Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting International Financial

Financial Ratios and Value Relevance Effects of Adopting International Financial

Reporting Standards

- A survey among Swedish Financial Firms

Master Thesis

Spring Term of 2005

Authors:

Marcus Andersson 780126 Olof Sjöberg 821216 Tutor:

Mari Paananen

Accounting and Finance

Förord

En uppsats på magisternivå är en arbetsam process som i vårt fall sammanfattar en givande utbildning. Uppsatsen krävde kompetens från två discipliner, Externredovisning och Finansiell Ekonomi, varvid vi riktar uppskattning till Göteborgs Universitet som möjliggjorde denna kombination.

Ett stort tack riktas till vår handledare Mari Paananen vid Göteborgs Universitet, för värdefulla rekommendationer.

Göteborg den 1 juni 2005

Marcus Andersson Olof Sjöberg

Sammanfattning

År 2002 antog Europaparlamentet förordningen om tillämpning av internationella redovisningsstandarder enligt International Accounting Standards Board (IASB).

Förordningen innebär att noterade koncerner inom EU, från och med år 2005, skall följa International Financial Reporting Standards (IFRS), vilket innebär den största förändringen inom redovisningsområdet på regleringsnivå. Företagens ökade internationalisering ställer högre krav på en internationellt anpassad redovisning för underlättad jämförelse. IFRS förespråkar värdering av tillgångar till verkligt värde, vilket anses återge en mer rättvisande bild. Syftet med studien är att undersöka eventuella effekter på finansiella nyckeltal vid konvertering från anskaffningsvärdering till marknadsvärdering på företagens tillgångar.

Vidare undersöker studien om eventuella effekter förhöjer redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier och därmed ger en mer rättvisande bild. Studien omfattar en totalundersökning på noterade koncerner inom finanssektorn på Stockholms Fondbörs där resultatet inte generaliseras till övriga sektorer. Underlaget utgörs av delårsrapporter från tidsperioden år 2001-2005. Studiens nyckeltal och redovisningsmått definieras enligt litteratur och beräknas för underlag till analys. Resultatet visar att de finansiella nyckeltalen förblev statistiskt signifikant opåverkade av införandet av IFRS.

Redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier antyder att öka år 2005,

vilket kan tolkas som en effekt av IFRS. Därmed uppnås en mer rättvisande bild än enligt

traditionell redovisningspraxis.

Abstract

In 2002 the European Parliament adopted the application of international accounting

standards, according to International Accounting Standards Board (IASB). The application

involves quoted firms within the European Union to comply with the adoption of International

Financial Reporting Standards (IFRS). The European Commission demands international

conformed accounting information to facilitate the comparison. IFRS advocate fair value

accounting, and considers to improve transparency and enhanced financial disclosures which

promote market discipline and provide useful information to decision makers. Swedish GAAP

advocates historical cost accounting. This study investigates the effect of adopting

International Financial Reporting Standard (IFRS), on financial ratios and their value

relevance for a sample of Swedish firms. We compare accounting numbers reported under

Swedish GAAP in 2001-2004, with those under IFRS in 2005, and document how IFRS

adoption changes key financial measures and the value relevance of financial statement

information. The survey found that the financial ratios remained statistically significant

unaffected by adopting the IFRS. The value relevance of financial measures indicates to

increase in 2005. This result can be interpreted as an effect of IFRS.

Förkortningar

BV Book Value

EC Earnings Capitalization

EG Europeiska Gemenskapen

EKPA Eget Kapital Per Aktie

EMH Effektiva Marknads Hypotesen EU Europeiska Unionen

FAR Föreningen Auktoriserade Revisorer FASB Financial Accounting Standards Board

US GAAP United States General Accepted Accounting Principles IAS International Accounting Standards

IASB International Accounting Standards Board IASC International Accounting Standards Committé IFRS International Financial Reporting Standards LVP Lägsta Värdets Princip

