Motivation och Coping
Individuella skillnader i reaktioner till belöning och
bestraffning påverkar hur man hanterar svårigheter
Viktoria Söderberg
2011
Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp Psykologi
Personal- och arbetslivsprogrammet
Sammanfattning
Uppsatsen avser en kvantitativ enkätstudie baserad på BIS/BAS och Brief COPE, med syfte att undersöka olika personlighetsegenskaper genom främst motivationsfaktorer men även
copingstrategier. Urvalsgruppen innefattade anställda på en organisation inom förpackningsindustrin. Eventuell påverkan från motivationsfaktorer gällande val av
copingstrategi undersöktes samt skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda. Resultatet visade inte på några skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda gällande deras skattning av arbetsmotivation. Dock framkom signifikanta skillnader mellan grupperna i användandet av vissa copingstrategier. Genom resultatet framkom även att motivationsaspekter av personlighet kan predicera användandet av olika copingstrategier. Detta kan vara användbart vid fortsatt forskning av motivation och personlighetsegenskaper i arbetslivssammanhang.
Nyckelord: personlighetsegenskaper, motivationsfaktorer och copingstrategier.
3
Abstract
The essay refers to a quantitative survey study based on the BIS/BAS and the Brief COPE, with a view to explore various personality traits through primarily motivational factors but also coping strategies. The selection team comprised of employees of an organization in the packaging industry. Possible impacts from the motivators of the choice of coping strategy were examined and differences between the officials and public service employees. The results revealed no differences between the groups regarding their estimation of work motivation, however revealed significant differences between groups in the use of certain coping strategies. The results also revealed that the motivational aspects of personality may mediate the use of different coping strategies. This may be useful in future research on motivation and personality traits in work contexts.
Title: What affects our motivation? Differences in personality reflect sensitivity to reward and punishment.
4
Förord
Jag vill passa på att tacka alla som på något sätt bidragit med råd, stöd och uppmuntran under denna process. Ett särskilt tack till alla respondenter, samarbetsorganisationen, och framförallt min handledare Anders Flykt som gjort detta möjligt! Utan er hjälp hade den här studien aldrig blivit av.
Viktoria Söderberg
5
Innehåll
1. Introduktion ... 6 1.1 Syfte ………..9 1.2 Frågeställningar ... 10 2. Metod ... 10 2.1 Tillvägagångssätt ... 102.2 Deltagare och urval ... 10
2.3 Material……….10
2.4 Design och dataanalys ... 11
6
1. Introduktion
Den här uppsatsen handlar om motivation i arbetslivet, vad som motiverar en individ att gå till sitt arbete, olika personlighetsegenskaper samt dess eventuella påverkan på olika
copingstrategier. Undersökningen syftar till att undersöka eventuella skillnader mellan kollektivanställda och tjänstemän. Det har visat sig att nöjda medarbetare engagerar sig mer i organisationen, de anstränger sig lite mer och vill ge något tillbaka (Cox, 2004). Bra arbetsklimat minskar inte bara belastningen på personalen, det främjar också deras motivation att göra ett bra jobb (Sverke, 2009). Cox (2004) menar att traditionellt sett så är lönen och möjligheten till avancemang det som motiverar individer att arbeta. Individuella skillnader i
personlighetsegenskaper kan också spela en viktig roll för hur individerna känner motivation (Van der Linden, Beckers & Taris, 2007). Dessa egenskaper påverkar hur individer reagerar i olika situationer samt hur beteende och humör regleras. Skillnader i personlighetsegenskaper kan vara avgörande för hur starkt en individ reagerar vid exempelvis stressfyllda situationer på arbetet samt hur denne hanterar dessa.
Vad motiverar en person att gå till sitt arbete och göra ett bra jobb? Det finns många olika motivationsteorier och de kan sorteras in enligt följande: behovsteorier (need theories),
arbetskaraktäristikamodeller (job facet theory), rättviseteorier (equity theories), målsättningsteorier (value theories),) förväntningsteorier (expextancy theories) samt inlärningsteorier (reinforcement theories).
Enligt Maslows behovsteori sker en gradvis utveckling av de behov en individ strävar efter att tillfredsställa (Rubenowitz, 2004, s. 57). Likt en trappa med fem grundläggande behovssteg menar Maslow att de ”lägre” fysiologiska behoven måste vara någorlunda tillfredsställd, innan man kan nå de ”högre” kunskapsbehoven fullt ut. Det är svårt att se hur den här teorin är användbar när det gäller att förutse personliga skillnader i beteenden hos anställda i samtida organisationer.
Herzberg m.fl. (Herzberg, Mausner & Bloch-Snyderman, 1959) har utifrån en arbetskaraktäristikamodell för motivation utvecklat tvåfaktorteorin (twofactor theory of
motivation) som skiljer på motivationsfaktorer, exempelvis upplevelsen av framgång i arbetet och hygienfaktorer som inte direkt kan relateras till arbetet, som exempelvis arbetsmiljö. Genom denna modell hoppades Herzberg m.fl. att det kunde bli möjligt att identifiera förhållanden och förutsäga de troliga effekterna på motivation av planerade förändringar på arbetsplatsen
7
Det finns även rättviseteorier som fokuserar på hur individerna jämför sig med sina
medarbetare i förhållande till en insats- och utfallskvot (Kaufmann & Kaufmann, 2005, s. 66-7). Olika lön för lika arbete kan vara ett exempel på något som kommer att påverka en individs arbetsmotivation, då denne anser det vara orättvist i en jämförelse med sina medarbetare. Inte heller denna motivationsteori tar hänsyn till personliga egenskaper i någon större utsträckning och dessutom lämnar den här teorin stort utrymme för egen tolkning då det kan vara svårt att bedöma vad som anses vara rättvist eller inte.
