Studiebesök i Finland 13-15 april 1988

VTInotat

Nummer: T 33 Datum: 1988-06-09

Titel: Studiebesök i Finland

13-15 april 1933

Östersj"ns dotter

F? | FHI/and

Författare: Driftgruppen

Valtion teknillinen tutkimuskcskusv

Statens tekniska forskningscentral ____

lund

;w

Avdelning: T

Projektnummer: 720 01-1, 720 02-9, 720 03-7

Projektnamn: _{Bevakning, Utveckling FoU-metoder, Programarbete tätort} Uppdragsgivare: VTI

Distribution: ;ri / nyförvärv / begränsad /

Statens väg- och trefikinstitut

T' Våg'OCh ah/(-

_{Pa: 58707 Linköping. Tel. 073-775200. Te/ex 50725 VT/SG/ s}

V'Vágpchñañk-lnstltutet

_{RESEBERÄTTELSE}

Trafikavdelningen Resursgrupp 2

STUDIEBESÖK I FINLAND 13-15 APRIL 1988

Resan påbörjades redan den 12:e april då vi kl 14.00 gick på Viking Lines bussar i Linköping för att ta oss till Stockholm och Viking Lines båt Olympia. Resan gjordes tillsammans med resursgrupp 1 och delar av resursgrupp 4. Dessa två grupper benämns Grupp Carlsson i programmet och vi Grupp Öberg. Programmet har VTT sammanställt efter våra

önskemål (bilagt).

Den 13 april informeras vi av VTT/TIE. Markku Salusjärvi visar oss 2 video om VTT och TIE. Markku berättar sedan att VTT/TIE forskar på uppdrag till 80 %. Han går sedan över till att redogöra för projekt på

trafiksäkerhetssektionen.

1 Tätortsprojekt

* tekn nät (olika regioner)

* konfliktteknik (Risto Kulmala)

* diagnosmetod (skolbarn tillfrågas om problemplatser) * befolkningens aktivering

* metoder och organisationer av trafiksäkerhetsarbete

2 Övervakningsprojekt

* handbok

* överhastighet knyter till andra förseelser * anmärkning/ordn bot/dagsbot

* uppfattning om polisövervakning 3 Landsvägsprojekt

* TOLTOM metod beskrivande olyckskvotens variation sträckor klara;korsningar påbörjas

* TOGO IIa + IIb (Lennart Strandberg VTI NTR-projekt)

* TOVE NÄT

trafikskadekommissioner (alla dödsolyckor undersökta)

dubbdäck (NESTE)

*

* kantstolpar (slumpat ut var)

* årstidsdiff hastighetsbegr (slumpat ut var)

4 Beteende uppfostran

* trafikklimatet (hur olika socioek.grupper förändras)

* inventering och evaluering (TS-arbete i kommunen)

* EVA (barns beteende filmas, de intervjuas, de ser sig på film och förklarar sitt beteende I

Nordiskt projekt, Örebro Högskola med)

* _{äldre bilförare}

5 Diverse

* tilläggsbromsljus

* underlag för vägnormer * väglagsstyrda signaler

* Kenya TS-arbetare i Nairobi, utbildar folk på VTT * effektstudiemetoder * mobiltelefon * regeringsåtgärder * fordonsdifferentierade begränsningar * 24 punktprogram' 6 Plan för TS-arbete

Därefter berättar L Beilinson om hur ombeläggning påverkar olycksrisken.

* Alla grusvägar som ytbehandlades (t ex oljegrus) 1976-80

- 369 par med prov- och kontrollvägar

- Alla polisrapporterade olyckor 3 år före och 3 år efter Ej ombeläggningsåret

Före Efter

Prov 231 276

Kontroll 204 217

* Beläggningsslitage

Slitaget har inte mätts eller observerats utan är en uppskattning utifrån uträttat trafikarbete. Man kom fram till att om man skulle se till att alla vägar hade ett spårdjup mindre än 15-20 mm så skulle antalet personskadeolyckor öka med 25-50 st eller l,5-3,0 %. Rapporten hemligstämplades oCh den slutsats man fick dra var att olyckorna inte ökar då beläggningsslitaget ökar. I vått väglag ökar dock olycksrisken med ca 3 gånger på spåriga vägar. Någon

vinter-effekt har man inte kunnat beräkna.

