Out of Office
Digitala nomaders upplevelse av frihet i, genom och från arbetet
Evelina Sylle
Arbets- och organisationspsykologi med kandidatuppsats för psykologprogrammet Huvudområde: Psykologi
Abstrakt
Digitaliseringen är såväl katalysatorn som motorn för informationssamhällets framväxt och färgar människors verklighetsuppfattning. Den tekniska utvecklingen har banat väg för både temporal samt spatial flexibilitet och således medfört nya sätt att leva och arbeta. Digitala nomader är individer vilka utför sitt arbete medelst digitala verktyg och har anammat en platsoberoende nomadisk livsstil. Syftet med föreliggande studie var att bidra med fördjupad förståelse om digital nomadism samt belysa drivkrafterna bakom livsstilen utifrån ett idiografiskt perspektiv. Forskningsfrågan löd: Vilken är essensen av digitala nomaders upplevda erfarenhet? En kvalitativ forskningsansats tillämpades, fem digitala nomader (M = 39 år) intervjuades och den insamlade empirin analyserades med interpretativ fenomenologisk analys. Metoden bringade klarhet kring fenomenet genom explorativa, deskriptiva samt interpretativa moment. Essensen av respondenternas upplevda erfarenhet var frihet, vilket skildrades med tre konceptuella teman; normbrytande livsdesign,
meningsskapande livsstil samt personlig utveckling. Nyssnämnda teman är sammanlänkade men ämnade belysa olika aspekter av informanternas utsagor. Resultatet diskuterades i ljuset av tidigare forskning. Deltagarna utmanar samhällets arbetsromantiska norm och frihet upplevdes i, genom och från arbetet. De har med en meningsskapande livs- och arbetsfilosofi skapat en lustfylld vardag. Livsdesignen föreföll ge utrymme för personlig utveckling samt självkännedom. Digital nomadism tycks även vara en källa till inspiration och kreativitet. Sociala utmaningar framkom och deltagarna nämnde dilemman som ostracism samt en form av modern exploaterande kulturimperialism. Tillsammans med annan kumulativ forskning har förevarande studie visst praktiskt värde för att förstå människan i sin nya digitala kontext. Författarens spekulativa slutsats är att digitala nomader är rustade inför framtidens
kunskapstörstande arbetsmarknad.
Författarkommentar
Ett stort tack riktas till samtliga respondenter vars medverkan möjliggjort föreliggande studie. Jag vill även passa på att tacka min handledare Helena Örnkloo som haft tilltro till min förmåga att självständigt utforma arbetet. De senaste två månaderna har inrymt såväl lärorika som inför framtiden värdefulla moment. Det har varit berikande att få jobba kreativt under forskningsprocessen och med nyfikenhet skapa ett eget projekt från grunden. Jag har haft möjlighet att förkovra mig i kunskapandet och i samma stund öva på min kommande roll som psykolog genom att praktisera intervjuteknik, empati, flexibilitet, reflexivitet och framförallt genom att få djupdyka i andra människors livsvärld.
Bryssel, 7 januari 2021 Evelina Sylle
There's a better life and you think about it, don't you? It's a rich man's game, no matter what they call it and you spend your life putting money in his wallet. Nine to five, what a way to make a livin',
barely gettin' by, it's all takin' and no givin'.
They just use your mind and they never give you credit, it's enough to drive you crazy if you let it.
Innehållsförteckning Abstrakt 2 Författarkommentar 3 Innehållsförteckning 4 Out of Office 5 Behov av forskning 8 Syfte 9 Metod 9 Kvalitativ forskningsansats 9
Interpretativ fenomenologisk analys 9
Out of Office
Digitaliseringen är såväl katalysatorn som motorn för informationssamhällets framväxt och påverkar hur människor upplever omvärlden samt interagerar med varandra (Digitaliseringskommissionen, 2015). Idag finns möjlighet att arbeta, studera och
kommunicera med hjälp av digitala verktyg, således driver och transformerar modern teknik samhällsutvecklingen. Internet har frambringat en ny dimension för socialt samspel där människor umgås, handlar och arbetar i digitala rum. På ett drygt kvartssekel har världens internetanslutna population vuxit från 0 till estimerade 4,1 miljarder människor år 2019 (International Telecommunication Union, 2019). Digitaliseringen har banat väg för både temporal samt spatial flexibilitet och geografiska indelningar får mindre relevans vilket medför ökad globalisering. Ett nytt landskap med en unik livs- och arbetsmiljö har växt fram till följd av att digitala tjänster och produkter vävs samman med människors tillvaro (Wiberg, 2015).
Arbetsmarknaden omdanas till följd av digitaliseringen (Felländer, 2015). Framtidens volatila arbetsmarknad förutspås bestå av fler irreguljära anställningsformer samt en
gigekonomi (Peetz, 2019). Traditionellt lönearbete antas i allt större utsträckning ersättas av uppdragsbaserade anställningar. Detta kan medföra positiva effekter såsom högre autonomi samtidigt som dessa arbetsvillkor tycks innehålla färre hälsofrämjande faktorer av social och ekonomisk karaktär (Woods & West, 2020). Dessutom ställer framtidens behov av en flexibel arbetskraft större krav på den enskilda individen att ta ansvar för sin anställningsbarhet och vidmakthålla sin kompetens genom att hålla sig à jour med utvecklingen (Allvin et al., 2006). Digitaliseringen har och kommer fortsätta ta över flertalet rutinmässiga jobb medan yrken som fordrar social intelligens samt utgörs av kognitivt komplexa processer är svårare att ersätta (Frey & Osborne, 2017). Hit hör arbeten vilka tarvar kognitiv flexibilitet, kreativitet och mänsklig varseblivning. Hantering av information samt kunskapsutbyte genererar ekonomiskt värde och är avgörande för framtidens arbetsmarknad (World Economic Forum, 2017). Människors kunskap och färdigheter utgör humankapitalet vilket är kärnan i dagens informations- och kunskapssamhälle. Drucker myntade termen knowledge worker,
kunskapsarbetare, vilket hänsyftar till individer vilka tänker för sitt levebröd eller “think for a living” (refererat i Davenport, 2005, s. 10).
Pentland (2012) skildrar hur social interaktion och mänsklig aktivitet online genererar data vilket medför att vi kan studera människors beteenden på detaljnivå istället för att förlita oss på deras åsiktsredogörelse. Algoritmer finner mönster i mänskligt beteende genom att
analysera stora datamängder, big data. Denna information kan användas likt Prometheus eld, på gott eller ont, för att förutspå alltifrån marknadsläget till det politiska läget (Pentland, 2012). Redan 1967 illustrerade Drucker samspelet mellan människan och datorn:
We are beginning to realize that the computer makes no decisions; it only carries out orders. It’s a total moron, and therein lies its strength. It forces us to think, to set the criteria. The stupider the tool, the brighter the master has to be – and this is the dumbest tool we have ever had. All it can do is say either zero or one, but it can do that awfully fast. It doesn’t get tired and it doesn’t charge overtime. It extends our capacity more than any tool we have had for a long time, because of all the really unskilled jobs it can do. By taking over these jobs, it allows us – in fact, it compels us – to think through what we are doing. (s. 8)
2000-talets tekniksprång har främjat möjligheten att kommunicera med hjälp av informations- och kommunikationsteknik (IKT) (Westlander, 2019). Bärbara digitala verktyg, trådlös internetanslutning samt möjlighet att via cloud computing lagra data i molnbaserade datatjänster har medfört att färre yrkesverksamma personer är bundna till en fast arbetsplats (Peetz, 2019). Verksamheter anpassar sig simultant med den digitala teknikens frammarsch, en modern arbetsplats kan vara både fysisk och virtuell vilket skapar nya förutsättningar för arbete. Den arbetande likaledes dess uppdragsgivare har blivit oberoende av tid, rum och geografisk plats (Westlander, 2019). Produkter och tjänster genereras och distribueras internationellt via digitala nätverk. Digital information finns tillgänglig under dygnets alla timmar och digitala tjänster kan utföras oberoende av tid och rum. Digitaliseringen influerar sålunda hur, var och när vi arbetar samt möjliggör nya former av flexibla arbetsarrangemang.
eller mindre påtvingat distansarbete för många. I avancerade ekonomier är flexibelt arbete och virtuellt kunskapsarbete den mest signifikanta drivkraften till förändring (World Economic Forum, 2017).