En annan grupp av motivationsteorier är målsättningsteorin. Locke var den första att utveckla denna teori som bygger på att man genom att arbeta mot ett bestämt mål når hög
motivationskraft (Weiten, 2007, s. A-23). Målsättningsteorin är begränsad då stort fokus ligger på faktiska mål och personliga egenskaper är av underordnad betydelse.
Förväntningsteorin (expectancy theory) bygger på att individernas handlingar motiveras utifrån vilka belöningar de förväntas få vid ett visst beteende på arbetet (Weiten, 2007, s. A-23). Genom att förutse vad som förväntas av dem kan de också dra slutsatser om en eventuell
belöning/förstärkning. Teorin har blivit kritiserad för att den över intellektualiserar beslut som kanske inte ens är medvetna.
Förväntningsteorin liknar inlärningsteorin (reinforcement theory) som bygger på att
motivation i huvudsak sker utifrån att beteenden förstärks med belöningar (dvs. förstärkare) som anses vara meningsfulla för individen. Genom belöningen för sitt beteende motiveras individen att upprepa detta, och motivationen för det beteende som inte belönas eller bestraffas kommer att minska (Weiten, 2007, s. A-23). Att alla individer skulle vara lika mottagliga för positiv
förstärkning, negativ förstärkning, frånvaro av förstärkning eller bestraffning har ifrågasatts. Bland annat av Gray’s ”reinforcement sensitivity theory” (RST) som gör gällande att det finns fundamentala skillnader i personlighet som baserar sig på känslighet för belöningar, bestraffning och frånvaro av förstärkning (Carver & White, 1994). Med andra ord, vad som motiverar en individ (motivationsfaktorer) beror på personlighetsfaktorer som är relaterade till i vilken grad man är känslig för förstärkning eller bestraffning. RST består av ett BIS (behavioral inhibitions system dvs. beteendemässigt system för hämning) som handlar om undvikande av bestraffning (negativ förstärkning), och ett BAS (behavioral activation system dvs. ett beteendemässigt system för aktivering) som handlar om agerande för att erhålla positiv förstärkning. Det bygger på att man kan urskilja mönster i beteenden genom olika situationer och på så vis se underliggande skillnader i personlighet (Carver & White, 1994; Hewig, Hagemann, Seifert, Naumann &
8
är ansvarig för mer positiva känslor som hopp, upprymdhet och lycka (Carver & White, 1994). RST menar att neuroticism (emotionell instabilitet) reflekterar en kombination av hög BAS och BIS medan extraversion återspeglar en kombination av hög BAS och låg BIS (Björnebekk, 2009). Neurotiska individer är generellt oroliga, stressade, har dålig självkänsla och tenderar att ofta uppleva negativ påverkan. Individer som inte är neurotiska är känslomässigt mer stabila, optimistiska, och lugna. I tidigare studier med BIS/BAS har det funnits ett starkt linjärt samband mellan BIS skalan och negativ påverkan, en neurotisk läggning och bearbetning av obehaglig information, medan BAS skalorna är starkt kopplade till positiv inverkan, extraversion och bearbetning av trevlig information (Campbell-Sills et al., 2004).
Genom Gray’s RST (se Carver & White, 1994) kan man förklara individuella skillnader i en människas personlighet, i likhet med Big Five modellen, men RST fokuserar alltså på motivation (Van der Linden et al., 2007; Weiten, 2007, s. 503). Personliga egenskaper kan således vara en förklaring till varför individer motiveras av olika aspekter i sin omgivning, olika motivationsfaktorer (Van der Linden et al., 2007). Just när det gäller stress på arbetet kan dessa skillnader i personliga egenskaper bli uppenbara. Exempelvis när arbetsbelastningen är konstant hög, reagerar många individer med ökade stressymptom. Att vissa individer reagerar starkare än andra kan tänkas bero på vad som motiverar individen. Det är alltså troligt att dessa personliga egenskaper påverkar hur vi hanterar stress.
9
som antas obehagliga och genom detta minska sin dagliga ångest till ett minimum (Campbell-Sills et al. 2004).
Enligt Skinner och Zimmer-Gembeck (2007) har det visat sig att regelbunden upplevd stress leder till utvecklingen av strategier för att hantera dessa situationer, så kallade
copingstrategier, en sorts åtgärdsreglering under stress. De definierar coping som en individs handlingsstil, ett beteende för att kunna hantera specifika interna och/eller externa krav som tycks överstiga en individs resurser. För att anpassa sin handlingsstil till varje specifik situation måste den taktik som väljs för att hantera stress vara under ständig förändring. Alla människor har dock inte samma copingstrategier, utan vilka strategier man använder beror på hur man reagerar i stressade situationer, alltså hur man hanterar känslor, uppmärksamhet och beteenden. Carver (1997) menar att en individs copingstrategier är knutna till personlighetsegenskaper och därmed relativt stabila över tid.
