Tillgänglighet  genom  Samhörighet

Tillgänglighet  genom  Samhörighet  

En  studie  av  Sverigedemokraternas  och  

Moderaternas  syn  på  kultur  och  medborgarskap  

Emelie  Thorburn  

Uppsala  Universitet  

1

Denna   studie   behandlar   medborgarskap,   ett   återkommande   begrepp   inom   statsvetenskaplig  forskning,  utifrån  postkoloniala  perspektiv  på  begreppet  kultur,   hos   Moderaterna   och   Sverigedemokraterna.   Moderaterna   har,   enligt   en   utomvetenskaplig  debatt,  övergett  en  tidigare  liberal  hållning  och  multikulturellt   positiva   värderingar   till   förmån   för   en   mer   restriktiv   migrationspolitik   och   en   politik  vars  värderingar  ligger  närmare  Sverigedemokraterna.  Studiens  teoretiska   ansats  är  uppbyggd  kring  ett  exklusivt  och  ett  inklusivt  perspektiv.  Det  exklusiva   teoretiska  blocket  utgörs  av  en  essentialistisk  kulturförståelse,  artikuleringen  av   skillnad  gentemot  andra  grupper  eller  nationalstater  genom  kulturalism,  samt  ett   restriktivt   medborgarskap   i   syfte   att   beskydda   social   och   kulturell   sammanhållning.   Det   inklusiva   teoretiska   blocket   utgörs   av   en   flytande   kulturförståelse,   individbaserade   rättigheter   bortom   nationalstaten   samt   ett   inkluderande   balanserat   medborgarskap.   För   att   besvara   forskningsfrågan   behandlar   denna   studie   materialet   genom   kvalitativ   innehållsanalys.   Studiens   resultat   visar   på   att   både   Moderaterna   och   Sverigedemokraterna   uttrycker   en   föreställning   om   en   koppling   mellan   kulturförståelse   och   medborgarskapets   utformning   i   partiprogram   och   motioner.   Vidare   visar   resultatet   från   denna   studie   att   den   utomvetenskapliga   debatten   om   Moderaternas   eventuella   närmande   av   Sverigedemokraterna   i   vissa   hänseenden   kan   bekräftas   med   hänvisning   till   kulturförståelse   och   medborgarskapets   utformning   som   mer   restriktivt.   Slutsatsen   är   att   Moderaterna   i   dessa   hänseenden   i   sin   politik   har   kommit  att  i  större  utsträckning  likna  Sverigedemokraterna.  

2

1.  INLEDNING  ...  3  

1.2  Syfte  och  frågeställning  ...  4  

1.3  Material  och  begränsningar  ...  4  

1.4  Disposition  ...  5  

2.  TIDIGARE  FORSKNING  OCH  UPPSATSENS  BIDRAG  ...  6  

3

1.  Inledning    

Under 1990-talets början såg sig ett antal statsvetenskapliga forskare (Soysal 1994 m.fl) ana förändringar i det traditionella medborgarskapet och dess bundenhet till nationalstaten i Europa. I och med globalisering och en ökande global migration betraktades det traditionella medborgarskapet som otillräckligt och framförallt otillfredsställande sett till demokratiska kriterier (Kofman 2005:453). De rättigheter som tidigare har varit en följd av medborgarskapet ansågs vara universella och knutna till den enskilda människan i form av mänskliga rättigheter snarare än medborgerliga rättigheter. Stater skulle således förlora sin primära ställning som beskyddande och begränsande av individers rättigheter. Under sent 00-tal kom dock postnationalismens prognos att möta allt större kritik. Flera stater i Europa har infört begränsade kriterier för medborgarskap och högre krav på nationell homogenitet och samstämmighet, bland annat genom språk och samhällsorienterande tester, medborgarceremonier och integrationskrav för migranter (Kofman 2005).

I Sverige har policyförslag av denna karaktär under lång tid lyst med sin frånvaro sett till en europeisk kontext. Länge förespråkade svenska partier en multikulturell hållning och flexibel integrationspolicy och Sverige beskrevs som berikat av sin mångfald i etnicitet och kulturer. Statsvetenskapliga studier (Nyman 2017 m.fl.) menar dock att den förändring som har pågått i europeiska staters förhållande till kontrollerad migration och medborgarskapet till viss del även växer fram i svensk politik. Där multikulturalism tidigare har varit ett rådande ideal efterfrågar ett antal svenska partier nu civila integrationskrav (Nyman 2017:31). Medan Sverigedemokraterna länge har varit förespråkare av språktest och samhällstest för migranter har även Moderaterna under 2017 motionerat för det. En viktig del av integration, menar Moderaterna, är information om svenska värderingar och hur Sverige fungerar (motion 18:3591:3). Strömningar inom den svenska politiken kan i och med dessa motioner betraktas som en del av det som Christian Joppke (2004) beskriver som en reträtt från multikulturalism bland europeiska stater.

4

vikt vid nationella gränser har traditionellt varit förknippat med partier långt åt höger, men etableras nu bland politik i bredare mening (Kinnvall 2016:152). Moderaterna har till synes följt de europeiska stater vars migrationspolitik präglas av reträtt från multikulturalism till förmån för ett mer restriktivt medborgarskap (Kofman 2005).

Att det skulle finns en relation mellan syn på medborgarskap och förståelsen av kulturers form som antingen relaterat till bundenhet, biologi och arv eller som konstant föränderlig, är återkommande i samhällsvetenskaplig forskning (Staiger 2009, Schinkel 2010). Vilken kulturförståelse detta skulle handla om och på vilket sätt den relaterar till olika normativa föreställningar om hur medborgarskap bör vara utformat har dock inte behandlats statsvetenskapligt i en svensk politisk kontext. Denna studie behandlar medborgarskap, ett återkommande begrepp inom statsvetenskaplig forskning, utifrån en kombination av postkoloniala och socialantropologiska perspektiv på det, inom politisk diskurs, mer vanligt förekommande begreppet ”kultur” (Vertovec 2011:243). Jag menar att studiet av medborgarskap saknar en systematisk genomgång av kulturförståelse utifrån postkoloniala perspektiv och till vilken grad det går att relatera denna förståelse till en normativ syn inom politiska partier på huruvida medborgarskapet bör vara inkluderande respektive exkluderande.

1.2  Syfte  och  frågeställning  

Denna studie ämnar identifiera olika perspektiv på kultur och medborgarskap som återfinns i en svensk politisk kontext och relationen dem emellan. Syftet är att bidra med en större förståelse för en eventuell relation mellan förståelse av kulturers form och medborgarskapets utformning, samt skillnader och likheter mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna i dessa frågor. Studien är strukturerad kring följande frågeställning: Hur manifesteras

föreställningar om kopplingen mellan kulturförståelse och nationell identitet som en del av Moderaternas och Sverigedemokraternas argumentation för ett inkluderande eller exkluderande medborgarskap?

Denna frågeställning är därefter organiserad i följande underfrågor:

· Vilken syn på kultur återfinns hos Moderaterna och Sverigedemokraterna? · Vilka kopplingar finns mellan kultursyn och medborgarskap?

5

1.3  Material  och  begränsningar  

Moderaterna och Sverigedemokraterna utgör studiens material dels då de har motionerat till riksdagen för språk- och samhällsorienterande tester för invandrare (2016,2017), men också då de har varit föremål för en utomvetenskaplig debatt gällande huruvida de har närmat sig varandra politiskt. Partierna har tidigare representerat två olika perspektiv på globalisering och ekonomi, men bekänner sig båda till en delvis konservativ ideologi, Moderaterna som liberalkonservativa och Sverigedemokraterna som socialkonservativa med nationalistisk grundsyn (2011:3). Studiens material utgörs av respektive partis partiprogram inför valet 2014, vilka ursprungligen publicerades 2011, och ändrades av Moderaterna 2013. Därtill utgörs studiens material av en motion från respektive parti på ämnet migration och integration, den senaste på ämnet som har lämnats in till riksdagen (2016, 2017).

