, med sina di¬} mensioner, proportioner och yttre karaktär, men också med bestämd konstruktionoch _fysikaliska

egenskaper.

En_{betydande delavdenbyggnadsmassasomvi}

idaghari Sverige dokumenteras avritningar, och dessaärtillstordel_{åtkomliga för forskningen. Till}

att _{börja med kan det} vara viktigt att konstatera

detta i relation till det förhållandet,att byggandet

och_{byggnadsbeståndethörtill det}somärjämfö¬

relsevis _{dåligt täckt med siffermässig statistik och}

liknande_typeravskriftliga arkivdata.Detbetyder

blandannatatt_ritningarsomkälla skulle kunna ha

intresse för _{många studieområden, där man idag}

föga observerar denna möjlighet, eftersom den in¬

te_{riktigtpassarin i etablerade forskningstraditio¬}

ner inom flertalet historiska och samhällsveten¬

skapliga discipliner. Därför är det än så länge

främst den _{konstvetenskapliga arkitekturforsk¬}

ningen och den till arkitektprofessionen anknutna forskningensomutnyttjar ritningsarkiven.

Den professionella arkitekturen, med ritningar

som_{arbetsinstrument,gjorde sitt inträde i byggan¬} deti_{Sverige samtidigt med den på så många områ¬}

den _{ingripande administrativa uppbyggnaden}un¬

der_{1600-talet, med desstyngdpunkt på militärare¬}

surser. Den har vidareutvecklats under _följande

århundrade, främst inom en statlig sfär med allt

starkarecentral kontroll. Inära_{sammanhang med}

detta utvecklades också en _{offentlig monument¬}

vård. Överintendentsämbetets funktion i det of¬

fentliga byggandetärväl observerad, medanman

kanske inte till fullo_{uppmärksammat de militära} systemens roll i den professionella utvecklingen. I

dettasammanhangärdet viktigaste emellertid den långa och allt fastare traditionen av offentligt ini¬

tiativ och_{offentlig kontroll, sominneburit att så}

mycket material rörande byggnaders utformning

ochtillkomstavsattsicentrala_{offentliga arkiv och}

samlingar. Dessamönsterhar också präglat myc¬

ketavdet lokalabyggnadsväsendet, såatt framför

allt de större städerna har innehållsrika arkiv rö¬

rande sitt_{byggnadsbestånd.}

Det är sålunda _{myndighetsfunktionen hos de}

statligaoch kommunalaorganen i relationtill det konkreta _{byggandets aktörer}som givit ryggraden

oeh_{systematiken i handhavandetocharkiveringen}

av _{ritningar, planeroch bygghandlingar. Det har}

inneburit krav_{påordning, identifikationoch sök¬}

möjligheter. Inom exempelvisenkommunalbygg¬

nadsnämnds arkiväralltså dokumenten direktre¬

laterade tilldenrumsligt-administrativaindelning¬

eni_{fastigheter, kvarter eller stadsägor, stadsdelar}

osv, och allaritningarsomrelaterar sig tillenviss geografisk lokalisering kan i princip sökas i ett

sammanhang. Men samtidigt finns det mycketma¬

terial som är _{personanknutet} eller

Fig I. Ritningfrån1778 till timrat härbre vid gården Hans-Ers,

Alftasn,Hälsingland,bevarad inramad på gården. Här illustre¬ rasattäven_{förbyggnadersomtillhör denfolkliga byggnadskul¬} turenkan_förekomma, attutförandetförberetts i ritning.

inrättnings verksamhet. Det kan då ha en mera

blandad _{struktur, som inte omedelbart gerenkla}

geografiska identifikationsmöjligheter. För en

projekterande arkitektärdetnaturligtattritning¬

arnasamlas _{uppdragsvis och i principhar samma}

slagavidentifikationersomde kommunala bygg¬

nadsnämndernas. Men där kan också komma in

referensmaterial frånannathåll.Och föreninrätt¬

ning som ett länslasarett eller en stiftelse kan det

vara _{så, att ritningarna följer verksamhetens all¬}

männa _{arkivordning, oavsett mani flera etapper}

kan ha växlat_{lokaliseringochbyggnader.} Förden forskare som vill arbeta med _ritningar krävs alltså relativt _mycket av arkivteknisk och

källteknisk insiktoch fantasi. En stötesten för den som_{sysslarmed litet äldrebebyggelseärdetförhål¬}

landet, att när ritningsmateriallämnat det aktiva handläggningsarkivets rutiniserade ordning föratt

