Budgetunderlag 2022-2025

Budgetunderlag 2022-2025

Teknik- och servicenämnden

2022

Innehållsförteckning

1 Grunduppdrag ... 3

1.1 Vatten- och avloppsförsörjning ... 3

1.2 Avfallshantering ... 3

1.3 Gator, vägar och parker ... 3

1.4 Internservice ... 3

2 Omvärldsspaning ... 4

2.1 Förvaltningsövergripande omvärldsfaktorer ... 4

2.2 Vatten- och avloppsförsörjning ... 5

2.3 Avfallshantering ... 6

2.4 Gator, vägar och parker ... 7

2.5 Lokalförsörjning ... 8

2.6 Kost- och städverksamhet ... 9

2.7 Verksamhetsservice ... 9

3 Analys av den egna verksamheten ... 10

3.1 Vatten- och avloppsförsörjning ... 10

3.2 Avfallshantering ... 11

3.3 Gator, vägar och parker ... 12

3.4 Lokalförsörjning ... 13

3.5 Kost- och städverksamhet ... 13

3.6 Verksamhetsservice ... 14

4 Ekonomi ... 15

4.1 Driftbudget 2022-2025 Skattefinansierad verksamhet ... 15

4.2 Driftbudget 2022-2025 Taxefinansierad verksamhet VA Avfall ... 22

4.3 Effektiviseringsbehov ... 25

4.4 Budgetreserv ... 27

4.5 Investeringsbudget ... 28

4.6 Taxor och avgifter ... 35

5 Personal ... 39

5.1 Personalplan ... 41

Bilagor

Bilaga 1: Investeringsplan Budget 2022-2025 Bilaga 2: Beskrivning investeringar 2022-2025 Bilaga 3: Lokalförsörjningsplan 2022-2031

Bilaga 4: Bilaga 1 - Lokalförsörjningsplan Fastighetsförteckning 2022-2031

Bilaga 5: Bilaga 2 - Lokalförsörjningsplan Investeringar 2022-2031

1 Grunduppdrag

1.1 Vatten- och avloppsförsörjning

 tillhandahålla ett hälsosamt dricksvatten

 ta hand om avloppsvatten så att samhällets miljöbelastning minimeras.

 ansvara för ny- och ombyggnad samt drift och underhåll av kommunens dricksvatten- och avloppsreningsverk med tillhörande ledningssystem

1.2 Avfallshantering

Teknik- och servicenämnden ska

 tillhandahålla ett insamlingssystem för hushållsavfall och slam så att samhällets miljöbelastning minimeras och möjligheten till materialåtervinning ökar.

1.3 Gator, vägar och parker

 tillhandahålla offentliga platser samt handlägga ärenden som rör enskild väghållning.

 där kommunen är huvudman, ansvara för drift och underhåll, ny- och ombyggnad samt projektering, utredning och planering av grön miljö, gator och vägar samt

gatubelysning.

1.4 Internservice

Teknik- och servicenämnden ska

 ansvara för service inom kommunens egen organisation.

Det gäller exempelvis lokaler, fritidsanläggningar, städning och den kost som serveras i förskolor, skolor samt inom äldreomsorgen.

2 Omvärldsspaning

2.1 Förvaltningsövergripande omvärldsfaktorer

Kraven ökar på kommunernas hållbarhetsarbete vilket märks genom många olika initiativ med förväntan på delaktighet från nämndens verksamheter. Detta märks främst inom klimat- och miljöområdet. Kommunen har en miljöstrateg som stöd. Nämnden ser ett behov av att se över organisering av klimat- och miljöarbetet inom sina ansvarsområden då belastningen på

verksamhetens chefer ökat och det saknas en samordnande resurs inom förvaltningen.

Näringsliv och målbildsarbete

I Svenskt Näringslivs rankning av företagsklimatet i svenska kommuner finns en stor

förbättringspotential för Marks kommun. Teknik-och servicenämndens verksamheter spelar en roll i detta genom bemötande och god service. Bemötandeutbildning har nyligen genomförts och fortsatt fokus behövs på hur service kan förbättras och förenklas. Mycket går att lösa genom tydlig kommunikation. I dialogen kring målbildsarbetet Kinna centrum 2030

tydliggjordes vikten av välskötta gator, vägar och grönytor. Nämnden tydliggör i budgeten de resursbehov som finns för att påtala vad som skulle behövas för att höja standarden från dagens nivå.

Interna förväntningar och förutsättningar

Kraven ökar på att minska kostnader inom internservice, främst från de stora interna beställarna. Eftersom effektiviseringar med stöd av teknisk utveckling tar tid är besparingar genom ändrade leveransnivåer nödvändiga vilket även skyndas på genom förändring av internservice ramjustering till 1 % från 2021. Dialoger pågår mellan nämndens verksamheter och dess interna beställare men nämnden ser stora bekymmer med att nå en

kostnadsutveckling på 1 % och huruvida denna modell är hållbar över tid behöver utvärderas.

Styr- och stödsystem i form av riktlinjer och rutiner tydliggörs för att i samverkan söka använda resurser optimalt sett ur hela kommunens perspektiv. Pågående utveckling och effektivisering av inköp och upphandling kan på sikt skapa besparingar.

Ny teknik

Digitalisering, robotisering och artificiell intelligens möjliggör tjänsteutveckling och effektivisering. En del småskaliga pilotprojekt genomförs inom verksamheterna så som städrobotar. Nämnden ser ett behov av ett kommungemensamt samordnat grepp och prioritering av insatser inom digitaliseringsområdet.

Kommunikation

Kraven på lättillgänglig, tydlig och aktuell information ökar. Kommunikationsresurserna inom kommunen är begränsade och nämnden kan inte längre få samma stöd som tidigare.

Nämnden ser ett behov av att se över organisering av kommunikationsfrågorna då

belastningen på verksamhetens chefer ökat och det saknas stödresurs inom förvaltningen.

Informationssäkerhet

Det pågår utvecklingsarbete för att digitalisera det nuvarande dataskyddsarbetet samt att omhänderta de krav som ställs från IMY (Integritetsskyddsmyndigheten).

Personuppgiftsincidenter ska hanteras, risker bedömas, personuppgiftsbiträdesavtal skrivas mm. Varje nämnd ska ha minst en dataskyddsassistent som bistår centrala

dataskyddsombudet med det praktiska arbetet inom den egna organisationen. Nämndens sekreterare är tillika dataskyddsassistent och nämnden ser ett behov av att se över organisation då resurser för att möta upp de krav som ställs är otillräckliga.

2.2 Vatten- och avloppsförsörjning

Det finns ett behov av fler bostäder i Göteborgsregionen. Därför har Mark satsat på

överföringsledningar till nordvästra Mark. Projektet genomförs också som en miljöförbättrande åtgärd. Överföringsledningen är färdigställd och i samband med detta kommer fler lokala ledningsnät byggas ut och fler kommunala verksamhetsområden skapas. Fler anslutande fastigheter behövs för att få en bättre täckningsgrad för utbyggnationen och därmed möjlighet till bättre ekonomi för VA-kollektivet och skattekollektivet.

Nya krav på minskat utläckage

I den kommande revideringen av Dricksvattendirektivet som håller på att införas i svensk lagstiftning framgår tydligt krav på minskat utläckage. Aktivt arbete för att minska utläckaget från vattenledningsnätet och inläckaget till spillvattennätet är viktigt. Kommunen har fått bidrag från Länsstyrelsen 2021/2022 för att jobba med läcksökning där teknikutvecklingen går fort.

Ökade utsläppskrav

EU:s ramdirektiv för vatten ställer ökade krav gällande utsläpp från avloppsverk och

ledningsnät. Skene avloppsreningsverk är slitet och arbete med ombyggnation har påbörjats.

Tillståndet från Länsstyrelsen för avloppsreningsverket är gammalt och behöver uppdateras med ändrade kravnivåer som följd. Det är också viktigt att ha ett aktivt uppströmsarbete och tydlig information om vad som får och inte får avledas till ledningar och reningsverk. Ökade krav på hantering av avloppsslam och fosforåtervinning kan komma, men där råder otydlighet på nationell nivå.

