1
BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN
BUDGETUNDERLAG 2022-2025
2022
Version 1.0.
Beslutad på Barn-och utbildningsnämnden 2021-06-10
Innehållsförteckning
1
Grunduppdrag ... 3
1.1 Förskola ... 3
1.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem ... 3
1.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola ... 3
1.4 Vuxenutbildning ... 3
1.5 Arbetsmarknadsfrågor ... 3
2
Analys av verksamhetens resultat ... 4
2.1 Förskola och pedagogisk omsorg ... 5
2.2 Grundskola och fritidshem ... 6
2.3 Gymnasieskola ... 11
2.4 Grundsärskola och Gymnasiesärskola ... 16
2.5 Vuxenutbildning ... 17
2.6 Arbetsmarknad och integration ... 18
2.7 Effektivt resursnyttjande för högre måluppfyllelse... 18
3 Omvärldsspaning ... 20
3.1 Barn och Elevprognos ... 21
4 Analys av den egna verksamheten ... 25
4.1 Personal och organisation ... 25
5
Ekonomi ... 27
5.1 Driftbudget ... 27
5.2 Kommentar driftbudget ... 27
5.3 Effektiviseringsbehov ... 28
5.4 Budgetreserv ... 30
5.5 Investeringsbudget ... 30
5.6 Taxor och avgifter ... 31
6 Personal ... 32
Barn- och utbildningsnämnden ska
• tillgodose föräldrars behov av omsorg för barn i ålder 1–5 år.
• ge barnen en god pedagogisk verksamhet, som stimulerar barnens utveckling och lärande, i enlighet med skollag och förskolans läroplan.
1.2 Grundskola, grundsärskola och fritidshem Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva förskoleklass, fritidshem, grund- och grundsärskola för barn i ålder6–16 år, i enlighet med skollag och läroplan.
• bedriva skolan så att den ger eleverna kunskaper och färdigheter, samt främjar deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar.
• bedriva fritidshem, som tillgodoser barnens behov av meningsfull fritid och ge stöd i deras utveckling.
1.3 Gymnasieskola/gymnasiesärskola Barn- och utbildningsnämnden ska
• erbjuda ungdomar gymnasial utbildning, som förbereder för övergång till arbetsliv eller vidare studier, i enlighet med skollag och läroplan.
• inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan.
• arbeta för att stärka de ungas intresse för och möjlighet att genomföra en gymnasial utbildning.
1.4 Vuxenutbildning
Barn- och utbildningsnämnden ska
• bedriva utbildning som ger vuxna kommuninvånare möjligheter att utveckla sina kunskaper och sin kompetens, enligt skollag och läroplan.
• bedriva utbildningen utifrån den enskildes behov och förutsättningar samt samhällets efterfrågan på kompetens.
• prioritera de som fått minst utbildning.
Utbildningen ska syfta till att stärka den enskildes ställning i arbets- och samhällslivet samt att främja personliga utveckling.
1.5 Arbetsmarknadsfrågor Barn- och utbildningsnämnden ska
• hantera arbetsmarknadsfrågor och arbetsmarknadspolitiska insatser
• bedriva insatser för nyanlända
• inom ramen för det kommunala aktivitetsansvaret följa upp unga under 20 år som inte går i gymnasieskolan.
• hantera feriearbeten.
2 Analys av verksamhetens resultat
Analysen beskriver hur kommunens verksamhet står sig i relation till andra kommuner avseende kvalitet och resurser.
Detta underlag till budget 2022–2025 bygger på jämförelse med andra kommuner för resurs och kvalitet. Rådet för främjande av kommunala analyser, RKA rekommenderar vid jämförelse av verksamheter att jämförelsen görs med likhetsutsökta grupper, det vill säga liknande kommuner per verksamhetsområde. Vid en jämförelse med andra kommuner är det viktigt att lyfta kostnader men framför allt mått av kvalitet det vill säga, vad får medborgarna för de resurser som satsas.
För att lättare kunna analysera effektiviteten i kommunernas verksamheter har RKA tagit fram effektivitetsnyckeltal. Utifrån vedertagna mått har index skapats för resurs respektive kvalitet.
I Kolada presenteras ett kvalitetsindex och ett resursindex på förskola, grundskola samt
gymnasieskola. Verksamheterna fritidshem, grundsärskola, gymnasiesärskola, vuxenutbildning och svenska för invandrare ingår inte.
I Regeringens Ekonomirapport, liksom i RKA, definieras effektivitet som relationen mellan tre parametrar: resurser, volymer och kvalitet för den som verksamheten är till för. Enkelt uttryckt, så mycket nytta som möjligt åt medborgarna för pengarna. Det som mäts är om kvaliteten är hög och kostnaden låg i förhållande till kommunens förutsättningar.
Pilarna i figuren visar hur effektiviteten kan ökas. Lägre resurser, ökade volymer och höjd kvalitet innebär alla att effektiviteten höjs – om inte de andra två förändras åt ”fel” håll.
• Mindre resurser innebär alltid en effektivisering - om inte kvalitet och volym (antal barn/elever) minskar.
• Ökad volym (fler barn/elever) innebär alltid en effektivisering - om inte kvaliteten sjunker eller resurserna ökar.
• Höjd kvalitet innebär alltid en effektivisering - om resurserna inte ökar och volymen (antal barn/elever) inte minskar.
Utifrån definitionen på effektivitet är alltså en effektivisering inte lika med en besparing eller nedskärning, även om det ofta används så. En besparing som medför försämrad verksamhet är ingen effektivisering, utan bara just en besparing.
I nedan genomgång per verksamhetsområde sätts Marks kommun i relation till likhetsutsökta kommungrupp, Jämförbara kommuner ,*verksamhetsområde*, vilket är ett snitt av ett antal kommuner som strukturellt liknar Marks kommun. En av kommunerna som strukturellt är lik Marks kommun på flertalet områden och som påvisar en positiv trend gällande kvalitet är
De effektivitetsindex som presenteras i Kolada gäller för läsår 2018/19, vilket innebär att förvaltningen kommer formulera en prognos för 2020 samt 2021 för respektive
verksamhetsform. Kvalitetsdimensionerna som ligger till grund för kvalitetsindex inom grund- och gymnasieskola är mest kopplade till elevernas måluppfyllelse. Ett av nyckeltalen är modellberäknade värden som tar hänsyn till bakomliggande socioekonomiska faktorer som förväntas påverka elevers resultat, vilket gör det möjligt att göra jämförelser för effektivitet kommuner emellan, trots att förutsättningarna ser väldigt olika ut. Ett nollvärde (0) innebär att elevers måluppfyllelse var i nivå med förväntat resultat medan ett positivt värde innebär ett högre resultat än förväntat och ett minus värde innebär ett lägre resultat än förväntat.
Genomgående används färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra kommuner. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner efter sina resultat, och de bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg. Det finns alltså inget givet gränsvärde som avgör färgsättningen över tid.
2.1 Förskola och pedagogisk omsorg
Kvalitetsindex på förskoleverksamheten i kommunen har de två senaste åren varit bland de 25% bästa kommunerna i landet (grön). Index har stigit tre år i rad och 2019 var index på 75 (skala1-100) där 100 är bäst värde i relation till andra kommuner.
Resursindex har varit gula de senaste fyra åren med ett ökat index från 51 till 56 (skala 1- 100) 2019 då gränsen för grön nivå var 149 733 kr/inskrivet barn vilket var 2 857 kr lägre kostnad per inskrivet barn, än Marks kommuns kostnader.
Bild: Kolada, effektivitet Marks kommun Prognos 2020 och 2021 kvalitet
De nyckeltal som RKA valt ut för kvalitet inom förskolan speglar strukturkvalitet, det vill säga förutsättningar för kvalitet. Bedömning är att förskolan även kommer vara grön i
kvalitetsindexet 2020 och baseras på de nyckeltal som index bygger på och som redan har fått ett utfall.
Första nyckeltalet, Heltidstjänster med förskollärarlegitimation, per 15 okt har inte inkommit i Kolada. I underlag för pedagogisk personal som förvaltningen begärt ut från Skolverket, konstateras att andel heltidsanställda med förskollärarlegitimation ökade med fyra
procentenheter till 52% i Marks kommun. I jämförelse med rikssnitt var Marks kommuns andel åtta procentenheter högre.
Nyckeltal Barn 1–5 år inskrivna i förskola, andel (%) hade ett utfall på 85% och blev gult i relation till andra kommuner. I jämförelse med Liknande kommuner, förskola låg Marks kommun fyra procentenheter lägre och mot Värnamo kommun som blev grön på 88%, tre procentenheter under.
