Webbplatsers anpassning till funktionshindrade

School of Mathematics and Systems Engineering

Reports from MSI - Rapporter från MSI

Webbplatsers anpassning till

funktionshindrade

- En studie av tillgängligheten avseende

Kronobergs kommunala webbplatser

Sammanfattning

Webben används idag i allt större utsträckning och ingår också i många människors vardag. Myndigheterna spelar en viktig roll på webben genom att sprida samhällsviktig information. Man förväntas att själv kunna hitta denna information, alla kan dock inte ta del av informationen om inte webbplatsen är utformad på ett korrekt sätt. I det

‰verkliga‰ livet har mycket gjorts för att de funktionshindrade ska kunna känna sig oberoende av någon annan, men hur står det till med den saken på webben? Användare med funktionshinder kan missa viktig information om webbplatsen inte är tillgänglig.

Denna uppsats har tagit reda på hur väl dagens webbplatser för kommuner i Kronobergs län är anpassade för funktionshindrade. Detta har kontrollerats genom att undersöka hur väl webbplatserna uppfyller WCAG 1.0 prioritet 1. Hälften av

riktpunkterna kontrollerades med hjälp av automatiska tillgänglighetsprogram och den andra hälften kontrollerades manuellt.

Syftet med uppsatsen är att ta fram en modell för att testa webbplatser mot WCAG 1.0 prioritet 1 samt att ta reda på hur det förhåller sig med tillgängligheten för

kommunernas webbplatser i Kronobergs Län. Vid krissituationer hänvisas ofta medborgaren till kommunens webbplats. Studien syftar till att se om all kommunal webbinformation är tillgänglig för alla medborgare.

Resultatet av undersökningen visar på att många webbplatser har långt kvar innan de är helt tillgängliga. Samtliga av de testade webbplatserna hade någon form av

tillgänglighetsproblem och 75 % av webbplatserna hade stora problem med

Innehållsförteckning

1. Inledning... 4 1.2 Bakgrund ... 4 1.1.1 Funktionshindrade användare... 4 1.1.2 Hjälpmedel för funktionshindrade... 5 1.2 Syfte... 6 1.3 Frågeställningar ... 6 1.4 Avgränsningar ... 6 1.5 Definitioner... 6 2 Teori... 7

2.1 Webbutvecklares anledningar att inte skapa tillgängliga webbplatser... 7

2.2 Fördelar med tillgängliga webbplatser ... 7

2.3 Riktlinjer för tillgängliga webbplatser... 7

2.3.1 WCAG 1.0 Riktlinjer, riktpunkter och dess prioritet ... 8

2.3.2 WCAG 1.0 Riktlinjer... 8

2.3.3 Skillnader mellan WCAG 1.0 och WCAG 2.0... 8

2.4 LIX – LäsbarhetsIndeX ... 9

2.5 AJAX vs Tillgänglighet... 10

2.5.1 Går det att skapa tillgängliga webbplatser med AJAX?... 10

2.5.2 Praktiska lösningar för tillgängliga AJAX applikationer ... 11

2.5.3 Skapa egna tillgängliga och interaktiva element ... 11

2.6 Lagar gällande tillgängliga webbplatser... 12

2.6.1 Förenta Nationernas Konvention... 12

2.6.2 Svenska lagar och riktlinjer ... 12

2.6.3 EU:s lagar ... 12 2.7 Tidigare undersökningar... 12 3 Metod ... 14 3.1 Tillgänglighetsprogram ... 14 3.2 LIX ... 16 3.3 Manuella kontroller ... 16 3.4 Sammanfattning av metod ... 17 3.5 Genomförande av undersökning... 18 4 Resultat ... 19 5 Diskussion... 23 5.1 Metoddiskussion... 23 5.2 Resultatdiskussion ... 23

5.3 Modell för en tillgänglig webbplats... 25

5.4 Förslag på vidareutveckling av uppsatsen ... 25

Referenser ... 26

1. Inledning

Det här är ett examensarbete på B-nivå i medieteknik vid Växjö Universitet. Arbetet skrevs våren 2007 och har handletts av Anders Gerestrand.

1.2 Bakgrund

1989 myntade Tim Berners-Lee uttrycket World Wide Web. Han var också den som skrev den första versionen av HyperText Markup Language (HTML). Fem år senare skapade han World Wide Web Consortium (W3C, 2007a). Ett av de mål som W3C jobbar med är att göra webben tillgänglig för alla, oavsett hårdvara, mjukvara, funktionshinder eller kultur (W3C, 2007b).

När sedan World Wide Web spreds sig, samtidigt som Netscape och Mosaic släppte grafiska webbläsare, fick de funktionshindrade allt svårare att få tag i information på webben. 1997 startade W3C organisationen WAI (Web Accessibility Initiative) som tar fram riktlinjer för att skapa webbplatser som är anpassade för funktionshindrade

(Rogoff, 2001).

En webbplats som inte är anpassad för funktionshindrade är svårnavigerad för de funktionshindrade besökarna. Enligt Nielsen (2000) återvänder inte de flesta besökarna om de anser att webbplatsen var svårnavigerad. Att göra webbplatsen tillgänglig för alla ökar nödvändigtvis inte bara antalet besökare utan också återkommande besök. Nielsen (2000) menar att funktionshindrade personer är lojala användare om de hittar någon som ger de den anpassning av webbplatsen som de behöver. Eftersom dagens användare kommer bli äldre tyder detta på att gruppen funktionshindrade användare kommer bli större i framtiden.

Molich (2000) menar att om inte tillförlitlighet, säkerhet och tillgänglighet är uppfyllda finns det ingen mening att diskutera användbarhet. Om webbplatsen i sin tur inte är användbar kommer troligen användarna aldrig mer besöka webbplatsen. På detta sätt kan man också säga att tillgänglighet är en viktig del av en lyckad webbplats. 1.1.1 Funktionshindrade användare

Enligt Nielsen (2000) handlar skapandet av tillgängliga webbplatser mycket om att använda HTML som språket var menat att användas. Han menar att man ska koda innebörden och inte utseendet på en webbplats, på detta sätt kan innehållet bli

tillgängligt för alla. Nielsen menar att det är webbutvecklarens ansvar att tillgodose så många tillgänglighetspunkter som möjligt.

Det finns fyra grupper av funktionshinder som påverkas av otillgängliga webbplatser (Carter & Markel, 2001):

ƒ Synnedsättning

Synnedsättning anses vara det svåraste tillgänglighetsproblemet. Att

färgkombinationer gör webbplatserna oläsbara för färgblinda personer är ett exempel på ett tillgänglighetsproblem (Nielsen, 2000). Gravt synskadade eller blinda använder sig ofta av skärmläsare som läser in texten för att sedan läsas upp av en talsyntes (Funka Nu, 2005).

ƒ Hörselnedsättning

Här ingår personer med delvis nedsatt hörselförmåga till personer som är helt döva. Detta innebär att man bör ta hänsyn till att ljud kanske inte uppfattas av alla

användare (Carter & Markel, 2001). ƒ Motoriska funktionshinder

ƒ Nedsatt uppfattningsförmåga

Här ingår personer med nedsatt läs- & skrivförmåga. De kan t.ex. ha svårt att läsa långa sidor. Även personer med nedsatt begåvning ingår här (Nielsen, 2000). 1.1.2 Hjälpmedel för funktionshindrade

Vid rätt användning kan datorn öppna möjligheter till ett mer självständigt liv för

funktionshindrade (Taylor, 2000). Det finns idag en mängd olika hjälpmedel som gör att även de funktionshindrade kan använda datorn till dess fulla potential. Här presenteras några av de hjälpmedlen.

• Alternativa möss

En del personer kan idag inte använda musen på grund av funktionshinder. Exempel på sådana hinder kan vara reumatism, musarmsskadade, personer med förlamningsskador eller darrhänthet. Darrhänthet kan t.ex. lösas genom att möss och joystickar filtrerar ryckningar. För personer som är oförmögna att använda händerna finns en s.k. huvudmus som man styr med hjälp av huvudrörelser. (Funka Nu, 2005).

• Alternativa tangentbord

En del personer kan inte använda musen oavsett vilket hjälpmedel de använder. Om webbplatserna är utformade ‰korrekt‰ går det också att navigera via

tangentbordet. Det finns många olika sorters tangentbord. T.ex. finns det tangentbord med programmeringsbara tangenter som används av personer med nedsatt begåvning. Ett annat hjälpmedel är mindre tangentbord för personer som har svårt att nå stora ytor. (Funka Nu, 2005)

• Skärmläsare

Skärmläsare omvandlar det grafiska till exempelvis tal. Dyslektiker kan t.ex. ha behov av att få text presenterad på ett alternativt sätt. Blinda har dessutom behov att få strukturen presenterad på ett annat sätt (Funka Nu, 2005).

• Talsyntes

Talsyntes används tillsammans med skärmläsaren. Det är talsyntesen som omvandlar texten till tal och detta gör att användaren kan ‰lyssna‰ på innehållet (Funka Nu, 2005).

• Punktskriftsdisplay

För dövblinda är detta den enda möjligheten att ta del av informationen från datorn. Punktskrift möjliggör för användaren att ‰känna‰ på bokstäverna och genom denna metod också läsa vad som står på webbplatserna. Till skillnad från talsyntes ges informationen i punktskrift istället för tal (Funka Nu, 2005).