Skinner och Zimmer-Gembeck (2007) har delat upp copingstrategier i tre adaptiva (anpassnings) processer med olika familjer av coping som är funktionella respektive
dysfunktionella. Även Carver och Scheier (1994), Folkman och Lazarus (1985) och Segal, Hook och Coolidge (2001) har valt att dela in coping i tre delar: problemfokuserad coping, som innebär att individen försöker finna en lösning på problemet, emotionsfokuserad coping handlar istället om att hantera de känslor som kan uppstå vid en stressad situation, och dysfunktionell coping innebär ofta mindre lämpliga sätt att hantera tuffa situationer. För att mäta olika copingstrategier har Carver (1997) utvecklat Brief COPE som består av 14 områden som delas in i dessa tre delar enligt följande: under problemfokuserad coping placeras aktiv coping, användning av
instrumentellt stöd samt planering. Emotionsfokuserad coping innehåller acceptans, religion, humor, användning av emotionellt stöd samt försök att se på problemet ur nya positiva perspektiv (positiv omtolkning). Och under dysfunktionell coping placeras slutligen självdistraktion,
förnekelse, missbruksproblem, ventilering, egen skuld samt beteendemässigt tillbakadragande. Hur man använder dessa strategier kan rimligtvis variera med de personlighetsegenskaper som mäts i BIS/BAS, där individer som ligger högt på BAS antagligen har mer funktionell coping än individer som ligger högt på BIS.
1.1 Syfte
10
är de mest känsliga för belöning (BAS) eller bestraffning (BIS) och hör dessa
personlighetsegenskaper ihop med de individuella copingstrategier som de använder sig av. 1.2 Frågeställningar
Finns det skillnader i vad som motiverar en tjänsteman och en kollektivanställd? Påverkar en individs motivationsfaktorer vilka copingstrategier individen använder?
2. Metod
2.1 Tillvägagångssätt
Studien har genomförts på en internationellt verksam organisation inom förpackningsindustrin. Totalt har 107 enkäter delats ut, 37 till tjänstemän och 70 till kollektivanställda. Inget bortfall har noterats i de enkäter som samlats in, dock saknas det några som inte har kommit tillbaka, vilket resulterar i en total svarsfrekvens på 71 % (n=76). Tjänstemännen (n= 30) har en svarsfrekvens på 81 % och de kollektivanställda (n= 46) har en svarsfrekvens på 65 %.
Samtliga försöksdeltagare har fått tagit del av samma enkät i pappersformat och har haft lika lång tid på sig att svara på den. Med enkäten följde ett missivbrev (se Bilaga 1) där det framkom information om genomförandet samt hur data kom att behandlas och att deltagandet var frivilligt. Vid utdelande av enkäten gavs muntlig information till de försöksdeltagare som fanns på plats, där förtydligades studiens syfte, att det handlade om ett examensarbete samt när och var enkäterna skulle lämnas tillbaka.
2.2 Deltagare och urval
Urvalsgruppen bestod av samtliga anställda inom två bolag som ingår i organisationen. Försöksdeltagarna har delats in i undergrupper dels via typ av arbete och dels via ålder genom ålderskategorisering med sex möjliga alternativ (se Bilaga 2). För att i den mån det är möjligt undvika förväntningseffekter, innehåller missivbrevet ingen information om
motivationsbegreppet, utan fokuserar istället på olika personlighetsegenskaper.
2.3 Material
11
påståenden, BAS belöningsmottaglighet innefattar 5 påståenden, BIS innefattar 7 påståenden och fyra påståenden är utfyllnad. Påståendena kan en person antingen instämma med eller inte
instämma med och svaren skattas genom en fyrgradig Likert-skala där 1 står för ”mycket sant när det gäller mig” och 4 står för ”mycket falskt när det gäller mig”. Alla påståenden utom 2 och 22 är omvänd poäng och har vänts vid analysen av data.
För att se om personlighetsegenskaperna som framkommit genom BIS/BAS påverkar vilka copingstrategier som används har enkäten Brief COPE (Carver, 1997) använts (se Bilaga 3), som har visat sig vara ett giltigt och tillförlitligt instrument för att mäta copingstrategier (Carver, 1997; Yusoff, 2010). Den har översatts till svenska och består av 28 påståenden som innefattar 14 olika områden (copingstrategier) med två påståenden för varje område. Dessa kan vidare
grupperas in i tre olika områden: problemfokuserad coping, emotionsfokuserad coping och dysfunktionell coping. Påståendena besvaras genom en fyrgradig Likert-skala där 1 står för ”jag gör ofta så” och 4 står för ”jag gör aldrig så”.
2.4 Design och dataanalys
Den kvantitativa undersökningen har genomförts med hjälp av enkäter (se bilaga 2 & 3). En mellanpersonsdesign har använts, varje försöksdeltagare har fått svara på två enkäter med flera olika påståenden. Vid analysen har COPE enkätens data grupperats i enlighet med Carver m.fl. (1994; Folkman & Lazarus 1985; Segal et al., 2001): problemfokuserad coping,
emotionsfokuserad coping och dysfunktionell coping.