För nyckeltal Personaltäthet, inskrivna barn per årsarbetare blev utfallet 4,9 och grönt vilket kan jämföras med Liknande kommuner, förskola som var 5,0 och Värnamo kommuns 5,2,
vilket innebar gul för deras del i jämförelse med övriga kommuner.
Prognos 2020 och 2021 resurs
För förskolan används nettokostnadsavvikelse som strukturjusterat kostnadsmått.
Nettokostnadsavvikelse är skillnaden mellan kommunens faktiska nettokostnad och referenskostnaden enligt kostnadsutjämningen och är ett vedertaget mått för kostnadsjämförelser.
Vid skrivande stund har inget sammantaget resursindex för 2020 inkommit i Kolada men det nyckeltal som ligger till grund för indexet har data.
Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn blev gult i jämförelse med övriga kommuner med en kostnad på 152 434 kr vilket kan jämföras med Liknande kommuner, förskola som var 155 194 kr och Värnamo kommuns kostnad på 159 419 kr och som även var gul i jämförelse med övriga kommuner.
Av årsrapporten framgår att Marks kommuns förskolors faktiska kostnad var 9,9 mnkr mindre än budgetram vilket utgör grunden för kostnaden kr/inskrivet barn i Kolada.
Under nyckeltalet Kostnad kommunal förskola, kr/inskrivet barn finns två kostnadsposter specificerade; Bruttokostnad lokaler kr/inskrivet barn samt Bruttokostnad personal kr/inskrivet barn.
Bild: Kolada, Effektivitet Mark
Kostnadspost Bruttokostnad lokaler har varit grön de två senaste åren och därmed haft bland de lägsta kostnaderna i jämförelse med övriga kommuner. 2020 var kostnaderna per inskrivet barn lägre än Liknande kommuner, förskola och Värnamo kommun som var gul.
Kostnadspost Personal har varit gul sen 2015, då kostnadsnivån var i nivå både med Liknande kommuner, förskola och Värnamo kommun (gul).
Sammantaget visar statistiken att Marks kommun har något lägre andel barn inskrivna i förskolan, något lägre kostnader, hög andel anställda med förskollärarlegitimation och hög personaltäthet i jämförelse med andra. Bedömning är att det sammantagna indexet kommer fortsätta vara grön. De goda resultaten i relation till kostnaden i förskolan tyder på en effektiv verksamhet.
2.2 Grundskola och fritidshem
Kvalitetsindex för 2019, grundskola, var inom det gula spannet som motsvarar 50% av kommunerna i mitten av skalan, och året innan var index rött, det vill säga av de kommuner med lägst kvalitet i landet med ett index på 26 (skala1-100) i relation till andra kommuner.
De tre nyckeltalen med avvikelse från modellberäknat värde var alla gula.
Elevenkätsindex gäller för två år eftersom enkät genomförs vartannat år och till grund för åren 2018 och 2019 låg den elevenkät som Skolinspektionen genomförde i Marks kommun
vårterminen 2017, vilket fick index 33 och klassades som röd i jämförelse med andra kommuner.
Resursindex för grundskolan har varit grön sen 2010 och 2018 nåddes högst noterat index på 92 (skala 1–100) med en nedgång till 83 år 2019. Av årsrapporten framgår att grundskolans faktiska kostnad var 10,2 mnkr vilket motsvarar 2,8 procent högre än budgetram 2019 och som ligger till grund till statistiken i Kolada. Marks kommun har i jämförelse med andra haft låga kostnader för grundskolan.
Bild: Kolada, Effektivitet Mark Prognos 2020 och 2021 kvalitet
Ett av underlagen till grundskolans kvalitetsindex är avvikelse från modellberäknade värden som tar hänsyn till bakomliggande socioekonomiska faktorer som förväntas påverka elevers resultat. Utfall för nyckeltalen läsår 2019/20 finns i Kolada och är samtliga röda.
För Elever i åk 9 som uppnått kunskapskraven i alla ämnen avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter var avvikelsen -4,8 procentenheter (röd) vilket kan jämföras med Liknande kommuner, grundskola som var -0,5 och Värnamo kommun på 6,8 procentenheter vilket innebar grön i jämförelse med övriga kommuner.
För nyckeltalet Elever i åk 9 som är behöriga till yrkesprogram avvikelse från modellberäknat värde, procentenheter var -5,3 procentenheter (röd) vilket kan jämföras med Liknande kommuner, grundskola som var 0,6 och Värnamo kommun på 4,4 procentenheter vilket innebar gul i jämförelse med övriga kommuner.
För nyckeltalet Elever i åk 9 genomsnittligt meritvärde avvikelse från modellberäknat värde, meritvärdespoäng var -13,5 meritvärdespoäng (röd) vilket kan jämföras med Liknande kommuner, grundskola som var -6,7 och Värnamo kommun på 5,3 meritvärdespoäng vilket innebar grön i jämförelse med övriga kommuner.
I Aprilrapporten 2021 har förvaltningen bedömt att grunduppdraget endast förväntas uppfyllas delvis, baserat på elevernas utfall på höstterminsbetyg och deras progression under våren. Det finns därmed en fortsatt risk, samt ökad risk på grund av pågående pandemi, att ett större antal elever inte kommer nå kunskapskraven i jämförelse med tidigare år. Den sammantagna prognosen för 2020 och 2021 gällande kvalitet och elevresultat i grundskolan är röd.
Elevenkätsindex för 2020 och 2021 som baseras på Skolverkets elevenkät vårterminen 2019 för årskurs 9 har i skrivande stund inte ett index, men andel positiva svar per fråga redovisas.
Av tabellen ovan framgår en positiv utveckling för samtliga delfrågor och resultatet förväntas bli minst gult.
I Koladas kvalitetsindex ingår enbart årskurs 9 men i grundskolan grunduppdrag i Nämndplan, följs även årskurs 3 resultat på nationella prov upp samt Elever i åk 6 som uppnått A-E i alla ämnen, andel %.
Prognos för årets elever i årskurs 6 är att nivån för godkänt i grunduppdraget inte kommer nås. Det baseras på elevernas höstterminsbetyg 2020 som visade att andelen elever som uppnådde A-E i alla ämnen var 65%, vilket är 10 procentenheter under lägsta godkända nivå (75–100) i grunduppdraget. Skillnaden mellan skolorna i andel elever som uppnådde betyget A-E i alla ämnen var från 22,7% till 82,7%.
Prognos 2020 och 2021 resurser
För grundskolan används ofta nettokostnadsavvikelse som strukturjusterat kostnadsmått.
Eftersom nettokostnadsavvikelsen avser hela kostnaden för grundskola, även elever som går i fristående skolor eller andra kommuners skolor, är den inte användbar när RKA endast mäter kommunala skolor i sina index. I stället har RKA skapat ett nytt mått, strukturjusterad kostnad per elev för kommunal grundskola. Kostnaden per elev används som grund och riktade
statsbidrag har dragits av från kostnaden.
I skrivande stund har inget sammantaget resursindex för 2020 inkommit i Kolada men det nyckeltal som ligger till grund för indexet visar på ett förändrat kostnadsläge i grundskolan.
Kostnad kommunal grundskola F-9, kr/elev blev för första gången gult i jämförelse med övriga kommuner sedan 2010. Kostnad per elev blev 111 169 kr vilket kan jämföras med Liknande kommuner, grundskola som var 111 106 kr och Värnamo kommuns kostnad på 105 876 kr som blev grön i jämförelse med övriga kommuner.
Under nyckeltalet Kostnad kommunal grundskola F-9, kr/elev finns tre kostnadsposter specificerade; Övriga kostnader, Undervisning samt Lokaler.
Bild: Kolada, Effektivitet Mark
Kostnadspost Övriga kostnader har varit grön mellan 2010 -2015 och därefter varit gul.
Läsåret 2019/20 blev kostnadsposten gul och därmed i nivå med Liknande kommuner, grundskola och Värnamo kommun (gul).
Kostnadspost Undervisning har varit grön sedan 2015 och därmed haft bland de lägsta
kostnaderna i jämförelse med övriga kommuner. Läsåret 2019/20 blev kostnadsposten gul och kostnadspostens andel (%) av total kostnad ökade från 54,93% till 57,19% vilket är en ökning med 2,26 procentenheter. 2020 års kostnadsnivå för undervisning i Marks kommun blev
därmed i nivå med Liknande kommuner, grundskola och Värnamo kommun (gul).
Kostnadspost Lokaler blev grön läsåret 2019/20 och har en lägre kostnad i jämförelse med Liknande kommuner, grundskola och Värnamo kommun (gul).
