!
!
Stridshingsten från Täby vs. en
mycket skicklig partiledare?
Framställning av Reinfeldt och Åkesson i svenska tidningar
innan valet 2014.
! !
Kandidatuppsats i statsvetenskap
Student: Nina Bergström Handledare: Helen Lindberg Kurs: Statsvetenskap III Kurskod: 2 SK300 Termin: VT2015 Nivå: Kandidat
!
!
Abstract
!
Uppsatsens syfte är att undersöka hur SDs och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades dem antingen positivt eller negativt så att läsarnas sympatier skulle vara med eller emot politiker i fråga. Med Jesper Strömbäcks resonemang om mediernas makt i dagens samhälle som ramen för undersökningen kom jag fram till slutsatser att valresultatet 2014 stämmer mycket överens med tidningarnas framställningar av Reinfeldt och Åkesson samt med opinionsmätningar som tidningarna rapporterade om innan valet.
Även om det fanns olikheter mellan Aftonbladets och DNs framställning av Reinfeldt och Åkesson var båda tidningarna eniga om att framställa Moderaterna som ”valets största förlorare” och SD som ”valets största vinnare”. Båda tidningarna var eniga i att Fredrik Reinfeldts uppdrag som statsminister är snart avslutat och att Stefan Löfven är den man som kan bli Sveriges statsminister. Åkesson i sin tur framställs som ”en mycket skicklig partiledare” och han ”kan efter valet få en vågmästarposition med stort
inflytande över svensk politik”. Båda tidningarna använde sig av opinionsmätningar och förutsägelser på valresultat för båda politikerna. Tidningarnas förutsägelser stämde mycket överens med valresultatet. Båda tidningarna gestaltade också politik som ett spel och en kamp vilket enligt Strömbäck bidrar till politikermisstro bland folket.
!
! !
Keywords
Framställningar av Reinfeldt och Åkesson, framställning av politik, Dagens Nyheter, Aftonbladet
! !
!
!
! Innehåll
!
!
1. ”Massmedierna både bygger upp och bryter ned politiker” _________________1 2. Metod och material ___________________________________________________2 3. Teori och tidigare forskning ____________________________________________7 4. Framställningar av Reinfeld och Åkesson i DN och Aftonbladet ____________10 4.1. Aftonbladet _____________________________________________________10 4.1.1. Framställning av Reinfeldt i Aftonbladet ___________________________10 4.1.2. Framställning av Åkesson i Aftonbladet ____________________________15 4.1.3. Framställning av politik och valkampanj i Aftonbladet ________________19 4.2. Dagens Nyheter __________________________________________________21 4.2.1. Framställning av Reinfeldt i DN _________________________________21 4.2.2. Framställning av Åkesson i DN __________________________________25 4.2.3. Framställning av politik och valkampanj i DN ______________________29 5. Slutsatser och jämförelse mellan tidningar ______________________________31 6. Avslutande diskussion ________________________________________________33 Referenser ___________________________________________________________34
!
1. ”Massmedierna både bygger upp och bryter ned
politiker”
!
Enligt valresultat 2014 blev Sverigedemokraterna det tredje största partiet i den svenska riksdagen medan Moderaternas stöd hos väljarna minskade avsevärt jämfört med förra valet (http://www.val.se/val/ep2014/valnatt/E/rike/index.html).Vad gjorde att partiet med rasistiska rötter fick stöd hos hela 13% av väljare i Sverige och börjar växa i allt snabbare tempo? Och vad gjorde att en regering med bra
förtroendesiffror, en stark ekonomi och populär statsminister tappade så mycket väljarstöd i valet?
Detta fenomen är både inomvetenskapligt intressant och samhälleligt uppkommet. Det är viktigt att söka efter förklaringar på varför förändringar i folkets politiska preferenser sker och varför vissa attityder växer sig fram bland folket.
Fenomenet kan förklaras på olika sätt beroende på vilket perspektiv man väljer eftersom olika teorier kan erbjuda olika förklaringar. Jag har valt att undersöka detta fenomen utifrån mediernas roll i samhället och politiken. Det är intressant att undersöka om massmedier har spelat någon roll i att påverka medborgarnas bilder/föreställningar om Sverigedemokraterna och Moderaterna.
Jesper Strömbäck, som skrivit boken ”Makt, medier och samhälle” (2014), hävdar att massmedierna har en stor betydelse och makt i dagens samhälle. Just vårt behov av medier för information är samtidigt en viktig förklaring till varför medierna kan utöva makt över oss. Samtidigt som ingen människa är immun mot påverkan från mediernas sida är vissa mer mottagliga än andra. (Strömbäck, 2014:92)
Enligt Strömbäck handlar mediernas makt om makt över tanken. Medierna och
journalistiken kan, genom val av frågor och ämne, attribut, källor, fakta och ord, väcka associationer, göra vissa tankar mer framträdande än andra och därmed också föreslå vissa specifika sätt att tänka. Det betyder att man inte kan förstå människors politiska tänkande, åsikter och beteende utan att ta hänsyn till medierna, deras makt och de bilder av verkligheten som de förmedlar. (Strömbäck, 2014:129)
Strömbäck hävdar även att det råder bred enighet inom forskning om att politiken under senaste decennierna har medialiserats, vilket innebär enligt Kent Asp ”ett politiskt system som i hög grad påverkas av och är anpassat till de krav som massmedierna
!
ställer i sin bevakning av den politiska världen”. Enligt exempelvis en svensk studie 2007/2008 om hur svenska riksdagsledamöter och politiska nyhetsjournalister ser på mediernas inflytande anser runt 85 procent av de undersökta i båda grupperna att
”massmedierna både bygger upp och bryter ned politiker”. Närmare 90 procent av båda grupperna anser att tv har ett stort inflytande och runt 80 procent anser detsamma när det gäller tidningar. Detta indikerar att svensk politik är i hög grad medialiserad, dvs.ju större inflytande politiska aktörer anser att medierna har, desto starkare är trycket på dem att anpassa sig till medierna och desto större inflytande får medierna över politiken.
(Strömbäck, 2014:228-239)
Denna uppsats kommer att undersöka de bilder av Sverigedemokraterna och Moderaterna som medierna förmedlar till sina mottagare. Det ska undersökas om mediernas rapporteringar om SD och Moderaterna har varit neutrala eller skapade medierna positiva alternativt negativa bilder på partierna, vilket kunde leda
medborgarna i deras tankar och attityder för att sedan yttra sig i valresultatet 2014.
Uppsatsens syfte är således att undersöka hur Sverigedemokraternas och Moderaternas partiledare framställdes i två svenska tidningar under två veckor innan valdagen 2014 och om tidningarnas bilder av politikerna var neutrala eller värderades de antingen med kritik eller beröm.
Uppsatsens frågeställningar är således följande:
1. Hur framställdes Sverigedemokraternas och Moderaternas partiledare, Jimmie Åkesson respektive Fredrik Reinfeldt, i två svenska tidningar, Dagens Nyheter och Aftonbladet, under två veckor innan valdagen 2014?
2. Var tidningarnas framställningar av Jimmie Åkesson och Fredrik Reinfeldt neutrala eller värderades dem antingen med kritik eller beröm?
3. Finns det likheter eller skillnader mellan tidningarnas framställningar av Jimmie Åkesson och Fredrik Reinfeldt?
! !
2. Metod och material
!
I denna uppsats ska tidningarnas framställning av Sverigedemokraterna ochModeraterna undersökas. För att begränsa undersökningen och fokusera den på personer
!
istället för partier med många medlemmar valdes det att fokusera undersökningen enbart på partiets ledare - Åkesson och Reinfeldt.
Tidningarna som används för analysen är två svenska rikstäckande tidningar tillgängliga både i pappersform och i digitalform. Perioden som undersökningen omfattar är två veckor innan valdagen - fr.o.m. 2014-09-01 t.o.m. 2014-09-14. Enligt Strömbäck (2014:60) visar studierna att allt fler väljare bestämmer sig allt senare innan valdagen för hur de ska rösta och hela 13% av väljare bestämmer sig under valdagen. Därför valdes det relativt liten period innan valdagen.
En morgontidning och en kvällstidning valdes ut för analysen - Dagens Nyheter och Aftonbladet. För att motivera valet av tidningarna vänder jag mig till resonemanget kring skillnader mellan svenska morgontidningar och kvällstidningar och mellan tidningar och tv.
Enligt Strömbäck har olika medier olika effekter på sina mottagare. Exempelvis, visade forskning att även om tv leder till sämre kunskapsinhämtande än tidningar har tv starkare påverkanskraft än tidningar eftersom den kombinerar ljud, bild och verbalt innehåll, vilket gör att tv-tittare blir mer involverade och påverkbara tack vare
inblandande av emotionella processer (Strömbäck, 2014:87). Eftersom tv kombinerar ljud, bild och verbalt innehåll är det svårt att undersöka hur tv-tittare påverkas av de framställningar av politiker som tv skapar. Därför valdes tv bort från undersökningen.
