ELOIULDGDJHQ
bilfria dagen 2003
regeringsuppdrag
Internet: www.naturvardsverket.se/bokhandeln Naturvårdsverket
Tel 08-698 10 00, fax 08-20 29 25 E-post: natur@naturvardsverket.se
Postadress: Naturvårdsverket, SE-106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se
ISBN 91-620-5377-9.pdf ISSN 0282-7298 © Naturvårdsverket 2004 Elektronisk publikation
Förord
Kampanjen ”In town, without my car” (”Bilfria dagen”) startades 1998 som ett franskt initiativ. 1999 anslöt sig även Italien och kampanjen rönte stor framgång i dessa länder. År 2000 beslutade EU-kommissionen att ge finansiellt och politiskt stöd till en gemensam satsning i EU-länderna. Sverige var då ett av de länder som skrev under en deklaration att delta i och främja kampanjen i sitt land.
”In town, without my car”-kampanjen utvidgades år 2002 till kampanjen European Mobility Week och inkluderar ”In town, without my car”.
Naturvårdsverket fick i uppdrag av regeringen att samordna och utvärdera ”In town without my car”-kampanjen i Sverige för år 2001, och senare även för 2002 och 2003. Denna rapport är Naturvårdsverkets redovisning av 2003 års uppdrag. Naturvårdsverkets bedömning bygger på de uppgifter som vi har fått från kommu-nerna skriftligt eller muntligt.
Birgitta Malmberg på Transport- och Energienheten har varit projektansvarig, pro-jektledare och nationell utvärderare av ”I stan utan min bil” på Naturvårdsverket, samt är författare av denna rapport.
Stockholm i mars 2004 Naturvårdsverket
Innehåll
Förord 3 Innehåll 4
1 Sammanfattning 7
2 Summary 9
Background information, purpose and evalutation 9
3 Inledning 11 3.1Förutsättningar för uppdraget 11 3.1.1 Nationellt 11 3.1.2 Regionalt 11 3.1.3 Lokalt 11 4 Bakgrund 12 4.1Historik 2000-2002 12 4.1.1 Start 12 4.1.2 1999 12
4.1.3 2000 – Kommissionen stödjer en europeisk satsning 12 4.1.4 2001 – Första året som Sverige har en nationell samordnare 13 4.1.5 2002 – Utvidgning till Europeiska Mobilitetsveckan 15 5 Organisation och arbetsfördelning för 2003 års samordning av kampanjen18
5.1Organisation 18 5.2Arbetsfördelning 18 5.3Naturvårdsverkets bidrag i arbetet med den bilfria dagen 18
6 Syfte/mål med den bilfria dagen 20
7 Marknadsföring 21
8 Nationell utvärdering 22
8.1 Sammanfattning av lokala utvärderingar 22
8.1.1 Deltagande städer/orter 22 8.1.2 Allmänhetens reaktion 22 8.1.3 Näringsidkares reaktion 23 8.2 Slutsatser 24 8.1.4 Hinder 24 9 Lokal utvärdering 26
9.1 Städer som skrev på manifestet 26
9.1.1 Borlänge 26 9.1.2 Eskilstuna 39 9.1.3 Falun 42 9.1.4 Gävle 43 9.1.5 Göteborg 43 9.1.6 Halmstad 55 9.1.7 Helsingborg 56 9.1.8 Karlstad 56 9.1.9 Lerums kommun 60 9.1.10 Lund 61
9.1.11 Lysekil 62 9.1.12 Skövde 62 8.1.13 Strömstad 62 8.1.14 Sundbyberg 63 9.1.13 Örebro 65 9.1.14 Östersund 68
9.2 Städer som deltog utan att skriva på manifestet 74
9.2.1 Arvika 74 9.2.2 Borås 74 9.2.3 Botkyrka 74 9.2.4 Eksjö 74 9.2.5 Falkenberg 75 9.2.6 Forshaga 76 9.2.7 Grästorp 76 9.2.8 Götene 77 9.2.9 Hedemora 77 9.2.10 Hjo 77 9.2.11 Huddinge 78 9.2.12 Iggesund 78 9.2.13 Jönköping 78 9.2.14 Karlskrona 79 9.2.15 Kristianstad 79 9.2.16 Kungsbacka 79 9.2.17 Kungsör 80 9.2.18 Laholm 80 9.2.19 Lilla Edet 81 9.2.20 Linköping 81 9.2.21 Ludvika 81 9.2.22 Luleå 82 9.2.23 Malmö 82 9.2.24 Mariestad 82 9.2.25 Mellerud 83 9.2.26 Motala 83 9.2.27 Mölndal 83 9.2.28 Olofström 83 9.2.29 Orust 84 9.2.30 Sandviken 84 9.2.31 Sotenäs 84 9.2.32 Stockholm 85 9.2.33 Strömsund 90 9.2.34 Sundsvall 90 9.2.35 Söderköping 90 9.2.36 Tibro 90 9.2.37 Tidaholm 91 9.2.38 Torsby 91
9.2.39 Trelleborg 91 9.2.40 Trollhättan 92 9.2.41 Töreboda 92 9.2.42 Umeå 92 9.2.43 Uppsala 93 9.2.44 Vara 93 9.2.45 Varberg 93 9.2.46 Vimmerby 93 9.2.47 Vårgårda 93 9.2.48 Växjö 94 9.2.49 Älvsbyn 94 9.2.50 Ödeshög 94
1 Sammanfattning
Den 4 februari 2000 undertecknade Sverige en uppmaning till städerna i EU: s medlemsländer att delta i manifestationen In town, without my car, fredagen den 22 september. Detta undertecknande skedde under en konferens i
EU-kommissionens regi. I denna deklaration förbinder sig Sverige att stödja, uppmunt-ra och underlätta för lokala organisationer och myndigheter att genomföuppmunt-ra manifes-tationen i enlighet med de riktlinjer som anges i ett gemensamt manifest. Deklara-tionen gäller fortfarande. Både på internationell nivå och nationell nivå betonas vikten av att tänka strategiskt och långsiktigt vid planering och genomförande av kampanjen, för att uppnå målet som är ett hållbart resmönster.
Sedan 2001 har Naturvårdsverket haft regeringens uppdrag att samordna och ut-värdera In town without my car -kampanjen i Sverige.
Varje kommuns deltagande sker på frivillig basis. De städer/orter som skriver un-der manifestet måste stänga av ett område i centrum för biltrafik och införa minst en permanent åtgärd, samt uppfylla de övriga riktlinjerna i manifestet.
Manifestationen är ett årligt återkommande arrangemang som har fått stor uppslut-ning i ett stort antal europeiska länder.
År 2000 deltog endast ett fåtal städer i Sverige och de flesta av dem skrev inte under manifestet. År 2001 nästan tredubblades antalet deltagande städer i Sverige jämfört med år 2000. 60 städer/orter deltog 2001 och 28 skrev under manifestet. 50 svenska kommuner/städer deltog 2002, av dessa skrev 16 på det europeiska manifestet.
Tre svenska städer, Helsingborg, Karlstad och Lund deltog även i Europeiska Mo-bilitetsveckans (EMW) temadagar 16-22 september 2002.
2003 deltog 66 städer, varav 16 skrev under det europeiska manifestet.
Fem städer av dessa, Borlänge, Helsingborg, Karlstad, Lund och Östersund genom-förde även Europeiska Mobilitetsveckan. Flera av dem som inte skrev under mani-festet uppfyllde dess riktlinjer. Några uppfyllde riktlinjerna med undantag av att de valde att genomföra manifestationen helgen innan 22 september.
Erfarenheter från deltagande städer i och utanför Sverige, visar, liksom året innan, att för att få ett stort deltagande behövs en kampanj på bred basis framför allt på lokal nivå, men att det även är viktigt att få draghjälp på nationell nivå. Framför allt politiska ställningstaganden, är något som man sätter stort värde på i kommunerna och många önskar ekonomisk hjälp för att driva en kampanj.
I svenska kommuner med små resurser är utrymmet mycket litet för satsningar av detta slag, där det långsiktiga resultatet är mycket svårt att överblicka. En tydlig
koppling till andra typer av arbete för att åstadkomma ett långsiktigt hållbart resan-de är nödvändig.
De städer/orter som deltar motiverar sitt deltagande med att de tycker att det är ett utmärkt tillfälle att genom intresseväckande aktiviteter av olika slag visa medbor-garna vilket miljöarbete som pågår i kommunen, vilka alternativ till bilen man kan erbjuda och hur var och en kan bidra till att minska onödig biltrafik. Flera var över-tygade om att trafikfrågorna får större tyngd, även i den egna kommunen, om så många städer/orter som möjligt deltar i en gemensam europeisk/internationell kampanj som denna. De anser alltså att själva deltagandet också påverkar utveck-lingen i rätt riktning.