K Mäkelä berättar sedan om hur man mäter bränsleförbrukning. De gör mätningar vid förändringar i gatumiljön, medan Väg- och vattenbyggnads-styrelsen (TVI-l) mäter vid olika vinterväglag och på olika beläggningar.

Mätapparaturen (egen produkt) har kostat 500 000 Mark. Den registrerar

bränslemängd, reslängd, motorns varvtal, motorns temperatur samt luft-temperaturen. Dessutom finns en O,l-kodad variabel för belastning av gaspedalen. Utskrift sker varje sekund. (VTI låter våglängden styra utskriften). Mätetikett via terminal på samma sätt som vår BEDA. De flesta mätningar som gjort är förföljelsemätningar.

Nu har en ny "dator" inköpts från USA. Kostnad 3 000 $. Den har 9

digitala och 9 analoga kanaler. Med lite specialbyggda tillsatser hoppas man mycket på denna. Prospekt på apparaten med hem för utdelning till alla 3 labben på VTI.

M Sistonen berättar om dubbdäck och friktion. Dubbdäcken sliter 3 gånger så mycket vid vått som torrt och i snitt slits 3-;- kg asfalt bort per 100 km per personbil. Vikten hos dubben och hastigheten hos fordonet har stor betydelse för slitaget.

En standardfriktionsmätning görs med snedställt hjul (80) och vid 60 km/h och med spridning av 1 liter vatten/ m2. Man inventerar nya beläggningar och man har då ett krav på att friktionen skall vara större än O,l7. Däck utan textur används för man menar att friktionen annars kan variera beroende på hur slitet däcket är.

Risto Kulmala berättar om en väglagsdetektor. Det är en låda på 10x3x8 cm som finns nedsänkt i kanten av ett hjulspår. Den slits i takt med beläggningen. Den kopplas till deras VVIS. Följande data erhålles: temperatur, relativ fuktighet, vindhastighet, regn, konduktivitet, ytsignal

(om fuktigt), issignal.

Man vet inte riktigt hur de 3 sistnämnda värdena fås fram. Det är tillverkarens hemlighet. Träffsäkerheten har hittills inte varit så stor, men man jobbar med modifierande modeller.

TVl-I vill använda detektorn för att t ex variera hastighetsgränser eller ;styra signaler p g a halka.

Nästa punkt för ossskulle ha varit beläggningsstandard -trafikanteffekter, PMS, men berörda personer var tyvärr bortresta och vi deltog därför i den andra gruppens program om olycksmodeller. Matti Roine berättade mest om hur man med olika statistiska fördelningar förklarar residualsprid-ningen och huvudvägarnas olycksanalys.

För de flesta av oss blev det rysk mat på kvällen på restaurang Troika. Mycket och gott. För en del andra blev det grekisk mat på E1 Greco.

Samma omdöme.

Den 14:e april på :förmiddagen besökte vi Väg- och vattenbyggnads-styrelsen där Olli Penttinen (underhållsbyrån) och Jokkinen

(trafik-ekonom), Ristikartano (korsningsutformning) och Halla deltog.

Olli

Penttinen berättade om vinterväghållning (standardbeskrivning, kvalitets-uppföljning, väglag), beläggningsunderhållets kvalitativa nivå, mätning och värdering av trafikantkostnader, "VVIS".

Vägarna indelas i följande klasser:

ÅDT

Längd

Trafikarbete

km * 96 mrd fordonskm/år 96

ISK

36000 2 körbanor

325

0,4

2,96

12

15 36000 1 215 1,6 3,76 16 I 15000-6000 8 473 11 9,64 39 H 200-1500 30 661 41 6,42 27 III <200 35 110 46 1,31 6

Nybyggnad och drift har lika stor budget. Nybyggnaden kommer dock att öka kraftigt.

Vinterväghållningen har både kvalitets- och kostnadsmål. Hur man bedömer vinterservicenivån framgår av bilaga 1. Om någon av variab-lerna halka, snömängd och jämnhet har låg kvalitet blir totala bedöm-ningen låg kvalitet. Friktionen är den variabel som oftast (70 %) avgör i vilken kvalitetsklass vägen hamnar. Alla vägmästare har friktionsmätare (Digislope). De reser runt må, on, fre ca 8.00-9.00 och klassar vägarna. Detta gör man varje vinter. I urvalet (ca 8 mil) ingår mest större vägar. För bedömning av grusvägars och oljegrusvägars skick finns tabeller i bilaga 2 och 3 och till dessa hör också en fotohandledning. Man har för avsikt att ta fram motsvarande för andra beläggningar. Grusvägarna inspekteras regelbundet sommartid.