Syftet med detta val av material är att genom studien kunna visa på likheter och skillnader mellan Moderaterna och Sverigedemokraterna. Studien syftar således till att ge ett komparativt bidrag till forskningen om kulturförståelse och medborgarskap. Att materialets publikationstillfälle skiljer sig åt beror på studiens ambition att bidra till debatten kring en eventuell förändring i kulturförståelse och medborgarskap hos Moderaterna och Sverigedemokraterna och således om dessa aspekter i större utsträckning liknar varandra eller skiljer sig åt inför valet 2014 och i den pågående integrations- och migrationsdebatten under 2017. Samtidigt utgör detta materialval en begränsning sett till materialets selektiva urval. Både Moderaterna och Sverigedemokraterna har publicerat en stor mängd dokument på ämnet migration och kulturförståelse som av avgränsningsskäl inte kommer att behandlas i denna studie. Studiens materialval ämnar dock behandla det mest relevanta för studiens frågeställning och min ambition att ge ett komparativt bidrag till studiet av medborgarskap.

1.4  Disposition  

6

2.  Tidigare  forskning  och  uppsatsens  bidrag  

Uta Staiger redogör i New agendas? Culture and citizenship in EU policy (2009) för hur Europeiska unionen har behandlat frågor kring medborgarskap och kultur som länkade till varandra i policydokument. Hon använder tre semantiska kluster som utgångspunkt för att identifiera grader av integration, ett ontologiskt, ett interkulturellt och ett deltagande (Staiger 2009:3). Studien behandlar hur medborgarskapet i juridisk mening, utifrån ett liberalt

perspektiv, är i förändring i och med transnationalism och ett ökat fokus på kultur inom den politiska diskursen.

Willem Schinkel menar vidare i The Virtualization of Citizenship (2010) att medborgarskapet så som det har sett ut i Europa under sent 1900-tal håller på att förändras i och med

globalisering. Medborgarskap som tidigare har handlat om juridiska rättigheter är nu istället en del av en inkluderande respektive exkluderande statsapparat, i vilken aktiva medborgare skiljs ut från passiva eller inkorrekta medborgare, med hänvisning till kultur. Han gör i sin studie, med fokus på Nederländerna, skillnad på formellt medborgarskap och moraliskt medborgarskap. Det leder till, menar Schinkel, en virtualisering av medborgarskapet, där staten gör skillnad på medborgare och icke-integrerade personer (Schinkel 2010:277).

“In the ensuing Dutch conflation of ‘immigrant integration’ with ‘citizenship’, the role of the state has shifted from controlling the borders of the nation-state to controlling the

borders of ‘society’.” (ibid.278).

Staters roll som tidigare handlade om att tillgodose medborgarnas behov genom välfärd, där nation och samhälle stämde relativt väl överens, har nu ersatt av en mer kontrollerande och manövrerande statsroll, där medborgare är de som stämmer överens med samhället och ickeintegrerade medborgare är utanför samhället (ibid.278). Även Marc de Leeuw och Sonja van Wichelen behandlar medborgarskap och kultur i en nederländsk kontext i Civilizing

migrants: Integration, culture and citizenship (2012). I sin studie använder de filmen Naar Nederland (Coming to the Netherlands) som utgör en del av det undervisningsmaterial som

asylsökande får ta del av i medborgarskapsprocessen i Nederländerna.

7

menar att begränsningar av medborgarskapet kan förstås som etnocentrisk åtgärd men också utifrån liberala kriterier att varje medborgare ska ha möjlighet att delta på lika villkor (Rooth & Strömblad 2008:49). I en liberal diskurs, menar Rooth och Strömblad, kan denna typ av begränsningar förstås i relation till en incitamentsstruktur, en ambition att stimulera individers integrationssträvanden (ibid.49). Detta genererar två olika perspektiv på medborgarskap, som antingen betraktas som en belöning vid integration, eller som en förutsättning för integration (ibid.49).

Vidare redogör Cecilia Nyman (2017) i en genomgång av sex svenska partier hur samtida svensk politik speglar värderingar om liberal multikulturalism respektive civil integrationskravspolicy. I sin analys ställer Nyman partierna i relation till teoretiska idealtyper med syfte att identifiera problemformulering, orsak och lösningsförslag (Nyman 2017:19). I sin slutsats framhåller hon att trots att det är möjligt att identifiera en viss reträtt från liberal multikulturalism och det går att finna civila integrationskrav, är dessa integrationskrav inte genomsyrande i politiken i stort och att i den mån de uttrycks är de mer förekommande bland allianspartierna (ibid.31).

Denna studie ämnar bidra till forskningsämnet medborgarskap och hur detta är utformat i en svensk kontext, genom att applicera ett socialantropologiskt och postkolonialt perspektiv på begreppet kultur. Likt Willem Schinkel (2012) menar jag att medborgarskapet till viss del har kommit att innebära tillhörighet i ytterligare bemärkelse, utöver en rent juridisk innebörd. Medborgarskap sett till denna förståelse utformas antingen som inkluderande respektive exkluderande, med hänvisning till kultur. Jag har således för avsikt att ta vid Cecilia Nymans (2017) studie genom att placera in kulturförståelse som en aspekt av liberal multikulturalism respektive civil integrationskravspolicy, samt identifiera hur en sådan förståelse förekommer parallellt i politiken med en normativ hållning kring hur medborgarskapet bör vara utformat.

3.  Teoretiskt  ramverk  

8

benämning refererar till respektive teoretiska blocks syn på medborgarskapets funktion. De två blocken är ämnade att förstås teoretiskt och speglar således inte en empirisk verklighet i och med sin kategoriska utformning. Kulturförståelse och medborgarskap bör förstås främst i relation till en gradering, där dessa två block utgör graderingsskalans ytterligheter. Syftet är att utifrån dessa teoretiska block identifiera och analysera hur kultur förstås i en svensk politisk kontext och dess relation till medborgarskap.

3.2  Exklusivt  block  

I det exklusiva teoretiska perspektivet är kulturförståelsen lik den som etablerades inom en offentlig migrationsdiskurs under 1900-talets andra hälft och benämns ofta som en mer essentialistisk kultursyn (Vertovec 2011:243). Kultur, sett till detta perspektiv, är i stort statiskt till sin form, relaterat till bundenhet, biologi och arv och delas unisont mellan medlemmarna i en kulturell enhet (ibid.243). Kultur är därmed bundet till platser eller grupper och förstås som en essens som människor bär på. Sett till denna förståelse av kultur kan migration och globalisering leda till allt från kulturella motsättningar och oövervinneliga skillnader mellan människor från olika kulturer till regelrätta konflikter och hot mot social sammanhållning (ibid.244). I relation till nationalstaten används kultur utifrån ett essentialistiskt perspektiv som ett sätt att visa på skillnad (Vertovec 2011:244). Denna hänvisning till skillnad genererar kulturalism, menar Arjun Appadurai (1996), vilket benämner grupper som artikulerar skillnader med syfte att mobilisera sig politisk utifrån en gruppidentitet i relation till nationalstaten. Mobilisering med hänvisning till en särskild kultur är en medveten handling och centreras kring en föreställning om gemensamma minnen och historia (Appadurai 1996:15). En sådan mobilisering kan utifrån denna förståelse göras även av en majoritetsgrupp, med hänvisning till essentialistisk kultur, för att artikulera oöverkomliga skillnader gentemot andra grupper, så som migranter (Vertovec 2011:243).

