Kandidatuppsats i företagsekonomi
The Goods of Today are the Resources of Tomorrow
En kvalitativ studie om hur leverantörer och
samarbetspartners är involverade i verksamheters hållbarhetsstyrning
Författare:
Hanna Johansson Josephine Ganfjord Klara Kindahl
Handledare/Examinator:
Petter Boye Medbedömare:
Thomas Karlsson Termin: VT19
Ämne: Företagsekonomi Nivå: Kandidatuppsats Kurskod: 2FE75E
Abstrakt
Titel: The Goods of Today are the Resources of Tomorrow.
Författare: Hanna Johansson, Josephine Ganfjord och Klara Kindahl Handledare/Examinator: Petter Boye
Medbedömare: Thomas Karlsson
Kurs: Företagsekonomi, Kandidatuppsats inom ekonomistyrning/redovisning Kurskod: 2FE75E
Syfte: Studien syftar till att beskriva hur leverantörer och samarbetspartners är involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och styrning mot cirkulär ekonomi.
Vidare syftar studien till att redogöra för på vilket sätt cirkulära affärsmodeller stödjer företags arbete.
Forskningsfråga: På vilka sätt är leverantörer och samarbetspartners involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och styrning mot cirkulär ekonomi?
Metod: I studien har en kvalitativ metod tillämpats. Insamlingen av empirisk data har genomförts utifrån sex olika verksamheters arbete med cirkulär ekonomi omfattande nio semistrukturerade intervjuer. Abduktiv ansats har tillämpats med grund i att uppsatsen bygger på både deduktiva och induktiva inslag.
Slutsats: Resultatet av studien pekar på att leverantörer och samarbetspartners i många avseenden är involverade i verksamheters hållbarhetsstyrning och cirkulära affärsmodeller. Vi finner att leverantörer och samarbetspartners ges utrymme att påverka och medverka i verksamhetens produkt- och processutveckling. Samarbetet i nätverken inbegriper kompetensdelning där parterna tillsammans bidrar till varandras utveckling och innovation. I vilken utsträckning leverantörer och samarbetspartners är involverade skiljs åt mellan de olika verksamheterna. Vi finner begränsningar i vissa branscher som gör att resultatet inte kan generaliseras till alla typer av verksamheter.
Fördelning av arbetet: Författarna har i utformningen av uppsatsen varit delaktiga i samtliga delar och dess processer.
Abstract
Titel: The Goods of Today are the Resources of Tomorrow.
Writers: Hanna Johansson, Josephine Ganfjord and Klara Kindahl Mentor/Examiner: Petter Boye
Co-judge: Thomas Karlsson
Course: Business administration, Bachelor thesis in finance/accounting Course code: 2FE75E
Purpose: The purpose for this thesis is to describe how suppliers and business partners are involved in company’s circular business models and operation towards a circular economy. Furthermore, the study intends to clarify how circular business models support company’s work.
Research question: In what ways are suppliers and business partners involved in company’s circular business models and operations towards circular economy?
Methodology: In this thesis a qualitative method has been applied. Empirical data has been compiled through nine semistructured interviews from six different companys that actively work with circular economy. Abductive approach has been applied due to the thesis being based on both deductive and inductive contribution.
Conclusion: The conclusion indicates that suppliers and business partners in many ways are involved in company’s sustainable operation and circular business models. It is discovered that many suppliers and business partners are given room to influence and contribute to company’s product and process development. The collaboration in business network includes competence sharing where partners contribute to each other’s development and innovation. To which extent suppliers and business partners are involved can however depend on line of work. We discover limitations in some line of works which affects the results applicability to all types of companies.
Allocation of work: The authors have been equally involved in shaping the thesis.
Tack!
Vi vill uttrycka stor tacksamhet till samtliga som bidragit till denna studie!
Vi vill särskilt tacka våra respondenter för hjälpsamhet och för att ni delgivit era erfarenheter.
Nina Fall, IKEA Emma Andersson, IKEA Ola Svending, Stora Enso Elisabet Tullander, Stora Enso
Annika Sandlund, PolyPlank Peter Karlsson, Houdini Fredrik Hedström, Rebox
Sara Olsson, Boliden Anna Gejke-Haesert, Boliden
Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare och examinator Petter Boye, universitetslektor på Linnéuniversitetet Kalmar, som under studien givit oss vägledning och stöttning. Dessutom vill vi uttrycka vår tacksamhet till Maria Kindahl och Magnus Carlsson som bidragit med reflektioner och kommentarer för studiens utveckling.
