Varför anlita extern personal när man kan anställa?- I samarbete med Skanska Väg och Anläggning i Dalarna

Examensarbete 15 högskolepoäng C-nivå

V

ARFÖR ANLITA EXTERN PERSONAL NÄR MAN KAN

ANSTÄLLA

?

- I samarbete med Skanska Väg och Anläggning i Dalarna

Victor Ivarsson och Isak Näsvall

Byggingenjörsprogrammet 180 högskolepoäng Örebro vårterminen 2021

Examinator: Peter Roots

A

-In collaboration with Skanska road and construction

Örebro universitet Örebro University

Institutionen för naturvetenskap och teknik School of Science and Technology 701 82 Örebro SE-701 82 Örebro, Sweden

FÖRORD

Denna rapport har genomförts i samarbete med Skanska väg och anläggning i Västmanland och Dalarna. Vi vill rikta ett stort tack till Mikael Tjärnström på Skanska som har hjälpt oss med intervjuer och beräkningsmaterial under hela projektets gång. Mikael har alltid varit tillgänglig för frågor och funderingar som vi haft under projektet och givit oss tid till veckovisa möten. Vi vill även tacka vår handledare på Örebros Universitet, Mats Persson som även han alltid ställt upp för oss. Han har hjälpt oss med bra respons och pekat oss tillbaka i rätt riktning när vi velat sväva bredare i vår undersökning. Utöver våra handledare så vill vi även tacka de personer som valt att ställa upp på våra intervjuer och personer på Skanska som bidragit med information. Det har varit centralt i vår undersökning och bidragit till det slutliga resultatet.

SAMMANFATTNING

Syftet med studien var att få en bättre kunskap och överblick kring vilka skillnader som extern och egen personal utgör för Skanska väg- och anläggning i Dalarna. Studiens syfte var även att studera vilka kostnadsskillnader de olika

personalformerna utgör samt att se varför de används så mycket extern personal inom Skanskas projekt, istället för att anställa yrkesarbetare.

Studiens tillvägagångssätt för att besvara frågeställningen har bestått av intervjuer med personer som ansvarar för personal eller pågående projekt hos Skanska. Intervjuerna har bidragit till att förstå hur branschen fungerar samt att få information kring de två projekt som Skanska haft pågående i Falun och Borlänge. Studien har även använts sig av enkäter som varit ämnade för yrkesarbetare. Enkäter delades ut vid projektbesöken i Falun och Borlänge.

Resultatet av den här studien kan knytas till att Skanska väg- och anläggning idag inte har tillräckligt med yrkesarbetare tillgängliga. Vilket leder till att Skanska måste ta in extern personal för att kunna klara av de projekten som pågår i dagsläget.

Resultatet av jämförelsen av kostnader för egen och extern personal var att egen personal är billigare med avseendet till de faktorer som tagits till hänsyn i studien. Resultatet visar att egen personal i Dalarna kostar mindre i månaden än samtliga typer av extern personal sett till det genomsnittliga antalet sjukdagar inom

byggbranschen.

Den personalform som är mest hållbar för Skanskas utveckling är egen personal, då det både är mer ekonomiskt och bättre för att kunna skapa en kärnkompetens i företaget. Ur ett kortsiktigt perspektiv behövs däremot extern personal idag för att Skanska ska kunna bemanna sina projekt. En stark orsak till detta är att det råder personalbrist i Dalarna och att Skanska inte får tag på egen personal.

SUMMARY

The purpose of the study was to gain a better knowledge and overview of the

differences that external and own staff constitute for Skanska's road and construction in Dalarna. The purpose of the study was also to study the cost differences of the various types of staff. The intention was also to see why they use so much external staff in Skanska's projects, instead of hiring their own professionals.

The study's approach to answering the question has consisted of interviews with people responsible for staff or ongoing projects at Skanska. This was done to gain better insight into how these people perceive the situation based on experience. The interviews have been helpful in understanding how the industry works and in

obtaining information about the two projects that Skanska has had in progress in Falun and Borlänge. Questionnaires were also handed out during project visits that were intended for the professional workers to answer.

The results of this study can be linked to the fact that Skanska roads and construction in Dalarna does not currently have enough professional workers

available. Which means that Skanska must use external staff to be able to cope with the projects that are currently underway.

One result of the comparison of costs for own and external staff was that own staff is cheaper with regard to the factors taken into account in the study. The results show that own staff in Dalarna costs less per month than all types of external staff in terms of the average for sick days in the construction industry.The form of personnel that is most sustainable for Skanska's development is its own personnel, as it is both more economical and better to be able to create a core competence in the company. From a short-term perspective, on the other hand, external staff are needed today for Skanska to be able to staff its projects. The reason for this is, as previously mentioned, that Skanska does not get its own staff.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1 Inledning 1

1.1 Bakgrund 1

1.1.1 Problematik för inhyrd personal i byggsektorn 1

1.2 Företaget Skanska 2 1.3 Syfte 2 1.4 Frågeställningar 3 1.5 Avgränsning 3 2 Metod 4 2.1 Tillvägagångssätt 4 2.2 Vetenskaplig metod 4 2.3 Urvalsmetod 5

2.4 Enkät och intervjuer 5

2.5 Validitet och reliabilitet 6

2.6 Metodkritik 6

3 Teori 7

3.1 Teoretiskt ramverk 7

3.2 Beskrivning av extern personal 7

3.2.1 Underentreprenör och F-skattare 8

3.2.2 Entreprenadföretag 8

3.2.3 Bemanningsföretag 8

3.3 Vilka ekonomiska skillnader finns det mellan att ha extern kontra egen personal? 9

4 Resultat 12

4.2 Vilka för och nackdelar finns inom egen och extern personal? 13

4.2.1 Extern personal 13

4.2.2 Egen personal 15

4.3 Vilken personalform är mest hållbar utifrån Skanskas utveckling? 16

4.4 Enkät svar 18

5 Analys 20

6 Slutsats 23

7 Diskussion 24

7.1 Diskussion 24

7.2 Förslag på vidare studier 25

REFERENSLISTA 26

Bilagor 28

Bilaga 1. Kalkylmässigt påslag YA 28

Bilaga 2. Tabell, jämförelse av 15 yrkesarbetare 29

Bilaga 3. Intervjuer 29

Bilaga 4. Enkät 39

Bilaga 5. Enkätsvar och sammanställning 40

1 Inledning

I detta avsnitt beskrivs bakgrunden till studien samt vilka frågeställningar och avgränsningar som studien har tagit hänsyn till.

1.1 Bakgrund

Vid kontakt med Skanska, gav vi förslag på ämnen som vi ville undersöka. Skanska var intresserade av att se eventuella kostnadsskillnader samt att se för- och

nackdelar med att ha egen personal mot att ta in extern personal.

När ett företag anställer personal tar de på sig ett ansvar. De gör en ekonomisk satsning. Företaget ska inte bara betala lön till personalen varje månad utan företaget ska även betala arbetsgivaravgift, pensionskostnader, semester och

sjukersättning. Företaget betalar alltså för personalen även när de inte kan arbeta. [1] När ett företag anlitar extern personal betalar företagen en fast timkostnad. Denna timkostnad är vanligtvis dyrare än den egna personalens [1]. Däremot så innebär det att den externa personalen inte är anställd hos företaget. Detta innebär att inga arbetsgivaravgifter betalas av företaget som anlitar den externa personalen. Företaget behöver inte heller ägna sig åt rekrytering vilket är en tidsbesparing. Att anlita extern personal ger även företaget en möjlighet till att anpassa personalstyrkan efter det behov som finns, vilket kan variera olika under perioder. Företaget betalar därmed endast för den tiden som personalen faktiskt arbetar. [2]

Det sker idag en förändring hos Skanska väg- och anläggning kring hur de väljer att bemanna sina projekt, främst i mellansverige [1]. Denna studie har undersökt varför antalet yrkesarbetare inom Skanska minskar och antalet externa arbetare ökar.