Den digitala evolutionen har medfört att ett nytt kulturliknande fenomen växt fram,
digital nomadism (Reichenberger, 2018; Thompson, 2019). Digitala nomader är individer
vilka utför sitt arbete med hjälp av digitala verktyg och samtidigt har valt att leva ett mer nomadiskt liv då de inte är bundna till att befinna sig inom pendlingsavstånd till en fysisk arbetsplats (Jacoby & Holland, 2019; Müller, 2016). Flexibla kommunikationsalternativ som skickar information oberoende av geografisk distans samt stabil internetanslutning har gjort detta virtuella arbetsarrangemang logistiskt möjligt (World Economic Forum, 2017).
Makimoto och Manners bidrog till begreppets konsolidering när de 1997 gav ut sin bok med titeln Digital Nomad. Ordet digital alluderar på en bokstavlig omvandling av information till siffror, digits. Information i form av text, bild och video kan översättas till ett binärt språk och lagras digitalt som 1:or och 0:or på ett chip eller en hårddisk (Makimoto & Manners, 1997). Informationsutbyte i digital form har inneburit en revolution inom många yrken och varje gång vi skickar en fil, en bild eller deltar i ett videomöte sker utbyte av digitalt material. Bärbara datorer och smartphones är arbetsredskap som kan hantera det binära språket genom att skapa, bearbeta, lagra och skicka information. Makimoto och Manners förutspådde redan 1997 att vi inom ett decennium skulle ha möjlighet att kommunicera via videolänk för att se människor, bilder och dokument, oavsett var vi befinner oss i världen. Med facit i hand kan vi konstatera att de hade rätt. Nomader definieras i Nationalencyklopedin (u.å.) som
“folk eller grupper av människor vilkas försörjningsform inte nödvändiggör eller medger fast bosättning.” Skillnaden är dock stor mellan traditionella nomader och digitala nomader vars levnadssätt är avhängigt den digitala utvecklingen.
självutveckling. I sin studie finner Reichenberger (2018) att professionell frihet grundar sig i möjlighet att välja och strukturera arbetsuppgifter utan yttre begränsningar i form av en fast arbetsplats eller specifika arbetstider. En känsla av syfte uppstår då individer kan fokusera på de uppgifter och projekt som de brinner för.
Den digitala nomadiska livsstilen har blivit ett attraktivt alternativ, särskilt för
millenniumgenerationen som utgörs av personer födda under 1900-talets två sista decennium och vars värdegrund baseras på livserfarenheter snarare än monetära belöningar (Jacoby & Holland, 2019). I populärvetenskapliga tidskrifter porträtteras de digitala nomaderna som en ny generation av platsoberoende frilansare, entreprenörer och egenanställda vilka ofta har sina rötter i tech-industrin (Hart, 2015). Populära destinationer ligger på varmare breddgrader och geoarbitrage gör det möjligt att åtnjuta hög levnadsstandard till lägre levnadskostnad (Ferriss, 2009). För vissa är livsstilen en ekonomisk copingstrategi. Digitala nomader väljer sin globala position till följd av hedonistiska fritidsintressen snarare än arbete (Thompson, 2019).
Runt om i världen växer nätverk vilka erbjuder såväl coworking offices som coliving spaces (Hussain, 2019). Ofta utgår de digitala nomaderna från mer eller mindre temporära hem, så länge det finns internetuppkoppling kan arbetet utföras i princip från världens alla hörn. Behov av forskning
Det digitala paradigmskiftet färgar människors sätt att betrakta omvärlden, sin livsmiljö och sig själva. Det mesta vi vet, eller tror oss veta om hur samhället fungerar är en följd av den information och de intryck vi inhämtar från olika digitala informationskanaler (Strömbäck, 2015). Den digitala teknik som tidigare enbart var ett tillägg i vardagen är numer integrerad i våra liv och en utgångspunkt för vår verklighetsuppfattning (Regårdh, 2015). Jacoby och Holland (2019) lyfter att psykologer bör hålla sig à jour med den digitala
utvecklingen för att förstå nya sätt att arbeta, de menar att samtida arbetsförhållanden skiljer sig väsentligt från de förhållanden vilka var grundval för vedertagna arbets- och
organisationspsykologiteorier. Följaktligen är vi i behov av att uppdatera empiri, teori och bästa praxis för att förstå människan i sin nya digitala kontext. Digital nomadism uppstod parallellt med det senaste kvartsseklets digitala framväxt varpå fenomenet är relativt
Syfte
Syftet med föreliggande studie är att bidra med fördjupad förståelse om digital nomadism och belysa drivkrafterna bakom denna livsstil utifrån ett idiografiskt perspektiv. Den centrala forskningsfrågan lyder: Vilken är essensen av digitala nomaders upplevda erfarenhet?
Metod Kvalitativ forskningsansats
Då föreliggande studie ämnar belysa individens upplevelse och bidra till fördjupad förståelse bedömdes en kvalitativ forskningsansats tillämpbar. Detta metodologiska
tillvägagångssätt gör det möjligt att studera hur människor upplever fenomen och är ett sätt att befolka psykologin (Howitt, 2016). En kvalitativ ansats motiverades ytterligare då mänsklig erfarenhet inte nödvändigtvis kan “omvandlas till ett antal fasta numeriska värden” (Eklöf, 2017, s. 185). Insamling av empiri via intervjuer bereder grund för en nyanserad skildring av individers upplevda erfarenhet (Lantz, 2013). Det gör det möjligt att närma sig upplevelsen ur ett idiografiskt perspektiv för att bringa klarhet kring hur enskilda människor gestaltar ett specifikt fenomen (Smith et al., 2009). Studien belyser verkliga människors verkliga upplevelser, resultatet baseras på självrapporterad data där språket anses vara ett fönster till verkligheten. Ur ett epistemologiskt perspektiv har studien ett realistiskt kunskapsanspråk och en postpositivistisk förankring som utgår ifrån att det finns flera versioner av verkligheten (Howitt, 2016).
Interpretativ fenomenologisk analys
Interpretativ fenomenologisk analys (IPA) har sitt ursprung i psykologin och är en tillämpbar metod när forskaren ämnar fånga människors upplevelse och belysa den mening som individen ger sin tillvaro. Enligt Smith et al. (2009) är metoden att föredra vid
utforskandet av hur en någorlunda homogen grupp upplever och reflekterar över sin specifika situation och den kontext de befinner sig i. IPA bygger på både fenomenologisk samt
meningsskapande varelser. Individers utsagor är egentligen en reflektion av hur de tolkar sin livsvärld och ger upplevelsen mening (Smith et al., 2009). Den analytiska processen vid IPA benämns ofta som dubbel hermeneutik då individen först tolkar sin livsvärld och ger mening till sin tillvaro följt av att forskaren i sin tur försöker förstå individens meningsskapande. Följaktligen gör deltagaren en primär tolkning av sin upplevelse följt av forskarens sekundära tolkning. “It can be said that the IPA researcher is engaged in double hermeneutic because the researcher is trying to make sense of the participant trying to make sense of what is happening to them” (Smith et al., 2009, s. 3). Därtill bör forskaren undersöka den upplevda erfarenheten både på ett empatiskt sätt utifrån informantens perspektiv, samtidigt som hon försöker se fenomenet ur andra synvinklar. Det innebär att forskaren måste sätta sig in i deltagarens situation samtidigt som hon bör ifrågasätta och analysera respondentens svar för att begripliggöra fenomenet i fråga (Smith et al., 2009).
Vidare har IPA-studier ett tydligt idiografiskt inslag och utforskar individens unika livsvärld istället för det universella, målet är att finna individer som kan ge informationsrika beskrivningar om ett specifikt fenomen. Smith et al. (2009) redogör att IPA-studier ofta baseras på små och homogena urval för att undersöka hur deltagarnas utsagor konvergerar samt divergerar på detaljnivå, tre till sex intervjuer rekommenderas för ett studentarbete. Metoden är lämplig för att analysera människors multidimensionella respons på livshändelser vilka kan innehålla kognitiva, emotionella, förkroppsligade och existentiella element (Smith et al., 2009). Att fånga människors upplevelse i sin helhet är likväl att betrakta som en
omöjlig uppgift då varje individ ser världen utifrån sitt unika perspektiv. Således är forskarens kunskap om deltagarnas verklighet enbart approximativ och resultatet färgas ofrånkomligen av forskarens egen livsåskådning (Howitt, 2016; Smith et al., 2009). IPA är en reflexiv metod och resultatet är beroende av forskarens tolkning, av den anledningen bör vederbörande redogöra för sin förförståelse som ett sätt att påvisa hur den innevarande kunskapen influerat datainsamling och analys. Denna transparens är viktig för att granska befintlig kunskap, bibehålla reflexivitet och utmana de tolkningar som framkommer (Smith et al., 2009).