Klimatförändringar

Klimatförändringarna tros medföra mer extrema vädersituationer med exempelvis skyfall samt torka. Råvattenmängd och kvalitet påverkas negativt. Vattenförsörjningen måste säkerställas i centralorten för att öka robustheten i vattenleveranserna. Ett vattenverk med tillhörande vattenskyddsområde i Skene är under utredning och planeras att byggas under

budgetperioden. Även reservvattenförsörjning för de sydvästra orterna såsom Horred behöver utredas. För att minska risken för översvämningar, i till exempel källare, bistår förvaltningen i framtagning av en dagvattenpolicy och riktlinjer för lägsta golvnivåer vid nybyggnation.

Digitala tjänster

Efterfrågan ökar från kunder på självservicetjänster med möjlighet att via mobiltelefon exempelvis lämna uppgifter om vattenmätarens ställning och upptäcka läckage på den egna fastigheten. Detta leder till behov av nya system och ändrade arbetsmetoder inom

kundtjänstverksamheten.

Ökat samverkansbehov

Svenskt vatten uppmanar kommuner med färre invånare än 50 000 att se över sin möjlighet att klara VA-försörjningen långsiktig och uppmanar till samverkan. För att klara utmaningarna långsiktigt behöver VA-organisationen bli större. Det är relativt svårt att få tag i kompetent VA-personal vid nyrekryteringar vilket märks tydligt då tjänster står tomma innan

nytillsättning kan ske. På grund av vakanser har önskad investeringstakt inte kunnat hållas de senaste åren då det behövs insatser av både driftpersonal och projektledare.

2.3 Avfallshantering

Producentansvar returpapper och ny förpackningsförordning

Den mest närstående förändringen på avfallsområdet är att alla kommuner får ta över producentansvaret för returpapper den 1 januari 2022 vilket kommer påverka höjningen av avfallstaxan 2022. Dialog krävs med privata flerfamiljshus, nya entreprenörer och med FTI (förpacknings- och tidningsinsamlingen) som driver återvinningsstationerna.

På regeringsnivå utreds den nya förpackningsförordningen SFS 2018:1462. Kommunen avvaktar utredningen och det är idag svårt att sia om hur Marks kommun kommer att påverkas.

Återbruk

Det finns ett utredningsuppdrag om återbruk kopplat till återvinningscentralen för att

underlätta för kommuninvånarna att klättra i avfallstrappan. Införandet av möbelåterbruk kan bli aktuellt under kommande år och hanteras av arbetsmarknadsenheten inom barn- och utbildningsförvaltningen. I Avfallsplanen, som är ute på remiss kvartal 1 2021, finns även andra områden där återbruk kan förebygga förekomsten av avfall.

Avfallsplan

Naturvårdsverket har lagt fram ett förslag som går ut på att hela kommunen bör involveras i arbetet med avfallsplanen och samverka för att förebygga avfall. Begreppet hushållsavfall har ersatts av begreppet avfall som kommunen ansvarar för, vilket tydliggör kommunens ansvar för både hushållsavfall och avfall som uppkommer i kommunens egna verksamheter.

Naturvårdsverket vill att kommunerna ska lägga mer fokus på att ta fram mål och åtgärder för att förebygga och hantera avfall och mindre tid på att beskriva nuläget. Mål och åtgärder ska utgå från de nationella miljökvalitetsmålen, etappmålen samt andra relevanta mål, strategier och planer. I kommunens roll ligger att verka förebyggande för avfallsuppkomst. Efter

framtagandet och beslut om den nya regionala avfallsplanen kommer en rad åtgärder på området att föreslås och då krävs också att medel för detta finns avsatta. Vid hantering av kommunens eget verksamhetsavfall får det inte finansieras av avfallstaxan utan måste hanteras inom skattekollektivets budget.

Minska rest- och matavfallet - klättra på EU:s avfallstrappa (se bild)

Avfall Sverige, som är kommunernas branschorganisation, har antagit ett nytt mål: till år 2025 ska mat- och restavfallet minska med 25 procent, jämfört med 2015 - kort kallat 25/25-målet.

En del i att nå detta mål är att minska förpackningarna i restavfallet, vilket är miljömässigt bra men också en ekonomisk vinst för kommunens renhållningskollektiv. Slänger man

förpackningen idag på en återvinningsstation betalas avfallshanteringen av FTI

(förpackningsindustrin) men läggs det i restavfallskärlet så betalas det av avfallskunderna i kommunen. Det nya systemet med mer fastighetsnära insamling av förpackningar som bör bekostas av producenterna kommer att bidra till att målet kan uppnås.

Bild: EU:s avfallstrappa

Utsortering av textilavfall

Textilavfall hanteras idag inte enligt avfallshierarkin, utan förbränns ofta vilket diskuteras på EU-nivå. Det kan komma att ställas krav på kommuner att sortera ut textilavfall. Ett mål som har nämnts är att 60 % ska sorteras ut från restavfallet till år 2025. För Marks kommun skulle det innebära drygt 150 ton. Ett av alternativen är att det lagstadgas att kommunerna står för denna insamling på samma sätt som mat- och restavfall samlas in separat.

Plaståtervinning

Idag har producenterna ansvaret för den del av plasten som utgörs av förpackningar, men för resten finns det idag inte någon insamling i Mark. Det är troligt att verksamheten kommer behöva satsa på att kunna lyfta denna plast i avfallshierarkin; från dagens förbränning till materialåtervinning.

Fossilfritt bränsle

När nuvarande upphandling för ny entreprenör för hushållsavfallet skrevs ställdes inget krav på fossilfritt bränsle. I Sveriges arbete med de nationella miljömålen pekas kommunerna ut som en viktig aktör som ska föregå med gott exempel. Detta bör beaktas vid nästa

upphandling.

Digitala tjänster

Efterfrågan från kunder ökar efter så kallade självservicetjänster med möjlighet att via

mobiltelefon exempelvis få uppgift om på vilken dag sopbilen eller slamsugningsbilen kommer, se fakturor flera år bakåt mm. Detta leder till behov av nya system och ändrade

arbetsmetoder inom kundtjänstverksamheten.

2.4 Gator, vägar och parker

Förväntningarna ökar på fler och bättre cykelvägar från politiker och invånare. I den nya översiktsplanen för Mark utpekas cykelvägar som ett viktigt alternativ för transporter. Mark har sedan 2017 en beslutad trafiksäkerhetsplan som listar och prioriterar cykelvägar som bör anläggas. Tyvärr utökas inte budgeten för drift av nya GC-vägar så kvaliteten i verksamheten minskar därmed långsiktigt. Sedan 2021 är 3 mnkr per år av investeringsbudgeten

"öronmärkt" för underhållsåtgärder främst beläggning av befintliga GC-vägar.

Nedskräpning

Det kommer säkert bli ökat fokus och behov av resurser framöver för att minska

nedskräpningen på kommunala gator och platser eftersom det är ett målområde i den nya regionala avfallsplanen där beslut förväntas i kommunfullmäktige under hösten 2021.

Ökade säkerhetskrav lekplatser

I kraven för säkerhet på lekplatsers standard (SS-EN 1176-7) finns skärpningar 2021.

Kontrollen skärps avseende rutinmässigt underhåll och krav på åtgärder som kommer bli svåra att uppfylla inom befintlig driftbudget. Kommunen har ca 48 kommunala lekplatser varav många har några år på nacken och slitaget är högt. Parkverksamheten kan i dagsläget inte åtgärda alla behov utan redskapen får stå eller plockas ner då de är farliga. Ambitionen om att ha en lekplats inom 500 m avstånd i tätorter är svårt att uppfylla då stora delar av

investeringsbudgeten för park går åt till att renovera befintliga lekplatser.