Allmänhetens reaktion, i de deltagande städerna, har varit mycket positiv. Det är dock viktigt att betona att det, för det mesta, har varit de som har besökt arrange-mangets aktivitetsområden och/eller de områden som var avstängda från biltrafik, som man har ställt frågorna till. Det är vanligt att man tycker att det bör vara fler bilfria dagar per år.
I de flesta orter/städer har även ett övervägande antal näringsidkare varit positiva till idén och vill gärna att dagen upprepas. Lika många tycker att försäljningen var bättre under dagen som de som tyckte att det var ungefär som en vanlig dag. Få tyckte att det var sämre än motsvarande veckodag utan kampanj.
Kollektivtrafikens deltagande i kommunernas aktiviteter i samband med kampanj-dagarna har ökat år från år.
2 Summary
Background information, purpose and evalutation
On the 4th of February 2000 Sweden declared, by signing a European pledge, to promote and facilitate the organisation by local authorities of the annual Euro-pean campaign, each 22 September at least, on the basis of the "In town without my car!" European Charter.The charter can be sign by the local authorities which take part in the campaign if the guidelines of the charter are fulfilled.
Both at international and national political level the importance of strategic and long term thinking towards a sustainable transport system, when planning and per-forming the campaign, is emphasized.
Since 2001 the Swedish Environmental protection Agency has been appointed by the government to be the national coordinator and evaluator of the “In town, without my car” campaign.
The municipalities take part on voluntarily basis. The cities/towns which sign the charter have to fulfil the guidelines in the European charter.
This manifestation concerning a carefree day is an annual campaign that has be-come more and more popular in many European countries and has spread outside Europe.
During 2000 only a few municipalities took part in Sweden and most of them didn’t sign the charter.
During 2001 the number of participating municipalities almost trebled com-pared with 2000. 60 Swedish cities/towns joined 2001 and 28 of them signed the European charter.
50 Swedish cities/towns took part 2002 and 16 of them signed the charter. Three Swedish cities, Helsingborg, Karlstad and Lund, also took participated in the European Mobility Week 16-22 September.
In the year 2003, 66 Swedish cities took part and 16 signed the charter. Five of those cities, Borlänge, Helsingborg, Karlstad, Lund and Östersund, participated in the whole European Mobility Week.
The participating towns/cities which don’t sign the charter are called support-ing cities.
Several of the supporting cities that didn’t sign the charter 2003 fulfilled the guidelines. Some supporting cities fulfilled the guidelines but chose another day for the “In town, without my car”-manifestation than 22 September.
Experiences from the participating cities, this year and the years before, tell us that it is very important with a broad based supported campaign, especially on the local level, but also that it is important with support from the national level. Politi-cal statements of support, on the national level, are highly appreciated and several municipalities plead for monetary contribution to be able to drive the campaign.
In Swedish municipalities, with small resources, the interest for investments, where the long term result is hard to predict, is not very high. A clear coupling to
other work and efforts in the municipalities, leading to a sustainable transport sys-tem, is consequently necessary.
The participating cities motive for participating in the campaign is that they think it is an excellent opportunity to show different initiatives in the municipali-ties, that are going on or planned, to tackle different aspects of urban mobility aim-ing to a sustainable mobility, what alternatives to the cars that exists and can be realized in a near future and how people themselves can contribute to a sustainable mobility.
Several municipalities believe that the campaign will help to put the focus on sus-tainable mobility, in their municipality, if as many cities as possible participate in the campaign and that the campaign contributes to the development of a sustainable mobility.
The inhabitants, in the participating and supporting cities, have been very posi-tive to the campaign. Many of them like to have the campaign repeated several days in the year.
The shopkeepers, in most of the participating cities, have been positive to the campaign and think it is a good idea to repeat it. About 50 % of those positive shopkeepers report that the selling was better or the same as on a normal non cam-paign day.
3 Inledning
3.1 Förutsättningar för uppdraget
3.1.1 Nationellt
Naturvårdsverkets fick enligt regleringsbrev daterat 2002-12-20 i uppdrag att sam-ordna och utvärdera den bilfria dagen 2003: ”Naturvårdsverket skall vara nationell samordnare för EU-kampanjen ”En bilfri dag” år 2003. Arbetet skall ske i samar-bete med Vägverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverket skall, senast 31 mars, 2004, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av den bilfria dagen 2003.”
Ansvaret för deltagande och genomförande av aktiviteter ligger på kommuner-na. Naturvårdsverkets roll är att sprida information och samordna på nationell nivå.
3.1.2 Regionalt
Vägverket har stött kampanjen i Sverige på nationell och regional nivå, både eko-nomiskt och med rådgivning till kommunerna.
3.1.3 Lokalt
Kampanjen ”I stan, utan min bil” genomfördes på helt frivillig basis och kommu-nerna finansierade själva sina lokala kampanjer. Det är av stor vikt att en bedöm-ning av deras insatser sker enligt dessa premisser. En jämförelse med de europeiska städer, där staten har bidragit med medel till kampanjen, vore därför missvisande. Kampanjen har varit beroende av stora insatser av ett fåtal eldsjälar på lokal nivå. Det är även av stor vikt att betona att i Sverige har vi många mindre tätorter där utrymmet för avstängning av en del av stadskärnan är liten och där trafikmiljöpro-blemen för det mesta är mindre än i större tätorter.
4 Bakgrund
Naturvårdsverket utsågs, i slutet av december 2000, av regeringen att vara nationell samordnare av den bilfria dagen 22/9 2001 och har fungerat som informationsspri-dare samt försett kommunerna med riktlinjer angående utvärdering mm. Arbetet har i huvudsak utgjorts av nätverksarbete och skett via den nationella Webbplatsen, E-post och telefon.
4.1Historik 2000-2002
4.1.1 Start
"In town, without my car!" anordnades, för första gången i Europa, i Frankrike 1998. Kampanjen fick stort genomslag och enligt uppskattning minskade biltrafi-ken i Paris med 30 % och de sammantagna luftföroreningarna från trafibiltrafi-ken i de franska städerna minskade med mellan 50 % och 70 %, under den dag manifesta-tioen pågick.
4.1.2 1999
22 september 1999, tog 66 franska tätorter (dubbelt så många som 1998) och 92 italienska, i överenskommelse med Genèveöverenskommelsen, del i den första europeiska upplagan av "In town, without my car!". Deltagande tätorter stängde av delar av sina stadskärnor från biltrafik och erbjöd invånarna förbättrade möjligheter att använda alternativa transportmedel.
4.1.3 2000 – Kommissionen stödjer en europeisk satsning
EU:s miljödirektorat beslöt att genom LIFE-programmet försöka skapa en gemen-sam europeisk kampanjdag varje år, "In town, without my car!".
EU-kommissionen och representanter från 9 europeiska länder beslöt att utvid-ga det franska initiativet till en gemensam europeisk bilfri dag 22 september. En gemensam deklaration togs fram för Europas länder och ett gemensamt manifest (charter) med generella riktlinjer och specifik aktivitetslista för deltagande städer. Ett antal europeiska länder, bl.a. Sverige, skrev under denna deklaration på en för-beredande konferens den 4/2 2000.
De städer som skrev under manifestet förband sig att uppfylla dess villkor. DELTAGANDE SVENSKA STÄDER
Tio svenska städer skrev under manifestet år 2000 och deltog alltså formellt i den bilfria dagen "in town, without my car":
Ytterligare ett 30-tal svenska städer genomförde aktiviteter utan att skriva under manifestet.
Totalt skrev 760 europeiska städer under det gemensamma manifestet år 2000. Totalt 509 europeiska städer anmälde sig som stödjande städer och deltog i aktivi-teterna utan att skriva på manifestet.
ALLMÄNHETENS REAKTION
Reaktionen från deltagande städers medborgare var övervägande positiv och kam-panjen blev en succé fr.a. i Frankrike, Italien, Spanien, Tyskland och Grekland. Ingen nationell utvärdering gjordes 2000 och Sverige saknade nationell samordna-re.
4.1.4 2001 – Första året som Sverige har en nationell samordnare
DELTAGANDE STÄDER
De 28 svenska städer/kommuner som skrev på manifestet 2001 var: Bollebygd, Borås, Botkyrka, Borlänge, Eskilstuna, Falkenberg, Gävle, Göteborg, Helsingborg, Huddinge, Kalmar, Karlstad, Karlskrona, Klippan, Kristianstad, Lidköping, Luleå, Lund, Malmö, Skara, Stenungsund, Strängnäs, Sundsvall, Södertälje, Tyresö, Ulri-cehamn, Uppsala och Östersund.
Helsingborg, Karlskrona och Malmö satsade på två dagar 21/9 och 22/9. Följande 32 svenska städer genomförde aktiviteter2001 utan att skriva på mani-festet: Alingsås, Boxholm, Flen, Halmstad, Hedemora, Herrljunga, Hjo, Karls-hamn, Kungsör, Laholm, Landskrona, Linköping, Mariestad, Mark, Motala, Möln-dal, Nora, Nyköping, Strömstad, Sundbyberg, Söderköping, Tanum, Tidaholm, Trelleborg, Vara, Varberg, Visby, Vårgårda, Vänersborg, Västerås, Öckerö och Örebro.