Hanna Johansson Josephine Ganfjord Klara Kindahl
Kalmar 28 maj 2019
Innehållsförteckning
1 Inledning till leverantörer och samarbetspartners involvering i verksamheters cirkulära arbete _______________________________________________________ 1
1.1 Bakomliggande förutsättningar för arbete mot cirkulär ekonomi ____________ 1 1.1.1 Hållbarhetens utveckling ________________________________________ 1 1.1.2 Övergången till en cirkulär ekonomi _______________________________ 2 1.1.3 Styrning mot cirkulär ekonomi med hjälp av cirkulära affärsmodeller ____ 3 1.1.4 Betydelse av leverantörer och samarbetspartners ____________________ 3 1.2 Styrproblem i det cirkulära nätverket __________________________________ 4 1.2.1 Kunskapsbrist begränsar arbetet mot cirkulär ekonomi ________________ 4 1.2.2 Utmaningar i att urskilja nätverkets fördelar ________________________ 5 1.3 Forskningsfråga __________________________________________________ 5 1.4 Syfte ___________________________________________________________ 5 2 Tillvägagångssätt för studiens genomförande _____________________________ 6 2.1 Förutsättningar för studiens genomförande _____________________________ 6 2.1.1 Abduktiv ansats _______________________________________________ 6 2.1.2 Kvalitativ forskningsstrategi _____________________________________ 7 2.2 Tillvägagångssätt för empirisk datainsamling ___________________________ 7 2.2.1 Strategiskt urval _______________________________________________ 7 2.2.2 Utformning av semistrukturerade intervjuer _________________________ 9 2.3 Hermeneutiskt synsätt _____________________________________________ 10 2.4 Arbetet för att uppnå en hög trovärdighet _____________________________ 10 2.5 Insamling av primärdata ___________________________________________ 12 2.6 Empiri- och analysprocess _________________________________________ 12 2.7 Källkritik _______________________________________________________ 13 2.8 Etiska överväganden ______________________________________________ 14 3 Teoretisk referensram beträffande arbete med cirkulär ekonomi i hållbara nätverk ______________________________________________________________ 15
3.1 Ramverk för cirkulär ekonomi ______________________________________ 15 3.2 Hållbarhetsstyrning _______________________________________________ 17 3.3 Cirkulära affärsmodellskanvasen som ledningsverktyg ___________________ 18 3.4 Hållbara nätverk _________________________________________________ 22 3.5 Syntes av cirkulär ekonomi, hållbarhetsstyrning och hållbara nätverk _______ 23 4 Verksamheters erfarenhet av styrning mot cirkulär ekonomi _______________ 25 4.1 Verksamheternas delaktighet i nätverk och arbetet med cirkulära affärsmodeller25 4.1.1 IKEA ______________________________________________________ 25 4.1.2 Boliden _____________________________________________________ 27 4.1.3 Rebox ______________________________________________________ 29 4.1.4 Stora Enso __________________________________________________ 30 4.1.5 Houdini ____________________________________________________ 32 4.1.6 PolyPlank ___________________________________________________ 34
4.2 Illustration av verksamheternas arbete utifrån cirkulära affärsmodellskanvasen 36 5 Förhållandet mellan verksamheters erfarenheter och den teoretiska
referensramen ________________________________________________________ 37 5.1 Leverantörer och samarbetspartners involvering i verksamheternas cirkulära affärsmodeller ______________________________________________________ 37
5.1.1 Verksamheter som verkar i ett nätverk ____________________________ 37 5.1.2 Leverantörer och samarbetspartners kan bidra till innovation och utveckling mot cirkulär ekonomi. ______________________________________________ 38 5.1.3 Reducera kostnader och risker __________________________________ 40 5.2 Verksamheters styrning med cirkulära affärsmodeller ____________________ 41 5.2.1 Formell styrning med cirkulära affärsmodeller _____________________ 41 5.2.2 Informell styrning av cirkulära affärsmodeller ______________________ 44 5.2.3 Informativ styrning av cirkulära affärsmodeller _____________________ 45 5.3 Betydelsen av leverantörer och samarbetspartners hållbarhetsarbete ________ 46 6 Nätverk underlättar ett arbete mot cirkulär ekonomi ______________________ 47
6.1 Leverantörers och samarbetspartners involvering i verksamheters cirkulära
affärsmodeller och styrningen mot en cirkulär ekonomi _____________________ 47 6.1.1 Långsiktiga och nära samarbeten ________________________________ 47 6.1.2 Leverantörer och samarbetspartners kunskap främjar verksamheters arbete med cirkulär ekonomi ______________________________________________ 48 6.1.3 Uppförandekod för att uppnå samarbeten __________________________ 48 6.1.4 En gemensam kultur i nätverket _________________________________ 49 6.1.5 Gemensamma designriktlinjer för cirkulära produktionsprocesser och
materialval ______________________________________________________ 49 6.1.6 Begränsningar påverkar involveringen ____________________________ 50 6.2 Studiens betydelse ur ett samhälleligt perspektiv ________________________ 51 6.3 Förslag till vidare forskning ________________________________________ 52 Referenslista _________________________________________________________ 53 Skriftliga källor _____________________________________________________ 53 Muntliga källor _____________________________________________________ 61 Bilagor _______________________________________________________________ I Bilaga A Intervjuguide _________________________________________________ I Bilaga B Operationaliseringsschema ____________________________________ III
1 Inledning till leverantörer och samarbetspartners involvering i verksamheters cirkulära arbete
I detta kapitel presenteras hållbarhetsutveckling, linjär och cirkulär ekonomi och verksamheters arbete med cirkulära affärsmodeller för styrning tillsammans med nätverk mot hållbarhetsmål. Vidare diskuteras och kartläggs svårigheter kring upprättande av nätverk med leverantörer och samarbetspartners.