P/E Price / Earning

P/B Price / Book Value of Equity

RI Residual Income

RPA Resultat Per Aktie

RR Redovisningsrådets Rekommendationer SOU Statens Offentliga Utredningar

SSRN Social Science Research Network VR Value Relevance

WACC Weighted Average Cost of Capital

ÅRL Årsredovisningslagen

Innehållsförteckning

1 INLEDNING 1

1.1 B AKGRUND 1

1.2 P ROBLEMDISKUSSION 2

1.3 P ROBLEMFORMULERING 3

1.4 S YFTE 3

1.5 A VGRÄNSNING 4

1.6 S TUDIENS DISPOSITION 5

2 VETENSKAPLIG ANSATS 6

2.1 I NLEDNING 6

2.2 V ETENSKAPSTEORI 6

2.2.1 Lakatos och positivistisk vetenskap 7

2.3 V ETENSKAPLIG ANSATS 8

2.4 E XPLORATIV ANSATS 9

2.5 P ROPOSITION 9

2.6 U RVAL 9

2.6.1 Slumpmässigt urval 9

2.6.2 Icke slumpmässiga urval 10

2.7 D ISKUSSION KRING UNDERSÖKNINGENS VALIDITET OCH RELIABILITET 10

2.8 V ARIABLER 11

2.9 S TATISTISK PRÖVNING 11

2.9.1 Winsorization 12

2.9.2 The Wilcoxon-Mann-Whitney Test 12

2.9.4 Multipel Regressionsanalys 13

3 TEORETISK REFERENSRAM 14

3.1 D EN FINANSIELLA REDOVISNINGEN 14

3.1.1 Kvalitetskrav 14

3.2 IFRS 15

3.2.1 Skillnader mellan IFRS och RR angående finansiella tillgångar 16

3.2.2 Verkligt värde på finansiella instrument 16

3.2.3 EU: s version av IAS 39 16

3.2.3.1 Tillgångsklassificering enligt IAS 39 17

3.2.4 Finanssektorns debatt kring IFRS 17

3.2.5 Argumentation för och emot marknadsvärdering 18

3.3 F INANSIELL ANALYS 19

3.3.1 Finansiella nyckeltal 19

3.3.1.1 Tillväxtmått 20

3.3.1.2 Lönsamhetsmått 20

3.3.1.3 Finansiella mått 21

3.3.1.4 Marknadsrelaterade mått 22

3.4 D EN FINANSIELLA REDOVISNINGENS INTRESSENTER 23

3.4.1 Ägarna 23

3.4.2 Långivare 23

3.4.3 Leverantörer och kunder 23

3.4.4 Stat och kommun 24

3.5 R EDOVISNINGSINFORMATIONENS RELEVANS FÖR PRISET PÅ FÖRETAGENS AKTIER 24

4 PRAKTISKT TILLVÄGAGÅNGSSÄTT 26

4.1 I NLEDNING 26

4.2 U RVAL AV FÖRETAG OCH FINANSIELLA NYCKELTAL 26

4.3 I NSAMLING AV INFORMATION 28

4.4 I NFORMATIONSHANTERING 28

4.5 T EST AV PROPOSITIONER 29

5 ANALYS 31

5.1 A NALYS AV NYCKELTAL 31

5.1.1 Beskrivande statistik 31

5.1.2 Analys av testresultaten 32

5.2 R EDOVISNINGSINFORMATIONENS RELEVANS FÖR AKTIEPRISER 34

5.2.1 Beskrivande statistik 34

5.2.2 Multipel regressionsanalys 34

6 SLUTSATS 36

6.1 F ÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING 36

KÄLLFÖRTECKNING 37

Bilageförteckning

B ILAGA 1: M ODELL FÖR INFORMATIONSHANTERING I

B ILAGA 2: F ÖRETAGENS NYCKELTAL II

B ILAGA 3: F ÖRETAGENS REDOVISNINGSMÅTT VIII

B ILAGA 4: F ÖRETAGENS AKTIEKURSER PER SISTA HANDELSDAGEN I MAJ RESPEKTIVE ÅR IX

Figurförteckning

F IGUR 1: S TOCKHOLMS F ONDBÖRS UTVECKLING ÅR 2000-2005 33

F IGUR 2: M ARKNADSRÄNTANS UTVECKLING ÅR 2000-2005 33

Formelförteckning

F ORMEL 1: W ILCOXON - TEST 12

F ORMEL 2: M ULTIPEL REGRESSIONSANALYS 13

F ORMEL 3: S IGNIFIKANSTEST 13

F ORMEL 4: F ELKOMPONENTMODELL 13

F ORMEL 5: R ESULTAT PER AKTIE (RPA) 25

F ORMEL 6: E GET KAPITAL PER AKTIE (EKPA) 25

F ORMEL 7: I NFORMATIONSVÄRDETS RELEVANS 25

Tabellförteckning

T ABELL 1: D EFINITION AV FINANSIELLA NYCKELTAL 22

T ABELL 2: F ÖRETAGSPRESENTATION 27

T ABELL 3: U NDERSÖKNINGENS BORTFALL 28

T ABELL 4: U NDERSÖKNINGENS UNDERLAG 31

T ABELL 5: D EFINITIONER PÅ DE FINANSIELLA NYCKELTALEN 31

T ABELL 6: T- TEST 32

T ABELL 7: W ILCOXON T EST 32

T ABELL 8: T- TEST OCH W ILCOXON - TEST 34

T ABELL 9: E STIMERING AV REGRESSIONSMODELLEN EXKLUSIVE OBSERVATIONER ÅR 2005 34 T ABELL 10: E STIMERING AV REGRESSIONSMODELLEN INKLUSIVE OBSERVATIONER ÅR 2005 35

T ABELL 11: S IGNIFIKANSTEST PÅ FÖRÄNDRING I R

35

1 Inledning

Detta avsnitt avser presentera bakgrundinformation som leder fram till undersökningens problemformulering och syfte.

1.1 Bakgrund

Företag är allt mer globala och gränserna mellan länderna har minskat i betydelse och de inskaffar inte bara kapital på den inhemska marknaden utan på världens alla kapitalmarknader. Svenska företag får internationella kunder och utländska dotterbolag. Den ökade internationaliseringen ställer högre krav på en internationellt anpassad redovisning för underlättad jämförelse mellan företag i olika länder.

Den 19 juli 2002 antog Europaparlamentet förordning nr 1606/2002/EG om tillämpning av internationella redovisningsstandarder enligt International Accounting Standards Board (IASB). Förordningen innebär att noterade koncerner inom EU, från och med januari 2005, ska följa International Financial Reporting Standards (IFRS), vilka tidigare benämndes International Accounting Standards (IAS).

Detta innebär en av de hittills största förändringarna inom redovisningsområdet på regleringsnivå. Regleringen berör ca 7000 företag, vilka är noterade på en reglerad marknad.

1

FAR, 2001, s. 547.

2

SOU, 2003:71, s. 17.

3

Woolfe, 2005, s. 3.

1.2 Problemdiskussion

Syftet med konverteringen till IFRS är att tillgodose intressenters behov av information med hög kvalitet, vilken är jämförbar över nationsgränser. Den europeiska kommissionen inser vikten av en internationell enighet för att nå en effektiv och integrerad kapitalmarknad.

Ett flertal standarder inom IFRS förespråkar värdering till verkligt värde (det belopp till vilket en tillgång eller en skuld skulle kunna överlåtas mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs).

Marknadsvärderingen strider mot den svenska traditionella principen om värdering till anskaffningsvärde. Poster som påverkas i synnerhet är företagens finansiella instrument.

Det finns ingen generell svensk redovisningsrekommendation om värdering av finansiella instrument, men enligt årsredovisningslagen (ÅRL) ska de tas upp i balansräkning till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärdet enligt lägsta värdets princip (LVP).

Härmed flyttas fokus i externredovisningen hos svenska noterade företag från försiktighetsprincipen enligt svensk redovisningstradition mot en mer rättvisande och transparent bild av företaget.

Övergången till IFRS i ett bolag kräver analys av konsekvenserna av marknadsvärdering. För många företag, främst inom finanssektorn, antas resultat- och balansräkning påverkas.

Rättvisande information ökar möjligheten till att bedöma investeringens avkastning och risk i jämförelse mellan olika investeringsalternativ. Beslut baseras på flertalet informationskällor.

Den mest korrekta källan till fullständig information är den finansiella redovisningen.

Ekonomiska evenemang och aktiviteter som påverkar ett företag och kan uttryckas numeriskt, reflekteras i företagets finansiella redovisning. Redovisningen beskriver dels företagets position vid en viss tidpunkt och dess utveckling över tiden. Kombinationen utgör en grund för utvärdering av historisk prestation samt för tänkbar framtida utveckling.

Den finansiella redovisningen utgör primärkällan för beräkning av nyckeltal.

Finansiella nyckeltal erbjuder intressenter ett kraftfullt verktyg för att beräkna ett företags prestation över tid, underlätta jämförelse mellan olika företag samt bedöma uppfyllelse av åtaganden. Det finns ett flertal av dem vilket gör det svårt att avgöra vilka som är mest lämpliga att använda för att få en finansiell helhetsbild av företaget.

Finansiella nyckeltal är flitigt använda som förklarande variabler i forskningen kring redovisning och finans. Undersökningar visar hur införandet av IFRS påverkar finansiella nyckeltal och redovisningsinformationens relevans för priset på ett företags aktie, i förhållande till traditionell redovisningsstandard. US GAAP och IAS anses utifrån resultaten erbjuda finansiell information med högre kvalitet.

4

European Commission. 2000. Internet

5

FAR. 2005, s. 1152

6

ÅRL §4:9

7

Williams. 2005, s. 20.

8

Agenda. 2005. Internet

9

Revsine et al. 2002, s. 3ff.

10

Nilsson et al. 2003, s. 128.

11

Bartov et al, 2005.

Forskning fokuserar på tre infallsvinklar, vilka anges som informationsinnehåll, värderingens relevans och värdets relevans. Relationen mellan marknadsvärde och bokfört värde undersöks ständigt och slutsatser är att informationsinnehållet har varit konstant medan värderingens relevans och värdets relevans har minskat.

Det pågår en ständig debatt angående införandet av IFRS. En mycket stor del av debatten genomförs av främst företag inom finanssektorn. Anledningen är att denna sektor påverkas i stor utsträckning då företagen har stora dolda värden i finansiella instrument. Vid upptagandet av dessa tillgångar till verkligt värde kommer stora värden att synas i företagen och till stor del påverka deras finansiella redovisning.

Studier påvisar att verkligt värde på tillgångar och skulder förser signifikant förklaringsgrad på finansiella företags aktiepriser i betydligt större utsträckning än bokförda värden.

Analytiker bör vara införstådda i företagets tillämpning av redovisningsstandard, då det förekommer skillnader som påverkar den finansiella analysen. Forskningen inom redovisning och finans är omfattande. Konsekvenser av införandet av IFRS i svenska företag har endast spekulerats och förklarats med jämförelser med FASB, då regleringen gäller från januari 2005. Trots ökad tillämpning av marknadsvärderade tillgångar är tidigare forskning oense huruvida nyckeltalen påverkas av IFRS samt om redovisningsinformationens relevans för priset på ett företags aktie ökar eller minskar. Problemformulering uppstår när svenska noterade företag frångår traditionell praxis och därmed blir föremål för empirisk undersökning.

1.3 Problemformulering

• Påverkar införandet av IFRS de finansiella företagens nyckeltal?

• Förklarar redovisningsmått, vilka baseras på rapportering enligt IFRS, priset på företagens aktier i högre grad än enligt svensk traditionell redovisningspraxis?

1.4 Syfte

Införandet av IFRS i svenska noterade företag påverkar den finansiella redovisningen i första kvartalsrapporten 2005. Syftet är att genomföra en explorativ undersökning som illustrerar effekter på finansiella nyckeltal. Målsättningen är således att undersöka om IFRS påverkar finansiella nyckeltal för att därmed åskådliggöra eventuella skillnader i redovisningens informationsinnehåll. Detta leder in undersökningen på att även utvärdera huruvida redovisningsinformationens relevans för priset på ett företags aktie påverkas. Rapporten riktas åt företagets ägare och investerare, vilket även inkluderar analytiker som representerar dessa intressenter.