Rådata från insamlat material har sammanställts i enlighet med områdesindelningen för att underlätta analysarbetet. Medelvärden och standardavvikelser för tjänstemän och
kollektivanställda redovisas för varje variabel genom ett oberoende t-test. En korrelationsmatris undersökte samvariationen och kontrollerade för att multikollinearitet inte förelåg mellan BIS/BAS variablerna. Därefter har data analyserats genom multipla regressionsanalyser.
2.5 Forskningsetiska överväganden
12
3. Resultat
Tjänstemän och kollektivanställda skilde sig endast på skalorna som avsåg att mäta Aktiv coping och Förnekelse (se Tabell 1). För att studera hur motivationsaspekter av personlighet kan tänkas predicera användandet av olika copingstrategier gjordes följande: BIS, BAS driv, BAS
nöjessökning och BAS belöningsmottaglighet kontrollerades för multikollinearitet (se Tabell 2, för multikollinearitet se t.ex. Dancey & Reidy, 2007, s. 414-416) och COPE skalorna slogs samman till tre grupper: problemfokuserad coping, emotionsfokuserad coping och dysfunktionell coping (se Carver & Scheier 1994; Folkman & Lazarus 1985; Segal et al., 2001). Därefter gjordes multipla regressionsanalyser med BAS driv, BAS nöjessökning, BAS belöningsmottaglighet och BIS som oberoendevariabler för var och en av de tre coping grupperna.
Tabell 1. Medelvärden (M) standardavvikelser (s) t-värde och signifikansnivå för skillnader mellan tjänstemän och kollektivanställda för samtliga delskalor i enkäten.
Variabler Tjänstemän Kollektiv anst. t p M (s) M (s) Bas Driv 2.03 (0.65) 2.13 (0.74) -0.55 n.s. Bas Nöjessökning 2.76 (0.59) 2.68 (0.49) 0.59 n.s. Bas Belöningsmottaglighet 3.41 (0.30) 3.28 (0.39) 1.55 n.s. Bis 2.62 (0.46) 2.66 (0.39) -0.37 n.s. Självdistraktion 2.33 (0.56) 2.25 (0.59) 0.61 n.s. Aktiv coping 1.68 (0.64) 2.02 (0.58) -2.40 .01* Förnekelse 3.11 (0.87) 2.71 (0.67) 2.31 .02* **Missbruk 3.77 (0.41) 3.57 (0.74) 1.52 n.s. Emotionellt stöd 2.63 (0.66) 2.67 (0.65) -0.26 n.s. Instrumentellt stöd 2.48 (0.65) 2.57 (0.69) -0.52 n.s. Tillbakadragenhet 3.43 (0.61) 2.86 (0.58) 4.12 .000* Ventilering 2.90 (0.67) 2.76 (0.59) 0.97 n.s. Positiv omtolkning 2.03 (0.59) 2.16 (0.63) -0.90 n.s. Planering 1.78 (0.60) 2.07 (0.67) -1.87 n.s. Humor 2.90 (0.67) 2.77 (0.79) 0.73 n.s. Acceptans 2.13 (0.59) 2.12 (0.65) 0.09 n.s. **Religion 3.72 (0.60) 3.49 (0.84) 1.44 n.s. Egen skuld 2.33 (0.56) 2.39 (0.67) -0.39 n.s. n.s står för icke signifikant (non significant)
13
Tabell 2. Korrelationsmatris för BIS och BAS.
BAS FS BAS D BAS RR BIS
BAS FS 1 .59* .60* .36*
BAS D 1 .30* .05 n.s.
BAS RR 1 .66*
BIS 1
* = p < .05 nivå
För att utvärdera BIS/BAS variablerna inför regressionsanalysen, gjorde först en korrelationsmatris för att kontrollera multikollinearitet. Korrelationer med ett r-värde < .80 kan anses acceptabla (Dancey & Reidy, 2007, s. 416). Samtliga korrelationer, utom BIS och BAS D är signifikanta på p < .05 nivå och ingen av dem överstiger r > .80.
Multipla regressionsanalyser genomfördes på samtliga tre grupper av copingvariabler för att undersöka om BIS/BAS predicerade användandet av olika copingstrategier. Endast en signifikant skillnad påvisades mellan BIS/BAS och kategorin dysfunktionell coping (BAS RR p=.03, BIS p=.001) och enligt det justerade R2-värdet förklaras användandet av dysfunktionell coping till 22% av BIS/BAS.
Tabell 3. Multipel regressionsanalys för kategorin dysfunktionell coping.
Dysfunktionell Beta t Sig. coping
BAS FS -.22 -1.67 .10
BAS D -.25 -1.97 .06
BAS RR .24 2.19 .03*
BIS -.35 -3.45 .001*
Därefter utfördes ytterligare regressionsanalyser mellan BIS/BAS och varje enskild
14
Tabell 4. Multipel regressionsanalys för beroendevariabeln Förnekelse.
Förnekelse Beta t Sig.
BAS FS -.22 -1.62 .11
BAS D -.06 -.46 .65
BAS RR .14 1.22 .23
BIS -.34 -3.15 .002*
Den multipla regressionsanalysen visar att variabeln Förnekelse är en signifikant prediktor (p=.002) till BIS variabeln och enligt det justerade R2-värdet förklaras användandet av
Förnekelse till 13% av BIS/BAS. Det vill säga, individer med hög poäng på BIS, som undviker
bestraffningar, har skattat sitt användande av Förnekelse högre än vad individer med hög poäng på BAS (individer som söker förstärkning) har. BIS erhåller betavärde som går i negativ riktning, vilket tyder på att hög poäng på BIS kan leda till minskat användande av Förnekelse.