överantvardas i dethistoriskaarkivets, museetsel¬ lerbiblioteketsförvar, då förvandlas det tillnågot besvärligtoch ohanterligt, som ofta fårendiskri¬

minerande _{särbehandling när det gäller registre¬}

ringochförvaring.

Dettaärlättatt förstå._{Ritningar har oftastora}

format, och deärivarje falloenhetliga i formatet.

Delåter_{sig inte samlasivolymer ochpärmar.Och} de varierar också avsevärt beträffande _material, från kartonnerade och ovikbara _{planscher eller} vävrullar till tunna _{ömtåliga transparanger eller}

kopior på fotomaterial. Det blir svårt att hålla samman _{ritningarna förvaringsmässigt med de}

skrivna dokumenten.Enannan_{svårighet,sompå¬}

verkar _{registreringen, är att ritningarna varierar} starkt beträffande _påskrifter som kan användas

för_{identifieringen. För den som harbibliotekens} oerhört standardiserade _principer som utgång¬ spunktärritningsmaterialetsgodtycklighet beträf¬

fande identifikationernas_{innehåll, formoch, inte}

minst, placering påfrestande och svåracceptabel.

Konsekvensenär_alltså,attmycketavritningarnai

våra arkiv och bibliotek blir_{liggandeofullständigt} ordnade och _{registrerade. De hamnar också i} en

världmed andra_{sorterings- ochgallringsprinciper}

än _{handläggningsarkivets. Det konstnärliga, este¬}

tiska_{egenvärdet blir kanske utslagsgivandeförett}

museum, medan den tekniska informationenvär¬ deras ned och leder tillatt konstruktions- och

in-stallationsritningar gallrasbort. På biblioteket fäs¬

terman_{sig kanske främst viddettopografiskten¬}

tydiga, medan detaljutkastet eller färgprovet slängs. I arkivet kan förekomstenav_dateringoch

diarienummerväcka_{sympati föratt tasiganenrit¬}

ning, medan frånvaron avsådant leder tillskräp¬ högen. Forskaren får alltså vara beredd på god¬ tyckliga luckor ochfragmentariskinformationnär

han söker_{sig fram i ritningssamlingarna.}

Med anknytning till uppsatsens inledning bör någotsägasomrelationenmellanritning och bygg¬

nad. Identititen mellan dessa tvåär inte nödvän¬

digtvis striktochentydig.Tvärtom ärmycketsom

görsmedritningensomarbetsform led i problem¬

lösning och experimentmed teknik och form. Det

är _{frågaomskisseroch utkast, ellermergenomar¬}

betade _förslagsom har förkastats i konfrontatio¬ nen med ekonomi och andra_{praktiska förutsätt¬}

ningarför byggandet. Vadsomframför alltavsätts

ide_{offentliga ritningsarkiven har koppling till vis¬}

sa led i formella _{beslutsprocesser. Man arkiverar} då de_{handlingarsomvarit underlag för beslut, el¬}

utform-ningen beslutats ochstadfästs.Manskall alltsåva¬ raklar_{över,attmycket}avvadsomfinnsiexempel¬

vis överintendentsämbetetets eller en _byggnads¬ nämnds arkiv är _kopior som upprättats just som

dokumentation av sådana formella steg _{i hand¬}

läggningen. Påvägentill byggnadens förverkligan¬

de kansedan_{förändringar ha skett,somintenöd¬}

vändigtvis blivit offentligt dokumenterade.Arkiv¬ kopian bär handläggares och beslutsfattares påskrifter, men inte nödvändigtvis projektörens,

och_{just därförattdet}rörsigom enkopia kanman

inte _{utgå från att den ritningsmässigt utförts av}

projektören själv.

