Lördag 30 april 1988

616

JJB

623

AUKTIONSNUMMER

Tobakskungen sid 52

stiftelsernas gåvor sid 54

Arkeolog polletter sid 57

Provmyntet

^1/2

öre kl1625 sid 58

MYNTAUKTION Lördag 30 april 1988

Antoninus Pius Aureus

då vi bl.a. erbjuder:

Gustav Vasa

•h daler 1534. RRRR

VISNING

Olof Skötkonung

Mm. Thregr. RR

MALMÖ, Eng elbrektsgatan 7 den 16 april kl 10.00 - 16 .00

STOCKHOLM, Reg erin gsgatan 19, 1tr.

d en 29 april kl 08 .3 0 - 18.00

Ill ustrerad auktionskata log 25:-, postgiro 65 4-4.

Vi mottager nu inlämningar till kommande kvalitetsauktion. Vid större inl ämningar ka n särskilda villkor tillämpas efter överenskommelse.

AU KTIONJVERKET /1

L___ MYNT f

AB STOCKHOLMS AUKTIONSVERK

IAKOIISCA J,\N lO. BOX lo2So. lOJ 25 STOCKIIOI.iv1. TEL 08-1-12-1·10.

l :\CI·I HI{I·KI~~.XI'M-! 7. 211 ~~~1AL~1Ö r1::1.. 040·11202n

ORGAN FÖR SVENSKA NUMISMATISKA

FÖRENINGEN Östermalmsgatan 81

114 50 Stockholm Telefon 08-667 55 98 (tisdag-fredag kl 10.00-13.00)

Svensk Numismatisk Tidskrift:

Postgiro 15 00 07-3 Bankgiro 219-0502 Svenska Handelsbanken

SNT utkommer den l i månaderna februari-maj och

september-december Prenumeration: helår 100:-

ANSVARIG UTGIVARE Ian Wischn REDAKTION

Hans Franzen Madeleine Grcijer (program, föreningar,

aktuella auktioner) Torbjörn Sundquist (annonsering)

Manuskriptgranskning

· Lars O. Lagerqvist Redaktionssekreterare:

Margareta Klasen (adress och telefon se ovan!)

ANNONSER Bokning

Telefon 08-667 55 98 (kl 10-13) A nnonspriser:

2 sidor (mittuppslag) 2:a omslagssidan omslagets 4:c sida l/ l sida (151X214 mm) 2/3 sida (99X214 mm) l/2sida(l51XI05 mm) 1/3 sida (47X2J4 mm) 1/4 sida (72X105 mm) 1/6 sida (47Xl05 mm) 1/ 12 sida (47X50 mm)

Sista materia/dag:

2 000:- 1450:- 1800:- 1200:-

850:- 650:- 450:- 350:- 250:- 150:-

Den J :a i månaden före utgivning Heloriginal alt.

manus och gärna skiss.

Sändes till SNT, adress cnl. ovan.

Annonser som ej är förenliga med SNF:s, FIDEM:s och

AINP:setik kommer arr avböjas

Tryck: Ordfront, Stockholm 19!!8 ISSN 0283-071X

Vårprogrammet 1988

Om ej annat anges, hålls mötena kll8.30 på Sandhamnsgatan 50 A (Riks- antikvarieämbetets lokaler, tag buss nr 41 till Rökubbsgatan eller T-bana till Gärdet).

April 13 Anders Frösell beränar om polletter på Kungens Brage och Edsviken.

25-26 Vårauktionen i Statens historiska museer.

Maj 14-15 Arsmöte i Kalmar.

Arsmötesprogram 14-15 maj

Lördag kl. 13.30 Vi samlas på hotell Witt och går till en visning av Kro- nanutställningen.

16.00 Arsmöte på hotell Witt.

Föredrag av Lars O. Lagerqvist om "Dukater och du- katvärden vid tiden för Kronans undergång".Han blir också vår guide på utställningen.

19.00 Supe på hotell Witt.

Söndag Utflykt till Eketorps fornborg på Öland.

Lunch på hotell Witt.

Priser och kommunikationer:

Rum är rcservemde på hotell Witt, men måste avbeställas senast en månad innan, varför anmälan till kansliet måste ske senast den 8 april.

Pris: Dubbelrum inklusive supe och frukost 350:- Dubbelrum inklusive supe och lunch söndag 448:-

Enkelrum inklusive supe och frukost 440:-

Enkelrum inklusive supe och lunch söndag 480:- Endast supe (salladsbord, förrätt, varmrätt, öl eller vatten, kaffe) 150:-

Enda'lt lunch 75:-

Tåg från Stockholm avgår 6.06 och är framme 12.35. Pris 550:- t/r.

Flyg från Arlanda avgår 8:15 och är framme 9.05. Pris 755:- t/r.

Med flyget får sambo, hustru eller barn medfölja för 200:-.

Flyget åter på söndag avgår 20.30.

Svensk medaljkonst

Kungl. Myntkabinettet ställde un- der tiden 10-20 mars 1988 ut 64 medaljer av 23 svenska konstnärer som deltog i den internationella medaljutställningen (Fl DEM) i Colorado Springs, U.S.A. (Se här- om föregående nummer av SNT).

Ett urval av de utställda medaljerna har inte kunnat visas; dessa är ut- märkta i katalogen med asterisk *) och ersatta med fotografier. Dessa medaljer deltar i en vandringsut- ställning som pågår i ett års tid och

skall visas i fem olika konstmuseer i U.S.A.

Villkoren för att få delta i utställ- ningen var följande:

• att medaljen har producerats 1980 eller senare,

• att medaljen inte har varit utställd tidigare vid någon F.I.D.E.M ut- ställning,

• att medaljens diameter inte över- stiger 20 cm.

Utställningen ägde rum i Kungl.

Myntkabinettets medaljsal, Stock- holm.

51

Tobakskungen

Av Bertil Wrem

Inge Rudbeck, "Tobakskungen"

( 1633-1718 ), hörde till de stilla i landet. Han gick ej till eftervärlden vare sig genom framstående veten- skapliga prestationer eller genom att bekläda höga poster. Lika litet kan man följa hans levnadsbana ge- nom domstolsförhandlingar och dylikt. Hans beröm grundar sig helt enkelt på att han tyckte om en god pipa tobak i gott sällskap och det är just därigenom hans minne är beva- rat.

Inge Jacobi Rudbeckius föddes år 1633 som son till rektom för tri- vialskolan i Stockholm Jacob Rud- beckius och dennes hustru Gertrud Andersdotter. Hans farfar var bis- kopen i Västerås Johannes Rud- beekius och följaktligen var han ku- sin till Olof Rudbeck d.ä.

l likhet med flera av släkten R ud- beck sökte han en framtid i teolo- gien, och synes efter sin inskrivning som studerande av Stockholms na- tion den 28/6 1655 ha skött sina studier rätt väl. Till någon examen ledde de dock ej. I stället återfinnes han år 1665 som apologis! i Uppsa- la trivialskola, vilken var underord- nad Uppsala domkapitel, där hans kusin Nils Rudbeck hade säte. Ti- teln apologist, vilket kan översättas med räknemästare, torde i dag un- gefär motsvara mellanstadielärare.

Från denna befattning hade han 1674 övergått i en annan tjänst, först som slottsskrivare 1675, sena- re som stadsskrivare 1676, allt i Uppsala. Sedan förlorar vi hans spår. Han dör 1718.

B.E. Hildebrand förmedlar, stödd på uppgifter från greve Carl Wrede och Olof Rudbeck d.ä.

(Hild. 1860, s. 93), bilden av en skäligen bekvämlig och sällskaplig person, helst med tobakspipan i hand. Han hade av vännerna be- gåvats med benämningen Tobaks- kungen. Som ett skämt hade dessa planerat en kröningsceremoni, för- enad med utdelning av krönings- penningar i papp. Emellenid tog Karl XI, som fått vetskap om tillta- get, anstöt och han "lät giva en skra- 52

Medaljen äl'er lngeRudbeck. Uppsala Uni1•ersitets Mymkabineu. Diametero2 mm.

pa åt ungdomen för dess gäckeri med en så hög akt som en konungs kröning och befallte att penningar- na skulle förstöras?' l denna tid av envälde var det ej lämpligt att skämta med konungsliga ting. Någ- ra pappexemplar är veterligen ej bekanta, men Hildebrand uppger att ett exemplar i silver skulle finnas i Sveriges Riksbanks samling. För egen del har jag sett två exemplar, bägge gjutna i en grå metall, förva-

rade dels i Kungliga myntkabinet- tet, dels i Uppsala universitets myntkabinett.

Enligt vänligt meddelande av förste antik-varie Tarnäs Sarkåny finns det mycket riktigt ett exem- plar i ( låghaltigt) silver i riksbanks- samlingen (sedan länge deponerad i Kungl myntkabinettet). I Kungl myntkabinettet finns två exemplar i en obestämd bly/tenn-legering, varav det ena är en kopia (Hyckert,

I, s 122 ). Det finns dessutom en an- teckning som skulle kunna tolkas som om ytterligare ett exemplar en gång funnits i sistnämnda samling.