985 europeiska städer/kommuner i Europa, skrev på manifestet 2001, alltså en ökning på drygt 200. 633 europeiska städer/kommuner deltog 2001, utan att skriva på manifestet.
PERMANENTA ÅTGÄRDER
De flesta permanenta åtgärder, som har införts i deltagande kommuner i samband med den bilfria dagen, rör billigare och effektivare transporter eller nya cykelba-nor.
Malmö överraskade sina invånare genom att en del av den yta som avstängdes från biltrafik 22 september, 2001, blev en permanent park.
AKTIVITETER
Aktiviteterna i deltagande svenska städer/kommuner var av samma typ som året innan, men fler städer/kommuner erbjöd gratis eller billigare lokaltrafik 22/9 2001än 22/9 2000. Ökningen berodde delvis på att fler städer deltog 2001 än 2000, men även på att fler av de städer som deltog 2000 erbjöd gratis lokaltrafik 2001. Ett arrangemang av detta slag behöver ju tid för planering och tid till att väcka intresse för idén hos de berörda.
I Hallandsregionen hade man gratis lokaltrafik (bussar och tåg) i hela regionen 22/9 2001.
Karlskrona och Östersund fokuserade i stor utsträckning på barnen. Karlskrona, som genomförde en bilfri dag både 21/9 och 22/9 hade barns trafikmiljö som tema
21/9. Det var vanligt med aktiviteter för barn i alla deltagande städer och många hade utlyst teckningstävlingar där barnen fick komma med förslag på miljövänliga transportmedel. Teckningarna föreställde allt från hästskjutsar till teleportering.
I stort sett så var samarbetet bredare inom kommunerna kampanjåret 2001 jäm-fört med kampanjåret 2000. Affärsinnehavare, företag, skolor, föreningar
et c. samarbetade på flera ställen på ett föredömligt sätt. NÅGRA EXEMPEL PÅ AKTIVITETER 2001
• De flesta städer samordnande Riksmarschen mot cancer med den bilfria dagen.
• Gratis busstransporter (t.ex. Eskilstuna, Gävle, Helsingborg, Falkenberg, Hallandsregionen, Söderköping och Uppsala)
• Gratis endagsbiljett på buss och tunnelbana (t.ex. Botkyrka, Huddinge, Södertälje, Tyresö)
• Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt • Prova på alternativa fordon, el-bilar, el-mopeder et c.
• Cykeltaxi
• Invigning av nya cykelbanor
• Tipstävlingar och andra tävlingar. I Eskilstuna kunde de invånare som fyllde i en enkät, som rörde ”I stan utan min bil”, vinna cyklar och hjäl-mar.
• Presentation av bilpooler
• Olika kulturella inslag där ofta stadens/ortens särart betonades KOLLEKTIVTRAFIK
Flera städer satsade på tätare turer, gratis eller billigare turer, eller alternativ till den vanliga kollektivtrafiken, som t.ex. etanolbussar eller cykeltaxi. Användningen av kollektivtrafik ökade i de flesta städer jämfört med vanliga lördagar.
ALLMÄNHETENS REAKTION
De personer som besökte städernas bilfria delar var mycket positiva, trots att det regnade på många håll i Sverige 22/9 och de flesta, ibland nära 100 % enligt enkä-terna, ville att det skulle bli minst en återkommande bilfri dag varje år. Många ville gärna ha flera dagar där man stängde av delar av städerna från biltrafik. Kvinnor var i allmänhet mer positiva till dagen, även om det i några städer endast rörde sig om en marginell skillnad mellan män och kvinnor i detta avseende.
Kvinnor var generellt mer oroade än männen när det gäller de olägenheter som biltrafiken ger, men även en stor del av männen tyckte att det fanns anledning till oro.
I de städer där man hade ställt frågan ”Vem kan bäst minska olägenheterna som biltrafiken skapar” är svaret ”jag själv” det vanligaste svaret. Detta följs i fallande ordning av ”min kommun”, ”riksdag och regering” och sist ”EU”. Kvinnor tror, i högre grad, på personligt ansvar och på kommunen, än männen gör. Männen tror mer på riksdag och regering, än kvinnor gör.
NÄRINGSIDKARNAS/HANDELSMÄNNENS REAKTION
Andelen tillfrågade, som var positiva till själva idén, varierade i landet. I en del städer var över 50 % övervägande positiva eller neutrala, men i några städer tyckte det övervägande antalet handelsmän att idén med att ha en dag med tillfällig av-stängning från biltrafik var dålig och att det över huvud taget var en dålig idé att ha bilfria stadskärnor.
När det gällde uppfattning om försäljning/kundantal så ansåg drygt 50 % av handelsmännen, i de flesta städer, att det var som vanligt eller någon ökning. MEDIABEVAKNING
Intresset från media på nationell nivå var större än året innan. Störst intresse väckte det faktum att Stockholm inte skulle delta, men att några mindre tätortsbetonade grannkommuner skulle delta. De sistnämnda fick därför positiv reklam. De journa-lister som Naturvårdsverket hade kontakt med på den nationella nivån var i överlag mycket positiva till kampanjen.
Även intresset på lokal nivå var generellt sett större än året innan. LUFTKVALITETSMÄTNINGAR
Några städer genomförde jämförande luftkvalitetsmätningar mot vanliga lördagar, men med olika resultat, som det är svårt att dra någon övergripande slutsats från. De flesta städer informerade om luftföroreningssituationen i staden/kommunen och hur man arbetar för att förbättra situationen
BULLERMÄTNINGAR
Ett fåtal städer/kommuner genomförde jämförande bullermätningar mot vanliga lördagar. Ljudnivån var lägre i de avstängda områdena mot en vanlig lördag och detta upplevde allmänheten som mycket positivt. De flesta städer/kommuner in-formerade om bullersituationen i staden/kommunen och hur man arbetar för att förbättra situationen.
4.1.5 2002 – Utvidgning till Europeiska Mobilitetsveckan
DELTAGANDE STÄDER
50 svenska kommuner/städer deltog i I stan utan min bil 2002, av dessa skrev 16 på det europeiska manifestet.
Tre svenska städer deltog även i Europeiska Mobilitetsveckan 16-22 septem-ber, Helsingborg, Karlstad och Lund
Många av de kommuner som deltog bestämde sig relativet sent och flera av dem valde att lägga ”I stan, utan min bil”-aktiviteterna lördagen den 21 september istället för söndagen den 22 september. Motiveringen var att alltför få människor befinner sig i innerstaden på söndagar jämfört med vardagar och lördagar, så man befarande att det skulle öka trafiken på söndagen, istället för tvärt om. Att sista valveckan låg så nära manifestationsdagen, med stora arbetsinsatser för politiker
och tjänstemän i kommunen, bidrog till att några städer valde att avstå helt från att delta 2002.
De som valde att lägga sin manifestation 21 september var inte berättigade att skriva under det europeiska manifestet, men det skall betonas att flera av dessa hade utökat det avstängda området från året innan och att de förutom vald dag, i övrigt uppfyllde manifestets kriterier.
Flera av de deltagande städerna, både bland dem som hade skrivit på manifestet och de som inte hade skrivit på manifestet genomförde aktiviteter både 21 och 22 september.
PERMANENTA ÅTGÄRDER
De flesta permanenta åtgärder som genomfördes var nya kollektivtrafiklinjer, ef-fektivare och billigare kollektivtrafik, gågator och cykelbanor.
EXEMPEL PÅ AKTIVITETER • Lådbilsrace
• Politikerrace
• Tipsrundor till fots eller med cykel
• Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt • Prova på alternativa fordon, el-bilar, el-mopeder et c.
• Invigning av nya cykelbanor • Presentation av bilpooler
• Olika kulturella inslag där ofta stadens/ortens särart betonades • Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt • Cykelreparationsverkstad
VIKTIGA FRAMGÅNGSFAKTORER
Erfarenheter från deltagande städer, i och utanför Sverige, visar liksom året innan att för att få ett stort deltagande behövs en kampanj på bred basis framför allt på lokal nivå, men det är även viktigt att få draghjälp på nationell nivå. Framför allt politiska ställningstaganden, är något som man sätter stort värde på i kommunerna och många skulle behöva ekonomisk hjälp för att driva en kampanj.
I svenska kommuner med små resurser är utrymmet mycket litet för satsningar av detta slag, där det långsiktiga resultatet är mycket svårt att överblicka. En tydlig koppling till andra typer av arbete mot ett långsiktigt hållbart resande är nödvändig. MOTIVERINGAR FÖR DELTAGANDE
De städer/orter som deltog 2002 motiverar sitt deltagande med att de tycker att det är ett utmärkt tillfälle att genom intresseväckande aktiviteter av olika slag visa medborgarna vilket miljöarbete som pågår i kommunen, vilka alternativ till bilen man kan erbjuda och hur var och en kan bidra till att minska onödig biltrafik. Flera var övertygade om att trafikfrågorna får större tyngd, även i den egna kommunen, om så många städer/orter som möjligt deltar i en gemensam europeisk/inter-nationell kampanj som denna. De anser alltså att själva deltagandet också påverkar utvecklingen i rätt riktning.