12

Lo & Lys, 2000.

13

Stewart, 2004.

14

Barth et al, 2000.

1.5 Avgränsning

Införandet av IFRS berör cirka 7000 noterade företag i Europa, där Stockholms Fondbörs representerar 384 företag. Studien avgränsas till finanssektorn på Stockholms Fondbörs vilket innebär 34 företag där vi genomför en totalundersökning. Urvalet anses vara relativt litet och med detta systematiska urval kan resultaten ej generaliseras till övriga sektorer eller länder.

Tidigare studier ger oss en föreställning om studiens resultat, varvid vi kan formulera en proposition. En proposition har en lägre giltighet än en hypotes, som kräver att urvalet är slumpmässigt.

Studiens teoretiska referensram fokuserar på IAS 39 inom IFRS, då denna standard är mest omdebatterad av den finansiella sektorn. Därmed antar vi att denna standard inom IFRS har mest påverkan på finansiella sektorn. Studien kan inte isolera eventuella effekter till IFRS, men den kan indikera på skillnader som kan hänföras till IFRS. Vi har därmed avgränsat studien mot att påstå skillnader som en direkt effekt av IFRS.

Antalet finansiella nyckeltal är otaligt. Baserat på tidigare forskning kan nyckeltal delas in i grupper med avseende på vad som mäts. Vår studie avgränsas till att analysera elva nyckeltal inom de mest prioriterade grupperna. Samtliga nyckeltal beräknas enligt definitioner från Sveriges Finansanalytikers Förening, och kräver information från företagens resultat- och balansräkningar. Dock bör nämnas att vi justerade vissa tal för att möjliggöra beräkning.

Jämförelse med beräknade nyckeltal och företagens presenterade nyckeltal är inte möjlig, då företagen tillämpar olika definitioner och sällan definierar tillvägagångssättet. Vi reserverar oss mot eventuella felberäkningar och fel i delårsrapporterna.

Den historiska informationen från företagens delårsrapporter avgränsas till tidsperioden 2001- 2005. Fem år utgör en konjunkturcykel och inkluderar tid före och efter införandet av IFRS.

Vidare avgränsas informationen till delårsrapporten första kvartalet respektive år, för det inte har presenterats fler rapporter i maj år 2005, med IFRS som obligatorisk standard.

Studien utgår från hypotesen om den effektiva marknaden och antar att publicerad

information påverkar priset på företagens aktier. Detta innebär att vi ska använda kursen per

rapportdatum, det vill säga när informationen blir offentlig. Trots detta väljer vi att använda

kursen per den sista handelsdagen i maj respektive år med undantag för maj 2005 då vi

använde kursen per 2005-05-23. Förfarandet att använda kursen en tid efter publicering styrks

av tidigare forskning. Studier påvisar marginell skillnad vid beräkning av företagens

prestationer oavsett vilken kurs som används. Vi antar i studien att redovisningens

information fått genomslag i priset på aktien under maj månad.

1.6 Studiens disposition

1. Inledning 1. Inledning

2. Vetenskaplig ansats 2. Vetenskaplig ansats

3. Teoretisk referensram 3. Teoretisk referensram

4. Tillvägagångssätt 4. Tillvägagångssätt

5. Resultat och Analys 5. Resultat och Analys

6. Slutsatser 6. Slutsatser

Inledningen presenterar bakgrundsinformationen som motiverar undersökningens problemformulering och syfte.

Inledningen presenterar bakgrundsinformationen som motiverar undersökningens problemformulering och syfte.

Den vetenskapliga ansatsen fokuserar på vetenskapsteori och förhållningssätt, i syfte att ge läsaren förståelse för undersökningens tillvägagångssätt.

Den vetenskapliga ansatsen fokuserar på vetenskapsteori och förhållningssätt, i syfte att ge läsaren förståelse för undersökningens tillvägagångssätt.

Den teoretiska referensramen sammanfattar vetenskaplig litteratur och den pågående debatt som gäller införandet av IFRS.

Den teoretiska referensramen sammanfattar vetenskaplig litteratur och den pågående debatt som gäller införandet av IFRS.

Det praktiska tillvägagångssättet beskriver

undersökningsprocessen på den detaljnivå som möjliggör reproduktion av undersökningen.

Det praktiska tillvägagångssättet beskriver

undersökningsprocessen på den detaljnivå som möjliggör reproduktion av undersökningen.

Resultatet av statistiska prövningar presenteras i form av tabeller med tillhörande förklaring och analys.

Resultatet av statistiska prövningar presenteras i form av tabeller med tillhörande förklaring och analys.

Slutsatsen besvarar de frågeställningar som presenterades inledningsvis utifrån den teoretiska refrensramen, resultat och analys.

Slutsatsen besvarar de frågeställningar som presenterades

inledningsvis utifrån den teoretiska refrensramen, resultat och

analys.

2 Vetenskaplig ansats

Den vetenskapliga ansatsen fokuserar på vetenskapsteori och förhållningssätt i syfte att ge läsaren förståelse för undersökningens tillvägagångssättet.

2.1 Inledning

Metodens regler är inte absoluta och allmängiltiga lagar som garanterar att undersökningen klassificeras som vetenskaplig.

Metoden är ett stöd för forskarens strävan att uppnå ett vetenskapligt resultat. Metoden ställer krav på forskaren att noga planera undersökningen för att inte förbise viktiga element. Vidare bör forskaren kritiskt granska undersökningen och ifrågasätta undersökningens premisser genom hela processen. Detta förfarande skapar försvar för undersökningens resultat och hur dessa genererats. En metodbeskrivning ska vara så tydlig att undersökningens läsare på egen hand kritiskt ska ta ställning till undersökningens trovärdighet. Vid standardiserade och kvantitativa metoder hålls diskussionen konkret då tillvägagångssättet är enkelt att ta till sig.

Utifrån denna inledning riktas metodavsnittet både externt och internt. Den externa riktningen avser att ge en tydlig förklaring till undersökningens angreppssätt för att möjliggöra ställningstagande huruvida undersökningen uppfyller de kriterier som vetenskaplig. Den interna riktningen möjliggör kritisk granskning under hela processen, vilket ökar möjligheten att uppnå vetenskap. Det råder oenighet om vad som kan kallas vetenskap. Skiljelinjen mellan vetenskap och icke vetenskap är otydlig men för att genomföra en undersökning vetenskapligt måste forskaren följa givna metodregler.

Vetenskap omfattas därmed av regler för metod vilka kan variera mellan olika discipliner. Förekomsten av metod är det huvudsakliga kriteriet för vetenskap.

2.2 Vetenskapsteori

Vetenskapsteorin är en samling satser som försöker beskriva vad världen består av och vilka samband som råder. Satserna är deskriptiva och anger inte hur en studie ska genomföras utan bara hur dess verklighet ser ut. Idag står vi med två vetenskapliga huvudinriktningar, dels positivismen som utgår från absolut kunskap som ideal och dels hermeneutiken som relativiserar kunskapen.

Hermeneutiken åsyftar att personer tolkar eller förstår andra personers handlingar. Detta genomsyras av verbala kommunikationssätt, där byråkrati ofta leder till feltolkningar.

Hermeneutiken förutsätter att en fullständig tolkning av en händelse kan genomföras och därigenom sammanfoga intrycken till en helhet vilket i förlängningen åsyftar att hänföras till människors medvetande. Det är upp till tolkaren att utifrån avsändarens tankar tolka texten utefter vad denna ville förmedla.

Medan hermeneutiken försöker skapa en insikt eller förståelse, försöker man ur ett positivistiskt perspektiv beskriva och förklara.

15

Holme & Solvang, 1997, s. 325ff.

16

Holme & Solvang, 1997, s. 325ff

17

Eriksson.& Wiedersheim-Paul, 2001, s. 197.

18

Esaiasson et al, 2003, s. 246.

Enligt positivismen finns endast två källor till kunskap, vilka är det vi kan registrera med våra fem sinnen och det vi kan resonera oss fram till med mänsklig logik. Positivismen bygger i renodlad form på experiment, kvantitativ mätning och logiska resonemang. En i strikt mening positivistisk ansats bygger på formell logik och fakta som är resultat av mätning. Forskning ur ett positivistiskt perspektiv skall undersöka varje förhållande, avslöja varje mysterium, tränga in i det okända och förklara allt som sker utan hänsyn till politiska eller religiösa infallsvinklar.