Kanske det en gång bytts med Upp- sala-kabinettet?

Medaljen visar en krönt, något korpulent man, av allt att döma In- ge Rudbeck, med krona, glob, svärd och nyckel. En hand räcker honom genom en lucka en knippa kritpipor. Texten SCEPTRUM NEC SPERNERE FAS EST kan tolkas som: Man bör ej förakta spi- ran.

Frånsidan visar ett hus med tom vilande på fyra tobakspipor. Mitt under huset ligger en tobaksrulle.

Texten FULCRUM ET ROBUR CIVITATIS kan översättas med:

Statens stöd och styrka.

storleken är 62 mm och vikten på det gjutna Uppsalaexemplaret 57 gram.

Att exakt tidfästa denna "krö- ningspenning'' är svårt. sagesman- nen greve Carl Wrede ( 1673- 1701) kom till Uppsala som 12- åring 1685, då han fick hedersupp- draget som Rector lllustris vid Uni- versitetet. Sedermera, 1696, blev han kammarherre vid hovet och ingick jämte Elias Brcnner m.fl.

samma år i Karl Xl:s ''kungliga kommitte" med uppgift att ordna den kungliga myntsamlingen. Ej osannolikt synes mig att konungen genom just Wrcde fick kännedom om den famösa medaljen, och att denna således skulle ha tillkommit något av åren kring 1690.

Uppgifter om ytterligare kända exemplar mottas under SNT:s adress.

J\tliH i City

PEO Mynt

& Frimärken

Med stor sortering av Mynt • Scdlar • Medaljer

Frimärken • Vykort Aktiebrev • Tillbehör Drottningg. 19. Box 16245 103 25 STOCKHOLM

TeiOS-211210

Litterawr

Hildebrand, B. E.: Minnespenning- ar öfver enskilda svenska män och qvinnor. Stockholm 1860.

Hyckcrt, B.E.: Minnespenningar öfver enskilda svenska män och kvinnor. Numismatiska Meddelan- den XVII: l. Stockholm 1906.

Nya mynt

har alltid väckt förargelse, det tycks vara ett axiom. Så länge det funnits en dagspress värd namnet har det kommit insändare som framhåller hur fult det nya är (och hur mycket bättre det gamla var). Vid myntre- formen 1873, då kronan indelad i 100 öre infördes, slog man först de nya guldmynten och smärre valörer dröjde, till köpmännens och all- mänhetens förtvivlan. 1874 börja- de det lätta. Om de nya bronsmyn- ten med Oskar ll:s monogram skrev man så här:

Nytt skiljemynt af brons har nu börjat komma ut i rörelsen. Det är bra ~mått - men detta är ju en lätt- nad. Myntet är på ena sidan försedt med valören, ånalet och 3 kronor, på den andra med konungens namnchiffer och valspråk. Den, som icke kan läsa det krångliga anglosaxiska O"et. blir okunnig om h vad lands mynt han får, ty att det är svenskt står icke utsart. Deri·

genom att myntet är af mörk bronsfärg förekommes all förvexling med kron- styckena.

Skämttidningen Kasper, icke si1 synnerligen rojalistisk, tyckte så om sidan med monogrammet:

Våm smakfulla skiljemynr

Till dt nro slantarna har mon bestämd! haft en ful skallxlgge till modelL

Visste du att .. .

7 •

... Augustdar är ett guldmynt, den sachsiska motsvarigheten till den ursprungligen från Spanien härrö- rande franska louisd'or (spanska:

pistale eller dubbel escudo från slu- tet av 1500-talet) och att den fick sitt namn efter kurfurst Fredrik Au- gust Il av Sacbsen och utgavs

1752-54 och 1777-1845?

... Mittelaugustdar är namnet på de imitationer av de sachsiska myn- ten till lägre halt (drygt 4 i st f 6 g guld) som Fredrik den store av Preussen utgav 1758-60 på grund av sin finansiella nöd under 7-års- kriget?

... och att Neue Augustdar är Fred- riks ännu sämre efterföljare 1761- 62 till dessa imitationer med till sist bara 7 karat guld och till ett antal av nära 3 miljoner stycken och ett kop- paraktigt utseende?

... och att Fredrik också förfalska- de svensk-pommerska silvermynt, främst de lägre valörerna, under samma krig?

... och att vi svarade med "samma mynt'' genom att imitera de bran- denburgsk-preussiska mynten?

. .. och att halten silver hela tiden sänktes och förorsakade svår infla- tion?

53

Gåvor från de numismatiska stiftelserna till Kungl Myntkabinettet under 1986

Av Ulla Westermark och Elsa Lindberger

SVEN SVENSSONS STIFTELSE Stiftelsen överlämnar varje år vär- defulla gåvor av mynt, medaljer, sedlar och andra föremål med nu- mismatisk anknytning till Kungl Myntkabinettet (nedan KMK).

Här nedan lämnas en redogörelse för ett urval av de mynt som skänkts under 1986.

Antiken

l. Sicilien, Katana, litra ca 464- 450 f.Kr. 0.71 g

2. Sicilien, Leontini, dionkion ca 450 f.Kr. 0.11 g

3. Troas, Kebren, diobol, 400-talet f.Kr. 1.01 g

4. Troas, Kebren, obol, 400-talet f.Kr. 0.51 g

5. Jonien, obekant myntort, 500- talet f.Kr. 0.59 g

Förvärvade från S. Bakos, Stockholm. lnv.nr 101 402.

l myntkabinettets samling av an- tika mynt är småvalörerna i silver

·sparsamt företrädda. Småmynt har tidigare inte samlats och tillvarata- gits med samma intresse som de större mynten. Troligt är att de dessutom gått förlorade i större omfattning än de högre valörerna.

Det är glädjande att dessa fem väl- bevarade och tämligen sällsynta småmynt kunnat förvärvas.

Småvalörerna i Katana har be- handlats av C. Boehringer i Procee- dings of the 9th international Con- gress of Numismatics, Berne 1979 ( 1982 ). Vår lit ra (nr l) hör till den första av fem serier. På åtsidan ses ett silenhuvud md hästöron, på frånsidan en ornamentalt utformad blixt, en symbol för Zeus. Litran (=l/5 drachm), som på ~icilien är vanligare än obolen (=l /6 drachm ), delas i tolv onkiai. To m den minsta enheten, onkia, finns som präglat mynt i Katana (vikt 0.06-0.08 g). Flera andra städer på Sicilien präglade också mycket små silvcrvalörer. Nr 2 är ett sådant mini-mynt från Leontini. De två punktema på frånsidan är en värde-

54

beteckning för 2 onkiai=l/6 litra.

Inskriften LE med grekiska bokstä- ver är skriven retrograd (bakvänd).

På åtsidan ses ett lejonhuvud, en symbol för guden Apollon, som var Leontinis huvudgud. Förstoringar- na visar att dessa myntbilder liksom de följande är mycket skickligt gra- verade trots det ytterst ringa fomla- tet. De minsta silvervalörerna ersat- tes efter c 400 f.Kr. av bronsmynt som då började präglas på många håll.

De tre övriga mynten (3-5) är från Mindre Asien. Kebren i pro- vinsen T roas har som bildtyp en vä- dur, ett djur som är förknippat med kabirerna. Deras kult var vida spridd. Kebrens mynt är sällsynta, särskilt den mindre valören (nr 4 ).

Inskriften KEB är här fullt läsbar.

Nr 5 bar ingen inskrift. Attributio- nen till Jonien är osäker och mynt- orten obekant. Åtsidan visar ett le- jonskinn, sett framifrån. Frånsidan har en mycket ovanlig bildtyp, en skorpion.

6-11. Nordgrekiska bronsmynt ca 400-350 f.Kr.

6. Makedonien, Chalkidiska för- bundet

7. Makedonien, Bottike 8. Makedonien, Amfipolis 9. Makedonien, Tragilos lO. Thrakien, Orthagaria Il. Thrakien, Maroneia

12. Baktrien, Euthydemos ca 230-190 f.Kr. Diehalkon Förvärvade från S. Bakos, Stockholm. Inv.nr 101 343

Bland Svenssons gåvor 1985 (SNT 9/10 1986, s. 264-66) be- skrevs som nr 5 ett bronsmynt från den makedonska staden Skione.

De nu förvärvade mynten 6-11 hör till samma kategori tidiga nord- grekiska bronsmynt. 6- 7 har som synes samma bildtyper: på åtsidan den lagerkransade Apollon, på frånsidan en kithara, men inskrif- terna skiljer de bägge mynten åt.

Chalkidier och botiaier var grannar på halvön Chalkidike. Säkert är att mynten cirkulerade tillsammans, och båda bar i stort antal hittats i de amerikanska utgravnmgarna i Olynthos, Chalkidiska förbundets huvudstad.

På myntet från Amfipolis ( 8) ses på åtsidan Apollon och på frånsi- dan en fackla, som hör i hop med festspelen till Artemis Tauropolis.