Den mest _{entydiga anknytningen} till den för¬ verkligade byggnaden har relationsritningen, som kan upprättas närbyggandet genomförts. Likaså uppmätningsritningen, sombaserar sig på fysiska

måttsom_{tagits direkt i byggnaden,ofta iettsenare} skede av _{byggnadens existens, då deformationer} och _{avsiktliga förändringar kan ha skett som re¬}

gistreras i ritningen. Betydande överensstämmelse

med detkonkretabyggnadsverket hargivetvis ock¬

så de tekniska_{ritningarsomanväntsvid själva byg¬}

gandet, ochsomi nutiden blivitettbåde omfattan¬

deoch_{specialiserat material. Men före dettaligger} det_{projekteringsförlopp då man prövar olika al¬} ternativ beträffandedimensioner, konstruktioner,

materialosv.

Manbehöver alltså insikter i processerna viden

byggnads tillkomst för att avgöra vad ritningen

representerar i förhållande till själva byggnaden. (Frånkonstvetenskapliga aspekter berörs dettaav

Krister Malmström i detta häfte.) För vissa forsknings- eller utredningsuppgifter blir dettasär¬

skilt_{betydelsefullt, nämligen där}manvill utnyttja ritningensomkälla till kunskapomsådantsomär fördolt för _{ögat, alltså konstruktioner, ingående}

material och _{förbyggda eller på annat} sätt dolda byggnadselement.

När det_{gällerritningar frånskedet fram till in¬}

dustrialismens genombrott ca 1870 är det ett be¬ gränsat antal institutioner som bevarar huvudde¬

lenav samlade_{arkitekturritningar. Inationalmu¬}

seet förvaras de Tessin-Hårlemanska och Cron-stedtska _{samlingarna,som intebara innefattar de}

treförsta överintendenternas_{offentliga och enskil¬}

da arbeten utan också annat omfattande och

konstvetenskapligt värdefullt ritningsmaterial, in¬

teminst internationellt. Nationalmuseet har

därut-Fig 2. Utsnitturritning tillnymanbyggnad pågärden Mängs,

Ovanåkerssni_{Hälsingland, utförd1900avbyggmästareOlofJo¬}

hanssoni_{Edsbyn. Denne lokale byggmästare arbetade under hela} sinverksamhetmed_{ritningaroch hadeett egetritkontor. Hans}

ritningarbevaras. Jämte korrespondens och andra dokument, i Edsbynsmuseum.

Över flera andra samlingar, däribland den

Eich-hornska. Likartad _{karaktär, dvs tillupphovsmän} och samlareurden_{konstnärliga arkitekteliten}an¬

knutetmaterial, harsamlingarna i konstakademi¬

en. Bland huvudbiblioteken har särskilt kart- och

planschavdelningarna vid Kungliga biblioteket och

universitetsbiblioteket i _{Uppsala betydande}

rit-ningssamlingaravettbåde bredare ochmerasplitt¬

rat_{innehåll,somkanhängasammanmedtopogra¬}

fiskt material av annankaraktär. Man kanexem¬

pelvisnämnaKBsErik Dahlbergs-samlingar, som

innefattar _{topografiska skisser, arkitekturritning¬}

aroch_{stadsplaner, där}endel utgjort underlag för avbildningar i Suecia Antiqua. Krigsarkivetssam¬

lingarärinnehållsrika inte minst beträffandetopo¬

in-nefattar_{givetvisstoramängderbyggnadsritningar,} och då inte uteslutande till_{fortifikations-och and¬}

ramilitära_byggnader.

_{Överintendentsämbetets}

_ar¬

kiv, somsträckersigfram till 1918,förvaras i riks¬

arkivet,och täcker,somtidigare berörts, huvudde¬

len av det _{statliga civila byggandet men också en}

väsentligdelavannatoffentligtbyggande,i första

hand_{kyrkornai landet.}

_(ÖIÄs

_{arkiv behandlasme¬}

ra _{utförligt av Krister Malmström.) Likartad ka¬} raktär har _{på den kommunala nivån Stockholms}

stadsarkivs s k Gamla _{ritningssamling, som med}

rätt stor _{fullständighet täcker huvudstadens byg¬}

gande från 1730-talet och framåt. Vid sidan av

dessa finns en hel serie mindre och mer _speciella

samlingari Stadsarkivet.