Men studierna visar att tidningsjournalistiken kan också utöva makt över människors tänkande genom hur de gestaltar verkligheten. Exempelvis, har studierna av bland andra Dhavan V. Shan visat att den politiska debatten kan gestaltas i tidningar i termer av etiska eller materialistiska värderingar. När artiklarna gestaltade sjukvårdsfrågan som en etisk fråga var det fler läsare som utgick från etiska värderingar när de bedömde
sjukvårdsfrågan jämfört med när artiklarna gestaltade sjukvårdsfrågan som en materialistisk fråga. (Strömbäck, 2014:119)
Enligt Strömbäck finns det även några mönster om man jämför gestaltningarna av politik i olika nyhetsmedier. ”Generellt sett är morgontidningarna och public service - nyheterna mest benägna att gestalta politik som sak, medan kommersiella TV4
Nyheterna och kvällstidningarna är mest benägna att gestalta politik som spel eller skandal. ” (Strömbäck, 2014:176)
Enligt Sternvik och Wadbring (2010) finns det samband mellan nyhetsanvändning och klass, där människor som har högre klasspositioner i högre grad följer nyheter och
!
väljer informationstäta nyhetsmedier än människor med lägre klasspositioner som mer syftar till att tillfredsställa sina nöjesbetonade behov (Strömbäck, 2014:72).
Sammanfattningsvis kan morgontidningar ses som informationstäta och kvällstidningar som nöjesbetonade och därför kan slutsatsen dras att morgontidningar och
kvällstidningar omfattar olika grupper av läsare tack vare skillnader i sitt innehåll.
Därför var det intressant att fånga in i undersökningen tidningar med olika målgrupper som de siktar på.
Tidningarnas artiklar valdes ut via LNU-bibliotekets mediaarchiv (https://web-retriever- info-com.proxy.lnu.se/services/archive/search). Vad som kännetecknar dessa artiklar är att de har antingen ordet ”Åkesson” eller ”Reinfeldt” i sin text.
Därmed valdes ut 241 artiklar, varav 142 ur Aftonbladet och 99 ur DN. Fördelningen av artiklarna mellan Åkesson och Reinfeldt är följande:
1. Aftonbladet:
1.1. Artiklar som har ”Reinfeldt” i sin text - 110 styck 1.2. Artiklar som har ”Åkesson” i sin text - 59 styck
1.3. Artiklar som har både ”Åkesson” och ”Reinfeldt” i sin text - 27 styck 2. DN:
2.1. Artiklar som har ”Reinfeldt” i sin text - 79 styck 2.2. Artiklar som har ”Åkesson” i sin text - 37 styck
2.3. Artiklar som har både ”Åkesson” och ”Reinfeldt” i sin text - 17 styck Metoder som används i undersökningen är innehållsanalys och analys av metaforer.
Innehållsanalys används här inte för att kvantifiera eller räkna förekomsten av vissa företeelser i texten utan i sitt vidare sätt då den syftar på ett systematiskt sätt beskriva textinnehåll (Bergström och Boréus, 2014:50). Analysen liknar en grovsortering i breda kategorier, där kategorierna är valda på förhand: politikernas personlighet och
handlingar. Vidare analyseras hur dem värderas dvs. i vilken mån dem värderas positivt eller negativt. Texterna kommer att analyseras manuellt.
Kvantifiering valdes bort från denna innehållsanalys eftersom i detta sammanhang var det inte det viktigaste att svara på frågan hur många gånger utan på frågan vad som
!
sägs och hur (med vilken värdering) det sägs och fånga in i analysen tidningarnas bilder/
framställningar av två politiker.
Efter första läsningen av de utvalda artiklarna utarbetades ett kodschema för artiklarna enligt följande:
1. Ordval, metaforer och meningar som beskriver politikernas personlighet (omnämnandet och egenskaper).
2. Ordval, metaforer och meningar som beskriver politikernas handlingar.
3. Förekomsten av opinionsmätningar eller prediktioner på valresultat för partiet i fråga.
4. Ordval, metaforer och meningar som beskriver politik.
!
Analysen gick ut enligt följande schema:
Steg 1. Alla förekomsten av kodschemats 4 punkter noterades och skrevs på ett separat papper.
Steg 2. Sex stora underrubriker skapades för att sortera och gruppera in alla exempel som samlades under Steg 1: DN-Reinfeldt, DN-Åkesson, Aftonbladet- Reinfeldt, Aftonbladet-Åkesson, samt beskrivningar av politik i DN och Aftonbladet.
Steg 3. Liknande beskrivningar, dvs. när exemplen handlar om samma sak och med liknande värdering, slogs ihop i kategorier/underrubriker inom var sin rubrik.
Underrubriker för liknande beskrivningar skapades inom varje grupp.
Steg 4. Metaforer analyserades var för sig.
Steg 5. En jämförelse mellan tidningarnas beskrivningar gjordes.
!
Metaforanalys används här som komplement till innehållsanalys. Syfte med det är att avslöja det budskap som inte utsägs lika tydligt som det som uttrycks med bokstavligt formulerade argument. Metaforiska uttryck gör en tankemässig överföring från en erfarenhet till en annan och därmed en företeelse begripliggörs i termer av något annat
!
som det inte är. Därför kan man lära sig något om hur vi tänker som kanske inte uttrycks explicit. (Bergström och Boréus, 2014:263-266)
De två metoderna har stora möjligheter att fånga in varierande analysenheter i analysen och grovsortera allt innehåll i underrubriker. Eftersom texterna analyserades manuellt fanns det goda chanser att fånga in kontexten i analysen och inte dra ut dem ifrån dess sammanhang.
Metodernas begränsningar är att validitets- och reliabilitetsproblem kan uppstå i samband med sortering av kategorier/underrubriker i Steg 3 då textenheterna sorteras och grupperas enligt forskarens egen tolkning av vad texten handlar om. Samma gäller för analys av metaforer då forskaren använder sin egen kunskap om metaforernas betydelse.
Vidare kan ett reliabilitetsproblem uppstå inom innehållsanalys i samband med att forskaren analyserar två uppsättningar av texter från två olika källor och då kan det ibland hända att forskarens bedömning gradvis tippar över åt ett bestämt håll (Bergström och Boréus, 2014:58). För att minimera effekten av dessa oavsiktliga systematiska glidningar i bedömningarna valdes det att analysera texterna i viss ordning då de analyseras inte den ena efter den andra utan några texter från den ena växlas med några texter från den andra.
Vidare gjordes analysen i två gånger från början till slut och resultatet blev nästan detsamma med små skillnader vilket visar att intrasubjektiviteten är god. God
intrasubjektivitet innebär att samma person får samma resultat vid samma sorts analys av samma material vid olika tidpunkter (Bergström och Boréus, 2014:43).
Validitetsproblem som förknippas med innehållsanalys är att kodschemat rycks ut ur sammanhanget (Bergström och Boréus, 2014:82). Men eftersom jag analyserade
texterna manuellt och samlade in hela meningarna och inte enbart ord då kan det tyckas att detta validitetsproblem är ganska lågt här.
!
! !
!
!
3. Teori och tidigare forskning
!
En liknande undersökning gjordes av Räsänen och Valkonen 2009. De undersökte hur två presidentkandidater, Barack Obama and John McCain, framställdes av två
amerikanska tidningar med skilda politiska ståndpunkter, The International Herald Tribune and USA Today, under två veckor innan valdagen 2008. Forskarna undersökte ordval, metaforer och diskurser i de utvalda tidningsartiklarna för att ta fram
tidningarnas bilder av presidentkandidaterna. Forskarna sökte också efter tecknen av ideologiska uttryck i texterna för att ha förståelse om tidningarna var partiska mot den ena av kandidaterna. (Räsänen och Valkonen, 2009:3)
Forskarna kom fram till slutsatsen att de två valda tidningarna skapade olika
framställningar av presidentkandidaterna, Barack Obama and John McCain, samt att tidningarna var partiska mot den kandidaten som stod närmare tidningens politiska ståndpunkter. Men båda tidningarna var överraskande eniga i deras framställning av Obama som den vinnande kandidaten. (Räsänen och Valkonen, 2009:25)
Vad det gäller svensk forskning var det svårt att hitta artiklar där framställningar av politiker i svenska media undersöktes. Exempelvis, i sin artikel ”Sverigedemokraterna - En kritisk diskursanalys av hur media framställer Sverigedemokraterna” undersökte Antonela Botic med hjälp av kritisk diskursanalys hur svenska tidningar, DN och Aftonbladet, framställde SD under år 2013. Hon kom fram till slutsatsen att båda tidningarna framställde SD som ett negativt fenomen som inte hör till det svenska politiska landskapet pga sin rasistiska och extremistiska ideologi och att tidningarna
”konstruerar en diskurs om att Sverigedemokraterna är oseriösa, oeniga och okunniga” (Botic 2014:21).