2.2.1 Lakatos och positivistisk vetenskap

Lakatos förordar att en forskare bör välja den teori, vilken leder till det bästa resultatet och sedan hålla fast vid denna även om det uppkommer svårigheter som är svåra att övervinna.

Lakatos bidrag till vetenskapsfilosofin är ett försök att lösa konflikten mellan Poppers falsifieringsteori och Kuhns revolutionära struktur av vetenskap. Poppers teori innebär att forskare avfärdar en teori när denna möter falsifierande bevis. Forskaren ersätter genast denna teori med nya kraftfulla hypoteser.

Falsifieringsteorin innebär att hypoteser enkelt kan förklaras som generaliserande handlingar.

Den teoretiska strävan är att formulera teorier i falsifierande form. Syftet med experimentell vetenskap är att falsifiera teoretiska slutsatser. Teorier som kvarstår efter ett antal experimentella försök till falsifiering anses väl bekräftade. Begreppet verklig sanning är ett ouppnåeligt mål för vetenskapen men begreppet ackumuleras genom nya teoriers uppkomst till skillnad från Kuhn.

Kuhn anser forskning är en process bestående av teorier och observationer i så kallade paradigm. Under paradigmets livstid antar forskare normal vetenskap, vilken består av mindre problemlösning och experimentering. Vid uppkomst av anomalier skapas en ny teoretisk struktur med högre förklaringsgrad. En intellektuell revolution ersätter det gamla paradigmet med det nya, vilket övergår till normal vetenskap tills nya anomalier uppstår. Kuhn tolkar historiska framsteg i utvecklingen av vetenskap men förklarar inte orsak.

Lakatos sökte en metodologi som harmoniserar denna uppenbara meningsskiljaktighet, en metodologi som erbjuder rationell betraktelse av vetenskapligt framåtskridande som är konsekvent med historisk registrering. Vad forskare anser vara teorier är detta egentligen bara grupperingar av mindre teorier som delar samma uppfattningar, som benämns den teoretiska kärnan. Forskaren ämnar beskydda den teoretiska kärnan från falsifiering med hjälp av stödjande hypoteser. Lakatos visar att justera och utveckla dessa stödjande hypoteser är inte nödvändigtvis negativt för ett forskningsprogram. Istället för att ifrågasätta om en hypotes är sann eller falsk ifrågasätter Lakatos om ett forskningsprogram är progressivt eller degressivt.

Progressivt forskningsprogram kännetecknas av tillväxt genom upptäckt av nydanande fakta.

Ett degressivt program kännetecknas av brist på tillväxt eller tillväxt av stödjande hypoteser som inte leder till nydanad fakta.

19

Holme & Solvang, 1997, s.332.

20

Johansson et al, 1972, s. 43.

21

Ryan et al, 2002, s. 20-31.

22

Ryan et al, 2002, s. 20-31.

23

Robbins, 1974. Internet.

De stödjande hypoteserna som beskyddar den teoretiska kärnan inkluderar hypotesen om den effektiva marknaden (EMH). Denna hypotes är fundamental i formuleringen av positivistisk redovisningsteori. EMH har en viktig delaktighet i argumentationen om att bristen på likformig redovisningspraxis underlättar för managers att vilseleda kapitalmarknader.

Den externa redovisningen är den enda källan till information om bolaget. EMH innebär att denna enda källa är osannolikt beskrivande och kapitalmarknaden inte är vilseledd.

Den svaga formen av marknadseffektivitet innebär att ingen kan konsekvent erhålla extraordinär avkastning baserat historisk aktieutveckling. Den mellan starka formen innebär detsamma men baserat på publicerad och tillgänglig information. Den starka formen innebär att ingen kan erhålla extraordinär avkastning även om investeringen baseras på ej publicerad information. Positivistisk redovisningsteori anser marknaden vara i mellanstark alternativt stark form.

Lakatos ansåg att forskningsprogrammen består av metodologiska regler som styr de inriktningar som forskare bör undvika (negative heuristic) eller följa (positive heuristic).

Vidare hävdas att förändringar i de stödjande hypoteserna antingen förklarar uppenbar motbevisning eller producerar ny vetenskap.

Lakatos presenterade fem kriterier för att en undersökning ska anses vetenskaplig, där vi belyser de viktigaste. Vetenskap är beroende av hypoteser, oavsett om de förutser fenomen som hittills inte har observerats. Hypoteser fokuserar ofta på fenomen som observerats tidigare men ignorerats på grund av bristande förklaring. Hypotesens empiriska sanningsenlighet måste testas i förhållande till teorin. Hypotesen har två möjliga utfall, antingen misslyckas totalt eller lyckas bidra med nya infallsvinklar.

2.3 Vetenskaplig ansats

Inom vetenskapen skiljer man på två olika angreppssätt, kvantitativa och kvalitativa metoder.

Den viktigaste skillnaden är hur forskaren använder numeriska värden och statistik.

Metodvalet styrs utifrån med utgångspunkt i den frågeställning som undersöks. Kvalitativ data och metoder har styrkan att visa på totalsituation, en helhetsbild som möjliggör ökad förståelse för processer och sammanhang. En viktig del i kvalitativ metod är att skapa en grund för teorikonstruktion. En kvantitativ metod är till skillnad från den kvalitativa metoden mer formaliserad och strukturerad. Den kvantitativa metoden är i en annan utsträckning mycket mer kontrollerad från forskarens sida. Metoden definierar vilka förhållanden som är av särskilt intresse utifrån frågeställningen. Uppläggning och planering kännetecknas av selektivitet och avstånd i förhållande till informationskällan, vilket är nödvändigt för att kunna genomföra formaliserade analyser. Detta är även nödvändigt för att undersöka om utfallet kan generaliseras på alla de enheter man önskar uttala sig om. En central roll i analysen av kvantitativ information spelar de statistiska mätmetoderna.

24

Mouck, 1990, s. 231-239.

25

Mouck, 1990, s. 231-239.

2.4 Explorativ ansats

Den explorativa ansatsen utgår från ett perspektiv vilket är beroende av hur mycket forskare vet om området innan undersökningen startar. Undersökningen tar sig därmed formen av att vara utforskande. Syftet med denna metod är att insamla så mycket information som möjligt inom ett bestämt problemområde.

Detta resulterar i formulering av propositioner, vilka kommer att ligga till grund för vår undersökning.

2.5 Proposition

Ett grundläggande antagande är att marknadsvärderade tillgångar har ett högre värde än anskaffningsvärde. Därmed förutsätter vi att denna förändring i tillgångarnas värde påverkar företagens finansiella nyckeltal, då det ej sker någon marknadsvärdering på företagens skulder. Problemet med att formulera en proposition angående redovisningsinformationens relevans var att det fanns två motsägande teorier, dels en teori om att relevansen påverkades som en effekt av införandet av IFRS, och en annan teori om att den förblev oförändrade. Vi valde att formulera två propositioner:

• Företagens finansiella nyckeltal förändras statistiskt signifikant mellan år 2004-2005 som effekt av IFRS.

• Redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier ökar statistiskt signifikant som en effekt av IFRS.

2.6 Urval

Tillvaron präglas av den ständiga strömmen av information. Vi blir ständigt påminda om en problemfylld verklighet då informationsflödet rymmer element av olika karaktär. En del information litar vi på, andra delar avvisar vi och en stor del har vi av olika skäl varken förmåga eller möjlighet att uppfatta. Vi filtrerar stora delar av informationen vilket är nödvändigt. Detta urval äger kanske rum utan att vi är medvetna om på vilken grund det görs.

Situationen är i stort sett densamma inom forskning. Urvalet av information och kunskap är förmodligen avsevärt mer systematisk här, dels för att vi aktivt söker kunskap och dels för att andra har planerat och lagt till rätta de kunskaper vi ska lära oss.