• Förstoringsprogram

Förstoringsprogram ger möjligheten att förstora delar eller hela skärmen, detta har framförallt synskadade stor användning för. Exempelvis har idag många webbläsare en funktion inbyggd som förstorar texten. En nackdel med

programmet är att det kan bli svårt att få överblick över informationen (Funka Nu, 2005).

designade och mer tillgängliga skulle många fler få tillgång till webben (Lilly, 2001). Englund & Sundin (2004) menar att om man ska nå ut med sin information till alla användare måste man göra språket och formen tillgänglig för alla, och det behöver inte bli varken dyrt eller krångligt.

1.2 Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl dagens webbplatser för kommuner är anpassade för funktionshindrade personer, dvs. om de uppfyller Web Content

Accessibility Guidlines (WCAG) 1.0 rekommendationerna. 1.3 Frågeställningar

Hur väl uppfyller Kronobergs kommunala webbplatser WCAG 1.0 rekommendationerna?

1.4 Avgränsningar

Undersökningen kommer att begränsa sig till Kronobergs Län och deras kommuners webbplatser (Alvesta, Lessebo, Ljungby, Marakryd, Tingsryd, Uppvidinge, Växjö och Älmhults kommun). Undersökningen kommer att utgå från WCAG 1.0 prioritet 1 för att undersöka ingångssidans anpassning för funktionshindrade. Prioritet 1 är de enda

riktpunkterna som måste vara uppfyllda för en tillgänglig webbplats enligt W3C

(1999a). De övriga riktpunkterna har inte samma effekt på tillgängligheten som prioritet 1.

1.5 Definitioner

Här presenteras definitioner och förklaringar över begrepp som förekommer i uppsatsen men som inte förklaras i teoridelen.

• Webbplats: En grupp sammanlänkade webbsidor innehållande information om ett ämne eller en verksamhet. Gruppen har alla samma utgivare (Svenska datatermsgruppen, 2007a).

• Webbsida: En mängd information som man kan komma åt genom webben. Man behöver inte gå vidare genom en länk. Motsvarar det man kan se på skärmen eller genom att rulla ner i webbläsarens fönster (Svenska datatermsgruppen, 2007b).

• Webbläsare: Ett datorprogram som är anpassat för att hämta information från World Wide Web och presentera den (Svenska datatermsgruppen, 2007c). • Formatmall: En grafisk mall som talar om hur olika delar av ett dokument ska se

ut. T.ex. teckenstorlek, indrag m.m. (Svenska datatermsgruppen, 2007d). • Ingångssida: En webbsida som fungerar som en huvudingång till en webbplats

(Svenska datatermsgruppen, 2007e).

2 Teori

Detta teorikapitel tar upp fakta om tillgänglighet på webbplatser, WCAG och lagar om tillgänglighet. Kapitlet avslutas med resultat från tidigare undersökningar rörande webbplatsers tillgänglighet.

2.1 Webbutvecklares anledningar att inte skapa tillgängliga webbplatser

Några av de anledningar som webbutvecklare anser varför de inte behöver skapa tillgängliga webbplatser är (Clark, 2003):

• De funktionshindrade är för få

Många tror att de funktionshindrade är en liten grupp i världen. Verkligheten är dock helt annorlunda. Enligt FN (2003) är över en halv miljard av jordens befolkning på något sätt funktionshindrade. Enligt SCBs (2005a & 2005b) undersökningar från 2005 har 1,2 % av Sveriges befolkning mellan 16-84 år nedsatt syn och 14,2 % nedsatt hörsel. Enligt Handisam (Handisam, 2006) har drygt en miljon människor i Sverige någon form av funktionshinder.

• Det är för krångligt att skapa tillgängliga webbplatser

Att skapa tillgängliga webbplatser är inget svårt. Även en nybörjare inom Webbdesign kan skapa en tillgänglig webbplats menar Clark (2003). Genom att följa de steg som W3C har satt upp i deras Web Content Accessibility

Guidelines får man garanterat en tillgänglig webbplats. • Vi har inga funktionshindrade besökare

Man kan tycka att t.ex. trafikskolors webbplatser inte behöver ta hänsyn till de funktionshindrade, då många av de ändå inte kan ta körkort. Den tanken är dock helt fel. De blinda kan ha vänner som behöver körkort, eller kanske användaren ifråga bara vill kolla upp om han kan ta körkort. Att då låta denna grupp

människor stå utanför är ingen bra idé (Clark, 2003). 2.2 Fördelar med tillgängliga webbplatser

Förutom att tillgängliga webbplatser gör att funktionshindrade kan använda webbplatserna, skapar tekniken också möjlighet för mobiltelefoner att surfa på webbplatsen. Detta trots att ingen mus eller tangentbord finns att tillgå samt den lilla skärm som många mobiltelefoner har. Tillgängliga webbplatser är också till fördel för personer som t.ex. vill få snabbare anslutning genom att stänga av

bildladdningsfunktionen i webbläsaren (Carter & Markel, 2001).

Internet har en positiv effekt på funktionshindrade personer menar Taylor (2000). Webben fick de att känna att de hade kontroll. Han menar också att Internet hjälper de funktionshindrade att bli bättre informerade, komma i kontakt med personer med liknande intressen samt känna sig som en del av världen.

2.3 Riktlinjer för tillgängliga webbplatser

Web Accessibility Initiative (WAI) är en del av World Wide Web Consortium (W3C) och tar fram lösningar för människor med funktionshinder. W3Cs mål är att alla ska kunna ta del av informationen (W3C, 2001).

Tim Berners-Lee, chef över W3C samt webbens uppfinnare, menar att

‰Webbens styrka ligger i dess allmänna spridning. Att den är tillgänglig för alla oavsett handikapp är en grundläggande egenskap.‰ (W3C, 2001).

2.3.1 WCAG 1.0 Riktlinjer, riktpunkter och dess prioritet

Varje riktlinje innehåller ett obestämt antal riktpunkter och varje riktpunkt har en prioritetsnivå från 1-3 (alla riktpunkter av prioritet 1 hittas i bilaga 2). En riktlinje innehåller en kortfattad beskrivning över alla riktpunkterna. Den innehåller också vilka användargrupper som kan dra nytta av riktlinjen. Riktpunkternas uppgift är att förklara hur riktlinjen ska användas och implementeras. Varje riktpunkt har i sin tur en prioritet där följande gäller: (W3C, 1999a & W3C, 1999b).

• Prioritet 1

Riktpunkten måste följas annars kommer en eller flera grupper inte kunna använda informationen på webbplatsen.

• Prioritet 2

Riktpunkten bör följas. Om den inte följs kan en eller fler grupper få svårt att ta till sig informationen på webbplatsen.

• Prioritet 3

Riktpunkten kan följas. Att tillmötesgå denna riktpunkt förbättrar tillgängligheten för webbplatsen.

2.3.2 WCAG 1.0 Riktlinjer

WAI har satt upp 14 riktlinjer (alla riktlinjer från WCAG 1.0 hittas i bilaga 1) som på olika sätt vägleder webbutvecklaren till en tillgänglig webbplats. För att uppfylla riktlinje ett ska webbutvecklaren förse all grafik och ljud med en alternativ text som beskriver det aktuella elementet. Detta kommer senare att hjälpa användare som inte kan ta del av t.ex. grafik då textalternativet läses upp för användaren. Förlita dig inte bara på färg står det i riktlinje två och med detta menas att användare som är färgblinda eller utan färgdisplay ska kunna ta del av innehållet på samma sätt som en användare som kan se färger (W3C, 1999a).

En annan riktlinje (4) förklarar att det tydligt ska framgå vilket språk som används i texten, detta för att användarnas program automatiskt ska kunna ställa in rätt språk. I riktlinje nummer sex förklaras det att webbplatserna fortfarande ska vara tillgängliga även om ny teknik stängs av. En webbplats som t.ex. har en JavaScript funktion som länkmål kommer inte att kunna användas av användare som använder program som saknar stöd för JavaScript (W3C, 1999a).

Riktlinje nummer 14 förklarar bl.a. att webbsidan bör använda enklast möjliga språk. Användare med nedsatt uppfattningsförmåga kommer annars få svårt att navigera och använda webbplatsen (W3C, 1999a).

2.3.3 Skillnader mellan WCAG 1.0 och WCAG 2.0

När denna uppsats skrivs har WCAG 2.0 ännu inte helt godkänts och den är fortfarande under viss utveckling (W3C, 2006a). Version 1 godkändes i maj 1999 som en stabil version för vägledning till en tillgänglig webbplats. WCAG gruppen har sedan dess tagit emot respons om dokumentets användarvänlighet och applicerbarhet. Denna respons är det som gör att WAI beslutat sig för att skapa en ny version av riktlinjerna (W3C, 2006b).

Den nya versionen har samma mål som den tidigare, att visa vägen till tillgängligt webb innehåll. Version 2.0 vänder sig dock mer till nyare tekniker och hur man får webbplatser med dessa att kunna bli tillgängliga även för funktionshindrade. Dessutom innehåller varje riktlinje mer information över hur de ska bli uppfyllda, själva

WCAG 1.0 är organiserad utifrån riktlinjer som har riktpunkter. Varje riktpunkt kan vara av prioritet 1,2 eller 3 och det är utifrån dessa riktpunkter som man utgår över hur väl WCAG 1.0 är uppfyllt.