Tragilos mynt visar Hermes iförd en platt hatt, en pctasos. Frånsidan är ovanligt enkelt urformad med bok- stäver i korsvinklarna. Ortagoria och Maroneia ( .10-11) låg på den thrakiska kusten. Maroneia var be- kant för sin vinodling och myntty- perna är förknippade med vin- guden Dionysos. Mynten 6-11 re- presenterar tre valörer i värdeför- hållandet 4:2: l. Vilka valörerna är kan ej anges med säkerhet, men det rör sig om delar av oboler.

Mynt nr 12 kommer från ett helt annat område, det fjärran Ba.ktrien (nuvarande Östra Afghanistan).

Det är en diehalkon = l l 4 obol.

Det kan i storlek och vikt ej jämför- as med de nordgrekiska, då det är mycket yngre och hör tiJl ett helt an- nat myntsystem.

13. Frygien, Kibyra, drachm ca 190-84 f. Kr. Förvärvat från B.

Peus 315, 1986, nr l 10. Inv.nr 101 397

Kibyra i södra Frygicn var cen- trum för ett förbund av fyra frygiska städer, som bildades efter Antio- chos lll:s nederlag mot Rom 190 f. Kr. Området förblev självständigt fram till den romerska erövringen 84 f.Kr. Myntpräglingen består av tetradrachmer och drachrner i silver och ett fåtal bronsmynt och var tidi- gare ej alls representerad i KMKs samling.

14. Frygien, Laodikeia, bronsmynt l:a årh. e.Kr. (Augustus' tid) Förvärvat från K -0 Otto, Geis- lingen. Inv.nr. 101 407.

I(X2) 2 2(X2) 3 ^3{X2) 4

6 7 8 9 JO Il

14

15

/6

21 22

26

• • ^{• )}

²⁵

^' • ^l

Foto Bengt A Lundberg, Gunnel Jansson och Gabriel Hildebrand, Raälshmm.

4(X2)

23

•e •

5

..

5(X2)

12

17

24

27

55

Laodikeia är exempel på en myntort som ännu under romersk överhögbet präglade bronsmynt i sitt eget namn. stadsnamnet finns på åtsidan jämte guden Men, en lo- kal mångud från Anatolien, iförd en s k frygisk mössa. På frånsidan en örn jämte ett ämbetsnamn (Dioskurides).

15. Romerska riket. Procopius (365-66), Nikomedia, brons- mynt. Förvärvat från Empori- um, Hamburg, 6,1986, nr604.

Inv.nr 101 372.

Procopius, en av de många usur- patorerna i romarrikets historia, re- volterade mot kejsar Valens (364- 78) och lät i Konstantinopel utropa sig till kejsare i september 365. På våren följande år blev han dock be- segrad och avrättad. Under sina ca åtta månader vid makten hann Pro- copius prägla mynt i Konstantino- pel och i några östliga myntorter på Mindre Asiens norra kust. Hans mynt är sällsynta och var tidigare ej alls representerade i KMK:s sam- ling.

16. Imitation av romerskt brons- mynt från Constantinus I (306-337).

Från B Ahlström, Stockholm, 33, 1986, nr 1454. lnv. 101 361.

Romerska mynt imiterades på olika håll av bl a germaner och kel- ter. Proveniensen för detta mynt är okänd, men liknande imitationer är kända från fynd på Balkanhalvön (Jfr R. Göbl, Antike Numismatik pi. 124:2642).

Medeltiden

17. Tyskland, Biskopsdömet Hil- desheim, biskop Bruno eller Hermann, brakteat, ca 1161-

1170. Från B Ahlström, Stock- holm, 33, 1986, nr 43. Inv.nr 101 361.

Detta biskopsmynt från Hildes- heim är präglat under den period, då den ryska brakteatkonsten står som högst. Bilden visar biskopen tronande på en fällstol som är för- sedd med djurhuvuden. Han bärsin biskopsmössa, mitran, tvärställd och med de korta banden fallande ned över öronen. I höger hand hål- ler han biskopsstaven, kräklan, i

vänster en öppen bok, troligen ett evangeliarium. Därunder syns handlinet, manipeln, som var en viktig del av den liturgiska skruden, med vävda eller broderade mön- ster. Präglingen är så tydlig, att man lätt kan urskilja biskopsdräktens textila detaljer. Inskriften är svårare att tolka; jämförande studier visar dock klart, att myntorten är Hildes- heim. Typen är sällsynt och har tidi- gare presenterats av Wilhelm J esse i Der zwei te Brakteatenfund von M ö- desse und die Kunst der Brakteaten zur Zeit Heinrichs des Löwen, Braunschweig 1957. De två Mö- dessefynden från 1890 resp 1956 innehöll sammanlagt mer än 5000 mynt, de allra flesta från Braunsch- weig och Hildesheim. I Mödesse IT fanns 971 brakteater från Hildeshe- im i 20 olika typer. En av dem var av samma dittills okända präglings- typ som vårt nyförvävade exem- plar.

Det är alltså med ett mycket in- tressant och vackert biskopsmynt som KMK nu kunnat berika sin samling av brakteater från tysk hög- medeltid.

18-19. Merovingiska riket, de- niers 700-talet.

18. Poitier, 0.96 g. Belfort 3634 var.

19. Paris, 0.97 g. Belfort -.

Förvärvade från C. Burgan, Pa- ris, 24/5 1986, nr 715, 717. lnv.nr 101 399.

20. skandinavisk imitation av ang- losaxiskt mynt från ~thelred

II (978-1016)/Knut (1016- 35). Förvärvat från Mynthuset, Stockholm, anbudsauktion 7,

1986, nr 2. Inv. nr 101 366.

Myntet är en hybrid; åtsidan är gjord efter k:thelreds Long Cross- typ och frånsidan efter Knuts Short Cross-typ. Myntet kommer att publiceras av Brita Malmer.

21-24. England, k:thelred II (978-1016), pennies, Crux-typ.

21. Exeter, Hild. 572 22. Ilchester. Hild. 1032 23. Wallingford. Hild. 3894 24. Wilton. Hild. 4011-12

Från Spink & Son, London, 50,

1986,nr915,916,918,919.In~ 101 347.

Mynten kan möjligen tillhöra ett nyligen skingrat fynd från HuJ- tungs, Bunge sn, Gotland. Tack va- re välvillig hjälp från B Ahlström Mynthandel, Stockbolm, har KMK vid flera tillfällen kunnat förvärva väsentliga delar ur detta fynd.

25. Danmark, Valdemar Il ( 1202- 1241 ), Slesvig, Hauberg 46.

Förvärvat från B Ahlström, Stockholm, 33, 1986, nr 32.

lnv.nr 101 361.

På åtsidan ses en stiliserad härs- karbild med svärd och riksäpple, på frånsidan en biskop. De varianter av Valdemars myntning, som attri- bueras till Slesvig, är svagt företräd- da i KMKs samling.

Nya tiden

26. Etiopien, Menelik fl ( 1889- 1913), 1/2 wark 1897 (guld) Förvärvad från Miinzhandlung Winter, Diisseldorf, 4.11.85, nr 2635. lnv.nr 101 341.

Etiopien har en uråldrig civilisa- tion och historia. invånarna är om- nämnda redan hos Homeros. Det är också ett av världens äldsta kristna riken. Landets moderna historia börjar dock först med Menelik

n;

vars porträtt ses på åtsidan iförd kejsarkrona; frånsidans lejon är en Kristussymbol (lejonet av Juda stam). Myntet har förvärvats som komplettering till samlingen av mo- derna guldmynt.

GUNNAR EKSTRÖMS STIFTELSE

27. Sverige, Karl XIV Johan, dukat 1835. Förvärvat hos B Ahlström, Stockholm, 33, 1986, nr 542. Inv.nr 101 361.

Åtsidan är präglad med 1830 års porträttstam p. Möjligen är detta ett unikt exemplar.

Förkortningar:

Bel fort= A. de Belfort, Description ge- neral e des monnaics merovingicnnes 1- lll. Paris 1892-93

Hild.-B.E. Hildebrand, Anglosachsi- ska mynt i svenska kongliga myntkabi- nettet funna i Sveriges jord. 2:a upp!.

Sthlm 1881.

Polletter använda av "a rkeologer"

Under slutet av 1700-talet och bör- jan av 1800-talet ökade intresset för de förhistoriska gravarna i anslut- ning till megalitmonumentet Stonehenge nära Salisbury, Eng- land. Vid denna tid fanns det knap- past någon större arkeologisk akti- vitet från myndigheter eller univer- sitet. Däremot fanns det många herrar med antikvariska intressen.

De som framförallt ägnade sig åt området kring Stonehenge var lä- karen och prästen William Stukely, köpmannen i uU William Cunning- ton och godsherren Sir Richard Colt Hoare. De två senare hade en mycket omfattande utgrävnings- verksamhet. William Cunnington (samt medhjälpare) öppnade ca 200 högar nära Stonehenge och yt- terligare ca 400 i Wiltshire. De enda gravhögar som lämnades orörda var sådana med träd växande mitt i gmven och de som låg på åkrar.