Olycksrisken vid olika väglag, temperaturer och underhållningsåtgärd framgår av bilaga 4. Av bilaga 5 framgår hur olycksrisken på isigt väglag ökar då trafikarbetet på detsamma minskar. Oklart vad riskkurva och gränskurva betyder.

Man har även beräknat vad varje satsad FIM i underhåll skall ge trafikanten igen i FIM, se bilaga 6.

Deras "VVIS" demonstrerades. Stora likheter med Sveriges men de har mycket snyggare kartor och i viss mån även figurer. Detsamma gäller för deas som för vår att den inte är användbar för information till allmän-heten i sitt nuvarande skick. Meningen är attvägmästaren skall rappor-tera när man börjar salta.

På eftermiddagen besöktes Helsingfors stad och Virtsalo berättade fram-för allt om vinterväghållningen. Vi fick en hel del information om vilken

utrustning man har (se referens 41) och att man utnyttjar

kombinations-fordon (sandar på vintern och sopar på sommaren). Man har använt elektrisk uppvärmning, men det var inte pålitligt och man har nu gått över till traditionell halkbekämpning. Man saltar Ringvägen, huvudvägar och vissa halkkänsliga platser som broar. En så stor väg som

Mannerheims-vägen saltas ej. Där man saltar måste modden snabbt tas bort. Att man inte får salta eller att det inte får komma upp salt på trottoarer är en gammal statlig regel. Stora väderskillnader i. Helsingfors mellan kusten

och norra delen.

Ett stort problem i Helsingfors är snötippar på land och i vattnet. De är förfulande och kan medföra risk för ansamling av tungmetaller.

En undersökning om kommunala vinterunderhållet (se referens 40) visade att de svagt trafikerade lederna hålls i onödigt gott skick, medan man bör höja standarden på trafikstarka leder. På grund av lagen om ansvar vid olycks-och halkningsfall har halkbekämpning överbetonats i framför allt de största städerna. Om stads- och gatuplaneringshöjningar blir miss-lyckade kan vinterunderhållskostnaderna stiga till det fyra-femdubbla d v 5 till samma storlek som de årliga kapitalkostnaderna. Hälften av kostnaderna för vinterunderhållet är fasta. Genom att utveckla ett samarbete med park, idrott och byggande skulle man kunna spara resurser. Man rekommenderar också att samarbetet med fastighetsägarna ökar. Därefter studerade vi rysk konst från 1905-1930, bl a 2 Gaugin. På kvällen blev det finsk mat för de flesta av oss, Suomalainen Ravintola. Så här skrev vi i besöksboken då vi gick: "Maten bra, personalen mindre bra". Dagen därpå hade vi semester. En del besökte Hvitträsk först medan andra ägnade hela dagen åt Helsingfors. VTT guidade.

Avreste med båt hem mot Sverige kl 18.00.

Alla föreföll nöjda med studieresan. Kanske hade vi önskat oss mer tid på Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. De uttryckte önskemål om ett studie-besök vid VTI, vilket vi lovade arrangera när de hör av sig.

Detta var också ett ypperligt tillfälle att lära känna arbetskamrater lite vid sidan om arbetet, även om alla inte alltid var tillsammans.

STUDIEBESÖK I HELSINGFORS AV PERSONAL FRÅN VTI 13. 4.1988, Onsdag 9.00 - 10.00 10. 11. 11. 12. 13. 14. 14. 15.

Transport från hamnen till VTT:s väg- och trafiklaboratorium i Hagalund

15 - 11.00

Presentation av VTT samt väg- och trafiklaboratoriet.