9

relaterad till ett perspektiv på medborgarskapet, som i det exklusiva teoretiska blocket utgörs av ett restriktivt medborgarskap. Flera stater i Europa har infört begränsade rättigheter för medborgarskap och högre krav på nationell homogenitet och samstämmighet, bland annat genom språk och samhällsorienterande tester, medborgarceremonier och integrationskrav för migranter (Kofman 2005). I flera europeiska stater, så som Nederländerna, Storbritannien och Danmark, är dessa processer av villkorat medborgarskap centrerat kring vad som beskrivs som kultur, normer och värderingar (se van Selm 2003, Wirten 2002). Enligt Kofman är detta också ett sätt att med hänvisning till säkerhet kontrollera migration och mångfald med syfte att skydda en föreställd nationell identitet (Kofman 2005:455). Detta görs genom ett krav på tillhörighet och lojalitet mot ett antal kärnvärden, en konstruktion av nationell identitet i relation till andra. De europeiska staternas begräsning av mångfald och migration bör förstås som ett sätt att agera beskyddare av social sammanhållning (ibid.455). Medborgarskapet blir således förhandlingsbart i relation till anpassning och kulturell assimilering. Genom kulturell skillnad problematiseras “den andre” och dennes kultur som oförenlig med nationalstatens majoritetskultur (ibid.461). En essentialistisk kulturförståelse, artikuleringen av skillnad gentemot andra grupper eller nationalstater i och med kulturalism samt ett restriktivt medborgarskap i syfte att beskydda social och kulturell sammanhållning är de tre komponenter som utgör ett exklusivt teoretiskt block.

3.3  Inklusivt  block  

10

Kulturens betydelse i relation till nationalstaten är inom ett inklusivt teoretiskt block förankrat i globalisering och transnationell förflyttning av föreställningar, varor och människor. Nationalstaten som beskyddare av social sammanhållning genom regleringar av medborgarskap borde ha ersatts av universella rättigheter bortom nationalstater och genererat en större vikt vid universella värden, så som mänskliga rättigheter (Kofman 2005:453). I och med globalisering och en ökande global migration är det traditionella medborgarskapet otillräckligt och framförallt otillfredsställande sett till demokratiska kriterier (Beckman 2006), och individers ekonomiska och sociala rättigheter artikuleras i sin egenskap av människor och där kultur och identitet formuleras utanför en nationalstatskontext (Kofman 2005:454). Denna syn på medborgarskap och nation framhåller vikten av ett postkolonialt perspektiv som verktyg för europeiska nationalstater. Europeiska stater, menar Catarina Kinnvall (2016), präglas av en eurocentrisk och rasistisk förståelse av identitet och nation, och en dekonstruktion av denna förståelse genom att ifrågasätta naturgivna narrativ och föreställningar utifrån ett postkolonialt perspektiv skulle generera en framgångsrik nationalstat och medborgerlig tillhörighet (Kinnvall 2016:164). En sådan dekonstruktion sker genom att nationalstater ifrågasätter tillskrivna kärnvärden och strävar efter en balanserad multikulturalism, som avväger demokratiska principer utifrån mänskliga fri- och rättigheter men likväl uppmärksammar krav på specifika samhällen och grupper. Detta kräver att samhällen som tar emot migranter är medvetna om sin egen historia och dess koloniala prägel, och har förmåga att föreställa sig alternativa narrativ (ibid.164). En flytande kulturförståelse, individbaserade rättigheter bortom nationalstaten samt ett inkluderande balanserat medborgarskap är de tre komponenter som utgör ett inklusivt teoretiskt block.

11

kulturförståelse och medborgarskap kan graderas. Den empiriska verkligheten rymmer mer. Ytterligare ett begrepp som kan relatera till studiens teoretiska ramverk är nationalism. Begreppet nationalism rymmer en viss kulturförståelse och en normativ hållning till hur medborgarskap bör vara utformat. Det är dock inte inkluderat i studien utifrån en teoretisk definition då jag menar att begreppet i sig är tätt sammansatt och därmed inte kan plockas isär i dess beståndsdelar och relationen mellan kulturförståelse och medborgarskap, vilket trots allt är studiens ambition. Jag har således inte inkluderat begreppet nationalism i studiens teoretiska ramverk.

4.  Metod

För att besvara forskningsfrågan kommer denna studie att behandla materialet genom kvalitativ innehållsanalys. Syftet med kvalitativ innehållsanalys är att generera fördjupad förståelse av textmaterial genom tematisk gruppering och kategorisering (Hsieh & Shannon 2005:1278). I denna studie ämnar metoden belysa explicit och implicit förståelse av kopplingen mellan kultur och medborgarskap i partiernas kommunikation genom textmaterial. I och med detta är studien metodologiskt konstruerad med teori som utgångspunkt, där materialet tolkas i en strukturerad process utifrån ett teoretiskt ramverk (ibid.1281). Med utgångspunkt i det teoretiska ramverket har jag ordnat analysen i tematiska kategorier, där förståelse av kultur och medborgarskap behandlas graderande i relation till två teoretiska ytterligheter, ett exklusivt och ett inklusivt perspektiv. Genom den teoretiska ansatsen har jag identifierat studiens nyckelkoncept (ibid.1281), vilka kodas för operationalisering genom konkreta frågor. Dessa frågor är därefter organiserade i ett analysschema som följer respektive teoretiskt perspektiv.

En fördel med kvalitativ innehållsanalys är strukturering i analysen, att de tematiska kategorierna är rimliga och lätta att följa (ibid.1281). Ytterligare en fördel med kvalitativ innehållsanalys är dess kvantitativa egenskaper, som tillsammans med förutsättningar för tolkande analys gör det till en bra metod för komparativa studier.

“One research goal that is particularly well matched to the strengths of qualitative content analysis is comparative analysis.” (Morgan 1993:119).

12

metodologiska begränsningar, främst i och med sin risk att starkt präglas av forskarens subjektivitet, vilket innebär reliabilitetsproblem (Teorell & Svensson 2007:268). I och med att materialet analyseras utifrån förbestämda teman och kategorier riskerar dessa att bli framträdande, alternativt att materialet tolkas till fördel för att passa det teoretiska ramverket (Hsieh & Shannon 2005:1283). Detta är dock en begränsning som jag ämnar överbrygga genom grundligt redovisade metodologiska beslut, genom studiens teoretiska ansats och analysschema (Morgan 1993:119). Därtill är studiens analys uppbyggd kring transparens, med syfte att vidare överbrygga metodologiska begräsningar. Jag kommer att behandla resultat och analys utifrån ett tydligt formulerat analysschema, med syfte att redogöra för vilka operationaliseringar som har gjorts och hur de används i materialet för att utläsa kontextuella strukturer. Slutligen använder jag mig i studiens resultatredovisning av många citat ur materialet som möjliggör för läsaren att följa de avvägningar som leder fram till studiens analytiska resonemang och slutsats.

4.2  Idealtypsanalys  

I och med att studiens teoretiska ansats är strukturerad i två kontrasterande teoretiska förståelser av medborgarskap och kultur kan det analytiska tillvägagångssättet förstås som en idealtypsanalys. Fördelen med idealtypsanalys som analytiskt verktyg är dess graderande karaktär, där empiri ställs mot teoretiska ytterligheter med syfte att gradera dem i relation till en skala (Teorell & Svensson 2007:43). Dessa teoretiska ytterligheter återfinns således inte i sig själva i en empirisk verklighet, utan är renodlade utifrån särskilda kriterier för att artikulera tydlighet. I denna studie kan det det inklusiva blocket och det exklusiva blocket betraktas som ytterligheter på en skala i förståelsen av medborgarskap och kultur.

4.3  Operationalisering  

13

4.4  Analysschema  

Exklusivt Inklusivt

Kulturförståelse -   Kultur ses som statiskt och är bundet till platser eller grupper. Det förstås som en essens som människor bär på.

-   Globalisering kan skapa motsättningar mellan kulturer och utgöra ett hot mot social sammanhållning.

-   Mobilisering av människor med hänvisning till kultur, kulturalism, utifrån föreställningar om gemensamma minnen och historia.

-   Genom kultur problematiseras ”den andra” och dennes avvikande kultur.

-   Kultur ses som flytande och i konstant förändring. Förekommer i uttryck och hos individer.

-   Kultur är länkat till rörelse i och med globalisering och transnationella flöden. Kultur uttrycks i möten, mellan människor samt i rörelse av varor och populärkultur. -   Kultur är inte förankrad i en

nation eller en grupp.