WCAG 2.0 är istället organiserad utifrån fyra principer. Märkbar – informationen på webbplatsen måste vara tillgänglig för alla sorters användare. Fungerande -

Webbplatsen måste inneha ett fungerande gränssnitt som inte kräver interaktion med användaren som hon inte klarar av. Begriplig - Informationen och dess struktur ska vara förståelig. Utrustningsoberoende - Webbplatsens innehåll måste vara tillgänglig även för användare med webbläsare som inte stödjer ny teknik.

Varje princip har riktlinjer och varje riktlinje har ett kriterium (Nivå 1, 2, 3). Det är utifrån dessa kriterier man utgår ifrån när man ska testa hur väl webbplatsen uppfyller WCAG 2.0 (W3C, 2006a).

Enligt W3C kommer webbutvecklaren inte att behöva göra några större förändringar på webbplatsen om den redan uppfyller WCAG 1.0 (W3C, 2006a). WCAG 2.0 kommer att ersätta version 1.0 och en del har redan börjat använda version 2.0 (W3C, 2007c). Det är dock några kriterier som tillkommer för att uppfylla WCAG 2.0. Dessa är (endast Nivå 1 och 2 kriterier): (W3C, 2006c).

• Om ett inmatningsfel inträffar ska felet visas för användaren i text. (Nivå 1) • Information som är viktig och uppmärkt (t.ex. med fet stil) måste kunna förstås

även utan denna uppmärkning. (Nivå 2)

• Information ska inte vara beroende av form, storlek eller visuell position för att kunna förstås. (Nivå 2)

• Användaren ska kunna stänga av bakgrundsljud som spelas upp automatiskt utan att behöva stänga av allt ljud. (Nivå 2)

• Webbplatser ska inneha en beskrivande titel. (Nivå 2)

• Om ett inmatningsfel inträffar ska förslag till användaren, om inte förslagen äventyrar säkerheten, ges för inmatning. (Nivå 2)

• Formulär som har hand om finansiella transaktioner eller som ändrar alternativt tar bort data från något data lagringssystem måste uppfylla minst en av följande punkter: (Nivå 2)

1. Man kan ångra ett kommando.

2. Formuläret kontrolleras innan nästa steg startas.

3. Användaren kan förhandsgranska och bekräfta eller korrigera information innan den sänds iväg.

2.4 LIX – LäsbarhetsIndeX

Runt 1960 utvecklades LIX (Läsbarhetsindex) av pedagogikforskaren Carl-Hugo Björnsson. Det hela går ut på att man genom en matematisk formel kan räkna ut hur svår en text är att läsa (Semios, 2007).

Björnsson skapade en skala över vad som ansågs vara lättläst och vad som var svårare att läsa (Semios, 2007).

Värde Bedömning < 30 Mycket lättläst, barnböcker

30 – 40 Lättläst, skönlitteratur, populärtidningar 40 – 50 Medelsvår, normal tidningstext

50 – 60 Svår, normalt värde för officiella texter > 60 Mycket svår, byråkratsvenska

Tabell 1 – Skala för LIX (läsbarhetsindex)

Melin (2003), som är docent i Nordiska språk, skriver att det är svårt att själv skriva en lättläst text. Han menar också att det finns ett par enkla mätmetoder tillgängliga men ingen av dem stämmer överens med verkligheten. Samtidigt skriver han att LIX-mätningar är mycket pålitliga, han menar dock på att man kan lura LIX att få lägre värde om man vill. W3C rekommenderar själva att man kontrollerar texten med hjälp av LIX (W3C, 1999a).

2.5 AJAX vs Tillgänglighet

Vanliga HTML webbsidor är statiska och går inte att förändra, men med hjälp av en ny teknik vid namn AJAX (Asynchronous JavaScript and XML) kan man komma runt detta ‰problem‰. Med hjälp av XMLHttpRequest metoden kan man hämta data från servern utan att behöva ladda om hela webbsidan. På detta sätt kan man välja att uppdatera bara delar av sin webbsida och får då webbplatsen att mer likna vanliga datorprogram (Langridge, 2005).

Ordet AJAX kommer från James Garret (Garret, 2005) där han definierar vad AJAX är och hur det fungerar. AJAX existerade egentligen innan artikeln skrevs, men det var efter att Garret kom på namnet som intresset kring AJAX verkligen tog fart.

Problemet mellan AJAX och hjälpmedel för funktionshindrade är att när AJAX applikationen laddat in ny information på webbsidan vet inte skärmläsaren om att det har inträffat. På detta sätt missar användaren den nya informationen (Ajaxian, 2007). 2.5.1 Går det att skapa tillgängliga webbplatser med AJAX?

James Edwards gjorde den 5 maj 2006 (SitePoint, 2006) ett test för att kontrollera om det fanns någon lösning som skulle kunna klara av att få skärmläsare att upptäcka dynamiskt uppdaterat innehåll. Efter flera försök kom han fram till att det ännu inte fanns någon lösning på problemet med tillgänglighet och AJAX. Han avrådde dessutom webbutvecklare att använda sig av AJAX om ingen alternativ lösning också fanns tillgänglig.

Problemet mellan AJAX och hjälpmedel för funktionshindrade skulle man kunna bryta ner i dessa punkter (Mozilla Developer Center, 2007b):

• Hur ska den nya teknologin informera användaren om att innehållet är uppdaterat?

• Vad ska hända om en del av sidan uppdateras samtidigt som användaren läser en annan del av sidan?

• Vad ska hända om två delar på sidan uppdateras samtidigt?

vid skrivande stund ej helt färdigställt och stödet är just nu inte speciellt stort bland hjälpmedel och webbläsare (Mozilla Developer Center, 2007a).

Rich Schwerdtfeger som är ingenjör på IBM och grundare av WAI-ARIA Roadmap menar att användare kräver mer av webben idag och mer dynamiska tillämpningar och detta leder till teknologier som inte alla användare kan ta del av (W3C, 2007d). Han menar också att ARIA utgör det första steget att göra dynamiska webbplatser tillgängliga för alla.

2.5.2 Praktiska lösningar för tillgängliga AJAX applikationer

Lösningen på problemet med hjälpmedel för funktionshindrade som WAI-ARIA tagit fram är att man tilldelar den del av webbsidan (ofta ett lager) ett ‰live‰ attribut. Live märkningen hjälper webbutvecklaren att tala om för skärmläsaren när och hur

informationen ska visas för användaren. Märkningen kan också vara till nytta för skärm förstorare eller användare som använder en liten skärm. Dessa kan använda märkningen för att bestämma vad som ska visas på skärmen (Mozilla Developer Center, 2007b).

De olika egenskaperna som live kan anta är (W3C, 2006e):

• Off. Är standarden från början. Uppdatering av element kommer inte att uppmärksammas av användaren. Off lämpar sig till element som uppdateras ofta, som t.ex. en timer.

• Polite. Uppdatering av element uppmärksammas av användaren såvida inte användaren gör något annat. Polite lämpar sig till de flesta element som ska presentera nytt innehåll, som t.ex. uppdatering av nya rubriker/nyheter.

• Assertive. Uppdatering av element uppmärksammas av användaren direkt, det betyder däremot inte att användaren blir avbruten om hon gör något annat. Assertive kan användas till varningsmeddelande från ett formulär.

• Rude. Uppdateringen anses vara viktig och avbryter användaren oavsett vad hon gör. Rude ska dock användas med försiktighet då det kan framkalla förvirring hos användaren.

Med hjälp av egenskapen controls kan man associera ett element med det elementet det kontrollerar. Se följande exempel:

<div id=”mittLager” aaa:Live=”assertive”></div> <p>

<input type=”button” onClick=”startaAJAX()”

aaa:controls=”mittLager” value=”Uppdatera mittLager”/> </p>

Lagret är i detta fall kontrollerat av knappen. När knappen trycks informeras

användaren, när hon inte gör något annat, att lagret har ändrats av hennes knapptryck och innehållet i mittLager läses upp.

2.5.3 Skapa egna tillgängliga och interaktiva element

<span role="role:button" tabindex="0"

aaa:describedby="knappBeskrivning" onkeydown="return knappTryck(event);"onclick="return knappTryck(event);">

Valfritt knapp namn </span>

<span aaa:role="role:description" id="knappBeskrivning"> Information om vad som händer när du tryckt på knappen. </span>

I detta exempel finns en knapp, gjord av ett span element, som har en beskrivning associerad till den. När knappen är fokuserad, och dess namn har lästs upp, kommer beskrivningen och span elementet ‰knappBeskrivning‰ läsas upp.

2.6 Lagar gällande tillgängliga webbplatser 2.6.1 Förenta Nationernas Konvention

Den 30/3 2007 skrev Sverige under FN:s konvention om mänskliga rättigheter för personer med funktionshinder. Konventionen innebär krav på tillgänglighet för såväl information och service som lokaler och kommunikationer. Konventionen täcker det mesta från samhället och ska se till att alla personer, oavsett funktionshinder, har samma rättigheter att komma åt information. Konventionen träder ikraft då 20 länder börjat använda den som en folkrättslig regel (Handikappombudsmannen, 2007).