1.1.1 Problematik för inhyrd personal i byggsektorn

Mats Wiborg skriver i en artikel om hur de stora företagens egna personal byts ut mot inhyrd personal. Ola Fäldt som arbetar som ordförande för Skanska i den fackliga organisationen Seko berättar att Skanskas egna personalstyrka har minskat från 2 000 yrkesarbetare till cirka 400 yrkesarbetare under en tioårsperiod. De största

personalförlusterna sker i Stockholm men även i övriga delar av Sverige. Ola berättar att på de sex projekt som Skanska är inblandade i just nu, så används till största del underentreprenörer och Skanskas egna yrkesarbetare är underrepresenterade på dessa projekt. Vissa av den inhyrda personalen befinner sig endast på arbetsplatsen några dagar innan de är på ett annat projekt. Iartikeln intervjuas även personer från

NCC och Peab som instämmer med Ola Fäldt. Även de har krympt sin egna

personalstyrka och jobbar mycket med underentreprenörer och extern personal. [3] Samtliga intervjuade är eniga om att företagen anlitar underentreprenörer till löpande arbetsuppgifter som egentligen skulle kunna sysselsättas med egen personal. Det tycker Ola är en farlig utveckling, då viktig kompetens förloras i företaget. [4] Frode Burman, som arbetar med fackliga uppdrag på infrastruktursidan hos NCC, tycker att det största problemet med den ökande trenden är att företagets

kunskapsbank urholkas. Samt att på vissa kunskapsområden så har de begränsat all sin kompetens. NCC i Stockholm har för närvarande inga egna stenläggare eller plattsättare, som de har haft tidigare. Den kompetensen hyrs in utifrån. Frode tycker att företagen tänker för kortsiktigt och måste börja våga anställa istället för att hyra in personal och kapa topparna. Frode avslutar artikeln med att NCC måste bryta

trenden med att sälja bort jobb till konkurrerande företag och istället satsa på långsiktig överlevnad med mer egen personal och kompetensutveckling. [5]

1.2 Företaget Skanska

Skanska är ett svenskt företag som grundades år 1887 i Malmö. Företaget startade som ett cementgjuteri och växte med stor framfart i Sverige under 1900-talet. Efter många års erfarenhet inom byggbranschen är Skanska idag ett av världens största byggföretag med projekt i Norden, Europa och USA. Skanska hade under år 2020 cirka 8 800 medarbetare i Sverige och omsatte ungefär 41 miljarder kronor. [5] Skanska har många verksamhetsområden inom byggbranschen. Skanska har därför möjlighet till att arbeta med olika projekt som ibland innefattar hög komplexitet, till exempel Slussenprojektet i Stockholm. Skanska väg- och anläggning i Dalarna utför främst arbeten inom exploatering och ledningsarbeten. Det vill säga arbeten på obebyggd mark och dragningar av till exempel vatten och avlopp.

1.3 Syfte

Syftet med studien var att få en bättre kunskap och överblick kring vilka skillnader som extern och egen personal utgör för Skanska väg- och anläggning i Dalarna. Studiens syfte var även att studera vilka kostnadsskillnader de olika

personalformerna utgör samt att se varför de används så mycket extern personal inom Skanskas projekt, istället för att anställa yrkesarbetare. Studien har också undersökt vad som är hållbart med hänsyn till företagets utveckling för en organisation som Skanska, i valet mellan extern och egen personal.

1.4 Frågeställningar

Problemformuleringar som ställts upp för att besvara syftet. Dessa har varit till grund för undersökningen.

● Vilka ekonomiska skillnader finns det mellan egen och extern personal? ● Vilka för- och nackdelar finns det mellan egen och extern personal? ● Vilken personalform är mest hållbar utifrån Skanskas utveckling? 1.5 Avgränsning

Studien har enbart studerat kostnader gällande yrkesarbetare inom väg- och anläggning på Skanska i region Dalarna, för att begränsa mängden av datainsamling. Studien har endast studerat kostnader kring extern och egen personal. Undersökningen var även avgränsad till att inte fokusera på genus och användning av utländsk arbetskraft. Studiens ekonomiska del är avgränsad till att endast titta på arbetsgivarens tillägg, arbetskläder och sjuklön, för den egna

personalen. Övriga tilläggskostnader som traktamenten och reseersättning kommer ej att studeras.

2 Metod

I avsnittet metod beskrivs hur denna studie har utförts och vilka hjälpmedel och strukturer som har använts för att samla in information.

2.1 Tillvägagångssätt

Vid studiens uppstart genomfördes olika litteratursökningar för att skapa en

nulägesbild kring tidigare studier inom ämnet. Därefter upprättades en tidsplan för hur arbetet skulle utföras och så att den uppsatta tidsgränsen skulle kunna uppfyllas. Studiens tillvägagångssätt för att besvara frågeställningen har bestått av intervjuer med personer som ansvarar för personal eller pågående projekt hos Skanska. För att få bättre insikt hur dessa personer uppfattar situationen utifrån erfarenheter.

Intervjuerna har varit till hjälp för att förstår hur branschen fungerar samt att få information kring de två projekt som Skanska haft pågående i Falun och Borlänge. Intervjuerna gjordes i samband med ett platsbesök på projektet i Falun och på Skanskas huvudkontor i Borlänge. Under dessa besök delades enkäter ut till ansvariga personer för projektet som fick i uppdrag att ansvara för att enkäterna besvarades. Detta gjordes på grund av den rådande coronapandemin, vilket orsakade att datainsamlingen inte kunde genomföras utan dessa personer. För att genomföra studien har kontakt upprättats med flera nyckelpersoner inom Skanska för att få tillgång till information och uppgifter som enbart kan tillhandahållas av Skanska.

Under studiens gång har regelbundna möten med handledare stämts av för att diskutera diverse punkter och stämma av olika skeden för undersökningen. Studien genomfördes till största del på distans, detta var på grund av den rådande

coronapandemin. Detta är dock inget som berört studien i sin helhet utan endast varit en social barriär mellan skribenterna.

2.2 Vetenskaplig metod

Den vetenskapliga metoden som ligger till grund för denna undersökning är till största del kvalitativ forskningsmetod men även till viss del kvantitativ. En kvalitativ forskningsmetod lämpar sig vanligen vid undersökningar där data inte går att mäta. Metoden används subjektivt och bygger på erfarenheter hos den som undersöker. Denna metod är därför mer passande då intervjuer med öppna svar förekommer som undersökningsunderlag. [6]

Den kvantitativa forskningsmetoden som har använts till undersökningen av de ekonomiska skillnaderna mellan de olika personalformerna. En kvantitativ

forskningsmetod innebär att insamlingen av data och analysering görs samtidigt. Denna metod lämpar sig då kostnaderna måste beräknas, analyseras och

sammanställas för att kunna utföra en korrekt analys. [7] 2.3 Urvalsmetod

Den urvalsmetod som gjordes i denna undersökning har varit bekvämlighetsurval. Projekt som varit geografiskt nära hos Skanska har prioriterats. Även personer som funnits tillgängliga inom projekten har valts för att spara tid. Detta gjordes för att få en överblick kring skillnader mellan de olika arbetsformerna i produktionen och

administrativt. [8]

2.4 Enkät och intervjuer

De personer som har intervjuats är en projektchef, en produktionschef, en inköpschef och en HR (Human Resources). Intervjuerna har bestått av öppna frågor för att kunna få argumenterande svar. Fördelen med att genomföra intervjuer med öppna frågor är att de kan redovisa personens kunskapsnivå bättre. Nackdelen med intervjuer är däremot att de tar tid att utföra och sammanställa. Av denna orsak har enbart fyra personer intervjuats. Tre intervjuer genomfördes vid platsbesöket i Falun och Borlänge. Den sista intervjun genomfördes digitalt över Teams. De tre

intervjuerna som genomfördes på plats antecknades ned och den digitala spelades in. Fullständiga intervjuer redovisas i bilaga 3.

I enkäterna till de inhyrda och egenanställda yrkesarbetarna har 13 frågor i form av “Ja” och “Nej” använts, med en möjlighet till att svara “Ingen uppfattning” eller

“Varken eller”. Detta gjordes för att inte tvinga fram svar, samt för att personerna inte skulle svara på något som de inte vet någonting om. Samma enkät har använts till samtliga svarande, för att enklare kunna sammanställa ett resultat.

Den förväntade andelen besvarade enkäter uppskattas till 15-20 stycken, för att få en tillräcklig mängd insamlad data. I enkäterna gavs även svarsmöjligheter kring

erfarenhet och befattning för att få en inblick av den genomsnittliga erfarenheten hos yrkesarbetaren.

Vid insamlingen av enkäterna var dock endast 6 stycken besvarade och samtliga från projektet i Falun. Enligt en kontaktperson på Skanska var det lågt intresse hos

yrkesarbetarna för att genomföra enkäterna. Utvalda enkätsvar redovisas i resultatet och fullständiga svar i bilagorna. Samtliga enkätsvar redovisas i bilaga 5.

2.5 Validitet och reliabilitet

Vid kvalitativa undersökningar kan det ibland vara svårt att mäta tillförlitligheten eftersom att de kan vara svårt att nå samma resultat vid en upprepning. Det är därför mer lämpligt att avgöra om undersökningen är trovärdig. [9]

Vad gäller trovärdigheten för denna undersökning är det rimligt att anse att de intervjuade har en stark trovärdighet. Detta grundar sig i den erfarenhet som de intervjuade har. Dock skulle studien kunnat intervjua fler personer inom andra delar av Skanskas projekt samt utanför Skanskas verksamhet, för att öka trovärdigheten. Detta är dock något som tar mycket tid, vilket denna studie inte hade tillräckligt av för att kunna genomföra en sådan undersökning.