1.1 Bakomliggande förutsättningar för arbete mot cirkulär ekonomi
1.1.1 Hållbarhetens utveckling
Den industriella revolutionen var början på en period med eskalerande konsumtion vilken möjliggjorde en massproduktion där varor och tjänster blev mer lättillgängliga. Den ökade konsumtionen har bidragit till att utsläppens och avfallens miljöpåverkan stegvis har ökat och därmed nått en kritisk nivå. Industrialiseringen har dessutom lett till att medelklassen blivit allt större i de redan industrialiserade länderna. Detta i kombination med en ständigt växande befolkning har påskyndat den negativa påverkan på klimatet.
Jordens befolkning har under de senaste hundra åren fyrdubblats och i samband med det har globala BNP kraftigt ökat, detta till följd av den tilltagande förbrukningen (Krausmann et al. 2009). Jordens resurser kommer inte räcka till för att möta den stigande efterfrågan (Lieder & Rashid 2016). Ovissheten för framtiden motiverar konsumenter att minska sin förbrukning och att ställa högre krav på producenter för en hållbar produktionsprocess (Portney 2015). De nya kraven på producenterna benämns Licence to Operate och ses som en nödvändighet för att producenter inte ska mista kundens förtroende och därmed förlora sin rätt att verka på marknaden (Borglund et al. 2008).
Kraven har varit den främsta drivkraften för en ökad kontroll över inflödet av resurser och energi samt utflöde i form av avfall och utsläpp som detta resulterar i (Krausmann et al. 2009).
Intresset för hållbarhet kan härledas till den ökade förståelsen och bevisningen för klimatförändringar och globala miljörisker (Clark & Crytzen 2005; Rockstrom et al.
2009). Ökad förståelse för miljörisken har inneburit ett stort behov av riktlinjer för hållbarhet vilket medfört ett ökat fokus på internationell politisk nivå. EU har för sina medlemsländer definierat vad som avses med hållbart företagande. Kommissionen menar att det handlar om att ta ansvar för den egna verksamhetens påverkan på klimatet (Forsmark Karlsson & Östberg 2016). För att bidra till ett kontinuerligt hållbarhetsarbete har EU bland annat utformat ett direktiv innehållandes en avfallshierarki. Hierarkin innehåller riktlinjer för hur restprodukter ska hanteras för att minimera avfall och säkerställa återvinning och återanvändning. (Naturvårdsverket 2018). EU införde även år 2015 en handlingsplan kallad Circular Economy Package i syfte att driva företag till att arbeta mot cirkulär ekonomi för att frambringa nya arbeten, skapa tillväxt och till att resurseffektivisera (European Commission 2019).
1.1.2 Övergången till en cirkulär ekonomi
Ellen MacArthur Foundation (2013) nämner att en övergång från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi är nödvändig för att organisationer ska ha möjlighet att uppnå ett hållbart arbete ur ett långsiktigt perspektiv. Stiftelsen beskriver att många företag använder linjär ekonomi, vilket innebär att material brukas för att sedan direkt efter konsumtion kasseras. Detta till skillnad från den cirkulära ekonomin som är konstruerad för att efterlikna det ekologiska kretsloppet. Att skapa ett cirkulärt flöde är grunden i den cirkulära ekonomin, verksamheter strävar efter användning av material i ett redan befintligt omlopp. Cirkulär ekonomin möjliggör därmed en minskad miljöpåverkan i samband med produktion och konsumtion av produkter.
1.1.3 Styrning mot cirkulär ekonomi med hjälp av cirkulära affärsmodeller
Arbetet med cirkulär ekonomi innebär att verksamheter behöver anpassa sina mål och därmed också sin ekonomistyrning (Anthony 1965). Ekonomistyrning kan delas upp i två grundläggande delar, ekonomi och styrning som får olika betydelse för helhetsbegreppet.
Ekonomi syftar till hushållning med knappa resurser medan styrning har fokus på användning av information för att leda och påverka människor och organisationer för att nå uppsatta mål (Almqvist et al. 2018). Mot bakgrund av organisationers mål används ekonomistyrning för att influera medarbetare och beslutsfattare till att arbeta utifrån verksamhetens hållbarhetsambitioner (Anthony 1965; Chenhall 2003; Zimmerman 1997, 2001).
En metod för att styra verksamheten mot uppsatta mål är användning av affärsmodeller.
I den linjära ekonomin används affärsmodeller anpassade utifrån företagets vision för att styra verksamheten i rätt riktning, strukturera värdeskapande samt kartlägga relationen mellan företaget och dess nätverk (Nilsson & Olve 2013). Vid arbete med cirkulär ekonomi används istället cirkulära affärsmodeller som bland annat har fokus på resursutnyttjande och skapandet av nya konsumtionsmönster (Rizos et al. 2016).