ALLMÄNHETENS REAKTION
De lokala utvärderingarna, som Naturvårdsverket har fått in, visar att allmänhetens reaktion i de deltagande städerna har varit mycket positiv, där inte vädret har spolat bort all entusiasm. Det är dock viktigt att betona att dem som man har ställt frågor-na till, för det mesta har varit de som har besökt arrangemangets aktivitetsområden och/eller de områden som var avstängda från biltrafik. Det är vanligt att man tyck-er att det bör vara fltyck-er bilfria dagar ptyck-er år.
NÄRINGSIDKARE
I de flesta orter/städer har även ett övervägande antal näringsidkare varit positiva till idén och vill gärna att dagen upprepas. Lika många tycker att försäljningen var bättre under dagen som de som tyckte att det var ungefär som en vanlig dag. Mycket få tyckte att det var sämre än motsvarande veckodag utan kampanj. KOLLEKTIVTRAFIKEN
Kollektivtrafikens deltagande i arrangemanget ökade i de flesta städer som har deltagit tidigare år och där man har hunnit med att planera för bredare samarbete med olika organisationer.
5 Organisation och
arbets-fördelning för 2003 års
samordning av kampanjen
5.1 Organisation
Huvudansvaret för projektet ligger enligt uppdraget på Naturvårdsverket. Ingen formell styrgrupp eller samrådsgrupp tillsattes. Inbjudan att bidra till sam-ordning och informationsinsatser har sänts ut till berörda myndigheter och samråd har skett i den mån intresse har funnits bland dessa. Samråd och samarbete har i huvudsak skett med Vägverket och Kommunförbundet.
Samråd har skett med övriga berörda inom Naturvårdsverket.
5.2 Arbetsfördelning
Naturvårdsverket, Vägverket och andra berörda myndigheter har själva svarat, var och en för sig, för den information som har tagits fram och distribuerats av respek-tive myndigheter. Vägverket och Naturvårdsverket har samrått när det gäller pressmeddelanden och vägledande information till kommunerna.
Naturvårdsverket och Vägverket tog gemensamt fram nationella affischer för kampanjen och Vägverket bidrog till finansieringen.
Vägverkets engagemang i arbetet har främst varit genom att Vägverkets regio-ner har stött kommuregio-nerna med kunskap, idéer och i vissa fall med samordning och ekonomiska bidrag. Ett mycket bra exempel på samarbete, på bred front, under kampanjen är Västra Götalandsregionen. Vägverket region väst finansierade kon-sulthjälp för samordning och utvärdering av aktiviteterna i regionens kommuner.
Kommunförbundet har via sitt nätverk och Kommunaktuellt, informerat om kampanjen ”I stan, utan min bil” på ett mycket tydligt och positivt sätt.
De flesta berörda myndigheter har informerat om dagen på sina respektive hemsidor.
5.3 Naturvårdsverkets bidrag i arbetet med
den bilfria dagen
Naturvårdsverket har
• via sin hemsida http://www.naturvardsverket.se/bilfridag och genom sitt kontaktnätverk informerat om pågående arbete och länkat till information som har funnits på annan plats.
• Vidarebefordrat viktig information från den europeiska projektledningen och de möten som har skett mellan de europeiska samordnarna
• samlat in och vidarebefordrat information från kommunerna till den eu-ropeiska projektledningen
• tagit fram och lagt ut digitalt informations- och kampanjmaterial på http://www.naturvardsverket.se/bilfridag
• tagit fram, i samarbete med Vägverket, och kostnadsfritt försett delta-gande och stödjande kommuner med nationella affischer i olika storlekar, vykort och kampanjtröjor både för ”I stan, utan min bil” och Europeiska Mobilitetsveckan
• via klimatkampanjen bidragit med belöningspåsar till kollektivtrafikrese-närer under kampanjdagen ”I stan utan min bil”
• genomfört ett utvärderingsseminarium i samarbete med Sveriges Eko-kommuner
Aktivitet Start Klart
Informerande brev till kommuner, berörda myndigheter
Och organisationer mars 2003
Kommunikationsstrategi januari 2003
Informationsmaterial till Webbplatsen, digitala broschyrer,
vykort, manifest mm mars 2003
Löpande information till webbplatsen januari 2003 september 2003
Pressmeddelanden september 2003
Tryckta nationella affischer augusti 2003
Vykort mars 2003
Kampanjtröjor augusti 2003
Utvärderingsseminarium, i samarbete med Sveriges Ekokommuner februari 2003 Utvärdering av den bilfria dagen:
Utvärderingsrapport för 2002 lämnas till regeringen 2003-03-31 Utvärderingsrapport för 2003 lämnas till regeringen 2004-03-31 Informerande brev till kommuner, myndigheter och organisationer
för kampanjåret 2003 2003-03-31
Personella resurser: c:a 1/3 personår för Birgitta Malmberg och 3 personveckor för Catarina Carlsson, Klimakampanjen.
Externa personveckor d.v.s. konsulter som Klimatkampanjen betalat, 1 per-sonvecka
Ekonomiska resurser: 360 000: - varav 60 000 bidrag från Vägverket för 2003 års samordning
6 Syfte/mål med den bilfria
dagen
Biltrafiken i tätorterna har negativa konsekvenser för hälsa och miljö. Problemen med luftföroreningar, buller, stress och krympande grönområden ökar i många europeiska städer. Det är därför viktigt att nya resmönster utvecklas som leder till att biltrafiken minskar och tar mindre utrymme.
Utifrån dessa förhållanden är dagens syfte att:
• stimulera utvecklingen av nya resmönster i enlighet med en hållbar ut-veckling
• erbjuda möjlighet för invånarna att använda alternativa transportmedel i stället för bilen
• ge stadsborna möjlighet att återupptäcka sin stad, dess invånare och sta-dens kulturella särart
• informera om luftföroreningar, buller och trängsel som blivit följden av en alltför stor användning av bilar i städernas stadskärnor
Det är mycket viktigt att betona långsiktigheten i kampanjen! För att uppnå det långsiktiga syftet att minska onödig biltrafik i stadskärnorna så är det av stor vikt att erbjuda/presentera realistiska alternativ till bilen. För att få en långsiktigt bestå-ende förändring måste stadens invånare uppleva att detta ligger inom möjlighetens ramar och att de själv kan bidra till detta. Invånarna skall uppleva/se att arrange-manget inte bara är ett jippo utan att kommunen seriöst verkar för att uppnå en bättre stadsmiljö med färre bilar i stadskärnorna.
7 Marknadsföring
Marknadsföringen inleddes med ett inbjudande brev till samtliga kommuner och detta brev sändes även till berörda myndigheter och organisationer för kännedom. I dessa brev bifogades grundläggande informationsmaterial och gällande europeis-ka riktlinjer för deltagande.
För övrigt marknadsfördes kampanjen på nationell nivå i huvudsak via den na-tionella samordnarens hemsida, samordnarens kontaktnärverk i kommunerna och Klimatkampanjens nätverk.
Annonskampanjer genomfördes endast på lokal nivå, finansierat av kommu-nerna.
Den svenska pressen intresse var större på nationell nivå än året innan, mycket p.g.a. Stockholms deltagande.
8 Nationell utvärdering
Detta är en slutrapport av Naturvårdsverkets regeringsuppdrag att samordna och utvärdera den bilfria dagen 2003 i samarbete med Vägverket och andra berörda myndigheter. Naturvårdsverkets bedömning bygger på de uppgifter som vi har fått från kommunerna skriftligt eller muntligt.
Utvärderingen gör inga anspråk på att vara av vetenskaplig karaktär. Med tanke på kommunernas olika förutsättningar, anser vi att intresset att genomföra detta frivilliga arrangemang skulle minska om det skulle vara styrt av riktlinjer från Na-turvårdsverket. Denna bedömning har vi gjort utifrån de synpunkter som har fram-förts från kommunerna.
Ett förslag till lokal utvärderingsenkät lades ut på vår webbplats. Naturvårds-verket ställde inte krav på att enkätundersökningar skulle genomföras eller att Na-turvårdsverkets förslag till enkät skulle användas.
Det måste betonas att resultatet av de enkätundersökningar som redovisats inte ger en representativ bild av respektive kommuns invånares åsikter. De kan däremot ge en bild av vad besökarna av ”I stan, utan min bil” tyckte, alltså framförallt de som besökte det område som var avstängt från biltrafik.