Ökad mängd detaljplaner

Mängden detaljplaner ökar inom kommunen vilket medför större arbetsbelastning på

erforderliga kompetenser. En viktig del vid framtagandet av en detaljplan är att beskriva hur genomförandet av planen skall ske vilket kräver resurser från flera kompetenser inom främst kommunstyrelsen samt teknik- och servicenämnden. Resurserna för att bemanna med

tillräcklig kompetens räcker inte och leder till förseningar i framtagandet av detaljplaner. Detta riskerar att hämma tillväxten och kvaliteten i samhällsutvecklingen.

2.5 Lokalförsörjning

Kontaktvägar och kommunikation

Idag ställs höga krav på tydlig och snabb återkoppling på förfrågningar från

brukare/verksamheter med enkla och tydliga kontaktprocesser. Lokalförsörjningen arbetar därför effektivt med husmöten som kontaktbas för rutiner och dialog, vilket medför en rationell dialogisering av fastighetsfrågorna. Behov finns av att utveckla digital loggning av

felanmälningar och åtgärder i syfte att få en enklare överblick och kunna återkoppla vad som gjorts.

Utredningar

Omvärlden, både myndigheter, regelverk, kommunens verksamheter och brukare av lokaler ställer högre krav på utredning, återkoppling och snabb och akut hantering. Detta ställer organisationen inför ideliga omställningar och omprioriteringar av befintliga resurser. I förlängningen leder detta till ökade kostnader och kvalitetsförsämring pga tidsbrist. Många utredningar kräver sakkunskap som måste köpas in eller mätas under en tidsperiod varför färdigställandet av utredningar tar viss tid och inte alltid kan forceras. Processer pågår för att säkra upp tidsaspekten i projekthanteringen.

Renoveringsbehov

Omfattande renoveringsbehov av verksamhetslokaler, framför allt förskolor och skolor, leder till nyproduktion samt större ombyggnationer. Detta kommer att genomföras under relativt lång tid framöver, sannolikt minst till 2031 i enlighet med lokalförsörjningsplanen.

Energibesparingar

Allt större krav ställs på minskad energiåtgång inom fastighetsbeståndet, dels genom

byggregler kopplade till EU-krav dels klimat- och miljökrav som Agenda 2030. Energisparande åtgärder genomförs kontinuerligt och solceller byggs ut med nya anläggningar varje år.

Skadegörelse

Det finns en fortsatt hotbild mot kommunens alla verksamhetslokaler såsom förskolor, skolor, äldreomsorg och kontorslokaler. I skolor behöver hotbilden utredas och anpassningar göras i lokalerna, framför allt i samband med att nya projekt planeras för en trygg miljö.

Skadegörelsen har ökat på skolor och kommunala fastigheter varmed det

säkerhetsförbyggande arbetet är fortsatt mycket viktigt. Arbetet bedrivs bla. genom samverkan inom ramen för Trygghets- och säkerhetsrådet.

Ökat bostadsbyggande

Då kommunen nu växer och bostäder byggs på flera håll inom kommunen så ökar behovet av lokalresursplanering avseende kommande lokalbehov, förskolor, skolor, LSS och äldreomsorg.

Planeringen för nya lokaler behöver ske flera år före byggnationen startas då detaljplaner behöver färdigställas och mark anskaffas. Detta arbete hanteras i lokalförsörjningsplanen.

2.6 Kost- och städverksamhet

Växthusgaserna skall minska med 30 % - det är målsättningen inom Klimat 2030 i Västra Götalandsregionen. Kostverksamheten har prioritering på att minska livsmedelsinköpens klimatpåverkan och räknar på klimatavtrycket. Verksamheten arbetar aktivt för att bidra till kommunernas klimatlöften om max 1,7 Co2-ekv/kg per inköpt kilo livsmedel respektive max 0,9 Co2-ekv/kg per måltid. Klimatsmarta och hälsosamma måltider ger en utmaning till alla matgäster i alla åldrar utifrån att både äta upp tagen mat på sin tallrik till att välja mer av de gröna rätterna i flervalsmodellen.

Minskat matsvinn

Kostverksamheten medverkar i den nationella matsvinnsmätningen genom Livsmedelsverket.

Matsvinnet skall minska i enlighet med Agenda 2030 och respektive kök arbetar med digitalt verktyg som summerar tallrikssvinn, kökssvinn och serveringssvinnet över tid.

Ekologiska livsmedel

Den nationella livsmedelsstrategin innehåller riktning om att öka andelen ekologiska livsmedel till 60 % år 2030. Självförsörjningsgraden av livsmedel i landet är ca 50 %. Den offentliga sektorn ska aktivt delta och bidra till att öka självförsörjningsgraden. Kostverksamheten nätverkar med flera organisationer som t ex Landsbygdsnätverket/MATtanken

(Jordbruksverket), LRF och Länsstyrelsen. Genom utbildning höjs kommunens kunskap om var möjligheter finns att köpa svenska råvaror.

Hållbara städmetoder

Städverksamheten studerar olika städmetoder för att utmana befintliga rutiner. Genom studiebesök och workshops har kunskaper för ultrarent vatten undersökts. Det är ett led i att arbeta med mindre andel kemikalier och bidra till hållbara metoder.

Städmetoder med hjälp av städrobotar blir allt vanligare inom städbranschen. Inom kommunen väntas en investering i samband med höstens uppstart på nya Lyckeskolan.

Digitalisering av städplaner med frekvenser och scheman genom enkla webbverktyg prioriteras i fler och fler kommuner i landet. Marks kommun har startat en testimplementering av ett verktyg som skall förbättra uppföljning och kvalitet av utförd städning.

2.7 Verksamhetsservice

Inom Marks kommun utförs manuell hantering av flera administrativa uppgifter och det finns ett ökat krav på att den administrativa verksamheten ska effektiviseras och digitaliseras. Detta skapar behov av nya tekniker och arbetssätt som bland annat utveckling av IT-system,

personalutbildningar, artificiell intelligens, konsult- och supportuppdrag vid uppbyggnad och den fortsatta utvecklingen. Satsningen på effektiviseringen är viktig för att verksamheten ska kunna möta upp individ och samhälle och för kommande rekryteringar samt att uppfylla effektiviseringskraven.

3 Analys av den egna verksamheten

Analysen av den egna verksamheten beskriver förhållanden internt i verksamheten som påverkar grunduppdraget och hur nämnden ska hantera situationen.

3.1 Vatten- och avloppsförsörjning

För att kunna arbeta långsiktigt och hållbart används analysverktyget Hållbarhetsindex som Svenskt vatten tagit fram. Den används årligen i form av en undersökning och ger klarhet vilka områden som är förbättrade senaste året och områden som behöver utvecklas.

Vid den senaste analysen hösten 2020 framkom bland annat följande förbättringsområden;

 förbättrad nödvattenplaneringen och behov att öva den i kommunen samt kommunikation vid kriser då fast och mobil kommunikation är utslagen

 ekonomisk långsiktig planering av både driftverksamhet och investeringar behöver ske över minst tio år inte fyra år som idag och förnyelseplaneringen på VA-verken med tillhörande anläggningar behöver klarläggas.

 ökad förnyelsetakt av ledningar

 förbättrad klagomålshantering under kvällar och helger

 förbättrade driftinstruktioner, larm och reservkraft för pumpstationer som bräddar till känsliga recipienter

Förbättringsarbetet enligt Hållbarhetsindexet är inlagt som mål i Nämndplanen och förbättringsområdena prioriteras och läggs in som aktiviteter i den årligt uppdaterade verksamhetsplanen.

Mycket har förbättrats enligt analysverktyget Hållbarhetsindex de senaste åren. Exempelvis finns en reviderad VA-plan från 2020 samt åtgärder enligt den gamla sedan 2009 genom utbyggnad av överföringsledningen och tillhörande lokalnät åt nordväst och till

Vännåkra/Ekelund.