Cirkulära affärsmodeller innefattar bland annat återvinning och återanvändning i syfte att bibehålla resursens ursprungliga värde (Nyström et al. 2014). Anpassning av affärsmodellen är en nödvändighet för att styra mot cirkulär ekonomi och för att öka lönsamheten genom bland annat minskade kostnader för material (Rizos et al. 2016).
1.1.4 Betydelse av leverantörer och samarbetspartners
För att uppnå den cirkulära affärsmodellens syfte är det nödvändigt att leverantörer framställer sina produkter och material på ett hållbart sätt. Om detta inte genomförs uppstår svårigheter i att samarbeta med leverantören och genom det kan inte heller den cirkulära ekonomin implementeras i verksamhetens alla processer (Forsmark Karlsson &
Österberg 2016). Grimm et al. (2014) menar att hållbarhetskraven som ställs på verksamhetens leverantörer och samarbetspartners utgör en begränsning för när ett samarbete är möjligt.
Vikten av att bygga nätverk med leverantörer och samarbetspartners är i övergången till en cirkulär ekonomi av stor betydelse (Hasanaj & Jansson 2018). Exempelvis berättar Rubio och Jiménez-Parra (2014) att samarbeten är viktiga för att möjliggöra returnering av produkter till företaget efter förbrukning för att uppnå ett cirkulärt flöde. Hasanaj och Jansson (2018) tillägger att fokus inom nätverket således bör ligga på att effektivisera returneringsflödet, från insamling av produkter till transportering för vidare bearbetning.
1.2 Styrproblem i det cirkulära nätverket
1.2.1 Kunskapsbrist begränsar arbetet mot cirkulär ekonomi
En förutsättning för en minskad klimatpåverkan är ett förändrat beteende i samhället, därmed behöver producenter göra aktiva val för att främja cirkulär ekonomi (Naturskyddsföreningen u.å.). En förutsättning för att möjliggöra ett förändrat beteende vad gäller återvinning och återanvändning är ökad information, kunskap och tillgänglighet (Tonglet et al. 2004). Verksamheter kan dock anses sakna tillräcklig kunskap framförallt kring olika materials sammansättning, denna kunskap krävs för att säkerställa att exempelvis skadliga kemikalier inte återvinns eller blir föremål för återanvändning (Naturskyddsföreningen u.å.). Stremlau och Tao (2016) tillägger att det i många verksamheter föreligger kunskapsbrist vad gäller att integrera hållbarhet i verksamhetsfunktionen för inköp.
Kunskapsbrist vid inköp av material kan enligt Hartmann och Moeller (2014) leda till konsekvenser i fallen hållbarhetsarbetet inte följs upp i hela försörjningskedjan.
Författarna menar att det är verksamheten själv som ställs till ansvar när material framställs eller hanteras ohållbart i nätverkets resterande delar. Med det i beaktning är det av betydelse att verksamheterna säkerställer att hela försörjningskedjan strävar efter att arbeta hållbart.
1.2.2 Utmaningar i att urskilja nätverkets fördelar
Att integrera cirkulär ekonomi i affärsmodeller är både svårt och kostsamt och det blir därmed relevant att upprätta nätverk. För att upprätthålla nätverk med leverantörer och samarbetspartners samt samordna verksamhetens hållbarhetsarbete krävs utvärdering av både hårda och mjuka parametrar. En utmaning i samband med en övergång till cirkulär ekonomi är att finna tillvägagångssätt för att mäta dessa aspekter av ett samarbete och då framförallt mjuka värden. Mjuka parametrar handlar bland annat om förmågan till nytänkande och skapande av förtroende. (Parida & Wincent 2018).
1.3 Forskningsfråga
På vilka sätt är leverantörer och samarbetspartners involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och styrning mot cirkulär ekonomi?
1.4 Syfte
Studien syftar till att beskriva hur leverantörer och samarbetspartners är involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och styrning mot cirkulär ekonomi. Vidare syftar studien till att redogöra för på vilket sätt cirkulära affärsmodeller stödjer företagets arbete.
2 Tillvägagångssätt för studiens genomförande
Nedanstående kapitel inbegriper tillvägagångssättet för studiens upplägg och utformning. Inledningsvis presenteras vald vetenskaplig ansats, forskningsmetod och hur vi arbetar för att säkerställa objektivitet och kvalité. Vidare beskrivs urvalsmetod för val av respondenter samt redogörelse av tillvägagångssätt vid insamling och analys av data.