Underlaget är mycket ojämnt och det därför svårt att göra en jämförelse mellan kommunerna. Förutsättningarna är på många sätt olika för de deltagande städer-na/kommunerna som t.ex. resurser, politikers stöd, tätortens storlek, mm
Arbetet i kommunerna har i år, liksom tidigare år, i stor utsträckning byggt på ett antal eldsjälars, på nationell, regional och lokal nivå, stora engagemang och arbetsinsatser.
Det är också viktigt att betona att kampanjen skedde helt på frivillig basis och att Naturvårdsverket därför inte kan ställa några krav på inrapportering
8.1 Sammanfattning av lokala utvärderingar
8.1.1 Deltagande städer/orter
66 svenska städer deltog 2003, av dessa skrev 16 på det europeiska manifestet och förband sig därmed att stänga av ett område i sina stadskärnor från biltrafik samt införa minst en permanent åtgärd.
Flera städer valde att lägga sin manifestation helgen innan måndagen den 22 september och var därmed inte berättigade att skriva under det europeiska manifes-tet. Det skall betonas att flera av dessa hade utökat det avstängda området från året innan och att de, förutom vald dag, i övrigt uppfyllde manifestets kriterier.
8.1.2 Allmänhetens reaktion
Överlag var invånarna i de städer som deltog positiva. Ett flertal ville att I stan utan min bil skulle utökas till fler dagar.
8.1.3 Näringsidkares reaktion
De affärsmän som var positiva eller neutrala övervägde. Kollektivtrafiken var på många håll i stor utsträckning engagerad i kampanjen. Fler skolor var engagerade i flera städer/orter än åren innan.
EXEMPEL PÅ AKTIVITETER • Slogantävling (Östersund)
• Belöningspåse till kollektivtrafikresenärer och cyklister (46 orter deltog i Klimatkampanjens aktivitet)
• Information till och om handikapp, tillfälle erbjöds på några ställen att prova på hur det är att ta sig fram med rullstol i stan.
• Experimentverkstad i skolan, tillverkning av små solenergibilar (Öster-sund)
• Lådbilstävlingar (Borlänge, Sundsvall och Vårgårda) • Tipsrundor till fots eller med cykel (vanlig förekommandet)
• Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt (van-ligt förekommande)
• Prova på alternativa fordon, el-bilar, el-mopeder et c. (vanligt förekom-mande)
• Invigning av nya cykelbanor (flera)
• Cykelreparationsverkstad (vanligt förekommande) • Presentation av bilpooler (vanligt förekommande)
• Olika kulturella inslag där ofta stadens/ortens särart betonades (de flesta) • Utställningar där man visade idéer rörande alternativa transportsätt (flera) • Frukt till kollektivtrafiksresenärer (Huddinge)
• Utmaning till företag, alternativ till bilen eller samåkning (Huddinge) NATIONELL SAMORDNING
Naturvårdsverket har samarbetat med kommunerna framför allt via ett nätverk av kontaktpersoner ute i kommunerna.
Informationsspridningen och samordningen har i huvudsak genomförts via det-ta nätverk och via den nationella samordnarens hemsida för den bilfria dagen.
Kommunerna har kunnat beställa nationella affischer, vykort och kampanjtrö-jor för I stan utan min bil och för den europeiska mobilitetsveckan, från Natur-vårdsverket.
När det gäller kampanjmaterialet var det framför allt de nationella affischerna, kampanjtröjor till funktionärer och Klimatkampanjens belöningspåsar, som var mycket uppskattade av kommunerna.
SAMARBETE MED ANDRA MYNDIGHETER
Naturvårdsverket bjöd in berörda myndigheter och organisationer till samarbete och deltagande i kampanjen.
Vägverket har bidragit ekonomiskt, både nationellt och regionalt samt med att sprida information och ge råd till kommunerna i sina regioner. Framför allt Västra Götalandsregionen har gjort en stor insats.
Övriga berörda myndigheter och organisationers bidrag har i huvudsak bestått av spridning av information via sina hemsidor.
SAMARBETE MELLAN NATURVÅRDSVERKETS UPPDRAG
Klimatkampanjen samverkade med I stan utan min bil-projektet genom stödjande aktiviteter. En belöningspåse delades ut till dem som cyklade, gick eller åkte kol-lektivt denna dag, i de kommuner som valde att delta i denna aktivitet. Dessa kommuner fick även affischer med klimatbudskap.
Klimatkampanjens förberedelse av aktiviteten, utdelningen av belöningspåse samt affischer bidrog på ett utmärkt sätt till att sprida budskapet om I stan utan
min bil-kampanjen.
Totalt deltog 46 kommuner i Klimatkampanjens aktivitet och det delades ut 29 945 påsar i kommuner från norr till söder över hela Sverige.
Aktiviteten fick stor uppskattning av berörda tjänstemän och allmänheten. SAMARBETE MELLAN KOMMUNER
Ett bra exempel på regional samordning som fungerat på ett berömvärt sätt, är Västra Götalandsregionen, som liksom 2002 hade en regional samordnare och en gemensam hemsida.
8.2 Slutsatser
Slutsatserna baseras på det utvärderingsunderlag som vi har fått in från kommuner-na.
• Varför lyckades vissa städer så bra? • Eldsjälar
• Utan eldsjälar skulle få städer ha uppnått så bra resultat, speciellt i de städer/orter där man hade mycket små resurser och där det politiska stö-det var mycket svagt.
• Starkt politikerstöd
• Tillräckliga resurser för att genomföra en bra annonskampanj.
• Brett samarbete mellan olika myndigheter, företag, skolor och ideella or-ganisationer.
• Bred information
Annonser var effektivast för att nå invånarna, med god draghjälp av affischer och lokalradion och TV.
8.1.4 Hinder
SKEPTISKA BUTIKSÄGARE
En del butiksägare är fortfarande skeptiska i början av kampanjperioden, men fler och fler blir positiva för varje år som kampanjen genomförs.
DISPENSER
Viss biltrafik måste kunna flyta inom stadens alla delar. Utryckningsfordon och handikappade fick dispens på de flesta ställen. Erfarenheter säger att dispenserna bör vara få.
ERFARENHETER - INFÖR FRAMTIDEN
Det är viktigt att hålla i minnet att manifestationen bygger på frivilligt lokalt enga-gemang. Vår insats skall vara stödjande, informerande, inspirerande och nationellt samordnande.
För att antalet deltagare skall bli så stort som möjligt och att kampanjen skall leda till att onödig biltrafik i tätorterna skall minska är det av stor betydelse
• att dagen får en koppling till mer långsiktiga insatser för att åstadkomma alternativa resmönster.
• att så många kommuner som möjligt deltar i och utnyttjar i ”I stan, utan min bil” och den Europeiska Mobilitetsveckans i sitt arbete mot hållbart resande.
• att så många som möjligt känner till kampanjen. • att få mer stöd från politiker på alla nivåer.
• att ha tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att kunna genomföra en bred nationell kampanj och kunna förse deltagande kom-muner med nationellt kampanjmaterial i större utsträckning än förra året. Det blir mindre totala kostnader för tryck mm om den nationella samord-naren står för detta.
• att regionalt samarbete sker.
• att samarbete sker på nationell nivå. 2003 bidrog de flesta övriga berörda myndigheter och organisationer på nationell nivå endast genom att mycket kort informera om den bilfria dagen på sina hemsidor och hänvi-sa till Naturvårdsverkets webbplats för ”I stan, utan min bil”
• att fokusera i ännu större utsträckning än tidigare på alternativa transpor-ter i kampanjen.
• att helst inte använda benämningen ”Bilfria dagen” när vi går ut med in-formation på olika nivåer. På sina håll, främst bland politiker och organi-sationer kopplade till bilanvändning, så har man ansett att kampanjen va-rit en kampanj mot bilägarna. Däremot har mycket få bilägare framfört sådan kritik.
• att vi samordnar kampanjen med övriga nationella kampanjer som berör detta område.
9 Lokal utvärdering
9.1 Städer som skrev på manifestet
9.1.1 Borlänge
Kontaktperson: Johanna Ingre, johanna.ingre@borlange.se, tel 0243-74 093
Borlänge genomförde Europeiska Mobilitetsveckan i sin helhet, inklusive I stan utan min bil och skrev under det Europeiska manifestet.
Borlänge kommun har deltagit i kampanjen ”I stan utan min bil” sedan 2001 och Kontoret för hållbar utveckling har haft uppdraget att utarbeta dagen. Det över-gripande syftet med kommunens deltagande är att ge kommunens invånare större insikt om vilka problem dagens transport-system för med sig samt att visa på mer hållbara transportsystem och alternativa drivmedel. Hälsa, miljö och ekonomi har varit grunden i deltagandet i ”I stan utan min bil”.
SAMARBETSPARTNERS
Samarbetet med lokala partners fungerade mycket bättre detta år än förra året. Samarbete har under 2003 skett med studieförbund, invånare, politiker, skolor, Falu kommun, lokala föreningar och företag, kommunala enheter, media med flera. Dalarnas Luftvårdsförbund och Byggnadsprogrammet på Hushagsgymnasiet har också bidragit med stöd.