Förförståelse
Föreliggande redogörelse ämnar bidra till en transparent bakgrundsbild av
förförståelsen och på vilka grunder studiens produkt alstrats fram. Författarens levnadshistoria har med största sannolikhet lett till en övervägande positiv inställning gentemot digital
psykologiska teorier och i skrivande stund har den egna studiegången förpassats till det digitala rummet på grund av coronapandemin. Då studien tar avstamp i tidigare forskning har relaterade forskningsfynd rimligtvis format förförståelsen. Därutöver har författaren bott och arbetat på tre av världens kontinenter samt besökt närmare ett sjuttiotal länder på sin livsresa, dessa upplevelser har sannolikt präglat världsbilden och genererat en positiv attityd gentemot en nomadisk livsstil. De digitala nomader författaren mött på vägen har modellerat en
idealiserad prototyp av den digitala nomaden som en driven, bevandrad livsnjutare. Nyssnämnda erfarenheter är även drivkraften bakom författarens val att förkovra sig inom ämnet. Förevarande förförståelse har troligtvis influerat resultatet, även om stor vikt har lagts vid att anamma ett neutralt förhållningssätt under datainsamling och analys. I Husserls anda har författaren försökt lägga sina egna värderingar åt sidan för att förstå deltagarnas
upplevelse såsom upplevd av deltagarna. Att applicera en sådan fenomenologisk lins är emellertid en synnerligen sofistikerad förmåga och förförståelsen har oundvikligt färgat resultatet. Som skildrat av Merleau-Ponty: “All my knowledge of the world, even my scientific knowledge, is gained from my own particular point of view” (1962, s. ix).
Urval
det intervjun då det upplevdes lätt att skapa förtroende i det digitala rum där datainsamlingen tog plats.
Deltagare
Urvalet resulterade i fem respondenter från tre kontinenter med ett åldersspann mellan 29 till 51 år (M = 39 år), deltagarna beskrivs vidare i Tabell 1. Tre av informanterna har engelska som sitt modersmål vilket ansågs väsentligt för att undvika språkliga barriärer. En av deltagarna har ett annat modersmål men använder engelska som sitt naturliga språk sedan många år tillbaka och bedömdes kunna genomföra intervjun obehindrat. En intervju
genomfördes på svenska. Att gruppen har en demografisk spridning är en ren tillfällighet och baserades inte på något inklusionskriterium. Ingen ersättning utgick för deltagandet.
Tabell 1
Deltagare
Fingerat namn
Ålder Kön Nationalitet Antal år som digital nomad
Sophia 30 Kvinna Storbritannien 5
Kaya 34 Man Turkiet/Nederländerna 11
Louise 49 Kvinna Australien 3
Carl 29 Man Sverige 2
Angela 51 Kvinna Kanada 2
Datainsamling
mer eller mindre nyanserad skildring av fenomenets karaktär. Empirin beror på
sammanhanget och öppnare intervjuer ger en unik möjlighet att förstå deltagarens upplevelse i relation till en specifik kontext (Lantz, 2013).
En intervjuguide utformades som stöd för att belysa studiens forskningsfråga, se Appendix. Öppna frågor formulerades vilka ämnade utforska deltagarnas upplevelse och följdfrågor gav utrymme till att vidare belysa respondenternas svar. Vid IPA bör deltagarna få möjlighet att fritt berätta och reflektera över sin upplevda erfarenhet (Smith et al., 2009). En provintervju genomfördes för att kontrollera frågor och tidsåtgång. Empiri samlades in under en treveckorsperiod genom fem stycken semistrukturerade intervjuer vilka varade mellan 40 till 80 minuter vardera och genererade totalt 273 minuter inspelat material. Samtliga
intervjuer genomfördes som videosamtal via den digitala mötesplattformen Zoom. En av intervjudeltagarna hade begränsat med tid vilket medförde att en fråga inte hann ställas under intervjun, emellertid fick vederbörande möjlighet att skriftligen svara på frågan i efterhand. Intervjuerna inleddes med att kontrollera att respondenterna tagit del av det informationsbrev som skickats ut via email en vecka innan intervjun. Deltagarna fick även muntlig information om de etiska hänsynstaganden som redovisas under rubriken Etiska aspekter. Under intervjun skedde en ljudinspelning med författarens iPhone vilket godkändes av respondenterna innan intervjun påbörjades. Detta i syfte att kunna återge informanternas svar semantiskt.
Intervjuguiden användes som stöd men vid behov så ändrades ordningsföljden på frågorna för att följa flödet i intervjun. Vid enstaka tillfällen utelämnades frågor som ansågs ha blivit besvarade i respondentens tidigare svar. Det insamlade intervjumaterialet transkriberades verbatim av författaren.
Analys
förkunskap är dock inte en idealisk metod, vid IPA rekommenderas därför att forskaren tydliggör sina förkunskaper samt fortlöpande reflekterar över dessa under studiens gång.
Analysen utfördes av författaren till studien och utgick från metodutvecklarnas beskrivning av IPA-processen (Smith et al., 2009). Det första steget har fenomenologiskt fokus vilket ämnar utforska hur fenomenet uppenbarar sig för informanternas medvetande. Intervjumaterialet lästes igenom för att få en överblick, initiala observationer och egna reflektioner noterades i syfte att aktivt kunna fokusera på den insamlade empirin i nästa steg. Transkriberingarna analyserades först separat för att finna den unika essensen. Ur texten kondenserades semantiska segment och meningsbärande enheter som ansågs relevanta för att belysa studiens forskningsfråga kodades. Därefter tillämpades en mer interpretativ analys och transkriberingarna tolkades på olika nivåer, se exempel på detta förfarande i Tabell 2. Denna process är enligt Smith et al. (2009) ett sätt att begripliggöra deltagarnas upplevelse genom en dialog mellan forskaren, vederbörandes psykologiska kunskap och den kodade empirin. Lingvistiska reflektioner samt konceptuella tolkningar antecknades och tentativa teman utformades. Interpretationen är induktiv och härrör ur deltagarnas utsagor, dock influeras tolkningen av forskarens egen förförståelse (Smith et al., 2009). IPA-metoden analyserar både unika och gemensamma aspekter av ett särskilt fenomen. Konvergens och divergens i
Tabell 2
Analys
Tentativa teman Originaltranskript Kodning med flera analysnivåer Uppdaterat
självschema
Fokusskifte
Existentiell reflektion
Temporal reflektion - att ta vara på tiden
Större livsperspektiv
A: “I’m definitely more confident, I’m more laid back, I’m less anxious, because before I left I was more of a workaholic and I was very ambitious and career oriented, and I still am to a point. Maybe it’s just my age because I realize I’m on the slide of the bell curve and I only have so much time left. I’ve had friends who are even younger than me, who died or got cancer, all kinds of things can happen. Everybody thinks they have a lot of time, but you don’t. And you don’t know how much time you are going to have and if I have a heart attack this means no more climbing mountains you know.”
Existentiell temporal reflektion
Känner sig mer självsäker, mer avslappnad och mindre
orolig/ängslig än tidigare. Jämförelse med tidigare livsstil, var mycket karriärfokuserad. Skiftat fokus. Eventuellt pga ålder. Passerat medelåldern och reflekterar över livets
förgänglighet och temporala dimension. Social jämförelse, yngre vänner avlidit eller blivit sjuka.
Betydelse av anxious kan variera. Temporal konstruktion och jämförelser mellan
preteritum, presens och futurum. Eventuellt kan “climbing
mountains” ses som en metafor för livet eller en digital
nomadisk livsstil?
Kommentar. Exempel på analys. Kodning med flera analysnivåer; den fetstilta texten är
konceptuella tolkningar, normal text lyfter essensen och kursiv text skildrar lingvistiska reflektioner.
Kvalitetsvärdering
Interpretativ hermeneutik utgår ifrån att individer bär på olika subjektiva uppfattningar om verklighetens beskaffenhet, följaktligen finns inte en enda objektiv sanning. Validiteten vid kvalitativ ansats bedöms utefter datainsamlingens lämplighet samt hur väl källan speglas i den insamlade empirin och resultatet (Lantz, 2013). Givet föreliggande studies
vilket minimerade risken för tolkningsfel. En respondentvalidering genomfördes vari de meningsbärande extrakten delades med deltagarna för att kontrollera att de tolkats korrekt, informanterna fick samtidigt möjlighet att korrigera eventuella missförstånd och lägga till detaljer. Denna interna interbedömarreliabilitet kan anses stärka studiens tillförlitlighet (Lantz, 2013). Att använda ytterligare en bedömare hade kunnat öka tillförlitligheten genom att nå konsensus om analysens framarbetade teman. Detta övervägdes men ansågs inte rymmas inom studiens ringa omfattning. Det självrapporterade stoff som genererats under intervjuerna baseras på vad deltagarna finner betydande och väljer att delge, deltagarnas subjektiva perspektiv och förståelse av begreppens innebörd är därför avgörande. Analysen beskriver hur den insamlade empirin ser ut, inte verkligheten som sådan. Därutöver innebär den dubbla hermeneutiken att tolkning sker på flera nivåer (Smith et al., 2009). Deltagarnas tolkning är en form av primär meningsskapande reflektion, medan forskarens interpretation är sekundär, en form av metatolkning. När läsaren i sin tur tolkar den slutgiltiga produkten så sker en tertiär interpretation.