2.1 Förutsättningar för studiens genomförande
2.1.1 Abduktiv ansats
Vi har valt att utforma och anpassa vår forskningsprocess utifrån en abduktiv ansats. Den abduktiva ansatsen kan sägas vara en kombination av en induktiv och en deduktiv ansats (Suddaby 2006). De tre olika ansatserna påverkar strukturen på uppsatsen då förhållandet mellan teori och empiri skiljer sig åt. Den induktiva ansatsen bygger på empiri som ligger till grund för hur teorin ska utformas, till skillnad från detta utgår den deduktiva ansatsen från teori som ligger till grund för empirin (Saunders et al. 2016). Att använda en abduktiv ansats innebär att en teoretisk referensram först formuleras, det vill säga att anta en hypotetisk mall, för att sedan samla in empiri. Empiriinsamling beskrivs som en prövning av teorin, dessutom finns det tillfälle att utveckla teorin för att uppnå en mer övergripande studie (Patel & Davidson 2011). Vi har som ett första steg i studien samlat teori kring valt ämne för att sedan inleda processen för insamling av empiri. Därefter har vi korrigerat den valda teorin för att bättre anpassa den efter insamlad data vilket skapat möjligheter att upprätthålla den röda tråden och skapa mer adekvata slutsatser. Vårt resonemang styrks av Alvesson och Sköldberg (2017) som menar att en abduktiv ansats bidrar till flexibilitet vilket i sin tur bidrar till att undersökningen blir mer realistisk och nyanserad.
Svårigheten med användning av abduktiv ansats är risken för att forskningen blir trångsynt, det med anledning av att forskarna kan påverkas av tidigare erfarenheter och utformar teorin därefter (Patel & Davidson 2011). Vi har tagit hänsyn till våra tidigare kunskaper och tagit detta i beaktning under arbetet för att i största möjliga mån undvika att det påverkar studiens resultat. För att möjliggöra objektivitet har vi varit kritiska i vårt val av teorier, vi har reflekterat över varför vi valt viss teori och huruvida denna är möjlig att använda som grund för studien.
2.1.2 Kvalitativ forskningsstrategi
För att fördjupa vår studie utifrån ämnet och därmed öka begripligheten för studien valde vi att använda en kvalitativ forskningsstrategi. Vi ansåg att den kvalitativa strategin utifrån vår problemformulering och vårt syfte skapade de bästa förutsättningarna för att besvara dessa på ett relevant sätt. Backman (2016) beskriver att den kvalitativa forskningen har fokus på uppfattning och tolkning av omvärlden. Detta till skillnad från den kvantitativa forskningen som syftar till observationer och mätningar av den befintliga verkligheten. Således blir fokus i den kvalitativa metoden på människan samt dess uppfattning och tolkning av omgivningen. Hartman (2004) styrker detta genom att karaktärisera den kvalitativa filosofin som ett angreppssätt för att få kännedom om individens verklighet. En ytterligare anledning till valet av kvalitativ metod är att studien baseras på intervjuer, intervjuer skapar enligt Bell och Waters (2016) ökad flexibilitet och möjlighet till utvecklade och djupa svar. Hartman (2004) beskriver att kvalitativa studier syftar till att nyttja det omedelbara mötet mellan respondenter och forskare. Widerberg (2002) menar vidare att relationen mellan respondenten och forskaren har betydelse för svarens konsistens, det innebär således att det inte finns garantier för att mötet kommer bidra till kvalitativa svar i den utsträckning som forskaren efterfrågar.
Bryman (2016) nämner några exempel på nackdelar med användning av kvalitativ forskning. Däribland risken för att studien blir för subjektiv, det vill säga att studien påverkas för mycket av forskarens egna iakttagelser och åsikter. Forskaren måste sträva efter att vara opartisk i hantering av empiri. Vi har tagit hänsyn till denna risk vid insamling av empiri genom att beakta respondenter med skilda perspektiv för att skapa en objektiv empirisk referensram.
2.2 Tillvägagångssätt för empirisk datainsamling
2.2.1 Strategiskt urval
För att få tillgång till mer djupgående och relevant information från våra respondenter har urval gjorts strategiskt. Ett strategiskt urval innebär att lämpliga respondenter valts utifrån forskningsfrågans art (Alvehus 2013). Strategiskt urval kan sägas vara ett typ av icke sannolikhetsurval, vilket Hartman (2004) beskriver utifrån att respondenterna inte slumpmässigt väljs ut och att sannolikheten att bli vald inte är densamma för alla individer
det viktigt att ha en tydlig föreställning och idé kring vad uppsatsen ska avhandla innan urvalet bestäms. Utifrån detta kan respondenter som har passande erfarenheter intervjuas.
Det är av stor vikt att vara öppensinnad, det är annars lätt att bli för begränsad och principfast.
Vid val av respondenter har urval gjorts utifrån verksamheter som redan har implementerat cirkulär ekonomi i en eller flera delar i verksamheten. För att begränsa oss ytterligare har vi valt företag som dessutom offentliggjort sitt arbete med cirkulär ekonomi. Hartman (2004) menar att det i en kvalitativ forskning inte finns samma behov av ett stort antal respondenter då fokus istället ligger på att skapa ett djup i studien. Vi har därmed valt att intervjua nio respondenter från sex olika verksamheter. På de större företagen har två respondenter intervjuats för att få fördjupad kunskap utifrån att medarbetare på större företag ofta besitter begränsad kunskap vad gäller organisationens alla delar. Med hänsyn till företagens geografiska spridning har majoriteten av intervjuerna ur ett tids- och kostnadsperspektiv genomförts via Skype eller telefon.