Viktiga avslutade och pågående projekt i olika

sek-tionerna av väg- och trafiklaboratoriet behandlas. M. Salusjärvi,.AxøLampinenv

Hela gruppen. 00 - llÄ30

Hur ombeläggning påverkar olycksrisken-?gav-Kallberg, L. Beilinson

Hela gruppen. 30 - 12.00

Grupp Carlsson: Stigningsfält, R; Kulmala, K. Pajunen Grupp Öberg: iBränsleförbrukningsmätningar, Mv-Kallio

k Mimi

00 - 13.30

-Lunch

30 - 14.00

Grupp Carlsson; Säkerhet i tätort och GC-leder, L. Leden Grupp Öberg: Friktionsmätningar, M. Sistonen

OO - 14.30

Grupp Carlsson: Gatudatabanksystem, M. Roine Grupp Öberg: Väglagsdetektorer, R. Kulmala

30 - 15.00

Grupp Carlsson: Olycksmodeller, M. Roine, R. Kulmala

Grupp " \rg:

elägg Ingsstangar

e tra 'kanteff

xivPMS

A . ñauÃgå'eg/å .Ng/:ä

'

W

00 e 16.00

14. 4.19881 Torsdag 9.00 -11. 13. 15. 11.00 Väg- och vattenbyggnadstyrelse:

Grupp Carlsson: Trafiksäkerhetsfrågor, M. Ojajärvi

(Tra-fikbyrån)

Grupp Öberg: Vinterväghållning, beläggningsstandard -trafikanteffekter, korsningsutformning, Penttinen

(Underhållsbyrån), Tevajärvi (FoU-byrån), Ristikartano

(Vägplaneringsbyrån)

OO - 12.30 Lunch

OO - 15.00

Helsingfors stad:

Grupp Carlsson: Trafiksäkerhetsfrågor, Stadsplanerings-verket, M. Pihlaja

Grupp Öberg: Vinterväghållning, Underhållsbyrån, H.

Virtasalo

4.1988, Fredag Valfritt program: Rundtur i Helsingfors

Besök på Hvitträsk (Gezelius, Lindgrens och Saarinens hem i jugendstil)

:4 g : Wkswwémrm.w:HUD: ; : : i i :

iZ'AMMJLiALTFWTMWmMiMCQ i : i ;

_ ' _ ;games : : : ; i_ ; ;

.96

M: i ' '

; ga

awagi Mugimlwafg . Å ' ' ; i

low

A' ng ) : km

.am '

'kämckul'gii'i'

*

W'T-m.wg1w(3[* '

'"

'

| V_ . ä r i g

11

'Fable/HL

'Hoi

L- åQâÄ/Lfâzäth VÄ

Ok

i Q [ i.WOJ§ HÃLLO§.

5 i T ?Mi/Ck

5"_ ?roswkfc LEVÖÃMKQQMÄÅ'WWOBS här '. chosw Sävwhcü)

h_ w.

w... .-i . N....

Vic: W ?av/WWM°acyx'vaWB*rMW» ; .

' Åk_

if ' .: M* 5%: : i:

:ull: :Use-w;

_{?st-044m; 19:36; : i i i i: i :'}

;LNSLâ/KAM : : i : i ; : 2%:

.i :2; :;.;;1.;e:w

_{Lem-Må: :: i ' ' : . .}

i:ii:i":i""iiji*

_{i i i ÖÖ ; j" 5}

i ;git mami:;;::;:_z*a"2 ST : : : j_ : ; : ; : : i : i_ "år

Ds: :Twi w: Jirç'TQAH-iVVV/VMMÖAJWCWMM-á * : i

w; :Kom ;M mwww AMQWMM * ' '

- . a u . 1 n a x . . n c . c 4 . sr a

, . i i

momr

i i j .

_{. : i i : L ' i 27::}

[5 j :Mal/mm w...

G1

g:

muQA

. ."f

E

f ds.va

mä_ G :LC/L:- r

:ga: :gm-lån) i ' i ' :kr i'

. ;wmçéçsåâw :www i (mm: i :vä-g

:

. . .

_{?i " :' ' ' ' ' '}

_ae»

. -,

.

_.

. . ...w ...M..,..._._.. ' I ... ..M--w»4.,> -..k .

INNEHÅLLSFÖRTECKNING in? El* T 5§Å7?ik' 35% ?457% AHGHC ?fi FÖRORD

DEL A. SAMMANDRAG OCH SLUTSATSER AV ALLA DELUNDERSOKNINGAR 1. SLUTSATSER

1.1 Underhållet på basen av trafikanternas åsikter, trafiksäkerhet och ekonomi

1.2 Övriga slutsatser i anslutning till underhållet

2.