Medborgarskap -   Medborgarskap innebär att delta i en social identitet och gemensam kultur.

-   Medborgarskapet förutsätter anpassning och kulturell assimilering.

-   Medborgarskap blir villkorat genom processer som är länkade till kultur, normer och värderingar.

-   Betonar universella värden så som mänskliga rättigheter. -   Globalisering och migration

genererar identitet bortom medborgarskap.

-   Medborgarskap bör förhålla sig balanserat till multikulturalism, inte bygga på anpassning eller enhetlig identitet.

Exempel -   Kultur kopplas samman med nation, tradition, gemensam identitet, svenska värderingar. -   Lojalitet mot nation, samhörighet.

Medborgardeklaration,

integrationsplikt, anpassa sig till svenska samhället.

-   Kultur är inte statiskt. Kopplas samman med mångfald, föreningar, olika tankar, idéer och uttryck. Kultur bärs av individer.

14

5.  Resultat    

5.2  Sverigedemokraterna  

Sverigedemokraterna beskriver i sitt principprogram från 2011 hur partiet ämnar vara en demokratisk politisk rörelse som värnar om den nationella identiteten, välfärdsstaten och demokratin (2011:3). I sin politik säger de sig kombinera traditionell höger- och vänsterpolitik, frihet och trygghet, individualism och gemenskap.

5.2.1  Kulturförståelse  

Sverigedemokraterna använder kulturbegreppet återkommande genom sitt principprogram och mest frekvent i relation till nationen eller nationalstaten. En viktig förutsättning för Sverigedemokraternas politik är den skillnad de lyfter fram mellan vad de kallar den svenska nationen och den svenska staten. I en stat, menar de, kan det av historiska skäl rymmas flera nationer, så som nationella minoritetsgrupper.

“Vi inser till exempel att det i vissa fall är nödvändigt att låta en stat omfatta flera nationer och att vissa nationer med hävdvunnen historisk rätt till det territorium de bebor saknar realistiska förutsättningar att kunna skapa och upprätthålla en egen stat.” (ibid.14).

Den svenska nationen är dock vid flera tillfällen explicit sammanlänkad med vad Sverigedemokraterna kallar en svensk kultur. Att ingå i den svenska kulturen innebär att prata det svenska språket, uppfatta sig själv som svensk och leva i enlighet med den svenska kulturen (ibid.15).

“Sverigedemokraterna definierar den svenska nationen i termer av lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur.” (2011:15).

I sitt principprogram understryker Sverigedemokraterna vikten av att invandrare överger sin egen kultur, genom assimilering, till förmån för den svenska kulturen för att inkluderas i den svenska nationen. Kultur i denna bemärkelse, hos invandrare respektive den svenska, kan stå olika långt ifrån varandra, vilket ger olika förutsättningar för en sådan assimileringsprocess.

15

Kultur är därmed länkat både till den egna nationen och till nationer generellt. Denna primära relation mellan kultur och nationer placerar Sverigedemokraternas kulturförståelse mer inom det exklusiva teoretiska blocket. Kulturförståelsen som uttrycks i principprogrammet knyter an till en essentialistisk kultursyn, där grupper, platser och nationer är bärare av kultur (Vertovec 2011:243). I och med det är kultur både explicit och implicit kopplat till territoriella områden som kan, enligt Sverigedemokraterna, vara mer eller mindre närliggande i relation till den svenska nationen.

“Främst har det rört sig om ett begränsat antal invandrare från kulturellt och geografiskt närliggande nationer, vilket gjort att dessa invandrare har kunnat assimileras in i den svenska nationen.” (2011:23).

I Sverigedemokraternas principprogram är kultur således länkat till nationen och territorium likväl som människor som rör sig över territoriella gränser. Invandrare från avlägsna länder bär med sig sin kultur när de migrerar och måste avsäga sig den till förmån för den svenska kulturen vid assimilering.

“Tendensen i modern tid har varit en oerhört omfattande invandring från avlägsna länder och kulturkretsar.” (2011:23).

Denna förståelse knyter an till en essentialistisk kultursyn, där kultur är någonting som människor bär med sig och som således kan orsaka motsättningar och konflikter i mötet med den svenska kulturen (Vertovec 2011:244). Den relaterar också till en föreställning kring avstånd och närhet, där kultur återfinns närmare eller längre ifrån i och med sin bundenhet till platser och nationer.

Vidare menar Sverigedemokraterna att kultur är, utöver nationen, länkat till historia, tradition, normer och levnadsmönster.

“Kultur skulle kunna definieras som levnadssättet som förenar ett samhälle eller en viss grupp av människor.” (2011:18).

16

handling och centreras kring en föreställning om gemensamma minnen och historia (Appadurai 1996:15)

“Till denna kärna räknar vi i första hand sådana företeelser som i särskilt hög utsträckning har präglat vår samhällsutveckling, har en djup förankring i den svenska historien, har en stor utbredning bland tidigare och/eller nu levande svenskar, har en stark symbolisk betydelse för den svenska identitet eller på något sätt är unikt för den svenska nationen eller en viss del av den svenska nationen. ” (2011:19).

En viktig del av Sverigedemokraternas kulturförståelse är dess funktion som ett för samhället sammanhållande kit (ibid.19). Kultur, menar de, är ett viktigt samhällsvärde, likt folkhälsa, miljö och nationellt självbestämmande (ibid.30). Den gemenskap som kultur skapar ligger även till grund för det sociala kapital som utgör en förutsättning för svensk ekonomisk tillväxt (ibid.31).

“Ekonomin bärs inte upp av likriktade, anonyma produktionsenheter utan av tänkande, kännande och kulturellt präglade människor. Vanor, seder, normer och värderingar har stor inverkan på ekonomin och skiftar från kultur till kultur och från nation till nation.” (2011:31).

Kultur utgörs således enligt Sverigedemokraterna av flera aspekter men är grundläggande för samhället och social sammanhållning. Den svenska kulturen har växt fram historiskt tillsammans med traditioner och präglas numera av vad de benämner som en kulturell särart (ibid.18).

“Samtidigt sker djupgående förändringar oftast väldigt långsamt och dessutom utifrån en redan befintlig nationell och kulturell särart.” (2011:18).

Ytterligare en aspekt av Sverigedemokraternas kulturförståelse är att kulturer går att gradera i relation till varandra och i relation till sin förmåga att tillgodose mänskliga behov.

17

Kulturförståelsen som Sverigedemokraterna därmed ger utryck för kan sett till denna beskrivning förstås som mer av en essentialistisk, då kulturer närmast liknas vid fasta enheter, som påverkar levnadsvillkoren för människor som lever i dem. Kultur blir därmed relaterat till bundenhet, biologi och arv och kan förstås som unisont delad mellan medlemmarna i en kulturell enhet (Vertovec 2011:243).

Sverigedemokraterna framhåller dock att kultur varken är statisk till sin form eller en del av en exkluderande nationalism, vilket speglar en mer hybrid förståelse av kultur (ibid.13, 18). En sådan förståelse ger uttryck för en föreställning om kultur som föränderlig till sin form och i sitt innehåll i möten med andra (Hannerz 1996). Den nationalism som Sverigedemokraterna förespråkar i sitt principprogram är tillgänglig och öppen för människor från andra nationer.

“Eftersom vi definierar nationen i termer av kultur, språk, identitet och lojalitet, och inte i termer av historisk nationstillhörighet eller genetisk grupptillhörighet, så är vår nationella gemenskap öppen även för människor med bakgrund i andra nationer.” (2011:13).

Samtidigt framhåller de vikten av en delad grupptillhörighet och gemensam identitet som grundläggande för ett välfungerande samhälle och demokrati (ibid.6).

“Av detta drar vi slutsatsen att en stark nationell identitet och ett minimum av språkliga, kulturella och religiösa skillnader har en gynnsam effekt på sammanhållningen, tryggheten och stabiliteten inom ett samhälle.” (2011:8).