Man grävde sig snabbt ner i högens centrum för an fortast möjligt kom- ma åt gmvgömman och eventuella föremål. Med denna takt kunde man under en dag klara av 2-3 gravhögar. I en dagbok anteckna- des upplysningar som t ex dessa:

5 J une 1807. No. 13. a fine Bell shaped tumulus, adjoining Stone- henge.

B ase diameter-116 feet.

Depth to the floor - 8 feet 9 (inch- es).

Soil - a deep clingy loam.

Mr Cunnington had made a prior attempt on this barrow with Mr C oxe, b ut h ad failed in discovering the interment, though the signs of cremation were very apparent- ou r seeond attempts were mo re success- ful. An interment of burnt bones

was contained within an um, very rudely formed, ornamented and bak ed; b ut the on/y article deposited with t hem was a pair of ivory tweez- ers-by far the best formed we have ever found, bur resembling othersin its pattem.

Deposited a lead token -.

Denna sista uppgift, att en blypol- lett deponerades i den utgrävda hö- gen, borde vara något mycket ovan- ljgt. Polletten skulle tjäna som en upplysning till framtida utgrävare att inget mer fanns att hämta samt vilka som grävt fram gmven. Ut- grävarna förvarade polletterna i en linnepåse. Polletterna hade texten:

OPENED BY R.C.H. (Richard Colt Hoare) och OPENED BY

W. C. (William Cunnington ).

Man kom att hitta många romer- ska mynt vid dessa grävningar. Lo- kalbefolkningen sålde även mynt till utgrävarna - ofta med uppgift att mynten hittats nära Stonehenge.

Cunnington, Stukely och Hoare misstänkte dock snart an fyndplats- angivelserna ofta var felaktiga. Säl-

William Cunnington hållande en skiss över Stonehenge.

Reprofoto: Fritz Engström, KMK.

jama trodde att de skulle få mer för mynten om dessa kunde kopplas till Stonehenge.

lan Wisehn

Litteratur: Christopher Chippin- dale: Stonehenge Complete, Lon- don 1985.

Utgrävamas blypolletter. Reprofoto: Fritz Engström, KMK. En tidig souvenirmedn/j visade Stonehenge. Medaljentillver- kades 1843. Reprofoto: Fritz Engström, KMK.

57

Provmyntet 1/ 2 öre klipping 1625 -SM ¹⁷¹

Figl. 112 öre klipping 1625 från Uppsala Universitets mynrkabineu. Viktl2,68 g.

Observera den mycket korroderade ytan. Foto Bengt A Lundberg, Raä.

l samband med SNF:s årsmöte i maj 1987 gjordes en mycket intres- sant och viktig iakttagelse vid besö- k~t i Uppsala Universitets myntka- btnett. I dess mycket förnämliga ut- ställning uppmärksammades en klipping-1/2 öre 1625 (SM 171, fig l) i den provmyntserie, vars mest berömda medlem är ettöret med s k spansk sköld.

nya typerna och att dessa exemplar se- dan skulle ha bevarats väl skyddade i samlingar oavbrutet intill våm dagar. Så vitt vi känner till, börjadedet systemati·

ska samlandet av mynt bland privatper·

soner först under 1600-talets senare hälft, Elias Brcnners tid. Ett sådant händelseförlopp kan omöjligt ha utspe- lats under Gustav U Adolfs tid. Där- emot kan mynten ha passerat direkt från tillverkaren till ett antal privatsam- lare under 1700-talets förra hälft.

Nu förhåller det sig emellertid så, art flera av dessa mynt företer tydli-

Samma förhållande föreligger med en del äldre medaljer, t ex från 17Cl0-talet.

Orsaken torde vara, au någon ägare har förvarat objektet tillsammans med mynt i en börs, buren i fickan, men detta behöver inte betyda att t ex medaljen har betraktats som ett mynt, utan den har helt enkelt varit en minnespenning, som man ville ha till hands att betrakta eller visa upp.

~ss förefaller denna förklaring föga overtygande, för att inte säga osan- nolik. Nog ligger det väl närmare till hands att antaga, att "spåren av cir- kulation" beror på att mynten just cirkulerat?

Det i Uppsala påträffade 1/2- öret är i detta sammanhang ytterst intressant. Dess yta är mörk -näs- tan smutsig - samt mycket ärgig oc.h korroderad. Myntet i fråga ger ett helt övertygande intryck av att vara ett jord- eller möjligen sjöfynd.

Det har under hösten varit föremål för .undersökning på KMK.

An mer intressant är det att ex- emplaret ifråga kan härledas till Ziervogels handskrivna inventarie- förteckning över Uppsala Universi- tets myntkabinett i dess löpande Denna provmyntserie har på se-

nare år -liksom många andra mynt - ifrågasatts av ett par välkända numismatiker, Yngve Airner och Ingemar Carlsson. De har menat, att denna serie ej består av samtida mynt. I stället skulle det vara fråga om falsarier, slagna i en handfull exemplar enbart för samlare betyd- ligt senare - på 1730-talet - med Brenners felaktigt uppfattade myntbilder som förlagor. I själva verket var det just övertygelsen om att 1/2 öre klipping 1625 var ett se- nare falsarium som inspirerade dem att de följande åren avfärda ytterli- gare ett antal äldre mynt som falska.

Fig 2. 112 öre klipping 1625. Ekströms exemplar, Ah/ströms auktion 14:71. Kval 1+. Vikt/4.05 g. Foto Nils Lagergren, ATA.

Ert av huvudargumenten för att provmynten 1625 skulle utgöra fal- sarier var - enligt AJmer & Carls- son -att de bevarade mynten är av så hög konserv~ringsgrad. Mynten hade aldrig cirkulerat utan i stället någon gång på 1730-talet gått di- rekt från förfalskaren till den tidens samlare. Al mer & Carlsson skriver i De s k provmynten 1625 (i stencil, 1980, sid 16):

Provmyntsteorin förutsätter, att mynt- samlandet redan år 1625 skulle ha kom- mit så långt i vårt land, att ett antal pri- vatsamlare vid myntverket skulle ha försäkrat sig om var sitt exemplar av Qe 58

ga tecken på cirkulation, t ex Ek- ströms exemplar av l/2-öret, kval

l+ (fig 2). Uppsala Universitets l-öre är även det av kval l+ jämte plantsfel och kantskada. Lunds Historiska Museums l-öre har också mycket tydligt cirkulerat, lik- som ytterligare två exemplar i pri- vata samlingar. På Hirsch aukt 3,

1970, såldes en fyrk i kval l? (nr 353). Som förklaring till detta fak- tum skriver Airner & Carlsson i De s k provmymen 1625. En replik (i stencil, september 1980, sid 3):

Enstaka exemplar- somt ex Ekströms l /2-öre- har vissa spår av cirkulation.

text (således ej senare tillagt) med hänvisning till Brenners bilder.

Denna förteckning förelåg färdig 1751. Senast detta år har således myntet införlivats i universitetska- binettet (troligen genom Ehren- preus' samling, som vid denna tid övergick i dess ägo), men det har säkerligen upphittatsredan ^tidigare - sannolikt någon gång under 1700-talets förra hälft, möjligen än- nu tidigare.

1/2-ören av 1625 skall enligt myntordningen väga 14,1 g. Det har också konstaterats, att 3 st vägda exemplar av dessa provmynt ligger

mycket nära detta värde (14,05, 14,13 resp 14,14 g). Samma förhål- lande råder även beträffande l-öret och fyrken av denna myntgrupp, som alla strikt följer myntordning- ens viktföreskrifter. I detta avseen- de skiljer sig 1/2-öret i Uppsala markant från de övriga. Dess vib.'1 är nämligen endast 12,68 g, vilket in- nebär en viktreduktion på omkring 10 %. Med tanke på myntets svåra korrosionsskador ligger det när- mast till hands an antaga, att 10 % av myntets koppar förlorats vid dess förvaring i jord eller vanen.

Hur länge denna process pågått be- ror naturligtvis på omständigheter- na vid förvaringen, men att döma av andra myntfynd kan det inte vara alldeles fel att våga påstå, att en 10- procentig viktförlust innebär att myntet varit gömt i jord eller vatten under en lång tidföredet att det på- träffades och senare införlivades i universitetskabinettets samlingar, en tanke som får stöd av myntets mycket dåliga kondition.

Hur har då myntet hamnat i jord eller vatten? Att någon samlare på 1700-talet tappat eller grävt ned sitt mycket rara samlarmynt förefaller inte barn på grund av ovannämnda omständigheter ytterst osannolikt.

Om möjligt än mindre sannolikt är det att någon avsiktligt behandlat myntets yta för att ge det en karak- tär av att vara just ett fyndexem- plar: varför skulle någon i sådant syfte tillgripa en så drastisk metod som att förstöra ett ytterst rart mynt, vars äkthet fordom aldrig ifrågasatts? Mest sannolikt förefal- ler det i stället att myntet ingått i ett nu skingmt fynd, nedlagt vid den tid när myntet tillhörde den då cirkule- rande myntmassan. Vid genom- gång av Uppsala myntkabinetts samlingar finns några exemplar av Gustav U Adolfs och Kristioas rundmynt av koppar med liknande skador, som möjligen skulle kunna härröra från samma fynd. I Ehren- preus' samling skall ha ingått flera jordfynd.