Arkitekturmuseets _{ritningssamlingar}är speciel¬

la både till _{omfång och karaktär. De liknar} nationalmusei- och _{konstakademisamlingarna}

däriattdeär_{upphovsmannabaserade,ochenrätt}

betydande del utgörs av depositioner från konst¬

akademien. De omfattar modern _{arkitektur, dvs} från industrialismens _{genombrott fram till idag.} De_{utgör,kanmansäga,den professionella}

kvarlå-tenskapen i formavritningaroch dokument från

ledande_{praktiserande arkitekters verksamhet, och}

avspeglar framför alltprojekteringsprocessen, ar¬

betetvid ritbordet.Blanddeöver300_samlingarna

finnsen del somär _{mycket omfattande och kom¬}

pletta beträffandevederbörandearkitektsproduk¬ tion, och som innefattar både skisser, alternativ¬

förslagoch definitivtprojekteringsmaterial, i före¬ ning med dokument av annat slag. Man kunde

nämna _{Helgo Zettervall-, Gunnar Asplund- och}

Cyrillus Johansson-samlingarna. Andra av sam¬

lingarnautgörbara fragment ochspånor, enstaka

byggnadsprojekt. Ytterligareandraärgallrade på

skisser och utkast och innefattar bara detmerdefi¬ nitiva _{projekteringsmaterialet. Detta avspeglar}

alltså den _{högst varierandepraxis som arkitekter}

tillämpat och där personlig läggning och diverse tillfälligheter spelat in. Omfånget på dessa sam¬

lingarär sammantagetmycket stort. Räknarman

varje bladrör detsig överslagsmässigtom inemot

400000_{ritningarochskisser. Somjämförelsekan}

nämnas att riksarkivets _{ritningssamlingar} över¬

slagsmässigt omfattar 125 000 blad. Det är alltså

skillnadernai materialets karaktär som _avspeglar

sig i volymoch antal, menockså det förhållandet att 1900-talet inneburit en _{väldig ökning av}

rit-Fig3. Akvaretlerad skiss pålumppapperocharbetsritningi tusch

på väv till spiseli Tjolöholms slott, utfördaavarkitekten L /

Wahlman1902._{Ritningarnaexemplifierar materialet i arkitektur¬} museets_{ritningssamlingar. Akvarellenfångarintressetgenomsitt}

konstnärliga uttrycksvärde, medan arbetsritningentorde ha det största_{praktiska värdet vid}enrenovering, då den upplyserom

fördoldakonstruktioner och material, blandannat attasbest in¬

gårsomisolering.

ningsproduktionen förettbyggnadsuppdrag.

Till_{hjälp för arkitekturforskarenharbyggtsupp}

ettparcentralasökregister.Först skallnämnasdet

så kallade _{generalregister för arkitekturritningar}

som vid 1950-talets slut upprättats beträffande samlingarna i riksarkivet, kungliga biblioteket,

Uppsala universitetsbibliotek och

slottsarkitekt-kontoret, äveninnefattandeett parprivata slotts-samlingar. Detta initiativ reflekterar det intresse

för framför allt 1600- och 1700-talens arkitektur

somdå manifesterades i_{forskningen.Registret}ger

sökmöjligheterbeträffandeupphovsman,ämneel¬

ler_motiv,samt ort.Registretfinns på nationalmu¬

seet, samtenkopia på Carolinai Uppsala.