I min undersökning använder jag mig av en bok av Jesper Strömbäck ”Makt, medier och samhälle” (2014) som grunden för det teoretiska resonemanget. Strömbäck menar att det finns ett antal teorier som förklarar mediernas makt och effekter på individnivå.
Några av dem är dagordningsteorin, gestaltningsteorin och teorin om tystnadspiralen.
Dagordningsteorin hävdar att vi använder oss av nyhetsmedier för att hitta ledtrådar om vad som har hänt och vad som är viktigt. Den grundläggande tanken bakom dagordningsteorin är att det finns ett orsakssamband mellan de frågor eller objekt som får stor uppmärksamhet i medierna och de frågor eller objekt som medborgarna tycker är viktiga. Konsekvensen är att de frågor som medierna ger mycket uppmärksamhet blir
!
de frågor som människor upplever som viktiga. Därmed kan medierna utöva avsevärd makt över vilka frågor människor tycker är viktiga samhällsfrågor. (Strömbäck, 2014:99-101)
Gestaltningsteorin handlar om hur mediernas gestaltningar av olika aspekter av verkligheten påverkar människors uppfattningar av samma aspekter av verkligheten.
Gestaltningsteorin ser journalistiska nyheter inte som spegelbilder av verkligheten utan som (re)konstruktioner eller gestaltningar av verkligheten. Genom att journalister väljer vissa aspekter när de utformat sina artiklar och inslag gestaltar de verkligheten på ett särskilt sätt, vilket samtidigt innebär att de framhäver vissa specifika
problembeskrivningar, orsaksförklaringar, värderingar och/eller sätt att lösa problem.
Gestaltningar formas genom val av ord, fakta, perspektiv, källor och betoning.
(Strömbäck, 2014:113-114)
Olika gestaltningar leder tankar i olika riktningar. Ett exempel kan vara att ett glas kan beskrivas både som halvtomt och halvfullt. Eller att rättvisa kan gestaltas antingen i termer av ”lika åt alla” eller ”lön efter förtjänst” och då kan löneskillnader beskrivas som orättvisa i första fallet eller som rättvisa i det andra fallet. Olika gestaltningar aktiverar olika associationer och tankar, vilket leder människor till mer eller mindre förutsägbara slutsatser. Gestaltningar kan vara uttryck för medvetna försök att påverka opinionen eller för något som uppfattas som mer eller mindre självklart eller för djupt liggande kulturella värderingar, normer och myter. Gemensamt är att gestaltningarna tar sig uttryck i specifika sätt att organisera information och skapa sammanhang genom val av vinkel, fakta, attribut, källor och ord. (Strömbäck, 2014:114)
Studier av J.Cappella och K. Hall Jamieson handlar om mediernas betydelse för den politiska misstro. Forskarna skiljer i sina studier mellan sakfrågegestaltning och spelgestaltning. När politik gestaltas som sak handlar journalistiken om innehållet i politiska förslag eller andra aspekter av verkligheten som har relevans för politikens sakinnehåll. När politik gestaltas som spel handlar den istället om politiska strategier, vem som vinner eller vem som förlorar i kampen om opinionen eller väljarna. Politik gestaltas som en tävling om makten och inte som en fråga om hur landet ska styras på bästa sätt. Resultatet visade att mediernas gestaltningar av politik som ett strategiskt spel och en kapplöpning om människors röster bidrar till att aktivera och öka
människors politiska misstro. (Strömbäck, 2014:120)
Enligt Strömbäck handlar en viktig del av gestaltningarna av politik som spel om mediernas redovisningar av olika opinionsmättningar. Forskning visar dock att
!
medierna genom att redovisa opinionsmättningar inte bara speglar utan också bidrar till att forma opinionen. ”Därmed bidrar medierna till att forma nedåtgående eller
uppåtgående opinionsspiraler. Detta påverkar inte bara opinionen, utan det påverkar också partierna och deras förmåga att mobilisera sina sympatisörer och nå ut med sina budskap. Det i sin tur bidrar ytterligare till att forma opinionsutvecklingen och, i förlängningen, hur det går för partierna i valen.” (Strömbäck, 2014:177)
Därför är det viktigt att undersöka hur politiken framställs i de valda tidningarna. Det är lika viktigt som att undersöka framställningarna av politiker, eftersom det är omöjligt att skapa trovärdiga bilder av enstaka politiker om framställning av politiken som sfären väcker misstro till alla av dem.
Teorin om tystnadspiralen förklarar varför människor är mer eller mindre villiga att uttrycka sina åsikter. Teorin hävdar att människor upplever obehag om de tillhör minoriteten i kontroversiella frågor och att de känner rädsla inför risken att drabbas av social isolering. Mer eller mindre medvetet försöker människor därför läsa av sin omgivning och göra en bedömning av det rådande opinionsklimatet. Människor som upplever att deras åsikt är i majoriteten är mer villiga att ge uttryck för sina åsikter än de som upplever att deras åsikt i minoritet. (Strömbäck, 2014:124)
De mekanismer som teorin om tystnadsspiralen handlar om gäller framförallt frågor som är politiskt, moraliskt eller socialt känsliga såsom exempelvis homosexuellas rättigheter, flyktingpolitik eller barnuppfostran. (Strömbäck, 2014:126)
Teorin om tystnadsspiralen kan bidra till att förklara varför det ibland sker relativt kraftiga opinionsförändringar. När människors uppfattningar om opinionsklimatet förändras blir de mer villiga att uttrycka sina åsikter, vilket bidrar till att uppfattningarna om opinionsklimatet förändras ännu mer, vilket leder till att ännu fler uttrycker sina åsikter. Teorin om tystnadsspiralen understryker därmed den viktiga roll som medierna spelar i moderna samhällen då medierna bidrar till att forma människors bilder av opinionsklimatet, vilka i sin tur har stor betydelse för det verkliga opinionsklimatet.
(Strömbäck, 2014:126)
!
I min undersökning ska jag använda mig av de tre ovannämnda teorierna med tonvikt till gestaltningsteorin eftersom det är just tidningarnas gestaltningar kan ge förståelse för hur Reinfeldt och Åkesson framställs. Dagordningsteorin används här för att undersöka hur mycket utrymme båda politikerna fick i båda tidningarna. Teorin om tystnadspiralen
!
används här för att söka förklaringar i förändringar av opinionsklimatet för SD, eftersom det handlar om känsliga frågor, nämligen flyktingpolitik, så snart det handlar om SD och Åkesson.
! !
!
4. Framställningar av Reinfeld och Åkesson i DN och
Aftonbladet
!
I detta avsnitt kommer framställningar av Reinfeldt och Åkesson i DN och Aftonbladet att redovisas. Tidningarnas värderingar av dessa framställningar kommer också att redovisas, dvs. om tidningarna värdesatte dem med kritik eller beröm.
Framställningarna är uppdelade i tre grupper: 1) personlighet, 2) handlingar (med underrubriker), 3) opinionsmätningar och förutsägelser på valresultatet för respektive politiker.
! !
4.1. Aftonbladet
4.1.1. Framställning av Reinfeldt i Aftonbladet
!
1. Personlighet. Fredrik Reinfeldt beskrivs i Aftonbladet på följande sätt: ”en mycket bra debattör, ibland på gränsen till skoningslös” (”Alliansen vände inte valvindarna”
Aftonbladet 2014-09-13),”en av Sveriges mest erfarna politiker” som har
”övermedelklassbakgrund” och som ”uttryckte sig retoriskt elegant, smart, med perfekt syntax - och cyniskt, empatilöst” (”I morgon röstar jag på svetsaren Löfven”
Aftonbladet 2014-09-13). ”Reinfeldt föddes med pengar och är oförmögen att förstå hur det känns att vara arbetarklass”(ibid.). Han kallas också för ”stridshingst” vilket leder tankarna på hans framträdande attackvilja (”Reinfeldt blev en stridshingst - och Löfven gick också till angrepp” Aftonbladet 2014-09-02)
!
2. Handlingar. Reinfeldts handlingar beskrivs på olika sätt och fokus ligger på följande:
1. hans retoriska skicklighet, 2. ansvaret för regeringens politik, 3. Reinfeldts påhopp på Löfven,
!