Urvalet innebär förenkling när vi bearbetar informationen. En grundläggande skiljelinje bland olika urvalsmetoder går mellan slumpmässiga och icke slumpmässiga urval.

2.6.1 Slumpmässigt urval

Urvalet låter slumpen avgöra vilka enheter som ska inkluderas i undersökningen. Detta förfarande ökar möjligheten till att urvalet blir en kopia i miniatyr av populationen. Antag att en population består av N antal enheter, av vilka vi vill välja n antal. Urvalsenheterna motsvaras vanligen av de element som ska undersökas, till exempel företag. De kan även bestå av grupper av element, varvid man sedan kan undersöka samtliga element i den utvalda urvalsenheten.

26

Patel & Davidsson, 1991, s. 11.

27

Holme & Solvang, 1997, s. 29.

Anledningen till att föredra slumpmässiga urval är att man då kan beräkna väntevärdesriktiga skattningar av okända parametrar i populationen. Detta innebär att i genomsnitt över alla tänkbara stickprov överensstämmer stickprovet med populationen.

2.6.2 Icke slumpmässiga urval

Trots att slumpmässiga urval är överlägsna de icke slumpmässiga ur teoretisk synvinkel är det ändå många urval där sannolikheten att bli utvald är noll och okänd för andra. Urvalsramen behöver nödvändigtvis inte bestå av enskilda element utan även av grupper av element. Dessa grupper är urvalsenheter där samtliga element i den utvalda gruppen kan undersökas. Detta kallas enstegs gruppurval eller klusterurval. Ur denna utvalda grupp kan vi även göra ytterligare urval. Detta kallas då flerstegsurval.

2.7 Diskussion kring undersökningens validitet och reliabilitet

Validitet avser att mäta det som är relevant i sammanhanget medan reliabilitet avser att mäta på ett tillförlitligt sätt. Validitet handlar om att använda rätt sak vid rätt tillfälle. Inom forskning handlar validitet om att kunna ange i vilken situation och för vilken population resultaten är giltiga. Reliabilitet handlar om pålitlighet. Hög reliabilitet är alltså ingen garanti för att vi får hög validitet.

Det finns alltid en osäkerhet kopplad till kvantitativa undersökningar. Undersökningsresultaten blir inte säkrare bara för att vi använder oss av statistiska tekniker. Oavsett hur undermåligt ett informationsmaterial är, kan det bli föremål för analys med hjälp av statistiska tekniker.

Teorin skiljer mellan intern och extern validitet. Den interna innebär att vi kan dra slutsatser inom ramen för de undersökta enheterna, och den externa möjliggör att generalisera resultaten till utomstående enheter.

Vi reserverar undersökningen mot oegentligheter i företagens finansiella rapporter. Trots möjlig brist på tillförlitlighet ansåg vi dock att bolagens finansiella rapporter var tillräckligt sanningsenliga för beräkning av nyckeltal. För att öka tillförlitligheten definierade vi nyckeltalen enligt rekommendationer.

På grund av skillnader i företagens uppställning av resultat- och balansräkning, valde vi att definiera summa intäkter som summa kapitalinflöde det vill säga inklusive finansiella intäkter och jämförelsestörande poster. Samma förfaringssätt gäller kostnadssidan. Vi gjorde därmed ingen åtskillnad mellan operationella och finansiella poster. Detta genomfördes konsekvent över tid och över företagen. Då undersökningen var explorativ kunde vi enbart uttala oss om de enheter som ingick i populationen. Vi genomförde en totalundersökning inom ett utvalt kluster, vilket stärkte den interna validiteten. Resultaten gäller därmed hela finanssektorn på Stockholms Fondbörs. Vi kan däremot inte generalisera resultatet på andra företag än svenska finansbolag vilket innebar låg extern validitet.

28

Dahmström, 1996, s. 191.

29

Esaiasson et al, 2003, s. 61ff

30

Esaiasson et al , 2003, s. 98.

31

Sveriges Finansanalytikers Förening, 2000.

2.8 Variabler

Mätskalan beror på vilken slags variabel det är. När vi räknar statistik beror valet av metod på vilken slags variabel som analyseras, vilket är en viktig grund som all statistisk bearbetning vilar på. Den stora skillnaden går mellan kvantitativa variabler och kvalitativa variabler. Det som kännetecknar kvantitativa variabler är två saker, ordning mellan mätvärdena och ekvidistanta (lika stora) skalsteg. Det finns två huvudgrupper av kvantitativa variabler, diskreta variabler och kontinuerliga variabler. Variabler som bara kan anta vissa värden kallas diskreta variabler. Om antalet tänkbara värden för en diskret variabel är många betraktas den som en kontinuerlig variabel.

Undersökningens variabler utgörs av finansiella nyckeltal och redovisningsmått, som är definierade enligt litteraturen. Variablerna är numeriska vilket möjliggör statistiska analyser, där resultatet blir objektivt. Det finns därmed mindre utrymme för tolkningar. Variablerna beräknas utifrån företagens finansiella rapporter. Undersökningen är således möjlig att reproducera med liknande resultat.

2.9 Statistisk prövning

Statistisk hypotesprövningen innebär att man med hjälp av urval bedömer trovärdigheten i hypoteser eller antaganden angående en population. Tekniskt sett kan statistisk hypotesprövning genomföras på olika sätt, men vid all prövning formuleras en nollhypotes och en mothypotes. Nollhypotesen hävdar oftast att det inte föreligger någon skillnad och uttrycks ofta i syfte att förkastas.

Studiens motsvarigheter till nollhypoteser är dels att det inte föreligger någon statistiskt signifikant skillnad i företagens finansiella nyckeltal, och dels att redovisningsinformationens relevans för priset på företagens aktier minskar eller består efter införandet av IFRS. Mothypotesernas motsvarighet blir således att det föreligger skillnad i nyckeltalen samt att relevansen ökar som en effekt av IFRS. Strävan i undersökningen är att förkasta nollhypoteserna motsvarighet genom hypotesprövningens förfarande.

Risken att acceptera en felaktig nollhypotes är ofta ett stort tal och därför måste vi uttala oss med försiktighet.

Nollhypotesen förkastas med en känd felrisk. Detta är ett tal som forskaren bestämmer. Gränsen för förkastande av nollhypotesen bestäms genom signifikansnivån vilket beskrivs som risken att förkasta en nollhypotes när den är sann. Självklart ska denna risk vara liten men det är omöjligt att helt eliminera den. I denna undersökning väljer vi signifikansnivån 0,05.

32

Dahmström, 1996, s. 26

33

Siegel & Castellan, 1988, s. 7.

34

Körner & Wahlgren, 2000, s 217

2.9.1 Winsorization

Winsorization är en metod att reducera effekter av extremvärden. När extremvärden återfinns bland observationerna är winsorization en robust uppskattning, vilket leder till att populationen blir relativt opåverkad av extremvärden. Förfarandet medför en fastställelse av extremvärdena med hjälp av ett specifikt percentil-värde. T.ex. för en 99 % winsorize innebär detta att de 0.5 % lägsta värdena likställs med det värde som representerar den 0.5 percentilen, medan då det övre extremvärdet likställs med värdet som representerar den 99.5 percentilen.

2.9.2 The Wilcoxon-Mann-Whitney Test

Wilcoxons rangsummatest, som också kallas Mann-Whitneys test, används vid analys av två oberoende stickprov. Testet används för att jämföra två oberoende grupper inom samma population. Detta är ett icke-parametriskt test och är ett användbart alternativ till det parametriska t-testet.

Praktiskt sker analysen på följande sätt. Vi antar att de två stickproven omfattar n

respektive n

observationer och att n

≤ n

. Vi rangordnar först samtliga

2

1

n

n + observationer. Den minsta observationen får rangtalet 1 och den största får rangtalet

2

1

n

n + . Om två eller flera observationer har samma värde (ties) får de samma rangtal nämligen medelvärdet av de rangtal de skulle ha fått om man kunnat skilja dem åt. Nästa steg är att beräkna rangsumman W i det mindre stickprovet. Detta värde används för fastställande

av z-värdet genom följande formel:

Formel 1: Wilcoxon-test

( )

( )

12 1 2 5 1

, 0

2 1

1

+

− +

= ±

N n n

N W n

z

x

Detta värde på z generar ett värde på genom tabellen Probabilities associated with the upper tail of the normal distribution.