En gemensam nationell identitet genererar således trygghet och stabilitet i ett samhälle, menar Sverigedemokraterna, i kontrast till en mångfald av kulturella och religiösa skillnader. Därmed uttrycker de återigen vad som kan liknas vid mer av en essentialistisk kulturförståelse, där kultur primärt är länkat till grupper eller fasta enheter. Det som Sverigedemokraterna uttrycker i sitt principprogram kan förstås som att kulturell mångfald i och med migration utgör ett politiskt hot mot den bundenhet som präglar nationalstaten och som genererar lojalitet i och med tillhörighet genom delad kultur, språk och värderingar (Vertovec 2011:244).

“Vi tror att det bästa för vårt samhälle är att en så stor andel som möjligt av statens medborgare också har en svensk identitet.” (2011:16).

18

genom kunskap om svensk kultur och historia kunna bli en del av det svenska samhället. “Vi vill också utveckla utbildningens innehåll så att den ger en bra introduktion till Sverige som land, till livet i Sverige, till praktiska kunskaper gällande skyldigheter, rättigheter och möjligheter, såväl som till kännedom om det svenska samhällets kultur, historia och värdegrund.” (2016:10).

5.2.2  Medborgarskap  

I Sverigedemokraternas motion uttrycks att det som framförallt bör vara en symbolisk markör för en gemensam identitet och kultur är medborgarskapet. Sverigedemokraterna menar att medborgarskap bör vara knutet till gemensam identitet i flera hänseenden än enbart juridisk tillhörighet.

“För Sverigedemokraterna är det en grundläggande syn att medborgarskap bör höra samman med nationalitet inte bara i juridisk mening utan även avseende identitet och samhörighet.” (2016:14).

En nationell samhörighet och gemensam identitet bidrar enligt Sverigedemokraterna till ett sammanhållet land och god samhällsgemenskap (2016:14). Sverigedemokraternas syn på medborgarskapet speglar således vad Eleonore Kofman (2005:455) benämner som en restriktiv hållning, där medborgarskapet speglar en föreställning om social sammanhållning. Medborgarskap, menar Sverigedemokraterna, ska innebära en lojalitet gentemot nationen och att de nya medborgarna betraktar Sverige som sitt nya hemland (2016:14).

“Tyvärr har många kunnat bli svenska medborgare utan att känna vare sig samhörighet med eller lojalitet till Sverige, och utan att ha någon ambition att bidra till samhällets bästa.” (2016:14).

I sitt principprogram uttrycker Sverigedemokraterna olika sätt att se på medlemskap och medborgarskap i den svenska nationen. En person kan vara medborgare och ha en annan nationell tillhörighet, men personer med en sådan annan tillhörighet som är svenska medborgare bör vara begränsade till antalet i Sverige. Medlem i den svenska nationen blir en person genom att födas in den eller att senare i livet välja att uppgå i den (2011:15).

19

nationstillhörighet skall vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter.” (2011:16).

Det bästa för det svenska samhället, menar de, är om en så stor andel som möjligt av de svenska medborgarna delar en nationell identitet (ibid.16). Att välja att bli svensk medborgare senare i livet föregås enligt Sverigedemokraternas principprogram av ett antal krav.

“Grundläggande krav för att kunna erhålla svenskt medborgarskap skall vara att man varit bosatt i landet under en längre tid och att man under denna tid visat att man är lojal med Sverige, respekterar svenska lagar och övriga samhällsregler, att man lärt sig det svenska språket och skaffat sig grundläggande kunskaper om svensk historia och svenskt samhällsliv.” (2011:16).

Därtill får den person som vill bli svensk medborgare inte ha medborgarskap i andra länder än Sverige. I sin motion från 2016 listar Sverigedemokraterna ytterligare krav som föregår svenskt medborgarskap. Medborgarskap kan endast sökas av den som har bott i Sverige i minst tio år och varit ekonomiskt självförsörjande under minst fyra år (2016:14). Vidare ska en person som vill ansöka om svenskt medborgarskap behärska svenska språket i tal och skrift samt ha grundläggande förståelse för och kunskaper om det svenska samhället (ibid.14). Personen måste kunna uppvisa klanderfri varsel och bekänna sin lojalitet till Sverige.

“Vid ansökningstillfället ska den sökande också bekräfta sin lojalitet med Sverige och förbinda sig att respektera svenska lagar och övriga samhällsregler genom att underteckna en särskild deklaration om detta.” (2016:14).

De krav som Sverigedemokraterna uttrycker speglar vad Kofman menar är en föreställning om staten som beskyddare av social sammanhållning genom ett restriktivt medborgarskap, genom krav på tillhörighet och lojalitet mot ett antal kärnvärden. Enligt Kofman är detta också ett sätt att med hänvisning till säkerhet kontrollera migration och mångfald med syfte att skydda en föreställd nationell identitet (Kofman 2005:455).

20

“Vi eftersträvar ett demokratiskt, jämställt och miljövänligt samhälle där alla medborgare skyddas av, och är lika inför, lagen. Ett samhälle där alla medborgare också garanteras en hög grundläggande nivå av ekonomisk och social trygghet.” (2011:3).

I sin motion från 2016 menar Sverigedemokraterna vidare att medborgarskap inte ska kunna åtnjutas som ett sätt att ta del av den svenska välfärdens förmåner, utan måste vara grundat i en lojalitet gentemot Sverige och en ambition att bidra till det svenska samhället (2016:14).

“Genom att kräva motprestation för medborgarskap ökar medborgarskapets betydelse, samtidigt som risken minskar för att personer som kommer till Sverige enbart för att åtnjuta sociala förmåner, eller som inte kan hålla sig inom lagens ramar, tilldelas medborgarskap.” (2016:14).

Sverigedemokraterna menar att genom att stärka betydelsen av svenskt medborgarskap genom en lojalitetsdeklaration kommer det svenska medborgarskapet i större utsträckning sammanfalla med en nationell samhörighet och identitet. Denna samhörighet genererar gemenskap och en god sammanhållning i samhället (2016:14).

“Det är Sverigedemokraternas övertygelse att det för att upprätthålla en stark koppling mellan medborgarskap och nationell identitet behövs tydliga riktlinjer och minimikrav som ska uppfyllas innan medborgarskap kan erhållas.” (2016:14).

5.3  Moderaternas  idéprogram  

Moderaterna behandlar i sitt idéprogram de grundläggande idéer som speglas i deras förda politik. De beskriver hur politiken härstammar från en idétradition från upplysningstiden som omprövas i och med nya kunskaper och erfarenheter (2011:9). Moderaterna förespråkar i sin politik staten som beskyddare av individens frihet samt att politik bör bidra till jämlikhet, rättigheter och ekonomisk tillväxt.

5.3.1  Kulturförståelse    

21

“Att förstå sin egen kultur, sin historia och att ha kunskap kring samhällets dominerande kulturella uttryck berikar livet och är en förutsättning för att kunna förstå andra.” (2011:19).

Kultur beskrivs därmed i Moderaternas idéprogram varken som något som nödvändigtvis måste vara kopplat till nationen, eller som är fast till sin form hos människor som bär den. Den kulturförståelse som uttrycks i Moderaternas principprogram kan således primärt förstås som närmare en hybrid förståelse, att kultur är flytande till sin form och föränderlig i relation till människor och möten (Hannerz 1996). Samtidigt uttrycker Moderaterna att individer har ”sin egen kultur” och speglar således vad som snarare närmar sig en essentialistisk kulturförståelse, att kultur är en enhet som finns inom människor. Denna kultur är dock inte uttryckligen fast till sin form. Moderaterna menar att kultur uttrycks av och är buren av människor och gemenskaper.

“Människor och gemenskaper är kulturbärare.” (2011:19).

I Moderaternas idéprogram förekommer därmed aldrig en explicit koppling mellan kultur och nation, mer än som eventuellt dominerande kulturella uttryck i samhället. Kultur är snarare relaterat till den uttrycksform som den artikuleras i, av människor, som konstform eller kreativa näringar.