4. jämförelser med Löfven, 5. handlingar inom valkampanj.
!
Retoriska skicklighet. I en av Aftonbladets artiklar läser vi att ”M-ledaren gjorde bäst ifrån sig” under debatten, att han ”vann duellen”, medan i slutet av artikeln
konstaterades det att det var en knapp seger för Reinfeldt:”Det var en debatt som inte väckte så mycket känslor egentligen”. (”Vann sista striden” Aftonbladet 2014-09-14) I en annan artikel beskrivs hans deltagande i debatten som”en ganska blek insats” och han”uppträdde som en teamledare som lät teamet göra jobbet”. (”Alliansen vände inte valvindarna” Aftonbladet 2014-09-13)
!
Aftonbladets retorikexpert bedömer Reinfeldts retoriska skicklighet i en tv-debatt med Löfven på följande sätt:”Det var David som mötte Goliat i duellen i TV4. … Reinfeldt vann för att han var smart nog att inte slå för hårt på en retorisk svagare motståndare och riskera ge sympatipoäng till Löfven.” ("Det var David som mötte Goliat - men i en ovanligt trevlig stämning” Aftonbladet 2014-09-14) Här framställs han som en bra debattör (David) som är mycket starkare än sin motståndare och som smart och beräknat använder sig av en strategi som låter honom vinna duellen och skaffa sympatipoäng hos väljarna.
Ansvaret för regeringens politik under åtta år vid makten. Även om M-ledarens personlighet och handlingar beskrivs på ett ganska neutralt sätt fick Alliansens politik under deras åtta år vid makten mycket kritik och inget beröm alls på Aftonbladets sidor.
Oftast riktades kritik mot Reinfeldt själv i rollen som statsminister men också mot Alliansen som helhet.
Den höga arbetslösheten, de fallande skolresultaten, krisen i vården och ökande
klassklyftor är de sfärer som kritiken riktades mot. Ett exempel på det är en artikel med titeln ”Valet avgör vad Sverige ska vara” (Aftonbladet 2014-09-14) där Alliansen beskrivs som politiker som ”regerat lite för länge”. Fredrik Reinfeldt beskrivs som en statsminister som kom till makten på löftet att ”inte riva den svenska välfärdsmodellen”
och bara sänka lite skatter. Journalisten skiljer mellan ”vi” (folket) och
”de” (moderaterna) som sätts isär: ”De sa att vi kunde få behålla den (välfärden), bara med lägre skatt och utan sossar i regeringen.” Men Moderaterna har inte hållit detta löfte och deras politik som grundar sig på skattesänkningar ”faktiskt leder till att ett välfärds samhälle inte längre håller ihop.” (ibid.) Därmed framställs Alliansen och Reinfeldt som ett hot för svenska välfärden.
Ett annat sätt för att kritisera Alliansens politik var att berätta på ett känsloväckande sätt utifrån de berörda grupperna och vanliga medborgare.
!
Några exempel på det:”Regeringens politik, det de kallar "arbetslinjen" är därmed ett totalt fiasko. … Vill vi verkligen läsa rubriker i tidningarna om att cancersjuka tvingas arbeta eller att hundratals utförsäkrade berättar för Försäkringskassan att de vill ta livet av sig? Vi är ett av världens rikaste länder, vi har råd att ta hand om de
våra.” (”Vi tar inte längre hand om de våra” Aftonbladet 2014-09-12)
!
”I dag kan ett sjukdomsbesked innebära fullständig ruin för vilken vanlig familj som helst, det skyddsnät vi var så stolta över är nedmonterat.” (ibid.)
”Hur tänker de egentligen, vad ska folk leva på? Varför ska vi straffa de arbetslösa - att vara arbetslös är straff nog. Byt regering!” (”Byt regering nu!” Aftonbladet 2014-09-05) Flera artiklar handlar om kritik av regeringens skolpolitik. Ett exempel på det:”Den ökade utslagningen i skolan är vårt lands stora svek. ….Vi är på väg mot ett
privilegiesamhälle där vi låtsas att alla har samma möjligheter, men där pengar, klass och bakgrund blir allt viktigare.” (”Ditt största svek är mot barnen, Fredrik Reinfeldt!”
Aftonbladet 2014-09-10)
I ett annat exempel kallas skolmisslyckande för ”Reinfeldts draksådd”. Moderaternas skolpolitik”allt mer kommit att förstärka redan existerande klassklyftor”.”Skolan är regeringens värsta misslyckande” och skulden ligger på statsministern: ”Reinfeldt har sått utanförskap och hopplöshet”. (”Haveriet i skolan är Reinfeldts draksådd”
Aftonbladet 2014-09-09) Här sammanfattar metaforen ”draksådd” allt som står i artikel och leder tankarna att Reinfeldts handlingar har ödesdigra följder.
I en annan artikel kallas Sverige för”ett ojämlikt land” och den moderata arbetslinjen
”bär en tung skuld där”: ”Men nya skattesänkningar … kommer nu drabba skola, vård och omsorg med kraft. Nya klyftor kommer slås upp, gamla kommer vidgas”. (En orättvis debatt i kongresshallen Aftonbladet. Publicerat i print 2014-09-02) Reinfeldts påhopp på Löfven. Förutom att Reinfeldt kallade Löfven för ”blind”
eftersom han inte såg regeringens framgångar inom jobbpolitik (”Reinfeldt röt till mot Löfven: Han är blind” Aftonbladet 2014-09-11) kallade han honom även för”inte värdig uppdraget som statsminister”, vilket diskuterades i några artiklar. (”Rappt - och roligt.
Stridsyxorna ven i luften under en ovanligt vass första debatt” Aftonbladet 2014-09-02) I en av artiklarna menade journalisten att ”frågan om värdighet skulle riktas åt annat håll” med antydan på att Reinfeldt själv inte är värdig detta uppdrag med tanke på hans dåliga jobb. (”Har du haft ett riktigt jobb, Reinfeldt?” Aftonbladet 2014-09-08) I en annan artikel hör vi missnöje med följande beslut att inte rösta på Reinfeldt: ”Hur kan Fredrik Reinfeldt säga om Stefan Löfven att han inte är värdig att leda Sverige? Det är
!
så oförskämt! Nu miste han en väljare” (”Oförskämt sagt av Fredrik Reinfeldt”
Aftonbladet 2014-09-07)
M-ledaren jämförs ofta med S-ledaren och de två beskrivs som motsatser till varandra. Löfvens korta erfarenhet i politiken ses även som fördel jämfört med Reinfeldts långa erfarenhet i politiken. Även om Löfven inte vinner särskilt många tv- debatter på teknik, förlorar han inget gentemot Reinfeld enligt journalisten: ”Att se honom på scen i den uppsättning av politiska broilers som i hög grad utgör vår svenska partiledarskara är på sitt sätt befriande. Han ger intryck av att vara näst intill komplett fri från de känslomässiga demoner som definierar så många andra toppolitiker.” (”S- ledaren har mod nog att ta hjälp av andra” Aftonbladet 2014-09-07)
Moderaternas politik jämförs också ofta med Socialdemokraternas och de framställs som två motsatser med sympatier till Socialdemokrater: ”Nej, vi ska inte utförsäkra cancersjuka. Nej, den som har blivit arbetslös ska inte behöva lämna sitt hem, sin tillvaro, sitt liv medan hon letar efter ett nytt jobb. … Varje unge ska ha en chans att lyckas. Det är grundläggande. Ingen sorteras bort”. (”Ditt största svek är mot barnen, Fredrik Reinfeldt” Aftonbladet 2014-09-10)
Handlingar inom valkampanjen. I en av artiklar kritiserades Reinfeldts attityd till 10% av befolkningen som röstar på SD. Reinfeldt kallade dem för ”invandrarfientliga”
som ”inte beredda att ta till sig information” medan journalisten håller med Löfvens attityd: ”Partiet är rasistiskt, men långtifrån alla deras väljare. De är precis som den betydligt mindre väloljade Stefan Löfven konstaterar: Oroliga. De har känt tryggheten monteras ned och upplever sig bortglömda av makten.” (”I morgon röstar jag på svetsaren Löfven” Aftonbladet 2014-09-13)
Vidare beskrivs Reinfeldt som ”en av Sveriges mest erfarna politiker idag” och han
”har övermedelklassbakgrund”, vilket gör att Reinfeldt inte förstår folket: ”Ändå, eller just därför, förstår han inte vad som händer. Med ett medfött klassförakt, som han förstås inte kan hjälpa, tittar han ned på dem som inte tror på etablissemanget och som inte är "beredda att ta till sig information”. Reinfeldt föddes med pengar och är
oförmögen att förstå hur det känns att vara arbetarklass. Det kan bara vi som varit det.” (ibid.) Därmed separeras ”han” och ”vi”, arbetarklass, som inte föddes med pengar och inte lika honom.