MARKNADSFÖRING
Erfarenheterna från tidigare år har visat att kampanjen har behövt en bättre mark-nadsföring, vilket har åstadkommits detta år. Samarbete i marknadsföringen har skett i samarbete med Dalarnas Luftvårdsförbund, Dala-Demokraten och Falu kommun. Marknadsföringen har skett via tidningsannonser och artiklar, via radio-reklam och radiointervjuer, hemsidor, via informationsskyltar, nationella affischer, via direktkontakt med invånare via samarbetspartners och aktörer samt via olika informationsfoldrar.
AKTIVITETER
Vid planeringen av aktiviteterna har tanken varit att nå alla grupper av invånare, i alla åldrar och på alla nivåer, kopplat till temat ”Tillgänglighet”. I marknadsföring-en av kampanjveckan har fokus legat på information, utifrån så många perspektiv som möjligt, såsom exempelvis hälsa, miljö och ekonomi. Så har det också varit under själva kampanjaktiviteterna. Varje aktivitet har inletts med en informations-stund då syftet med aktiviteten och kopplingen till Mobilitetsveckan tydliggjorts. En informationsfolder producerades, med reella fakta om transporter och om hur en förändring av transportbeteendet kan påverka och förbättra hälsa, ekonomi och miljö. Under finaldagen ”I stan utan min bil” sattes skyltar, med uppmaningar,
information och annan fakta om alternativa transportsätt till invånarna, upp runt kampanjområdet. Det har varit viktigt att inte fördöma bilisterna i kommunen, utan att visa på de alternativa transportsätt och också alternativa drivmedel som man istället kan välja. Invånarna erbjöds ett fullspäckat program med allehanda aktivite-ter. Huvudsyftet har varit att locka folk till aktiviteterna för att sedan nå dem med det egentliga budskapet – att visa på alternativen till bilen och att också låta dem återupptäcka sin stad.
Tisdag 16 september
De handikappade i fokus
Mobilitetsveckan startades med en guidad visning av Framtidsdalens kappanpassade utvecklingsområde. Temat för dagen var ”En bättre stad för handi-kappade”. Guidningen arrangerades i samarbete med Borlänge Energi och med studieförbundet ABF. Inbjudan skickades ut till alla handikappsorganisationer i Borlänge, 200 ex. Till den guidade visningen kom 20 personer.
Onsdag 17 september
En bättre stad för fotgängare
Veckans andra aktivitet, med temat ”En bättre stad för fotgängare”, var en gui-dad promenad, i arkitekturens och historikens tecken, genom Borlänge Centrum. Promenaden anordnades i samarbete med studieförbundet ABF.
Det kom 30 personer till promenaden.
Torsdag 18 september
Cykeln och sparsam köning i fokus
Torsdagen, som var den tredje aktivitetsdagen i Mobilitetsveckan, hade två ak-tiviteter. Den ena ansvarade Borlänge Energi för. De såg till att uppmuntra Bor-länges cyklister rejält, under delar av dagen, och delade ut 400 vattenflaskor som tack för att de valt annat transportmedel än bilen. Man passade samtidigt på att dela ut en enkät med frågor om stadens gång- och cykelvägnät. Svarsfrekvensen blev över 50 %, och deras åsikter visade att de 5 viktigaste punkterna för staden att ta tag i, gällande gång- och cykelvägnätet, är: vinterväghållningen (snöröjning och halkbekämpning), utbildning i gång- och cykelvett, vägunderhåll gällande sprickor och hål etc., Mopedisternas vara eller inte vara på gång- och cykelvägarna samt efterhållningen på sly, träd, buskar etc.
Under torsdagen arrangerades det även en information om Sparsam Körning i Kupolens köpcentrum. Personal från Kontoret för hållbar utveckling erbjöd, i sam-arbete med Vägverket, invånarna chansen att prova på Sparsam Körning under fyra timmar. Sparsam körning kan minska bensin/dieselförbrukningen med 12-15 %. I Köpcentrumet hade man även en utställning om klimatet, hur vi som medborgare är med och bidrar till växthuseffekten och tips på hur vi kan medverka till att för-bättra densamma. Informationen nådde 60 personer.
Fredag 19 september
Fredagen hade temat ”Vänorter” och då passade man på att informera invånar-na om Borlänge kommuns samarbete med Kimberley i Sydafrika. En utställning sattes upp i stadshusets foajé, som stod kvar i cirka en månad. Kommunens ansva-rige för Kimberleyprojektet ansvarade för utställningen. Antalet personer som har sett utställningen är svårt att få fram. Genom samarbetet med Kimberley sprids även Borlänges arbete inom trafikområdet till Sydafrika.
Lördag 20 september
Lådbilstävlingar för barn
I samband med Mobilitetsveckan utlystes flera tävlingar. För barnen var det bland annat en lådbilstävling som gick av stapeln under lördagen. Genom ett lyckat sam-arbete med byggprogrammet på Hushagsgymnasiet erbjöds barnen hjälp med att bygga sin lådbil under två lördagar innan tävlingsdagen. Sponsorer hade ordnats för trämaterialet, så för barnen blev bygget kostnadsfritt. Även barnens föräldrar blev aktiverade i byggandet och fick hjälpa till.
Själva tävlingen var uppdelad i två olika grenar. Den ena gick ut på att barnen skulle ta sig så långt som möjligt med sin lådbil. Starten skedde ifrån en två meter hög och tio meter lång ramp, som byggdes inför förra årets lådbilstävling av Yan-kee Car Club och som tillkom i ett samarbete mellan Kontoret för hållbar utveck-ling och Centrumföreningen.
Den andra, och också den viktigaste, grenen var att barnen skulle tänka ut ett alternativt drivmedel till sin bil (inte bensin) och visa det på ett symboliskt sätt på bilen. Startfältet hade 13 nervösa barn med 10 otroligt fina bilar. Barnen imponera-de på juryn med imponera-de mest fantastiska idéer till alternativa drivmeimponera-del och imponera-det var svårt att utse endast en vinnare av första priset.
Juryns motivering för vinnaren i grenen ”alternativt drivmedel” - Rebecka Kaufmann och Cecilia Murphy med bilen Herbie var: ” Vinnaren ger en positiv inverkan på ett socialt hållbart samhälle och kommer väsentligt att öka trafiksäker-heten. Energin till driften kommer från en aldrig sinande källa, nämligen Kärle-ken!"
Söndag 21 september
Under Mobilitetsveckans sjätte dag arrangerades det i samarbete med Korpen en tips- och bingopromenad i Framtidsdalen i samband med ”Framtidsdalens dag”. 29 personer passade på att gå promenaden.
Måndag 22 september
Mobilitetsveckan avslutades med finaldagen ”I stan utan min bil”. Då arrangerades flera olika aktiviteter:
• Cykelutbildning
Till denna dag inbjöds grundskolans klasser 3-6 att vara med i en cykel-bana/utbildning med trafikinformation. En person från Kontoret för håll-bar utveckling höll i cykelbanan och trafikpolisen Lars-Göran Arnberg undervisade eleverna i trafik och hjälmanvändning. Det har nämligen
vi-sat sig att eleverna har blivit sämre i trafikkunskap och på att använda cykelhjälm sedan trafikundervisningen togs bort i skolan.
På cykelbanan som förlades till Sveatorget fick eleverna träna balans, höger-vänster, svänga, slalomåkning, åka under hinder samt flytta ett fö-remål mellan två punkter samt att stå still med cykeln. De fick dessutom tre broschyrer utgivna av Vägverket och NTF som handlar om cykling, vägmärken samt hjälmanvändning. Dessutom har både NTF och Dalatra-fik sponsrat eleverna med reflexer och pennfack.
Till denna dag anmälde sig 7 klasser från Forssaängskolan i år 4-6, sam-manlagt 173 elever och 8 lärare.
Enligt utvärdering som gjorts på Forssaängskolan upplevdes både cykel-teknikbanan och trafikkunskapen som mycket bra av både lärare och ele-ver. Teknikbanan kanske var lite för lätt för barnen i år 6, men på det hela taget var alla mycket nöjda med dagen. Om man ska köra detta nästa år funderar man på att ha fler personal från Kontoret för hållbar utveck-ling eller någon förening och ordna 2 banor, en lättare och en svårare. Ett annat förslag var att man samtidigt skulle kunna få sin cykel undersökt och, om den blir godkänd, få ett klistermärke med skriften ”Säker cykel” eller dylikt.
• Lunchaktivitet i Liljekvistska parken
o På Liljekvistska parkens scen arrangerades det en lunchak-tivitet som pågick i lite drygt en timme.