“För forskning och utveckling, men också för kultur och de kreativa näringarna krävs spelregler som gör det möjligt att tjäna pengar på upptäckter och verk.” (2011:19).

Vidare fortsätter Moderaterna beskriva kultur i relation till processer, en uttrycksform för människor eller något som skapas av kulturskapare (ibid.19, 6). Därtill omnämns kultur i Moderaternas idéprogram i termer av mångfald. Kultur konstrueras och artikuleras således i relation till olika grupper och gemenskaper.

22

(Hannerz 1996). Moderaterna framhåller vikten av internet för att sprida kultur i form av kulturella uttryck och för människor att ta del av nya tankar och idéer.

“Vi välkomnar de möjligheter som internets utveckling fört med sig där olika idéer, tankar och kulturella uttryck kan komma allt fler människor till del både i Sverige och resten av världen.” (2011:20).

Samtidigt förekommer det i Moderaternas idéprogram en koppling mellan kultur i form av kulturella uttryck och traditioner, normer och värderingar. Moderaterna hänvisar till vad de menar är svenska värderingar i form av tolerans, jämlikhet och rättigheter.

“Det är ytterst genom eget arbete som människor blir en del av sitt nya land och förvärvar kunskap om språk och kultur. I Sverige har män samma rättigheter som kvinnor, troende samma rättigheter som icke troende, homo- och heterosexuella samma rättigheter som bisexuella, med dessa och andra jämlikhetsvärderingar görs inga kompromisser.” (2011:18).

Kunskap om språk och kultur, menar Moderaterna, är ett sätt för människor att bli del av sitt nya land och de beskriver också vilken typ av kunskap som detta skulle kunna innebära. Förståelse för kultur är således indirekt kopplat till vad de anser vara värden som är gällande i Sverige, och det som genom kunskap om ska göra att människor blir en del av Sverige. Sverige, och i förlängningen svensk kultur, är således kopplat till män och kvinnors lika rättigheter, rättigheter för troende och icke-troende samt HBTQ-personers rättigheter. Dessa värderingar blir synonyma med Sverige och vad Moderaterna anser vara det typiskt svenska.

“Moderaterna vill bygga Sverige vidare på de värderingar som många känner igen som typiskt svenska. Sverige ska vara modernt, öppet och sammanhållet.” (2011:17).

23

“Staten har ett ansvar att genom skolan och viktiga kulturinstitutioner upprätthålla en kulturell allemansrätt. Staten har en bildningsuppgift såväl som ett uppdrag att bevara och visa upp det som har lett fram till dagens sätt att se på oss själva och varandra.” (2011:19).

Moderaterna likställer i sitt idéprogram kulturell allemansrätt, rätt till att förkovra sig inom kulturella uttryck, med det som har lett fram till hur vi ser på oss själva och varandra. Kultur är således länkat till värderingar som av Moderaterna benämns som typiskt svenska och som utgörs av jämlikhet och tolerans. Därtill är detta vad som har lett fram till hur vi ser på varandra, samt något som staten bör bevara och kan därmed tänkas vara länkat till historia och tradition. Värderingar, normer och kultur, hur vi ser på oss själva och varandra, har genom en historisk process lett fram till vad som betraktas vara det typiskt svenska idag.

“Uppgiften är att möjliggöra och tillhandahålla men också vara en traditionsbärare.” (2011:20).

Vilka gruppidentiteter som uttrycks i Moderaternas idéprogram spänner sig över ett brett spektrum. Dels är de tydliga i sin egen tillhörighet och gemenskap, den Moderata politiken och partiet, vars värderingar grundar sig i tron på marknadsekonomi, upplysningen, globaliseringen, europatanken och välfärdsidén (ibid.11). Primärt framhåller de dock som sin ideologiska hållning att en viktig del av Moderaternas politik är att värna om individen och dennes frihet.

“Samtidigt kan inte individualism och gemenskap ersätta varandra. Individualismens grund och förutsättning är förmågan att erkänna den andres rätt att vara olik och viljan att samarbeta för att kunna leva och utvecklas tillsammans.” (2011:2).

Vidare framhåller Moderaterna andra gemenskaper och gruppidentiteter genom sitt idéprogram, så som etnicitet, kön och sexuell läggning (ibid.2), samt familj och vänner.

“Vänner, familj, arbetskamrater, föreningsliv och andra gemenskaper ger trygghet med stöd av andra och känslan av tillhörighet.” (2011:12).

24

diasporas eller scapes, är i enlighet med en hybrid kulturförståelse rörliga till sin form och inte förankrade i specifika grupper eller nationella enheter (Appadurai 1996). Kultur förekommer i Moderaternas beskrivning i plural och tillgodogörs av enskilda individer eller gemenskaper (ibid.20). Det skapar tillsammans med skolgång, arbetsgemenskap och ekonomisk sammanhållning ett samhälle som håller ihop (ibid.19).

Samtidigt uttrycker Moderaterna i sitt idéprogram en föreställning om en gemensam identitet kopplad till nationen i form av en svensk identitet eller “svenskhet”.

“Ett samhälle som uppmuntrar till olikhet måste vara tydligt med vad som är det gemensamma. Svenskhet är en identitet som går att tillgängliggöra sig genom att leva och verka här.” (2011:18).

Vad som ryms i en svensk identitet utgörs främst av de värderingar och värden som Moderaterna benämner som typiskt svenska. Svenskhet är därtill kopplat till Moderaternas egna värderingar och syn på vikten av individens frihet.

“I svenskheten ligger att få vara sig själv, med sina särdrag och egenheter. Här välkomnar vi och respekterar varandras olikheter i visshet om att det alltid är mer som förenar än skiljer oss. Sverige ska präglas av tolerans inför människors olika uttryck för sin identitet och samhörighet med andra ” (2011:18).

Den nationella identitet som Moderaterna menar utgör en grund för gemenskap i det svenska samhället är i deras idéprogram främst kopplat till värden och värderingar, en kunskap som människor kan tillgodogöra sig och bli en del av genom att förvärva sig kunskap om landets språk och kultur (2011:18).

“Svenskhet är en identitet som går att tillgängliggöra sig genom att leva och verka här.” (2011:18).

5.3.2  Medborgarskap  

25

allmänintresset måste föregå särintresset. Medborgarnas rättigheter måste således tillgodoses av politiken. Därtill har svenska medborgare rätt till oberoende domstolar, rättsväsende och likhet inför lagen (2011:3). De har även rätt till personlig integritet (ibid.11), frihet från att bli övervakade och rätt till långvarig trygghet i och med välfärd (ibid.5).

“Moderaterna ska alltid prioritera ordning och reda i ekonomin. Bara då kan medborgarna vara trygga med att välfärden inte blir en tillfällig förmån utan en långvarig trygghet.” (2011:5).

Samtidigt uttrycker Moderaterna vikten av de rättigheter som tillfaller individen och således sträcker sig bortom endast medborgare.

“Våra värderingar om mångfald och jämställdhet är en tillämpning av de mänskliga rättigheterna, men det är också en konkurrensfördel för Sverige.” (2011:18).

De hänvisar i viss utsträckning till de mänskliga rättigheterna som referens till individens eller den enskilda personens rättigheter. Därtill, menar Moderaterna, bör Sverige vara en internationell röst för de mänskliga rättigheterna i världen (ibid.21).

“Kampen för mänskliga rättigheter är universell i bemärkelsen att alla människor har samma rättigheter och att alla människors möjligheter växer i takt med att fler får sina rättigheter respekterade.” (2011:21).

26

5.4  Moderaternas  motion  

5.4.1  Kulturförståelse    

I den motion som Moderaterna med partiledare Ulf Kristiansson i spetsen lämnade in till riksdagen under 2017 uttrycks dock kulturförståelse mer i relation till antingen en nationell kultur, eller avsaknad av förtryckande och begränsande kultur.