Etiska aspekter
Resultat
Analysen resulterade i ett övergripande huvudtema samt tre konceptuella teman vilka presenteras i Tabell 3 tillsammans med upplevelsens essens samt citat som nyanserar
deltagarnas upplevda erfarenhet. Citaten presenteras på sitt originalspråk för att bibehålla respondenternas ordval.
Tabell 3
Resultat
Huvudtema Tema Essens Citat
Frihet
Normbrytande livsdesign
Att äga sin tid och designa sitt liv
Frihet i, genom och
från arbetet
“Alla delar i livet blir lite friare”
“Who, what, with, where, when, why and how, I get to choose all of that”
Meningsskapande livsstil
En arbets- och
livsfilosofi som bidrar till meningsfulla upplevelser
“It was like going to Disneyland”
“I get to sort of have that fantasy lifestyle”
Personlig utveckling
Utrymme att utvecklas som människa, nya livsperspektiv
Källa till inspiration och kreativitet
“I would not be the person I am today, without the experiences”
“My creativity is sparked in different environments” Kommentar. Framarbetade teman, upplevelsens essens samt belysande citat.
Frihet
normbrytande livsdesign, meningsskapande livsstil samt personlig utveckling. Nyssnämnda
teman är sammanlänkade, emellertid bringar de klarhet genom att lyfta fram olika aspekter av deltagarnas erfarenhet.
Normbrytande livsdesign
En normbrytande livsdesign skildrades, frihet upplevdes som oberoende och
flexibilitet vilket bidrog till autonomi samt gav deltagarna möjlighet att designa livet alltefter personliga mål och intressen. Sophia illustrerade frihet som ett oberoende och jämförde den digitala nomadiska livsstilen med sin tidigare arbetssituation: “The biggest difference is that luxury of freedom. Waking up and doing whatever you want to do, not having to answer to anyone.” Friheten gav möjlighet för informanterna att själva bestämma över sin tid och sina liv. Louise reflekterade över hur hennes livsdesign bidrog till självbestämmande på flera plan vilket gav utrymme att formge tillvaron:
The meaning that it brings is the freedom to be where I want, why I want, with who I want, and how I want it. It’s probably the most nutshell way to describe it. Who, what, with, where, when, why and how, I get to choose all of that.
Att inte vara bunden i tid och rum upplevdes främst fördelaktigt. Louise beskrev att den digitala nomadiska livsdesignen bidrar till autonomi samtidigt som hon har möjlighet att förverkliga sitt kall:
The reward of self-determination, the reward of autonomy, the reward of fulfilling my vocation unfitted, so you know I don’t have plans, the sky is the limit. I know that is a bit of a blaze sort of term, it’s cliché, but the sky is the limit. I don’t have limits, only the limits that I put on myself. / … / The only limits the digital nomad would have is their own abilities, their own creativity.
Möjlighet att själv strukturera arbetsdagen föreföll bidra till ökad arbetstillfredsställelse och effektivitet. Carl exemplifierade det som:
För mig är det en stor fördel att man kan jobba när man känner att man jobbar som bäst, och då blir det ju ofta färre arbetstimmar och dem man lägger in blir effektivare. Man känner sig mer nöjd med arbetet, man sitter inte där och lider.
You have to buck yourself, you actually have to buck yourself, because being a digital nomad is not for faint-hearted. You know, you’re answerable, the buck stops with you. / … / You have to come up with the answers, you are the CEO (chief executive
officer, författarens anmärkning), you are program designer, you are the IT person, you know, you are everything, you are the one-stop-shop. So that is a huge
responsibility that comes with being a digital nomad.
Flera deltagare berättade att livsstilen var ett sätt att bryta sig loss från ett traditionellt arbetsarrangemang. Samtliga informanter har erfarenhet av att arbeta under mer klassiska anställningsformer, något som Kaya illustrerade som: “In corporate life you get a user manual, almost like the Holy Bible, and then just ‘go’.” Ett par av deltagarna beskrev det traditionella lönearbetet likt en inlåsning som den digitala nomadiska livsstilen gjorde det möjligt att frigöra sig ifrån. Sophia skildrade detta: “I like to feel that I’m in control of my time, it’s not like a company or business that I’m like a slave to.” Hon jämförde sin upplevelse med den tidigare livssituationen:
Luxury to have that freedom, which I didn’t have before. I was living in London, working for a company and you only have like two, three weeks of holiday. I felt very trapped in my job and my existence, [having the] same routine every day, same people. So obviously it’s a complete luxury to be able to work and travel at the same time. / … / I realized that there is just so much more to see and learn, and I wasn’t getting that in London, working from there. I felt quite shallow and my job was quite shallow, working in fashion, and I just felt empty.
Kaya reflekterade över hur traditionella arbetssätt utmanas och ifrågasätts, han
påpekade att den rådande pandemin har påvisat att människor kan utföra sitt arbete på distans. Tonvikten bör ligga på vilket resultat som levereras istället för hur arbetet produceras:
Not taking traditional definitions for granted but actually questioning them, “why do we have to be in the same office?” Now with COVID (coronavirus disease,
författarens anmärkning) things have changed and it’s all been proven that people can work remotely. So that to me means pretty much freedom. And also not taking things at face value [such as] “we have to work from nine to five.” It’s more about what over
how, it’s not how you deliver right.
Deltagarnas utsagor indikerade att livsdesignen skapar jämvikt i livet. Angela
You go to work and you come home and you are still working, and you are answering emails and you are calling, it’s just work work work, and ambition and making money, and you don’t have that balance. I think that is one thing that travel, even if you think you don’t want it, once you are travelling you do, you are in a new place and you want to experience these things, it almost forces you to have a balance, whereas at home you might not have that. I think [travelling] makes you a more relaxed person, it makes you healthier, it makes you more interesting, I think it’s good for your brain. Kaya poängterade att livsdesignen bidrar till bättre balans i livet och illustrerade detta med en temporal reflektion. Han skildrade hur möjligheten till att själv konstruera sin vardag gav honom en återhämtningsmekanism vilken minskar risken för utbrändhet:
Normally, before this life, it was like “now it’s winter” and then “it’s summer, you better go to Southeast Asia for holiday.” You only work and when you retire you only get to have so many years off, and in a year you need to take these many days off to relax. But if I can build my day like this, I have a recovery mechanism already baked in so I don’t lack a sense of holiday. I don’t get a burnout “knock on wood,” because that recovery is baked into this design.
Den digitala nomadiska livsstilen kan även innehålla smärre vardagliga konflikter och större existentiella dilemman. Sophia påpekade att livsdesignen kan innebära ett aber vid upprätthållandet av parförhållanden till följd av konflikterande intressen och visumregler. Emellertid lyfte Angela att livsstilen är gynnsam för både hennes dejtingliv och sociala liv. Kaya nämnde ostracism i form av social isolering men framhävde även livsstilens socialt dynamiska fördelar. Sophia reflekterade över svårighet att skaffa familj och samtidigt leva ett digitalt nomadiskt liv: “My family always said ‘what are you going to do, carry a child in your backpack when you get pregnant?’ and I was like ‘okay, maybe’ [laughs].” Därutöver jämförde hon sin upplevelse av att leva och arbeta i Guatemala med sin erfarenhet av att bo på Bali, tiden spenderad i Guatemala beskrevs som meningsfull och hon poängterade även betydelsen av att stödja lokalsamhället:
Däremot beskrev Sophia sin upplevelse av att bo på Bali med viss skepsis och skildrade livsstilen ur ett mer ifrågasättande perspektiv. Hon reflekterade över huruvida digitala nomader är alienerade från den lokala kulturen vilket illustreras i följande citat: Bali was my favorite place to be, it was so easy to live there, because it was just designed for digital nomads to go live and work there. But you rarely see the locals and when you do they are living in poverty, like next to a four or five star hotel and it’s really weird and difficult to see in a way. That was a big negative for me and that’s why I always stick to places that weren’t of big interest to digital nomads, that wasn’t so highly touristic in a way. Because it’s a bit dark to see, it’s like the dark side of digital nomad I guess. And the more people that do it, the more of that culture is lost and it’s quite sad, it made me pretty sad anyway. / … / [Digital nomads] desperate to have this luxury lifestyle, having a villa and swimming pool, having life so easy. I don’t feel that is real life, because life is hard and it is meant to be mundane
sometimes and if it’s always so perfect, how can you enjoy the joy aspect if you don’t have some sad difficult days?