2.6.2 Svenska lagar och riktlinjer

I en proposition till riksdagen skriver regeringen (Sveriges Regering, 2000) att statliga myndigheter har ett ansvar att göra verksamhet, lokaler och information tillgängligt för personer med funktionshinder. Man skriver också att tillgänglighet är en viktig

demokratifråga och att ökad tillgänglighet leder till bättre förutsättningar för människor med funktionshinder att klara av det dagliga livet. Vidare menar man att de flesta

åtgärderna för att skapa tillgänglighet är både enkla och billiga. I förordningen 2001:526 står det att statliga myndigheter ska göra sin verksamhet tillgänglig för alla.

Målsättningen med informationstekniken är att förenkla tillvaron för medborgarna och företagen enligt Vervas 24-timmarswebben (2006). Handisam (2006) skriver i boken Riv hindren att ett sätt att vara säker på att webbplatsen uppfyller tillgänglighet är att man följer ‰Vägledningen för 24-timmarswebben‰ som är en sorts guide över hur en webbplats kan byggas upp för bättre tillgänglighet. Man hänvisar också till WAI:s riktlinjer, och menar att de ska följas för att få en fullt tillgänglig webbplats. 2.6.3 EU:s lagar

EU har i sin handlingsplan ‰eEurope 2002 – Ett informationssamhälle för alla‰ tagit ställning för att största möjliga andel av befolkningen ska få tillgång till samhällets information. Man skriver också att de offentliga webbplatserna bör använda sig av WAI för bättre tillgänglighet.

2.7 Tidigare undersökningar

positivt, 1/50 av de testade webbplatserna hade full tillgänglighet även om några av webbplatserna bara hade några mindre fel som var enkla att rätta till.

Matson & Sullivans (2000) undersökning visade också på stor brist beträffande webbplatsers tillgänglighet. I den undersökningen tog man med de 50 största

webbplatserna i USA. 41 av de 50 undersökta webbplatserna visade på någon form av tillgänglighets- eller användbarhetsproblem.

En mycket senare och svensk undersökning gjordes av Verva i januari 2007. Den undersökningen stödde sig inte mot vare sig WCAG:s riktlinjer eller Section 508 utan man tog fram egna riktlinjer över av vad som bör uppfyllas för en tillgänglig webbplats. Riktlinjerna är dock baserade på WCAG 1.0. Undersökningen mätte inte bara

3 Metod

I denna uppsats undersöks det om Kronobergs läns kommunala webbplatser är

tillgängliga för funktionshindrade personer. Undersökningen görs genom att undersöka om webbplatserna uppfyller WCAG 1.0 riktpunkter av prioritet 1 som presenteras i bilaga 2.

Uppsatsen hänvisar till både elektroniskt och tryckt material. Det elektroniska materialet har erhållits genom sökningar i databasen ELIN och på Internet. Sökord som använts är accessibility, WAI, Web content accessibility guideline, tillgänglighet och AJAX. Det elektroniska materialet kommer från rimligen pålitliga källor som t.ex. statliga myndigheter eller organisationer. Det tryckta materialet har erhållits genom sökningar i Växjös universitetsbibliotek.

Undersökningen kommer inte att ge en bild om svenska kommuners webbplatser är tillgängliga utan en mer lokal bild över om kommuner från Kronoberg har tillgängliga webbplatser.

För att mäta tillgängligheten för webbplatserna har WAI:s riktlinjer från WCAG valts. Valet grundar sig på att både Sverige och EU använder sig av dessa riktlinjer vid utveckling av offentliga webbplatser (se kapitel 2.6.2). Författaren har också av den anledningen valt att testa webbplatserna mot WCAG 1.0 trots att version 2.0 finns tillgänglig. Detta beslut grundar sig dels på att WCAG 2.0 ännu inte har godkänts som en standard (W3C, 2006a) och dels skulle test av webbplatserna mot WCAG 2.0, när webbutvecklarna har jobbat mot version 1.0, ge ett orättvist resultat.

Undersökningen har bara undersökt om webbplatserna uppfyller WCAG 1.0 prioritet 1. Om webbplatserna inte uppfyller riktpunkter av prioritet 1 kommer en eller fler grupper inte kunna använda webbplatsen (se kapitel 2.3.1). Prioritet 2 och 3 har inte samma effekt om de inte uppfylls, därför har webbplatserna bara testats mot WCAG 1.0 prioritet 1.

Undersökningen har bara undersökt ingångssidan på varje webbplats. Enligt Matson & Sullivan (2000) kan man anta att om ingångssidan inte är anpassad för

funktionshindrade lär inte heller de andra webbsidorna på webbplatsen vara det. Om ingångssidan inte skulle vara anpassad för funktionshindrade användare och de andra webbsidorna skulle vara det kan inte den funktionshindrade användaren komma åt dessa webbsidor ändå. Man skulle dock kunna tänka sig att använda sig av stickprov där man slumpmässigt valde ut ett antal webbsidor från webbplatsen för tillgänglighets kontroll.

Ett tillgänglighetsprogram har använts för att testa webbplatserna, alla riktpunkter kunde dock inte testas automatiskt utan krävde manuell kontroll. Därför har även en del av riktpunkter kontrollerats manuellt (se kapitel 3.3).

Undersökningen har mätt antalet riktpunkter som inte uppfylldes och har genom en fördefinierad skala fått fram om eller hur väl webbplatserna är tillgängliga. Mer ingående diskussion kring detta hittas i kapitel 3.4.

3.1 Tillgänglighetsprogram

Det finns idag ett antal olika program som testar webbplatsernas tillgänglighet. Några av dessa är:

• A-prompt 1.0.6 - http://www.aprompt.ca/download.html

• Web Accessibility Checker - http://checker.atrc.utoronto.ca/index.html

• WebXACT/BOBBY - http://webxact.watchfire.com/scanform.aspx

• Wave Accessibility Tool 3.5 - http://dev.wave.webaim.org/index.jsp

A-prompt är ett tillgänglighetsprogram som körs direkt på datorn. Man kan bara kontrollera lokala filer, d.v.s. filer som finns på hårddisken. A-prompt är gjort av företaget ATRC, som har slutat att utveckla programmet, de har istället startat en webbaserad tillgänglighetstjänst i Web Accessibility Checker. Skillnaden mellan A-prompt och denna tjänst är att den stödjer WCAG 2.0, är datoroberoende och kan kontrollera webbplatser direkt från nätet (A-prompt, 2007).

Bobby eller numera WebXACT, utvecklat av WatchFire, är också en webbaserad tjänst för tillgänglighetskontroller. Tjänsten har inte stöd för WCAG 2.0 och kan inte heller kontrollera lokala filer.

Wave Accessibility Tool 3.5 är även den en webbaserad tjänst som är utvecklat av WebAIM. Tjänsten är dock i skrivande stund under utveckling och när tjänsten prövades kunde man bara se hur många tillgänglighetsproblem den testade webbsidan hade. Det fanns ingen eller lite information om vad för fel det handlade om.

Web Accessibility Toolbar, utvecklat av Vision Australia, är egentligen inte tillgänglighetsprogram som automatiskt kontrollerar webbplatsers tillgänglighet. Programmet är till för att hjälpa webbutvecklaren att kontrollera om webbplatsen är tillgänglig. Man kan t.ex. transformera om webbplatsen att visas i svart/vitt, utan

stilmallar eller se hur en färgblind användare hade sett webbplatsen. Verktygen kommer man enkelt åt genom verktygsfältet som läggs till i Internet Explorer när man installerar programmet. Noteras ska dock att programmet endast går att användas tillsammans med Internet Explorer.

Figur 1 – A-Prompt 1.0.6

A-prompt är det program som har använts för kontroll av riktpunkterna. Enligt en undersökning (Beere, 2003) av olika tillgänglighetsprogram visar det sig att A-prompt är det program som är mest pålitligt. Undersökningen visade att A-prompt kunde

undersökning visade att A-prompt kunde identifiera alla fel kommer denna undersökning använda sig av det programmet.

Fördelen med ett tillgänglighetsprogram är att det går fortare att kontrollera webbsidorna och det kräver mindre jobb för webbutvecklaren när hon ska testa sin webbplats.

Nackdelen med tillgänglighetsprogram är att man inte med säkerhet kan veta om resultatet den visar är helt rätt. Ett exempel på detta är de alternativa texterna för en bild. En bild föreställande ett lejon skulle lika gärna kunna inneha ‰en giraff‰ som alternativ text. Tillgänglighetsprogrammet skulle inte känna av någon skillnad.

Författaren förutsätter därmed att om webbutvecklaren väl tagit sig tid att lägga till alt-attribut på alla img element har hon också tagit sig tid att skriva en text som beskriver bilden.

3.2 LIX

I WCAG 1.0 Riktpunkt 14.1 står det att man ska använda ett enkelt språk anpassat till innehållet (W3C, 1999a). För att kontrollera detta kommer läsbarhetsmetoden LIX att användas. SEMIOS webbprogram för LIX räknare (http://stp.ling.uu.se/~gustav/lixcounter)

kommer att användas för att få en bild om webbplatsens text är svårläst. Resultat med värde 40 eller lägre kommer anses vara lättlästa texter, detta beslut baseras på tabell 1 som presenterades i kapitel 2.4.