“För i Sverige ska vi inte tillåta att förlegade normer baserade på kultur eller religion hindrar någon från möjligheten att komma till sin rätt och att leva sitt liv i frihet.” (2017:3).

På så sätt kopplas kultur framförallt samman med förhindrande normer och strukturer, som människor som söker asyl i Sverige bär med sig, vilka ställs i direkt kontrast till vad som ska vara gällande i Sverige. Kultur blir på detta sätt förknippat med människor som anländer till Sverige och relaterat till bundenhet och en föreställning om att kultur delas unisont mellan medlemmarna i en enhet (Vertovec 2011:243). Vidare beskriver Moderaterna hur människor som anländer till Sverige bör förhålla sig till normer och värderingar. Att vara en del av det svenska samhället är att anpassa sig.

“En viktig del är att anpassa sig efter det svenska samhället och de normer och värderingar som gäller här. Att varje individ, oavsett kön eller sexuell läggning, fullt ut kan vara en del av samhället och forma sitt eget liv är grundläggande för vår samhällsgemenskap.” (2017:3).

Moderaterna benämner således inte explicit vad som utgör en specifik svensk kultur, men ställer dessa värderingar som omnämns som svenska i motsats till kultur och normer. Därmed återgår Moderaterna till en beskrivning av vissa värderingar som svenska och att ansluta sig till den svenska samhällsgemenskapen förutsätter att personer har kunskap om och anpassar sig till dessa. Detta är också vad som skulle öka möjligheten att komma in i det svenska samhället.

“Därför behöver vi se till att information om svenska värderingar och om hur Sverige fungerar ges till alla tidigt och mer tydligt än i dag.” (2017:3).

27

nationalstaten genererar social sammanhållning och en föreställning om vilka som ingår i den nationella gemenskapen, i kontrast till den kultur som människor utifrån, exempelvis migranter, bär med sig (Vertovec 2011:245).

Vidare benämns kultur i Moderaternas motion som kopplat till hedersförtryck och barnäktenskap.

“Det senare innebär till exempel att alltid ta ställning för individuella fri- och rättigheter och mot kulturella eller religiösa yttringar som kränker dessa. Det handlar bland annat om att ta tydlig ställning mot barnäktenskap och alla former av hedersförtryck.” (2017:6).

Kulturella och religiösa yttringar beskrivs som det som kränker individuella fri- och rättigheter. I och med att de beskrivs som yttringar är kultur återigen inte statiskt till sin form. Samtidigt är dessa yttringar konsekvent länkade till värderingar eller ageranden som människor som söker asyl i Sverige implicit skulle bära med sig. Genom kunskap om hur det fungerar i det svenska samhället och vad Moderaterna menar är svenska värderingar kommer de föreställningar och kulturella och religiösa yttringar som människor bär med sig att luckras upp eller anpassas.

“God förståelse och kunskap om vad som gäller i Sverige ökar möjligheten för fler att komma in i det svenska samhället.” (2017:3).

I och med detta benämner Moderaterna indirekt vad som kan förstås som en gruppidentitet i relation till nationalstaten, en svenskhet och att vara en del av det svenska samhället. Denna tillhörighet uppnår en människa bland annat genom att ha kunskap och förståelse för hur det svenska samhället fungerar och vad som gäller här. Moderaterna speglar således en mer essentialistisk kulturförståelse, då migration implicit medför kulturella värden, i och med att människor bär på dem, som står i direkt kontrast till de värderingar som finns i Sverige (Vertovec 2011:244). Sett till denna förståelse av kultur kan migration och globalisering leda till oövervinneliga skillnader mellan människor från olika kulturer och hot mot social sammanhållning och en nationell gemenskap (ibid.244).

28

“Det är viktigt att asylsökande får information och kunskap om sina rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Vi vill därför, utöver samhällsinformation, att det ska tas fram ett lättillgängligt och användarvänligt informationsmaterial om mänskliga fri- och rättigheter, demokrati, jämställdhet mellan könen, barnkonventionen, hedersrelaterat våld och förtryck samt skyldigheter och rättigheter i Sverige.” (2017:5).

Att vara del av den svenska samhällsgemenskapen är således implicit att ha kunskap om dessa fri- och rättigheter samt skyldigheter.

5.4.2  Medborgarskap  

I sin motion till riksdagen 2017 på ämnet integration nämner Moderaterna inte medborgarskapets utformning specifikt. Istället uttrycker de vissa krav som ska gälla för nyanlända till Sverige och som ska verkställas under pågående asylprocess (2017:6). Människor som kommer till Sverige, menar Moderaterna, har ett eget ansvar för sin försörjning och anställningsbarhet. För att få permanent uppehållstillstånd kräver Moderaterna deltagande i undervisning i svenska språket.

“För att kunna få permanent uppehållstillstånd, för dem utan jobb och egen försörjning, ska det krävas att man deltagit aktivt efter bästa förmåga i etableringsinsatser och där måste alltid undervisning i svenska ingå.” (2017:6).

Moderaterna motiverar krav på nyanlända med att Sverige inte är en kravlös gemenskap och att tydligare krav ska lägga vikt vid att lära sig språket och att ha en egen försörjning (ibid.3). De understryker i sin motion vikten av att nyanlända ska ansvara för sin egen ekonomiska försörjning och genom integrering etablera sig på arbetsmarknaden.

“Men Sverige är ingen kravlös gemenskap. Inom ramen för integrationen behöver vi ställa betydligt tydligare krav på den som kommit till Sverige för att bygga sig ett nytt liv här.” (2017:3).

Ytterligare en aspekt som Moderaterna framhåller som en viktig del av integration för nyanlända är kunskap om det svenska samhället och de normer och värderingar som gäller i Sverige.

29

Integration, menar de, sträcker sig bortom att etablera sig på arbetsmarknaden. Kunskap om och ambition att anpassa sig till det svenska samhället utgör tillsammans grundläggande aspekter. Moderaternas argumentation för ett krav på kunskap om det svenska samhället speglar en mer restriktiv hållning till medborgarskapet och kan förstås som ett sätt att genom staten agera beskyddare av en föreställd nationell identitet och social sammanhållning (Kofman 2005:455). Att anpassa sig till vad Moderaterna anser vara svenska värderingar och normer kan förstås som ett krav på tillhörighet och lojalitet mot specifika nationella kärnvärden, en konstruktion av nationell identitet i relation till andra (ibid.455). Moderaterna framhåller att vikten av denna integration ska slås fast genom ett krav på integrationsplikt.

“God förståelse och kunskap om vad som gäller i Sverige ökar möjligheten för fler att komma in i det svenska samhället. För att tydligare slå fast vikten av integration bör en integrationsplikt för nyanlända införas.” (2017:3).

I Moderaternas motion fastslås vidare inga ytterligare krav på människor som vill ansöka om svenskt medborgarskap, mer än integrationsplikt och krav på språk- och samhällsorienterande kunskap för samtliga nyanlända (ibid.3).

6.  Diskussion  

Sverigedemokraterna håller genom sitt principprogram och i sin motion konsekvent en mer exklusiv linje, i och med den kulturförståelse och syn på medborgarskap som uttrycks. Kultur, menar Sverigedemokraterna, är primärt länkat till nationer eller grupper och präglar dessa genomgående (2011:18). Sverigedemokraterna uttrycker i sitt principprogram en närmast essentialistisk förståelse av kultur och argumenterar parallellt för ett exklusivt medborgarskap, grundat på en gemensam identitet, nationell tillhörighet och gemensam kultur (2011:16). I Sverigedemokraternas principprogram och motion är medborgarskap en tillhörighet i en social gemenskap, nationen, i vilken medlemmarna bör, med vissa undantag, dela en kultur (2016:14). Tillträde till denna gemenskap genom medborgarskap omfattar således att dela den gemensamma nationella identiteten och kulturen.