I förvaltningens arbete med budget har några kostnadsposter, som ingår i nyckeltal Kostnad grundskola åk 1–9 kr/elev, jämförts för att urskilja om kommunens kostnader skiljer sig från andra kommuners kostnader.
Kostnadspost Måltider har varit röd i kommunen åren 2015–2018 men minskade från 7 815 kr/elev till 7 195 kr/elev 2020 och blev gul. Kostnadsminskning var 620 kr/elev, vilket motsvarar ca 2,26 mnkr vid 2020 års elevantal. I jämförelse med Liknande kommuner, grundskola var skillnaden 1 390kr/elev, vilket motsvarar 5,07mnkr och i jämförelse med Värnamo 1 683kr/elev vilket motsvarar 6,13 mnkr. Värnamo kommun har varit gröna 2019–
2020.
Källa: Kolada
Kostnadspost Lärverktyg har varit röd i kommunen förutom 2015–2016 och kostnaderna per elev ökade från 6 146 kr/elev till 7 800 kr/elev. Kostnadsökningen var 1 654 kr/elev, vilket motsvarar ca 6 mnkr vid 2020 års elevantal. I jämförelse med Liknande kommuner,
grundskola var skillnaden 2 473 kr/elev, vilket motsvarar ca 9 mnkr och i jämförelse med Värnamo kommuns kostnad på 3 884 kr/elev vilket motsvarar ca 14 mnkr. Värnamo kommun har varit gula 2019–2020.
Källa: Kolada
Den sammanfattande bilden är att grundskolan haft lägre (gröna) total kostnad kr per elev i nio år samtidigt som några kostnadsposter varit betydligt högre än jämförbara liknande
kommuner samt Värnamo. Det har medfört att kostnadsposten Utbildning haft betydande lägre kostnader vilket kan påverkat elevernas resultat. Kostnaden per elev samvarierar inte heller med den lägre genomsnittliga utbildningsnivån som funnits hos föräldrarna i Marks kommun trots att forskning visar att föräldrarnas utbildningsbakgrund är den enskilt viktigaste
bakomliggande faktor som har störst betydelse för elevers resultat. Det tenderar att minska likvärdigheten ytterligare och den sammantagna bilden av skolverksamheterna i Marks kommun ger ett splittrat intryck samtidigt som gapet mellan skolor och elever ökat.
I rapporten Öppna jämförelser för grundskolan (SKR) hamnar Marks kommun på 239:e plats av 290 när det gäller resultat i grundskolan läsåret 2019/20 vilket är den lägsta rankingen sen 2014 då den startade. Det kan jämföras med Värnamo kommuns ranking på plats 59.
Rankingen baseras på en sammanvägning av den andel som nått kunskapskraven i årskurs 9, andelen behöriga till gymnasiet samt det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9.
Beskriv hur verksamhet och nämnd planerar att förbättra låga resultat.
Alla delar i ett resursfördelningssystem behöver studeras sammantaget och, inte minst, hur resurserna används och omvandlas till kvaliteter i klassrumsarbetet. Här spelar det en stor roll hur tillgängliga kompetenser fördelas och används utifrån de behov som finns. Budget är den viktigaste faktorn för hur lång framförhållning rektor kan ha i sin planering av skolans
organisation, och hur mycket resurser som kan användas för en långsiktig grundbemanning av verksamheten. Då läsåret påverkas av två olika budgetår, blir förutsättningarna svårbedömda inför rektors arbete med planering av bemanning för hela läsåret.
Enligt Skolverkets rapport: Kommunernas resursfördelning till grundskolor, 391, så är kommunernas resursfördelning till skolan ett medel för att nå målet att alla elever ska få tillgång till en likvärdig utbildning av god kvalitet. Det betyder att resursfördelningen behöver vara anpassad till elevers olika behov och förutsättningar.
I arbetet med budgeten framkommer att en större del av grundskolans resurser behöver gå till grunduppdraget framöver jämfört med nuvarande fördelning. Fasta kostnader dras av innan rektor tilldelas sin detaljbudget vilket innebär att rektor inte kan påverka hur stor andel av resursen som går till undervisning på sin enhet. Huvudmannen behöver säkerställa att de kostnader som rektor inte kan påverka är så resursoptimerade som möjligt. Det krävs för att möjliggöra att större delen av de resurser som tilldelas BUF från KF går till grunduppdraget och ger förutsättningar för elevers måluppfyllelse.
För att stärka tidiga insatser och säkerställa att fler elever når läsa, skriva, räkna garantin behöver en omfördelning av undervisningstiden till svenska /svenska som andraspråk och matematik ske mellan ämnen i den kommungemensamma timplanen. Det finns behov av att stärka resurserna i tidiga åldrar för att långsiktigt stärka grundskolans resultat och det är i F-6 som en förstärkning gör störst nytta för våra elevers kunskapsutveckling.
FRITIDSHEM
För fritidshem finns inget kvalitetsindex eller resursindex i Kolada samt få nyckeltal för verksamheten i övrigt.
I 2010 års Skollag förstärktes fritidshemmets lärandeuppdrag och kraven på undervisningen i fritidshemmet förtydligades 2016 genom förändringar i grundskolans läroplan. Fritidshemmet har ett samlat uppdrag där omsorg, utveckling och lärande ska bilda en helhet.
I Aprilrapporten lyfts att andel Lärare med behörighet för fritidshem har ökat från 16,7% till 37% vilket är en ökning med 20,3 procentenheter och förväntas bidra till ökad kvalitet i verksamheten framöver samtidigt som kostnaderna för löner förväntas öka med behörig personal.
Kostnaden per inskrivet barn i fritidshem har legat på gult sen 2015 i jämförelse med andra och i nivå med Liknande kommuner, grundskola och Värnamo som också är gul.
Bild: Kolada
2.3 Gymnasieskola
Marks gymnasieskola 2019
Övergripande kvalitetsindex var röd, dvs bland de kommuner med lägst kvalitet i landet med ett index på 25 (skala1-100) i relation till andra. Åren dessförinnan har varit gula.
Elevenkätsindex är en del i kvalitetsindex och gäller för två år då Skolinspektionen genomför sin enkät vartannat år. Underlag för år 2018 och 2019 är baserat på den elevenkät som genomfördes vårterminen 2017 och fick ett index på 20 och blev röd i jämförelse.
För nyckeltalet Gymnasieelever med examen inom 4 år, andel (%), avvikelse från
modellberäknat värde blev resultatet för eleverna på Marks Gymnasieskola -4,5 och röd i jämförelse.
Resursindex har varit gul de fyra åren som index redovisats för och 2016 var det år med högst index på 80 (skala 1–100) därefter har det sjunkit under två år för att 2019 nå ett resursindex på 78. Det innebär att kostnaderna för Marks gymnasieskola har legat inom de 50% av
kommunerna i mitten i jämförelse med de kommuner som bedriver kommunal gymnasieskola.
Bild: Kolada, Effektivitet Mark
Prognos 2020 och 2021 kvalitet
Ett av underlagen till gymnasieskolans kvalitetsindex är avvikelse från modellberäknade värden som tar hänsyn till bakomliggande socioekonomiska faktorer som förväntas påverka elevers resultat. Utfall för nyckeltal Gymnasieelever med examen inom 4 år, kommunala skolor, andel (%), avvikelse från modellberäknat värde läsår 2019/20 förbättrades och blev gul med värdet -1,9 vilket kan jämföras med Liknande kommuner, gymnasieskola som var 5,9 och Värnamo -4,9 vilket blev röd i jämförelse med övriga kommuner. RKA har valt att följa gymnasieelevers genomströmning inom 4 år i stället för inom 3 år, som är den planerade utbildningstiden.
Jämförs nyckeltalet Gymnasieelever med examen inom 3 år, kommunala skolor, andel (%), avvikelse från modellberäknat värde hade Marks Gymnasieskola däremot ett positivt värde på 0,8 i stället för ett negativt värde, men fortfarande inom gult. I jämförelse är skillnaden tydligare då Liknande kommuner, gymnasieskola hade ett avvikande värde på 0,6 och
Värnamo kommun på -5,6 och är röd i jämförelse med övriga kommuner. Genomströmningen inom 3 år på Marks Gymnasieskola läsåret 2019/20 var därmed högre än förväntat värde baserat på elevernas bokomliggande faktorer samt bättre än kommungrupp Liknande kommuner, gymnasieskola samt Värnamo kommun. Utifrån det perspektivet har skolan kompenserat för elevers olika bakgrund och förutsättningar och uppfyllt sitt kompensatoriska ansvar.