Saunders (2012) beskriver att fördelen med att använda Skypeintervjuer är möjligheten till att få en personlig kontakt med respondenten i syfte att skapa tillit. Risken med Skypeintervjuer är dock att intervjuerna riskerar att bli mindre omfattande i jämförelse med fysiska intervjuer (Bryman 2011). Av denna anledning har vi förberett en intervjuguide för att säkerställa att vi fått ut den information som behövs för studien, se bilaga A.
Tabell 2.1 Presentation av respondenter som medverkat i insamlingen av studiens empiriska referensram. Tabellen är uppställd utifrån kronologisk ordning.
Företag Respondenter Tjänst Intervjumetod Datum
IKEA Nina Fall Deputy Sustainability Manager Skypeintervju 2019-04-26 Boliden Sara Olsson Environment, Health, Safety and
Quality Coordination Skypeintervju 2019-04-29 Boliden Anna Gejke-Haesert Manager Environment, Safety and
Quality Skypeintervju 2019-04-29
Rebox Fredrik Hedström Grundare/Ägare Skypeintervju 2019-04-29
Stora Enso Ola Svending Business Lead on Circular
Economy Skypeintervju 2019-04-30
Houdini Peter Karlsson Chief Financial Officer Telefonintervju 2019-04-30 Polyplank Annika Sandlund Styrelseordförande Telefonintervju 2019-04-30 Stora Enso Elisabet Tullander Manager Development Skypeintervju 2019-05-08 IKEA Emma Andersson Business Navigation Department
Manager Recovery Fysiskintervju 2019-05-14
2.2.2 Utformning av semistrukturerade intervjuer
Vid insamling av empiri har semistrukturerade intervjuer genomförts. Merriam och Tisdell (2016) beskriver att semistrukturerade intervjuer innebär att intervjuaren utgår ifrån ett specifikt tema som frågorna ska behandla vilket innebär att respondenten får stor frihet i formuleringen av svar. Tillvägagångssättet har valts för att ge respondenten möjlighet att tillföra egna resonemang samtidigt som det är möjligt att upprätthålla den röda tråden. Merriam och Tisdell (2016) menar vidare att det i en semistrukturerad intervju finns möjlighet att ställa följdfrågor till respondenten vilket används för att få en bättre förståelse för svaren. Vid följdfrågor menar Bryman (2011) att inspelning av intervjun är till fördel. Författaren poängterar att intervjuaren genom inspelning kan behålla fokus på respondentens svar och således kan intervjuaren fokusera på att ställa följdfrågor när intressanta aspekter behandlas. Mot bakgrund av att vi använder oss av följdfrågor under intervjuerna så valde vi att spela in samtliga intervjuer.
Innan semistrukturerade intervjuer genomförs bör en intervjuguide sammanställas för att skapa klarhet gällande graden av struktur (Kvale 2007). Intervjuguiden används som underlag under intervjun men frågornas öppenhet gör att respondenten har möjlighet att påverka intervjuns innehåll (Patel & Davidson 2011). Vi har vid arbetet med att utforma en intervjuguide använt ett operationaliseringsschema för att säkerställa att intervjufrågorna anpassats efter den teori vi redogjort för, se bilaga A och B. Jacobsen (2002) menar att begreppet operationalisering innebär mätning av ett abstrakt begrepp, det vill säga att utforma en intervjuguide utifrån den teoretiska referensramen. Bryman och Bell (2017) beskriver att en intervjuguide inför en semistrukturerad intervju bör innehålla såväl öppna som slutna frågor. Med slutna frågor kommer respondentens svar begränsas inom en bestämd ram medan öppna frågor ger respondenten en ökad frihet till tolkning och utformning av svar. Med öppna svarsmöjlighet menar Alvehus (2013) att det är viktigt att intervjuaren är uppmärksam och kunnig inom ämnet för att aktivt ha möjlighet att komma med lämpliga följdfrågor. Vi har i vår intervjuguide formulerat både öppna och slutna frågor med anledning av att vi ville att respondenten ska ha möjlighet att lägga fokus på det som är relevant utifrån deras verksamhet men samtidigt hålla sig till det som är av vikt för studien. Vid användning av öppna frågor och följdfrågor finns dock risk för att intervjuaren ställer ledande frågor i syfte att få de svar som önskas (Fisher
& Buglear 2010). Vi har under samtliga intervjuer strävat efter att få svar från respondenterna som utgått ifrån dess egna åsikter.