Om webbplatsen innehar en länk till en alternativ webbsida med lättläst text kommer riktpunkt 14.1 att kontrolleras mot denna webbsida istället för den ordinarie

ingångssidan för webbplatsen.

Melin (2003) hävdar att det går lura LIX räknaren att få ett lägre värde. Detta skulle betyda att text stycken skulle kunna manipuleras för att uppnå högre tillgänglighet på webbplatserna. Melin skriver dock att LIX är en pålitlig metod för att avgöra om en text är svårläst eller inte. På detta sätt kan man säga att om värdena inte är högre än 40, är inte texten svårläst då gränsen för svårläst text börjar vid värdet 41. Hur lättläst texten är kommer inte undersökningen ta någon hänsyn till, texten får dock aldrig vara svårläst. 3.3 Manuella kontroller

Testet som Beere (2003) gjorde över tillgänglighetsprogram visade att A-prompt var det bästa programmet för att detektera tillgänglighetsproblem för webbplatser. Trots detta är det omöjligt för vanliga datorprogram att identifiera vissa riktpunkter och dessa är också presenterade av programmet som riktpunkter som behöver manuell kontroll. Beere satte ihop ett antal regler för varje riktpunkt som var tvungen att kontrolleras manuellt. Författaren har satt ihop liknande regler baserat på W3C:s information om riktpunkter. Textalternativ kommer inte kontrolleras att de innehar rätt beskrivning av objekt eller liknande, detta för att få en konsekvent undersökning med de automatiskt kontrollerade riktpunkterna. Hur man uppfyller riktpunkterna hittas i bilaga 2. Riktpunkterna kommer att kontrolleras manuellt tillsammans med Web Accessibility Toolbar (se kapitel 3.1) och dessa riktpunkter är följande:

Riktpunkt 2.1: Använd inte enbart färger för struktur

• Strukturen ska inte enbart baseras på färger. En användare som bara kan se svart/vitt måste kunna se webbplatsens struktur på samma sätt som en användare som kan se färger.

Riktpunkt 4.1: Ange språkförändring i dokument

• Alla ord på webbplatsen som inte använder standardspråket ska indikeras med lang attributet.

Riktpunkt 6.1: Webbplatsen ska vara tillgänglig utan formatmallar

• Webbplatsen ska vara lika tillgänglig och tydligt strukturerad även när formatmallar är inaktiverat.

Riktpunkt 6.2: Uppdatera textalternativ samtidigt som dynamiskt innehåll • Om dynamiskt innehåll uppdateras ska även alla textalternativ inom det

dynamiska innehållet uppdateras.

• För scripts, applets och liknande ska en beskrivande text visas om dessa inte kan visas.

Riktpunkt 6.3: Webbplatsen ska fortfarande kunna användas om scriptprogram är inaktiva

• Webbplatsen ska kunna användas även om scriptprogram är inaktiva, annars ska ett textalternativ visas (webbplatsen måste dock fortfarande kunna användas) eller en alternativt tillgänglig webbsida.

Riktpunkt 7.1: Undvik flimrande objekt

• Objekt får inte skapa flimmer på skärmen.

Riktpunkt 11.4: Om det inte går att skapa en tillgänglig webbsida, skapa en alternativ webbsida.

• Om webbplatsen innehar en alternativ webbsida, kommer bara den alternativa webbsidan att testas mot WCAG 1.0 prioritet 1.

3.4 Sammanfattning av metod

Undersökningen kommer att mäta antalet riktpunkter som bryts. Enligt Beere (2003) är det lättare, om man ser det från den praktiska sidan, att rätta till tio fel från samma riktpunkt än det är att rätta till tio fel från tio olika riktpunkter. Ett exempel på detta är om t.ex. webbutvecklaren missat fem alternativa texter på bilder. Ett sådant fel skulle vara mycket enklare att rätta till än om webbutvecklaren missat fem olika riktpunkter av helt olika typ. Beere (2003) menar också att fler riktpunkter som inte är uppfyllda kan orsaka stora tillgänglighetsproblem.

En riktpunkt kommer att anses vara uppfylld även om det inte finns några objekt eller element på webbplatsen som rör riktpunkten. Beere (2003) strök en del riktpunkter delvis p.g.a. att ingen av webbplatserna använde det objektet eller elementet som

En skala har satts upp över hur väl webbplatserna uppfyller WCAG 1.0 prioritet 1 (delvis baserad på Beeres (2003) skala):

Kategori Tillgänglighets nivå

0 riktpunkter brutna Fullt tillgänglig 1-2 riktpunkter brutna Måttligt otillgänglig 3-4 riktpunkter brutna Svårt otillgänglig 5+ riktpunkter brutna Helt otillgänglig

Tabell 2 – Skala över hur tillgänglig webbplatsen är

Undersökningens skala är något hårdare än vad Beere (2003) har satt upp. Författaren anser dock att webbplatser som bryter mot fem eller fler riktpunkter av prioritet 1 är tillräckligt allvarligt för att det ska anses som en helt otillgänglig webbplats.

Sammanfattningsvis kommer undersökningen att gå till på följande sätt:

Steg Kontrollerar riktpunkter

A-prompt 1.1, 1.2, 1.3, 1.4, 5.1, 5.2, 9.1, 12.1 LIX 14.1 Manuella kontroller 2.1, 4.1, 6.1, 6.2, 6.3, 7.1, 11.4

Tabell 3 – Undersökningsmall

3.5 Genomförande av undersökning

Undersökningen har genomförts av författaren som använt sig av en PC med Windows XP som operativsystem, upplösning 1280x1024, Internet Explorer 6.0 som webbläsare, Web Accessibility Toolbar (WAT) 1.2 och A-Prompt 1.0.6 som hjälpmedel för kontroll av tillgängligheten. Undersökningen genomfördes den 8/5 2007, skärmdumpar från webbplatserna hittas i bilaga 3.

Undersökningen började med att programmet A-prompt kontrollerade en del av riktpunkterna (se tabell i kapitel 3.4). I steg 2 av undersökningen kopierades

ingångssidans text alternativt den lättlästa ingångssidans text till Semios Lix-räknare för att få ut ett LIX-värde.

I steg 3 kontrollerades resterande riktpunkter manuellt. Riktpunkt 2.1 kontrollerades via WAT m.h.a. funktionen som stänger av färgerna på webbplatsen. Även riktpunkt 6.1, 6.2 och 6.3 kontrollerades tillsammans med programmet WAT där funktionerna för att stänga av applets, JavaScript och stilmallar användes. Riktpunkt 4.1 kontrollerades helt manuellt, författaren letade då efter språkförändringar i dokumentet och

4 Resultat

Följande tabeller och figurer visar resultatet av undersökningen. Tabell 4 innehåller de riktpunkter som webbplatserna har testats mot.

Riktpunkt: Innehåll:

1.1: Använd textalternativ för varje element som inte är text.

1.2: Använd extra textlänkar för varje område i en serverbaserad multiklickbar bild.

1.3: Tills användarprogram kan läsa ut ett textalternativ till en visuell presentation ska en beskrivning av den viktiga informationen vara tillgänglig.

1.4: Tidsstyrda multimediapresentationer ska synkroniseras med de alternativa presentationerna.

2.1: All information som visas med färg ska kunna uppfattas utan färg 4.1: Ange om språket på webbplatsen ändras

5.1: Ange rad och kolumn överskrifter i datatabeller

5.2: Om datatabeller har två eller fler nivåer med rad- och kolumnöverskrifter ska kodningen indikera hur de hör samman.

6.1: Webbplatsen ska fortfarande kunna läsas utan att använda formatmallar. 6.2: Textalternativ till dynamiskt skapat innehåll ska uppdateras när det

dynamiska innehållet gör det.

6.3: Webbplatsen ska kunna användas även om scriptprogram, applets och andra program är frånslagna eller inte stöds av webbläsaren.

7.1: Tills användaren kan styra skärmflimmer ska funktioner som får skärmen att flimra undvikas.

9.1: Använd multiklickbara bilder i klientdatorn istället för multiklickbara bilder i servern.

11.4: Om en tillgänglig webbplats anses vara omöjlig ska en alternativ webbsida skapas.

12.1: Varje ram ska inneha en egen titel 14.1: Använd enklast möjliga språk

Tabell 4 - WCAG 1.0 Riktpunkter av prioritet 1.

Kategori Antal webbplatser

Fullt tillgänglig (0 brutna) 0 Måttligt otillgänglig (1-2 brutna) 2 Svårt otillgänglig (3-4 brutna) 3 Helt otillgänglig (5+ brutna) 3

Tabell 5 - Antalet webbplatser per kategori

Antalet webbplatser som bryter mot en speciell riktpunkt 0 1 2 3 4 5 6 7 8 1.1 1.2 1.3 1.4 5.1 5.2 9.1 12.1 14.1 2.1 4.1 6.1 6.2 6.3 7.1 11.4 Riktpunkter A n ta le t w e b b p lat ser so m b ryt er m o t r ikt p u n kt e n

Figur 2 - Antal webbplatser som bryter mot en speciell riktpunkt

Figur två visar antalet webbplatser av de åtta testade som bryter mot en speciell riktpunkt. Totalt sett var det nio riktpunkter som alla webbplatser uppfyllde. Sju av dessa riktpunkter uppfylldes genom att ingen webbplats hade något element eller objekt som rörde riktpunkten. De två riktpunkter som alla uppfyllde och där en eller fler webbplatser berördes av riktpunkten var 9.1 (multiklickbara bilder i klientdatorn istället för på servern) och 2.1 (all information med färg ska uppfattas lika bra utan).