Elevenkätsindex för 2020 och 2021, som baseras på Skolverkets elevenkät vårterminen 2019, har i skrivande stund inte fått ett index, men andel (%) positiva svar per fråga redovisas.
Flertalet av delfrågor har ökat sin andel positiva svar och sammantaget förväntas resultatet
hamna inom gult spann. Resultat för elevenkät som genomförts vårterminen 2021 har inkommit till huvudman och den visar på fortsatt positiv trend på Marks Gymnasieskola med ökad andel positiva svar på samtliga delfrågor. Störst positiva förändring i jämförelse med vårterminen2019 syns på delfråga Ordningsregler och studiero. Den övergripande nöjdheten och rekommendationsgraden ligger nu på samma nivå som snittet för samtliga medverkande.
Andel Anställda med lärarlegitimation och behörighet steg under läsåret 2020/21 med 1,7 procentenheter till 73,3% men fortsatt under rikssnitt på 82,4%. En högre andel behöriga lärare förväntas bidra till höjt kvalitetsindex och den sammantagna prognosen är att
gymnasieskolans kvalitets- och utvecklingsarbete går åt rätt håll. De närmsta åren kommer sannolikt fortsatt vara gul och i Aprilrapport 2021 gjordes bedömning av grunduppdragets genomförande kommer uppfyllas i hög grad.
Prognos 2020 och 2021 resurser
För gymnasieskola används ofta nettokostnadsavvikelse som strukturjusterat kostnadsmått.
Eftersom nettokostnadsavvikelsen avser hela kostnaden för gymnasieskolan, det vill säga även för de elever som går i fristående eller andra kommuners skolor, är den inte användbar när RKA endast mäter kommunala skolor i sina index. I stället har RKA skapat ett nytt mått Programvalsjusterad kostnad kommunal gymnasieskola, kr/elev. Till skillnad från vad som gäller för grundskolan så går inte kostnaden i kommunal gymnasieskola att korrigera med hjälp av statsbidrag och referenskostnaden.
Den korrigering som är möjlig och relevant att göra, är att ta hänsyn till på vilka program eleverna i kommunal gymnasieskola går på. Den Programvalsjusterade kostnaden för gymnasieskola bygger på av Skolverket redovisad kostnad per elev, justerad för
programvalsmix i den kommunala gymnasieskolan med hjälp av riksprislistan för de olika nationella programmen. För introduktionsprogram har gjorts ett antagande att alla olika inriktningar betingar den kostnad per elev som anges i kostnadsutjämningen för
gymnasieskolan. Skillnaden i programsammansättning ger betydande skillnader i förväntad kostnad per elev. För år 2018 varierar förväntad kostnad per elev i olika kommuners egen regi från 65% till 123% av för riket, genomsnittlig kostnad per elev.
I skrivande stund har inget sammantaget resursindex för 2020 inkommit i Kolada men det nyckeltal som ligger till grund för index samt för den Programvalsjusterade kostnaden per elev är Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev. Av Årsrapporten 2020 framgår att Marks gymnasieskola tilldelade budgetram visade ett överskott på 1,4 mnkr, vilket är det utfall och den faktiska kostnad som ligger till grund för Kolada. Antal elever 31/12 var 935.
Tyvärr har bara 2 av 7 kommuner som ingår i Liknande kommuner, gymnasieskola inkommit med resultat för 2020 i Kolada för nyckeltal kostnad kr/elev. Därför jämförs nedan poster främst med Värnamo. Dock ses trend för Liknande kommuner och rikssnitt i diagram till och med 2019.
Kostnad för Marks Gymnasieskola 2020 blev 145 097 kr per elev och hamnar inom gul nivå i jämförelse med andra. Värnamo hade en lägre kostnad på 108 574 kr/elev som blev grön.
Skillnad mellan Marks Gymnasieskola och Värnamos kostnad per elev blev 36 523 kr, vilket motsvarar ca 34 mnkr.
Källa: Kolada
Inom nyckeltalet Kostnad för kommunal gymnasieskola, kr/elev finns sex kostnadsposter specificerade som visas i nedan tabell för 2013 till och med 2020. Gymnasieskolans kostnad per elev har en röd och en grön kostnadspost, resterande är gula. De två kostnadsposter på gymnasieskolan som skiljer sig mest i jämförelse är undervisning och lärverktyg.
Bild: Kolada
Kostnadspost Undervisning har varit gul sen 2013 och därmed legat bland de 50% av kommunerna i mitten i jämförelse med samtliga kommuner som bedriver kommunal gymnasieskola.
I jämförelse med Värnamo kommun som blev grön 2020, så har Marks kommun högre kostnader för posten undervisning. Värnamos grönmarkerade kostnad på 61 903 kr innebär 15 878 kr lägre kostnad per elev än Mark, vilket motsvarar ca 14,8 mnkr. Men snittet för antalet elever per lärare var 9,7 på Marks gymnasieskola vilket kan jämföras med rikssnitt på 12,1 samt Värnamo kommun på 12,3.
Källa: Kolada
Kostnadspost Lokaler har varit gul sen 2013 och har en högre kostnad i jämförelse med Värnamo kommun (grön). Kostnadsposten är den tredje största posten kr/elev inom Marks Gymnasieskola och i jämförelse med Värnamo kommun har skolan 3 977 kr högre kostnad per elev 2020.
varit röd sen 2014. Kostnaderna per elev ökade från 17 148 kr till 21 301 kr 2020 vilket var en ökning med 4 153 kr.
I jämförelse med Värnamo, som var grön på 14 778 kr/elev motsvara skillnaden mellan Mark och Värnamos kostnad per elev ca 13,8 mnkr.
Källa: Kolada
Kostnadspost Måltider har varit gul för åren 2013–2020 och minskade i kostnad per elev med 1 348kr 2020 vilket kan kopplas till pandemin och elevers distansundervisning. Samma
nedgång syns i Värnamo kommun, men de låg ytterligare 1 000kr lägre än Marks kommun och blev grön i jämförelse med andra kommuner.
Kostnadspost Elevhälsa har varit grön mellan 2010–2015 och därefter varit gul. Läsåret
2019/20 blev kostnadsposten gul och därmed i nivå med Liknande kommuner, grundskola och Värnamo kommun (gul).
Kostnadspost Övriga kostnader har varit gul sen 2010 och i nivå med Liknande kommuner, grundskola och Värnamo kommun (gul).
Sammantaget visar statistiken att Marks kommun har högre kostnader, högre genomströmning inom 3 år men lägre inom 4 år samt lägre andel anställda med lärarlegitimation och behörighet även om trenden är ökande. Bedömning är att
gymnasieskolan kommer fortsatt vara gul men att det finns goda möjligheter till en effektiv verksamhet med hög kvalitet genom det pågående utvecklingsarbetet som redan visat ge förväntad effekt. Däremot behöver de stora kostnadsposterna som rektorerna själva inte kan påverka genomlysas av huvudmannen för att säkerställa att de är så resursoptimerade som möjligt och inte onödigt kostnadsdrivande utan ger eleverna förutsättningar att nå så långt som möjligt.
Beskriv hur verksamhet och nämnd planerar att förbättra låga resultat.
I Nämndplan 2021–2022 har ett nytt nämndmål för gymnasieskolan formulerats som tydliggör vikten av att fler elever söker och antas till Marks Gymnasieskola.
Nämndmål: Fler folkbokförda ungdomar ska söka till Marks Gymnasieskola i första hand, och de som söker ska erbjudas en plats på sitt förstahandsval i högre grad. Utifrån de program Marks Gymnasieskola erbjuder ska kommunens ungdomar ges möjlighet att gå en utbildning de är intresserade av. Deras val av utbildning behöver värnas då det sannolikt gör att fler ungdomar slutför sin utbildning med gymnasieexamen. Elever som inte är behöriga till nationella program behöver god tillgång till introduktionsprogram som snabbt leder till nationella program eller till en yrkesutbildning som ger goda chanser på arbetsmarknaden.
Prognosen är att cirka 261 elever kommer avsluta sin gymnasiestudier vårterminen 2021 och 251 elever har sökt i 1:a hand inför höstterminen 2021. Av dessa är 155 elever preliminärt behöriga vilket innebär att 96 elever som sökt i 1:a hand är obehöriga och kan vara aktuella för att börja på ett introduktionsprogram.
Antalet och andelen obehöriga elever från grundskolan har ökat de senaste åren. För Marks Gymnasieskola har det inneburit att Introduktionsprogrammet, IM gått från att ha cirka 100 elever och då varit det fjärde största programmet på skolan, till att ha cirka 130 elever och därmed blivit det näst största programmet. Kostnaden per elev blir avsevärt högre för elever som påbörjar gymnasiet inom introduktionsprogrammen utöver större svårigheter att nå en gymnasieexamen. För att nå en högre kvalitet med hög genomströmning i gymnasieskolan samt hög effektivitet är det av största vikt att fler elever blir behöriga till nationellt
gymnasieprogram i årskurs 9.