Det i Uppsala Universitetsmynt- kabinett påträffade fyndexempla- retav l/2-öret 1625- menävende ovannämnda, tydligt slitna och cir- kulerade exemplaren av denna in-

tressanta provmyntserie - synes oss tala helt emot Airner & Carls- sons uppfattning att det skulle vara fråga om falsarier, som gått direkt från förfalskaren till den tidens samlare någon gång på 1730-talet. I stället utgör mynten ett starkt argu- ment för uppfattningen, att det är frågan om äkta, samtida mynt - präglade 1625 och sedan cirkule- rande tillsammans med tidens övri- ga, reguljära utmyntningar, men de visar dessutom hur vanskligt det kan vara att på tekniska och stil- mässiga grunder avliva äldre, säll- synta mynt.

Ett hjänligt tack till museidirektör Lars O Lagerqvist, som varit oss behjälplig vid undersökningen av mynten men även av Ziervogels inventarieförteck- ning. Likaså ett tack till fil dr Benil Wa:m, som varit vänlig att låta oss gå igenom Uppsala Universitets samling·

ar. Slutligen ett tack även till fil dr Ken- neth Jonsson, som lämnat oss uppgifter om l-öret i Lunds Universitets Histori- ska Museum.

Bjarne Ah/ström Rolf Sjöberg

ESKILSTUNA NUMISMATISKA FORENING har möten på Nya Gästis kl. 19.00 sista tisdagen i varje månad utom december. Auktion varje gång.

FAGERSTABYGDENS MYNTKLUBB sammanträder första helgfria måndagen i varje månad (utom i juli och augusti) i Gillesstugan i Kolarby, Skogsvägen 5, F a·

gersta. Ttd: kl 19.00. Under verksam~etsåret anordnar myntklubben 4 st anbuds- auktioner med senaste anbudsdag den 15/4, 7 l 10 och 2/ 12. Upplysningar: tel 0223/ 116 71.

FALU- BORLÅNGE MYNTKLUBD: har möte kl. 19.00 den 19/4 på Kristinc- gården, Falun: "Så bcskart.as föreningsverksamheten".

MYNTKLUBBEN GOTEN, Visby har möte kl 19.00 på Solhem. Upplysningar 0498/ 157 24. Da 111m ej meddelat.

GÖTEBORGS NUMISMATISKA FÖI{ENING håller möte andra måndagen i månaden kl. 18.45 i Traktören, Köpmansgatan 20, Gbg. Auktion va~c gång.

Svensksektionen håller möten sista tisdagen i månaden kl. 18.30 på Engelbrcktsga- tan 71, Gbg. Antik-och medeltidssektionen håller möten torsdagar kl. 18.30 i Schackspelets Hus, Haga Kyrkagata 3, Gbg. Upplysningar: Birgit Hahne-Eriksson 031/52 14 29 och Bo Nordeli 031/17 79 70 (endast kontorstid).

I-IALMSTADS MYNTKLUBB har möten med auktion i Klara-salen kl 18.30 den första måndagen i varje månad utom juli-aug. Upplysningar: 035/12 96 76.

H00RS MYNTKLUBB har möte med auktion i 1-löörs Plåts matsal den andra torsdagen i varje månad. Upplysningar: Even Olofsson 0413/221 51.

KALMAR MYNTKLUBB har möten första helgfria måndagen i va~e månad (utom juni, juli och augusti) k119.00 i SE-banken, Storgatan 17, Kalmar. Upplys- ningar: tel 0480/159 29, 0480/115 84. Auktioner varje gång.

KATRINEI-IOLMS MYNTKLUBB har möten första helgfria onsdagen i varje månad på restaurang Storstugan, Stonorget l, Katrincholm. Upplysningar: tel 0150/210 45 el 151 00.

KLARALYDALENs MYNTSAMLARE. Upplysningar: 0563/603 47.

KRISflANSfADORTENS NUMISMATISKA FÖRENING har möten med auktion på Hemgården, Norrtullsgatan 9, Kristianstad, kl 18.30 den 15/4, 20/5 och 17/6. Listor och upplysningar genom Ingvar Nilsson 044/713 28.

LUNDS NUMISMATISKA FÖRENING har möten kl 19.15 den första onsd. i månaden. Lokal: Utbi.ldningshuset Studentlirteratur, Åkergränd l. Upplysningar:

tel 046/12 25 93.

MYNTKLUBBEN NICOPIA har möten andra måndagen i varje månad på Pcn- sioniirsgården, V Trädgårdsgatan 57, Nyköping, kl 19. Upplysningar: tel 0155/

134 29,671 54, 128 41.

NORRKÖPINGs MYNTKLUBB har möte med auktion kl 19.00 tredje tisdagen varje månad utom i maj-augusti, i Ektorps fritidsgård. Auktionsvisning _bö~ar kl 18.00. Aven icke medlemmar är viilkornna. Beställlista på tel 011/12 50 12.

59

NÅSSJO MYNTKLUBB har mötemed auktion på Gustavssons Trafikskola Råd- husgatan 33, Nässjö, kl 19.00 den 26/4,31/5,30/8,27/9,25/10,29/11. visning från kl. 18.30. Upplysningar: tel 0383/158 35 kl 07.00-09.00.

SA~LARKLUBBEN NUMIS, Skellefteå har möten första torsdagen i varje må- nad 1 NV-huset, konferensrummet. Upplysningar: tel 0910/186 80.

SANDVI~~N.-GÅVL~ MYNTKLUBB har möten kl 19 första onsdagen i varje månad (eJ JUh-augusu ). Lokal: Valbo Kommunalhus. Upplysningar tel 026/

181836.

SKARABORGS NUMISMATISKA FÖRENING, har möte med auktion den 815. Lokal Oub Balder på Kulturhuset Oden i Skövdc kl 16.00. Upplysningartel 0500/808 50 (Thord Lund).

SKANES NUMJSMATISKA FORENING håller möten sista torsdagen i varje mf1nad utomjuni-augusti på IOGT, Kungsgatan 16 A. Klubblokalen Kungsgatan 38 A, Malmö, håller öppet varje tisdag kl 19-21 under september-maj.

SÖDRA DALARNAS MYNTKLUBB sammanträder första torsdagen efter den 15 i varje månad kll8.30 i Rcmbostugan, ca 5 km norrom Avesta utmed riksvägen.

Upplysningar: tcl 0226/562 78 eller 0225/131 52.

TRELLEBORGs MYNTSAMLARKLUBB har möte andra mändagen i måna- den kl 18.30 i Söderslätts Sparbankssamlingssal, C B Friisgatan 4 A, Trelleborg. På programmet står auktioner, föredrag, lotteri mm. Upplysningar: tel 0410/345 44.

T ÅUE MYNTKLUBB, Södcrtälje, har möte i Wendclas rum, biblioteket Luna kl 19.00 andra tisdagen i varje månad med undantag av april mötet, som är den 14:c.

Upplysningar: tcl 0755/619 38 eller 313 14.

NUMISMATISKA KLUBBEN l UPPSALA, harmöte 19/4 föredrag, på Uppsala Universitets myntkabinett. Tid: 19.00. Upplysningar: O 18/14 97 Il.

VETLANDA NUMISMATISKA FÖRENING har möte med auktion på Kultur- huset, Storgatan 20, Vetlanda kl. 19.15 den 29/4, 26/8, 30/9, 28/10, 25/ Il. Vis- ning från kl. 18.15. Upplysningar: tel 0383/158 35 kl 07.00-09.00.

VILLSTADORTENS MYNTKLUBB, Smålandsstenar, har möten andm måna- den i varje månad utom juni,juli och augusti. Föredrag o dyl följs av auktion. Serve- ring. Upplysningar: tcl 0345/112 95. Lokal: Biblioteket, Smålandsstenar (källarlokalen).

VÅRENDS NUMJSMATlSKA FORENING, Växjö, har möte med auktion kl.

18.30 i Röda Korsets lokal, Kungsg. 18, Växjö den 6/4 och 1/5. Resa till Frimynt.

Helsingborg dcn16/4. Myntmässa anordnas på Smillands museum 25/9. Upplys- niligar 0470/731 14.

VÅSTERBERGSLAGENS MYNTKLUBB har möten 2:a måndagen varje må- nad januari-maj kl. 19.00. 1ingshusgränd 2, Ludvika.

V ÅSTERAS MYNTKLUBB har möten på kafeterian, Vall by friluftsmuseum kl 19.00 första onsdagen i månaden. Närvarolotteri vid varje möte. Upplysningar: tcl 021/13 94 94 (efter kl 18).

ÖREBRO NUMISMATISKA FÖRENING har möten med auktion Järntorgsga- tan 3. Upplysningar: tel 019/13 52 13. Datum ej meddelat.

