• No results found

Samverkan för konkurrenskraft? - ett år med Nationella innovationsrådet

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2022

Share "Samverkan för konkurrenskraft? - ett år med Nationella innovationsrådet"

Copied!
9
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Samverkan för konkurrenskraft?

- ett år med Nationella innovationsrådet

Reglabs årskonferens 11 februari

2016

(2)

Disposition

•  Varför ett innovationsråd?

•  Hur arbetar rådet?

•  Resultat från första året

•  Arbetet framåt

•  Diskussion

(3)

Varför ett innovationsråd?

•  Utveckla Sverige som innovationsnation och stärka Sveriges konkurrenskraft

•  Rådgivande, tillföra nya perspektiv på frågor av betydelse för innovationspolitikens hela

område, såväl i nära aktualitet som på sikt

•  Bredda innovationspolitiken i regeringens

arbete, ny struktur för samverkan

(4)

Ledamöter

•  Stefan Löfven, Statsminister

•  Åsa Romson, Klimat- och miljö-minister, vice stats-minister

•  Mikael Damberg, Närings- och innovationsminister

•  Helene Hellmark-Knutsson, Minister för högre utbildning och forskning

•  Magdalena Andersson, Finansminister

•  Ola Asplund, senior advisor, IF Metall

•  Mengmeng Du, styrelseledamot i Skandia och Qlio

•  Charles Edquist, professor , Lunds universitet

•  Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet

•  Darja Isaksson, Ziggy Creative Colony

•  Johan Rockström, professor , Stockholm Universitet

•  Karl Henrik Sundström, VD & koncernchef Stora Enso

•  Jane Walerud, entreprenör

(5)

Hur arbetar rådet?

•  Rådgivande funktion, tillföra nya perspektiv på regeringens arbete, inte skapa ny beslutsinsats eller starta nya utredningar.

•  Bidra till direkt och öppen dialog mellan regering och expertis från akademi och näringsliv.

•  Kombination av flera statsråd och oberoende ledamöter för samordning och samverkan. Sammansättning av ledamöter speglar innovationspolitikens bredd

•  Ledamöter på personligt mandat – ej partsrepresentant eller företrädare för regeringens politik

•  Fyra möten per år

•  Kansli på statsrådsberedningen

(6)

Vad har gjorts? (1/2)

•  Ny arbetsform i RK – fokus på interna processer

•  Dialog och kontaktskapande:

internt, nationellt, regionalt, internationellt

•  Exempel på dagordningspunkter:

–  upphandling –  riskkapital –  life science –  miljö/klimat

–  forsknings- och innovationspolitisk proposition

(7)

Vad har gjorts? (2/2)

•  Regeringsuppdrag:

–  Digitalisering hälsa (Vinnova) –  Digitalisering industri (Vinnova)

–  Tidig dialog (Upphandlingsmyndigheten) –  Digilyft (Tillväxtverket)

–  Kommunikationsinsats life science (Business Sweden)

(8)

Arbetet framåt – några exempel

•  Strategiska samverkansprogram - miljö- och klimat

- life science - digitalisering

•  Forsknings- och innovationspolitisk proposition, hösten 2016

•  Fortsatt fokus på dialog och samverkan

(9)

Diskutera

•  Vilka är er förväntningar på innovationsrådet?

•  Hur fungerar länken mellan nationell och regional nivå?

•  Vilka är de viktigaste frågorna för utveckling av innovationspolitik på regional nivå?

•  Vilka är era centrala verktyg och hur kan de utvecklas?

- eller annat!

References

Related documents

Killén (1999) menar i en annan studie att det är viktigt att känna till samspelet i utsatta familjer för att veta när samhället ska gå in. Lika viktigt som det är att veta

Alltså finns det både kunskap om samverkan mellan professionerna kring ungdomar och kriminalitet samt ensamt polisiärt arbete mot huliganism, men vi anser att det råder brist

Utifrån denna bakgrund växte vårt intresse för att undersöka vilka uppfattningar och erfarenheter speciallärare, specialpedagoger och matematiklärare har kring samverkan och det

Kommuner och regioner har under perioden 2017- 2020 arbetat hårt för att införa den nya lagen om samverkan vid utskrivning från sjukhus.. Arbetet har gått bra och resultatet innebär

Syftet är att studera vilka förutsättningar och hinder för samverkan, som specialpedagoger ger uttryck för när det gäller det hälsofrämjande och förebyggande arbetet

Att vi har varit öppna för att göra ändringar i de antaganden som vår förförståelse låg till grund för och som vi burit med oss från början, har gjort.. uppsatsskrivandet till

Strategier för samverkan – kring barn och unga som far illa eller riskerar att fara illa (Myndigheten för skolutveckling

komplement till de insatser som erbjuds av staten (SOU 2008:91, s. Thorsten nämner att han tycker att deras nuvarande situation fungerar bra där Försvarsmaktens pengar öronmärks