Riktpunkterna 1.3 och 1.4, som omfattar multimediala presentationer, bröts inte på någon webbplats då ingen av dem hade något innehåll i form av film. Ingen av

webbplatserna bröt heller mot riktpunkt 1.2 där extra textlänkar ska vara presenterade då serverbaserade multiklickbara bilder används. Ingen av de testade webbplatserna hade någon datatabell och ingen bröt heller mot riktpunkterna 5.1 och 5.2, där indikering över hur kolumner och rader hör samman ska vara angett (5.2) och

datatabellers överskrifter ska använda elementet th (5.1). Ingen av webbplatserna hade bilder som gjorde att skärmen började flimra (riktpunkt 7.1). Ingen av kommunerna hade någon extra tillgänglig webbsida som komplement till sin egen webbplats (riktpunkt 11.4).

Figuren visar att riktpunkt 1.1, 4.1 och 6.2 var de riktpunkter som oftast var brutna. Gällande riktpunkt 1.1 var ofta den alternativa texten för visuellt innehåll glömd, för riktpunkt 4.1 hade sex webbplatser glömt indikera en språkförändring på webbsidan. Sex webbplatser hade också glömt noscript elementet till deras JavaScript på webbsidan (riktpunkt 6.2). Fyra av webbplatserna kunde inte användas när JavaScript var

frånslaget (riktpunkt 6.3) och fyra av webbplatserna använde sig av ramar där man inte hade angett någon titel för ramen (12.1). Tre webbplatser klarade inte testet i LIX (14.1) och fick värden över 40. En av webbplatserna hade dessutom så svår text att den

hamnade i LIX skalans byråkratsvenska. Två webbplatser bröt mot riktpunkt 6.1 där strukturen ska vara lika förståelig utan formatmallar som med. En av dessa webbplatsers rubrik över vilken webbplats man besökte försvann då formatmallar stängdes av.

Automatiska kontroller LIX Manuella kontroller Kommun 1.1 1.2 1.3 1.4 5.1 5.2 9.1 12.1 14.1 2.1 4.1 6.1 6.2 6.3 7.1 11.4 Totalt Alvesta x x x x x x 6 Lessebo x x x x x 5 Ljungby x x x x 4 Markaryd x x x x 4 Tingsryd x x x x x x 6 Uppvidinge x x x 3 Växjö x x 2 Älmhult x 1

Tabell 6 - Riktpunkter för varje kommuns webbplats (x=ej uppfylld riktpunkt).

Tabell fyra visar antalet brutna riktpunkter för varje webbplats. Alvesta och Tingsryds webbplatser har lite att justera då de bröt mot samma sex riktpunkter vardera. Båda webbplatserna hade glömt textalternativ till visuellt innehåll och båda webbplatserna var uppbyggda med ramar och hade glömt title attributet för varje ram. Det fanns ingen indikering av språkförändring i dokumentet och den beskrivande texten av JavaScript saknades. Varken Alvesta eller Tingsryd klarade LIX testet då båda fick värden över 40. Webbplatserna kunde inte heller användas då JavaScript var frånslaget. Tingsryd hade b.la. skrivit JavaScript direkt i href-attributet och hade ingen alternativ lösning för de som saknar stöd för JavaScript. Se koden nedan.

<MAP name=Map>

<AREA title=Kommunen onclick="navigateTo(2);return false" shape=RECT target=pubMain alt=Kommunen coords=3,3,73,23 href="javascript:void(0)">

Figur 3 - Språkförändring i dokumentet (riktpunkt 4.1).

Lessebos webbplats bröt mot fem riktpunkter och hamnar i kategorin helt otillgänglig. Webbplatsen saknade indikering av språkförändring i dokumentet (se figur 3). Det saknades också alternativ text till bilder och ramarna saknade titel. Webbplatsen kunde inte användas då JavaScript var inaktiverat och textalternativ till JavaScript saknades.

Kod:

<A class=publink7

href="http://www.lessebo.se/pages/..." target=pubMain>

Figur 4 - Använd textalternativ för varje element som inte är text (riktpunkt 1.1).

Ljungby och Markaryd bröt båda mot fyra riktpunkter var medan Uppvidinge bröt mot tre riktpunkter. Alla tre hamnar i kategorin svårt otillgängliga. Gemensamt för dessa tre var att alla glömt textalternativ till visuellt innehåll (se figur 6). Ljungby kommuns webbplats gick inte att använda när JavaScript var inaktiverat. Uppvidinge kommun använde sig av ramar och hade inte namngett ramarna med title attributet. Ljungby och Markaryd bröt också mot riktpunkt 6.1 där webbplatsens struktur inte var lika anpassad utan formatmallar. Ljungbys huvudlänkar såg ut som vanlig text då formatmallar var inaktiverat, därav var strukturen inte lika tydlig utan formatmallar (se figur 5).

Figur 5 - Webbplatsen ska fortfarande kunna användas och läsas utan formatmallar (riktpunkt 6.1).

Älmhult klarade testet allra bäst och missade endast indikering av språkförändring på webbsidan (riktpunkt 4.1). Växjö blev näst bäst i testet med två tillgänglighetsproblem, även de hade missat indikering av språkförändring men också beskrivande text av JavaScript mha noscript elementet (riktpunkt 6.2).

Kan uppfattas av en användare med synnedsättning som

5 Diskussion

Här diskuteras undersökningens tillförlitlighet och undersökningens resultat. Kapitlet avslutas med förslag på vidareutveckling av uppsatsen.

5.1 Metoddiskussion

Vissa faktorer kan påverka resultatet av denna uppsats och diskussion om resultatets tillförlitlighet kan därav uppstå. Dessa faktorer klarläggs nedan.

Valet att kontrollera webbplatserna mot WCAG anses vara självklart då riktlinjerna kommer från W3C som är en stor organisation som under många år tagit fram riktlinjer och standarder för webben. Att kommunerna själva utvecklat sina webbplatser mot WAIs riktlinjer styrker detta val ytterliggare.

Valet att kontrollera webbplatserna mot WCAG 1.0 och inte mot version 2.0 styrks då version 2.0 inte är helt färdigutvecklad. En annan anledning är att kommunernas webbutvecklare troligtvis har utvecklat sina webbplatser mot version 1.0. Skulle en webbplats utvecklats mot 2.0 kommer den fortfarande uppfylla WCAG 1.0, däremot gäller inte det motsatta då vissa kriterier har lagts till i den senare versionen.

Att kontrollera en del riktpunkter med hjälp av ett tillgänglighetsprogram kan däremot anses mindre tillförlitligt. Programmen kan missa vissa riktpunkter på webbsidan. T.ex. kan inte ett tillgänglighetsprogram se skillnad på en felbeskrivande text och en text som är rätt. Undersökningen har helt enkelt utgått från att

webbutvecklaren tagit sig tid att skriva en beskrivande text som verkligen beskriver objektet. Däremot upptäcker tillgänglighetsprogrammet alltid om en beskrivande text helt glömts bort.

A-prompt har använts som tillgänglighetsprogram. Beere m.fl. (2003) använde sig av detta program i sin undersökning. I förundersökningen identifierade A-prompt alla tillgänglighetsfel och Beere m.fl. utsåg dessutom programmet som det bästa tillgänglighetsprogrammet att kontrollera WCAG 1.0 med. Även om det idag finns nyare tillgängligetsprogram visar användningen av programmet i tidigare

undersökningar att A-prompt är ett tillförlitligt tillgänglighetsprogram.

Riktpunkt 14.1 kontrollerades m.h.a. en LIX räknare. LIX är skapat för att ge en uppfattning över hur svår en text är, det är ingen exakt vetenskap. Undersökningen har inte tagit någon hänsyn till hur lättläst webbsidans text är utan bara om den är svårläst eller ej. W3C (1999a) rekommenderar också att man kontrollerar sin text mot en LIX räknare och därav anses LIX räknaren som en tillförlitlig källa. Undersökningen använde sig av Semios LIX räknare och anses tillförlitlig då man får en utförlig beskrivning över hur räknaren kommit fram till resultatet. På detta sätt kan man kontrollera att Semios räknare räknar rätt.

En del av riktpunkterna har kontrollerats manuellt och det kan framförallt uppkomma diskussioner runt riktpunkt 6.1 där man ska bedöma om webbplatsen är lika tydligt strukturerad utan stilmallar. Riktpunkten handlar om en subjektiv bedömning, för att göra denna bedömning har författaren använt sig av sina egna kunskaper i

medieteknologi. Resterande riktpunkter som kontrolleras manuellt anses vara mer objektiva och kan enklare besvaras med att vara uppfyllda eller inte.