Underhåll och investeringar

De allmänna kommunala vatten-och avloppstjänsterna byggdes ut snabbt under framför allt 60- och 70-talen och både ledningar och VA-verk börjar bli slitna. Detta innebär både ökade underhållskostnader och behov av mer investeringar. I Sverige behöver investeringsnivån under de kommande 20 åren öka med i snitt 35 % för att klara ett säkert dricksvatten och rena sjöar och hav även i framtiden. För att finansiera denna ökning kommer VA-taxorna att behöva fortsätta öka.

Värdet på VA-verksamhetens anläggningstillgångar är betydande. Dessa måste underhållas och driftas på ett bra sätt för att inte tappa i värde. Det är viktigt att driftarbetet går från akut underhåll till förebyggande underhåll för att minska kostnaderna långsiktigt och öka

leveranssäkerheten. För detta krävs förnyelseplaner, rätt arbetsmetoder, mer digitalisering, kompetent och erfaren personal och initialt mer pengar för att köpa system.

Högre kapitalkostnader

VA-verksamheten kommer få högre kapitalkostnader som belastar driftverksamheten på grund av de stora investeringsbehoven som finns. Detta innebär att verksamheten behöver utvecklas och effektiviseras. Ett exempel är att prova om läcksökning kan ske effektivt via loggar. En utläckageplan för dricksvattennätet tas fram under 2021. Länsstyrelsen har beviljat bidrag till läcksökning, inköp av mätare samt utbildning.

Personalförsörjning

För att klara planerad investeringstakt behövs inte bara resurser för byggnation av VA- anläggningar och ledningar utan även fler medarbetare som kan utföra förstudier och projektleda investeringarna.

Ett påbörjat utvecklingsområde är att utföra fler förnyelseprojekt av VA-ledningar i egen regi.

Att rekrytera kompetent VA-personal är dock en utmaning. Från och med 2021 är

personalbudgeten för rörnätsenheten utökad med en projekttekniker och en VA-tekniker och idag arbetar en projektledare i princip bara med ledningsförbättringar. Ett annat prioriterat område för att öka effektiviteten är att införa ett bra, digitalt och lättanvänt underhållssystem för verksamhet rörnät. Detta är viktigt även med tanke på kommande pensionsavgångar inom

rörnätsenheten som är ca 20 % av personalstyrkan inom fem år.

Motsvarande siffra är ännu högre för VA-verken, ca 36 % av personalstyrkan går i pension inom fem år. Därför är det viktigt att ha dialog med yrkeshögskolor och ta in feriearbetare och praktikanter i verksamheten. Antalet verk minskar med anledning av utbyggnation av

överföringsledningar åt nordväst samtidigt som antalet pumpstationer och LTA-pumpar (Lätt Tryck Avlopp) ökar varmed bemanningen inte kan minska.

Det är positivt att verksamheten ansluter fler områden genom utbyggnad av

överföringsledningar och lokalnät. Fler anslutningar är en förutsättning för en högre

täckningsgrad och bättre ekonomi. Inledningsvis krävs dock resurser i driftverksamheten för enheterna rörnät och VA-verk och för anslutningsgruppen när ledningar skall driftsättas och nya kunder anslutas.

I samband med att Mark växer ökar antalet plan-, bygglovs- och anslutningsfrågor för VA- verksamheten. Om ökningen fortsätter behövs ytterligare resurser för hantering av dessa frågor.

Digitala lösningar och administrativt stöd

För att bedriva en effektiv verksamhet krävs digitala lösningar för medarbetarna. GIS- hantering och kartverk förbättras hela tiden och nya användningsområden skapas. Bra och snabb stöttning för att tillämpa alla nya system behövs vilket ibland saknas. Arbetsuppgifter som tidigare låg centralt eller utfördes av specialister eller administratörer förväntas nu utföras av medarbetarna själva vilket tar arbetstid från verksamhetens uppdrag. För att kunna arbeta mer effektivt är det även viktigt med administrativt stöd för främst projektledare och chefer för att kunna arbeta effektivt.

Kommunikation

God kommunikation med kunder är viktigt. Det nya kontaktcentret utvecklas för att kunna ge snabb och korrekt information där VA-verksamheterna bidrar med förbättringar och korrekt information.

För att få ut budskap vid större kampanjer exempelvis uppströmsinformation, utgör

kommunens kommunikationsenhet ett viktigt stöd. Även vid krishantering inom VA såsom vid koknings rekommendation har enheten en viktig funktion för att kunna få ut rätt och

uppdaterat budskap snabbt till våra kunder.

3.2 Avfallshantering

Kompetensutveckling ÅVC

Återvinningscentralen (ÅVC) på Skene skog fungerar bra och är uppskattad av

kommuninvånarna. Verksamheten arbetar ständigt med ställda myndighetskrav vilket kräver att all personal som jobbar med avfall behöver ha god kunskap om miljönyttan,

avfallssortering och effekter av felsortering.

Minskat avfall

Den regionala avfallsplanen, även benämnd ”Mot en hållbar och cirkulär framtid”, har varit ute på remiss och ska antas runt årsskiftet 2021/2022. För att uppnå målen avseende

verksamhetsavfall behöver alla förvaltningar hjälpas åt. Avfallsenheten ansvarar för hushållsavfallet. En viktig del i detta är att se över hur återanvändning via

återvinningscentralen kan främjas. Genom plockanalyser av avfallet går det att mäta allt från hur stor del av matavfallet som är matsvinn till hur mycket förpackningar som hamnar i restavfallet. Utifrån detta kan sedan informationskampanjer planeras. Det finns pengar att spara för avfallskollektivet på sikt då kostnaden för hanteringen av avfall minskar om mängderna minskar, speciellt då förpackningar sorteras korrekt och inte läggs i restavfallskärlet. Under 2021 upphandlas ett nytt inpasseringssystem till

återvinningscentralen. Syftet är att synliggöra inkommande verksamhetsavfall och i längden möjliggöra för en debitering av detta avfall.

Kommunikation

För att få ut budskap vid större kampanjer till exempel om avfallssortering är insatser från kommunens kommunikationsenhet viktiga.

3.3 Gator, vägar och parker

Jämfört med ett 40-tal andra kommuner som ingår i den årliga uppdateringen av

beläggningsplaner ligger Mark nästan i botten på standard. Standarden på befintliga gator och GC-vägar minskar ständigt och underhållsskulden ökar. Av det totala gatunätet och GC-

vägsnätet är det 26 % som i någon form borde ha varit åtgärdat enligt beräknad restlevnadstid senast år 2020. I samband med budget 2021-2024 äskade nämnden en utökning av budgetramen för beläggningsunderhåll från dagens 9 mnkr/år till 11 mnkr/år.

Detta för att komma ikapp underhållsskulden. Detta prioriterades inte av kommunfullmäktige i budgetbeslutet.

Även standarden på belysningsanläggningarna försämras på grund av ålder och kostnaderna för akutåtgärder ökar. En belysningsplan för kommunala belysningsanläggningar längs kommunala och statliga vägar behövs för att planera och prioritera åtgärder. Dialog behövs med Trafikverket avseende kommunens anläggningar utmed deras vägar.

I dagsläget finns inte möjlighet att prioritera städning på kommunala ytor för att minska nedskräpningen i enlighet med mål i den nya regionala avfallsplanen.

Ett kontinuerligt effektiviserings- och besparingsarbete pågår inom verksamheten (se stycke 4.3).

Verksamheten inom socialförvaltningen ökar vilket innebär en större bilpark. Något som i sin tur påverkar arbetsmängden inom kommunens verkstad på gata/park där gruppen är liten och därmed sårbar. Det finns en risk för att inte klara uppdraget om bilparken växer ytterligare.

Personalbehov

Idag arbetar 21 fast anställda och 8 säsongsanställda inom park- och gatuverksamhetens drift.

För att kunna behålla befintlig standard och möta framtida behov kommer arbetsstyrkan med stor sannolikhet behöva utökas eftersom många av arbetsuppgifterna är svåra att

automatisera. Befintlig budgetram medför att en tjänst kommer behöva minskas under 2023.