Pär Holmgren, Meteorolog, från Sveriges Television var in-bjuden för att svara på frågor om hur många tornados som kommer att drabba Borlänge framöver och på hur växthusef-fekten påverkar oss människor och hur vi kan påverka den. o Johannes Kotschy, vinnaren av tv serien Popstars 2002, stod
för underhållningen. Cirka 200 personer kom till parken och deltog i aktiviteten.
o Under lunchaktiviteten hade man två prisutdelningar av täv-lingarna ”Skolvägsjakten” och den kommunala gång- och cykelutmaningen.
o Politiker Kristina Svensson, summerade Mobilitetsveckan och blickade framåt.
o Ett marknadsstånd med information om alternativa trans-portmedel, om trafiksäkerhet och om hälsa - ekonomi och miljöaffekter av förändrat transportbeteende fanns också i Liljekvistska parken.
o Skyltar med liknande information var uppsatta i, och runt, parken och på Stationsgatan.
o Uppmuntringsaktivitet
Borlänge passade även på att dela ut en ”uppmuntringspåse” till bussresenärer och till en och annan fotgängare under
förmiddagen, innehållande information från Naturvårdsver-kets Klimatkampanj, Borlänges egen producerade informa-tionsfolder, reflex och godis. Mottagandet blev mycket lyckat och man möttes av kommentarer som: "Äntligen uppmärksammas vi!" "Det var på tiden att någon såg oss!" Påsarna, som till antalet var 200, tog snabbt slut vilket inne-bar att många bussåkare passerade Stationsgatan på en tim-me.
o Klimatseminarium
Pär Holmgren deltog även i ett seminarium som anordnades för intresserade företag i Borlänge. Seminariet belyste kli-matförändringar med koppling till dagens transportarbete. Seminariet riktades mot lokala företag, kommunala bolag och andra intressenter med stort transportarbete. Exempel på vad som gjorts, och vilka möjligheter som finns för att för-bättra arbetet, gällande transportsituationen i verksamheten togs upp. Åhörarna uppmuntrades av flera av föreläsarna att framöver etablera kontakt för att få ytterligare stöd och tips i arbetet med hållbara transporter. Föreläsare under eftermid-dagen var Pär Holmgren, meteorolog på SVT, Jan Lindgren, Vägverket Region Mitt, Leif Johansson och Magnus Bäck-mark, Borlänge Energi, Karin Lundgren, Stiftelsen Teknik-dalen. Moderator var Åke Persson från Kontoret för hållbar utveckling
o Deltagarantalet uppgick till 30, vilket var det på förhand be-gränsade deltagarantalet. Deltagarna bestod främst av repre-sentanter från företag inom olika branscher samt från kom-munala enheter och bolag.
o Miniseminarium för politiker
o Som avslutning på de Europeiska kampanjerna ”Mobility Week – Mobila Veckan” och ”I stan utan min bil”, bjöds Agenda 21: s politiska referensgrupp samt trafikutskottets och miljönämndens politiker in till ett miniseminarium på kvällstid, måndagen den 22 september.
Syftet var att öka kunskapen och ge våra politiker chans att i en mindre grupp diskutera en av de största utmaningarna vi står inför, nämligen att undanröja hoten från klimatföränd-ringarna.
Pär Holmgren, meteorolog på SVT, föreläste på minisemi-nariet, om klimatförändringar och växthuseffekten. Det var 15 deltagande politiker som medverkade och reaktionerna efter seminariet var entydiga: detta behöver samtliga politi-ker höra och en repris behöver arrangeras.
Under kampanjdagen ”I stan utan min bil” genomförde PRO, på panjledningens uppdrag, ett hundratal intervjuer med besökarna av kam-panjen, för att ta reda på vad de tyckte om årets kampanj samt vad vi kan förbättra till nästa år. Flera av frågorna handlade också om hur man ser på dagens möjligheter till att välja andra resealternativ än bilen. Läs mer om enkätundersökningen längre fram i rapporten.
• Tävlingar
o Skolvägsjakten
I samband med kampanjveckan utlystes flera tävlingar. Ef-tersom forskning har visat att många barn skjutsas i bil till skolan ordnades Skolvägsjakten, en tävling för skolbarn i år 1-6 i grundskolan. Syftet var att barnen under två veckor skulle cykla eller gå till skolan eller skolbussen. Eleverna skulle därigenom bidra till bättre hälsa, miljö och ekonomi.
Barnen fick föra protokoll på antalet km de cyklat eller gått samt en motivering med nyttan av att gå eller cykla till skolan/skolbussen och sedan skickades klassens samman-lagda resultat med motiveringar in till Kontoret för hållbar utveckling. De tre klasserna som cyklat/promenerat mest/elev vann 3000 kr, 2000 kr respektive 1000 kr till klasskassan. Alla deltagande klasser har också erhållit di-plom.
I tävlingen deltog 50 klasser på 12 olika skolor, samman-lagt ca 1000 elever och ca 75 lärare.
Elever och lärare har tyckt att detta var en enkel och rolig tävling där man dels har fått röra på sig, dels träna matema-tik genom att mäta antalet km samt träna svenska genom att skriva motiveringar. Om man ska köra tävlingen nästa år kanske man kan mäta antalet dagar i stället för antalet km man cyklat eller gått men då får inte eleverna samma träning i matematik. Borlänges mål är att nå flera klasser och skolor nästa år.
o Uppsatstävling
En tävling riktad till högstadieelever utlystes också där man uppmanade till att skriva en uppsats som anknyter till att cykla, gå eller åka kollektivt.
Tävlingsinbjudan skickades ut till samtliga 6 högstadie-skolor i Borlänge med 2033 elever varav 5 olika klasser på 2 skolor deltog, sammanlagt ca 100 elever och deras 3 lärare. Varken positiva eller negativa kommentarer har hörts om uppsatstävlingen från skolorna. Kanske skulle en uppfinnar-tävling locka fler elever och lärare att delta.
o Gång- och cykelutmaning
En gång- och cykelutmaning gick ut från Kontoret för håll-bar utveckling till alla övriga enheter inom kommunen. 33 enheter antog utmaningen som gick ut på att man, liksom i ”Skolvägsjakten”, skulle ta sig till och från arbetet med an-tingen cykeln eller genom att gå.
• Enkätundersökning
69 personer svarade på den enkät, som genomfördes under dagen med hjälp av PRO. Det var färre personer som intervjuades detta året jämfört med föregå-ende år. Av dessa var 32 män och 37 kvinnor, i alla åldrar.
Enligt undersökningen ses kampanjen som positiv av invånarna. Intressant att notera är att 16 % av de tillfrågade vill ha ett större område avstängt för bi-lar i Borlänge medan endast 6 % inte vill att det stängs av mer.
46 % tycker att olägenheterna från biltrafiken är en anledning till oro och 38 % anser att det behövs en begränsning av biltrafiken för att förbättra Bor-länges trafiksituation.
Undersökningen visar också att många Borlängebor redan idag väljer andra al-ternativa färdmedel än bilen, även om majoriteten väljer bilen i första hand. En hög andel av de tillfrågade samåker ibland, främst till fritidsaktiviteter och vid inköp.
Enkätresultat:
Totalt antal svarande: 69
Kön 54% 46% 42% 44% 46% 48% 50% 52% 54% 56% kvinna man
Antal/andel boende i kommunen 77% 23% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90%
Bor i kommunen Bor ej i kommunen
Åldersfördelning 0% 4% 26% 24% 35% 10% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 0-14 år 14-25 år 26-40 år 41-55 år 56-70 år 71-85 år
Ressätt till centrum 49% 16% 10% 25% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Bil Cykel Buss Promenad
Ändrade du ditt ressätt på grund av "I stan utan min bil"?
3% 97% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Ja Nej
Tycker du att en bilfri dag är....? 54% 36% 1% 3% 7% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% En mycket bra idé
En bra idé En dålig idé
En mycket dålig idé
Ingen åsikt Kommentar: Flera personer svarade med flera alternativ.
Tycker du att olägenheter från biltrafiken ger....? 46% 33% 19% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50%
Anledning till oro Ingen anledning till oro Ingen åsikt
Skulle du vilja att man genomförde en bilfridag igen i din kommun?
52% 6% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Ja Nej
Hur skulle du vilja att "I stan utan min bil" genomförs nästa år? 1% 0% 20% 6% 48% 8% 16% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Annat
Färre saker som händer i stan Liknande saker anordnar flera gånger Mindre område som är avstängt för bilar Fler saker som händer i stan Att det var flera dagar i följd Större område avstängt för bilar
Hur reser du oftast i Borlänge? 30% 16% 49% 3% 1% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60%
Cykel Kollektivt Bil Promenerar Annat
färdsätt
Kommentar: All svarade inte på frågan
När samåker du? 29% 20% 9% 46% 0% 10% 20% 30% 40% 50% Till fritidsaktiviteter Till affären Till jobbet Aldrig
Vad tycker du borde förbättras för att Borlänge skall bli lättare att resa i utan bil?