Sedan jämförs Reinfeldt med Löfven och beslutet för att rösta på Löfven följer
efter:”Löfven kommer inte från en värld där politiken styrs av reklambyråer och är en språngbräda till pr-konsultjobb med miljonlöner och luncher på Stureplan. … men i morgon tänker jag rösta på svetsaren.” (ibid.)
!
Alliansens valmanifest fick också kritik och kallades ”valmanifestet för
medelmåttighet”. Det påpekades att ”något håller på att gå sönder i Sverige” och ansvaret läggs på Alliansen:”Men nu går det inte längre. Skillnaden är för stor mellan vad folk vill att Sverige ska vara och vad Reinfeldts Sverige blev”. (”Valmanifest för medelmåttighet” Aftonbladet 2014-09-02)
3. Opinionsmätningar och förutsägelser på valresultatet för Reinfeldt samt uttalanden på hur man ska rösta i valet. Förutom uppmaningar att byta regeringen och rösta på Löfven, kommer Aftonbladet fram med olika opinionsmätningar och förutsägelser på valresultat för Reinfeldt och Alliansen.
Några exempel på det:”Men det troliga är trots allt att Fredrik Reinfeldt (M) får kasta in handduken efter åtta år som statsminister. … Reinfeldt har redan skrivit in sig i historieböckerna. Han är den borgerlige statsminister som suttit längst i modern svensk historia.” (”I dag är det DU som bestämmer” Aftonbladet 2014-09-14)
”Sajten Botten Ada, som gör statistiska prediktioner på valresultat, är nästan helt säker på att svenska folket röstar hem Fredrik Reinfeldt till Täby på söndag.” (”Får Fredde åka hem?” Aftonbladet 2014-09-12)
”Moderaterna ser i dag, sju dagar före valet, ut att tappa inte bara regeringsmakten utan också åtskilligt väljarstöd. Stefan Löfven kan bli statsminister men på ett historiskt dåligt valresultat.” (”Från stridstuppar till tamhöns - nu lägger de om sin strategi”
Aftonbladet 2014-09-08)
Artikel med titeln ”Vad händer när Alliansen dör?” handlar om Löfven som den
vinnande kandidaten om statsministern posten: ”Det är två veckor kvar till valet och det troliga är att Stefan Löfven snart är Sveriges statsminister.” (”Vad händer när Alliansen dör?” Aftonbladet 2014-09-01)
Uttalanden om hur man ska rösta handlade bara om att man ska rösta på
Socialdemokraterna: ”i morgon tänker jag rösta på svetsaren”. (”I morgon röstar jag på svetsaren Löfven” Aftonbladet 2014-09-13), ”Se till historien - rösta rödgrönt” (titel, Aftonbladet 2014-09-13) medan Alliansens politik fick enbart kritik och inget beröm alls.
Sammanfattningsvis, framställs Reinfeldt i Aftonbladet som en erfaren och väloljad politiker med övermedelklassbakgrund som är bra debattör och uttrycker sig retoriskt elegant men som har svårt att förstå ”oss”, folket, och som inte förstår vad som händer nu i Sverige. Han jämförs oftast med Stefan Löfven men förlorar gentemot honom.
!
!
Alliansens politik fick enbart kritik och inget beröm alls på Aftonbladets sidor vilket bekräftar läsarens tankar om att det verkligen behövs ”en maktskifte”: ”Skillnaden är för stor mellan vad folk vill att Sverige ska vara och vad Reinfeldts Sverige blev”.
Alliansens politik efter deras åtta år vid makten sågs som ett hot till svenska välfärden och jämlikheten - de viktigaste värderingsgrunder som svenska folket står för - och valet 2014 handlar nu om att den modellen ska fortsätta eller om Sverige ska vara ”ett
ojämlikt land” som det blev till under Alliansens åtta år vid makten. Det resonemanget leder tankarna i riktningen som bekräftar att ett maktskifte behövs eftersom grunderna av samhällsmodellen hotas nu.
!
Mätningar och förutsägelser på valresultatet på Aftonbladets sidor visar att Löfven
”snart är Sveriges statsminister” och att Reinfeldt ”har redan skrivit in sig i historieböckerna” och därmed hans uppdrag som statsminister är avslutat.
! !
! !
!
4.1.2. Framställning av Åkesson i Aftonbladet
!
1. Personlighet. Jimmie Åkesson beskrivs i Aftonbladet på följande sätt: ”Karln är intelligent, slug och stenhård. Han driver en fråga som i stort sett alla diskuterar”,
”han har byggt sin karriär på att gå emot etablissemanget”, ”han har … visat mod, skicklighet och en enastående viljestyrka och målmedvetenhet.” (”Alla berördes utom ensamme Åkesson” Aftonbladet 2014-09-02). Åkesson kallas”en ledare som saknade budskap” och även ”en endimensionell enfrågepolitiker som när laddningen pyser ur hans ämne står där tom, ensam och utan mycket att säga”. (ibid.) Vidare är han ”en mycket upptagen man” vars ”jobbturné i våras kantades av protester” och ”dessa protester gynnade partiet” ('Övriga partier är Sverigeovänliga’ Aftonbladet 2014-09-10)
!
”Åkesson leder ett riksdagsparti. Han aspirerar på att ta ansvar för Sveriges finanser.
Han kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik”.
(”Har spelat för en halv miljon” Aftonbladet 2014-09-13)
!
2. Handlingar. Åkessons handlingar beskrivs med fokus på följande:
1. hans retoriska skicklighet,
2. skandaler som han själv eller SD-politiker varit inblandade,
!
3. handlingar inom valkampanj,
4. ansvaret för partiets politik och ideologi.
!
Retoriska skicklighet. Retorikexperten säger om Åkesson: han "kör sitt eget spår och det gynnar honom”, han ”lyckas vrida varje fråga till att propagera ut sin
politik” (”Retorikexperten sätter” Aftonbladet 2014-09-13) Därmed förstår vi som läsare att han är en skicklig debattör.
Skandaler om Åkesson eller SD-politiker fick ett stort utrymme på Aftonbladets sidor.
I en artikel med titeln ”AvSlöjaDe” berättas om interna bråken inom partiet. Artikeln grundas på en bok av David Baas ”Bevara Sverige svenskt”. Journalisten menar att ”SD består av läckor och interna motsättningar”, ”Många skandaler sker på fyllan. Åtta av tio medlemmar är män; alkoholen är en del av manlighetsprojektet”. Journalisten menar att partiet prisar den svenska jämställdheten bara i retoriken och de är emot reformarbete inom jämställdheten. Det påpekades också att SD har varit ”ett borgerligt stödparti de senaste tvåhundra veckorna” och ”nio gånger av tio har de röstat med regeringen”. Därmed har de inte varit oppositionsparti och ”med SD som vågmästare har Reinfeldt haft en enkel resa”. (”AvSlöjaDe” Aftonbladet 2014-09-14)
En annan artikel avslöjar att Åkesson”har spelat för en halv miljon kronor på nätkasinon i år och har ett beteende som påminner om en spelmissbrukares”.
Journalisten menar att det här beteendet inte kan klassas som privatsak utan berör alla eftersom Åkesson leder ett riksdagsparti och ”kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik.” (”Har spelat för en halv miljon Aftonbladet”
2014-09-13)
Vidare försöker journalisten förutsäga hur skandalen kommer att påverka SDs väljare:
”Oklart om det skadar och det är svårt att säga om Åkessons spelande kan skada SD i valet. Partiets väljare reagerar inte riktigt på samma sätt som andra partiers väljare på skandaler”. (ibid.)
Några artiklar handlar om att SD-politiker avslöjats för rasistiska inlägg på nätet och några av dem har nu avgått. (”SD-politiker avgår efter rasistiska nätinlägg”
Aftonbladet 2014-09-09)
En annan artikel avslöjar hur SD-politiker beskriver sina medmänniskor: ”Under anonymitet på partiets närstående hatsajter berättar politiker att de vill kasta alla romer ur landet och tycker att araber har våld i generna…. Samtidigt turnerar den lite mer polerade Jimmie Åkesson land och rike runt med ett mindre våldsamt budskap: En
!
röst på SD är en röst för "förändring - på riktigt”. Journalisten menar vidare att ”det är ett svindlande budskap från någon som under den gångna mandatperioden möjliggjort för Fredrik Reinfeldt att genomföra sin politik”. Slutsatsen här är att ”En röst på SD är inte en röst på förändring” eftersom de ”kommer låta M regera vidare”. (”SD kommer inte höja din pension” Aftonbladet 2014-09-12) Därmed förs mindre kritik mot SDs omoraliska uttalanden än att SD röstade tillsammans med Reinfeldt.