2.4 Grundsärskola och Gymnasiesärskola
Verksamheterna grundsärskola och gymnasiesärskola ingår inte i effektivitetsnyckeltalen i Kolada och kommer därför jämföras på nyckeltal som speglar strukturkvalitet, det vill säga förutsättningar för kvalitet samt faktisk kostnad per elev.
Grundsärskola kvalitet
Läsåret 2019/20 var det totalt 39 elever i grundsärskolan vilket motsvarar 1,06% av
grundskolans elever. 34 av de 39 eleverna gick i hemkommunen, vilket motsvarar 87%, de övriga fem eleverna var inskrivna i grundsärskola hos annan huvudman.
Snittet för antal elever i Liknande kommuner, grundskola läsåret 2019/20 var 47 elever och i Värnamo kommun gick 36 elever i grundsärskola.
Nyckeltalet Lärartätheten elever per heltidstjänst var 3,3 elever per heltidstjänst i Marks kommun vilket kan jämföras med Liknande kommuner, grundskola på 4,1 elever per heltidstjänst samt Värnamo kommun på 2,3.
Grundsärskola resurser
Kostnad grundsärskola, exkl. skolskjuts, kr/elev minskade med 114 992 kr/elev till 590 278kr år 2020 vilket blev gul i jämförelse. Åren 2013 till och med 2019 har verksamhetens kostnader varit röd och i bilden nedan jämförs Marks kommuns kostnader per elev med Liknande
kommuner, grundskola och i Värnamo kommun som bägge var lägre 2020.
Marks kommuns kostnad per elev var 188 632kr högre än Värnamo kommuns som var grön.
För grundsärskolan finns inga underliggande kostnadsposterna specificerade.
Den sammantagna bilden för grundsärskolan är att verksamheten har goda förutsättningar för hög kvalitet och att riktningsförändringen gällande kostnadsutvecklingen blir mer effektiv. För
Gymnasiesärskola kvalitet
På Marks Gymnasieskola finns tre yrkesinriktade nationella program och ett individuellt
utformat program som alla sträcker sig över fyra år. På gymnasiesärskolan har eleverna under senaste åren arbetat tillsammans med eleverna på introduktionsprogrammet,
yrkesintroduktion. Det har gjort att man under åren sett en större utveckling hos eleverna i särskolan både kunskapsmässigt och socialt. På individuella programmet läser de elever med svårast funktionsvariation och de betygsätts inte. Deras utveckling följs upp kontinuerligt i den individuella utvecklingsplanen och i utvecklingssamtal.
Antal elever som var inskrivna i gymnasiesärskola i Marks kommun 2019/20 var 16 elever och samtliga gick på Marks Gymnasiesärskola. Snittet för antal elever i gymnasiesärskola var i Liknande kommuner, gymnasieskola för läsåret 25 elever och i Värnamo kommun var 18 elever inskrivna.
Lärartätheten i Marks kommun var 1,7 elever per heltidstjänst vilket kan jämföras med Liknande kommuner, grundskola på 3,5, samt Värnamo kommun på 3,1.
Andel lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne på Marks Gymnasieskola steg från 50% 2019 till 53,8% 2020. Data har inte inkommit i Kolada för nyckeltalet för liknande kommuner och Värnamo kommun, så jämförelse görs mot rikssnitt som blev 12,9%, vilket innebär en betydande högre andel lärare med behörighet och legitimation i jämförelse.
Gymnasiesärskola resurser
I Kolada är gymnasiesärskolans senaste faktiska kostnad för verksamheten fördelad per elev, från 2018. Då var nyckeltalet röd på 615 100kr/elev vilket kan jämföras med Värnamo
kommuns grönmarkerade kostnad på 355 600kr/elev. Det är en skillnad på 259 500kr/elev.
Den sammantagna bilden för gymnasiesärskolan är att verksamheten har goda förutsättningar för hög kvalitet.
2.5 Vuxenutbildning
Verksamheterna, vuxenutbildning och svenska för invandrare, SFI ingår inte i
effektivitetsnyckeltalen i Kolada. Jämförelse gällande kvalitet kommer göras på de nyckeltal som finns i nationella databaser och som speglar strukturkvalitet, det vill säga förutsättningar för kvalitet. För kommunal vuxenutbildning görs jämförelse mot rikssnitt om relevant data saknas för Liknande kommuner, övergripande och Värnamo kommun. Vuxenutbildningens statistik gäller kalenderår 2019.
I begreppet Kommunal vuxenutbildning, Komvux ingår utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå (allmänna ämnen, yrkesämnen, yrkesvux, lärlingsvux) samt SFI och särskild utbildning för vuxna.
Skolinspektionen skriver i sin kvalitetsgranskning av vuxenutbildningen från 2019 att kvalitet på vuxenutbildningen främst handlar om att utbildningsutbudet är sådant att elever har
möjlighet att välja den studieform och den studietakt som passar dem samt att utbildningen är såväl flexibel som individanpassad. Enligt skollagen ska kommunen tillhandahålla kontinuerlig utbildning under hela året. Bakgrunden till detta är att utbildningen ska vara just flexibel och individualiserad. Individen ska beredas möjlighet att påbörja och bedriva sina studier under hela året.
Svenska för invandrare (SFI)
Andel Lärare med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne steg från 41,2% till 45,3% vilket är en procentenhet över rikssnitt.
Andelen Elever som klarade minst två kurser steg med sex procentenheter från 30 till 36%
men andelen är dock fortsatt låg i jämförelse med rikssnitt på 42%.
Grundläggande vuxenutbildning
Andel lärare på grundläggande vuxenutbildningen med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne minskade från 91,5% till 68,5% och kan jämföras med rikssnitt på 75,6%.
Andel Elever som slutfört påbörjad kurs, på grundläggande nivå, har legat över rikssnitt de senaste fem åren med högsta noterad andel år 2017 på 85,3%. 2019 minskade andelen till 81,6% vilket är 1,7 procentenheter under nämndens mål. I jämförelse med rikssnitt på 73,3%
var resultatet högre.
Gymnasial vuxenutbildning
Andel lärare på Gymnasial vuxenutbildning med lärarlegitimation och behörighet i minst ett undervisande ämne steg från 88,3% till 91,0% vilket kan jämföras mot rikssnitt på 75,3%.
Andel Kursdeltagare som slutfört kurs på gymnasial vuxenutbildning sjönk från 77,9% till 74,9% vilket var över rikssnitt som var på 71,7%.
Vuxenutbildningen resurser
Kostnad komvux kr/heltidsstuderande för 2019 var 41 877 kr vilket var en minskning med 500 kr per heltidsstuderande och blev gul. Åren 2013 till och med 2017 har verksamhetens kostnader varit grön i jämförelse och i bilden nedan jämförs Marks kommuns kostnader per elev med Liknande kommuner, övergripande och Värnamo kommun som bägge hade högre kostnader per heltidsstuderande.
Värnamo är i jämförelse röd och de bedriver utöver komvux även Campus Värnamo med YH- utbildningar samt högskolekurser/program.
Sammantaget visar statistiken att Marks kommun har lägre kostnader, högre andel anställda med lärarlegitimation och behörighet samt högre elevresultat inom två av tre verksamheter i jämförelse med rikssnitt. Bedömning är att de relativt goda resultaten i relation till kostnaden tyder på en relativ effektiv verksamhet.
2.6 Arbetsmarknad och integration
Verksamheterna inom arbetsmarknad och integration ingår inte i effektivitetsnyckeltalen i Kolada. Arbetsmarknad och integration är en nystartad enhet med en tilldelad ram på 6,7 mnkr för år 2020 och 11,3 mnkr för 2021.
Jämförelse gällande kvalitet och resurser kommer göras framöver då verksamheten är i ett uppstartsläge. I aprilrapporten gjordes bedömning att grunduppdraget kommer att uppfyllas i hög grad baserat på följetalens utfall.
Bedömning är att verksamheten har förutsättningar för att skapa god kvalitet gentemot de verksamheten är till för och därtill nå en hög effektivitet i verksamheten.
2.7 Effektivt resursnyttjande för högre måluppfyllelse
För att nå en högre effektivitet i samtliga verksamheter krävs att kvaliteten bibehålls eller höjs samtidigt som kostnaderna bibehålls eller minskas. Att elever når godkända betyg och
utvecklas så lång det är möjligt är en grundförutsättning för att kommunen ska kunna uppnå mål 3 God hälsa, mål 4 God utbildning och mål 10 Jämlikhet i Agenda 2030.