Verksamheten har försämrats gradvis pga det inbyggda effektiviseringskravet i kommunens budget. Detta påverkar leveransen till kommuninvånarna vilket bla. medfört längre svarstider för p-tillstånd, telefonsvar och svar på medborgarförslag. Det finns behov av ytterligare en administrativ tjänst.

Kommunen växer och att fler detaljplaner arbetas fram. I dagsläget stöttar trafik- och gatuingenjörer i planarbete så mycket som de hinner men yttranden från nämnden måste prioriteras. Det finns intresse från planenheten att i framtiden köpa mindre omfattande trafikutredningar från gatuverksamheten istället för att anlita externa konsulter. Något som ökar både kvaliteten och framdriften i detaljplanearbetet. Detta kräver dock att ytterligare en trafik- eller gatuingenjör anställs.

Arbetsmiljö

Kommuninvånare framför mycket klagomål på skötsel på kommunens gator och grönytor vilket påverkar arbetsmiljön negativt.

Det finns ett behov av att bygga ut lokalerna på Näs för att förbättra arbetsmiljön. Det är trångt och slitet inom personalutrymmen såsom omklädningsrum och matsal. Arbetet är påbörjat med projektering 2021 och planerad ombyggnation 2022.

3.4 Lokalförsörjning

I lokalförsörjningsplanen har flera projekt identifierats inom den kommande budgetperioden.

Projekt med färdigställd förstudie har lagts in i budgeten i enlighet med instruktion för budgetprocessen. De projekt som belysts i lokalförsörjningsplanen, där förstudien inte

färdigställts, men har en klartid inom budgetperioden har belysts i text under avsnitt 4.5.1.4, och beloppet för dessa uppgår till 18 mnkr år 2022 och år 2023, 110 mnkr år 2024 och 225 mnkr år 2025. Detta medför att det totala lokalinvesteringsbehovet synliggjorts i

lokalförsörjningsplanen som då utgör en viktig grund för att spegla kommunens framtida lokalekonomi. I och med de nya riktlinjerna för hantering av investeringsprojekt i

budgetarbetet blir lokalförsörjningsplanens betydelse för att visa hela lokalbehovet grundläggande.

Underhållsskuld

Lokalförsörjningen arbetar aktivt med att försöka bearbeta den underhållsskuld som finns sedan tidigare genom de ny- och ombyggnadsprojekt som tagits fram i lokalresursplanen.

Lokalförsörjning har fått i uppdrag av nämnden att genomföra en fördjupad analys av det eftersatta underhållet. För att handlingskraftigt komma igång med åtgärder som identifierats i detta arbete, behöver budgeten för investeringsunderhåll utökas de kommande fyra åren.

Samtidigt behövs medel tillskjutas för att hantera tillkommande kapitalkostnader till följd av detta. Det utökade investeringsbehovet uppgår till 10 mnkr år 2022, 15 mnkr per år 2023 respektive 2024 samt 10 mnkr år 2025.

Dialog

Lokalförsörjningen arbetar aktivt med att möta köpande förvaltningar på flera olika sätt för att nå en tät och bra dialog. Arbete och utveckling kommer att fortgå gällande dessa processer och även inkluderande husmöten.

Organisation

Tidigare utredningar har visat ett behov av utökning av bemanningen kopplat till de stora investeringarna samt behov av mer resurs för strategiskt arbete. Organisationen är nu kompletterad med projektledare och lokalstrateg vilket ger bättre förutsättningar att omhänderta uppdraget än tidigare. I nästa steg föreslås ytterligare en förvaltare samt utveckling av processer och arbetssätt.

3.5 Kost- och städverksamhet

Specialkostbehovet i kommunens förskolor och skolor är ca 17 % och har de senaste åren varit stabilt gällande andel inklusive individuella kostanpassningar för barn och elever med

neuropsykiatriska diagnoser. Rutinen för att ansöka om specialkost revideras årligen.

Kommunikation och information viktas högt för att nå ut till vårdnadshavare. Andelen tillagade specialkoster har sedan införandet av flervalsmodellen en andel om ca 11 %.

Klimatsmart och hälsosam mat

Fokus inom Klimat 2030 för klimatsmart och hälsosam mat ligger på tre delområden;

 Minskat matsvinn

 Främja hållbart lantbruk

 Mer vegetariskt på tallriken

Under hösten 2022 träder ett nytt livsmedelsavtal i kraft. Kommande livsmedelsupphandlingar kräver ett närmare samarbete och dialog med lokala och regionala livsmedelsproducenter. Den nationella livsmedelsstrategin pekar tydligt på inriktningsmålet för att mer livsmedel ska

upphandlas ekologiskt. Miljöanpassad livsmedelsupphandling med perspektiv på

livscykelkostnader bör öka. Kostverksamheten ser att livsmedelskostnaderna påverkas av klimatförändringarna samtidigt som tillgången till lokala, svenska och hållbara livsmedel ökar med ett större utbud för den offentliga marknaden som följd.

Matgäster, köpande förvaltningar, föräldrar och politiker ställer specifika krav på mat såsom ursprung, ekologiskt, lokalproducerat, trender, livsmedelsval, pris etc. Offentlig sektor ska verka för att kunskapsnivån, såväl generellt, som hos barn och unga, vad gäller

livsmedelsproduktion, inom mat och måltider höjs, gärna i samarbete med lokala

livsmedelsproducenter. Det innebär att information och samarbete med köpande förvaltningar är avgörande för att nå framgång.

För att nå 60 % ekologiska livsmedelsinköp skulle livsmedelsbudgeten behöva öka med ca 15 % utifrån kommunens befintliga avtalspriser.

Små städobjekt

Städverksamhetens kostnader består till 85-90 % av personalkostnader. Städverksamheten har många små städobjekt som innebär att flera medarbetare förflyttar sig mellan en till tre städobjekt under arbetsdagen. Det bidrar till ineffektiv tid och påverkar kostnaden negativt.

Inomhusmiljö

Folkhälsomyndigheten genomförde under 2014-2015 ett nationellt tillsynsprojekt om

inomhusmiljön i skolan, med fokus på ventilation och städning. Syftet med projektet var att uppfylla miljöbalkens krav på inomhusmiljön i skolorna och ge en förbättrad inomhusmiljö.

Miljöenheten i kommunen har i sina senaste rapporter från inspektioner på skolor ställt krav på åtgärder gällande lokalvård på höga höjder. Detta gäller bland annat rengöring av väggar, tak mm inom idrottshallar och lokaler med höjder över 2,5 - 3 meter. Damm och smuts som ligger på ventilationsrör och dylikt innebär en försämrad inomhusmiljö och kräver förbättrade rutiner och egenkontroll framöver.

Sjukfrånvaro

Kost-och städverksamheten har senaste året i samband med pandemin haft en sjukfrånvaro i snitt om 7,6 % samtidigt som det finns perioder om upp till 10-12 %. Detta har medfört ett stort administrativt arbete för att bemöta pandemiåtgärder i bemannings- och

arbetsmiljöfrågor. Fler medarbetare än vanligt har fått rotera mellan kök och städobjekt för att täcka upp vid sjukfrånvaro och för att det har det saknats vikarier som kan ersätta från första dag. Situationen kommer att förbättras förutsatt att smittspridningen minskar.

3.6 Verksamhetsservice

Verksamhetsservice ansvarar för internservice inom kommunens egen organisation samt bemöter kommunens medborgare via kontaktcenter och felanmälningar. Detta interna stöd utvecklas och anpassas utifrån förvaltningarnas behov.

Kommunen ser att det finns en efterfrågan och behov av att få ett lättare och effektivare sätt att få stöd och guidning som till exempel chatt, E-tjänster samt få svar på enkla frågor direkt.

Detta leder till ett behov av mer utvecklad teknik och andra arbetssätt för att kunna möta upp förvaltningarna och kommunens medborgare. Verksamhetsservice behöver också

kompetensutveckla personalen för att möta upp de nya kraven och arbetssätten.

4 Ekonomi

Ekonomiavsnittet beskriver hur kommunens verksamheter ska finansieras. Det avser både driftkostnader och investeringar.