Tabell 5. Multipel regressionsanalys för beroendevariabeln Ventilering.
Ventilering Beta t Sig.
BAS FS -.23 -2.01 .05*
BAS D -.09 -.69 .49
BAS RR .21 1.81 .08
BIS .28 -2.61 .01*
Variabeln Ventilering är signifikant prediktor till BAS Nöjessökning (p=.05) och BIS (p=.01), och enligt det justerade R2-värdet förklaras användandet av Ventilering till 13% av BIS/BAS. Användandet av Ventilering har skattats högst hos individer med hög poäng på BIS, som
15
högre poäng på BAS FS desto mindre används copingstrategin Ventilering. Det omvända gäller för BIS där betavärdet är positivt, hög poäng på BIS tenderar att öka användandet av Ventilering.
4. Diskussion
Motivationsfaktorerna BIS/BAS predicerade Carvers m.fl. (Carver & Scheier 1994; Folkman & Lazarus 1985; Segal et al., 2001) dysfunktionella coping, men inte problemfokuserad coping och emotionsfokuserad coping. Med en uppdelning på de olika copingstrategierna som ingår i
dysfunktionell coping så blir det tydligt att det är copingstrategierna Ventilering och Förnekelse som står för detta resultat. Motivationsaspekter av personlighet predicerade användandet av olika copingstrategier då det visades att ökningen av BIS poäng tyder på högre användande av
copingstrategin Ventilering och troligtvis en minskning av copingstrategin Förnekelse. En ökning av poängen på BAS nöjessökning tyder på mindre användande av copingstrategin Ventilering. Vidare visades ingen skillnad mellan grupperna tjänstemän och kollektivanställda gällande skattningen av motivation (BIS/BAS). Däremot visades att tjänstemännen skattade sitt
användande av Aktiv coping högre än de kollektivanställda och att kollektivanställda skattade sitt användande av Förnekelse och Tillbakadragenhet högre än vad tjänstemännen gjorde.
4.1 Resultatdiskussion
BIS har visat sig predicera användandet av copingstrategin Ventilering. Dock är skattningen på både BIS och Ventilering relativt låg. Resultatet tyder dock på att individer med hög BIS känslighet har ett större behov av att uttrycka sina negativa känslor vid stressade situationer. Har man hög BIS känslighet är man undvikande i sin personlighet och det torde falla sig naturligt att agera tillbakadragande i stressade situationer som kan kännas främmande. Men individer som undviker bestraffningar (hög BIS känslighet) kan ägna sig åt avvikande åtgärder (exempelvis ventilering) för att minska sina negativa känslor (Deifendorff & Mehta, 2007).
Ventilering visade sig korrelera negativt med BAS FS, det vill säga en ökning av BAS FS
16
annars är väldigt extroverta, tenderar att minska sin ventilering (främst negativ ventilering) när de känner sig stressade. Det finns även tidigare studier som visar att negativa känslor inte enbart behöver härstamma från BIS skalan, utan att både positiva och negativa känslor kan förekomma i både BIS och BAS skalan (Carver, 2004).
Enligt Pennebaker och Francis (1996) så visar flera studier på att uttryckande och
ventilering av sina känslor leder till psykiskt välmående och att det är något som borde betraktas som positivt. De menar även att i omvänd ordning, hålla inne med sina känslor, kan ge motsatt effekt och istället verka som en stressor. Genom detta resonemang kan man fundera över om
Ventilering verkligen hör hemma inom de dysfunktionella copingstrategierna överhuvudtaget.
Det finns en negativ korrelation mellan BIS och copingstrategin Förnekelse. Även här är skattningen relativt låg men resultatet tyder på att individer med hög poäng på BIS tenderar att minska sitt användande av förnekelse vid situationer som de upplever som stressande. Enligt Carver och White (1994) är BIS ansvarig för negativa känslor och fungerar som ett
beteendemässigt system för hämning. Det torde falla sig naturligt för individer med hög BIS känslighet att agera tillbakadragande och förneka stressade situationer. Dock tyder resultatet på något annat. En anledning till detta kan vara att skattningen för de båda skalorna BIS och
Förnekelse inte är så höga och genom detta är inte heller resultatet helt tillförlitligt. Även om det
är känt att individer med hög känslighet för BIS kan ägna sig åt avvikande åtgärder för att minska bearbetningen av negativa känslor (Deifendorff & Mehta, 2007).
Resultatet visade även på detaljnivå att kollektivanställda i större utsträckning än tjänstemännen anser sig använda copingstrategin Förnekelse. Tanken att kollektivanställda känner mindre kontroll över sin arbetssituation än vad tjänstemän gör kan vara en bidragande faktor till att de använder Förnekelse som ett sätt att hantera stressfyllda situationer. Genom att arbeta under mindre ofördelaktiga arbetsförhållanden, exempelvis konstant höga krav och lite kontroll, kan olika situationer upplevas som mer eller mindre stressande (Van der Linden et al., 2007).
Även när det gäller copingstrategin Tillbakadragenhet hade kollektivanställda skattat sitt användande av denna strategi högre än tjänstemännen. Det är också en typ av dysfunktionell coping som innebär en passiv handlingsstil och kan härledas till det tidigare resonemanget kring krav och kontroll över sin arbetssituation.