2.3 Hermeneutiskt synsätt
Lundahl och Skärvad (2016) beskriver att ett hermeneutiskt synsätt främst används vid tillämpning av en kvalitativ metod. Med hänsyn till vårt val av en kvalitativ metod vid insamlingen av empiri valde vi att beakta ett hermeneutiskt synsätt för att besvara forskningsfrågan i studien. Patel och Davidsson (2011) anger att forskare kartlägger, analyserar och tolkar förutsättningar med utgångspunkt i den egna uppfattningen. Detta går i linje med Ödmans (2016) beskrivning att hermeneutik kan sägas vara ett förhållningssätt som används för att skapa en uppfattning av verkligheten genom att tolka och skapa förståelse. Empirin som insamlats har tolkats mot bakgrund av den teoretiska referensramen för att möjliggöra sammanställningen av undersökningens analys. Då synsättet grundas i tolkning kan det beskrivas som ett subjektivt synsätt (Fejes &
Thornberg 2017). Dock har vi i vår tolkning varit avhållsamma med att inbegripa våra egna åsikter och förkunskaper för att inte påverka studiens trovärdighet. Med hänsyn till att vi studerar ekonomi har vi tidigare erfarenheter av det som studeras och därmed egna uppfattningar. Hur vi har arbetat med att tolka studiens innehåll objektivt beskrivs i avsnitt 2.1.1 och 2.1.2.
2.4 Arbetet för att uppnå en hög trovärdighet
För att uppnå hög kvalité och en trovärdig studie har Lincoln och Guba (1985) utformat fyra kriterier som den kvalitativa forskningsmetoden utgår ifrån, dessa är tillförlitlighet, pålitlighet, överförbarhet och konfirmering.
Tillförlitlighet innebär att studien ska genomföras på ett trovärdigt sätt för att på så sätt godkännas av allmänheten och ge en allmännytta (Bryman & Bell 2017). Patel och Davidson (2011) nämner ytterligare att det handlar om att säkerställa att resultatet stämmer med realiteten. För ett tillförlitligt resultat har vi tydligt beskrivit tillvägagångssättet för urvalsprocessen, utformningen av empiri samt bearbetningen i analysfasen. Detta går i linje med Svensson och Starrins (1996) teori om att det är av vikt att presentera hur arbetsprocessen gått till för att uppnå tillförlitlighet. Ett ytterligare sätt att uppnå tillförlitlighet är att studien bekräftas av respondenter, så kallad respondentvalidering. Respondentvalidering används för att bekräfta att svaren tolkats
korrekt (Bryman & Bell 2017). När intervjumaterialet har sammanställts har vi delgivit tolkningarna för vidimering. Interbedömarreliabilitet är ett annat sätt att säkerställa tillförlitlighet, vilket innebär att fler än en person ska delta under intervjun för att säkra tolkning av insamlade svar (Patel & Davidson 2011). Trost (2010) menar att det vid intervjuer finns skäl att personer utöver intervjuaren finns med för att bidra till tolkning och för att fånga ytterligare information. Då samtliga författare i denna studie har deltagit vid intervjutillfällena har hänsyn tagits till detta perspektiv för ökad tillförlitlighet. Vi har även valt att spela in intervjuerna för att på så sätt ha möjlighet att återuppspela dem för minskad risk för missuppfattning samt förlust av relevant data.
Bryman och Bell (2017) beskriver att termen pålitlighet innebär att säkerställa att studiens samtliga delar såsom problemdiskussionen, urval och resultat beskrivs med noggrannhet.
Pålitlighetsaspekten bidrar till trovärdighet genom den grundliga beskrivningen för varje enskild del i uppsatsen som sedan ligger till grund för kvalitetsbedömning. Hartman (2004) menar att pålitlighet handlar om att andra forskare ska ha möjlighet att genomföra studien och samtidigt uppnå samma resultat. I denna studie har vi noggrant redogjort för olika avsnitts utformning samt skäl för detta. När det gäller kvalitativa studier och framförallt genomförande av intervjuer finns det dock svårigheter att uppnå pålitlighet fullt ut, då varje intervjusituation är unik och inte fullt ut kan återskapas. Eftersom intervjuer sker i en miljö som hela tiden ändrar karaktär är det svårt för andra forskare att uppnå samma resultat (Bryman & Bell 2017).
För att uppnå hög kvalité krävs dessutom att hänsyn tas till kriteriet överförbarhet.
Kriteriet innebär att resultatet bör vara möjligt att överföra och använda i andra sammanhang såsom andra situationer och miljöer (Lincoln & Guba 1985). Likt pålitlighet är kriteriet överförbarhet svårt att uppnå fullt ut i kvalitativa studier. Det är svårt att generalisera resultatet då alla författare har unika urvalsprocesser samt olika kunskaper och erfarenheter (Bryman & Bell 2017). Utifrån detta har det för oss varit viktigare att fokusera på att hitta förhållanden mellan den teoretiska referensramen och empirin vi insamlat istället för strävan efter att kunna generalisera resultatet.