BEHOVET AV JUSTERING AV UNDERHÅLLETS

KVALITETS-NIVÄ PÅ BASEN AV ALLA DELUNDERSOKNINGAR

DEL B. RESUMEER AV DELUNDERSÖKNINGARNA

3. FÖRTECKNING ÖVER UNDERSÖKNINGSRAPPORTERNA 4. FÖRUNDERSÖKNINGSRAPPORTERNA

4.1 Sammandrag, rapportens pärmblad

4.2 Trafikanternas förväntningar, rapportens pärmblad 4.3 Trafikanternas kostnader, rapportens pärmblad 4.4 Underhållsprestationer och kostnadsstruktur,

rapportens pärmblad

4.5 Vägarnas nuvarande skötselnivå, rapportens pärmblad

4.6 Underhåll och trafiksäkerhet, rapportens pärmblad

4.7 Resumé av sammandragsrapporten

4.8 Studium av underhållets nivå och kvalitetskriterier S. TRAFIKANTERNAS SYNPUNKTER PÅ VÄGNÄTETS UNDERHÅLL

5.1

Rapportens pärmblad

m §

737 ;v'ffäf 4/'

5.2 Resumé

5.3 Slutledningar

6. UNDERHÅLL OCH TRAFIKARBETE I OLIKA FÖRHÅLLANDEN

?X i) m fn_ g_ v- 77." H ch; ;3 I V 6.1 Rapportens pärmblad ; 6.2 Resumé

7.

VINTERSKÖTSEL, PROVVÄGSUNDERSÖKNING

. ' 'Twe T$+323§ b/ 7.1 Rapportens pärmblad ' 1 7.2 Resumé 7.3 Granskning av resultaten

Ma

Ur

ZZ

30

8.

INVERKAN AV VINTERUNDERRÃLLETS KVALITETSNIVÃ

PÅ TRAFIKANTERNAS.OCH VAGHÅLLARENS KOSTNADER

8.1

Rapportens pärmblad

f/ä

F%fwf§ç ?

8.2 Resumé '

8.3 Slutsatser

97 SOMMARSKOTSEL, RAPPORT NR 1 #øøw;%;g§rwñü.;y ,riff

9.1

Rapportens pärmb'

4

'

så

*""

7

9.2 _MM_S g

10. MÄTNING AV UNDERHÅLLSNIVÄN PÅ VÄGAR

10.1 Rapportens pärmblad ' v3: :ffift; gb/ 10.2 Resumé

11.

INVBRKAN AV BELÄGGNINGENS KVALITETSNIVÃ

PÅ TRêFIKANTERNAS OCH VAGHÅLLARENS KOSTNADER,

GRUSVAGAR '

2

\/

11.1 Rapportens pärmblad - a

11.2 Resumé

12.

INVERKAN AV BELÄGGNINGENS KVALITETSNIVÅ

PÅ TRAFIKANTERNAS OCH VAGHÅLtARBNS KOSTNADER,

LATT- OCH PERMANENTBELAGDA VAGAR_. repa_{,- /f} 1,,7igw,ç_{;li-(7! Q ,1= :J x} 12.1 Rapportens pärmblad , 12.2 Slutsatser, vägar med lättbeläggning

12.3 Slutsatser, permanentbelagda vägar 13- UNDERHÅLLSÃTGÄRDER OCH TRAFIKSÄKBRHET

13.1 Rapportens pärmblad .«,H ::§v_2s á

13.2

Resumé

A .

' "q

"" M

;

13.3 Slutledning (,§um%gh4;d, ;i ,hgwqg;) 13.31 Typiska trafiksäkerhetsproblem i anslutning '>

till underhållet.

13.32 Möjligheter att förbättra trafiksäkerheten genom underhållsåtgärder

14.

VÄDERLEK, UNDERHÅLLSNIVÃ OCH KÖRBETEENDE

14.1 Slutrapportens pärmblad inlåifJJ$êl :w 'inli:v. 14.2 Resumé av slutrapporten ***7* $ & 56 **1 *?

ä^3:?5"

' :4:06: Uwe/Låqu :w www www '

i ' ' i : i ?SMMMCQWQ' i j ; _

; .Mi j' :Ms mawçpskáxs j Mage/wd/AWW j ' _ ?e

; .iriz ; .Me/_(st :LM WW? j \ : ; : . ' V : j

: ' ^ i .' j

_{Haku J GQAÃA...'érwJM+-M WWW' ' *i*}

. . a . . . . .

BE DU HN IN GS SK AL A FU R VÃG AR NA S VI NT ER SE RV ICEN IV Å

Kva

li

te

ts

m.

vá'

m/

a.