För att vända den nedåtgående trenden i elevresultaten är det nödvändigt att prioritera
resurser till grunduppdraget i första hand. Utbildningen får inte enbart ske av de resurser som eventuellt blir över och på den tid som alla andra funktioner inte behöver. Den behöver ske utifrån de nationella styrdokument som reglerar verksamheterna och för barn och elevers
Hur de ekonomiska resurserna fördelas och används har betydelse för elevernas resultat.
Huvudmannen behöver ha kunskaper om vilka faktiska kostnader de olika posterna utanför grunduppdraget har och vilka orsakerna är till respektive kostnadsnivå samt vilka rimliga nivåer som bör utgöra målsättning utifrån best practice. Höga totala kostnader per elev kan bero på faktorer som inte kan påverkas, men också på utformning av avtal, hur lokaler
används och hur effektivt verksamheten använder de personalresurser man har. Därför är det viktigt att fortsätta genomlysningen av kostnadsposterna både ur ett ekonomisk- och
kvalitetsperspektiv. Forskning menar att särskilt betydelsefulla är resurserna för yngre elever och för elever vars föräldrar har lägre utbildningsnivå än eftergymnasial utbildning.
För 2022 befaras kostnader för måltider stiga ytterligare trots att barn- och
utbildningsnämnden tydligt uttalat krav om besparingar om 11% 2019. För 2019 hade besparingen motsvarat 7 miljoner i kostnadssänkning, vilket inte ännu uppnåtts. Teknik- och serviceförvaltningen signalerar att kostnaderna för måltider istället kommer att öka utifrån ekologiska rekommendationer. Det innebär att resurser tas från grunduppdraget. Utifrån de utmaningar som grundskolan står i med sjunkande elevresultat, är det inte rimligt att prioritera kostnadsposten måltider framför elevernas rätt till utbildning. Prioriteringen ligger inte heller i linje med Agenda 2030 där det gemensamma övergripande prioriterade området är kraftsamling för fullföljda studier.
Utifrån de utmaningar Marks kommuns grundskola står i vore det rimligt att sikta på måltidskostnader i linje med jämförbara kommuner, där Värnamo kommun använts för jämförelse utifrån mycket lika strukturella förutsättningar och möjligheter med Marks
kommun. Det skulle innebära en minskning med 1683kr/elev jämfört med kostnaden per elev i Marks kommun 2020, det vill säga från 7195 kr/elev till 5512 kr/elev. Det skulle ge en
effektivisering bara för grundskolan med ca 6 miljoner i 2020 års kostnadsläge. Barn- och utbildningsförvaltningen kan också konstatera att effekten av distansundervisningen inte gett stora minskningar i måltidskostnader trots att måltider inte serverats i samma omfattning.
Kostnader för IT-lärverktyg i Marks kommun avviker anmärkningsvärt mycket från övriga kommuner, både i liknande kommuner och i förhållande till rikssnitt. Avvikelsen kan inte enbart förklaras med den förstärkning av IT-lärverktyg som gjordes under 2019 och 2020. I jämförelse med den nivå av standard som finns på skolorna finns det anledning att analysera resursanvändningen inom IT-området ordentligt. De senaste åren har förbättringar genomförts för att höja standard och funktionalitet, men med tanke på kostnaden sedan 2013 legat i linje med liknande kommuner och från 2018 eskalerat kraftfullt samtidigt som andra kommuner kunnat effektivisera, men där funktionaliteten för verksamheten ändå inte är tillräcklig finns det anledning att genomlysa och analysera. Det är angeläget att arbeta med dessa kostnader för att frigöra resurser att istället använda till undervisning.
3 Omvärldsspaning
Nedan lyfts några identifierade och viktiga omvärldsfaktorer som kommer att påverka verksamheten framöver.
Större möjligheter att använda fjärrundervisning och distansundervisning Från och med den 1 juli 2021 får skolor använda fjärrundervisning inom fler ämnen än
tidigare. Fjärrundervisning får bland annat användas om det inte finns någon behörig lärare för en viss typ av undervisning eller om det är för få elever i skolan.
Regler om distansundervisning införs i skollagen. Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social
problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte behöva delta i undervisningen i skolans lokaler.
De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Både fjärrundervisning och distansundervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.
De nya reglerna i skollagen trädde i kraft den 1 augusti 2020 och kan tillämpas på utbildning som påbörjas från och med den 1 juli 2021.
Undantag från kravet på legitimation upphör
Den 1 juli 2020 upphör undantaget från kravet på lärarlegitimation för lärare som anställdes före den 1 juli 2011 och som undervisar i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan eller Komvux som särskild utbildning. Från och med detta datum gäller samma regler kring undervisning och betygssättning för dessa lärare, som för övriga lärare inom skolväsendet.
Däremot gäller fortfarande undantaget från kravet på legitimation för speciallärare utan
lärarexamen som var anställda som lärare inom grundsärskolan eller gymnasiesärskolan den 1 december 2013. Dessa lärare får fortsatt undervisa i grundsärskolans inriktning
träningsskolan, specialskolan motsvarande inriktningen träningsskolan, gymnasiesärskolans individuella program samt Komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå som motsvarar träningsskolan. De kan också fortsatt få en ny anställning utan tidsbegränsning.
Förslag om att stärka skolbiblioteken
Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel har redovisat ett delbetänkande som bland annat föreslår att:
”Skollagen ska definiera att skolbibliotek ska vara en gemensam och ordnad resurs med ett utbud av digitala och analoga medier som ska präglas av allsidighet och kvalitet och ställas till elevernas och lärarnas förfogande. Skolbibliotekets syfte ska vara att främja elevernas läsande och medie- och informationskunnighet.
Det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade. Huvudmannen ska sträva efter att i första hand anställa personal som har en examen inom biblioteks- och
informationsvetenskap.
Det ska tydliggöras i läroplanerna att rektor ska ansvara för att samarbetsformer utvecklas mellan skolbibliotekarier och lärare.
Skolbiblioteket i första hand ska finnas på den egna skolenheten. Om det finns särskilda skäl kan skolbiblioteksverksamheten i stället organiseras genom att skolan samverkar med ett folkbibliotek eller med ett skolbibliotek på en annan skolenhet. Det gäller om biblioteket ligger i skolans direkta närhet eller om skolan har få elever.”
Förutsättningar för statligt huvudmannaskap ska utredas
Regeringen har givit en utredare i uppdrag att ta fram ett beslutsunderlag som kan skapa förutsättningar för ett statligt huvudmannaskap för skolan. Utredningen ska omfatta samtliga
finansiering innan ett eventuellt förstatligande av skolan kan bli aktuellt.
Uppdraget bygger på en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna och ska redovisas senast den 31 maj 2022.
3.1 Barn och Elevprognos
Antal barn och elever i kommunen
Prognosen för antal barn/elever i ålder 1–18 år i kommunen för 2020 var 7 473 men utfallet 31/12 2020 blev 7 511, vilket var 38 fler än i prognos. Störst ökning mot prognos var i
åldersgrupp 1-5 år som ökade med 21 barn och därefter gruppen 10–12 år som ökade med 13 barn. Störst minskning mot prognos var i grupp 0 år där utfall blev -14 samt i åldersgrupp 16–
18 år där utfallet blev -8 mot prognos.
Totalt antal barn/elever i ålder 1–18 år prognostiseras att öka fram till och med 2025 med i snitt 20 barn/elever per år. Störst ökning förväntas ske de två kommande åren med 38 respektive 31 barn/elever per år. När ålderskullarna minskar i förskolan ökar de i
grundskolan. Gymnasieskolan står inför en volymökning de närmaste åren när de elever som idag befinner sig i grundskolan kommer in i gymnasieålder. Högst förväntat elever i
gymnasieålder 16–18 år nås 2026.
0 år
Prognosen för antal barn i ålder 0 år i kommunen för 2020 var 355 men utfallet 31/12 2020 blev 341, vilket var -14 än i prognos. Antal 0 åringar har legat runt 340 sen 2011 och förväntas öka fram till 2024.
Förskola, 1–5 år
Prognosen för antal barn/elever i ålder 1–5 år 31/12 2020 var 1 926 men utfallet blev 1 947, vilket var 21 fler barn än prognos. Antal barn i kategorin är prognostiserat att minska något fram till 2022. för att därefter öka en period.