4.1 Driftbudget 2022-2025 Skattefinansierad verksamhet

Skattefinansierad vht Utfall

2020 Budget

2020 Budget

2021 Budget

2022 Budget

2023 Budget

2024 Budget 2025 Total

Intäkter 397 139 403 395 392 902 410 984 424 310 440 852 458 876 Personalkostnader -153 376 -158 774 -152 087 -155 634 -159 092 -162 982 -166 930 Övriga kostnader -294 168 -293 121 -291 315 -306 450 -317 218 -330 470 -344 546 Nettokostnad -50 405 -48 500 -50 500 -51 100 -52 000 -52 600 -52 600

Politisk verksamhet

Intäkter 214 222 217 219 221 223 226

Personalkostnader -798 -1 121 -1 143 -1 101 -1 128 -1 156 -1 185

Övriga kostnader -31 -91 -79 -138 -128 -117 -91

Nettokostnad -615 -990 -1 005 -1 020 -1 035 -1 050 -1 050

Övrig politisk verksamhet - Nämndadministration

Intäkter 7 4 4 4 4 4 4

Personalkostnader -645 -614 -754 -634 -649 -664 -680

Övriga kostnader -40 -60 -55 -56 -56 -57 -57

Nettokostnad -678 -670 -805 -686 -701 -717 -733

Avloppsreningsverk Hägnen

Övriga kostnader -18 -50 -50 0 0 0 0

Nettokostnad -18 -50 -50 0 0 0 0

Gator & Vägar

Intäkter 3 057 1 787 2 029 4 677 6 441 7 453 8 519

Personalkostnader -1 821 -2 081 -2 169 -2 069 -2 119 -2 173 -2 221 Övriga kostnader -36 522 -34 406 -36 165 -40 308 -43 047 -44 245 -45 208 Nettokostnad -35 286 -34 700 -36 305 -37 700 -38 725 -38 965 -38 910

Grön miljö

Intäkter 173 71 71 71 71 71 71

Personalkostnader -487 -687 -699 -707 -725 -741 -762

Övriga kostnader -6 150 -6 444 -6 062 -5 884 -5 671 -5 940 -5 974

Nettokostnad -6 465 -7 060 -6 690 -6 520 -6 325 -6 610 -6 665

Vattenvårdsförbund

Övriga kostnader -114 -130 -130 -130 -130 -130 -130

Nettokostnad -114 -130 -130 -130 -130 -130 -130

Skattefinansierad vht Utfall

2020 Budget

2020 Budget

2021 Budget

2022 Budget

2023 Budget

2024 Budget 2025 Brandposter

Övriga kostnader -395 -400 -400 -400 -400 -400 -400

Nettokostnad -395 -400 -400 -400 -400 -400 -400

Arbetsmarknadsåtgärder

Intäkter 5 535 4 540 0 0 0 0 0

Personalkostnader -2 807 -2 777 0 0 0 0 0

Övriga kostnader -2 723 -1 763 0 0 0 0 0

Nettokostnad 5 0 0 0 0 0 0

Ledning TSF o Verkssamhetsservice

Intäkter 26 999 27 436 27 880 28 977 29 295 29 685 29 973

Personalkostnader -13 503 -14 380 -14 890 -15 180 -15 545 -15 915 -16 296 Övriga kostnader -17 199 -17 556 -18 105 -18 441 -18 434 -18 498 -18 389

Nettokostnad -3 703 -4 500 -5 115 -4 644 -4 684 -4 728 -4 712

Lokalförsörjning

Intäkter 167 210 165 610 166 372 178 572 187 401 199 122 213 764 Personalkostnader -22 711 -24 958 -25 513 -25 535 -26 135 -26 755 -27 380 Övriga kostnader -146 281 -140 652 -140 859 -153 037 -161 266 -172 367 -186 384

Nettokostnad -1 781 0 0 0 0 0 0

Kost- och städverksamhet

Intäkter 126 817 132 352 130 497 133 158 135 140 137 489 139 723 Personalkostnader -86 197 -87 601 -88 083 -90 493 -92 555 -94 802 -97 083 Övriga kostnader -41 956 -44 751 -42 414 -42 665 -42 585 -42 687 -42 640

Nettokostnad -1 335 0 0 0 0 0 0

Blockförhyrning

Intäkter 27 969 29 800 29 800 28 000 28 000 28 000 28 000

Övriga kostnader -27 969 -29 800 -29 800 -28 000 -28 000 -28 000 -28 000

Nettokostnad 0 0 0 0 0 0 0

Kostnadsställen TSN

Intäkter 39 157 41 573 36 032 37 306 37 737 38 805 38 596

Personalkostnader -24 407 -24 555 -18 836 -19 915 -20 236 -20 776 -21 323 Övriga kostnader -14 770 -17 018 -17 196 -17 391 -17 501 -18 029 -17 273

Nettokostnad -20 0 0 0 0 0 0

I enlighet med beslutad budget uppgår nämndens budget till 51,1 mnkr 2022. År 2023 är budgeten 52 mnkr och 2024 52,6 mnkr. Den politiska prioritering som gjordes i föregående budget 2021-2024 innebar en ökning med 1 mnkr i 2021 års budget men en minskning med 1 mnkr åren 2023 och 2024.

Politisk verksamhet och övrig nämndverksamhet

Den politiska verksamhetens budget uppgår till största delen av arvoden och övriga

ersättningar till nämnd och arbetsutskott samt personalkostnad och tillhörande kostnader för nämndsekreteraren. Inga större förändringar i budgeten är gjorda i förhållande till innevarande års budget.

Inom nämndens ansvar ligger också avgifter till vattenråd och vattenvårdsförbund, 130 tkr per år, samt brandposter 400 tkr per år. Avloppsanläggningen i Hägnen avvecklas i samband med utbyggnad av kommunalt VA.

Gator, vägar och grön miljö

Kostnaderna för gator, vägar (gatuverksamheten) och grön miljö (parkverksamheten) är för 2022 budgeterade till totalt 44,2 mnkr, varav 37,7 mnkr gator och vägar samt 6,5 mnkr grön miljö. De direkta personalkostnaderna uppgår till 2,7 mnkr. Inom budgeten för övriga

kostnader ryms personalkostnader som fördelas från nämndens kostnadsställen avseende gata/park och delar av transport och verkstad. Personalbudgeten för kostnadsstället gata/park omfattar även fem personer som arbetar åt och fördelas ut till lokalförsörjningen för främst skötsel av ytor under sommarsäsongen på kommunala fastigheter.

Nedan tabell visar på behov av ramökning med anledning av den kapitalkostnadsökning som den föreslagna investeringsplanen för 2022-2025 genererar. I föreslagen budget är nedan belopp inlagda som bidrag till verksamheten för att få budgeten i balans. I raden gata/Park/GC ingår även kapitalkostnader för allmän plats till exempel nya gator, GC-vägar, parkområden med kommunalt huvudmannaskap inom nya exploateringsområden som byggts ut. Behovet år 2021 är även lyft i samband med nämndens aprilrapport.

Avser

verksamhet 2021 2022 2023 2024 2025

Gata/Park/GC 1 000 2 200

Skredrisker 371 673 662 660 658

Summa 371 673 662 1 660 2 858

Från och med 2022 kommer bidrag om totalt 2,1 mnkr per år till enskilda vägföreningar

"öronmärkas" och nyttjas endast till utbetalning till dessa föreningar enligt reglementet.

Kommunen växer och att fler detaljplaner arbetas fram. I dagsläget stöttar trafik- och gatuingenjörer i planarbete så mycket som de hinner men yttranden från nämnden måste prioriteras. Det finns intresse från planenheten att i framtiden köpa mindre omfattande trafikutredningar från gatuverksamheten istället för att anlita externa konsulter. Något som ökar både kvaliteten och framdriften i detaljplanearbetet. Detta kräver dock att ytterligare en trafik- eller gatuingenjör anställs.