30

en förståelse som snarare angränsar till en essentialistisk kultursyn. Moderaternas kulturförståelse genomgår dock en större förändring mellan 2011, då partiprogrammet skrevs, och 2017 då de lämnade in en motion för förändrad integrationspolitik till riksdagen. I sin motion kan Moderaternas kulturförståelse än mer betraktas som essentialistisk, där kulturella och religiösa normer kopplas samman med hedersförtryck och barnäktenskap, i form av värderingar som människor som anländer till Sverige bär med sig. Dessa står i kontrast till svenska värderingar och det som är gällande i Sverige (2017:6). Kultur blir således någonting som finns inom människor som rör sig över territoriella gränser.

Parallellt med denna skiftning i kulturförståelse genomgår Moderaternas syn på medborgarskap en förändring och närmar sig en mer exklusiv hållning. Moderaterna uttrycker redan 2011 i sitt partiprogram vissa rättigheter som medborgare främst har tillgång till, men understryker samtidigt vikten av mänskliga rättigheter framförallt och Sveriges ansvar som global företrädare för dessa individuella rättigheter (2011:21). I sin motion däremot framhåller Moderaterna vikten av att svenska medborgare, alternativt människor som är bosatta i Sverige, har förståelse för och anpassar sig till det svenska samhället och svenska värderingar (2017:3). Moderaterna uttrycker i sin motion således en syn på medborgarskap som kan kategoriseras som mer exklusiv, att tillhörighet genom medborgarskap inte endast är en garant för individens rättigheter, utan en tillhörighet i en föreställd gemenskap utifrån delade värderingar och kultur.

6.2  Slutsats  

31

Vidare visar resultatet från denna studie att den utomvetenskapliga debatten om Moderaternas eventuella närmande av Sverigedemokraterna i vissa hänseenden kan bekräftas med hänvisning till kulturförståelse och medborgarskapets utformning som mer restriktivt. I dessa hänseenden har Moderaterna i sin politik kommit att i större utsträckning likna Sverigedemokraterna. Moderaterna uttrycker i sin motion från 2017 vad som kan förstås som en mer essentialistisk kulturförståelse och argumenterar för ett mer restriktivt medborgarskap, en hållning som uttrycks konsekvent i Sverigedemokraternas partiprogram och motion. Huruvida detta beror på ett eventuellt större inflytande hos Sverigedemokraternas har denna studie dock varken för avsikt eller kapacitet att besvara. Samtidigt visar denna studie på att tendenser till en mer essentialistisk kulturförståelse, genom hänvisning till kultur som traditionsbärare (2011:20) och att särskilja svenska normer och värderingar från andra kulturer, återfinns redan i Moderaternas idéprogram från 2011 (2011:18). Det är därmed viktigt att understryka att denna kulturförståelse inte är ny inom Moderaternas politik. Vad som däremot går att fastställa utifrån studiens resultat är att dessa tendenser i Moderaternas motion från 2017 har tilltagit samt att de i högre utsträckning har kommit att likna den mer essentialistiska kulturförståelse som Sverigedemokraterna har gett uttryck för.

Denna studie har dock primärt analyserat de områden i vilka de båda partierna har sagts närma sig varandra, vilket således inte behöver vara gällande för Sverigedemokraternas eller Moderaternas politik i övrigt. Utifrån denna studies resultat kan endast konstateras att ett visst skifte har skett i Moderaternas uttryckliga kulturförståelse samt syn på medborgarskap, och som idag uttrycker en förståelse som ligger närmare den som återfinns hos Sverigedemokraterna. Vad som dock inte har besvarats genom denna studie och således är av intresse för vidare forskning är huruvida denna samvariation återfinns inom svensk politik i stort och bland andra partier. Det vore därmed av intresse att applicera liknande teorier om kulturförståelse på andra svenska partier, med syfte att bredda det resultat som denna studie har bidragit med.

32

Sverigedemokraternas partiprogram och motioner, samt att partierna i dessa frågor har kommit att närma sig varandra. De både partierna uttrycker i viss utsträckning en samvariation mellan förståelsen av kultur som essentialistisk, en gemensam identitet delad mellan medlemmar av den svenska nationen, och vikten av tillhörighet till denna kulturella identitet genom normer och värderingar som bör ligga till grund för tillgängligheten i det svenska medborgaskapet.

33

7.  Referenser  

Appadurai, Arjun, 'Modernity at Large: Cultural Dimensions of Globalization', Volume 1, Minneapolis, Minn, University of Minnesota Press, (1996).

Beckman, Ludvig. 'Citizenship and Voting Rights: Should Resident Aliens Vote?', Citizenship

Studies, vol. 10/no. 2, (2006), pp. 153-165.

Dahl, Robert A., 1915, 'Democracy and its Critics', New Haven, Yale Univ. Press, (1989). de Leeuw, Marc, and Sonja van Wichelen. 'Civilizing Migrants: Integration, Culture and Citizenship', European Journal of Cultural Studies, vol. 15/no. 2, (2012), pp. 195-210.

Hsieh, Hsiu-Fang, and Sarah E. Shannon. 'Three Approaches to Qualitative Content Analysis', Qualitative Health Research, vol. 15/no. 9, (2005), pp. 1277-1288.

Joppke, Christian. 'The Retreat of Multiculturalism in the Liberal State: Theory and Policy', The British Journal of Sociology, vol. 55/no. 2, (2004), pp. 237-257.

Kinnvall, Catarina, Department of Political Science, Statsvetenskapliga institutionen, et al. 'The Postcolonial has Moved into Europe: Bordering, Security and Ethno-­‐‑Cultural Belonging', JCMS: Journal of Common Market Studies, vol. 54/no. 1, (2016), pp. 152-168. Kofman, Eleonore. "Citizenship, Migration and the Reassertion of National Identity." Citizenship Studies 9, no. 5 (11/01/2005).

Kristersson, Ulf m.fl. (M), 'En bättre start – integration som fungerar', Partimotion: Motion till riksdagen, 2017/18:3591, (2017).

Moderaternas Idéprogram: 'Ansvar för hela Sverige'. Örebro 2011, reviderades Norrköping 2013. www.moderat.se, (2011).

Morgan, David L. 'Qualitative Content Analysis: A Guide to Paths Not Taken', Qualitative

Health Research, vol. 3/no. 1, (1993), pp. 112-121.

Nyman, Cecilia. 'Välkommen på Villkor: En Studie Av Svenska Partiers Inställning Till Liberal Multikulturalism Och Civila Integrationskrav', (2017), .

Rashid, Salar, 'Oroande för många när M närmar sig SD'. Svenska Dagbladet, 2017-02-07, https://www.svd.se/oroande-for-alla-nar-m-valjer-bort-mangfald, (2017).

Rooth, Dan-Olof, 1967, Per Strömblad 1968, and Globaliseringsrådet. , 'Språk, Krav Och

34

Schinkel, Willem. 'The Virtualization of Citizenship', Critical Sociology, vol. 36/no. 2, (2010), pp. 265-283.

Staiger, Uta. 'New Agendas? Culture and Citizenship in EU Policy', International Journal of

Cultural Policy, vol. 15/no. 1, (2009), pp. 1-16.

Soysal, Yasemin Nuhoğlu, 'Limits of Citizenship: Migrants and Postnational Membership in

Europe', Chicago, Ill, Univ. of Chicago, (1994).

Sverigedemokraternas Principprogram. Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0 - 2014-02-24, (2011).

Teorell, Jan, 1969, and Torsten Svensson 1954. , 'Att Fråga Och Att Svara:

Samhällsvetenskaplig Metod', (1. uppl. edn, Stockholm, Liber, 2007).

van Selm, J. 'The Netherlands: tolerance under pressure', Migration Information Source. Available at http://www.migrationinformation.org/profiles/display.cfm?10=156 (2003). Vertovec, Steven. 'The Cultural Politics of Nation and Migration', Annual Review of

Anthropology, vol. 40/(2011), pp. 241-256.

Åkesson, Jimmie m.fl. (SD). 'En ansvarsfull invandringspolitik'. Partimotion: Motion till riksdagen, 2016/17:3409, (2016).