Va ri ab el I H A L K A -fr ik ti onsvär de -be sk ri vn in g av väg yt an

0,

00

-.

0,

15

0,

15

-.

0,

25

bl ixt ha lka el le r to rr pa ck ad is el le r an na rs myc ke t ha lt snö

0,

25

-

0,

35

gr ov pa ck ad is elle r sn ö vi d köl d

0,

55

..

0,

45

ba roc h' våt , elle r pack ad sn öme ll an

sp

år

en

0,

45

-1,

00

ba roc h torr II SNOM ÅN GD köl ds nö bl id sn ö sör ja sn ödri vo r :> 50 mm 2> 40 nm :730 nm f E S Omm fg ll lnm 5 3 0 m sn öd rivo rn a st räc ke r si g öve r he la väg en el le r de t ha r an ho pa t si g rät t myc ke tsn ö

på

kör

ba

na

ns

ka

nt

er

,

kör ha st ig he te n be höve r

på

si

na

st

äl

le

n

sän

ka

s

på

si

na

hål

l

ka

n

kör

svår

ig

he

te

r

för

e-ko mm a, bi le n ka n fa st na i sn öd ri va n 5 3 0 0 1 0 5 2 00 1 0 sn öd ri vo rn a st räc ke r

si

g

på

si

na

st

äl

le

n

öve rkör fäl te t m m ka n re da n no og as sän ka kör ha st ig hete n 5 1 0 1 1 1 1 1 sn öd ri vorn as tr äc ke r. si gpå si na stäl le n ti ll 1, 5m avs tån d från ka nt li njen el le r be läg gn in gens ka nt , kör ha st ighe te n be -höve r i al lm änhe t in te s än k a s II I JÄM NH ET -spår -övr ig a oj äm nh et er :3 U mn .5 :3 0 mn

ri

kl

ig

t

me

d

sl

ag

hål

i de n pa ck ad e sn ön eve nt ue ll t tr ös ke l-el le r st ör an de li kn an de gr op ar , ma n gr op ig he t, kör ha st ig

-be

höve

r

sän

ka

ha

st

ig

-he

te

n

be

höve

r

på

si

na

he te n oc h se up p för st äl le n sän ka s oj äm na st äl le n de n pa ck ad e sn ön myc ke t ojäm n, S 2 0 mn de n pa ck ad e sn ön jäm n, eve nt ue ll a oj äm nh et er st ör in te kör ni ng en jus t al ls .5 ;1 0 um rän de rn a av pa ck ad

sn

ö

på

de

n

väg

de

l

so

m

an vän ds av fo rd on en i; 10 mm tj oc ka

T?) Mao, a. {

_ 1i , n a i va . . . , 0 5 4 5 4 4 * d u n o w' t h -W v-wW W r m n . ., . . . . . J M M a a m --. M -.

'tuilâtcödxziw

KLASSIFICERING AV GRUSVÃGARNAS SKICK Klass 1

Vägen är på flera ställen deformerad i tvärled. Ytan är ojämn på grund av gropar, korrugeringar och upprivningar. På vägen förekommer sättningar och upphöjningar som man inte kan väja för. Vägen dammar rikligt. Vägens yta kräver oavbruten

uppmärksamhet vid körning och körhastigheten måste ofta

ändras.

0jämnhetstalet : 400 cm/km. Klass 2

Vägen kan ha deformerats i tvärled. Korrugeringar kan ; förekomma. Ställen med sättningar eller upphöjningar angivna med varningsmärken förekommer. Vägen dammarmåttligt.

Körhastigheten måste sänkas ibland.

Ojämnhetstalet 361-400 cm/km. Klass 3

Vägens yta har i allmänhet behållit sin form och är till största

delen jämn och fast. Mindre gropar och andra ojämnheter kan förekomma fläckvis. Vägen dammar i någon mån. Gropar och andra ojämnheter kan man väja för eller så är de av sådan beskaffenhet att man inte behöver sänkakörhastigheten. Vid omkörning eller möte eller motsvarande förhållanden kan en sänkning av kör-hastigheten vara aktuell. '

Ojämnhetstalet 321-360 cm/km. Klass 4

Vägens yta har i allmänhet behållit sin form och är jämn och fast. Enstaka gropar kan förekomma. Dammbildning kan inte observeras. Körhastigheten behöver inte sänkas på grund av ojämnheter.