Om Wilcoxon-testet appliceras på data som även kan analyseras genom det mer kraftfulla parametriska t-testet är dess styrka 3 = 95 , 5 %

π ^{. Det är}

därför ett utmärkt alternativ till t-testet utan dess restriktiva antaganden och krav. I vissa fall har det visat sig att Wilcoxon har en styrka större än 100 procent vilket innebär mer kraftfullt än t-testet.

35

Winsorized Correlation. Internet. 2003

36

Siegel & Castellan, 1988, s. 129.

37

Siegel & Castellan, 1988, s. 319.

38

Siegel & Castellan, 1988, s. 137.

2.9.4 Multipel Regressionsanalys

När vi analyserar ekonomiska variabler krävs det komplicerade modeller för att förstå en företeelse. En multipel regressionsanalys lämpar sig vid analys av variationer i en beroende variabel med hjälp av flera förklarande variabler. Regressionen besvarar i vilken utsträckning prisvariationen på företagens aktier beror på företagens egna kapital per aktie och resultat per aktie.

Formel 2: Multipel regressionsanalys

it it it

it

EKPA RPA

P = α

+ α

+ α

+ ε

Värdet α tolkas som det värde som den beroende variabeln (P) antar i genomsnitt när de förklarande variablerna (RPA och EKPA) är lika med noll. Den multipla regressionen beräknar determinationskoefficienten (R

). Aktiens prisvariation beror på skillnader i de förklarande variablerna (RPA och EKPA). R

är ett mått på de förklarande variablernas förmåga att beskriva aktiens prisvariation. Eftersom R

kan variera över tid och med antal observationer kan denna skillnad i R

testas med ett signifikanstest. Testet undersöker om denna variation är en statistiskt signifikant skillnad. Signifikanstestet baseras på följande ekvation:

Formel 3: Signifikanstest

( ) ( ) (

)

2

2 _post

/

pre

R R R

R

z = − σ + σ

I undersökningen har vi kontrollerat för företagsspecifika och periodspecifika effekter, eftersom våra data innehåller många företagsobservationer över tiden. Undersökningens paneldata innehåller observationer för 26 företag, över åren 2001-2005. Med paneldata kan man särskilja effekter som inte kan studeras med tvärsnitts- eller tidsseriedata var för sig, och man kan då skilja på storlekseffekter (tvärsnitt) från periodseffekter (tid). Med hjälp av en tvåstegsprocedur har vi kontrollerat för detta genom att använda en så kallad felkomponentmodell vilken estimeras med GLS (generalized least square).

Formel 4: Felkomponentmodell

it t i it

it

X u v w

Y = α + β + + +

u

tvärsnittets felkomponent v tidens

felkomponent w kombinerad

felkomponent

39

Cramer, 1997, s 253-266

40

Greene, 2000.

3 Teoretisk referensram

Den teoretiska referensramen sammanfattar vetenskaplig litteratur samt den pågående debatten beträffande införandet av IFRS.

3.1 Den finansiella redovisningen

Finansiell redovisning är ett socialt fenomen som beror på mänsklig interaktion. Företagets intressenter har ett heterogent informationsbehov, men det finns ändå gemensamma behov bland intressenterna. Investeraren anses som den mest framstående användaren för att de erbjuder riskkapital till företaget. Den finansiella redovisningen som tillfredsställer deras behov kommer därför också tillfredsställa övriga intressenters behov av information.

Trots att investeraren anses som den främsta användaren av den finansiella redovisningen betyder det inte att informationen till fullo tillfredsställer investerarens informationsbehov. I Sverige används redovisningen som underlag för taxering. Investeraren behöver information som kan användas för att förutspå framtida utveckling, det vill säga framtida kassaflöde. Vid analys av ett företags framtida prestationer bör analytikerna vara medvetna om de problem som den multipla rollen som finansiell redovisning spelar. Finansiell redovisning har två roller, dels en beslutande och dels en legal roll. Beslutsrollen innebär att informationen utgör en del av beslutsunderlag för att ingå i någon form av kontrakt till exempel köp av aktier eller lån till ett företag. Den legala rollen innebär definiera konsekvenserna av lagstiftningen eller kontrakt, till exempel underlag för beskattning.

3.1.1 Kvalitetskrav

Den finansiella redovisningen förmedlar information om företagets ekonomiska ställning till olika användare, främst externa användare.

Ett gemensamt mål från intressenterna är att informationen bör vara användbar som beslutsunderlag. Med utgångspunkt i detta gemensamma informationsbehov har det formulerats kvalitetskrav för redovisningens utformning.

Då undersökningen baseras på företagens delårsrapporter som ej är reviderade antas att den finansiella redovisningen uppfyller kvalitetskraven som presenteras i teorin.

Den primära egenskapen är att informationen ska vara relevant, vilket är ett primärt krav för att informationen ska vara användbar för beslut.

Minimikravet på relevans är att informationen är så begriplig att innebörden framgår av informationen. Relevans förknippas med tillförlitlighet på informationens avbildningsförmåga. Informationen anses tillförlitlig då den avbildar ekonomisk verklighet. Aktualitet är ytterligare en egenskap som krävs för god kvalitet i redovisningen.

Informationen bör vara tillgänglig utan långa tidsintervall, då den finansiella redovisningen spelar en betydelsefull roll i företagets kommunikation med intressenterna. Validitet innebär att det finns en överensstämmelse mellan språk och verklighet. Informationen ska avbilda de aspekter den avser att avbilda. Kravet på validitet delas i sin tur in i fyra beståndsdelar. Det första minimikravet är neutralitet och innebär att information inte ska förvrängas för att gynna en intressent på en annans intressents bekostnad.

41

Hamberg 2001, s. 28f.

42

Smith, 2000, s. 23.

43

Smith, 2000, s. 17ff.

44

Revsine, 2002, s. 15.

45

Revsine et al, 2002, s. 15f.

46

Revsine et al, 2002, s. 15f.

Det andra kravet är innebörd och form som handlar om att en eventuell affärshändelse som skiljer sig åt skall redovisas på vilket sätt händelsen påverkat företaget. Fullständighet är det tredje kravet på validitet och innebär att alla väsentliga händelser skall inkluderas då utelämnade uppgifter kan medföra falsk och vilseledande information. Väsentlighet innebär att informationen skall ha tillräcklig betydelse som beslutsunderlag för någon intressegrupp.

Oberoende analyser skall resultera i liknande resultat vid tillämpning av liknade redovisningsmetoder. Verifierbarhet syftar på samstämmighet bland analytiker. Ytterligare kvalitetskrav är jämförbarhet, vilket innebär att företagen ska rapportera lika händelser och tillstånd på ett och samma sätt. Fenomen som representerar samma händelser ska värderas till samma värde. Jämförbarheten gäller mellan företag vilket är kopplat till relevans för att investerare ska kunna jämföra olika företag. Den finansiella redovisningen ska upprättas enligt samma principer från period till period. Konsekvens underlättar att identifiera trender och avvikelser i företagets prestationer över tid.

Trots redovisningens alla kvalitetskrav kan företag byta redovisningsprinciper. Dessa förändringar är begränsade till att den nya standarden på något vis är mer lämpad att tillämpa.

Den finansiella analysen baseras på företagens finansiella redovisningar. Det är därför väsentligt att innehållet i redovisningen följer förväntade lagar och praxis.

Undersökningar visar på att IFRS i större utsträckning uppfyller dessa kvalitetskrav, i synnerhet jämförbarhet och relevans.

3.2 IFRS

International Financial Reporting Standards (IFRS) är ett antal redovisningsstandarder som alla noterade företag skall använda för att öka transparensen och jämförbarheten mellan företag i olika länder.

IFRS inkluderar International Accounting Standards (IAS), vilka gavs ut av International Accounting Standards Committe.

Införandet av IFRS förväntas leda till en förvandling av Europas kapitalmarknader. För företagen leder det till en större andel potentiella investerare, minskade kostnader för kapitalanskaffning samt en reducering i kostnaderna med avseende på konsolidering av utländska dotterbolag.