Det faktum att tjänstemännen skattat sitt användande av Aktiv coping högre än
kollektivanställda, bekräftar det tidigare resonemanget om att de känner högre kontroll över sin arbetssituation. De konfronterar problemet (stressorn) istället för att agera passivt och
17
4.2 Metoddiskussion
För att mäta motivation i arbetslivet utifrån olika personlighetsegenskaper användes Carver och White’s (1994) BIS/BAS scale som är det mest använda verktyget för att mäta RST. Det anses vara ett gott empirisk verktyg med god validitet och tillräcklig reliabilitet (Carver & White, 1994; Carver & Harmon-Jones, 2009). Denna enkät valdes framför andra motivationsteorier för att det tar hänsyn till personliga egenskaper, vilket inte alla motivationsteorier gör samt att det mäter en individs känslighet mot belöning och bestraffning, således vad som motiverar en individ.
Fördelen med BIS/BAS skalan är dess längd och påståendena som är relativt lätta att relatera till. Den största nackdelen är att den ursprungliga enkäten endast finns på engelska och måste
översättas till svenska, vilket kan resultera i svårigheter med tolkningar och dylikt.
Carver, Scheier och Weintraub (1989) har utvecklat det mest använda verktyget för att mäta coping: the COPE Inventory, som består av 60 påståenden som syftar till att mäta
copingstrategier (Gross 2007, s. 360). Istället för att använda the COPE valdes den förkortade versionen Brief COPE (Carver, 1997) som består av 28 påståenden. Enligt tidigare studier har det visat sig vara ett giltigt och tillförlitligt instrument (god reliabilitet och validitet) för att mäta copingstrategier (Carver, 1997; Yusoff, 2010).
Carver (1997) menar att tidigare studier med den ursprungliga versionen av The COPE Inventory visar på att deltagarna blivit otåliga, dels beroende av dess läng men även av de
överlappningar som förekommer i påståendena. Fördelarna med Brief COPE är alltså dess längd. De nackdelar som kan nämnas är att översättningen från engelska till svenska och kan ha
påverkat dess reliabilitet. För att underlätta uppskattningsmomentet vändes COPE enkätens Likert-skala upp och ner för att stämma bättre överens med BIS/BAS enkätens. Det är inget som har påverkat resultatet eller skattningen i sig men var tänkt att undvika förvirring hos
försöksdeltagarna då BIS/BAS och COPE enkäterna var sammansatta.
18
för att garantera anonymitet. Bakgrundsfrågan om typ av arbete ansågs vara den viktigaste för studiens syfte.
4.3 Slutsats
Utifrån det resultat som framkommit genom denna studie kan användandet av BIS/BAS, (Carver och White, 1994) istället för exempelvis Maslows behovshierarki, lämpa sig bättre när man vill undersöka motivation och personlighetsegenskaper i arbetslivssammanhang i framtiden.
Personliga egenskaper kan vara en förklaring till varför individer motiveras av olika aspekter i sin omgivning (Van der Linden et al., 2007). De individer som känner motivation inför sitt arbete kommer att prestera bättre och det skapar en mer trivsam arbetsplats för samtliga berörda. Urskiljande av mönster i beteenden hos de anställda i olika situationer gör att man kan upptäcka skillnader i personlighet gällande vad som motiverar dem (Carver & White, 1994). Genom att veta vad som motiverar olika personligheter kan man dra nytta i arbetslivet och uppnå hög arbetstillfredsställelse, beroende på om man är känslig för förstärkning eller bestraffning. Individer med hög känslighet för belöning (BAS) kan lätt bli understimulerade och det är viktigt att man som arbetsgivare tar hänsyn till detta (Diefendorff & Mehta, 2007). Individer som undviker bestraffningar (hög känslighet för BIS) kan istället behöva lite extra coachning från chef och kollegor och kan må bra av tydliga mål och restriktioner som hjälper till att hålla dem
engagerade. Om man som arbetsgivare inte är medveten om vart de anställda står på den här motivationsskalan kan det vara svårt att hålla samtliga anställda motiverade, då det krävs olika resurser och insatser beroende på de individuella skillnaderna.
Även kopplingen till olika copingstrategier (se Carver, 1997) kan vara användbar för att förutse hur individer kommer att hantera olika situationer som kan upplevas stressande. Har man möjlighet att utifrån olika personlighetsegenskaper förutsätta hur individer antas hantera vissa situationer har man möjlighet att genom exempelvis omplacering eller planering undvika att stressade situationer uppstår för individer som i stor utsträckning använder sig av dysfunktionella copingstrategier (se Carver & Scheier 1994; Folkman & Lazarus 1985; Segal, et al., 2001).
4.4 Fortsatt forskning
19
20
5. Referenser
Björnebekk, G. (2009). Psychometric properties of the scores on the behavioral inhibition and activation scales in a sample of norwegian children. Educational and Psychological
Measurement, 69, 636-654.
Campbell-Sills, L., Liverant, L. I. & Brown, T. A. (2004). Psychometric evaluation of the behavioral inhibition/behavioral activation scales in a large sample of outpatients with anxiety and mood disorders. Psychological Assessment, 16, 244-254.