Meningsskapande livsstil
Deltagarnas livs- och arbetsfilosofi föreföll bidra till subjektivt meningsfulla
upplevelser, den digitala nomadiska livsstilen var ofta en källa till insikt. Att resa och uppleva en annan vardag gav perspektiv och flera informanter betonade vikten av mötet med andra människor. Sophia lyfte fram detta i följande citat: “It always comes down to human
connections I feel, that is the most important thing.” Hon framhävde betydelsen av att uppleva andra kulturer och möta lokalbefolkningen för att förstå hur de lever, deras glädjeämnen och sorger. Sophia illustrerade även att hennes upplevelse var en ögonöppnare: “It was
overwhelming but it opened my eyes to a whole different world.” Hon beskrev mötet med lokalbefolkningen i Guatemala som en insiktskälla:
My mind was blown... and I really fell in love with the culture and the people and the kindness of the people. I saw so much poverty first hand and that was like, “why am I investing my time and energy into making a business more rich?” when I could be investing my time, energy and knowledge, helping NGO:s and non-profits and doing something for myself and growing and learning that way.
beteendemönster hemmavid. Den nomadiska komponenten är en essentiell del av upplevelsen och förefaller ge ett vidare livsperspektiv. Angela illustrerade sin upplevelse av att resa i följande citat:
And for me travel is no longer about seeing a bunch of stuff, it’s nice to see, but it’s more about living in the community. Again, it’s the people right and the connections, and living in one place and seeing the grocer sweeping his front sidewalk every day when you go to your office. Or you go buy milk from the same corner store right and you make friendships, or you sort of integrate yourself into the community. To me that is a more meaningful way to travel, I’m still a tourist I know that right, but it feels like I’ve been to the country as opposed to just running and seeing a bunch of stuff, not really understanding the people of the country, if that makes sense.
Flera av deltagarna betonade vikten av arbetet som en viktig pusselbit för ekonomisk överlevnad och grundläggande komponent i livsstilens genomförbarhet. Ett par informanter redogjorde för att livsstilen gav dem frihet att arbeta med en profession de brinner för vilket bidrog till arbetsglädje. Denna professionella frihet föreföll gå hand i hand med innovation och entreprenörskap. Kaya beskrev hur en digital nomadisk livsstil motiverade honom till att nyttja sin fulla potential: “My employers before was getting only 20 to 40 % of my true potential maybe, even with the best company, I worked for [one of the world’s most valuable technology companies], it doesn’t matter.” Kaya gick från att vara anställd till att utveckla sitt egna företag inom artificiell intelligens och illustrerade sin upplevelse av detta som: “I loved it, it was like going to Disneyland.” Louise beskrev hur hennes arbetsliv får henne att känna sig levande:
I think the biggest meaning for me is that I feel alive, it doesn’t feel like work. It is work, but it’s my vocation. It’s my work, it’s my vocation, it’s my legacy, my calling if you like. When I get out of bed, my feet hit the floor, I don’t have that feeling “I’ve got to go to work.” So when my alarm goes off in the morning, I don’t get that feeling of dread.
Carl skildrade hur frihet skapar utrymme för mening i livet, en digital nomadisk livsstil tycks ge plats för en meningsskapande vardag:
Det är att kunna göra de kreativa sakerna som jag vill göra. Mycket skrivande, jag tänker att någon dag vill jag ge ut en bok och kunna ha den här hunden är jätte
kunna starta eget, allt det här, det är mycket mera så jag kan göra de här andra tre grejerna bättre, eller mer. Och lugnare, att inte behöva vara stressad i dem utan att känna att jag har tid.
Personlig utveckling
Den digitala nomadiska livsstilen gav nya perspektiv och bidrog till självinsikt. Angela skildrade hur livsstilen medfört att hon utvecklats som person och återgav att hon har blivit mer självsäker, avslappnad och mindre “anxious.” Temporala och existentiella
reflektioner innebar fokusskifte samt gav större livsperspektiv. Angela begrundade livets temporala dimension vilket illustreras i följande citat där hon jämför sitt nuvarande och tidigare jag:
I’m definitely more confident, I’m more laid back, I’m less anxious, because before I left I was more of a workaholic and I was very ambitious and career oriented, and I still am to a point. Maybe it’s just my age because I realize I’m on the slide of the bell curve and I only have so much time left. I’ve had friends who are even younger than me, who died or got cancer, all kinds of things can happen. Everybody thinks they have a lot of time, but you don’t. And you don’t know how much time you are going to have and if I have a heart attack this means no more climbing mountains you know. Sophia beskrev att hon utvecklats som person under sin tid som frilansande digital nomad och uppfattade sig mer “open-minded” till följd av de upplevelser hon har haft, därtill kände hon ett visst lugn inom sig:
I would not be the person I am today, without the experiences traveling and meeting all the people I met in the last couple of years. There is just no way, if I stayed in London and stayed in the industry that I was working in, and I didn’t become an independent freelancer. It’s making me feel drained [thinking about] the kind of person I would have become. [I’m] definitely a lot more open-minded now I guess and I feel a little bit more calm within myself.
The best method [to explain] this is [to compare with] playing an instrument. Let’s think about strings, if they are too tight it will break, right, if they are too loose, you will not get the sound out of it. Life and its challenges are almost the same way. It has to be challenging, stretched enough to keep you growing, but not too stretched that you get a burnout, you break down.
Flera av deltagarna poängterade att den spatiala friheten stimulerade kreativitet. Louise skildrade detta som: “The freedom of choosing the environment is quite a big one for me, because I get my inspiration and my creativity from the environment that I choose.” Därtill reflekterade hon över den nomadiska aspekten och hur hennes skaparkraft väcks till liv vilket i sin tur tycks främja arbetet:
“Why am I nomadic?” I think it’s because my creativity is sparked in different environments. I like to look at new things, going for drives, somewhere new, [I like] how that makes me feel, it’s exciting, it’s adventurous. And that helps me work, or distracts me.
Diskussion Resultatdiskussion
Normbrytande livsdesign
Samtliga deltagare upplever frihet på olika plan av livssfären, något som återspeglar de resultat som påvisats i tidigare forskning. Essensen av frihet kan tolkas som att äga sin tid vilket ger möjlighet att designa livet utifrån egna mål och intressen. Det första konceptuella temat ämnar belysa deltagarnas upplevelse av frihet till följd av en normbrytande livsdesign. Som beskrivet av Makimoto och Manners (1997) så har 10 000 år av fast bosättning påverkat hur människan ser på sig själv och sin tillvaro. Idag bär många människor på en självbild och värdegrund som baseras på en traditionell lönearbetande norm där kutymen är att leva inom pendlingsavstånd till en fysisk arbetsplats. Deltagarna i studien utmanar samhällets
arbetsromantiska norm och formar livet efter sina egna livsmål. Samtliga informanter har tidigare erfarenhet av att jobba på ett mer konventionellt nio till fem-jobb och ett par av respondenterna använde ordet “slav” för att beskriva upplevelsen av det klassiska
arbetsarrangemanget. Liknelsen skildrar hur en digital nomadisk livsstil kan vara ett sätt att frigöra sig från en mer traditionell arbetsnorm vilket tycks bidra till upplevd frihet. Frihet att designa sitt liv förefaller vara en essentiell drivkraft till att tillämpa en digital nomadisk livsstil. Livsdesignen ger såväl temporal som spatial frihet och respondenterna upplever frihet i, genom och från arbetet.