För investerarnas del bidrar IFRS till att underlätta jämförelse mellan utländska och inhemska företag. Resultatet blir en mer effektiv allokering av kapital vilket i sin tur genererar en högre ekonomisk tillväxt i Europa.

47

Smith, 2000, s. 27f.

48

Revsine et al, 2002, s. 16.

49

IAS Plus. 2005. Internet.

50

International Accounting Standards Board. 2005. Internet.

51

Pedrasa & Calayag, 2004, s. 1.

52

Wild. 2004. Internet.

3.2.1 Skillnader mellan IFRS och RR angående finansiella tillgångar

Anledning till denna jämförelse är att vi undersöker företag inom finanssektorn vars tillgångar till stor del utgörs av finansiella tillgångar.

Därmed innebär en värdering av finansiella instrument till marknadsvärde enligt IAS 39, en förändring för finansiella företag, jämfört med anskaffningsvärde. Enligt svenska redovisningsregler skall tillgångar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet eller återanskaffningsvärdet, allt i enlighet med kongruensprincipen, realisationsprincipen och matchningsprincipen. Vid införandet av IFRS kommer dessa principer att frångås och bland annat skall finansiella tillgångar tas upp till marknadsvärdet.

Denna förändring blir den största skillnaden som påverkar de finansiella företagen. Den rekommendation som påverkar flest företag vid övergången från Redovisningsrådets rekommendationer (RR) till IFRS är IAS 39, marknadsvärdering av finansiella instrument, vilket inte tidigare tillåtits av svensk redovisningspraxis.

3.2.2 Verkligt värde på finansiella instrument

För de finansiella instrument som det finns en tillförlitlig marknad utgör marknadsvärdet det verkliga värdet. För andra finansiella instrument bestäms det verkliga värdet, till det värde som härleds från liknande finansiella instrument, om deras marknadsvärde kan bestämmas på ett tillförlitligt sätt. Ytterligare tillförlitlig beräkning av ett värde, är med hjälp av allmänt vedertagna värderingsmodeller och värderingsmetoder.

Det verkliga värdet för en finansiell tillgång eller finansiell skuld fastställs utan avdrag för de transaktionskostnader som krävs för att omsätta eller reglera det finansiella instrumentet.

Trots att formuleringarna i många avseenden kan anses minska möjligheten för feltolkningar, har IASB svårt att definiera det verkliga värdet. IASB är bekymrat över flertalet möjliga tolkningar i verkligt värde vilket kan göra det missledande och opraktiskt att använda.

3.2.3 EU: s version av IAS 39

Övergången från anskaffningsvärdet till verkligt värde på finansiella tillgångar bygger på IAS 39 som kritiseras tillsammans med US FASB 133.

Det finns skillnader mellan den version av IAS 39 som IASB ger ut, och den version som EU valt att tillämpa. IASB: s version föreskriver att alla finansiella tillgångar och skulder värderas till verkligt värde.

EU: s version tillåter inte marknadsvärdering av finansiella skulder. EU: s argument är att om marknadsvärdering av finansiella skulder tillåts och dessa ökar, ökar även skatteskölden vilket genererar högre resultat. Ytterligare argument är att resultatet kan vara felaktigt och missvisande om redovisningsreglerna enbart tillåter marknadsvärdering av finansiella tillgångar.

Avdelningen för banksystem inom FASB, argumenterar att om finansiella tillgångar och skulder tas upp i balansräkningen, påverkar förändringen vinsten oavsett om de är realiserade eller inte.

När IAS 39 nämns fortsättningsvis menas EU: s version av IAS 39.

53

Lundgren, 2000 & Finansinspektionen. Internet. 2005.

54

Falkman, 2004, s. 42.

55

Axelman et al, 2004, s. 26.

56

Finlex. 2004. Internet

57

Redovisningsrådet. 2003. Internet

58

Mogel. 2003. Internet.

59

Spector. 2003. Internet.

60

International Accounting Standards Board. 2004. Internet

61

Hagerty & Lagomarsino, 2005, s. A2.

62

Bies, 2005, s. 26.

3.2.3.1 Tillgångsklassificering enligt IAS 39

Enligt IAS 39 klassificeras alla finansiella tillgångar enligt fyra kategorier.

1. Tillgångar som innehas för handel (Tradingtillgångar). Företaget avser att inneha tillgångarna på kort sikt och göra extraordinära vinster. Värdeförändring påverkar direkt resultaträkningen.

2. Tillgångar som hålles till förfall (Held to maturity). Företaget innehar dessa för långsiktig placering vilket medför att de inte skall sälja dem. På dessa grunder värderas tillgångarna enbart till anskaffningsvärde.

3. Kundfordringar och lånefordringar kommer även fortsättningsvis tas upp till anskaffningsvärde.

4. Tillgångar som inte avses säljas men inte heller hålles till förfall (Available for sale).

Denna kategori är restbestämd. Eventuell värdeförändring påverkar det egna kapitalet genom en fond för verkligt värde.

IAS 39 skall tillämpas retroaktivt från januari 2005.

Den ingående balansen för balanserade vinstmedel för den föregående redovisningsperioden, samt alla övriga jämförelsetal skall justeras som om IAS 39 alltid hade tillämpats. Skulle denna omräkning vara ogenomförbar skall företagen i not ange, vilken utsträckning uppgifterna har räknats om.

Ytterligare problem med IAS 39 uppstår vid bedömning och klassificering av en tillgång. Olika företag som köper samma tillgång vid samma tidpunkt kan klassificera tillgången olika, utifrån företagets preferenser och syften.

Effekterna av hur företagen väljer att klassificera sina tillgångar kommer att påverka företagets värde utifrån givna finansiella nyckeltal. För att åstadkomma en lösning på problemet krävs att alla finansiella tillgångar behandlas på samma sätt. Först då försvinner subjektiviteten kring klassificering och värdering.

3.2.4 Finanssektorns debatt kring IFRS

En stor del av debatten kring IFRS förs främst av företag inom finanssektorn.

Anledningen att denna sektor påverkas är dess stora innehav av finansiella instrument. Vid upptagandet av dessa tillgångar till verkligt värde kommer värdeförändringen att synas i företagen och till stor del påverka deras finansiella rapporter.

Dessa värdeförändringar kan över tiden vara både positiva och negativa. Ur ett längre tidsperspektiv tenderar värdeförändringen att bli minimal, men ur ett kortare tidsperspektiv kan dock värdeförändringen stjälpa många balansräkningar.

Blir värdeförändringen positiv kan företagen tvingas av aktieägarna att dela ut kapital på grund av bra resultat genom en värdeförändring som inte är realiserad. Även en negativ värdeförändring kan komma att belasta företagen hårt i en ekonomiskt ansträngd period.

63

Europeiska unionens officiella tidning. 2004. Internet

64

The institute of chartered accountants in Ireland. 2005. Internet

65

Europeiska unionens officiella tidning. 2004. Internet

66

Hernandez, 2003, s. 73.

67

Hernandez, 2003, s. 73.

68

Poon, 2004, s. 39.

69

Stewart, 2004, s. 22.

70

Rayman, 2004, s. 82.

Vidare anses att fördelar med verkligt värde överväger företagens praktiska svårigheter i att operationalisera en sådan redovisningstillämpning.

IASB får medhåll från många företag att värdering till verkligt värde är det mest relevanta sättet att redovisa finansiella tillgångar och skulder, medan företag inom finanssektorn främst argumenterar för värdering till anskaffningsvärde. Deras argument för anskaffningsvärdet är att det bättre reflekterar företagets ekonomiska substans och verkligt kassaflöde. Finanssektorns vidare argument mot verkligt värde är att det visar effekter av transaktioner som företaget inte kan påverka, vilket leder till att värdet inte blir relevant.

En jämförande undersökning i bankernas redovisning mellan traditionella redovisningsprinciper, EU: s version av IAS 39 och IASB: s version av IAS 39 kunde vissa effekter påvisas.

• Tillämpning av traditionell redovisningspraxis leder till stor diskretion.