Ett annat exempel på det är en artikel som handlar om en granskning som ”visar att en tredjedel av SD-kandidaterna har antingen gillat eller spridit material från rasistiska och nazistiska sajter” vilket inte stämmer med Åkessons uttalande om nolltolerans inom partiet. ”Här har man ett parti som säger att man ska hålla rent mot rasism och extremism men när man får tillgång till vad kandidaterna skriver på Facebook visar det sig att en tredjedel av dem är ideologiskt avvikande enligt partiet.” (”Gör tummen upp - för rasistsidor” Aftonbladet 2014-09-07)
I en annan artikel berättar journalisten om att SD-politiker använder hakkors fast den kallades sarkastiskt nog för ”festklädsel” i artikeln: ”Catharina Strandqvist städade efter en fest med ett hakkorsbindel runt vänster arm. …Strandqvist är inte ensam om sin festklädsel. …Lindholmaren Bergquist visade stolt upp en armbindel med hakkors. Och visst, den såg precis ut som på Hitlers tid”. Slutsatsen här var:”Hakkorset tycks sitta i partiets gener. Omöjligt att sopa under mattan”. (”I hakkorsens tid” Aftonbladet 2014-09-09)
Några artiklar avslöjade skattefifflet i SDs bolag Blåsippan AB och att Miljöpartiet polisanmäler SD: ”Sverigedemokraternas bolag Blåsippan AB, där partiledaren Jimmie Åkesson fram tills nyligen var styrelseordförande, åkte 2013 på ett skattetillägg på 64 000 kronor för oegentligheter med momsen”. (”MP vill se utredning - polisanmäler SD- bolaget” Aftonbladet 2014-09-08)
I en annan artikel som beskriver samma skandal står det att ”syftet med transaktionerna mellan Sverigedemokraterna och Blåsippan kan vara att slippa betala moms. Är det värdigt ett parti som sätter kampen mot brottsligheten som nummer två på den politiska dagordningen? Knappast”. (”SD borde slå vakt om skattesystemet” Aftonbladet
2014-09-05)
Handlingar inom valkampanj. I en av artiklarna kallas Åkesson ”en mycket upptagen man” ironiskt nog med tanke på att han endast hade en timme under hela sommaren för en intervju. ”Han vill slopa stödet till modersmålsundervisning, att moskéer ska vara små och smälta in”. I intervjun förklarar Åkesson att "partiet ser därför med stor oro på den splittringspolitik som de andra partierna bedrivit de senaste decennierna". Vad som
!
splittrat det svenska samhället” enligt Åkesson. ('Övriga partier är Sverigeovänliga’
Aftonbladet 2014-09-10)
Några artiklar handlade om att Åkesson ignorerade en riktat mot honom fråga om vad han vill göra för att motverka sexism: ” - Oj, jag höll på att somna här när Reinfeldt läste ur sin godnattsaga.” Han svarade aldrig på den frågan menade journalisten.
(”Lööf efter debatten: Patetiskt. Går till angrepp mot Åkessons sömnhån”Aftonbladet 2014-09-02)
Ansvaret för partiets politik och ideologi. I en annan artikel beskriver journalisten sin besvikelse med att Åkesson ”låtsades somna under frågan hur politiker ska få unga kvinnor att känna sig trygga” och med att han ”skrev i första utkastet till sina memoarer att han "aldrig kommer förstå homosexuell kärlek". Artikelns slutsats är:
”SD är snart Sveriges tredje största parti. …På söndag kommer var tionde svensk att kryssa SD och visa två barn att de lärt sig fel. Alla är inte lika mycket”.
(”Sverigedemokrater visar barnen att de lärt sig fel” Aftonbladet 2014-09-11) Här bekräftar journalisten att SD är som de är och de kommer att att bli det tredje största partiet.
”SD-ledaren är den ende som inte vill ta emot flyktingar från Syrien och Irak. "Det står mellan välfärd och fortsatt stor asylinvandring", sa han bland annat. Det är inte
asylsökande som hotar välfärden, det är Åkesson, som stött en borgerlig politik, sa Jonas Sjöstedt som var en av kritikerna.” (”Jimmie Åkesson fick kritik för sina åsikter i flyktingfrågan” Aftonbladet 2014-09-02). Här förs också kritiken inte mot SDs politik och ideologi utan mot att SD röstade tillsammans med Reinfeldt.
Jan Guillou kom med kritik på SVT som enligt honom ”visat sig sämst på valbevakning”. Han kritiserade SVTs framtoning av frågor om ekonomi och siffermässiga upplägg, vilket inte passade till utfrågningen av just Åkesson. Det behövdes andra sorters frågor tyckte han. ”Att rikta frågor till riksdagens enda främlingsfientliga parti borde inte vara så svårt. Anser du fortfarande att islam utgör det största hotet mot Sverige sedan andra världskriget? Tror du verkligen att
muslimerna har en plan för att genom barnafödande skapa en terroristisk majoritet i Sverige före år 2040? Och så vidare. Jimmie Åkesson borde få stå till svars för det säregna i just hans politik.” (”SVT:s förnyelse blev stor men ofrivillig komik”
Aftonbladet 2014-09-07). Men SVT misslyckades med det enligt journalisten.
!
3. Opinionsmätningar och prediktioner på valresultatet för Åkesson. Några exempel på det: ”Sverigedemokraterna är det parti som går framåt mest. … Många
!
säger att Åkesson gjort bleka debatter, men det är inte säkert att hans väljare anser detsamma som ”etablissemanget". (”Avståndet drygas ut” Aftonbladet 2014-09-06)
”Jimmie Åkesson och SD kan få 20 procent i valet.” (”Politikerna missar vad folket tänker” Aftonbladet 2014-09-06)
Men det finns betydligt färre exempel på opinionsmätningar för SD än för Alliansen.
Det ser ut som den viktigaste frågan i valet enligt Aftonbladet var:”I dag går Sverige till val med två stora frågor: Fredrik Reinfeldt eller Stefan Löfven? Alliansen - eller ett maktskifte?”(”Ögonblicken som formade Sverige” Aftonbladet 2014-09-14). Frågan om hur det kommer att se ut för Åkesson efter valet ser ut ha mindre betydelse än att
Moderaterna kommer att ”regera vidare” eller inte.
!
Sammanfattningsvis framställs Åkesson på Aftonbladets sidor som”en endimensionell enfrågepolitiker” som har”visat mod, skicklighet och en enastående viljestyrka och målmedvetenhet” och han ”driver en fråga som i stort sett alla diskuterar” och han ”gå emot etablissemanget” och han ”kan efter valet få en vågmästarposition med stort inflytande över svensk politik”.
Flera skandaler avslöjades och fick ett stort utrymme på Aftonbladets sidor men experterna menar att det är oklart om skandalerna kan skada Åkesson i valet eftersom SDs väljare ”reagerar inte riktigt på samma sätt som andra partiers väljare på skandaler”.
Journalisterna lyckades inte med att ställa Åkesson till svars för det säregna i hans politik och istället kritiserades SD för att de har varit Reinfeldts stödparti och att de”kommer låta M regera vidare”.
Det ironiska tonläget då exempelvis ”hakkors” kallades för ”festklädsel” var inte heller lämpligt för just dessa ideologiska frågor.
Enligt opinionsmätningar och prediktioner på valresultat är SD ”det parti som går framåt mest”, och ”är snart Sveriges tredje största parti”.
!
!
4.1.3. Framställning av politik och valkampanj i Aftonbladet
!
!
Förutom opinionsmätningar och prediktioner på valresultatet som presenterades i föregående avsnitt framställs politiken som en kamp, striden om makten eller som en strategi på Aftonbladets sidor.
Politiken är en kamp. Några exempel på det är några titlar: ”Löfven och Björklund gick till flest angrepp under partiledardebatten” (Aftonbladet 2014-09-02), ”Reinfeldt blev en stridshingst - och Löfven gick också till angrepp” (Aftonbladet 2014-09-02),
”Stenhårda ordkriget” (Aftonbladet 2014-09-02), ”I kväll smäller det i valfajten. Så avgörs slaget om väljarna i Aftonbladets partiledardebatt”. (Aftonbladet 2014-09-01),
”Rivalernas sista ryck” (Aftonbladet 2014-09-14),”Löfven brottas i tv4, Reinfeldt skriker i radio "Vi kommer att slåss tills vi dööör!” (Aftonbladet 2014-09-11).