Carver, C. S., Scheier, M. F. & Weintraub, J. K. (1989). Assessing coping strategies: a
theoretically based approach. Journal of Personality and Social Psychology, 56, 267-283. Carver, C. S., & Scheier, M. F. (1994). Situational coping and coping dispositions in a stressful transaction. Journal of Personality and Social Psychology, 66, 184-195.
Carver, C. S. & White, T. L. (1994). Behavioral inhibition, behavioral activation, and affective responses to impending reward and punishment: the BIS/BAS scales. Journal of Personality and Social Psychology, 67, 319-333.
Carver, C. S. (1997). You want to measure coping but your protocol’s too long: consider the brief COPE. International Journal of Behavioral Medicine, 4, 92-100.
Carver, C. S. (2004). Negative affects deriving from the behavioral approach system. Emotion, 4,
3–22.
Carver, C. S. & Harmon-Jones, E. (2009). Anger is an approach-related affect: evidence and implications. Psychological Bulletin, 135, 183-204.
Cox, P. L. (2004). The meaning of work: studs Terkel's working as a teaching tool. Journal of Management Education, 28, 757-769.
Dancey, C. P & Reidy, J. (2007). Statistics without maths for psychology. Edinburgh, UK: Pearson Education
Diefendorff, J. M & Mehta, K. (2007). The relations of motivational traits with workplace deviance. Journal of Applied Psychology, 92, 967-977.
Folkman, S., & Lazarus, R. (1985). If it changes it must be a process: Study of emotion and coping during three stages of a college examination. Journal of Personality and Social
Psychology, 48, 150–170.
Herzberg F., Mausner, B. & Bloch-Snyderman, B. (1959). The motivation to work. New York: Wiley.
21
John, O. P. & Gross, J. J (2007) Individual differences in emotion regulation. I: J. J. Gross (red.), Handbook of emotional regulation (s. 351-372). New York: The Guilford Press. Kaufmann, G. & Kaufmann, A. (2005). Psykologi I organisation och ledning.
Studentlitteratur.
Keyes, T. K. & Levy, M. S. (1997). Analysis of Levene's test under design imbalance. Journal of
Educational and Behavioral Statistics, 22, 227-236.
Levinson, C. A & Rodebaugh, T. L. (2010). An examination of the factor, convergent and discriminant validity of the behavioral inhibition system and behavioral activation system scales. Journal of Psychopathology Behavioral Assessment, 33, 87-100.
Pennebaker, J. W. & Francis, M. A. (1996). Cognitive, emotional and language processes in disclosure. Cognition and Emotion, 10, 601-626.
Rubenowitz, S. (2004/2009) Organisationspsykologi och ledarskap. Lund: Studentlitteratur AB. Segal, D. L., Hook, J. N. & Coolidge, F. L. (2001). Personality dysfunction, coping styles, and clinical symptoms in younger and older adults. Journal of Clinical Geropsychology, 3, 201-212.
Skinner, E. A. & Zimmer-Gembeck, M. J. (2007). The development of coping. Annual
reviews Psychology, 58, 119-144.
Sverke, M. (2009). The importance of the psychosocial work environment for employee
well-being and work motivation. Scandinavian Journal of Work, Environment and Health,
35, 241-243.
Van der Linden, D., Beckers, D. G. J. & Taris, T. W. (2006). Reinforcement sensitivity theory and occupational health: BAS and BIS on the job. Personality and Individual Differences, 42, 1127-1138.
Van der Linden, D., Beckers, D. G. J. & Taris, T. W. (2007). Reinforcement sensitivity theory at work: punishment sensitivity as a dispositional source of job-related stress. European
Journal of Personality, 21, 889-909.
Wallgren, L. G. Johansson-Hanse, J. (2006). Job characteristics, motivators and stress among information technology consults: A structural equation modeling approach. International
Journal of Industrial Ergonomics, 37, 51-59.
Weiten, W. (2007). Psychology themes and variations. Wadsworth, USA: Thomson. Yusoff, M. S. B. (2010). A multicenter study on validity of the 30-items Brief COPE in
22
6. Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Vill du delta i en studie om människors olika personlighetsdrag?
Jag är en student på Högskolan i Gävle som läser sista terminen på Personal- och
arbetslivsprogrammet. Just nu arbetar jag med mitt examensarbete som är en del av utbildningen. Där kommer jag att undersöka hur människor med olika personlighetsdrag hanterarolika
situationer. Studien genomförs med hjälp av följande enkät som består av påståenden där du kan ange hur mycket du instämmer med eller inte instämmer med det som påståendet säger, genom att sätta ett kryss i den aktuella rutan. Jag uppskattar att enkäten tar cirka 15 minuter att besvara. Din anonymitet garanteras, enskilda svar kommer inte att redovisas och deltagandet är frivilligt. Jag kommer med hjälp av personalavdelningen dela ut enkäten till samtliga måndag den 18/4 och samla in den igen onsdag den 20/4.
När enkäten är besvarad lämnar kollektivanställda sin till närmaste chef och tjänstemännen till receptionen, som förmedlar dem vidare till mig.