• IAS kan inte visa en rättvis bild av bankernas situation.

• Trots bankernas omfattande debatt kring verkligt värde, är den version med värdering till verkligt värde av både finansiella tillgångar och skulder den version som bäst belyser bankernas finansiella ställning.

3.2.5 Argumentation för och emot marknadsvärdering

Marknadsvärdering syftar till att ge investerare aktuell fakta och därmed relevant information för mer korrekta beslut.

Värdering till marknadsvärde har nått acceptans hos en del revisorer, vilka anser att marknadsvärdering är det bästa systemet för finansiell verksamhet.

Problemet med marknadsvärdering är att värdet kommer att förändras över tiden på grund av alla makrovariabler i egenskap av inflation, ränta och andra dylika förändringar såsom efterfrågan, vilket leder till en förändring i pris. Fluktuation innebär prisrörlighet på finansiella marknader, har en aktie hög fluktuation så förändras priset mer än genomsnittet.

Marknadsvärdering reducerar dolda värden i balansräkningen. Genom full insyn kan investerare lättare kunna uppskatta vilka värden som finns i bolagets tillgångar. Med full insyn skulle de kunna värdera hur företagsledarna förvaltar investerarnas kapitalinsats, samt hur företagsledarna lyckas med att uppfylla deras förväntningar. Denna måluppfyllelse kan kontrolleras med finansiella nyckeltal.

Balans- och resultaträkningarnas relevans för beslutsfattande är inte imponerande och deras relevans har försämrats under de senaste åren.

Då verkligt värde använder uppdaterad information av rådande marknadspriser och förväntningar, antas de generera en överlägsen bas för beslutsfattande jämfört med anskaffningsvärde. Detta eftersom anskaffningsvärde baseras på föråldrade marknadsförhållanden och gammalmodiga marknadsförväntningar.

71

Anagnostopoulos & Buckland, 2005, s. 109.

72

Poon, 2004, s. 39.

73

Gebhardt et al, 2004, s. 341.

74

Gebhardt et al, 2004, s. 341.

75

Eccles et al, 2001, s. 5, Barlev & Haddad, 2003, s. 397.

76

Mogel, 2003, s. 28.

77

Revsine, 2002, s. 779.

78

Lev & Zarowin. 1999. Internet.

79

Poon, 2004, s. 39.

Vid beräkning av företagens nyckeltal med tillämpning av de historiska anskaffningsvärdena visar bolaget en skev bild av företagens finansiella ställning.

Värdering till verkligt värde är bättre för investerare och leder till en mer rättvis bild av företagen.

För de företag som placerar på en fungerande marknad kommer marknadsvärdering inte att bli några problem. Däremot blir det svårare för företag som har finansiella tillgångar vilka inte handlas på en fungerande marknad. Det blir då företagsledningen som bestämmer värdet på dessa tillgångar utifrån vedertagna värderingsmodeller.

Modellerna baseras på subjektiva antaganden, vilket leder till komplexitet och svårighet vid revision.

3.3 Finansiell analys

Företagen redovisar resultat i kvantitativa termer i form av resultat- och balansräkning. Det innebär att den historiska och förväntade utvecklingen kan analyseras med enhetliga kvantitativa mått. Analys av finansiell redovisning baseras vanligtvis på finansiella nyckeltal.

För att förstå ett företags utveckling underlättar relativ information.

Absoluta tal är svårare att jämföra mellan företag. Genom att kombinera olika delar av den finansiella redovisningen skapas ny information, som på ett mer fullständigt sätt belyser utvecklingen i relation till resursanvändningen. Även delar av den befintliga redovisningsinformationen kan definieras som nyckeltal, då de utgör så viktig information för att bedöma ett företags prestation.

Nyckeltal definieras således dels som ekonomisk information, beräknad från ett eller flera redovisningsvärden och/eller omräkningsfaktorer.

Jämförelser är mycket viktigt i analysen av företagets prestation och nyckeltalen möjliggör tre olika typer av jämförelser. Den första är jämförelse mellan enheter, vilket innebär jämförelse av företag inom samma bransch. Den andra är jämförelse över tid för att identifiera trender eller avvikelser. Den tredje är jämförelse med målsättningar, vilket innebär uppföljning och utvärdering av måluppfyllelse.

Informationen i resultaträkningen visar vad som hänt under en tidsperiod medan informationen i balansräkningen visar finansiell position vid utgången av aktuell tidsperiod. Ett stort problem är att nyckeltalen definieras på olika sätt i företagens finansiella redovisningar.

3.3.1 Finansiella nyckeltal

Användandet av finansiella nyckeltal beror på situationen. Olika nyckeltal är mer eller mindre lämpade för att beskriva utvecklingen i ett företag.

Empiriska undersökningar visar att finansiella nyckeltal inte alltid är lämpliga att tillämpa i ekonomiska modeller vilka undersökningen har bortsett från. Den finansiella litteraturen presenterar att intressenter använder nyckeltal i analyser. Dock presenteras sällan vilka nyckeltal som anses mest användbara. En undersökning bland finansanalytiker visar dock på en viss prioritering av nyckeltal, där tillväxtmått ansågs högst prioriterat, följt av lönsamhetsmått. Finansiella mått och marknadsrelaterade mått prioriterades marginellt lägre.

Dessa prioriterade nyckeltal ligger till grund för vår undersökning, och påverkas förmodligen av IFRS (IAS 39).

80

Rieger, 2005, s. 42.

81

Fortin, 2005, s. 45

82

William, 2005, s. 7.

83

Nilsson et al, 2002, s. 128ff.

84

Hamberg, 2001, s. 37f.

85

Trimbath, 2001.

86

Matsumoto et al, 1995.

3.3.1.1 Tillväxtmått

Tillväxt är en viktig aspekt i ett företags finansiella prestation. Svenska företag anser att tillväxt är den främsta målsättningen. Aktieägare anser tillväxt i kassaflöde och avkastning som det den främsta målsättningen medan ledningen föredrar operationell tillväxt. Tillväxt kan mätas på olika sätt.

Intäkter Att mäta företagets omsättning är ett sätt att mäta storlek och tillväxt.

Omsättning är detsamma som summa intäkter.

Tillgångar Att studera företagets totala tillgångar är ett mått på hur företaget växer.

Nyckeltalet har störst betydelse då det sätts i relation till bolagets omsättning. Om tillgångsmassan ökar i förhållande till omsättning kan detta indikera att företaget inte har kontroll över tillväxten, och vid motsatt förhållande kan det indikera att företaget är mer effektivt i resursförbrukningen.

Eget kapital Det egna kapitalets tillväxt är ett intressant mått för företagets ägare.

Detta sätts i relation till periodens resultat. Enligt kongruensprincipen ska periodens förändring i eget kapital motsvaras av periodens resultat minskad med utdelningen.

Resultat Än viktigare för aktieägarna är bolagets resultatutveckling.

Värderingsmodeller baseras direkt eller indirekt på antaganden om företagets vinsttillväxt.

3.3.1.2 Lönsamhetsmått

Lönsamhetsmått erbjuder flertalet möjligheter att mäta företagets förmåga att generera intäkter som överskrider kostnader. Förmågan att generera lönsamhet skiljer sig oerhört mellan företag. Det är därför nödvändigt att belysa skillnader i företagets resurser. Lönsamhet relateras ofta till resursförbrukningen eller omsättningen.

Räntabilitet Räntabilitet på eget kapital är ett lönsamhetsmått och beräknas genom periodens resultat efter finansiella intäkter och kostnader dividerat med summan av det genomsnittliga kapitalet.

Detta nyckeltal visar hur företaget förräntat aktieägarnas kapital. Därmed ger detta en mycket bra bild över företagets lönsamhet ur aktieägarnas perspektiv. Det sammanfattar hur väl företaget lyckats med sin investerings- och finansieringsstrategi.

87

Nilsson et al, 2002, s. 150.

88

Nilsson et al, 2002, s. 151.

89

Nilsson et al, 2002, s. 151.

90

Nilsson et al, 2002, s. 152.

91

Sveriges Finansanalytiker Förening, 2000, s. 18.

92

Nilsson et al, 2002, s. 138.