0jämnhetstalet 281-320 cm/km. Klass 5

Vägens yta har behållit sin form och är mycket jämn och fast.

Eventuella ojämnheter inverkar inte på körbekvämligheten. Ojämnhetstalet g 280 cm/km.

Grusvägens skick bestäms med hjälp av en S-klassig fotografistandard (TVH 743921). Vidstående verbala beskrivningar ansluter sig till standarden. Vägen bedöms i en kilometers sträckor genom att åt varje sträcka ge vitsordet i...5. Man kan med hjälp av

registeringsblanketten utreda fördelningen, medelvärdet och standardavvikelsen -för vägens skick. En på bedömning baserad bestämning av vägens skick kan kontrolleras och kompletteras genom att mäta vägytans ojämnhete-tal e (cm/km).

'äålioöojb

KLASSIFICERING AV OLJEGRUSBELÃGGNINGARNAS SKICK Klass'1

- beläggningen genomsliten på flera ställen och över lag svårt skadad, undergrunden kan vid de skadade ställena skjuta upp

till ytan '

- beläggningsskadorna Förorsakas i allmänhet av dålig bärighet, deformationerna kan vara 5-10 cm

- ojämnhetstalet »300 cm/km

Klass 2

- rikligt med potthål i beläggningen och beläggningen ställvis genomsliten

- de av tjäle och dålig bärkraft Förorsakade skadorna och deformationerna ställvisa (3-5 cm)

- ojämnhetstalet 261-300 cm/km Klass 3 °

- potthål förekommer allmänt här och där

-- tydlig slitage eller sättning i beläggningen invid spåren

(15-30 mm)

- ojämnhetstalet 221-260 cm/km Klass 4

' - potthål förekommer inte (i allmänhet)

- slitage eller lindrig sättning i beläggningen invid spåren

(5-15 mm)

- ojämnhetstalet 181-220 cm/km Klass 5

- potthål förekommer inte

-- endast lindrig slitage i beläggningen (mindre än 5 mm)

- ojämnhetstalet S 180 cm/km

Oljegrusbeläggningens skick bestäms medhjälp av en 5-klassig foto-grafistandard (TVH 743920). Vidstående verbala beskrivningar anslu-ter sig till standarden. Vägen bedöms i en kilometers eller vid behov i 100 meters sträckor genom att åt varje sträcka ge vitsordet 1...5. Man kan med hjälp av registeringsblanketten utreda Fördel-ningen, medelvärdet och standardavvikelsen För vägens skick. En på bedömning baserad bestämning av vägens skick kan kontrolleras och kompletteras genom abtêmäta vägytans ojämnhetstal e (cm/km).

,..wv\-: _

A-003030le 70

m. .fun nw/:epmzasuuo

w>10 .Ton mnemoneuuo

' v-V l w" ' 0 ; m r ! K ul . T CK J H O I K G K U A

H

0

.

m

m

m

VÃB

'L

A

5

O

L

Y

C

K

S

R

W

K

Q

O

//

owm

ág

w

Kuvc

n

20

F o o t e lde n o m e t t o m uua r l s k l

Jo

ke

l

Ip

a

n

k

o

m

AM

D/

2A

\_,

^,i

§;,

m

K

U

V

G

2

1

.

Mul de n ul o l e t m te lc ie n o m a t t o r wue r l s k l Ic mp ot l la n Jo ka l ln nuk co n Io rr po tH on v a 'I 52 52 IK ul va ? o m Ub br ka vår E s m p r vwm o á [ H m sus

-...

1.3

25c

h

IK ul va Q So hJ o D Ma rk o [1 Lum l PL um l :4 06 1: 3

.

I]

Ic

a

L N _ l. i! I -_ J_ -_ l 9. 9. V l i s J. 1 a I_ O

03:03:..

'5V.._'5 EES?v Q

MID!! iwnemmnwm

A 1 I ONODVON'-O ..|...