Att vara flexibel i tid och rum samt att känna kontroll över sin arbetssituation upplevs främst som något positivt av förevarande studies deltagare, vilket överensstämmer med tidigare forskning som påvisat att distansarbete och autonomi främjar arbetstillfredsställelsen. Självbestämmande samt möjlighet att styra hur specifika arbetsuppgifter ska utföras är
nyckelfunktioner i de flesta arbetsarrangemang. I en metaanalys av 46 studier och totalt 12 883 deltagare fann Gajendran och Harrison (2007) att distansarbete befrämjar
arbetstillfredsställelsen. Detta till följd av högre autonomi vilket grundar sig i individens uppfattning om till vilken grad hon har möjlighet att strukturera och kontrollera sina
arbetsuppgifter. I en annan studie med 273 anställda påvisade Golden och Gajendran (2019) förbättrad prestation vid distansarbete jämfört med arbete på kontor då uppgifterna är
Därutöver förefaller upplevd autonomi och kontroll i arbetet som viktiga aspekter för individens hälsa och välmående. För över trettio år sedan argumenterade Karasek för att obalans mellan krav och resurser i arbetet kan leda till ohälsa, något som resulterade i den välkända krav- och kontrollmodellen (Karasek, 1979; Theorell, 2006). Modellen utgår ifrån att individen har en specifik arbetsplats, ändock är likheterna värda att nämna då essensen av digitala nomaders upplevda erfarenhet verkar inrymma likartade element. Modellens bärande idé är att ju högre besluts- och handlingsutrymme individen har, desto högre nivå av upplevda krav från omgivningen klarar hon av att behärska. Höga krav i kombination med låg grad av kontroll kan leda till både psykisk samt fysisk ohälsa och stressrelaterade besvär kan uppstå då arbetets krav överstiger den befintliga förmågan. Krav definieras som psykologiska stressfaktorer och utgörs av bland annat arbetsmängd och tidspress, medan
kontrollmöjligheterna utgörs av den grad av egenkontroll samt beslutsutrymme som individen upplever sig ha (Karasek, 1979). Respondenterna i förevarande studie tycks uppleva hög grad av autonomi och frihet till självbestämmande vilket förefaller vara hälsofrämjande.
Deltagarna upplever vissa sociala och existentiella dilemman till följd av livsdesignen. Sophia reflekterade över livsstilens påverkan på den lokala kulturen och beskrev sin
upplevelse av exploatering. Detta tyder på viss maktobalans i form av en modern
kulturimperialism där den dominerande kulturen visar bristande förståelse och respekt för den inhemska kulturen (Nationalencyklopedin, u.å.). Digital nomadism tycks främst vara ett västerländskt fenomen som är relativt få förunnat. Därtill nämnde en deltagare ostracism men framhävde samtidigt livsstilens socialt dynamiska fördelar. En informant upplevde svårighet att upprätthålla parförhållanden, medan en annan deltagare poängterade att den digitala nomadiska livsstilen hade en gynnsam effekt både på hennes dejtingliv och sociala liv. De digitala nomaderna söker sig ofta till sociala nätverk som matchar deras livsstil och demografiska bakgrund (Thompson, 2019). Digitala plattformar såsom Nomad List tillhandahåller inte enbart en uppsjö av rese- och boenderekommendationer utan även en dejtingsida specifikt utformad för digitala nomader. Den digitala nomadiska gemenskapen bidrar även till skapandet av en delad identitet vilken åtskilliga digitala nomader använder för självdefinition (Müller, 2016). Därutöver reflekterade två av deltagarna över framtida
Meningsskapande livsstil
Studiens andra konceptuella tema ämnar skildra att deltagarnas arbets- och livsfilosofi bidrar till meningsfulla upplevelser. Sartre (1948) är en av de filosofer som argumenterade för människan som meningsskapande varelse och menade att existensen föregår essensen.
Innebörden av begreppet mening beror på sammanhanget. Människor tilldelar sin upplevelse mening vid mötet mellan omvärlden och individens meningsskapande psyke. Enligt kognitiv teori färgas meningsskapandet av individens erfarenheter och unika kognitiva schema. Steger (2009) illustrerar mening i livet som ett multidimensionellt konstrukt vilket baseras på
individens kognitiva ramverk, hennes grundvärderingar, syfte och mål. Därtill finns en affektiv komponent som utgörs av emotioner och känslan av meningsfullhet. Människor som upplever livet som meningsfullt är mer tillfredsställda och tycks påvisa en psykologisk mognad med inre kontroll-lokus. Med en meningsskapande livsstil kan hälsofrämjande psykologiska egenskaper utvecklas och relaterad forskning påvisar att känslan av meningsfullhet kan leda till bättre fysisk hälsa, generativa sociala relationer samt lycka (Steger, 2017).
Föreliggande studie indikerar att respondenterna har en livs- och arbetsfilosofi som bidrar till meningsfulla upplevelser baserat på individens unika referensram. Informanterna framstår likt aktivt meningsskapande kreatörer och livsstilen tycks bidra med upplevelser som ger tillfälle till reflektion och ett större livsperspektiv. Flera deltagare betonade betydelsen av mötet med andra människor och kulturer vilket speglar resultat från tidigare forskning. Reichenberger (2018) redogör i sin studie att platsoberoende skapar spatial frihet vilket ger möjlighet att resa och uppleva andra kulturer, normer, värderingar och alternativa sätt att leva. På liknande sätt skildrade deltagarna i förevarande studie att resan är en essentiell del av upplevelsen och ofta en källa till insikt. Frihet upplevs som fri tid vilket ger utrymme för fritid. Enligt Costanza et al. (2007) är fritid ett mänskligt behov vars huvudkomponenter är rekreation samt möjlighet till att resa. Det tyder på att den nomadiska komponenten i
deltagarnas livsstil kan bidra till högre livstillfredsställelse. Andra mänskliga behov är tillgång till kunskap, kreativitet, social tillhörighet samt delaktighet medelst en meningsfull
arbetssituation (Costanza et al., 2007). Frihet är avgörande för livstillfredsställelsen och Costanza et al. (2007) beskriver frihet som möjlighet till att leva sitt eget liv och ingen annans. Digital nomadism kan antas berika livet genom att uppfylla flera av dessa behov vilket bidrar till välmående och livstillfredsställelse.
Rosso et al. (2010) presenterar en översikt vilken bygger på tidigare forskning om arbetets meningsfullhet och vilka mekanismer som bidrar till meningsfulla upplevelser i yrkeslivet. Återigen lyfts autonomi som en huvudingrediens samt möjlighet till att påverka sin situation och arbetsmiljö. Att känna syfte med sitt arbete bidrar till mening såväl i arbetslivet som livet i övrigt. Meningsfullhet och en känsla av driv uppstår då individer upplever att de effektivt kan styra sina arbetsuppgifter, påverka sin arbetssituation och genomföra förändringar. Därutöver redogör Rosso et al. (2010) att tillfredsställande arbetsupplevelser uppkommer när individen klarar av utmaningar och därmedelst upplever sig själv som kompetent. Det finns ett ömsesidigt förhållande mellan arbetet och livet i övrigt då individens värdegrund påverkar yrkesval, likaledes underbygger arbetet dessa värderingar och arbetet formar identiteten (Rosso et al., 2010; Woods & West, 2020). Den subjektivt upplevda meningsfullheten beror på individuella konstrukt vilka konstrueras till följd av sociala interaktioner, den kulturella kontexten samt tidigare upplevelser och erfarenheter. Att kunna vara sitt sanna jag i arbetet bidrar med mening till individens hela livsupplevelse (Rosso et al., 2010). Jaget hänsyftar till det psykologiska konstrukt som utgör den egna personen och dess identitet. Ett par av
deltagarnas utsagor tyder på att arbetet är ett sätt att förverkliga sig själva och har blivit en del av individens livsprojekt. Följaktligen formar arbetet livsmålen samtidigt som livsmålen formar arbetet.
Professionell frihet verkar vara inbyggt i digitala nomaders livsstil vilken inrymmer hög grad av autonomi, variation och stimulans. Louise beskrev hur hennes arbets- och
livsfilosofi gör att hon känner sig levande. Kaya gav god inblick i arbetet med att utveckla sitt företag inom artificiell intelligens och påstod att det motiverade honom att nyttja sin fulla potential. Stimulerande arbetsinnehåll, möjlighet till egenkontroll och balans mellan krav och resurser kan leda till arbetsrelaterad motivation samt påverka med vilket engagemang
individer utför sitt arbete (Eklöf, 2017). Motivation är en psykologisk process som omfattar de drivkrafter som styr, reglerar och vidmakthåller beteenden (Woods & West, 2020). Flera deltagare beskrev att den digitala nomadiska livsstilen främjar deras arbetsmotivation och arbetet upplevs som meningsskapande. Enligt self-determination theory (SDT)
psykologiska behoven är uppfyllda upplever individen hög grad av motivation och
självbestämmande (Ryan & Deci, 2000). Dessa egenskaper är viktiga för människors hälsa och psykiska välbefinnande då de bidrar med mening till tillvaron genom proaktivt beteende. Ryan och Deci (2000) lyfter även vikten av individens fenotyp, där både den genetiska dispositionen samt individens omgivning och livsmiljö är avgörande för personliga
egenskapers beskaffenhet. Människor formas av såväl den omgivande miljön som den sociala kontexten och individen kan via integration assimilera externa värderingar och anamma dem som sina egna (Ryan & Deci, 2000). En upplevelse av inre motivation emanerar från koherens mellan individens mål och värderingar samt uppnås vid balans mellan arbetet och jaget. Självbestämmande, glädje och känslan att lyckas med individuella mål ter sig viktigare än yttre belöningar. Följaktligen bör individer sträva efter göranden och låtanden som uppfyller personliga mål via inre eller internaliserade yttre motiv (Ryan & Deci, 2000). Deltagarnas utsagor tyder på att de upplever hög grad av inre motivation då arbetet står i samklang med respondenternas personliga mål.