Vid arkitekturmuseet har_{upprättatsettcentral¬}

register, liksom det föregående på kort, som om¬

fattarde_{viktigare offentliga ritningssamlingarna,} ochsom befinner_{sig under fortsatt uppbyggnad.}

Fig 4.Mikrofilmkopiaavritningtillnumerariven byggnad vid Storatorgeti Enköping,frånkommunens byggnadsnämndsarkiv. Bilden exemplifierar vanligatyperavinformationsförluster vid vårdslös mikrofilmning, därmanfrämst kannoterahur fotograferingsskalansvär¬

tatstil!_oläslighet.

ochendelavdeövriga statliga ritningssamlingarna

i _{riksarkivet, krigsarkivets samlingar och flertalet} av_{samlingarna i Stockholms stadsarkiv, därjämte} konstakademiens och Nordiska museets _samling¬ ar, Eichhornskasamlingen i nationalmuseet samt

enrad mera_{speciella samlingar vid institutioner i}

Stockholm.Avsiktenäratti detta_{enhetligt klassi¬} ficerade_{register också skall ingå alla de samlingar}

som omfattats av_{generalregistret liksom arkitek¬}

turmuseets _{egnasamlingar. Likaså ärambitionen} att_{viktigare offentliga samlingar}utei landet skall

kunnatasin, såattmanfårenalltmerfullständig

central _{sökmöjlighet. Registret är upplagt efter}

byggnadstyp ochort,meninnefattar ocksåett

upp-hovsmannaregister. Idag innefattar registretcirka

45 000kort, vilketmotsvararmerändubblaanta¬

let_ritningar.

Perioden från industrialismens _{genombrott till} tidennärmastefter andra_{världskriget kan från}ar¬

kivsynpunkt beskrivas som en värld av ordning.

Manhadeännu_{väsentligen manuella register- och}

hanteringsrutiner, samtidigtsomden starkt ökade byggnadsverksamheten allt fastare inordnades i ef¬

fektiva_{myndigheters ordning. Särskilt kan}mandå

nämnadels destörre städernas _{byggnadsnämnds¬}

arkiv och de stora _{statliga byggande eller}

bygg-nadsförvaltande verkens arkiv. Utöver

fortifika-tionsförvaltningen och byggnadsstyrelsen med

sina_{gamla traditioner kundeman nämnavatten¬}

fallsver_{ket, postverket ochstatensjärnvägar. Om} forskareunder,säg, 1940-och 50-talen velatgesig

i kast med större_{undersökningar baserade på}

rit-ningsmaterial, skulle knappast några arkivpro¬

blem_{utgjort avgörande hinder.}

Idag, efterett par decennierav nybyggandeav

exempellös omfattning i landet, kombinerat med

rivningar och ombyggnader istor skala, och med

samti-digt med förändring av den

administrativa indel¬

ningen och strukturen,ärdennavärldav

ordning i

gungning. Allaaspekter av detta kaninte

beröras

här, annatän kortfattat. I de statligaverken, så¬

som statens _{järnvägar och} postverket, pågår

ut-gallringsprocesser,somdelvis inneburitatten

bety¬

dande del äldre material överförs till riksarkivet. Därharmanbegränsadmöjlighet atthållaundan

förtillströmningen,vilket innebärattsamlingarna

kommerattförlängreeller kortaretidligga depå-lagda ochofullständigt förtecknade med

begränsd

tillgänglighet förstudium (Vid 1970-taletsslutom¬

fattade riksarkivets kart-ochritningssamlingarca 75000blad, vadsomdäreftertillförts, främstfrån statliga verk, innebär i det närmaste en

fördubb¬

ling.) I dennaprocessinträffarenhel

del

material-oeh informationsförluster. Den viktigaste är att denmera_{fullständiga}ordning_som

handläggnings-arkivet haft_{bryts upp. En del material blir kvar i}

respektive verk för attdet harfortsatt aktualitet i byggnadshanteringen. Endel gallras bort, avsikt¬ ligt eller oavsiktligt. En del vackra

ritningar blir

kvar i verkensom väggdekorationer, endelöver¬

förs till_{specialmuseer. Sambandet mellanritning¬}

aroch_{övriga dokument}löses_uppavarkivtekniska skäl.