Inskrivningsgraden i förskola har ökat med två procentenheter sedan 2017 till 85%. Andelen inskrivna barn i kommunen ligger fyra procentenheter lägre än snittet för Liknande kommuner, förskola men på samma nivå som rikssnitt. Variationen i inskrivningsgrad mellan orterna är stor, och rör sig mellan 79–93%.
De stora tillväxtområdena för åldersgruppen är Skene och Fritsla, men det sker en positiv utveckling även vad avser Hyssna, Horred, Kinna, Sätila, Ubbhult och Örby. Ökningen beror på födelseöverskott och positivt flyttningstal och hänger i flera av orterna samman med
bostadsbyggande.
F-klass och lågstadiet, 6–9 år
Prognosen för antal barn/elever i ålder 6-9 år i kommunen 31/12 2020 var 1 600 elever men utfallet blev 7 fler elever, 1 607. En viss ökning är beräknad från 2021, men åldersgruppen är annars relativt konstant enligt prognosen.
Mellanstadiet, 10–12 år
Prognosen för antal barn/elever i kommunen 2020 var 1 375 elever men utfallet blev 13 fler elever, 1 388. Antalet elever minskar fram till 2023, för att sedan öka något.
Högstadiet 13–15 år
Prognosen för antal barn/elever i kommunen 2020 var 1 316 elever men utfallet blev 5 fler elever, 1 321. Prognostiserad ökning 2020 till 2021 är 53 elever fler som sedan kommer ligga kvar på högre nivå under tre läsår för att 2023 nå en topp med förväntat 1 382 elever.
Ökningen de närmaste åren är i huvudsak koncentrerad till upptagningsområdena för Lyckeskolan respektive Ängskolan.
Gymnasieålder 16–18 år
Prognosen för antal barn/elever i kommunen 2020 var 1 256 elever men utfallet blev 8 färre elever, 1 248.
Arbete med utgångspunkt i befolkningsprognosen
Barn och utbildningsförvaltningen har samarbete med andra förvaltningar. Det förekommer regelbundna möten med teknik- och serviceförvaltningen gällande lokalfrågor och
samhällsbyggnadsförvaltningen gällande befolkningsprognos och samhällsplaneringsfrågor.
påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.
Kunskapsresultaten i grundskolan visar att långt ifrån alla elever uppnår kunskapskraven. En betydande andel elever saknar godkända betyg i minst ett ämne, både i årskurs 6 och i årskurs 9. Drygt 21 procent av eleverna som vårterminen 2020 avslutade årskurs 9 var inte behöriga till gymnasieskolans nationella program, vilket är betydligt mer än rikssnitt. Trenden i Marks kommun är bekymmersam och måste vändas. Fullföljda studier är en angelägenhet för hela kommunen och bör därmed formuleras som en kommungemensam prioritering samt tilldelas de resurser som krävs för att nå de lagstadgade nationella målen. Det är kommunerna som är ansvariga för hur målen ska nås och avgöra vilka organisatoriska och finansiella
resurser som krävs för att verksamheterna ska kunna leva upp till de nationella målen.
Utbildningen inom skolväsendet ska enligt skollagen vara likvärdig inom varje skolform oavsett var i landet den anordnas. Kvaliteten i verksamheten ska alltid vara så hög att målen kan uppnås oavsett var verksamheten bedrivs och oavsett vilken huvudman som bedriver den.
Likvärdighet betyder inte likformighet eller lika mycket resurser utan hänsyn ska tas till barn och elevers olika förutsättningar och behov då verksamheterna har ett kompensatoriskt uppdrag.
Nuläget och utmaningarna i verksamheterna inom förvaltningen har beskrivits i ovanstående punkter och sammanfattas även tydligt i Samhällsutvecklingsenhetens Lägesbedömning
Agenda 2030 som är skriven i augusti 2019. De lyfter fram sex prioriterade områden för Marks kommun varav en av dem är: Kraftsamling för fullföljda studier. Att elever fullföljer sina
studier är en grundförutsättning för att kommunen ska kunna uppnå mål 3 God hälsa, mål 4 God utbildning och mål 10 Jämlikhet samt påverkar ett flertal andra mål så som mål 1 Ingen fattigdom, mål 8 Anständiga arbetsvillkor och mål 16 Fredliga och inkluderande samhällen.
4.1 Personal och organisation
I Aprilrapporten 2021 rapporterades att personalomsättningen minskade med 3,5 procentenhet till 8,6% och är den lägsta personalomsättningen bland kommunens
förvaltningar samt den lägsta noterade andelen inom förvaltningen sedan 2016. I jämförelse med kommunsnitt på 12,1% så var andelen 3,5 procentenheter lägre vilket är en positiv utveckling. Dessutom visade HRs statistik att personalomsättningen för chefer har fortsatt minska och var 11,1% i mätperioden vilket var den lägsta andelen bland kommunens
förvaltningar och näst lägsta andelen i BUF sen 2016. Kommunsnitt för perioden var 13,1%.
Skolverkets personalstatistik, gällande pedagogisk personals behörigheter och legitimation läsår 2020/21 visar även på ett trendbrott. Innevarande läsår syns en positiv utveckling och en ökning i andel (%) anställda med legitimation inom flera av våra verksamheter. Rektors målmedvetna arbetet med rekrytering till våra förskolor och skolor har gett effekt. Att rätt kompetens finns i förvaltningens verksamheter är en grundförutsättning för att kunna nå de lagstadgade målen.
Det är mycket glädjande att se den positiva utvecklingen där omsättningen av personal och chefer fortsätter att minska och att behörigheten bland våra lärare och pedagoger förbättrats markant, men det är viktigt att följa upp resultaten av medarbetarenkäten så att upplevelsen av förutsättningarna för sina uppdrag, för både medarbetare och chefer, förbättras över tid.
Skolinspektionen skriver fram i sin kvalitetsgranskning: Huvudmannens arbete för kontinuitet på skolor med många rektorsbyten (2019) att täta rektorsbyten kan riskera att påverka skolan negativt. Många rektorsbyten riskerar försämra elevernas förutsättningar att nå målen och skolor med negativ resultatutveckling kännetecknas av instabila ledningsfunktioner med täta rektorsbyten. Viktiga framgångsfaktorer för att vända negativa skolresultat är just
långsiktighet, fokus och systematik, vilket är svårt att vidmakthålla vid många rektorsbyten.
I medarbetarenkät 2021 fick BUF ett lågt index på Balans och Handlingsutrymme vilket
indikerar på att personalen upplever hög arbetsbelastning och låg egenkontroll. Förvaltningens fortsatta utvecklingsarbete behöver säkerställa en arbetsplats som erbjuder en bättre balans mellan krav och kontroll där medarbetare upplever en hanterbar arbetsbelastning och det finns goda möjligheter att påverka sin arbetssituation. Det behöver finnas strukturella
förutsättningar för att ta det ansvar som respektive uppdrag har och där det finns ett bra stöd i organisationen. Rektors organisering och ledarskap är avgörande för att skapa en god
arbetsmiljö.
Hur kommunen fördelar resurser till respektive nämnd samt hur och på vilka grunder respektive enhet tilldelas driftbudget rekommenderas av PwCs granskning gällande
förutsättningar för rektors pedagogiska ledarskap, att ses över. Rektors förutsättningar att förstå vad som ligger till grund för resursfördelningen behöver bli tydligt för att långsiktigt kunna planera och organisera sin inre organisation bättre.
Personalplanering och rekrytering
Det finns några stora osäkerhetsfaktorer för den ekonomiska planeringen, dessa hänger samman med pensionsavgångar, personaltäthet (antal lärare per elev) och kommande barn- och elevökning/minskning. Den senaste genomförda personalframskrivning gjordes av PwC i deras genomlysning av barn och utbildningsförvaltningen 2018, och baseras på nedan modell.
PwC´s analys av personalframskrivningen visar på ett ökat personalbehov inom förvaltningens utbildningsverksamheter och att det kommer att öka med i genomsnitt 7,6 procent fram till år 2035, vilket motsvarar cirka 70 tillsvidareanställda. Ökningen kommer framför allt ske i början av perioden fram till år 2025 då personalbehovet förväntas öka med totalt 5,2 procent.
Lärarbristen i landet kommer innebära rekryteringsutmaningar och i takt med att
konkurrensen hårdnat om de behöriga lärarna har också löneläget höjts, vilket behövs ta hänsyn till i planeringen och kommande kostnadsberäkningar för löner. Marks kommun behöver samtidigt arbeta målinriktat för att behålla redan anställda med legitimation och erbjuda attraktiva utvecklings- och karriärmöjligheter, arbetsmiljö och lön.