Ytterligare stöd finns i forskning om motiverande arbetsegenskaper presenterat i Hackman och Oldhams (1976) job characteristics model. Arbetstillfredsställelse,
arbetsmotivation och kvalitén på prestationen påverkas av uppgiftens karaktär, betydelse samt möjlighet till variation, egenkontroll och feedback. Arbetets meningsfullhet, individens upplevelse av ansvar och vetskapen om att arbetets insats ger resultat är befrämjande faktorer (Hackman & Oldham, 1976). Informanterna i förevarande studie verkar uppleva flera av de nyssnämnda arbetsegenskaperna, vilket kan bidra till högre arbetsmotivation och
arbetstillfredsställelse. Oldham och Fried (2016) lyfter dock att mer forskning behövs för att synliggöra arbetsegenskapernas karaktär i samtida flexibla arbetsarrangemang.
andel bero på innovationer (Felländer, 2015; Word Economic Forum, 2017). Följaktligen behöver människor aktivt utveckla sin digitala kompetens då detta kommer vara en av framtidens konkurrensfördelar (Digitaliseringskommissionen, 2016). Individer som är flexibla, kreativa och tekniskt kunniga innehar kvalitéer som bebådas värdefulla inför
morgondagens arbetsliv (Frey & Osborne, 2017; Peetz, 2019; World Economic Forum, 2017). De digitala nomaderna torde därmed vara rustade för framtidens arbetsmarknad. För att lyckas med distansarbete bör individen dessutom vara självständig, resultatinriktad, ha självdisciplin och hög arbetsmotivation (Arnfalk, 2013).
Jacoby och Holland (2019) påpekar dock att friheten kan vara ett tveeggat svärd för digitala nomader, då en flytande gräns uppstår mellan arbete och privatliv. Allvin et al. (2006) benämner detta gränslöst arbete, vilket tycks vara en ambivalent företeelse. Det gränslösa arbetet kan leda till utökad kontroll, stimulans i arbetet och resultera i karriärmässiga fördelar (Eklöf, 2017). Emellertid tenderar den konstanta uppkopplingen att eskalera tempot vilket i vissa fall leder till ohälsosamma krav som bidrar till ökningen av psykisk ohälsa (Allvin et al., 2006). Gränsen mellan arbetsliv och privatliv suddas ut och kraven på individen tilltar då hon själv måste ansvara för gränssättning samt hitta en balans mellan krav och resurser. Det kan upplevas som en ökning av både kvantitativ och kvalitativ arbetsbörda vilket åsamkar att människor arbetar för mycket utan att finna tid för vila och återhämtning (Allvin et al., 2006). Därutöver uppmärksamgör Allvin et al. (2006) att ökad digital polarisering kan bidra till att vissa individer gynnas medan andra riskerar att hamna utanför den kunskapsintensiva arbetsmarknaden. Det är individens ansvar att tillskansa sig kunskap för att vara
anställningsbar. Människor som brister i denna förmåga riskerar att förlora sina jobb eller alieneras från arbetsmarknaden till följd av digitaliseringen (Allvin et al., 2006). Till syvende och sist är det upp till individen att tillgodose sin kompetensförsörjning, formulera livsmål och göra en livsplan för att uppnå dessa. Den digitala nomadiska livsstilen bidrar till meningsfulla upplevelser för individer som är självständiga, bevandrade och hungriga på framgång. Som illustrerat av Louise: “Being a digital nomad is not for faint-hearted.” Traditionella utbildningssystem fokuserar på att utveckla kognitiva färdigheter komprimerat under individens första levnadsdecennier. World Economic Forum (2017) lyfter framtida behov av färdigheter som problemlösning, samarbete, innovation och självbestämmande samt betonar vikten av kontinuerlig kompetensutveckling. Den nya generationen framgångsrika arbetare är välutbildade och strävar efter livslångt lärande för att tillgodose en
Personlig utveckling
Hall (1996) introducerade en alternativ definition av framgång med det proteanska karriärkonceptet, vari individens möjlighet till kontinuerligt lärande samt utveckling av sitt sanna jag värderas högre än det traditionella psykologiska kontrakt vilket baseras på lojalt, långvarigt arbete inom ett och samma företag. Människan är inte längre en karriärfixerad streber utan strävar efter psykologisk framgång och holistiskt välmående på flera plan av livssfären. Individen investerar tid och kraft i uppgifter och människor som står i samklang med personliga värderingar och intressen. Shepard skildrar att “the path to the top has been replaced by the path with the heart” (refererat i Hall, 1996, s. 10). Känslan av lyckad prestation, stolthet och inre frid värdesätts och arbetets framgångsfaktorer utgörs av personliga bedrifter. Allteftersom omgivningen samt individens värdegrund förändras så kommer de proteanska karriärmässiga målen skifta och gjutas om (Hall, 1996). Detta kräver självkännedom och anpassningsförmåga, vilket Hall (1996) beskriver som metaförmågor vilka är väsentliga för att lära oss om hur vi lär oss. Förutom specifika arbetsuppgifter lär sig individen om sig själv, sin identitet samt har möjlighet att utforska de sociala konstrukt hon bär på och kan förändra sin attityd därefter (Hall, 1996). Konceptet återspeglas i deltagarnas utsagor och den proteanska karriären kan anses bana väg för personlig utveckling, vilket sammanlänkar resultatets andra och tredje tema.
Det tredje konceptuella temat ämnar belysa att frihet kan leda till personlig utveckling. Respondenterna upplever kognitiv stimulans och kreativitet var ett återkommande ord i informanternas utsagor som gestaltar kognitiv och emotionell utveckling. Angela beskrev att hon känner sig mer självsäker, avslappnad samt mindre “anxious.” Sophia skildrade att hon upplever ett större lugn och är mer “open-minded.” Den digitala nomadiska livsstilen tycks bidra till självinsikt och verkar medföra uppdaterat självschema hos deltagarna. Enligt SDT kan vissa situationer, kontexter och kulturer både katalysera och främja såväl motivation som personlig utveckling. Ryan och Deci (2000) påpekar att det ligger i människans natur att söka utmaningar och utforska omvärlden. En strävan efter att lära sig och utvidga sin förmåga är väsentligt för den sociala och kognitiva utvecklingen. Denna inneboende drivkraft är en viktig källa till njutning och vitalitet genom hela livet (Ryan & Deci, 2000). Den nomadiska
via sin yrkesroll. Thompson (2019) för ett intresseväckande resonemang om självutveckling som en västerländsk konsumeringsprocess. Jaget har blivit ett utvecklingsprojekt och de digitala nomaderna konsumenter av upplevelser.
Ett par deltagare beskrev att livsstilen gav dem förutsättning att utveckla sin sanna potential och upplevelsen av kreativitet kan tolkas som frihet att skapa. Genom att vidga vyerna förändras livsperspektivet. Louise skildrade att möjligheten till att själv välja sin arbetsmiljö stimulerar kreativitet och ger inspiration. Som Costanza et al. (2007) beskriver så är kreativitet och möjlighet till emotionellt uttryck ett mänskligt behov. Kaya illustrerade hur livets utmaningar får honom att utvecklas och växa men betonade samtidigt att det måste finnas en balans för att inte bli utbränd. Detta bekräftar fynd från tidigare forskning som indikerar att positiva utmaningar i arbetet leder till personlig utveckling då individen får tillfälle att använda sin skicklighet och arbeta kreativt (Hackman & Oldham, 1976; Oldham & Fried, 2016; Rosso et al., 2010). Betydelsen av att uppleva balans mellan utmaningar och resurser kan även kopplas till krav- och kontrollmodellen (Karasek, 1979). Utöver det finns likheter mellan deltagarnas utsagor samt begreppet flow som myntades av Csikszentmihaly (1990) och ämnar beskriva hur utmanande situationer vilka tar omfattande kognitiv kapacitet i anspråk, kan leda till en positiv upplevelse. Enligt Csikszentmihaly (1990) uppstår flow när en individ utmanas och utvecklas så att jaget blir mer komplext till följd av två psykologiska processer, differentiering och integration. Differentiering av jaget leder till att individen upplever sig själv som kompetent och integration av tankar, känslor och
förnimmelser uppstår när individen fokuserar på ett och samma mål (Csikszentmihaly, 1990). Flow beskrivs ofta som en absorberande koncentration där medvetenheten om tid och rum tillfälligt upphör vilket bidrar till en meningsskapande upplevelse. Förevarande studie antyder att den digitala nomadiska livsstilen ger utrymme för personlig utveckling, en form av sinnlig och själslig psykologisk frihet.