Gata-parkverksamhetens ekonomi har urholkats under flera år eftersom kostnaderna ökar med drygt 3 % samtidigt som budgetramen ökas med ca 1 % och nya ytor för både vägar och GC- vägar samt parkområden tillkommer utan kompensation.

En minskad ram för nämnden innebär direkt ett mindre budgetutrymme för gatu- och

parkverksamheten. Till 2023 innebär det minskning med en tjänst. Konsekvensen av detta är färre åtgärder på främst gröna ytor vid gator, belysningsanläggningar, parkområden men även på lekplatser. Endast miniminivå enligt skötselanvisningarna för naturreservaten kan utföras samtidigt som behovet egentligen är större då slitaget ökar när kommuninvånare och besökare nyttjar reservaten i större omfattning.

Gatubudgeten behöver ökas med 0,2 mnkr per år för att återinföra systematisk spolsugning av rännstensbrunnar eftersom det annars kan uppstå problem med översvämningar vid kraftiga regn något som kan leda till kostsamma skadestånd.

För investeringar inom gata/park och GC-vägar tilldelas nämnden budgetmedel som täcker tillkommande kapitalkostnader men inte tillkommande driftkostnader. Som ett exempel kostar skötsel av hårdgjorda ytor ca 10,5 kr/m2. Detta innebär att den nya GC-vägen mellan Skene och Berghem som färdigställdes 2020 årligen kostar ca 60 tkr att sköta. Uppskattad kostnad för GC-vägen Sätila-Hyssna är 90 tkr. För att inte ytterligare urholka gata/parkbudgetens ekonomi och möjlighet att drifta och underhålla befintliga anläggningar, såsom vägar, GC- vägar, parker, belysningsanläggningar och naturreservat, så föreslår nämnden att inte genomföra några nya investeringar som skapar ökade driftkostnader från och med 2023.

Investeringsbudgeten nyttjas istället enbart till reinvesteringar på befintliga ytor och

anläggningar. Stort behov finns att renovera lekplatser, belysningsanläggningar och genomföra beläggningsunderhåll på befintliga gator och GC-vägar.

Ledning och verksamhetsservice

Budgeten för ledning uppgår till en nettokostnad om ca 2,3 mnkr och omfattar kostnader för förvaltningschefen samt vissa gemensamma kostnader såsom utredningsmedel samt del av personalkostnad för förvaltningens fackliga representanter.

Varje nämnd ska ha minst en dataskyddsassistent som bistår centralt dataskyddsombud.

Nämnden har noterat att kraven inom arbetsområdet ökat och att resurserna är otillräckliga.

Budgeten omfattar inte någon resursökning men organisationen behöver ses över och inför 2023 skulle ytterligare en halvtidstjänst behövas.

Nämnden ser också ett behov av att se över organisering av både klimat- och miljöarbetet samt kommunikation då belastningen på verksamhetens chefer ökat och det saknas stödresurs inom förvaltningen.

Ledningens budget omfattar även nämndens reserv som är budgeterad till knappt 0,5 mnkr 2022. Kommande år sjunker reserven till ca 0,4 mnkr. Aviserad ramjustering för

inköpsenheten påverkar nämndens budget och denna ramjustering kommer inledningsvis göras mot nämndens budgetreserv.

Kostnadsmässig omsättningen inom verksamhetsservice uppgår till ca 30,5 mnkr år 2022. Den totala nettokostnaden eller 2,3 mnkr finansieras inom teknik- och service budgetram. De verksamheter som finansieras av kommunstyrelsen omsätter 11,4 mnkr vilket till största delen består av ersättning för uppdrag inom ekonomi- och löneadministration, samt kontaktcenter.

Verksamheter som finansieras av teknik- och servicenämnden omsätter 19,1 mnkr varav fordonsadministrationen svarar för 15,2 mnkr. Frånsett fordonen så utgörs kostnaderna inom verksamheten till största delen av personal- och hyreskostnader samt en ram för

administration av den interna postservicen.

Ersättningen från kommunstyrelsen samt budgetramen ökar med 1 % årligen.

Verksamhetsservice kostnader utgörs till största del av personalkostnader och då dessa ökar med drygt 3 % årligen ställs krav på mycket snabb effektivisering inom samtliga

verksamheter.

För att klara verksamhetens uppdrag med nuvarande budgetram går det inte att bibehålla den service som finns idag om inte omprioriteringar av medel görs. Detta medför att

verksamhetservice måste plocka bort arbetsmoment på grund av för låg bemanning.

Effektiviseringskraven uppgår till 0,4 mnkr 2022, 0,5 mnkr 2023, 0,7 mnkr 2024 och 0,8 mnkr 2025.

Lokalförsörjning

Lokalförsörjningsverksamheten omsätter totalt ca 176 mnkr år 2022 för att nå ca 210 mnkr år 2025. Hyresintäkterna har räknats upp med 1 % årligen för perioden 2022-2025 i enlighet med budgetinstruktionen. Detta är en avvikelse från det behov som lokalförsörjning uppvisar för att upprätthålla det planerade underhållet på nivån 160 kr/kvm, vilket bedöms som ett riktvärde för att hålla en god underhållsnivå. För att budgeten ska bli i balans år 2022 blir underhållet 122 kr/kvm. För att inte ytterligare bygga på underhållsskulden är en

internhyreshöjning med mer än 1 % årligen nödvändig.

År 2020 budgeterades endast 113 kr/kvm i planerat underhåll då det annars inte sågs möjligt att få en budget i balans. Tack vare en mild vinter kunde omfördelningar göras så att en acceptabel nivå för det planerade underhållet uppnåddes. Detta är dock inte ett hållbart arbetssätt ur arbetsmiljösynpunkt då det skapar stress i arbetsgruppen. Det är även

problematiskt att hinna få beställda arbeten utförda av entreprenörer då även dessa behöver framförhållning för att hinna leverera utfört arbete samt fakturera Marks kommun på rätt sida om årsskiftet. I budget för 2021 gjorde lokalförsörjning en omfördelning av medel från energi till underhåll för att förbättra möjligheten till framförhållning när det gäller planering och genomförande av underhållsarbetet. En kall inledning på året gör nu att förvaltarnas arbete återigen begränsas då det kan bli aktuellt att omfördela från underhåll till energi i ett försök att hålla budget. Teknik- och serviceförvaltningen föreslår därför ett förändrat arbetssätt från 2023 och framåt. Medel behöver tillskjutas så att våra förvaltare redan vid årets början kan planera sitt underhållsarbete utifrån behov och prioritetsordning utan att behöva ta hänsyn till väderlek och därmed eventuellt få ett tillskott i underhållsbudgeten eller få sparkrav utifrån en kallare väderlek än förväntat. Detta är även ett sätt att säkerställa att rätt åtgärder genomförs i rätt tid.

Ökning av hyresintäkt med anledning av ny- och ombyggnation samt lokalkompletteringar ingår i den omsättning som nämns i avsnittets inledning. Dessa investeringar beställs av respektive köpande förvaltning och genererar därmed en hyresökning. Kapitalkostnaderna för nämnda investeringar ökar kraftigt under perioden, vilket är i linje med lokalförsörjningsplanen och investeringsbudget. Dessa kapitalkostnader utgör inget problem i lokalförsörjningens budget då täckning erhålls genom ökad hyresintäkt.

Däremot får verksamheten ingen täckning för tillkommande kapitalkostnader avseende bl a underhåll, energiinvesteringar och försäkringsåtgärder. De uppgår från och med 2022 till högre belopp än vad de befintliga kapitalkostnaderna minskar. I och med införandet av

komponentredovisning har nu punkten nåtts då besparingar i minskad drift inte längre nås, då tillkommande avskrivningar överstiger besparingen. I tabellen nedan kan utläsas att

upparbetade kapitalkostnader för ej hyreshöjande investeringar blir en allt tyngre post i lokalförsörjnings budget:

Kapitalkostnader (tkr) 2022 2023 2024 2025

Tillkommer 2 455 4 129 5 885 7 525

Avgår 209 1 533 729 520

Skillnad 2 246 2 596 5 156 7 005

Vid komponentredovisningens införande lämnade lokalförsörjning överskott i verksamheten och därefter gjordes en ramjustering. Medel behöver på motsvarande sätt tillskjutas för att täcka upp de tillkommande kapitalkostnaderna. Nämnden föreslår att hyrorna höjs i

motsvarande grad alternativt att internhyresmodellen görs om och att kapitalkostnaderna inte längre ingår i internhyresmodellen utan ligger utanför nämndernas internhyror.