Har du några frågor, tveka inte att kontakta mig. Med vänliga hälsningar
Viktoria Söderberg
soderberg.viktoria@gmail.com
23
Bilaga 2
Bakgrundsfrågor
Den här enkäten består av påståenden som en person antingen kan instämma med eller inte instämma med. För varje påstående skall du ange hur mycket du instämmer eller inte instämmer med det som påståendet säger. Var snäll och besvara samtliga påståenden; lämna inga påståenden obesvarade. Välj endast ett alternativ för varje påstående. Försök att vara så ärlig och sanningsenlig som möjligt. Besvara varje påstående för sig. Med detta menas att du inte skall oroa dig för att inte vara konsekvent i dina svar. Välj av följande fyra svarsalternativ:
1 = Mycket sant när det gäller mig 2 = Något sant när det gäller mig 3= Något falsk när det gäller mig 4 = Mycket falskt när det gäller mig
1 2 3 4
1. En persons familj är det mest viktiga i livet. 2. Även om något dåligt är på väg att hända mig, upplever jag sällan
rädsla eller nervositet.
3. Jag skyr inga medel för att få det jag vill ha.
4. När jag gör något bra, vill jag gärna fortsätta med det.
5. Jag är alltid villig att prova något nytt, om jag tror att det kan vara kul.
6. Hur jag klär mig är viktigt för mig.
7. När jag får något jag vill ha känner jag mig upprymd och full av energi.
8. Kritik och tillrättavisningarsårar mig ganska mycket.
24
1 2 3 4
9. När jag vill ha något gör jag ofta vad som helst för att få det. 10. Jag gör ofta saker av ingen annan anledning än att det kanske kommer
att bli kul.
11. Det är svårt för mig att hitta tid till saker, så som att klippa håret.
12. Om jag ser en chans att få något jag vill ha, tar jag den direkt.
13. Jag känner mig ganska orolig och nervös när jag tror eller vet att någon
är arg på mig.
14. När jag ser en möjlighet för något jag tycker om, känner jag mig
genast upprymd.
15. Jag handlar ofta på stundens ingivelse.
16. Om jag tror att något obehagligt kommer att hända blir jag ofta
ganska upprörd.
17. Jag funderar ofta varför folk beter sig som de gör.
18. När bra saker händer mig, påverkar det mig starkt.
19. Jag känner mig orolig när jag tror att jag har gjort dåligt ifrån mig
på något som är viktigt.
20. Jag har en längtan efter spänning och nya upplevelser.
21. När jag är ute efter någonting låter jag inget hindra mig.
22. Jag har väldigt få rädslor, i jämförelse med mina vänner.
23. Jag skulle bli upprymd över att vinna en tävling.
25
Bilaga 3
Dessa påståenden gäller de sätt du hanterar stressfyllda situationer på arbetet, exempelvis om materialbrist uppstår, det inträffar en arbetsplatsolycka eller andra situationer som du anser kan orsaka stress. Välj hur
ofta eller hur sällan du agerar som påståendet säger när du befinner dig i en stressad situation.
Det finns många sätt att hantera stressfyllda situationer på. Olika människor hanterar saker på olika sätt, jag är intresserad av hur du brukar hantera sådana situationer. Varje påstående säger något om ett särskilt sätt att klara av detta. Jag vill veta i vilken utsträckning du har gjort som påståendet säger, hur mycket eller hur ofta. Försök att vara så ärlig och sanningsenlig som möjligt. Besvara varje påstående för sig. Med detta menas att du inte skall oroa dig för att inte vara konsekvent i dina svar. Välj av följande fyra
svarsalternativ: 1= Jag gör ofta så 2= Jag gör så ibland 3= Jag gör sällan så 4= Jag gör aldrig så 1 2 3 4
1. Jag har sysselsatt mig med andra aktiviteter, för att tänka på annat. 2. Jag har ansträngt mig för att göra något åt situationen jag befinner mig i.
3. Jag har sagt till mig själv: "det här är inte sant".
4. Jag har använt alkohol eller andra droger för att må bättre.
5. Jag har fått emotionellt stöd från andra.
6. Jag har gett upp försöken att ta itu med situationen.
7. Jag har vidtagit åtgärder för att försöka förbättra situationen.
8. Jag har vägrat tro att detta har hänt.
9. Jag har sagt saker för att få mina obehagliga känslor att försvinna.
10. Jag har fått hjälp och råd från andra människor.
11. Jag har använt alkohol eller andra droger för att hantera situationen.
12. Jag har försökt att se på situationen med andra ögon, för att få det
att verka mer positivt.
13. Jag har kritiserat mig själv.
26
1 2 3 4
14. Jag har försökt komma med en strategi om vad som behöver göras. 15. Jag har fått tröst och förståelse från någon.
16. Jag har gett upp försöken att hantera situationen.
17. Jag har letat efter något positivt i det som händer.
18. Jag har valt att skämta om situationen.
19. Jag har gjort andra saker för att kunna skingra tankarna.
20. Jag har valt att acceptera situationen
21. Jag har uttryckt mina negativa känslor.
22. Jag har försökt att finna tröst i min religion.
23. Jag har försökt att få råd och hjälp från andra människor om vad jag ska
göra.
24. Jag har fått lära mig att leva med dessa situationer.
25. Jag har funderat mycket på vilka åtgärder man skulle kunna vidta för
förbättra dessa situationer.
26. Jag har skyllt på mig själv när dessa situationer har uppstått.
27. Jag har bett eller mediterat.
28. Jag har drivit med sådana situationer.
