SCANDIA : Tidskrift for historisk forskning

Ingmar Lundkvist har d t s å shivit standardverht om Torsten Fogelqvist. Och dessutom blivit hans viktiga odudsman, som kan ga i svarorna 2 den svarslijises vägnar. Så önshr jag det oftare vore, aven om jag tror att Ingmar Lundqvist svw tiPP dels skulle vara annorlunda om han var mer f~rtrogen med samh"lsvetensbp, politisk och ekonomisk historia.

Just därför ville jag konkret och konstruktia resonera om konsekwenserna av hans vetenshpligavd. Han iir i i ~ r s t a hand en"hermeneutiker9', en forskare som vill förstå och inkännande tolka sitt objekt,)a, försvara. Sjdv menar jag det vara ännu mer produktivt att gå vidare

Lill

"en kritiska hermeneutiken". K r mig innebar det att systematiskt stklla sig fr-an om hur den biograferade hanterat det individuella handlings- och diskursutrpmet. En gräns har detta alltid, då d t i n g inte ar möjligt att saga och göra vid varje enskild tidpunkt. De journahister som i medierna gärna moraliserar över de dödas t a n h r och handlingar bortser för det mesta frin aletta fundamentda faktum. Man dö-

mer utan att betänka att det idag existerande alternativet d& inte fanns. Det %- etiskt oförsvarligt och vetenskapligt improduktivt.

Men den kritiske hermeneutikern analyserar handhngs- och diskursut- ryrnrnet begränsningar och hur det biograferade hanterade

ck

då existerande m~j&gheterna.

För

forskaren Innebär detta att ta ett steg tPIBbaka och ocksi analysera den biograferade med distans. Det möjEgg6ir för biografen att göra något jag sjalv finner synnerligen centralt

-

att värdera,valket är niigot h d t annat %n att moralisera. Att viirdera är att identifiera vika alternativa tankar och handlingar som stod till buds i det dåtida diskursutrymmet och f6rsöh fQrMara och diskutera varför den biogaferade vdde och vdde bort det han gjorde av de existerande möjligheterna.

S&

blan; tror jag, biogrdin emstentieut nyttig. Den biografin har amängdtig innebörd, p e k på den belägenhet vi d a delar, att vi lever

a

ett begränsat och skiftande diskurs- o d handlingsutrymme och att vi inte h n veta vilka konsehenser de val vi fattar

har i framtiden.

Debate: Torsten

Fogelqvist,

Dagms Nyheter and the method

of

BnéeSleetbnal

bis

grasphy

B e ate-raction of witing biography for me has dways been that it so clewly demands andysis of the frelds

of

action and discourse, the boundaries bet- ween these fields and their variation over time, 'HPiere is, of cmrse, always a limit to d a t may be said or done at any given moment. E e r e are restrictive © Scandia 2008 www.scandia.hist.lu.se

factors of which the good biogapher must d w a p be aware, and which are, from the &stentidst point of view, Snstructive not only for the biog-hen but hoperny for his readers as we& that is, how the sb$Dgect has made inse of his h&ed scope of action. Within that field of action and discourse the subject has wresded with strong and persistent ddernmas that the biographer must possess the imagnation and power of insight to d á s ~ n e i s h arnong

d

other relevant and tinne-sgecific events. In this way, a biography deals with

ma& struggle with m d agalnst streictbares he does not fially control.

The arnateur biographer's most common characteristic is that he wwrites his biogaphy because he loves or $Pslakes his object. ahis means that he lacks ambitions of historicd theony and believes that witing a bograp$ is about handing out snedds or ned cards. %e good biog-her, on the other hand,

E

arwe, Boob at the subject as an empiricd examp9e that can be used to solve a problem or answer a question.Th,e subjeet thus becomes a prism which reflects

a. more general historical dalemma.

In

a biography it is not the subject's, but the biogapher5 voice

I

prim~illyvvaaat to heaa.Wis &ne of aswmewt wil not be developed furthes here, but m q be studiied further in my book Den ticdI6se

modernisten (in French, Le modemiste atemporel? Paris, 2 0 0 8 ) where questions

of

this

kind are discussed in theoreticd and practicd terms.

$nk article sheds light on the advantags of such a problem-oriented m d

inter$iscipEïaary biogaphywriting with the heip of a concrete example

-

%mg-

mar ~rindquistS fine dissertation ,~~/tzerposten: Torsten Fogelqvist som DN- publicistoc;SflkbiIdare (Stockholm, zoos).

[ B e

culturaldean: Torsfcn Fogelqwist

as apublici~tfor the newpaper Dagens Nyheter and as ps ed'ucater.1

Keywords: Pnteflecmd biogaphy, methodobgy5 interdiscipBinargr, swedish press histoq history of Pdeas,Roïsten Fogelcpisto