Vad gäller enkäterna, så hade fler svar ökat trovärdigheten. Mängden insamlade svar blev knappt hälften av önskade mängden svar samt det endast erhölls två svar från den egna personalen. Detta är något som hade ökat tillförlitligheten från enkäterna om en större mängd svar insamlats. De svar som erhölls hade däremot likt

intervjuerna en hög erharenhetsålder. Enligt insamlade enkätsvar erhölls en genomsnittlig yrkeserfarenhet på cirka 25 år. Detta är något som stärker trovärdigheten av de besvarade enkäterna.

2.6 Metodkritik

Studien hade kunnat utförts i större omfång för att få fler intervjuer och fler synvinklar i ämnet. Företaget som studerats har en stark koppling till ämnet vilket kan påverka objektiviteten vid intervjuer och liknande. Studien kan bara hoppas på att de

intervjuade har svarat efter deras erfarenhet och deras egna tankar. Enkäterna har tilldelats till platschef på de två projekten och de har själv ansvarat för att de skall bli besvarade. Det anses som kritiskt då det inte går att säga säkert om yrkesarbetare faktiskt har fyllt i dessa. En bättre metod hade varit att skribenterna själva hade delat ut enkäterna. Det var dock inget möjligt alternativ på grund av den rådande pandemi. Det är dock troligt att fler svar hade kunnat insamlas om skribenterna själva hade fått ansvara över enkäterna.

En styrka hos studien var däremot att den genomfördes med hänsyn till både yrkesarbetare och tjänstemän. Intervjuerna var även grundligt utförda och utvalda utifrån att få ett genomtänkt svar av de intervjuade, vilket stärker trovärdigheten.

3 Teori

I detta avsnitt presenteras den teori som varit till grund för undersökningen. 3.1 Teoretiskt ramverk

Den teori som studerades för att få en bättre insikt i denna studie, var olika

undersökningar kring inhyrd personal. Vid sökning av liknande studier upptäcktes många relevanta rapporter skrivna om inhyrd personal. Dock var de få som berörde kostnader i förhållande till att anställa egen personal. Exempel på studier som berörde dessa var ett arbete av Dennis Björklund och Karl Magnefors “Inhyrd personal på en lokal byggmarknad”[9]. Studien undersöker NCC i Skaraborgs möjlighet till att använda inhyrd personal vid produktionstoppar. Denna har varit till stor hjälp till studien i många avseenden.

Vid genomförandet av den ekonomiska jämförelsen studerades kostnader kring sjuklön för en arbetsgivare. Även personalformerna studerades närmare för att få en övergripande bild kring hur de olika arbetskrafterna kan se ut och användas.

3.2 Beskrivning av extern personal

Det finns tre former att ta in arbetskraft i ett projekt, utöver att ha egen personal, vilket gör att den externa personalen inom väg och anläggnings utbud kan se ut på lite olika sätt. Först och främst är det via underentreprenörer (UE och F-skattare). Detta är den vanligaste arbetskraften av extern personal hos Skanska idag. Det kan sedan vara in och utlåning via entreprenadföretag och slutligen inhyrning via

bemanningsföretag. [2]

Det som är viktigt att understryka med dessa olika former av extern arbetskraft är att de har olika regler och sätt att förhandlas fram. Detta kan i sin tur leda till att de kan misstolkas felaktigt i formuleringar med inhyrd personal. Inhyrd personal är endast personal från bemanningsföretag. Denna studie har därför valt att benämna samtliga tre arbetskrafter som extern personal för att undvika misstolkningar.

För att förstå dessa former av extern arbetskraft kommer dessa att förklaras innan frågeställningarna besvaras, för att skapa en bättre förståelse till undersökningen.

3.2.1 Underentreprenör och F-skattare

En F-skattare är någon som driver en näringsverksamhet med ett vinstsyfte och betalar företagsskatt. Företaget kan ha olika bolagsformer som exempelvis

egenföretagare eller aktiebolag. Den vanligaste bolagsformen för en F-skattare är egenföretagare. [10]

En F-skattare ska anlitas som underentreprenör i projekt. Vilket innebär att en F-skattare har ett eget ansvar för arbetsledning och utförande och kan utföra en avgränsad entreprenad då den ska förhandlas upp som en underentreprenör, UE. Som underentreprenör får de enligt kollektivavtal inte gå bredvid Skanska och arbeta tillsammans. Utan Underentreprenörer arbetar självständigt med det köpta

momentet. I en intervju med respondent 4, ges en beskrivning om att F-skattare kan ej lånas eller hyras ut till företag då inhyrning är kopplat till ett specifikt kollektivavtal. Detta är något som uppmärksammats av Skanska då F-skattare lätt kan ses som inhyrd personal vilket de egentligen inte är. [2]

3.2.2 Entreprenadföretag

Ett entreprenadföretag är en entreprenör som erbjuder olika typer av tjänster, det kan vara inom till exempel markarbeten eller andra anläggningsarbeten. Entreprenörer inom väg- och anläggning går vanligtvis under namnet entreprenadföretag. En entreprenör kan ta på sig för att utföra ett visst arbete som är överenskommet med beställaren som en underentreprenör, på samma sätt som F-skattare. Ett

entreprenadföretag har däremot till skillnad från F-skattaren även en möjlighet att kunna låna ut arbetare. Yrkesarbetaren som lånas in får då gå bredvid Skanskas egna yrkesarbetare och arbeta tillsammans. Entreprenörföretaget är dock en konkurrent och det kan vara känsligt hur pass mycket de skall samarbeta. [11] 3.2.3 Bemanningsföretag

Ett bemanningsföretag är ett företag vars produkt är arbetskraft. Användningen av bemanningsföretag inom byggbranschen är vanligtvis för klara av toppar i sin produktion men kan såklart även användas i andra sammanhang. Det är då fördelaktigt att använda sig av ett bemanningsföretag då det är lätt att hitta folk på kort varsel. Erfarenheten och kunskapen bland dessa arbetare har dock diskuterats i intervjuer. De menar att personal från bemanningsföretag är mestadels armar och ben. Konsulten kan likt vid utlåning från ett entreprenadföretag gå bredvid Skanskas yrkesarbetare och arbeta tillsammans i olika moment. Eftersom konsulten är anställd av bemanningsföretaget, kan det anlitande företaget enkelt byta ut konsulten. Det är fördelaktigt för ett företag, när behovet av konsulten inte finns längre eller att

Bemanningsföretaget tar i regel betalt för sin konsult per timme och det priset är generellt dyrare än vad företagets egen anställdas totalkostnad är per timme. [3] Att anställa egen personal tar tid vid anställningsprocessen och vid inlärning samt

medför problem vid uppsägning. Det går inte att säga upp en anställd utan anledning, utan det behövs underlag för detta. [2] Det kan därför vara flexibelt att hyra in

konsulter istället för anställa egen personal, speciellt på kort sikt.

Konsulten arbetar däremot på en arbetsplats som den inte är anställd på. Det

innebär andra kläder, annan chef, andra lönevillkor och andra företagsförmåner. Det kan medföra utanförskap och missnöje på arbetsplatsen. En ekonomisk trygghet är svårt att uppnå som konsult då konsulten som regel arbetar per timme och det finns ingen garanti till arbetstimmar. [12]

3.3 Vilka ekonomiska skillnader finns det mellan att ha extern kontra egen personal?

För att undersöka vilka kostnadsskillnader som finns mellan extern och egen

personal, så har kostnader för den egna personalen sammanställts i tabeller. Denna data har tagits fram med hjälp av Skanskas ekonomiavdelning. Eftersom projekten för denna studie befunnit sig i Falun och Borlänge har en genomsnittlig lön för Skanskas yrkesarbetare i Dalarna använts till beräkningen.