5.2 Resultatdiskussion

otillgänglig trots att webbplatsen inte går att använda om JavaScript är inaktiverat. Riktpunkterna är uppsatta av W3C och är också indelade i olika prioritetsnivåer. Författaren anser att om en riktpunkt av prioritet 1 inte skulle vara så viktig att den inte måste vara uppfylld skulle den tillhöra en lägre prioritet. W3C menar också att en riktpunkt av prioritet 1 måste uppfyllas för att webbplatsen ska vara tillgänglig. Författaren anser att viktningen av riktpunkter gjorda av W3C räcker och att alla riktpunkter av prioritet 1 ska anses vara lika allvarliga om de bryts. Detta för att om en riktpunkt av prioritet 1 bryts missar en eller fler grupper användare information. T.ex. uppfattar inte blinda användare bilderna om inget textalternativ till det visuella

innehållet är angett. Detta bidrar lika mycket till en otillgänglig webbplats som om t.ex. riktpunkt 6.3 bryts där webbplatsen inte kan användas utan att JavaScript är aktiverat. Skillnaden mellan riktpunkterna är endast vilken grupp av användare som missar informationen.

Webbplatser som är tillgängliga skapar fler fördelar än att bara funktionshindrade användare kan använda webbplatsen. En tillgänglig webbplats kan t.ex. nås via

mobiltelefonen som idag också används för att komma åt webbsidor. En webbplats som uppfyller riktpunkt 14.1 (enklast möjliga språk på webbplatsen) hjälper inte bara

personer med nedsatt uppfattningsförmåga utan även användare utan några

funktionshinder. Sveriges regering har speciella webbredaktörer som har till uppgift att konvertera och skriva tillgängliga texter. Författaren tror dock att det i många fall kan räcka med att man tänker på att skriva lättförståeligt. En webbplats med ett enkelt språk hjälper användaren att enklare hitta det hon söker. Samma sak gäller riktpunkt 2.1 där information som visas med färg ska även kunna uppfattas utan. Bara för att en

användare inte har några funktionshinder behöver det inte betyda att hon förstår att det finns en länk bland texten bara genom att länken har en annan färg. Sammanfattningsvis kan sägas att en tillgänglig webbplats även hjälper användare utan funktionshinder att lättare navigera och hitta den information som hon söker. En tillgänglig webbplats kan därmed skapa mindre förvirring hos användaren än en webbplats som inte är tillgänglig.

Resultatet av undersökningen visar att samtliga av de testade webbplatserna hade någon form av tillgänglighetsproblem. Sex av de åtta testade kommunerna hade en svår eller helt otillgänglig webbplats. Detta är utan tvekan ett dåligt resultat. Sveriges

regering utfärdade 2001 en förordning där man skriver att all verksamhet från

5.3 Modell för en tillgänglig webbplats

Figur 6. Författarens modell för att testa om webbplatsen är tillgänglig.

Modellen i figur 6 har använts för att testa webbplatsernas tillgänglighet. Modellen ska mer ses som en indikation på hur tillgänglig webbplatsen är än en exakt bedömning. Vid utveckling av webbplatser borde även användartestar, fokusgrupper m.m. finnas med.

Automatiska kontroller är när man använder ett tillgänglighetsprogram och testar webbplatsens tillgänglighet. LIX är ett program där textens svårlästhet mäts via en matematisk formel. Båda dessa metoder är oberoende av testarens objektivitet men täcker inte in alla riktpunkter för en tillgänglig webbplats. Manuella kontroller måste därför utföras av testaren och blir därmed alltid subjektiv trots vägledning via riktlinjer och riktpunkter.

En fördel med modellen är att de automatiska kontrollerna ger samma resultat oavsett vem som utför testet, samma sak gäller delen med LIX. Författaren tror att modellen lämpar sig mindre bra för ovana webbutvecklare då dessa kanske inte alltid är så insatta i manuella kontroller. Ett tillgänglighetsprogram som skulle kunna kontrollera samtliga riktpunkter hade då varit den bästa lösningen. Ett sådant program finns tyvärr inte idag då en del riktpunkter helt enkelt är för svåra för ett tillgänglighetsprogram att kontrollera.

Författaren tror att modellen passar bättre för vana webbutvecklare. Författaren tror vidare att med tanke på webbutvecklarens kunnande borde fler tillgänglighetsproblem bli upptäckta om en van webbutvecklare utför testet. Däremot skulle det kunna uppstå en sorts blindhet för sitt eget verk och på så sätt missa vissa riktpunkter på grund av bristande objektivitet. Man skulle då kunna tänka sig att en utomstående person från webbprojektet kontrollerade webbplatsen. Den utomstående personen bör då vara van vid webbutveckling för att ha mer kunnande om vilka riktpunkter som gäller.

5.4 Förslag på vidareutveckling av uppsatsen

Denna undersökning studerar endast kommunernas webbplatser i Kronoberg, det skulle vara intressant att studera fler kommuner för att skaffa sig en bild över alla Sveriges kommunala webbplatser. Det skulle vara intressant och se om tillgängligheten bland Sveriges kommunala webbplatser är lika otillgängliga som i Kronobergs län.

Om nu Sveriges (eller bara Kronobergs) kommunala webbplatser skulle vara

otillgängliga skulle det vara intressant att studera varför inte dessa kommuner ser till att deras webbplatser är tillgängliga för alla. Enligt Handisam (2006) har över en miljon svenskar någon form av funktionshinder, detta är en väldigt stor skara människor som missar viktig samhällsinformation. Intervjuer med olika webbutvecklare skulle kanske

Referenser

A-prompt (2007). A-prompt project [Elektronisk] <http://www.aprompt.ca/> (2007-04-19).

Ajaxian (2007). Accessible Web 2.0 Applications with WAI-ARIA [Elektronisk] < http://ajaxian.com/archives/accessible-web-20-applications-with-wai-aria> (2007-04-18).

Beere, Patricia, Greenidge, Kisha-Dawn, Lazar, Jonathan & Nagappa, Yogesh (2003). Web accessibility in the Mid-Atlantic United States: a study of 50 homepages.

[Elektronisk] Springer Vol 2:4. s. 331-341.

<http://triton.towson.edu/~jlazar/web_accessibility_in_us.pdf> (2007-02-15).

Carter, Jeff & Markel, Mike (2001). Web Accessibility for people with disabilities: An introduction for web developers. Professional Communication, IEEE Transactions on. Vol 44:4. s., 225-23. [Elektronisk]

<http://ieeexplore.ieee.org/xpls/abs_all.jsp?arnumber=968105> (2007-02-20). Clark, Joe (2003). Building Accessible Websites, USA: New Riders Press. Englund, Helena & Sundin, Maria (2004). Tillgängliga webbplatser i praktiken. Stockholm: Jure.

EU (2003). eEurope 2002 – Ett informationssamhälle för alla [Elektronisk] <http://europa.eu/scadplus/leg/sv/lvb/l24226a.htm> (2007-04-24).

EUR Lex (2006). Europeiska Unionens Officiella Tidning [Elektronisk]

<http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=CELEX:52006AE0404:SV:HTML> (2007-03-29).

Funka Nu (2005). Datorhjälpmedel. [Elektronisk]

<http://www.funkanu.se/start.asp?sida=2557> (2007-02-24).

Garret, Jesse James (2005). Adaptive Path. Ajax: A new approach to web applications [Elektronisk]

<http://www.adaptivepath.com/publications/essays/archives/000385.php> (2007-04-19) Handikappombudsmannen. (2007). Sverige undertecknar FN-konvention [Elektronisk] <http://www.ho.se/Tpl/NewsPage____1005.aspx> (2007-04-24).

Handisam. (2006). Riktlinjer för tillgänglighet [Elektronisk]

<http://www.handisam.se/upload/Handisams%20filer/Rapporter/Riv%20hindren_tillg.p df> (2007-04-24).

Humphrey Taylor (2000). How the internet is improving the lives of Americans with disabilities [Elektronisk]

Langride, Stuart (2005). DHTML Utopia: Modern Web Design Using JavaScript & DOM, Collingwood: SitePoint.

Lilly, B. Erica (2001). Creating Accessible websites: an introduction. Electronic Library. Vol 19:6. s. 397-404.

Matson, R & Sullivan, T (2000). Barriers to use: usability and content accessibility on the Web's most popular sites. Proceedings on the 2000 conference on Universal Usability. s. 139-144. [Elektronisk]

<http://www.pantos.org/ts/papers/BarriersToUse.pdf> (2007-02-23). Melin (2001). Begrips! [Elektronisk]

<http://www.sprakaloss.se/melin_begripligt!.htm> (2007-04-20).

Molich, Rolf (2000). Webdesign med fokus på användbarhet (Svensk utgåva), Köpenhamn: Studentlitteratur.

Mozilla Developer Center (2007a). ARIA: Accessible Rich Internet Applications [Elektronisk]

<http://developer.mozilla.org/en/docs/Accessible_DHTML> (2007-04-18).

Mozilla Developer Center (2007b). AJAX: WAI ARIA Live Regions. [Elektronisk] <http://developer.mozilla.org/en/docs/AJAX:WAI_ARIA_Live_Regions> (2007-04-20).

Mozilla Developer Center (2007c). ARIA Button. [Elektronisk] <http://www.mozilla.org/access/dhtml/button> (2007-04-20).