För stora _{byggnadsförvaltande organ blir an¬}

vändningavmikrofilmningenviktig, ochnödvän¬

dig, teknik att göra nutidens mycketomfattande ritningsmaterial hanterligt. Det kan också för forskningen innebära ökade möjligheter, bland

annatförsökningistoradokumentmassoroch för kopiering. Mendet påverkar ocksåkopiornas läs¬

barhet ochkvalitet,och framför allt kandetinne¬

bäraatt material i _{fotograferingsprocesserna}ska¬

das,går förlorateller fallerursin ordning.Särskilt

när det _{gäller de kommunala ritningsarkiven har} detta under 1970-talet framståttsomett allttydli¬

gare accenturerat problem (Andersson 1979,

1981).

Ansvällningenavritnings- och dokumentmäng¬

den hörinte enbartsammanmedsjälva byggandets starkt ökade_volymutanväl så mycketmedattallt

mer avtekniskt_{projekteringsarbeteblivit nödvän¬}

digt i moderntbyggande.

Sammanfallandei tiden med denstorabebyggel¬ seexpansionen och dess tekniska förändring var

kommunindelningsreformerna, som medfört att arkiv med varierande struktur och fullständighet

Fig 5.Byggnadsnämndsritning tillGefleborgs enskilda banks hu¬

vudbyggnad vid Norra KungsgataniGävle, utförd 1879avarki¬

tektenEAJacobsson._Byggnadenrevs1965förattersättasav en

nybyggnad och ritningenhar överförtsfrån byggnadsnämndens

arkivtill kommunenscentralarkiv.Originalritningenärettrela¬

tivttidigtexempel på tuschritningpå vaxadväv,somunderen hundraårsperiodfram till 1960-talet varitdet normalaför denna

typavritningar. Fotot återgerenljuskopiaavritningen.Skiss på lumppappertill byggnadenfinns iarkitekturmuseet, medan

pre-sentationsritningarmed laveringpå lumppapperfinns i Gävle

centraiarkiv.

skulleförassamman,vilkethar lämnat eftersig åt¬

skilliga restproblem. De kommunala handlägg-ningsarkivenhardärförställts inför nödvändighe¬

ten avatt ändra rutiner och att söka utnyttjany

teknik. _{Mikrofilmningen har redan berörts.}

Ut-gallringavinaktuelltmaterialgörs,somi vissa fall

harinneburitattoriginal kasserats. Meranormalt

äremellertidattdeförs tillsekundär_{förvaring, och}

i de kommuner som harsärskilda stadsarkiv har dessavarit dennaturligamottagaren.Därhamnar

då_{exempelvis ritningar tillrivnabyggnader. I bäs¬}

ta fall, som exempelvis i Stockholm, anstränger man_{sigattbibehålla godakopplingaroch}

sökmöj-Fig 6.Byggnadsnämndsritningtillcentrum_{komplex i kv Spiran i Norrköping, 1970. Svårlästaochsvärkopierade ritningar, ofta i formav} transparentakopiorpå plastmaterial,ärvanligt förekommande blandsenareårsarkivritningar.

lighetermellan det aktivabyggnadsnämndsarkivet

och de avslutade _{samlingarna i stadsarkivet. Om}

man, somiGävle, harstadsarkivet isamma_bygg¬

nad, ärdepraktiska problemenför forskarna ock¬ så_{överkomliga.}

Merproblematiskakan förhållandenadockva¬ ra när det _{gäller andra kommunala}

ritningsbe-stånd,exempelvis detekniska verkens, somju inte

i första hand tillkommit fören_offentlig

handlägg-ningsprocess utan för den interna verksamhetens

behov. Det ärallmänt sett materialsom är _dåligt

bevakade och som i liten _{utsträckning uppmärk¬}

sammatssom_{forskningsresurs.Detsamma kansä¬} gas om ritningsarkivinom landstingensverksam¬

hetsområden, i förstahand avseendevårdbyggna¬

der. Isamband med överförandeavverksamheter från _{statligt eller kommunalt huvudmannaskap,} eller andra _{omorganisationer, har} man relativt oförberett ställts inför _problemenatt tahandom

ritningsbestånd, vars framtida användning man

har rätt oklara_{föreställningarom, och där dear¬} kivvårdande_{myndigheterna inte har haft såmyc¬}