I tabell 1, redovisas de tilläggskostnader som Skanska får betala för en anställd yrkesarbetare. Samtliga tillägg presenteras i procent och baseras på den

genomsnittliga bruttolönen för en yrkesarbetare i Dalarna. Tabell 1. Skanskas påslag, yrkesarbetare för år 2021. [14]

Genomsnittlig bruttolön YA - Dalarna 35 378 kr

Procent (%) Pålägg (kr) A - Lönetillägg Semesterlön/Semesterersättning 14,3% 5 059 kr Arbetstidsförkortning 2,4% 849 kr Rörlig lönedel 2,2% 778 kr 18,9% 6 686 kr B - Lagstadgade arbetsgivaravgifter

Lagstadgad arbetsgivaravgift i enlighet med skatteverket 31,4% 11 109 kr

Lagstadgad arbetsgivaravgift för del A 5,9% 2 087 kr

37,3% 13 196 kr C - Avgifter enligt avtal inkl. löneskatt

Pensionskostnad YA - Huvudsakligen innehållande inbetalningar till

Fora. 6,8% 2 406 kr

Särskild löneskatt på pensionskostnader (24,26) 1,6% 566 kr

8,4% 2 972 kr D - Avgifter till arbetsgivarorganisationer

Sveriges Byggindustrier 0,9% 318 kr

Svenskt Näringsliv / löne ingenjörer 1,0% 354 kr

1,9% 672 kr

E - Övriga avgifter

Arbetsplatsförsäkringar (Personalliggare) 3,0% 1 061 kr

Löneadministration 1,0% 354 kr

Arbetskläder och säkerhetsutrustning 0,8% 300

4,8% 1 361 kr

Total Procent / Pålägg kr 71,3% 24 888 kr

Totalkostnad för anställd YA 60 266 kr

Enligt beräkningen i tabell 1, har Skanska ett pålägg på 71,3% för en genomsnittlig yrkesarbetare i Dalarna, vilket resulterar i en kostnad på 60 266 kronor i månaden. Detta är alltså cirka 25 000 till utöver bruttolönen som Skanska betalar för sina yrkesarbetare.

Utöver dessa kostnader så tillkommerer sjuklön, som är en rörlig kostnad och varierar beroende på hur mycket en anställd är frånvarande. Sjuklönen är den lön som arbetsgivaren betalar till arbetstagaren mellan dag 2 till dag 14 när den anställde är sjuk. Den första dagen är en “karensdag” som arbetstagaren själv står för.

Timkostnaden är dock inte densamma vid sjuklön. För att redovisa detta har

timkostnaden ställts upp för att sedan redovisa vilken procentsats som används inom de olika kategorierna för kostnader som förändras vid sjukfrånvaro. Dessa kategorier hänvisas från A till E i tabell 3.

Tabell 3. Redovisning av timkostnad för sjukfrånvaro av Skanskas yrkesarbetare i Dalarna.

Ersättning sjukfrånvaro (2-14 dagar) Timkostnad Procentsats

Timkostnad sjuklön Yrkesarbetare bruttolön 221 kr 80,00% 177 kr (A) Semesterersättning/lönetillägg 42 kr 100,00% 42 kr (B) Arbetsgivaravgifter 69 kr 80,00% 56 kr (B) Arbetsgivaravgifter semesterersättning 13 kr 100,00% 13 kr

(C,D,E) Gemensamma kostnader 33 kr 100,00% 33 kr

Total 378 kr 84,62% 320 kr

Enligt tabell 3 framgår det att en yrkesarbetare i Dalarna kostar 320 kr i timmen från och med dag 2 till 14 som yrkesarbetaren är sjukfrånvarande. Tabellen redovisar även att Skanska betalar 80% av yrkesarbetares bruttolön och arbetsgivaravgifter under sjukperioden. Resterande avgifter betalar Skanska 100% på även vid sjukfall. [7]

4 Resultat

I det här avsnittet presenteras resultatet av den teori och frågeställningar som lagts fram i tidigare avsnitt. Med hjälp av resultatet ska en slutsats presenteras som ger svar på problemformuleringen som ställdes i inledningen.

4.1 Vilka ekonomiska skillnader finns det mellan att ha extern kontra egen personal?

Tabell 2, redovisar hur mycket de olika personalformerna kostar månadsvis och jämför dem med varandra. Kostnaderna har redovisats för en månad. Detta har gjorts för att få en bättre jämförelse då extern personal inte nödvändigtvis jobbar årsvis, utan snarare månadsvis. Kostnader för entreprenadföretag och bemanning har tagits fram tillsammans med Skanska. Eftersom att kostnaden varierar från företag till företag hos den externa personalen, så har en ungefärlig kostnad använts. Timpriset för Skanskas egna personal har tagits fram genom att dividera “Totalkostnad för anställd YA” som beräknades i tabell 1 med 160 timmar som representerar en månads arbete. [1]

Tabell 2. Sammanställning av kostnader för de olika arbetskrafterna utan sjukdagar. Entreprenör-företag Bemannings-företag Underentrepre nörer

(F-skattare) Egen personal

Pris Kr/h 430 400 450 378

Timmar per månad 160 160 160 160

Kostnad per månad 68 800 kr 64 000 kr 72 000 kr 60 480 kr

Skillnad per månad 8 320 kr 3 520 kr 11 520 kr

-Tabell 2, visar att det skiljer cirka 11 500 kronor mellan egen personal jämfört med att anlita en underentreprenör, under en månad. Det lägsta fallet är vid användning av bemanningsföretag, då det är 3 500 kronor prisskillnad, dock är kompetensen oftast inte lika hög bland bemanningsföretagen som hos entreprenörer och

underentreprenörer. Detta gör att kostnaden för bemanningsföretagen ofta blir högre för en lägre kompetens. [1]

Ett företag betalar enbart sjuklön för sina egna anställda och antalet sjukdagar varierar från år till år. Denna studie har använt sig av det genomsnittliga antalet sjukdagar för byggbranschen år 2017 som indata. Vilket var 8,4 sjukdagar per år och motsvarar 5,6 arbetstimmar i månaden [11]. Studien har antagit att antalet sjukdagar är densamma för alla personalformer.

Tabell 4, redovisar en ytterligare kostnadsjämförelse och hur stora besparingar ett företag kan göra i valet av personal. Kostnaderna redovisas över en månad. Tabell 4. Sammanställning av kostnader för de olika arbetskrafterna med sjukdagar

Entreprenör-företag Bemannings-företag Underentreprenö rer (F-skattare) Egen personal Sjuktimmar/ månad 5,6 5,6 5,6 5,6 Pris Kr/h 430 400 450 378 Arbetstimmar 154,4 154,4 154,4 154,4 Arbetskostnad/ månad 66 392 kr 61 760 kr 69 480 kr 58 363 kr Sjuklön/månad 0 kr 0 kr 0 kr 1 579 kr Total kostnad 66 392 kr 61 760 kr 69 480 kr 59 942 kr

Differens mot egen

personal 6 450 kr 1 818 kr 9 538 kr

-Tabell 4, visar att egen personal är det billigaste alternativet trots sjukdagar. Med ett genomsnittligt antal sjukdagar bland yrkesarbetarna kan ett företag spara drygt 9 500 kronor under en månad. Genom att ha en egen anställd jämfört med att anlita en F-skattare.

4.2 Vilka för och nackdelar finns det med egen och extern personal?

Det finns flera för- och nackdelar med att ha både egen och extern personal. För att utreda denna frågeställning kommer för- och nackdelar presenteras.

4.2.1 Extern personal

En av de fördelar som togs upp av samtliga personer under de genomförda intervjuerna var att inhyrd personal ger större möjligheter till att vara flexibel. I det flexibla menas dels möjligheten att välja personal och om den inte fungerar så finns möjlighet att byta ut personalen. Det betyder även att ett företag har större

möjligheter att bemanna projekten efter den sysselsättning som krävs.

Respondent 4 säger i en intervju att det är kostsamt med felrekrytering och att det i princip är omöjligt att bli av med personal på grund av kompetensbrist. Vid varsling av personal så finns det en turordningslista som företag måste följa enligt LAS. Det är inte alltid att det är den personal företaget vill varsla som de måste varsla. [2] Det kan därför vara mer fördelaktigt med extern personal i det fallet. Med hjälp av extern personal kan arbetsgivaren välja vem som skall vara kvar och inte.

Med egen personal är nyckeln att hela tiden kunna förse sin personal med jobb, annars kostar den egna personalen utan att generera några intäkter. Om ett företag jobbar mer med extern bemanning så finns möjligheten att bespara kostnader för personal som inte har jobb under den tidsperioden. Detta är dock givetvis ingen period som något företag eftersträvar.