Kronobergs Läns Hembygdsförbund i samarbete med Smålands Muscum i Växjö har utgivit Kronobergsboken 1987 med den anspråkslösa titeln "Från myntkabinettet i Växjö".

l vanliga fall innehåller årsboken endast då och då någon numismatisk artikel, denna gång enbart numismatik. 21 st olika artiklar med utgångspunkt från Växjö och Småland behandlar ett brett register av numismatikens historia, från myntkabinettets egen historia över vik- ingatida fynd, förvarade i Smålands

60

museum, Husebys numismatiska mate- rial, till privatsedlama från Kalmar och Växjö med flera platser, småländska bankers sedlar, mycket om medaljer och smålänningar på medalj, samt en icke hittills publicemd beskrivning av mynt som smycken. Ytterligheterna finns också med i notiser om tiggamas legitimation med fattigbricka och Små- landsguldet från Adelfors gruva.

Det finns mycket som är intressant i boken för att icke säga att allt är intres- sant. Många av artiklarna berör ett om- råde som framlidne chefen för Kungl

Myntkabinenet fann vara den intres- santaste sidan av numismatiken: hur mynten använts av människorna själva.

Boken är välgörande fri från beskriv- ningar av petitesser om den ena eller andra varianten. Stig TI10rnströms arti- kel om dc två myntfynden som förvanL~

i Växjö i stället för i Stockholm visar också på något annat. Vid jämförelse mellan fynden, båda nedlagda omkring 1070, framgår en betydande likhet i sammansättningen. Detta är illustrerat med en enkel bild på varje fynd ifråga om proveniens, i detta fallet tyska, en- gelska och danska mynt och deras antal och präglingsår. Det är bara ett par mil mellan fynden, de är samtidiga och lika till sin sammansättning och tanken kommer helt automatiskt på om dc också har kommit till Småland samti- digt, dvs har samma ursprung. Tyvårr vet vi lite om själva penningcirkulatio- nen på 1000-talet. Professor Brita Mal- mer har försökt med en genialt enkel metod: att räkna antalet knivsnitt i var- je mynt och förutsatt att den nye ägaren

provade silvret i myntet på detta siitt.

Finns det inga knivsnitt sl..'1llle det tyda på en direktimport utan följande cirku- lation!

Recensentens fundering är att föreslå att prova detta på det mycket rikare ma- terialet från Gotland. Det går att mata in uppgifterna i en dator och låta denna konstruera dc kurvorsom behövs för att visuellt kunna få en första överblick.

Kanske kommer man då tiU att vissa av skattema har en sådan likhet med var- andra att också ett samband finns mel- lan dem. Nyblivne fil. dr Kenneth Jons- son har delvis varit inne på detta vid konstruerandet av kurvor för vissa grupper men inte för dc enskilda fyn- den.

Stig Thomström hävdar att skattema nedlagts under krigiska förhållanden men uppfattningen är numem att dc of- tast nedlagts under fred och i det egna buset eller i hus tillhörande gården. Det gäller en mycket stor del av de gotländ- ska fynden och det gäller plåtmynten på 1600- och 1700-talen.

Medaljer upptar en stor del av artik- larna. En icke-smålänning kan förund- ras över vilken mängd kända sven kar genom tiderna som har sitt ursprung från eller gärning i Småland: Pär Lager- kvist, P.l-1. Ung, Carl von Linne, Vil- helm Moberg, Christina Nilsson, Viktor Rydberg, Esaias Tcgncr, Samuel Öd- mann och många andra.

Dc småländska bankernas sedlar har sakkunnigt beskrivils av Lennart Wal- len och likaså de val u ter som gavs ut un- der 1760-talct i Sveriges sydöstra hörn.

Ett par mindre fel finns i denna senare artikel.

1700-talcts merkantila tankegångar har fått ett praktiskt uttryck i det försök som gjordes an utvinna guld från gru- van i Ådelfors, nära Vetlanda. Med en total utvinning av något över 60 kg och under förutsättning att allt myntades till dukater har minst (all myntning ii r inte känd) 20.500 erhållits som resultat.

Anikeln om myntsmycken är ny på det numismatiska området. Författaren är föreståndaren för myntkabinettct,lä- rovcrksadjunkt Gunnar Sundberg. Det är naturligtvis inte främmande att mynt har tilltalat inte bara som betalningsmc- del utan också som konstföremul och användban som prydnad. Många mynt har i sin prägling religiösa bilder, t ex salvatorsdalerna, andra har kors och det är lätt att få föreställningen att dessa tecken skulle skydda bäraren. På ~enare

århundraden har säken mynten varittill ''lyst" då jubileumsmynt och andra an- vänts. Myntsmycken har burits runt halsen i kedja, som brosch eller som armband. Ibland har enstaka mynt fä.sts vid armband. Metallen bar vanligen va- rit silver men ibland även guld och kop- par. Myntkabinettet i Småland~ Mu- seum har ungefär l 50 st myntsmycken.

Omslaget på boken visar en sedel å lO riksdaler banco i den karaktäristiska rö- da färgen och baksidan en kronologisk förteckning över svenska myntnamn och använd metall från år 1000 till våra dagar. Bland namnen har penning, da- ler och öre längst livslängd, 300

a

500 år. Bland metallerna är det silver fram- för andra som använts men guldet i en- dast något över 350 år. Sedlar har varit med i mer än 300 år.

Den första artikeln handlar om myntkabinettets historia som började 1792. Trots stölder för att icke ~äga

plundring är myntkabinettet nära det enda som överlevt demsom också grun- dades på 1700-talct, i regel som dona- tion till något gymnasium att tjäna un- dervisningen. Det är en dramatisk his- toria som skildras, av envishet att ut- veckla kabinettet, ekonomiska bekym- mer, lokalproblem, registrering och forskning. Därtill har fordrats en kiirlck till uppgiften, engagement och uthållig- het. Gunnar Sundberg nämner särskilt två av ~in a företrädare, lektor S. E. Me- landcr, 1881-1907 och adjunkt Hil- ding Rundquist, 1916- 1965. Sedan 1965 förestår Gunnar Sundberg kabi- nettet och man kan lugnt säga att om de båda förstnämnda har grundlagt sam- lingarna och kabinettet så är det full- bordat av Gunnar Sundberg. Det har idag över 40.000 föremål varav 16.000 tillkommit sedan 1965. Av de 40.000 är 200 riksdal rar. En god del har skänkts av den i våra sammanbang kände fil doktorn, f bankokommissarien Torgny

Lindgren, Uppsala (död 1984 ), fr;imst ett femtiotal bclöningsmedaljer.

Rec. har försökt ge en beskrivning av innehållet i "Från myntkabinettet i Växjö''. Huvudintrycket är att det är en mycket bra bok. Den kan lugnt betrak- tas som en liirobok i numismatik. Va~ e

lä~are, vare sig nybörjare eller mera

kunnig. känner igen sig i den meningen att vissa saker redan är bekanta men i varje artikel finns alltid något nytt att lä- ra och som ger sammaohang med det man redan vet. Köp den, den är väl värd sitt pris, 165 kr. Siitt in beloppet, som inkluderar frakt och expcditionskost- nad, på Kronobergs Läns Hembygds- förbunds postgiro 44 33 82-7. Ange Kronobergsboken 1987 på talongen.

B. T.

The N!unismaric Chronicle. Vol. 147.

TI1c Royal Numismatic Society, Lon- don 1987, 198 + XXXIII s., 27 plan- scher, några iii. i texten. ISSN 0078- 2696. Distribution: Spink & Son Ltd., 5, 6 and 7 King Strcet, St James·~. Lon- don SW l Y 60s. Levereras inbunden.

Den ärevördiga Royal Numismatic So- ciety's årsbok utkom i början av 1988 med ett rikhaltigt innehåll, som vanligt med sin tyngdpunkt på antiken. Bland dessa märks framlidne Otto M0rk-

hulm~ .)i~ta l.Jiurag: C Il fvrtt:ckning ÖVCr ett fynd från Cypern om 27 mynt, ned- lagt ca 170-168 f Kr. Det har förvär- vats 1982 av Den Kgl. Ment-og Mcda- illcsamling, tyvärr i kraftigt rengjon skick.

Guldmyntningens återkomst i Vlist- curopa under 1200-talet har alltid in- tresserat penninghistorikcrna. D. Car- penter studerar G old and G old Coirrs in England in the Mid-tlrirteenth Century och går dels in på importen av utländska guldpräglingar, dels på den första en- gelska myntningen i denna metall på flera hundra år: Henrik ILI:s gold penny från 1257. varav endast 6 exemplar överlevttill våra dagar (ett av dessa sål- des 1985 hos Spinks för i 65.000, det högsta priset någonsin för ett engelskt mynt). Medelvikten är 2,95 g. Värdet sattes till 20 pence (i silver) men ~teg

några år senare.