Sammanfattningsvis, studien ger insikt i hur fem digitala nomader begripliggör sin upplevda erfarenhet. Essensen av deltagarnas upplevelse är frihet. Informanterna utmanar samhällets arbetsromantiska norm och frihet upplevs i, genom och från arbetet. De har med sin meningsskapande livs- och arbetsfilosofi skapat en lustfylld vardag och livsdesignen förefaller ge utrymme för personlig utveckling samt självkännedom. Studiens resultat kastar även ljus över hur digital nomadism tycks vara en källa för inspiration och kreativitet. Författarens spekulativa slutsats är att digitala nomader är rustade för framtidens
Metoddiskussion
Syftet med studien är att bidra med fördjupad förståelse om digital nomadism ur ett idiografiskt perspektiv. Forskningsansatsen uppfyller syftet och belyser fenomenets essens genom att grundligt följa IPA-processens riktlinjer såsom beskrivna av Smith et al. (2009). IPA ämnar på ett explorativt, deskriptivt och interpretativt sätt utforska “the messy chaos of the lived world” (Smith et al., 2009, s. 55). Samtliga intervjuer i förevarande studie bidrog med tänkvärda perspektiv, även om färre antal hade kunnat möjliggöra en än mer sofistikerad och detaljerad analys. Smith et al. (2009) har tre deltagare som standardantal vid IPA-arbeten på kandidat- och masternivå och påpekar att enbart analysen vid ett sådant arbete kan ta uppemot två månader. Färre intervjuer hade därmed kunnat vara tillämpbart med aspekt till studiens temporala omfång. Intervjuerna genomfördes via videosamtal vilket kan ha medfört att viss information i form av mimik och kroppsspråk gått förlorad, dock ansågs fördelarna överväga nackdelarna. Till följd av coronapandemin beaktades de vid datainsamlingstillfället rådande restriktionerna om social distansering och få andra alternativ fanns att tillgå. Digitala intervjuer banade väg för ett mer globalt täckande urval vilket kan argumenteras vara både en fördel och nackdel. Flera informanter har därtill behövt anpassa sina liv till följd av pandemin vilket i sig påverkade studiens kontext. Det bör även tas i beaktande att samtliga deltagare har ett västerländskt individualistiskt perspektiv. Studien har vissa begränsningar då geopolitiska och ekonomiska aspekter ligger utanför studiens räckvidd.
Studien ämnar undersöka digital nomadism ur digitala nomaders ögon, således bidrar resultatet troligen till en positiv skildring av fenomenet. Ett mer kritiskt förhållningssätt skulle kunna tillämpas. Resultatet är en produkt av interaktionen mellan informanternas och
forskarens reflektioner. Författaren reflekterade över sitt egna språkbruk under hela intervjuns gång för att undvika ord som skulle kunna styra informanternas svar, exempelvis användes ordet frihet endast efter att respondenten själv valt att uttrycka sig med detta begrepp.
Vid utformandet av intervjuguiden lades stor vikt vid att inte formulera ledande frågor för att undvika att förförståelsen skulle influera deltagarnas svar, se Appendix. De öppna frågorna åsyftade att ge respondenterna utrymme att fritt uttrycka sig med sina egna ord. Dock kan författarens övervägande positiva attityd gentemot digital nomadism ha påverkat deltagarnas utsagor. En ytterligare åtgärd för att stärka studiens tillförlitlighet hade kunnat vara att
använda en medbedömare, dock medförde studiens ringa omfattning vissa begränsningar och till följd därav var detta inte praktiskt möjligt. Att utvinna allmängiltiga glasklara
forskning. En kvantitativ studie med fler deltagare skulle ge mer statistiskt generaliserbara resultat, emellertid fanns ingen ambition att dra allmänna slutsatser eller påvisa kausalitet i förevarande studie. Andra kvalitativa metoder övervägdes, dock ansågs tematisk analys sakna tillräckligt detaljerad innehållsspecificitet och det fanns inget anspråk på att utveckla en förklaringsmodell som vid grundad teori eller att analysera språkets användning med en diskursanalys. Ändamålet med IPA är att belysa essensen i deltagarnas upplevelse och begripliggöra hur ett urval individer gestaltar ett specifikt fenomen (Smith et al., 2009). Därmedelst ansågs förevarande metod mest tillämpbar för att uppfylla studiens syfte.
Framtida forskning
De flesta forskare anser nog att just deras område är underbeforskat, men för psykologer och andra beteendevetare blir det allt mer väsentligt att förstå människan i sitt digitala sammanhang då de senaste decenniernas utveckling tyder på att vi kommer leva och arbeta i digitala miljöer. Till yttermera visso har den rådande pandemin sannolikt påverkat människors syn på nyttan med digitala arbetsformer. Som Jacoby och Holland (2019) poängterar skiljer sig nutida arbetsförhållanden väsentligt från de konstruktioner vilka var grundval för vedertagna arbets- och organisationspsykologiteorier. Därför vore det värdefullt att fortsätta bedriva forskning för att förstå samtida och framtida sätt att arbeta samt uppdatera tillämpbara modeller för en flexibel digital arbetsmiljö. Här behöver forskare reflektera över kontextens innebörd samt utveckla metoder vilka utforskar konstrukt och beteenden i ett mer virtuellt sammanhang.
Därtill vore det intressant att studera personen bakom upplevelsen mer i detalj ur ett psykologiskt perspektiv, eventuella variationer i personliga egenskaper skulle kunna undersökas vidare. En hypotetisk spekulation är att digitala nomader torde skatta högt på dimensionen öppenhet vid personlighetstest som Big Five Inventory eller med liknande instrument. Här behövs dock fortsatt forskning för att bredda empirin och påvisa divergens samt konvergens. I förevarande studie har den äldsta deltagaren drygt ett halvsekels
Referenser
Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2006). Gränslöst
arbete – socialpsykologiska perspektiv på det nya arbetslivet. Liber.
American Psychological Association. (2017). Ethical principles of psychologists and code of
conduct. (2002, rev. 2010 & 2016). https://www.apa.org/ethics/code/
Arnfalk, P. (2013). Arbete, studier och möten på distans: Hur påverkas resandet? Delrapport
1: Distansarbete & flexibla arbetsformer.
https://www.regeringen.se/4a4f3b/contentassets/7bb237f0adf546daa36aaf044922f473/ underlagsrapport-26---arbete-studier-och-moten-pa-distans-hur-paverkas-resandet.pdf Blackshaw, T. (2018). The two rival concepts of devotional leisure: towards an understanding
of twenty-first century human creativity and the possibility of freedom. International
Journal of the Sociology Leisure, 1(1), 75–97.
https://doi.org/10.1007/s41978-017-0005-3
Costanza, R., Fisher, B., Ali, S., Beer, C., Bond, L., Boumans, R., Danigelis, N., Dickinson, J., Elliott, C., Farley, J., Gayer, D., Glenn, L., Hudspeth, T., Mahoney, D., Mccahill, L., Mcintosh, B., Reed, B., Rizvi, A., Rizzo, D., & Simpatico, T. (2007). Quality of life: An approach integrating opportunities, human needs, and subjective well-being.
Ecological Economics, 61(2-3), 267-276.
https://doi.org/10.1016/j.ecolecon.2006.02.023
Csikszentmihalyi, M. (1990). Flow: The psychology of optimal experience. Harper & Row. Davenport, T. (2005). Thinking for a living: How to get better performance and results from
knowledge workers. Harvard Business Press.
Deci, E. L., & Ryan, R. M. (1985). Intrinsic motivation and self-determination in human
behavior. https://doi.org/10.1007/978-1-4899-2271-7
Digitaliseringskommissionen. (2016). Digitaliseringens effekter på individ och samhälle -
fyra temarapporter: Delbetänkande. SOU 2016:85.
Digitaliseringskommissionen. (2015). Om Sverige i framtiden: En antologi om
digitaliseringens möjligheter. SOU 2015:65.
Drucker, P. (1967). The manager and the moron. I McKinsey Quarterly.
https://www.mckinsey.com/business-functions/organization/our-insights/the-manager-and-the-moron