Respondent 2, framförde i intervjun att de fokuserar främst på mark- och

anläggningspersonal när det gäller bemanning av sin egna personalstyrka. Vid mer speciella arbeten kan det vara fördelaktigt att ta in extern personal. Personal som har expertis i ämnet. Det är även så att vid produktionstoppar och när arbetsgivaren behöver akut arbetskraft, att det tar för lång tid att anställa egen personal. Vid dessa tillfällen är det fördelaktigt med extern bemanning då det går mycket snabbare och att de har yrkesbevis. [1]

En annan fördel med att anlita extern personal och speciellt F-skattare är att de måste visa framfötterna för att bibehålla sin efterfrågan. Respondent 2 nämner i sin intervju att det är i regel personer med bra drivkraft som väljer att bli F-skattare. [1] Respondent 4 som arbetar som HR på Skanska nämner i intervjun, att platschefer tänker att extern personal arbetar bättre och snabbare än den egna personalen eftersom de har en tydligare morot. Däremot håller respondenten själv inte med och tycker istället att det är arbetsledningens ansvar att motivera den egna personalen. [2]

Det finns bra och mindre bra personal. När ett företag väljer anlita extern personal så får de “nöja sig” med det som finns på marknaden. Det är inte alltid att den personal som företaget söker, som finns tillgänglig eller i värsta fall så finns den inte alls. Respondent 3 säger i intervjun att Skanska försöker som regel handplocka personal som de vet är duktiga, men att de i akuta lägen får “nöja sig” med det utbudet som finns på marknaden [14]. Respondent 2 berättar även att det är viktigt att hela tiden förse den duktiga externa personalen med jobb så att de binder dem till Skanskas projekt [2]. För om Skanska inte har några jobb så kommer den externa personalen att röra sig vidare till andra konkurrerande firmor. Vilket medför att kunskap lätt går förlorad.

Vid användning av extern personal så måste ledaren lita på yrkesarbetares ord. Om var deras kompetens ligger och hur utsträckt den är. Respondent 1 säger i sin intervju angående vilken arbetsuppgift som han anser passar den externa

personalen bäst. Att en arbetsuppgift som är enkel att ha uppsikt över och som går att mäta i kvallité. [17]

Kjell Stenlund säger i en intervju med Första linjen att mängden extern personal har blivit så pass utbredd att den inte går att hålla koll på längre. Att viss inhyrd personal enbart är på arbetsplatsen i några dagar för att senare arbeta på ett annat projekt i ett annat namn. Det tycker Kjell blir bristfälligt när det kommer till kommunikation och handledning på arbetsplatsen. [4]

När det gäller de ekonomiska bitarna så är kostnaderna för extern personal generellt dyrare i timkostnad än de egna yrkesarbetarna. Vilket denna studie har visat på men som även stryks under av respondent 4 som arbetar som HR på Skanska.

Respondenten nämner även att risken med att ta in extern personal är att det inte görs några större bakgrundskontroller på personen eller personerna som tas in i projektet. Det sker inga intervjuer och referenser tas inte, vilket gör att det är svårt att kunna “provtrycka” den externa personalen innan [2].

4.2.2 Egen personal

De fördelar som togs upp angående egen personal var bland annat möjligheten till att få en bra kontinuitet i arbetet, det vill säga ett bra flyt i produktionen. Genom att ha egen personal kan arbetsledningen få en bättre översikt kring vilken kompetens som finns bland yrkesarbetarna och lätt fördela ut arbetet efter rutin och kompetens. [14] I en intervju med respondent 2 och 3 talar de om att behålla kunskap inom företaget och att det skulle vara mer fördelaktigt med att ha egen personal. Det finns då en möjlighet till att kunna kompetensutveckla och jobba med rutiner samt att arbeta med säkerhet. [1]

En fördel som samtliga intervjuade är överens om, är att egen personal ger en möjlighet att utveckla sin kärnkompetens. Vilket också är fördelaktigt för ett konsekvent resultat av kvalitén på jobben. Detta är viktigt för Skanska utåt, då en jämn kvalite kan leda till goda relationer med byggherrar. Vilket kan leda till flera projekt i framtiden, tack vare ett bra resultat och en nöjd kund. [1]

Som i tidigare avsnitt, togs det upp att egen personal har en billigare timkostnad än den externa personalen. Vilket är till stor fördel för företagets ekonomi.

En ökad användning av extern personal medför förändring i relationer på

har ett företag att förhålla sig till. Yrkesarbetarna jobbar i samma namn, har samma arbetsledning, chefer och arbetsledare. [9]

Den största nackdelen med egen personal är att det är kostsamt vid lågkonjunkturer, då företaget har mindre jobb. Den egna personalen ska ha lön, även när det inte finns några jobb. Detta kan i sin tur leda till att personalen blir permitterad och i värsta fall uppsagd. Respondent 2 säger i intervjun, att om de skulle bemanna med egen personal efter deras produktionstoppar skulle de bli väldigt kostsamt vid deras produktionsdalar. Det går inte att skapa tillräcklig kostnadsöverskott under sommarhalvåret som gör att den egna personalen kan gå med mindre jobb över vintern. Detta leder till att arbetsstyrkan måste anpassas efter konjukturdalar. [1] En annan risk med egen personal kan vara att den egna personalen blir mer bekväm än den externa personalen som måste visa framåtanda för att ha möjlighet till

anställning eller bli anlitad till andra projekt, detta är dock ett ansvar som ligger hos chefer och ledare till att hålla motivationen uppe hos den egna personalen. [2] Respondent 1, menar på att det inte finns så mycket risker utöver kostnaden vid produktionsdalar och att han mest ser fördelar med att ha egen personal. [16]

4.3 Vilken personalform är mest hållbar utifrån Skanskas utveckling? När det kommer till vilken personalform som är mest hållbar sett till Skanskas

utveckling finns det flera viktiga punkter att ta hänsyn till. Vid intervju med respondent 4, så nämns det att värderingar är grunden för en hållbar utveckling. Det är viktigt att yrkesarbetarna på Skanskas projekt, delar Skanskas värderingar. På arbetsplatsen skall det kommuniceras på Skanskas sätt och det det skall vara nolltolerans mot rasism och könsdiskriminering. Vid anställning av egen personal så intervjuas yrkesarbetaren innan den tar sig ut på byggarbetsplatsen. För att kunna säkerställa att personen delar Skanskas värderingar. [2]

Den externa personalen är en viktigt tillgång vid produktionstoppar och vid

specialiserade arbeten. Alla projekt ser olika ut och kräver olika kompetenser. Det kan därför vara mer fördelaktigt att sälja bort mer specifika arbeten. Så att

organisationen inte blir för spretig och istället har möjlighet att bli mer specialiserade. [1]

Ett intressant perspektiv som tas upp i intervjun med respondent 4 och även i samtal med respondent 1, är hur viktigt det att få in lärlingar och praktikanter som kan gå

bredvid andra yrkesarbetare med erfarenhet. Respondent 4, beskriver vid frågan “Vad finns det för risker med att anställa mer egen personal?” följande i intervjun, “Där bygger det på att vi tar in återkommande lärlingar, alltså har en bra kontakt med gymnasieskolor och försöker att locka fler ungdomar till branschen. Det är inte så många som väljer väg och anläggning om man jämför med hus som har mycket enklare att hitta personal med rätt kompetens.” [2]. Det gäller alltså att snabbt fånga upp de som är duktiga och lära upp dem från grunden. Detta är något som inte löser dagens problem med personalbristen inom anläggning men är i stor relevans till Skanskas utveckling för framtiden. Vilket gör det till en viktig hållbarhetsfråga. [2] Denna undersökning rör inte vilken personalform som är mest hållbar för

yrkesarbetaren. Det är dock av intresse eftersom det återspeglas på arbetsmoral och välmående bland yrkesarbetarna. Personal med gott välmående har färre sjukdagar och mer energi. Det syns även i handlingskraft och personer som har en god balans i livet arbetar generellt bättre än folk med sämre balans. Det är därför viktigt som företag att ha personal som mår bra för att kunna utvecklas och säkerställa en hållbar arbetsplats [16].

Vid undersökningen om vilken personalform som ger bäst möjlighet till gott välmående bland personalen, så har de olika personalformerna jämförts med Maslows behovsteori. Människan har fem basbehov. Ju fler behov som uppfylls, desto större möjligheter ger det till gott välmående. Ett av människans basbehov är behovet av trygghet. Människan vill känna sig trygg både på ett ekonomiskt- och ett socialt sätt. Det är viktigt för en individ att ha ett arbete och att personen trivs med sina kollegor. Den externa personalen, har inte samma ekonomiska trygghet som en egen anställd har. De har ingen garanti på arbete och de behöver ständigt visa upp sig för att få förlängda kontrakt [1].

Ett annat basbehov är behovet av kärlek och gemenskap. Människan är ett flockdjur och vill känna sig delaktig i något större än bara sig själv. På en arbetsplats finns dessa möjligheter att tillsammans arbeta för att skapa något större. Det finns däremot risker att det blir grupperingar på arbetsplatsen vilket försämrar gemenskapen.