Alla samlare har träffat på räkncpen- oingar från Niirnbcrg, tillverkade av flera olika ~Rcchcnpfcnnigschluger" i denna stad. Dc klassiska arbetena är av F. P. Barnard (The Casting-counter and the Counting-Board, Oxford 1917, nu- mera även i nytryck, Castle Cary 1981) och C.F. Gcbcrt (Die Niirnbergcr Re- chcnpfenningschlagcr, tryckt i Millei- lungen der Bayrischeo Numismati- schcn Gcsellschaft 1917, tillgänglig i ny- tryck från Miinchen 1973); en del av

deras dateringar har dock korrigerats i andra uppsatser, som vi inte kan refere- ra här. M.B. Mitchiner, C. Mortimer och A.M. Pollare! har nu i NC presente- rat Nu remberg and its jetOI!S, c. 14 7 5 to

1888: chemical compositions of the al-

loys: emellertid är det mycket mer än

analyser- en utmärkt översikt av verk- samheten ända fram till 1888, då bara firma Lauer fanns kvar och tillverk- ningen sjunkit ner till en obetydlighet.

Den omfattade till sist huvudsakligen spelpenningar och miniatyrmynt för flera olika stater; dc sistnämnda viickte en del förargelse genom att vissa "valö- rer" förväxlades med äkta mynt (jfr T.

Lindgren, Farliga leksaker, Nord. Nu- mism. Unions Medlemsblad 1951, s 118f).

Som vanligt innehåller också NC en del recensioner, varibland man särskilt uppmärksammar D.M. Metealfs "re- view-article" om A. Frecmans grundli- ga studie av myntare och myntverk un- der Edvard bekännaren ( 1042-1066).

Dc avslutande sidorna ägnas vad vi kallar föreningsangelägenheter, bl a ordförandens (Dr. J.P.C. Kent) "ad- dress" vid årsmötet, som vanligt även innehållande en Hird studie överett spe- ciellt ämne, denna gång rörande senro- mersk myntning.

LLt

Swmska Arkeologiska Samfundet:

Swedish Archeology 1981 - 1985.

Stockholm 1987.224 s.ISBN 91-7192- 683-6. Pris 125 kr. Beställes från Sv.

Arkeologiska Samfundet, Box 5405, 114 84 Stockholrn.

Detta är inte någon sedvanlig bibliogra- fi utan ett nytt grepp på information, i analytisk form, som Samfundet nu an- vänder för andra gången.

Forskare från dc arkeologiska insti- tutionerna vid våra universitet beskri- ver översiktligt vad ~om under femårs- perioden presenterats i olika publika- tioner. Dessa överblickar för det arkeo- logiska skeendet gör detlättare även för den icke-sakkunnige att tillgodogöra

~ig utvecklingen inom olika områden.

Redogörelser lämnas för följande om ..

råden: bosättning. utvecklingsfaser för stenåldern i Norden, jakt- och fiskekul- turen i Norden under 6.000 år fram till Kristi födelse, bronsåldern, gamla kul- turlandskap, Norrlandskusten under järnåldern, Gotlands förhistoria, arte- fakter inom arkeologin, järnhantering, förhistorisk mat. och laboratorieförsök därmed, textilier och klädedräkt. mari- tim arkeologi, stadsarkeologi och kyr- koarkeologi, alltså en verkligt givande uppdelning av begreppet arkeologi. Till 61

varje område lämnas en bibliografi, som ibland redovisar litteratur från tidi- gare år än fem<irsperiodcn, när så be- funnits lämpligt med hänsyn till publi- cerade nya rön.

l redogörelsen för Gotlands förhisto- ria har numismatisk litteratur beaktats, varför läsning av detta parti särskilt re- kommenderas till numismatiskt intres- serade. Vid läsningen av bidraget om kyrkoarkeologi kunde tyvärr konstate- ras, att intetsades om myntens betydel- se för datering av kyrkobyggnadernas ålder eller för tolkning av kyrkorum- mets utnyttjande (t ex sidoaltare etc).

Här återstår tydligen mycket att göra för både KMK och de numismatiska stiftelserna- är inte tiden inne att star- ta symposier för universitetens arkeolo- giska institutioner?

Bibliografin innehåller även bidrag av forskare från universitetens insti- tutioner med inriktning på antiken om svenska insatser i Medelhavsländemas arkeologi: antik historia, Grekland och den egeiska världen, Italien och Rom, Cypern och nära Östern och Egypten.

Boken avslutas med två rent numis- matiska bidrag av våra Harald Nilsson och Ulla Westcrmark. De presenterar vad som under femårsperioden preste- rats om våra så givande myntskatter, där Ulla Westermark står för det antika inslaget. Dessa sammanfattningar är så givande, att dc bör översättas till sven- ska och göras tillgängliga för en större läsekrets genom publicering i Svensk Numismatisk Tidskrift.

Samtliga bidrag, som är på engelska, ger oss en utmärkt utblick över angrän- sande områden. Ja, just "angränsande", ty en numismatikers intressesfår vidga5 successivt mer och mer, så att vi med rätta kan instämma i orden: "Intet mänskligt är mig främmande" såsom krav på mer tvärvetenskapligt hänsyns- tagande till numismatiken.

NUF

Bertel Tingström: Plåtmyntfyndet i Halmstads hamn 1963. Föreningen Gamla Halmstads årsbok 1987, Halm- stad 1987, s 3·5- 49, ill.

En preliminär rapport om detta fynd, som gjordes i november 1963 i Halm- stads östra hamnbassäng, inflöt i ovan- niimnda årsbok för detta år. Nu har vår kände plåtmyntsforskare satt in dem i sitt numismatiskt-historiska samman- hang.

Fyndet består av 9 plåtar från 1661- 1667 (en möjligen 1660, nämligen 8-dalern) till ett värde av 19 daler s m.

Dc fördelar sig på 8 daler ( l st), 2 daler

62

1663(2st)och 1667(1 st) samt l daler 1661 (l st), 1662(2st)och 1663(2st).

Fynd av plåtar från 1600-talet är, som författaren konstaterar, inte så vanliga.

Åtskilliga intressanta kommentarer, bl a om vår plåtmyntexpon, föranleds av ''skatten.,, som innehåller idel säll- syntheter, inte minst mynten i valören 2 daler.

En av plåtarna- l daler 1663-har stulits från museet; det var knappast en expert, eftersom denne väl i så fall hellre lagt sig till med 2 daler 1667 (låt oss tro, att 8-dalern blivit för skrymmande och riskabel att bära ut!). Ännu en bekräf- telse på det riktiga i Kungl Myntkabi- nettets praxis an betrakta alla fynd som tillfaller museer utan numismatisk ex- pertis som i princip förlorade; därför dokumenteras dc numera ytterst noga.

SVENSKA April

lO 23-24 25-26 30

Antikören, Göteborg

LLt

B. Ahlström Mynthandel AB Svenska Numismatiska föreningen

AB Stockholms Auktionsverk

UTLÄNDSKA Mars

16-17 16- 18 24-26

April 7-8 13- 15 25-26 27-29 Maj 3-6 26- 28 30-31 November 9-11 December 14-16

Sydncy, Spink Miinchen, Partin Bank New York,

Bowers & Merena

Miinchen, GicBener Miinzhaodlung Köln, Miinz Zentrum Bern, Swiss Credit Bank Frankfurt, Peus Naehf.

Miinchcn, Hirsch Naehf.

Ziirieh, Bank Leu AG Mannhcim, KPM

Köln, Miinz Zentrum

Mannhcim, KPM

Ah/ströms auktion

B. Ahlström Mynthandel A B håller sin traditionella vårauktion på Operakälla- ren i Stockholm den 23 och 24 april.

Trots att den berömda Ekströmska samlingen nu har sålts ut (8 auktioner!) är materialet som vanligt synnerligen intressant och omväxlande.

Den 19 maj 1786 påträffande bon- den Petter Dahl på Brunsgården i Styra socken, Östergötland, vid nedgrävning- en av ett dött får en enorm skatt av sil- vermynt från kort före 1270-ej min- dre än 24.300 exemplar! Av fyndet in- löste KungL Vitterhets. Historie och AntikvitetsAkademien en del, avsevär- da mängder fick behållas av upphitta- ren och hans närmaste och en del har hamnat i Linköping stiftsbibliotek (se B. Thordcman och N.L. Rasmusson:

Jacob von Engeströms beskrivning av Styrafyndet. Nordisk Numismatisk Arsskrift 1936, s 99ff.)

Ur detta fynd, som bl a innehöll stora mängder av !!iltalandsbrakteater med krönt huvud 01..11 krönt lejonhuvud (LL grupp XVII), med krona (grupp XIV) och med B (grupp XVIII A), säljs nu ett 20-tal mynt. däribland kronbrakteat varunder stjärna, d:o med stjärna och halvmåne samt med VAL (för Valde- mar); den sällsynta B-brakteaten (fig.

a), som slagits för Birger jarl i Lödösc;

kröntkunga-resp lejonhuvud; och till sist några gotländska penningar.

l övrigt under medeliiden kan näm- nas en sällsynt grupp XX Il l, den tvåsi- cliga typen med krona/bokstav, i detta fall ett uncial t E, dvs= hertig Erik Mag- nusson, dödad vid Ny köpings gästabud 1317; en örtug från Kalmar ( Albrekt av Mecklenburg) och en örtug 1478 (Sten Sture d. ä.) bör också väcka intresse.