Ett annat exempel på det är Aftonbladets mätning av politikernas attacker på varandra:
”Jan Björklund gick till attack 23 gånger i går, Jimmie Åkesson (SD) hamnade på andra plats, med 22 attacker.” (”Björklund är taggad i spurten” Aftonbladet 2014-09-13)
Journalisterna bedömer också opponenternas attackvilja exempelvis: ”FREDRIK REINFELDT Attackvilja: Var lugnare än i måndagens debatt i Aftonbladet TV, men sågade flitigt de rödgröna för brist på gemensamma förslag.” ('Det är bara ni som tror på tomten’ Aftonbladet 2014-09-04)
Rapportering om första debatten bekräftar tanken att politiken är en kamp: ”I
valrörelsens första partiledardebatt levde Fredrik Reinfeldt upp till epitetet stridshingst.
Men Stefan Löfven tyckte också att anfall var bästa försvar.” (”Rappt - och roligt.
Stridsyxorna ven i luften under en ovanligt vass första debatt” Aftonbladet 2014-09-02) Politiken är striden om makten och om väljarna. Några exempel på det: ”Med bara fyra dagar kvar till valet tätnar nu striden om makten”. (”S nya tuffa taktik”
Aftonbladet 2014-09-10) ”Löfven och Reinfeldt fortsätter maktkampen S-ledaren gick till attack mot M:s ”toarulle" ('Det är bara ni som tror på tomten’ Aftonbladet
2014-09-04) ”Vi slåss inte om samma väljare” säger Åkesson på frågan om Fi. ('Övriga partier är Sverigeovänliga’ Aftonbladet 2014-09-10)
Politiken är en strategi. Några exempel på det: ”Det höga tonläget har inte gynnat dem och därför lägger de om taktiken.” (”Från stridstuppar till tamhöns - nu lägger de om sin strategi” Aftonbladet 2014-09-08)
”Här är de hemliga attackplanerna i statsministerkampens slutskede. Stefan Löfven ska göra allt för att klistra fast de sjunkande skolresultaten på sin huvudmotståndare.
Samtidigt planerar Fredrik Reinfeldt att ta en rejäl konfrontation med S-ledaren om
!
jobben.” (”Så ska de attackera: Löfven vill klistra fast skolmisslyckandet Reinfeldt vill ha konfrontation om jobben” Aftonbladet 2014-09-06)
Åkesson berättar om sin taktik: ”Det vi framför allt behöver nu, för att jämna ut mellan blocken, är att ta väljare från Socialdemokraterna. Därför har jag fokuserat mycket på att angripa Stefan Löfven från vänster under det senaste halvåret”. ('Övriga partier är Sverigeovänliga’ Aftonbladet 2014-09-10)
!
!
! 4.2. Dagens Nyheter
!
4.2.1. Framställning av Reinfeldt i DN
!
1. Personlighet. Fredrik Reinfeldts personlighet beskrivs i DN på följande sätt: han är”Europamästare i konsten att hålla ihop en flerpartikoalition” (”Här har alliansen gömt sina konflikter” DN 2014-09-10),”Fredrik Reinfeldt stridshingsten från Täby har redan galopperat in i historieböckerna som borgerlig statsminister och
koalitionsledare.” (”56 politiker att hålla koll på efter valet” DN 2014-09-14),
”Reinfeldt har svårt att ändra bilden av sig själv efter åtta år av behärskad tråkighet.” (”En knuff, ett krig och ett val” DN 2014-09-14).
2. Handlingar. Reinfeldts handlingar beskrivs med fokus på följande:
1. hans handlingar inom valkampanjen (sommartal, idéfattigdom) 2. ansvaret för regeringens politik,
3. han ser inte slaget som förlorat, 4. jämförelser med andra partierna.
!
Handlingar inom valkampanjen. Debatt beskrivs i DN på ett ganska neutralt sätt, exempelvis: ”Fredrik Reinfeldt och Stefan Löfven möttes sent på kvällen i en valdebatt i TV 4 som fördes i en sansad ton.” (”Så slutspurtade partierna” DN 2014-09-14)
Flera artiklar handlade om Reinfeldts sommartal där han uppmanade svenska folket att
”öppna sina hjärtan inför den flyktinginvandring som kommer att följa på krigen i
!
Syrien och Irak” (”Valrörelsen 2014 är över” DN 2014-09-14). I en annan artikel som berör Reinfeldts sommartal står det att han ”uppmanade svenskarna att öppna sina hjärtan istället för att hoppas på stora reformer. Har ägnat debatter och dueller åt att kritisera den rödgröna regeringsdugligheten.” (”Så har valrörelsen varit för
partiledarna” DN 2014-09-13)
Idéfattigdom. I en av artiklarna utreder journalisten hur Alliansregeringen lyckades med att undvika spricka och svaret ligger i samordningskansliet: ”Här har strider utkämpats, hjärtefrågor offrats och sammanhållningen försvarats, bortom
journalisternas, forskarnas och medborgarnas insyn”. Journalisten menar att
”Alliansen har samordnat sig till döds”,”idéutvecklingen ha offrats på enighetens altare” och”samordningskansliet har varit ett fungerande maskineri” istället för att vara ”idéverkstad”. Journalisten menar vidare att nya idéer kommer bara fram när ”du får nytt folk vid makten”. (”Här har alliansen gömt sina konflikter” DN 2014-09-10) En annan artikel som på ett sarkastiskt sätt pekar på idéfattigdom hos Reinfeldt:
”Fredrik Reinfeldt har en idé. Ofta sägs det att Moderaterna under hans ledning har kastat all ideologi i papperstuggen, men i årets valrörelse finns ändå ett frö som har grott ur det alliansen kallar Sverigebygget. … Fredrik Reinfeldt har häcklats för att han i valdebatter upprepar att bullerreglerna måste rivas upp. Men han har rätt; reglerna som förbjuder nya hus där det finns oljud står i vägen för städernas förtätning. Utan en bullerreform blir det inget glödande myller. … Problemet efter två mandatperioder i Rosenbad är trovärdigheten snarare än idéerna.” (”Smolk i smältdegeln” DN 2014-09-10)
Om Alliansens valmanifest sägs det följande: ”Det är enormt låga ambitioner i det här valmanifestet. Efter åtta år med borgerligt styre så ser vi högre arbetslöshet, fallande skolresultat, stora hål i budgeten och stora hål i välfärden.” (”Enigheten alliansens lockbete till väljarna” DN 2014-09-02)
I en av artiklarna menar journalisten att det både är Reinfeldts och Löfvens fel på varför
”de två stora maktpartierna - S och M - inte lyckats mobilisera massorna i opinionen”:
”När politikens centrum är så urladdat dras väljarna mot kanterna, samtidigt som pseudodebatter förvandlas till huvudfrågor.” (”En knuff, ett krig och ett val” DN 2014-09-14)
Ansvaret för regeringens politik. Alliansens politik kritiseras samtidigt som en antydan på att ”väljarna kan tröttna på att se samma ansikten i åtta år” lindas in i kritiken. (”En förvånad värld förklarar” DN 2014-09-13)
!
Även om Alliansens politik kritiseras på DNs sidor har Alliansen sin egen röst och egen åsikt om vad som var gjort: ”Alliansen framhåller att sysselsättningen har ökat medan oppositionen pekar på att arbetslösheten är högre i dag än när de borgerliga fick makten 2006. … Den borgerliga alliansen menar att låga skatter ger mer tillväxt som genererar resurser till välfärden. De rödgröna anser att det krävs större satsningar som betalas med skattehöjningar.” (”Snabbguide till valet i sista minuten” DN 2014-09-13) Moderaternas förslag för att höja skatterna fick också kritik i vilket lindas in antydan på att andra partierna vill höja ännu mer samt att Moderaternas politik beröms:”Drygt tio år senare har vi facit. Alliansens politik har inte bara fungerat under normala
konjunktursvängningar, den har dessutom klarat det svåraste av stresstester - finanskrisen. Trots kaoset i omvärlden har svenskarnas inkomster gått stadigt uppåt sedan maktskiftet 2006. Samtidigt har statsskulden minskat och de totala
skatteintäkterna ökat.” (”Skattkista utan botten” DN 2014-09-09)
Sedan fick Moderaterna kritik för att de ville höja skatter: ”Sverige har fortfarande ett av världens högsta skattetryck.” (ibid.) Artikeln verkar vända till beröm av Alliansen politik under deras åtta åt och det enda som kritiseras är att de går till valet på
skattehöjningar men andra partier vill höja ännu mer. Alliansen ses ändå som mest ansvarsfulla än andra eftersom deras politik fungerar bra eftersom Sverige klarade finanskrisen, svenskarnas inkomster har gått upp och statsskulden minskade sedan maktskifte.
Reinfeldt ser inte slaget som förlorat men det hjälper inte honom att vinna valet.