Respondent 1 berättar i intervjun, att en liknande typ av gruppering inträffade när personen arbetade i Skåne. Respondenten arbetade där med både egen och extern personal och den externa personalen blev där utfryst av den egna personalen. [15] Den externa personalen har andra kläder och andra villkor än den egna personalen. Vilket kan medföra utanförskap [12]. Det tredje basbehovet handlar om

självuppskattning och självkänsla. Det betyder att individen vill bli sedd för sina prestationer, så att personen känner sig uppskattad. Enligt respondent 3 av de intervjuade nämndes det att ledare har mer koll på den egna personalens erfarenhet och kompetens. Detta kan därför medföra att de får mer uppskattning än den externa personalen. [16]

Som tidigare nämnt i studien, så är det i dagsläget inte hållbart för Skanska att enbart arbeta med egen personal eftersom att anläggningsbranschen är säsongsbetonad. För att förklara det mest optimala arbetslaget med antalet egenanställda

yrkesarbetare (Sett till ett ekonomiskt perspektiv). Har en graf sammanställts. Grafen i figur 1, förklarar de totala personalkostnader under ett år med ett personalbehov på 30 yrkesarbetare under nio månader och ett personalbehov på 15 yrkesarbetare under resterande tre månader. Grafens x-axel talar om antalet egna yrkesarbetare och grafens y-axel den totala personalkostnaden i miljoner kronor under ett år. Beräkningarna redovisas i bilaga 6.

Figur 1. Graf över optimal arbetsbas sett till den totala personalkostnaden under ett år. Figur 1, visar att en egen personalstyrka på 15 yrkesarbetare är det optimala antalet egen personal. Övrig personal lånas in eller köps in som underentreprenörer. Det kan även tydas från grafen att det är mer ekonomiskt att ha 18 egenanställda och tre stycken som blir permitterad under vintermånaderna. Detta är mer ekonomiskt än att ha 12 egenanställda. Det är intressant eftersom att det är svårt att veta exakt hur

mycket jobb företaget har under vintern. Då är det enligt grafen mer ekonomiskt att ha någon extra egen personal kontra att ha någon färre. Figur 1, tar dock inte hänsyn till Skanskas egna fördelning av antalet tjänstemän per yrkesarbetare eller

sysselsättning av projekt utan enbart det mest ekonomiska. [1] 4.4 Enkät svar

Vid genomförandet av enkäterna insamlades totalt 6 svar. Enkäterna gav intressanta svar då de besvarats av yrkesarbetare för både extern och egen personal på

Skanskas projekt. Totalt 4 av de svarande var extern personal och resterande 2, Skanska anställda. Den genomsnittliga yrkeserfarenheten för enkäterna var 25 år. Samtliga enkätsvar redovisas i bilagorna.

De frågor som observerades ge intressanta resultat var “Tror du det är hållbart för Skanska att enbart arbeta med egen personal?”. Då majoriteten inom både extern och inhyrd personal svarade “NEJ”. Samtliga svarande anser även att det sker en ökning av extern personal hos både Skanska och inom bygg- och

anläggningsbranschen.

Ett intressant svar som samlades in från den egna och externa personalen var vid frågan “Tror du det är hållbart för Skanska att enbart arbeta med egen personal?”. Där svarade 100% av den egna personalen samt 75% av den externa personalen “Nej”.

Det var däremot en splittrad syn i frågan om det är bättre att ha ett mindre antal av inhyrd personal i framtiden. För den egna personalen gavs ett 100% svar “Ja”, den externa personalen gav däremot 50% svar av “Nej” övriga svar var 25% på “Varken eller” och “Ingen uppfattning”.

Vid frågan “Anser du att det är mer ekonomiskt gynnsamt för Skanska att hyra in personal än att jobba med egen personal?” gavs en 50/50 procent fördelning av “Varken eller” och “Ingen uppfattning” hos både den externa personalen och egenanställda.

5 Analys

I det här avsnittet presenteras en analys av det resultat som lagts fram i tidigare avsnitt.

Utifrån det resultat som presenterats, kan studien knytas till att Skanska väg- och anläggning i Dalarna idag inte har tillräckligt med yrkesarbetare tillgängliga. Vilket gör att personalresurserna inte räcker till och Skanska måste därmed anlita extern

personal för att klara av att genomföra projektet enligt utsatt tid.[1]

En annan faktor är att anläggningsbranschen påverkas starkt av geografin. Då markarbeten kan vara svåra och kostsamma att genomföra när det råder tjäle i marken, vilket blir mer problematiskt ju högre upp i Sverige som projekten befinner sig. Detta leder till att antalet jobb som kan utföras under kalla förhållanden minskar och behovet av personal sjunker. Under intervjuerna nämns det att bristen på egna arbetare inte alls är lika starkt i Sveriges södra region eftersom att projekt kan pågå i större grad även under vintertid. [15]

Vid genomförandet av intervjuer med personer inom Skanska framkommer det att marknadens utbud på yrkesarbetare är lågt. Det framkommer även att många av yrkesarbetarna oftast säger upp sig för att starta egen firma och bli F-skattare. Anledningen till att fler yrkesarbetare väljer att bli F-skattare är, enligt samtliga intervjuade, att det medför större frihet. Det ger en möjlighet att välja vilka jobb som personen vill arbeta med och därmed en känsla av självständighet. En annan orsak är att marknaden idag är så pass god då det är brist på yrkesarbetare och att det finns möjligheter att bli F-skattare. Detta leder i sin tur till att många F-skattare blir anlitade av företag som exempelvis Skanska. [1]

En analys av jämförelsen kring kostnader för egen och extern personal var att egen personal är billigare med hänsyn till de faktorer som till exempel sjuklön och

arbetsgivarens påslag som tagits till hänsyn i studien. Resultatet visar att egen personal i Dalarna kostar mindre i månaden än samtliga tre typer av extern personal sett till genomsnittet för sjukdagar inom byggbranschen.

I tidigare avsnitt redovisades flera viktiga för- och nackdelar med att ha extern och egen personal. Då extern personal ger en möjlighet till flexibilitet, så har egen

personal chans till att få bra kontinuitet och flyt i produktionen genom att arbetsledare och chefer får en översikt över kompetensen hos yrkesarbetarna. Extern personal kan dock ha stor expertis inom vissa arbetsmoment men genom att använda egen personal finns möjlighet till att kompetensutveckla och skapa en större kunskapsbank som bevaras inom företaget.

En tydlig nackdel hos extern personal är att Skanska inte har samma koll på vilka personer som de får in om det inte är så att de har arbetat med personen eller företaget innan. Detta kan medföra att Skanska får in yrkesarbetare som inte delar Skanskas värderingar. Respondent 4 nämner även att Skanska inte vill vara en byggherre som enbart säljer ut sina jobb. Utan att de vill ha Skanska på plats för att säkerställa resultat och bevara kompetens inom företaget. I intervjun beskriver respondent 4 följande, “När man köper Skanska så är det Skanska som ska komma ut till arbetsplatsen”. Det är alltså viktigt att Skanska har egen personal som kan kompetensutvecklas och representera Skanska, utifrån de värderingar och etiska grunder som organisationen har. [9]

Det råder inga tvivel om att extern personal utgör många fördelar för Skanska men att använda egen personal är något som samtliga intervjuade på Skanska vill se mer av. I och med att anläggningsbranschen är säsongsbetonad ökar också

svårigheterna att få en arbetarbas som täcker både sommar- och vinterperioden. Det finns heller inte tillräcklig ekonomisk vinst under sommarperioden som skulle kunna betala personal som inte har jobb under vinterhalvåret [1]. Detta leder alltså till att extern personal kommer att behövas under sommarperioden eller konjukturtoppar, även om Skanska skulle få tag på egen personal i framtiden. Genom att uppnå en optimal arbetarbas, finns det däremot en möjlighet till att kompetensutveckla och specialisera sig för att minimera Skanskas egna efterfrågan på externa arbetare. Den personalform som är mest hållbar för Skanskas utveckling är egen personal då det både är mer ekonomiskt och bättre för att kunna skapa en kärnkompetens i företaget. Ur ett kortsiktigt perspektiv behövs däremot extern personal idag för att Skanska ska kunna bemanna sina projekt. Orsaken till detta är som tidigare nämnts att Skanska inte får tag på egen personal. Utbudet på arbetssökande yrkesarbetare är idag minimalt, främst i Dalarna och Sörmlands län, beskriver respondent 4 i intervjun [2]. Detta gör att extern personal är ett alternativ för att Skanska ska kunna fortsätta att åta sig projekt och driva de som pågår. Vilket gör det till ett hållbart alternativ sett ur ett kortsiktigt perspektiv, för att kunna utvecklas vidare och fortsätta bedriva sin verksamhet.