Under nyatiden märker man särskilt ett mycket vackert exemplar av "krö- ningsdalcrn" 1561 (fig. b), dvs silver- myntet med Gustav Vasa på ena sidan och Erik XIV på den andra; det ansesju ha slagits till E riks praktfullt arrangera- dc kröning i Uppsala försommaren

1561. Av denna valör känner man bara ytterligare ert exemplar (i Anteilska samlingen i Helsingfors) och detta är det bäst bevarade. Det härrör från mynthandlare T.G. Appclgren men dess tidigare historia kan inte klarläggas - möjligen kommer det från Brandts ( USA) samling. Ett studium av stamp- arna till bevarade 2-och l-daler av det- ta mynt visar, att det också slagits med Eriks porträttstamp från 1562, vilket skulle tyda på an 2-dalem använts som gåvomynt efter kröningen (såvida inte detta verktyg legat oanvänt sedan våren 1561 och sedan tagits i bruk för den or- dinarie dalerpräglingen 1562 ... ).

Från Sigismund noterar vi den rara dalern 1594 och från Gustav Il Adolf den sällsynta l öre klipping .1625 med spansk sköld (SM 169 ). mycket omdis- kuterat (se artikel i SNT 1988:3). Två

originalpräglingar av Karl XI :s ovanliga riksdaler 1676 hörinte hellertill vanlig- heten; över huvud taget innehåller auk- tionen ett stort riksdalermateriaL Kop- par-och bronsmynt från svenskt 1800- tal är i ovanligt hög kvalitet.

Framlidne fil.dr Torgny Lindgrens enastående sedelsamling börjar säljas på denna auktion. Han var ju vårstörsta auktoritet på detta område och ägnade närmare 50 :\r av sin liv åt att samla

c

svenska sedlar, om vilka han skrev ett större arbete ( 1968) och många lärda artiklar. lill en början märks två sedlar från Stockholm Banco ("palrnstrucha- re"), nämligen 100 och 10 daler 1666 (SS J och4)ikval. !+och 1/1+, värde-

a

b

d

Från Air/ströms 011krion ••åren 1988: a. S•·erige, Lödöse, Birger jarl. 8-brokrear; b. Erik X J V, "kröningsdaler~ 1561 med Gusrav Vasa på ena sidan; c. Srocklrolms Banco, r ransporrsedel om JOO daler /66 7; d. Bres/au, biskop Karl Ferdinand (Vasa). 10 duka- rer /648. Foto Inga Krantz. 8. Ah/ströms Myntirandel A B

63

rade riU 40.000 resp 20.000 kronor.

Annu intressantare är kanske trans- portsedeln (fig. c) om 100 daler SM "i kopparpenningar" 1667 (reparerad,

1/ l, 50.000).

Från 1700-talet märker vi en sådan raritet som 36 da.ler KM 1749 (l+, 25.000) och i övrigt enastående kvalite- ter bland många av exemplaren. Prov- sedlar och provtryck, t ex 500 rdr rmt

1870 (01, 20.000) bör intressera spe- cialistema En tusenlapp från 1907 i provtryck kanske går över det nominel- la värdet ... (OJ, 10.000). Kotior från 1924, 1938 och 1939-40 läringen pri- vatsamlare utom Lindgren ha ägt.

Bland utländskt guld lägger man märke till Breslau (nu Wroclaw), bis- kop Karl Ferdinand. JO dukater 1654 (fig. d)- en i Sverige föga känd med- lem av Vasadynasticn, son till Sigis- mund och bror till kung Wladislaus av Polen. Detta årtal saknas i den enorma specialsamling som greve Hunen- Czapski sammanbringade och i seklets början skänkte till staden Krak6w (där den ännu förvaras, räddad från två världskrigs plundringar).

Aven samlaren av antika mvnt kan se fram emot auktionen- här finns såväl greker som romare, alltifrån Krösus till bysantinska kejsare. Inte minst dc rom- erska kejsarna är ovanligt väl represen- terade.

Auktionsverket

Stockholms Auktionsverks vårauktion den 30 april inleds som tidigare med an- tika mynt i guld, silver och brons. På denna avdelning presenterar man bl a ett mycket vackert exemplar av en au- reus från Antoninus Pius (RIC 177) som tidigare ingått i E.C. Willoughbys och Paul M. Proschowskys samlingar.

Myntet har även varit utställt på Ny Carlsberg Glyptotek 1974.

Den svenska avdelningen domineras av riksdalermynt från Gustav Vasa och framåt. Den vackraste av dessa är utan tvekan Karl XJI:s riksdaler 1707 med peruk, graverad av A. Karlsten. Aven här finner vi ett par stora sällsyntheter.

Den första en Olof Skötkonung-pcn- ning av myntmästaren Thregr, på FYRKANTIG platt. Den andra den yt- terligt sällsynta l /2 dalern 1534 som endast är känd i två exemplar i privat ägo, varav detta är det ena. Samlare av guldmynt har att välja bland Augsburg- dukat 1632, dukat 1718, 1763 samt ett flertal av Karl XV:s dukater. Förutom Oskar ll:s guldmynt, riksdaler riksmynt 1873 samt Gustav V:s 20 kronor 1925 finns för årtalssamlaren ett ovanligt väl- bevarat exemplar av 2 kronan 19 JO med förskjutet myntmästarmärke.

b

c

Auktionsverket, några objekt: a. Rom, Alltoninus Pius, aureus; b. Olof Sköt- konung, Sigttma, Thregr. penning på fyrkantig platt; c. Gustav Vasa. l 12 daler 1534. Foto Stockholms Auktionsverk.

En avdelning ph\tmynt följer den svenska avdelningen och denna toppas av ett praktexemplar av Ulrika Eleono- ras 2 daler 1720. De danska mynten do·

mineras av en samling silvermynt från Christian IV: s tid men även ett koppar- avslag av skillingen 1809 som enligt He- de endast är känd i ett exemplllr i L. E. Bruuns samling.

Bland de kungliga medaljerna finner vi ett exemplar i guld av D. Fehrmans medalj över kronprins Gustavs (III) myndighetsförklaring 1762 (Hild 34 ).

Bland de ordnar som utbjuds till försälj- ning återfinns storkorskraschaner av Serafmtcr- resp Svärdsorden. Den äld- sta av dessa är en Serafimerorden från

1830 av J. W. Hjortsberg.

För information om katalogpris, vis- ning etc. hänvisas till annons på annan plats i denna tidning.

u. s.

Oslo Mynthandel

kom som vanligt med en magnifik kata- log (nr 20) till sin auktion den 12mars i år. Förutom del 4 av Helge Reffs för- nämliga samling måste man särskilt nämna ett hittills okänt mynt från Olav den helige ( 1015-1030), avbildat i för- storing på omslaget och med en detalj i färg från en antemensale (numera i Trondhcims domkyrka), visande det stående kungahelgonet, som en prakt- full bakgrund.

Man känner idag 13 mynt från Olav den Helige - alltså betydligt färre än från Anund Jakob - och detta är det enda i privat ägo. Det är slaget på fyr- kantig platt och väger 2,07 g (se bil-

den!) och bär märken av att ha testats med ett skarpt föremål.

Den stiliserade kuogabilden omges av inskriften ONLAF REX NORMAN (norum) och har, som Kolbj0rn Skaare påpekar i sin utförliga kommentar, när- mast likhet med Ethelred ll:s mynt, nämligen typerna CRl JX och Long Cross, men saknar den förstnämndas spira och går inte ut till kanten som den sistnämnda. Frånsidan har som bildryp en något vanställd Helige Andes duva, hämtad från reversen på Ethelreds

"Agnus Dei"-pcnny från 1009, en säll- synt men på flera håll (bl a i Sigtuna på

1020-talet) imiterad typ. Inskriften ly- der LIAFA : Mo.NOR: och vi får väl tolka de fem första bokstäverna som myntmästarens namn, följt av "mone- tarius Norvegiae" eller "nonnanno- rum". Duvan är känd från två (runda) penningar från Olav, men dessa är kom- binerade med en åtsida med spira.

Varifrån kommer denna sällsynta penning? Ryktet omförmiiler, att den ursprungligen sålts i Stockholm och av ägaren lämnats till auktion i Oslo. Den lär härstamma ur en stor vikingarida sil- verskatt från Stryjewo Wielkie i Polen;

ur denna förviirvade Kungl Myntkabi- nettet på 1970-talet på märkliga omvä- gar en penning från Anund Jakob (en förut känd, men hos oss orepresenterad typ) ocb Universitets myntkabinett i Oslo ett annat Olav-mynt på nmd platt.

Vem kommer att köpa denna nya märk- lighet? Utropspriset lyder på 200.000 Nkr ... (det blev 480.000!)

Aven det följande medeltida mate- rialet har många rariteter att bjuda på, t ex Erik Magnussons ( 1280-1299)