Nielsen, Jakob (2000). Designing Web Usability, USA: New Riders Press.

Paciello, Michael (2000). Web Accessibility for People with Disabilities. New York: CMP Books.

Riksrevionsverket (2003). Ett informationssamhälle för alla? – Användbarhet och tillgänglighet hos statliga webbplatser. [Elektronisk]

<http://www.funkanu.se/fileserver/RRV-rapport.pdf> (2007-02-18).

Rogoff, Rosalind (2001). Making Electronic Information Accessible to Everyone Professional Communication Conference, 2001. IPCC 2001. Proceedings. IEEE International. s. 231-236. [Elektronisk]

<http://ieeexplore.ieee.org/xpl/freeabs_all.jsp?arnumber=971568> (2007-02-19) Rush, Sharron & Slatin, John M. (2003). Maximum accessibility : making your Web site more usable for everyone. Boston: Addison-Wesley.

SCB (2005a). Nedsatt syn. [Elektronisk]

Semios (2007). LIX Räknare. [Elektronisk]

<http://stp.ling.uu.se/~gustav/lixcounter/> (2007-04-20).

Sitepoint (2006). Ajax and screenreaders: When can it work? [Elektronisk] <http://www.sitepoint.com/article/ajax-screenreaders-work> (2007-04-20). Svenska datatermsgruppen. (2007a). Webbplats. [Elektronisk]

<http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a20> (2007-04-24). Svenska datatermsgruppen. (2007b). Webbsida [Elektronisk] <http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a55> (2007-04-24). Svenska datatermsgruppen. (2007c). Webbläsare [Elektronisk] <http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a3> (2007-04-24). Svenska datatermsgruppen. (2007d). Formatmallar [Elektronisk] <http://www.nada.kth.se/dataterm/fos-lista.html#f159> (2007-04-24). Svenska datatermsgruppen. (2007e). Ingångssida [Elektronisk]

<http://www.nada.kth.se/dataterm/rek.html#a91> (2007-04-24). Svenska datatermsgruppen. (2007f). Multiklickbar bild [Elektronisk] <http://www.nada.kth.se/dataterm/fos-lista.html#f161> (2007-04-24). Sveriges Regering. (2000). Från patient till medborgare [Elektronisk] <www.regeringen.se/content/1/c4/14/78/e9da3800.pdf> (2007-04-24). Sveriges Regering (2006). Ett tillgängligt samhälle [Elektronisk] <http://www.regeringen.se/sb/d/3107/a/18493> (2007-02-22).

United Nations (2003). Special: Accessibility on the internet. [Elektronisk] <http://www.un.org/esa/socdev/enable/disacc00.htm> (2007-02-20). Verva (2007). 24-timmarswebbens kvartalsmätning [Elektronisk]

<http://www.verva.se/upload/Vagledningar/24-timmarswebben/analys/validering070129.htm> (2007-04-24). Verva (2006). Vägledning 24-timmarswebben. [Elektronisk]

<http://www.verva.se/upload/publikationer/2006/vagledningen-24-timmarswebben-2006-05.pdf> (2007-06-05)

W3C (1999a). Riktlinjer för utformning av innehåll på webben, version 1.0. [Elektronisk]

<http://w3c.sics.se/resources/office/translations/WAI-WEBCONTENT.html> (2007-02-17).

W3C (1999b). Web Content Accessibility Guidelines 1.0. [Elektronisk] <http://www.w3.org/TR/WAI-WEBCONTENT/> (2007-02-17). W3C (2001). WAI Infoblad. [Elektronisk]

W3C (2006a). Overview of WCAG 2.0. [Elektronisk] <http://www.w3.org/WAI/intro/wcag20.php> (2007-02-23). W3C (2006b). Requirements for WCAG 2.0 [Elektronisk]

<http://www.w3.org/TR/2006/NOTE-wcag2-req-20060425/> (2007-03-29).

W3C (2006c). Comparison of WCAG 1.0 checkpoints and WCAG 2.0 [Elektronisk] <http://www.w3.org/TR/WCAG20/appendixD.html> (2007-03-29).

W3C (2006d). W3C Publicerar dokument om tillgänglighet i rika Internet-tillämpningar [Elektronisk]

< http://www.w3c.se/resources/office/press-releases/2006-09-26-aria.sv.utf8.html> (2007-04-21).

W3C (2006e). WAI-ARIA States and properties [Elektronisk]

<http://www.w3.org/TR/2006/WD-aria-state-20061220/> (2007-04-20). W3C (2006f). WAI ARIA Roles [Elektronisk]

<http://www.w3.org/TR/aria-role/> (2007-04-20). W3C (2007a). About W3C: History. [Elektronisk]

<http://www.w3.org/Consortium/history.html> (2007-02-18). W3C (2007b). About W3C: Goals. [Elektronisk]

<http://www.w3.org/Consortium/mission> (2007-02-18). W3C (2007c). WCAG 2.0 FAQ [Elektronisk]

Bilaga 1 – WCAG 1.0 Riktlinjer

• Riktlinje 1: Tillhandahåll motsvarande, alternativ information för röst, ljud och visuellt innehåll

• Riktlinje 2: Förlita dig inte bara på färg.

• Riktlinje 3: Använd kodning och formatmallar och gör det rätt • Riktlinje 4: Se till att det är tydligt vilket språk som används i texten • Riktlinje 5: Skapa tabeller som mjukt kan omvandlas till text

• Riktlinje 6: Se till att sidor som använder ny teknik kan övergå mjukt till presentation med äldre teknik

• Riktlinje 7: Se till att användaren själv kan styra rörliga, blinkande, rullande objekt och webbsidor.

• Riktlinje 8: Se till att användargränssnitt för program som applet- och scriptprogram är lika tillgängliga som webbsidorna.

• Riktlinje 9: Utforma för oberoende av presentationsutrustningen • Riktlinje 10: Använd interimslösningar

• Riktlinje 11: Använd W3Cs tekniker och riktlinjer

• Riktlinje 12: Tillhandahåll information som ger användaren möjlighet att förstå var i dokumentet hon är

• Riktlinje 13: Tillhandahåll tydliga navigationsanvisningar

Bilaga 2 – WCAG 1.0 Riktpunkter av prioritet 1

• Riktpunkt 1.1: Använd textalternativ för varje element som inte är text. Detta gäller alla former av element som inte är av text, d.v.s. bilder, grafiska representationer av text, animeringar, applets, ramar, grafiska knappar, bokstavsbilder, ljud, ljudfiler och filmklipp. Attributet alt bör då användas för img, input och applet element. Vid komplicerat innehåll där alt texten inte kan ge en värdig beskrivning bör ytterliggare beskrivning ges t.ex. m.h.a. attributet longdesc till img eller frame element.

• Riktpunkt 1.2: Använd extra textlänkar för varje område i en serverbaserad multiklickbar bild.

Om webbplatsen använder sig av multiklickbara bilder kan man använda sig av följande tre tekniker för att uppfylla tillgänglighet. Om ett object element används ska alternativa länkar finnas i objectets huvud. Om ett img element används ska en alternativ lista med länkarna finnas efter objektet. Alt texten bör dessutom innehålla information att en alternativ lista finns. Om någon annan teknik används för multiklickbara bilder ska en alternativ och tillgänglig webbsida skapas.

• Riktpunkt 1.3: Tills användarprogram kan läsa ut ett textalternativ till en visuell presentation ska en beskrivning av den viktiga informationen vara tillgänglig. Om webbplatsen använder sig av filmer av något slag som är viktiga ska man använda sig av en beskrivning av filmen. En annan teknik som går att använda sig av är SMIL (synchronized multimedia integration language) som ser till att användaren får den information hon behöver för att förstå innehållet.

• Riktpunkt 1.4: Tidsstyrda multimediapresentationer ska synkroniseras med de alternativa presentationerna.

Om webbplatsen använder sig av filmer som är viktiga ska beskrivningen av filmen (eller animeringen) synkas. Den alternativa texten ska läsas upp samtidigt som filmen. Tekniker som kan lösa detta är bland annat SMIL och SAMI. • Riktpunkt 2.1: All information som visas med färg ska kunna uppfattas utan färg

Informationen ska kunna uppfattas även för personer som inte kan se skillnad på färger. Problemet löses genom placering, textstorlek, kantlinjer, fet stil.

• Riktpunkt 4.1: Ange om språket på webbplatsen ändras

Om webbplatsens språk helt plötsligt ändras ska användaren bli underättad om detta. Lösning på detta problem kan göras m.h.a. attributet lang i t.ex. ett span element. T.ex. <span lang=‰en‰>English</span>

• Riktpunkt 5.1: Ange rad och kolumn överskrifter i datatabeller

Datatabellers kolumn och rad rubriker ska anges med hjälp av elementet th. Se nästa riktpunkts exempel.

• Riktpunkt 5.2: Om datatabeller har två eller fler nivåer med rad- och kolumnöverskrifter ska kodningen indikera hur de hör samman.

Om en datatabell har en komplicerad struktur ska thead, tfoot, tbody användas för att gruppera rader. Col och colgroup för att gruppera kolumner. Attributen Axis, scope och headers ska användas för att beskriva komplicerade relationer mellan data.