ket_{vägledningattge.}

Närdettahar_{sagts, ärdet ändåattkonstatera,}

attdet hittills handlatomden_{hyggligtomhänder¬} tagna och offentligt tillgängliga ritningsmassan. Mycket mer material produceras för själva bygg-nadsproduktionen, och konsumeras i

byggnads-och _{anläggningsföretagen själva. Där råder inga}

fixerade_{arkiveringskravutöverde}maninterntan¬

ser _{sig ha behov av, givetvis vid sidan av bokfö¬}

ringslagensganskabegränsade

arkiveringsbestäm-melser.Dettordevara_{ovanligt attmantilllämpar}

någramera_{långsiktiga bedömningar}närdet gäller

attbevara_ritningarochannan

byggnadsdokumen-tation, ochproblemethar hittills ocksåvaritgans¬ ka obeaktat. Sannolikt kommer andra bedöm¬

reno-vering blir en allt större

andel i den

inhemska

byggnadsverksamheten.

Däri ingår

också aspekter

somhar_{anknytning tillforskningsmässiga och}

_his¬

toriska_{problemställningar.}

Det är framför allt detekniskaritningarnasom

försummasihanteringen. Denhäruppsatsensrub¬

rik _{begränsar ämnet till}

_{arkitekturritningar, och}

det ärbara_ifrågaomarkitektens insatser

i

bebyg¬ gelseprocessernasomdetfinnsenlång

tradition

av

historiskt forskningsintresse och medvetet beva¬

rande av ritningar och dokument. När det gäller

byggandets teknikhistoriahar däremot bara

rudi¬

mentära ansatser _{gjortsföre deallra senasteåren,}

och rumsligastudier beträffande

byggteknik

har knappastgjortsannatännärdet gäller

förindustri¬

elltid, ochdå sällan medritningarsom källa.

Rit-ningsmaterial frånindustrialismens

och

1900-talets

byggteknik finns sannolikt bara

sporadiskt till¬

gängligt, ochi vilkenutsträckning det

finns bevarat

är ettokäntfält. Våratekniskamuseertorde havis¬ sa_{slumpar,och det finnsett}och_annat

företagsar¬

kiv inordnati de industrihistoriska arkiv som nu

börjat organiseras, exempelvis

Stockholms

före-tagsminnen.

Detärintenågon bravetenskapligutgångspunkt

att historisk forskning skall vara tillbakablickan¬

de, i denbemärkelsenattmanpassivtnöjersig med det data- och källmaterial som mer eller mindre

automatiskt eller tillfälligt avsätts. God historie¬ forskning harsinnyfikenhetbaserad i

nutiden och

i _{spekulationer} om framtiden. I det

perspektivet

måsteocksåföreställningarutvecklasochdiskute¬

ras omvad somskalltas om hand för framtiden. Närdet_gällerbyggnadsritningarärdendiskussio¬

nenännuisin linda. Någrafunderingar omdetta må därföravsluta den här framställningen.

Vadärdetför_{forskningsintressen}somkantän¬ kas riktas mot byggnadsmassan i framtiden, och

somkanbehövaritningaroch meddemsamman¬ hörande dokument? Sannolikt kommerknappast

den_{upphovsmannacentrerade och på}

_stil

_och

_form

inriktade arkitekturhistorien finna skäl att ta itu med _{någonstor del} av vår tids byggnader.

Prak¬

tisktinriktadforskningkommer däremotatti allt högre gradriktasmotbyggnaderna,med

tekniska

aspekter i förgrunden,utifrån

restaurerings-,

om¬

byggnads- och kompletteringsproblem. Det kan

framhållasattdetviktigasteincitamentettill dese¬

nasteårens_ökningavkunskapernaomkonstruk¬

tion och material i landets byggnadsbestånd har

varit_{energikrisen, då plötsligtkunskapsbehov rö¬} rande fasader, fönster, ventilation och uppvärm¬ ningaktualiserades,där dekonventionellainvente¬ ringarnaviaokulärbesikning och

fotografering

vi¬

sade _sig vara otillräckliga och otillförlitliga.