30% 12% 16% 6% 25% 26% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% Annat
Information om alternativa transporter Cykelvägarna Hållplatserna Turtätheten Busslinjerna
Kommentar: De svarande angav flera svarsalternativ
Behövs en begränsning av biltrafiken för att förbättra trafiksituationen? 35% 38% 17% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%
Har ingen åsikt Håller med Håller inte med
Vem kan bäst minska olägenheterna som biltrafiken skapar? 9% 0% 10% 35% 54% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Vet ej EU Riksdagen och regeringen Min kommun Jag själv
9.1.2 Eskilstuna
Kontaktperson: Lars-Erik Dahlin, lars-erik.dahlin@eskilstuna.se,
016-10 10 00 och Lars Wiklund, lars.wiklund@eskilatuna.se, 016-10 10 58, mobil 070 26 46 704
Eskilstuna kommun genomförde I stan utan min bil för fjärde året i rad. Kommu-nen satsade på ett relativt stort arrangemang måndagen den 22 sep¬tember 2003.
Kommunstyrelsens ordförande Hans Ekström skrev under det europeiska mani-festet för kampanjen.
INRIKTNING
Eftersom dagen inföll en vardag inriktades arrangemanget på arbetsresorna under mottot Under milen – ställ bilen. Kollektivtrafiken, cykling och gång lyftes fram som alternativ till bilen.
AVSTÄNGNING AV CENTRUM
Stora delar av centrum var avstängt för motortrafik mellan klockan 07.00-19.00. Avstängningsområdet var samma som föregående år, det vill säga 19 kvarter. I några av kvarteren ingår dock torg, gågator och öppna parkeringar. En skillnad mot föregående år var att bussarna trafikerade sina ordinarie gatu¬sträckningar, detta för att inte försvåra för bussresenärer. Gatuaktiviteter fick därför förläggas till en även annars bussfri gata. Dispens lämnades till utryck¬ningsfordon, färdtjänsten med mer. Avstängningarna respekterades av de allra flesta bilister.
AKTIVITETER/EVENEMANG
• Kommunstyrelsens ordförande inledningstalade.
• Gratis buss Citybussen (linje 1-31) var gratis under hela dagen. • Belöning
I samarbete med Naturvårdsverket och Klimat.nu-kampanjens organisa-tioner delades en belöning ut till de som gick, cyklade och åkte buss eller tåg på morgonen. Belöningen bestod av en påse med reflex, godis och broschyr om klimatpåverkan.
• Teckningsutställning
Skolorna inbjöds till en teckningsutställning på Fristadstorget på temat
Hur man kan resa utan bil. De fantasifulla bidragen har arkiverats av
Svenskt Barnbildarkiv i Eskilstuna. • Slagstaskolan
Slagstasklans rektor presenterade ett nytt projekt, Till och från skolan utan bil, där föräldrar promenerar eller cyklar tillsammans med barnen till skolan.
• Testpiloter
Fyra personer, som bor och arbetar på olika håll i kommunen, har provat att cykla, åka buss och bil till jobbet. Tid, kostnad, miljöbelastning och hälsoeffekter har mätts. Några av testpiloter berättade om sina erfarenhe-ter. Fyra broschyrer om detta togs också fram.
• Cykelaktiviteter
Hälsotramparna presenterades, projektet Cykelstaden Eskilstuna informe-rade, politikercykling med vett och etikett, utställning av cykelhandlare, snabbservice av cyklar, cykellån, om cykelparkeringarna, cykelkarta, cy-kelmodevisning och ”hjälmdans” samt information från Cykelfrämjan-det.
• Övrigt
Loppmarknad på Nygatan, stadsvandring, utställningar om biogas, Es-kilstuna-MaTs och ny översiktsplan, länstrafiken gav personlig reseråd-givning och ordnade tävlingar, Vägverket och DHR informerade, Barn-kulturcentrum ordnade flagg- och hattillverkning med parad, information om och försäljning av rättvisemärkta produkter, reseskildringar från Alaskavandring och Ett år på cykel i Europa och Asien, ungdomsgrupp med gycklare underhöll.
PERMANENTA ÅTGÄRDER
• Nytt tankställe för biogas för allmänheten presenterades. • Programmet Eskilstuna-MaTs marknadsfördes.
SEMINARIER
Konferensen Smarta transporter för företag och miljö riktade sig i första hand till företag och organisationer. Konferensen innehöll tre seminarier: Samordnade
transporter (om tredjepartslogistik), Bilpool för företag och Biogas – det bästa fordonsbränslet?
Seminarierna var välbesökta. World café-modellen tillämpades, vilket innebar aktiva deltagare som kom med många förslag. Miljöanpassade personbilar demon-strerades i anslutning till konferensen.
Under kvällen arrangerades seminariet En tillgänglig stad för äldre och
funk-tionshindrade, vilket främst riktade sig till organisationer
ORGANISATION OCH SAMARBETSPARTNERS
Arrangörer var Eskilstuna kommun (Utveckling och näringsliv) i samarbete med Eskilstuna Energi & Miljö AB, Länstrafiken i Sörmland, Vägverket Region Mälar-dalen, Mälardalens Energikontor, Svenska Handel, tidningen Eskilstuna-Kuriren, tidningen Folket samt övriga deltagande organisationer.
Kommunstyrelsens arbetsutskott var styrgrupp. Arbetet samordnades av Agen-da 21-samordnaren och en anlitad projektleAgen-dare från Eskilstuna Marknadsföring AB tillsammans med en arbetsgrupp bestående av representanter för förvaltningar och olika organisationer. Arbetsgruppen var i sin tur indelad i tre grupper, mark-nadsföring, miljötemat och programaktiviteter. Några öppna informations- och idémöten ordnades också.
MARKNADSFÖRING
Arrangemanget marknadsfördes genom ett flertal annonser i lokaltidningarna, bland annat ”utmanarannonser” från olika företag, JC Decaux-affischer i centrum, kommunens webbtjänst, utskick till företag med inbjudan till seminarier, program-blad delades ut bland annat i centrum under lördagen och fanns på alla bussar, utskick till skolor och förvaltningar, information i kommunens nyhetsbrev På
agendan med mera.
BUDGET
Det kommunala anslaget var 200 000 kronor. Arrangemangets totala budget var dock större genom insatser från många samarbetspartners.
UTVÄRDERING
Ett problem var att det politiska beslutet om budget för arrangemanget inte fattades förrän den 4 augusti, vilket medförde en pressad tidplan. Planeringen hade dock påbörjats innan sommaren.
Flera utvärderingar gjordes:
Mätningar av trafiken
Mätningar visar att antalet bussresenärer ökade med hela 47 %. Antalet cyklande ökade med 9 % och gående ökade med 14 %. Biltrafiken kring det avstängda om-rådet minskade med ca 5 % (av olika skäl är denna siffra osäker). Trafikbullret inom det avstängda området minskade markant.
Enkäter till besökare samt till boende och näringsidkare
Över 90 % av besökarna under arrangemanget tyckte att en bilfri dag är en bra eller mycket bra idé. Det gäller även de boende inom det avstängda området. Däremot var näringsidkarna inom det avstängda området i huvudsak negativa till I stan utan
min bil.
Synpunkter från arbetsgruppen
Samtliga deltagare i arbetsgruppen tyckte att planeringen och genomförandet av arrangemanget i sin helhet var bra. Förslag till vissa förbättringar framfördes av arbetsgruppen, bland annat att ha en tydligare karta över avstängningarna.
9.1.3 Falun
Kontaktperson: AnnChristin Jonell, 023-83 641 och Stefan Enerud miljokonto-ret@falun.se, 023-83 711
Östra hamngatan stängdes av för biltrafik vid Fisktorget 22 september. RESULTAT:
Kampanjen som helhet ses som lyckad och kommunen tror att dagen har bidragit till att sätta ytterligare fokus på trafikfrågorna.
Att kampanjen anordnades på en vardag hade både positiva och negativa effek-ter. Positivt såtillvida att det i ”vardagen”, på så sätt uppmärksammades, hur bero-ende många är av bilen. Det negativa, med att kampanjen genomförs på en vardag, är att det är svårt att få ”publik” när gemene man arbetar.¨
Samarbetet mellan förvaltningarna fungerade bra.
Belöningsaktiviteten var mycket uppskattad och drog till sig flera besökare
Mediasamarbetet var bra, det var av stor vikt att media inte fick en negativ bild och felaktig bild av syftet med dagen
Negativt
Det var svårt att locka folk till aktiviteter utanför lunchtid! AKTIVITETER
• Falun deltog i Klimatkampanjens aktivitet 22 september med klimatin-formation och utdelning av belöningspåse till fotgängare, cyklister och kollektivtrafikresenärer.
Belöningsaktiviteten var mycket uppskattad och drog till sig många besö-kare.
• Teknikbana på cykel för årskurs 4
• Bildspelet ”Gator för bilar eller människor”
• ”Säkrare på cykel”-Trafikutbildning för elever i årskurs fyra • Föredrag om barnens framtidsvisioner