Lokalförsörjningen kommer att förstärka personalgruppen med en förvaltare under 2022 för att ha möjlighet att hantera underhållsfrågan. Effektivisering förväntas att ske inom energi där budgeten i stort ligger oförändrad under perioden.

Hyreskostnaden för hyrda lokaler och paviljonger har räknats upp för att möta den KPI-ökning som ofta ligger till grund för hyreskontrakt av lokaler. För boenden och lägenheter är det allmännyttans hyresförhandling som styr hyresökningen. Corona och dess effekter på

I enlighet med budgetinstruktionen och kommunens mål med lokalresursplaneringen ska det planerade underhållet inte minskas på bekostnad av kravet med 1 % hyresökning årligen. Det akuta underhållet budgeteras till 3 mnkr/år under budgetperioden, vilket motsvarar 18

kr/kvm. Nivån motiveras med att i takt med att underhållsskulden av planerat underhåll minskar och det planerade underhållet kan utföras i rätt tid, så kommer kan man styra undan allt fler akuta åtgärder. Det årliga planerade underhållet ligger på 22 mnkr under

budgetperioden, vilket motsvarar 136 kr/kvm. Bedömd erforderlig nivå är 160 kr/kvm vilket skulle innebära en ökning av planerat underhåll med ca 4 mnkr/år. Ovan nämnda

underhållsnivåer avser både drift- och investeringsunderhåll. Se tabell nedan.

Budgeterat underhåll LOK (tkr) Investeringsunderhåll

12191 Akut Underhåll byggnad 1 500

12193 Underhåll byggnad 8 500

12194 Underhåll tomt 3 000

12195 Underhåll installationer 3 500

Summa investeringsunderhåll 16 500

Driftunderhåll

54101 Akut underhåll o övrigt felavhjälpande underhåll 1 060

54105 Akut underhåll installation 515

54201 Underhåll av byggnad 2 735

54202 Underhåll av tomt 1 380

54205 Underhåll installationer 3 005

Summa driftunderhåll 8 695

Summa underhåll totalt 25 195

Varav akut underhåll 3 075

Varav planerat underhåll 22 120

Inom verksamhet 249910 parkeringshus ligger en ökad kapitalkostnad enligt nedan till följd av nybyggnation av ett parkeringshus i Kinna år 2022:

2022 2023 2024 2025

Kapitalkostnad (tkr) 2 074 4 128 4 088 4 049

Teknik- och servicenämnden har idag en budgetram för parkeringshusen och denna ram måste ökas minst i enlighet med ovan. Driften för ett nytt p-hus beräknas till viss del inrymmas i befintlig budget då p-hus Lyckeskolan rivs och dess driftkostnader upphör. Driftskostnaderna är till stor del beroende av hur många el- och laddplatser som p-huset ska erbjuda, vilket i dagsläget ej är klarlagt. En korrekt driftkostnadsberäkning kan först göras efter

projekteringens färdigställande.

Även medel för rivning av det gamla parkeringshuset bör lyftas in i kommunens budget i årets budgetprocess. Rivningskostnaden är ännu inte beräknad.

Lokalförsörjning redovisar en budget med 0-resultat endast beroende på att budgeterat

underskott synliggjorts som en separat post i budgeten om 2,2 mnkr år 2022. Detta motsvarar en ytterligare internhyresökning om ca 1,4 % generellt fördelat på hela internhyran utöver budgeterad 1 % ökning. Tillskott krävs för att möta komponentredovisningens effekter samt att bibehålla ett underhåll enligt plan om 136 kr/kvm. För åren 2023 - 2025 är verksamhetens budgeterade underskott enligt följande, 2023 1,9 mnkr, 2,7 mnkr år 2024 och för 2025 uppgår underskottet till 3,8 mnkr.

Kost- och städservice

I budget 2022 omsätter kost- och städverksamheten totalt ca 133 mnkr varav ca 88,2 mnkr kost och 44,8 mnkr städ. Poolverksamheten omsätter 1,8 mnkr och fördelas med 88 % till pool inom kostservice och med 12 % till pool inom städservice. De största kostnadsposterna i budgeten är för kostservice personalkostnader vilka totalt uppgår till 51 mnkr samt livsmedel 22 mnkr. De största kostnadsposterna i budgeten för städservice är personalkostnader vilka totalt uppgår till 38 mnkr samt förbrukningsmaterial 1,8 mnkr.

Budgeten utgår från årets budgetanvisning om en uppräkning av intäkterna med 1 %. Genom dialoger med köpande förvaltningar har kostverksamheten aktivt arbetat för att minska

kostnaden per måltid och i jämförelse med Kolada N15013 Kostnad för måltider årskurs 1-9.

Tidigare har barn- och utbildningsförvaltningen ställt krav på effektiviseringsåtgärder motsvarande 11 % av omsättningen. Även gentemot socialförvaltningen förs dialoger kring besparingar. Dessa krav har inte kunnat mötas i årets budgetprocess.

Inom städverksamheten budgeteras för utökade intäkter utöver 1 % med anledning av att nya Lyckeskolan sätts i drift under 2021.

En generell utökning av budgeten med 1 % innebär stora behov av effektiviseringar som dessutom påverkar servicegraden gentemot köpande nämnder. Eftersom verksamheten är personalintensiv och personalkostnadsuppräkningen ligger runt 2-3 % under budgetperioden är det givet att åtgärder kommer påverka servicegraden. Lönesatsningar är dessutom

genomförda under åren 2020 och 2021 inom kostverksamheten vilket ökat personalkostnaderna ytterligare.

Föreslagen budget innebär en nivå om ca 15-20 % av inköp av ekologiska livsmedel och strider helt emot den nationella livsmedelsstrategins målsättning om att öka till 60 % ekologiska livsmedelsinköp inom målen för Agenda 2030. Andel ekologiskt kommer att ses över i omfattning i förhållande till att välja konventionella svenska råvaror. Verksamheten beräknar att livsmedelsbudgeten behöver öka med ca 15 % eller drygt 3 mnkr, utifrån befintliga avtalspriser för att nå upp till målsättningen.

Kostverksamheten bemannar och driftar 43 kök i kommunen varav hälften är tillagningskök som tillagar del av måltid respektive hela måltider till övriga 26 kök. För att nå balans i

budgeten under åren 2023 till 2025 krävs att antalet årsarbetare minskar och därmed behöver servicegraden liksom antalet arbetstimmar ses över i köken. Det kommer i sin tur innebära att servicegraden omfördelas mellan de olika köken, tillagningskök, mottagningskök och

serveringskök. Förändrade servicegrader innebär att verksamheter som är vana vid en viss servicegrad i nutid, kommer kunna uppleva förändringar som en försämring och god dialog och samarbete med köpande förvaltningar ska prioriteras.

I budgettabellen ovan redovisar kost- och städverksamheten en budget med 0-resultat. Detta stämmer år 2022 då budgeten efter genomförda effektiviseringar är i balans. Åren 2023 - 2025 redovisar verksamheten underskott med anledning av att personalkostnadsökningarna inte täcks av intäktsökningen om 1 %. För 2023 är beloppet 0,6 mnkr, år 2024 1,7 mnkr år 2024 och för år 2025 uppgår underskottet till 2,5 mnkr. Tabellen nedan visar på

budgetavvikelserna per verksamhet.

Fördelning nettobudget kost- och städ 2022 2023 2024 2025

Kost -589 -835 -1 297 -1 616

Städ 589 190 -358 -909

Totalt kost- och städ 0 -645 -1 655 -2 525