Byråkratiforskningen, somi

Sverige varit

sentut¬

vecklad,inte minst närdetgäller dekommunalani¬

våerna, kan tänkas kommaatt fåmerintresseför processerna i detekniska

förvaltningarna. Sanno¬

liktkan_{skärningsfältenmellan}social- ellerhygien¬ forskning och bebyggelseforskning komma i

fo¬

kus.Exempelvisommanför1990-och2000-talens allergi- och cancerfall vill söka relationer till

de

barnstugor med inbyggda mögel- och strålnings-problem somidag används. Eller om man

ställer

frågoromden moderna

ventilationsteknikens

roll

när_{sjukdomskonsekvenserblirtydligare.}

_Kanske

kommer en ny våg av transportgeografisk forsk¬

ning,somblir nyfikenpå sådanaförhållandensom

att i så för ögat lokalpräglade byggnader som

exempelvis Kiruna kyrka inkorporeras

material

hämtade från _{Archangelsk och Skåne. Eller} som

harsinutgångspunktiattimportandelenisvenskt byggeri sedan1960-talets slut

varit i

stark

ökning.

Eller _{forskning som kopplar} samman strålnings-problemeni byggnadermed fråganom

materialens

geografiska ochgeologiska härkomst.

Dessalöstskisserade tankargåralla iriktningen

att framtida _{byggnads- och bebyggelseforskning}

medhistoriskdimension kommerattsöka_sigmot

byggteknisk och installationsteknisk snarare än formmässiginformation. Ivarjefallärdetbeträf¬

fanderitningsmaterialet på dessaområdensomini¬

tiativ och nytänkande, både ifråga om tillvarata¬ gande ochutnyttjande, verkarsärskilt angeläget.

Henrik O Andersson, f 1939, arkitekt, fil kand,

museichefArkitekturmuseet, Stockholm. Förftill

bl aStockholms_{byggnader, 1973,} 1977, ochBank¬

byggandeiSverige, 1981, (bägge

tills

m F

Bedoir)

och Tätorternas _{bebyggelsestruktur} och föränd¬ ring, 1977.

Referenser

Henrik OAndersson,1977. Vadhåndermedarkitekturritning¬

arna? I _{konferensrapporten”Den nyahembygden}

—för

storförmuseerna?”,Sverigesarkitekturmuseum.

—

, 1979. Om byggnadsritningar. Arkitekturmuseets årsbok

1979.

—

, 1981. Byggnadsritningar—ett svårlöst

mikrofilmnings-och_{arkivproblem. Arkivinformationnr66 1981(Näringsli¬}

vets_arkivråd).

Architectural

_Drawings

by Henrik

O Andersson

Documentation _{by drawings covers a substantial} part of the buildingstock in Sweden. There exist

long traditionsof central initiative and control of

town _{planning and building, which also result in}

public archives of drawings and related docu¬

ments. _{Among institutions keeping architectural}

drawings from the 17th to the 19th centuries the Nationalarchives, the Nationalmuseum,the War

archives,theRoyal Library andthe Stockholm Ci¬

tyArchivescould be mentioned.Local authorities

keep continousdrawingarchives intheir planning departments, and some cities also have historical

city archives. A special institution in the field of architectural _{drawings is the Swedish} museum of

architecture, which holds some_{400 000 sheets of}

drawings,mainly fromthe 20th century, and also is

developingacentral register ofdrawings in other

publicarchives.

The _{expansionofbuildingin the Post Warpe¬} riod in combination with_{changesin administrative}

structureand_{techniques has affected the drawing} material and the maintenance of archives. Micro¬

filming was introduced as a necessary technique

for _{maintaining vast masses of documents and}

drawings, but sometimeswithnegativeeffects for the _{original material and for the}

accuracy of

copies.Old established orderin authorities_keeping

drawingshasbeenchanged.Neverthelessproblems

with_{drawingsin public institutions seem}

manage¬ able, while the situation in _{private enterprises}

might beworse, and thestatusof_{today is}obscure. Inthe_{perspective of future research interestin}

drawings from form andstyle aspectsmay not be predominant.More interestmight be focussedon

the technical _{drawings, which is the field where} archivists’ effort is _{lacking, and where newideas} shouldbe_developed.