Några exempel på det: ”Fredrik Reinfeldt (M) gör allt för att signalera att han inte har gett upp valstriden. Men det är svårt att reparera att han inte har lyckats hitta ett framtidsprojekt som kan entusiasmera de väljare som längtar efter förändring.” (”Risk att Moderaterna förlorar kärnväljarna” DN 2014-09-05)
”Väljare straffar ofta partier som haft makten. Det krävs något extra för att lyckas bli återvald. Frågan nu är om Fredrik Reinfeldt nu har några fler överraskningar i bakfickan som kan matcha hans stridsvilja”. (”Risk att Moderaterna förlorar kärnväljarna” DN 2014-09-05)
Jämförelser med andra partier: ”Flykting- och invandringspolitiken ökar i betydelse för väljarna inför valet. Samtidigt är det dött lopp mellan Socialdemokraterna och Moderaterna i jobbfrågan. (”Skolan är väljarnas viktigaste sakfråga” DN 2014-09-03)
!
”… Att flykting- och invandringsfrågorna fått ökat utrymme tycks ha gynnat
Sverigedemokraterna mer än statsministerns eget parti. 15 procent av de tillfrågade anser att SD har den bästa politiken på området, en uppgång med tre procentenheter sedan juni. … Totalt sett har Socialdemokraterna övertag i fler sakfrågor än
Moderaterna. Inför förra valet var det tvärtom. Socialdemokraternas politik bedöms som bättre i flera av de frågor som väljarna anser som viktigast.” (ibid.)
!
3. Opinionsmätningar och prediktioner på valresultat för Reinfeldt: ”Allt tyder på att det blir ett maktskifte efter valet, visar DN/Ipsos slutmätning.” (”Reinfeldt på väg ut - men rysare väntar för Löfven” DN 2014-09-13), ”Stefan Löfven, mannen som kan bli Sveriges nästa statsminister, …” (”Intensiv jakt på osäkra väljare” DN 2014-09-14),
”Både S och M går mot usla valresultat och förmår inte förhindra det. Om Stefan Löfven (S) får bilda regering utifrån läget i dag så blir det med partiets svagaste väljarstöd sedan 1920”. (”Löfven skulle ha svagaste stödet hittills” DN 2014-09-04)
”Det ska till en sensation för att regeringspartierna ska hämta in sitt underläge i morgon. Och ett mirakel för att de ska få egen majoritet.” (”En sensation om regeringspartierna hämtar in underläget” DN 2014-09-13).
”Valets stora förlorare ser ut att bli Moderaterna.” (”Reinfeldt på väg ut - men rysare väntar för Löfven” DN 2014-09-13), ”Valets stora förlorare ser ut att bli Moderaterna.
… Väljarna ville ha förändring efter åtta år. … Väljarna har lämnat de två
maktpartierna och i stället gått till partier som aldrig suttit i en regering. Alliansen ser ut att tappa nära tio procentenheter.” (ibid.)
Opinionsmätningar om att väljarna har längtan efter förändring och Alliansen klarar inte av den: ”Något liknande har aldrig skett i en svensk valrörelse. Om den längtan efter förändring som syntes i opinionsmätningar i våras lever kvar, så får väljarna svårt att hitta ett stort, nytt, framtidsprojekt hos alliansen. Misslyckandena i skolan, försvaret och polisen plågar denna regering. Oddsen talar emot alliansen”. (”Regeringen Reinfeldt får hoppas på unik mirakelvändning” DN 2014-09-10)
Ett annat exempel på det: ”En regering med hyfsade förtroendesiffror, en stark ekonomi och populär statsminister, men det räckte inte. Väljarna ville ha förändring efter åtta år” (”Reinfeldt på väg ut - men rysare väntar för Löfven” DN 2014-09-13)
!
Sammanfattningsvis, kallas Moderaterna för ”valets stora förlorare” även om Reinfeldt själv ”har inte gett upp striden i valet”. Reinfeldt kallas för ”stridshingsten från Täby”
!
och frågan är om han ”har några fler överraskningar i bakfickan som kan matcha hans stridsvilja”. Han ”har ägnat debatter och dueller åt att kritisera den rödgröna
regeringsdugligheten” istället för att komma fram med nya idéer. Reinfeldt ”har redan galopperat in i historieböckerna” och ”allt tyder på ett maktskifte” och Löfven ses som en möjlig kandidat till statsministerposten.
Alliansens politik både kritiserades och berömdes på DNs sidor. När den kritiserades fick Alliansen egen röst i kritiken samtidigt som en antydan på att ”väljarna kan tröttna på att se samma ansikten i åtta år” lindades in i kritiken.
Även om Reinfeldts regering är en regering ”med hyfsade förtroendesiffror, en stark ekonomi och populär statsminister” men ”väljarna ville ha förändring”, ”väljare straffar ofta partier som haft makten” och ”oddsen talar emot Alliansen”.
!
!
!
4.2.2. Framställning av Åkesson i DN
!
1. Personlighet. Åkessons beskrivs i DN på följande sätt:”är en mycket skicklig partiledare och har haft avgörande betydelse för att partiet lyckats ta sig från bombarjackor och rasistsymboler till Sveriges riksdag.” (”SD kände till Åkessons problem med spelandet” DN 2014-09-13), ”haft problem med sitt
spelande” (ibid.),”expert på flyktingpolitik” (”Valrörelsen 2014 är över” DN 2014-09-14), han ”såg för en sekund svarslös ut, men stod fast vid sin
linje” (”Samspelta lag drog upp temperaturen” DN 2014-09-12), han har ”monopol på problemformuleringarna” inom invandringspolitik (”Hetsigare, rappare, illvilligare”
DN 2014-09-11)
2. Handlingar. Åkessons handlingar beskrivs i DN med fokus på följande:
1. handlingar inom valkampanj,
2. skandaler som han själv eller SD-politiker varit inblandade, 3. ansvaret för partiets politik och ideologi.
!
Handlingar inom valkampanj. I en av artiklarna beskrivs ett möte med väljarna på följande sätt: ”Jimmie Åkesson fick en tårta i ansiktet i november”, han”möttes av
!
protester, bortvända ryggar, burop och äggkastning” (”Intensiv jakt på osäkra väljare”
DN 2014-09-14)
”Sverigedemokraterna har en förunderlig förmåga att alltid stå i centrum. Under en period hade "Agenda" mer eller mindre en stående inbjudan till Jimmie Åkesson som expert på flyktingpolitik. För när det handlar om invandring är Sverigedemokraterna det onämnbara som diskussionen cirklar runt.” (”Valrörelsen 2014 är över” DN 2014-09-14)
Åkesson framställs som en enfrågepolitiker: ”Jimmie Åkesson blixtrar till när flyktingpolitiken debatteras men försvinner lika snabbt när diskussionerna går in på miljö och jämställdhet.” (”Så har valrörelsen varit för partiledarna” DN 2014-09-13)
”SD-ledaren såg för en sekund svarslös ut, men stod fast vid sin linje att Sverige ska minska flyktinginvandringen kraftigt”. (”Samspelta lag drog upp temperaturen” DN 2014-09-12)
SD:s förslag beskrivs som orimliga av en expert på området: ”För att lyckas med det måste partiledaren Jimmie Åkesson få med sig riksdagen - och få Sverige att bryta internationella avtal. Det är helt orimligt”. (”Tunga EU-avtal måste brytas för SD:s löften” DN 2014-09-12)
Åkesson har ”monopol på problemformuleringarna” inom invandringspolitik eftersom
”rädslan för att låta som Åkesson” gör att andra partier inte kommer med något förslag fast”Åkessons beskrivning av problemen med segregation av lika delar floskler och ogenomtränglig statistik”. Journalisten menar att”rädslan för att låta som Åkesson … ger samme Åkesson monopol på problemformuleringarna. Att SD växer har flera förklaringar, men en är att övriga partier sällan låtsas om de utmaningar som följer med den stora asylinvandringen, och underkänner alla invändningar mot de senaste årens migrationspolitik.” (”Hetsigare, rappare, illvilligare” DN 2014-09-11)
Åkessons invandringspolitik kritiseras samtidigt som det bekräftas att det inte finns något annat alternativ och att de andra partierna är överoptimistiska mot ökad
invandring: ”Tyvärr finns det en rädsla att kallas rasist och man är rädd för att lukta Sverigedemokrat om man inte håller asyldörrarna vidöppna eller lyfter dem av
gångjärnen helt och hållet…. Många väljare ser problem med överoptimism hos de sju övriga partierna i riksdagen om hur man ska klara ökad invandring och därför röstar de på Sverigedemokraterna i brist på en medelväg.” (”Skapa Linje 3 för invandringen”
DN 2014-09-09)