Vid undersökningen ur ett långsiktigt perspektiv är samtliga intervjuade överens om att egen personal är det mest hållbara alternativet. Det är viktigt att få en konsekvent arbetarbas som kan föra Skanska framåt. Genom att få en arbetsstyrka som kan arbeta tillsammans och ställa upp gemensamma mål, kan anställda känna sig som en del av företaget och få ett engagemang som på lång sikt kan hjälpa Skanska som

organisation att utvecklas. Detta kan även återspeglas bakåt med extern personal. Om företaget agerar enligt kortsiktiga mål för att använda sig av extern personal kan de anställda också komma att få ett kortsiktigt engagemang för företaget. [9]

Skanska bör alltså försöka göra som Frode Burman nämnde i Första linjens artikel, bryta trenden med att sälja bort jobb till konkurrerande företag och istället satsa på långsiktig överlevnad med mer egen personal och kompetensutveckling. [5]

6 Slutsats

I detta avsnitt sammanställs slutsaten av resultatet som presenterades tidigare. Avsnittet kopplas till syftet som presenterades i inledningen.

Studiens syfte var att studera vilka kostnadsskillnader de olika personalformerna utgör samt att undersöka varför Skanska använder extern personal i större utsträckning än egen personal. Studien var även avsedd att utreda vilken

personalform som är mest hållbar för Skanskas utveckling i valen mellan extern och egen personal.

Utifrån den teori och det resultat som presenterats i denna studie kan 4 punkter sammanfattas som slutsats.

● Egen personal kostar mindre än extern personal.

● Skanska i Dalarna använder sig av extern personal på grund av att det inte finns yrkesarbetare att anställa.

● Egen personal är mest hållbart på lång sikt, för Skanska i Dalarna. ● För att klara toppar och dagens projekt krävs extern personal.

7 Diskussion

I detta avsnitt kommer de frågeställningarna som presenterats i studien att diskuteras. Diskussionen grundar sig i resultatet, analysen och slutsatsen och

kommer att ta upp egna tankar och reflektioner. Avslutningsvis ges förslag till studier som kan bidra till fortsatta undersökningar inom ämnet.

7.1 Diskussion

Enligt studiens resultat är det billigare för Skanska att anlita egen personal i Dalarna. Det är heller inte ekonomiskt hållbart att enbart arbeta med egen personal. Om marknaden såg likadan ut och orderstocken var den samma oavsett månad, skulle ett företag sett till ett större perspektiv med 15 yrkesarbetare som arbetade i sex månader, kunna spara dryga 900 000 kronor om de arbetar med egen personal (Se bilaga 2). Dock ser inte orderstocken ut på det sättet.

Enligt problematiken med att anläggningsbranschen är säsongsbaserad, så har olika lösningar diskuterats. Vinterhalvåret består vanligtvis av tre månader som går från januari till mars. Under dessa månader har Skanska som minst att göra och deras egna personalstyrka baseras därför efter denna period.

För att lösa problematiken med att anställa mer egen personal utan att behöva permittera personalen under lågkonjunkturer, är ett alternativ att de egna

yrkesarbetarna får börja arbeta på samma sätt som asfalt- och beläggningsarbetare jobbar. De jobbar in övertid över året för att sedan vara lediga januari till mars. Beläggningsarbetare arbetar så, eftersom att asfaltsverken stänger över vintern och därför sker inga asfalteringar under den perioden. Om anläggningsbranschen skulle kunna tillämpa samma typ av arbetsperiod, hade det medfört möjligheter till en större arbetsstyrka för att även kunna klara topparna utan att använda sig av extern

personal.

I intervju med respondent 2 diskuterades möjligheten till att planera jobben längre i förväg. Med längre orderstockar skulle projekten kunna planeras mer efter säsong. Projekt där markbärighet är fördelaktigt, skulle kunna planeras över vintern då det är tjäle i marken. Vilket gör det lättare för maskiner att ta sig fram på mark som annars är för mjuk. Det kan även i vissa fall vara fördelaktigt att schakta då marken är frusen, till exempel vid ledningsarbeten, då slänt stabiliteten är bättre.[1] Arbeten som

finplanering som bör göras under de varmare månaderna kan prioriteras över sommaren. Tyvärr så ser det inte ut så här idag utan så fort en upphandling är klar, så vill beställaren att projektet ska börja. Vilket gör det svårt för Skanska att planera sina projekt efter årstid i dagsläget. Det är dock intressant då en förändring inom detta troligen skulle innebära många fördelar, inte bara för Skanska utan även för beställaren.

Användning av extern personal innebär risker. En risk som vi själva tänkt på men som vi inte lyckats hitta någon källa på, som framförallt handlar om inlåning från konkurrerande entreprenörer. Är att den inlånade entreprenören kan lära sig av Skanskas arbetssätt och dra nytta av det till sin egna firma. Det är även så att man utökar kunskapsbanken hos den konkurrerade entreprenören. Att ha bra relationer är viktigt men att släppa in konkurrenter för mycket kan bli farligt. Det kan i sin tur leda till att de börjar lägga anbud på samma projekt som Skanska. Entreprenören är då säkert billigare än Skanska då den enbart jobbar med egen personal.

Vid genomförandet av enkäterna framgick det att yrkesarbetarna inte har någon större kännedom kring om det är ekonomiskt hållbart för Skanska att arbeta med extern personal. Detta tror vi kan bero på att de inte är insatta i ekonomin för hur Skanska bedriver sina projekt. Detta är dock något som vi tror den egna personalen skulle ha nytta av att veta. Genom att anställda får ta del av ekonomiska

redovisningar finns en möjlighet att de blir mer engagerade i företaget.

Stor majoritet ansåg även att det inte är hållbart för Skanska att enbart arbeta med egen personal. Anledningen till detta skulle kunna ses som den nuvarande bristen på yrkesarbetare. Det finns stor anledning att tro att yrkesarbetarna ser frågan ur ett kortsiktigt perspektiv. Den egna personalen ansåg däremot att det är bättre för Skanska att ha fler egna yrkesarbetare i framtiden. Hos den externa personalen ansåg däremot majoriteten att det är bättre för Skanska att ha större andel av extern personal i framtiden. Anledningen till detta tror vi är att yrkesarbetarna tänker på sin egen framtid. Väljer Skanska att använda sig mindre av extern arbetskraft så kan de leda till att den externa personalen inte har lika gott om jobb i framtiden. Detta kan såklart även återspeglas till den egna personalen.

7.2 Förslag på vidare studier

De förslag på studier som skulle kunna studeras vidare inom detta ämne skulle kunna vara att mäta kvalitén och effektivitet på jobben som utförs av extern och egen personal. Detta är omdiskuterat i rapporten men inget som granskats djupare. Det har nämnts att extern personal har en tydligare morot i att vara eftertraktade och har i regel ett bättre driv. Detta skulle vara intressant genomföra fortsatta studier kring hur kvaliteten och effektiviteten skiljer sig hos den externa personalen. Även antal

sjukdagar och olycksfall bland extern och egen personal skulle vara intressant att studera vidare för att se om det skiljer sig något.

REFERENSLISTA

1. Intervju respondent 1. (Se bilaga 4 ) 2. Intervju respondent 4. (Se Bilaga 4)

3. Håkansson K, Isidorsson T. Visar att bemanningsbranschen har ökat under tiden (dock inte specifikt bygg) [Internet] Göteborg: Göteborgs Universitet; 2016. [Citerad 2021-04-12] Hämtad från:

https://journals.lub.lu.se/aoa/article/download/17715/16064/

4. Wiborg M. Trend inom bygg- och anläggning: Den egna personalen ryker när annan hyrs in. Första linjen. 2021. [Citerad 2021-04-12] Hämtad från:

http://forsta-linjen.se/trend-inom-bygg-och-anlaggning-den-egna-personalen-ry ker-nar-annan-hyrs-in/?fbclid=IwAR01aHvZ0COR2avYwJz21y5XGsBwJz0KLI sMmLPvSFbQTzslSl1zAmLGKpk

5. Skanska. Skanska har en lång historia [Internet]. Stockholm. Skanska Sverige AB. 2017 [Uppdaterad 2017-03-20, Citerad 2021-04-20]. Hämtad från:

https://www.skanska.se/om-skanska/skanska-i-sverige/historia/ 6. Ekberg M, Makari S. Inhyrd personal: En kostnad eller en

möjlighet? [Examensarbete på internet]. Stockholm: Stockholms universitetet 2010. [Citerad 2021-05-04] Hämtad från:Inhyrd personal (diva-portal.org)

7. Nationalencyklopedin [Internet]. [Citerad 2021-05-04] Hämtad från:

https://www-ne-se.db.ub.oru.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kvalitativ-meto d

8. Denscombe M. Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Upplaga 4:1. Lund: Studentlitteratur AB: 2018. 9. Björklund D, Magnefors K. Inhyrd personal på en lokal byggmarknad.