:

l GNOU?ON_O

-I

-I

la

gt

n

g

Lo np ot l lo . T e um ññwa üvu

K

uvo

2

2

Po

ot

al

de

ñ

on

ne

tt

om

uus

r'

ls

kl

_I

pm

po

tl

la

n

Jo

'

II

uk

ko

ud

en

to

rj

un

no

n

ut

k

o

m

S A O O M N L NS E] Hl ek oltus : Lo np ot l lo

K

uvo

2

3

Mul da n gl el st en te ld en on na tt om uua rl sk l Io mpot ll on Jo ll ukkc ud en to rj un non muk aa n 'U' .-I SA L' G' Uc v I S a l m a

9

EI

.g

od

a

h

_

IJ

Mm

m'

UM

DáR

'ác

AL

LS

;7

3,

2%

\

www-. . -4 .. .m m« J . S2 1 52 P IS uo lcus UE l to r] [I EI to rp UH leko lt us r

a

m

m

,

[1

Ei

to

rp

I; -N_{_} I 2 1 _ _ L . _ l 9. l_ 9. i D 1_ O ÅlLaaSoL

1%th ;mnemmzmao

I 1 DNODVON-D 1 1 ONODTON_O

Lc

mp

ot

l

lo

Té

.M

732

7;

Ä

*n

u

2:;

*FE

-'U

wx0[0°ngM/1epnnwogqeuuo

wwsrasaano

mun

ne

n)

;

TR

A'

Ft

Ko

L'

tC

KS

RA

SK

GR

UÅ

vn

)

uc

u'

ns

Rs

/Äj

uzg

O

A

V

C

M

S

W

S

K

Q

M

/

:

D

um

AV

?

R

i

c

h

m

a

n

'P

Å'

m

g

U

åa

wüñ

K

uva

2

6

Ja

ck

el

in

o

m

n

e

t

t

o

m

uus

r

i

s

k

i

/

s

uo

r

i

t

e

o

s

uus

.

i

Ka

ik

ki

g

l

.

t

i

e

t

/

lo

mp

ot

il

c,

ta

lvi

1

9

8

4

-8

5

Ul

ti

ms

cd

ar

J

m

m

.

_9

,8

45

'

Ri

sk

ik

cl

gr

c

CT

>=

=

-I

D

g

n

n

g

a

x

'

W

\ : ( a Är a j uwzd " .. .0 .8 45

åa

jo

kc

gr

o

(T

>=

=

-1

3

.3=

2.

97

x

<

--\

\

Ruuua

au.

-0

.9

02

-.\

Ri

sk

ik

qg

ro

CT

<

-1

3

g=

41

.3

1<

--\

'1

aÃus

ag

o&

u'

Ä

1

'0

.9

02

f'h

ojc

1l<

c:1

Lch

'c:

.|

CT

<

-1

3

g=

=

4.

05

x

'*

..

..

..

20

LO /0 C:) U o RR A 'D G L in .) A V A A M m G T

__-,-%--LD

30

40

Z

Gj

os

uo

rl

tt

ee

st

o

ja

ck

el

il

lo

D

éL

éU

(

%

)

A

0

T

R

A

V

§W

'P

Å

un

s

uÅn

g

n

.

%Mâ§

*W*

_Ab

051an

éww

OS

_ r . .

ältanng

A

29

23

1,1

*DLWMWW

U RAUS _1,1

xTASAUS

_

vbwkxmáulzxáu

.

C

₂₄

_1,0

₌

_TALVI-KP

CD m 3

å??

0 0- SVVL _

3 X A

YulO F_ 3,8

2,3

i 1

MMEQWPM

;m

_{_}

IUKKAUDEN B

YUÄO

7'1

5'6

-

_{?a'zHiLLK;uoc-z mama}

4 _{_FP/xrlCAp'IêçNFi torra/kps,} F _{' weemzwc, OCH} , UNDGRHÃLLE'?!

*46-2-C '

5,5

' 6,6

6,5

bmw-o u: www:

'i _{" _lCon/Dl7cow #15365 'FÅ/0:1}

f. ..

MVM/(WE MM.

ksAza

*1,5

'1,9

Msgmm

.;

_{,__,}

ÄN EQÅWicthc]

*

'

i

*

.

:

_{:_}

_v-

_a

\ALLYSTEEN

J

i;

_{60mm MW ,}

JNNOSTUS

1,6

2,0

1,7

_KES'Ä-KP

å_

.

.

_{__ TIENKÄYTTÄÄN Hmmm'}

C

1,2

1,6

1,4

_?5

SÄÄSTÖLENJÅKUNNOSSAPI-DONUSÄKUSTANNUSTEN

SUH-ii-

_--

_'

_{' "" DE, KUN TTEN KUNTOA}

påäkaupunkiseutu

Kuva 1. Kunnossapitoalueet, A, B ja C sekä pääkau-punkiseutu;