I Lärarförbundets ranking "Bästa skolkommun 2020" gällande lärarlöner låg Marks kommun på plats 238 av 290 vilket i jämförelse med Värnamo kommun, ranking 132, var lägre. Rankingen är baserad på partsgemensam statistik och SCB. Angränsande kommuners rankning för
lärarlöner 2020 var: Borås 256, Svenljunga kommun 137, Falkenberg 121, Varberg 67, Kungsbacka 62, Mölndal 62, Härryda 41, Bollebygd 19.
driftkostnader och investeringar.
5.1 Driftbudget
Driftbudget, belopp i mnkr Utfall
2020 Budget
2021 Budget
2022 Budget
2023 Budget
2024 Budget 2025
Intäkter 151,4 137,0 148,6 149,6 150,7 151,0
Personalkostnader -640,9 -655,0 -670,6 -686,7 -703,2 -717,0
Övriga kostnader -398,6 -401,3 -412,4 -418,5 -414,4 -411,0
Nettokostnader -888,1 -919,3 -934,4 -955,6 -966,9 -977,0
Fördelning på huvudverksamheter, netto
Förskola och pedagogisk omsorg -182,6 -189,7 -191,6 -196,0 -198,3 -200,4
Fritidshem -44,4 -49,6 -50,1 -51,3 -51,9 -52,4
Grund- och gymnasiesärskola -30,7 -32,0 -32,3 -33,0 -33,4 -33,7
Grundskola -376,6 -376,8 -386,6 -395,5 -400,2 -404,4
Gymnasie- och gymnasiesärskola -148,1 -152,8 -154,3 -157,8 -159,7 -161,4
Vuxenutbildning -15,2 -14,5 -14,6 -14,9 -15,1 -15,3
Ledning, administration och nämnd -67,0 -80,0 -80,8 -82,7 -83,7 -84,6
IT-lärverktyg -16,8 -12,6 -12,7 -12,8 -12,9 -13,0
Arbetsmarknad och integration -6,7 -11,3 -11,4 -11,6 -11,7 -11,8
Nettokostnader -888,1 -919,3 -934,4 -955,6 -966,9 -977,0
5.2 Kommentar driftbudget
Tabellen för driftbudgeten är utformad enligt kommunens anvisningar och enligt
kommunfullmäktiges beslut kring budgetram för åren 2022–2024. Nedan följer en beskrivning av ekonomiska beräkningar utifrån nuvarande verksamhet och väntade förändringar samt vad det kommer innebära för anpassnings-/besparingskrav för att inrymma verksamheten i
beslutad budgetram.
Kostnadsberäkning
Nämnderna ska beräkna sin arbetskraftskostnad enligt SKR:s (Sveriges kommuner och
regioners) prognos för åren 2022–2025 vilket ger en årlig ökning av kostnaderna med 2,0–2,4 procent. Övriga kostnader och intäkter ska bedömas individuellt och budgeteras efter
förväntad volym- och prisutveckling, vilken enligt SKR bedöms bli mellan 1,7–2,1 procents ökning årligen. De internt köpta tjänsterna för hyra, städ och måltider ska räknas upp med maximalt 1,0 procent exkl. tillkommande lokalförändringar.
Barn- och utbildningsverksamheten möter flera stora utmaningar i ekonomin, de mest betydande i ett ekonomiskt perspektiv är:
- Åtgärder för att förbättra elevernas resultat är nödvändig. Uppsatta resultat- och
kunskapsmål nås inte inom något stadie i grundskolan. Att insatserna sätts in under de tidiga åren i grundskolan ger bäst grundförutsättningar för elevernas hela skolgång. För att förbättra resultaten i svenska /svenska som andraspråk samt matematik bedöms en satsning behövas inom grundskolan.
- Kunskapsskulden utifrån distansundervisning och högre frånvaro bland både elever och ordinarie lärare kommer att ta flera läsår att åtgärda. Under höstterminen 2021 tillförs grundskola och gymnasieskola den så kallade skolmiljarden vilket ger utökade resurser med 3,5 mnkr. Arbetet med att återhämta resultaten bedöms vara nödvändig även år 2022 och kosta ca 3 mnkr, där tyngdpunkten ligger på resurser till elever i högstadiet.
- Grundsärskolan kommer att under 2021 skola in fler elever, framförallt inom lågstadiet.
Antalet elever läsåret 21/22 beräknas bli ca 16% fler än året innan. Grundsärskolan arbetar med att skapa en så effektiv organisation som är möjligt, men kostnaderna prognosticeras ändå öka. Ett utökat uppdrag inom grundsärskolan fångas inte upp i den
resursfördelningsmodell som Kommunfullmäktige använder utifrån demografi.
- Statsbidrag finansierar 9% av barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Den största förändringen som signalerats från Skolverket är att statsbidraget för att skapa mindre
barngrupper i förskolan tas bort fr.o.m. 2022. Om bidraget inte ersätts med någon annan form av bidrag skulle det innebära 11–16 mnkr lägre intäkter jämfört med år 2021.
- Vid uppstarten av Arbetsmarknadsenheten tilldelades verksamheten av Kommunfullmäktige, en ram med Migrationsverkets etableringsschablon som en av förutsättningarna i budgeten. Då beräknades schablonen ge 19 mnkr i intäkter. Under år 2020 minskade schablonen till 11,4 mnkr, och prognosen för 2021 är 6 mnkr. Schablonen ska gå till kostnader för etablering inom arbetsmarknadsenheten, grundskola, gymnasieskola, vuxenutbildning och socialförvaltning.
Dessa verksamheter påverkas mycket av den minskade intäkten.
- Under budgetperioden ses tillkommande kostnader för lokaler. Under föregående 5-årsperiod har elever i grundskolan ökat. De ökande antalet elever har till viss del ställt krav på fler lokaler på vissa enheter, samtidigt som lokaleffektiviseringar har varit svåra att genomföra på andra enheter där behovet inte är lika stort. På flera enheter, framför allt i grundskolan men också förskolan, finns temporära lokallösningar i form av moduler. Lösningar som är mindre ändamålsenliga än permanenta skol- och förskolelokaler. Flera av lokalerna är i stort behov av ombyggnad/renovering för att kunna vara effektiva för verksamheten. År 2022 kommer nya Lyckeskolan stå klar och under kommande budgetperiod väntas ytterligare flera större investeringsprojekt stå klara, något som kommer innebära ökade hyror och tillkommande kapitalkostnader.
Den resursfördelningsmodell som Marks kommun använder tilldelar enbart resurser utifrån så kallade rörliga kostnader och täcker inte förändringar när det gäller lokaler. När
lokalkostnaderna ökar minskar resurserna till undervisning och omsorg. De kommande åren kommer stora lokalförändringar ske. Nya lokalkostnader beräknas påverka barn- och
utbildningsnämndens driftkostnader enligt nedanstående tabell.
Lokalkostnadsökning, mnkr 2022 2023 2024 2025
Lyckeskolan 8 750 8 838 8 926 9 015
Förskola Lindäng 2 000 2 020 2 040
Ängskolan 16 200 18 500
Förskolor och skolor i Hyssna, Ubbhult, Sätila, Kinna,
Björketorp 16 800 17 000
Total 8 750 10 838 43 946 46 555
5.3 Effektiviseringsbehov
Att årets prognos för 2021 innehåller särskilda händelser utifrån påverkan från pandemin är mycket viktigt att notera inför arbetet med ekonomin kommande år. De ekonomiska effekterna av pandemin har framför allt inneburit extra bidrag och lägre personalkostnader men också lägre kostnader för till exempel måltider. Att nettokostnaderna kommer att öka och successivt återgå till det utgångsläget som var före pandemin är viktigt att planera för.
Före pandemin beräknades barn- och utbildningsnämndens kostnader överstiga tilldelad ram och anpassningsplanering var nödvändig för att hantera denna obalans. Det arbetet behöver fortsätta inför kommande år, där läget förhoppningsvis blivit mer som innan pandemin.
Arbetsmarknadsfrågor i kommunen har från år 2020 samlats i en enhet med barn- och utbildningsnämnden som huvudman. Vid tidpunkten för uppstarten fanns totalt 6,7 mnkr avsatta till verksamheten som fördes över från andra nämnder. Nämnden äskade medel under 2020 för att möta kommande års behov. Nämnden valde att lägga ytterligare 4,5 mnkr på arbetsmarknadsenheten i samband med sitt beslut om nämndplan 2021–2022. Enheten är nu inne på sitt andra verksamhetsår och ser att utökningen av medel lett till att verksamheten kan bedrivas i princip enligt plan. Dock finns en osäkerhetsfaktor i budgeterade intäkter från