[Examensarbete på internet]. Göteborg: Chalmers Tekniska Högskola; 2011 [Citerad 2021-04-15] Hämtad från:

https://odr.chalmers.se/bitstream/20.500.12380/172587/1/172587.pdf

10.Skatteverket. F-skatt [Internet]. 2014 [Citerad 2021-04-16] Hämtad från:

https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/sjalvservice/svarpavanlig afragor/fskatt/foretagfskattfaq/vemkanbligodkandforfskattochvadinnebardet.5. 18e1b10334ebe8bc8000118949.html

11. Julius A. Här har du sjuktalen i siffror. Dagens Arbete, Industriarbetarnas tidning. 2018. [Citerad 2021-04-20] Hämtad från: Här har du sjuktalen i siffror (da.se)

12. Holm F, Martinsson E. Att hyra in personal via bemanningsföretag. [Examensarbete via internet] Karlstad: Karlstad Business School; 2016 [Citerad 2021-04-05] Hämtad från:

http://kau.diva-portal.org/smash/get/diva2:939468/FULLTEXT01.pdf

13. Kalkylmässigt påslag YA (Se bilaga 1 ) 14. Intervju med respondent 3 (Se bilaga 4) 15. Intervju med respondent 1. (Se bilaga 4)

16. Gustavsson T. Förutsättningar för ett hälsofrämjande ledarskap.

[Examensarbete på Internet]. Västerås: Mälardalens högskola; 2014 [Citerad 2021-05-10] Hämtad från:FULLTEXT01.pdf (diva-portal.org)

Bilagor

Bilaga 2. Tabell, jämförelse av 15 yrkesarbetare

Arbetskraft Antal 1 månad 2 månad 6 månad

Entreprenörföretag 15 1 032 000 kr 2 064 000 kr 6 192 000 kr

Egna 15 907 200 kr 1 814 400 kr 5 443 200 kr

Skillnad 124 800 kr 249 600 kr 748 800 kr

Arbetskraft Antal 1 månad 2 månad 6 månad

Bemanning 15 960 000 kr 1 920 000 kr 5 760 000 kr

Egna 15 907 200 kr 1 814 400 kr 5 443 200 kr

Skillnad 52 800 kr 105 600 kr 316 800 kr

Arbetskraft Antal 1 månad 2 månad 6 månad

F-skattare 15 1 080 000 kr 2 160 000 kr 6 480 000 kr

Egna 15 907 200 kr 1 814 400 kr 5 443 200 kr

Skillnad 172 800 kr 345 600 kr 1 036 800 kr

Bilaga 3. Intervjuer

Intervju: Respondent 1.

Intervjuare: Isak Näsvall och Victor Ivarsson Tid: 30 minuter

Datum: 19/4-2021

Erfarenhet: Har arbetat med en ledande roll på Skanska i både Skåne och Dalarna. Där det skiljer sig mycket med personalen. I Skåne hade han nästan bara egen personal medans här i Borlänge har han nästan enbart inhyrd personal.

Uppställda intervjufrågor med svar:

1. Hur behandlas fel och brister? Kan samma fel återkomma vid andra projekt? - Svårt att säga. Återkommande fel sker även för egen personal som man sagt

åt flera gånger. Jag tror att det beror mer från person till person hur pass duktig man är på att ta med sig sina fel och lära sig av dom. Men man vill förstås bygga bort fel, men det är inte alltid så lätt.

2. Vilka arbetsmoment utförs generellt av den inhyrda personalen?

- Går inte riktigt att svara på, beror på kompetensen bland den egna personalen och på den inhyrda personalen.

- Något som är enkelt att ha kontroll över och som man kan lätt kolla kvalite. Plattsättning, plantering och kantsättning som ex.

4. Vilka för och nackdelar anser du att det finns inom de olika personal formerna? - Fördel att ha egen personal: Vet vad personalen kan. Sen vill jag tro att det i

slutändan blir bättre slut resultat med egen personal. Fördel inhyrd personal: Möjlighet att friställa och ta in personal på säsong.

5. Vilken personal form anser du är mest ekonomiskt hållbar? På kort sikt och på lång sikt?

- Egen personal både på kort och lång sikt.

6. Varför tror du att vi ser en ökad användning av inhyrd personal hos Skanska och i bygg- och anläggningsbranschen?

- Utifrån Dalarnas perspektiv så beror det på att det inte finns personal med kompetens att rekrytera. Jag hade gärna haft mer egen personal om möjligheten fanns.

7. Vad tror du att Skanskas egna yrkesarbetare tycker om inhyrd personal?

- Här i Dalarna så tror jag inte att yrkesarbetarna tycker att det är så dåligt, men det kan variera. Däremot i Skåne där majoriteten är egen personal vet jag att den inhyrda personalen inte var uppskattad bland yrkesarbetarna.

8. Vad finns det för risker med att anställa mer egen personal?

- Det finns inga risker om det är strukturerat och det finns en plan för bemanningen. Möjligt stopp över vintern.

Tilläggsfrågor som dök upp under intervjun.

- Vad tycker den egna personalen om att vissa jobb lejs bort till den inhyrda personalen?

Dom kan bli snea. Speciellt om det är något de är bra på, då vill den egna personalen gärna kolla så att den inhyrda personalen gör rätt.

- Är det enkelt att hitta bra personal?

NEJ. Jag har hört att det är värst i Dalarna och min teori om varför, är den att det är så pass nära till Stockholm. Dit kan man veckopendla och tjäna lite extra pengar med traktamenten.

- Kräver någon personalform mer tillsyn eller handledning?

Jag vill tro att man har bättre kontroll på den egna personalen och den kräver mindre tillsyn. Samtidigt så om man kan få behålla samma inhyrda personal över flera projekt så är de minst lika bra som den inhyrda personalen.

- Varför väljer yrkesarbetarna att bli F-skattare?

Frihet, möjlighet att kunna jobba vid sidan av och självständighet. Eftersom att det är brist på markarbetare och att marknaden är så pass god så finns det möjligheter att bli F-skattare. Jag hade en yrkesarbetare som sa upp sig nyligen för att börja arbeta som F-skattare och han ville åt friheten att kunna välja jobb samt att hade utrymme att jobba med skogen han ägde.

- Hur är sammanhållningen mellan den inhyrda personalen och den egna personalen och skyller man på varandra vid fel?

I det här projektet i Borlänge är vi ett team och jag känner inte igen att vi skyller på varandra. I Skåne var det mer splittrat att den egna personalen umgicks med den egna och den inhyrda med inhyrda men känner inte igen att man skyllde ifrån sig där heller.

- Hur många egna yrkesarbetare anser du är optimalt för Skanska?

Enligt mina egen åsikt, 2 yrkesarbetare och 1 lärling bör finnas per arbetsledare. Däremot säger statistiken att det bör vara 0,8 stycken arbetare per tjänsteman. Vi är idag 7 tjänstemän här i Borlänge vilket säger att vi borde ha 5,6 yrkesarbetar. Denna siffra är dock högst teoretisk och stämmer inte alltid överens i praktiken, beroende på vilka jobb som ska utföras.

Respondenten avslutar intervjun med att säga att han förespråkar egen personal.

Intervju: Respondent 1 och Respondent 2 Intervjuare: Isak Näsvall och Victor Ivarsson Tid: 1h & 30 minuter

Datum: 19/4-2021

Erfarenhet: Båda respondenterna har över 10 års erfarenhet inom produktion. Respondent 1 arbetar idag som projektchef och respondent 2 som produktionschef på Skanska väg och anläggning.

1. Hur behandlas fel och brister? Kan samma fel återkomma vid andra projekt? - Det beror mer på själva personen.

2. Vilka arbetsmoment utförs generellt av den inhyrda personalen? - Tidskrävande jobb som kräver en del gubbar typ kantsättning eller

specialiserade arbetsmoment typ sprängning. Det är inte det att vi inte kan kantsätta själva utan det att vi inte har så många egna yrkesarbetare pluss att det är en enkel uppgift att ge som är samma längs hela gatan.

3. Vilka arbetsmoment tycker du lämpar sig bäst att utföras av inhyrd personal? - Det är som i föregående frågan kantsättning. Den inhyrda personalen gör det

jag säger att de ska göra.

4. Vilka för och nackdelar anser du att det finns inom de olika personal formerna? - Vill tro att en Skanskas personal bryr sig mer om företaget sen är det

kostsamt att ha egen personal när man står utan projekt

5. Vilken personal form anser du är mest ekonomiskt hållbar? På kort sikt och på lång sikt?

- Främst för att det är svårt att få tag på på personal men god kompetens, samt att antal jobb går i linje med en sinuskurva