Konfirmering handlar om att vara objektiv vad gäller att studien inte påverkas av egna uppfattningar och den teori som studien utgår ifrån. Det vill säga att forskaren har handlat neutralt och sanningsenligt (Bryman & Bell 2017). Vi har i arbetet med vår studie strävat
efter konfirmering genom att kritiskt granska teori såväl som empiri utifrån medvetenhet om den egna subjektiviteten.
2.5 Insamling av primärdata
Primärdata avser data som presenteras av en ursprunglig författare och som inte innehåller några vidare tillägg av information, se bilaga A och B. Detta till skillnad från sekundärdata som används vid vidare studie av en redan befintlig undersökning eller som underlag för analys i ett annat sammanhang (Mills et al. 2010). I vår studie utgörs primärdata av material som insamlats under intervjuer. Respondenter som valts har kunskap inom det aktuella ämnet vilket gör att resultatet kan anses trovärdigt. Även intervjuarnas objektivitet bör vägas in vid bedömning av kvalitet i primärdata. För att kvalitén i primärdata ska värderas högt är det lika viktigt att vi i största möjliga mån agerar objektivt vid insamling för att inte påverka respondenternas svar och därigenom resultatet.
2.6 Empiri- och analysprocess
I syfte att erhålla lämplig empirisk information har vi utformat ett operationaliseringsschema och en intervjuguide. Vi valde att utforma intervjuguiden så att svar från respondenter blev användbara som empiri och som underlag för den analys och slutsats som redovisas i studien. När empiri insamlats transkriberade vi respondenternas svar. Transkribering innebär att sammanställa respondenternas svar ordagrant (Bell & Waters 2016). Sammanställningen har underlättat vårt arbete att tolka empiri och vidare analysera den. Vi har varit medvetna om att transkriberingsprocessen är tids- och resurskrävande trots det har vi ansett att transkribering varit en viktig process för att uppnå sanningsenlighet. I samband med denna process ordnade och förkortade vi textmassan vi erhållit. Detta är viktigt då den insamlade data bör sorteras, reduceras och argumenteras för (Alvehus 2013). Vi har strukturerat vår empiri utifrån respektive företag, indelningen ansåg vi lämplig då förståelse för empiri är komplext. Strukturen möjliggör en grundlig förståelse för vardera företags arbete med cirkulär ekonomi och dess relationer till nätverk.
Det empiriska material som insamlats har i analysfasen ställts i jämförelse med studiens teoretiska referensram. För att upprätthålla en tydlig struktur i analysprocessen har vi valt att dela in kapitlet i två avsnitt med koppling till studiens forskningsfråga, leverantörer
och samarbetspartners samt styrning. Analysen utgår framförallt från Lewandowskis (2016) cirkulära affärsmodellskanvas men även Weetmans (2016) cirkulära ramverk. Vi har därmed i analysfasen haft möjlighet att bedöma och diskutera kring i vilken utsträckning företagen har anpassat sin verksamhet till cirkulär ekonomi med hjälp av leverantörer och samarbetspartners. I det första avsnittet har vi analyserat hur leverantörer och samarbetspartners tillsammans med företaget verkar som ett nätverk. I det andra avsnittet har vi behandlat företags styrsystem mot bakgrund av tre instrument för hållbarhet.
2.7 Källkritik
Thurén (2013) redogör för att källkritik är en förutsättning för ökad tillförlitlighet och för att skapa en uppfattning om relevansen i de källor som används. Det finns flera kriterier att utgå ifrån vad gäller källkritik, dessa är äkthets-, oberoende-, färskhets- och samtidighetskrav (Ejvegård 2009). Thurén (2013) beskriver det första kriteriet som säkerställer till vilken grad källan är äkta i den mening att källan exempelvis inte är förfalskad. Vi har i denna studie varit noga med att gå tillbaka till och använda originalkällan. Detta för att bilda oss en egen uppfattning av de teorier och begrepp som används men också för att säkerställa att data inte har modifierats av oberoende parter.
Vidare beskriver författaren att det andra kriteriet, oberoendekrav, innebär att källor främst bör vara primära, informationen ska härstamma från källans författare.
Färskhetskrav som är det tredje kriteriet utgår från relevansen i att välja nya källor. Till skillnad från äldre källor innehåller nya källor mer omfattande och aktuell informationen (Ejvegård 2009). Gällande vårt ämne har vi ansett att relevansen i tidssambandet har varit av stor vikt med anledning av dess aktualitet. Med det i åtanke har vi sett att tiden från publicering är relativt kort för källor som är kopplade till hållbarhet. Aktualiteten har framförallt varit viktig i val av källor till teorikapitlet men inte haft samma betydelse i metodkapitlet då metoder inte är lika föränderliga som andra teorier. Det sista kriteriet benämns som samtidighetskrav och berör tidpunkten för när källan är skriven i förhållande till när händelsen utspelats, en längre tidsperiod däremellan påverkar källans tillförlitlighet (Thurén 2013). Vi har genom hela studien lagt stor vikt vid källkritik i samband med bearbetning av källor och information, vid val av källor har vi kontrollerat i vilken mån källor som använts är trovärdiga. Detta gjordes i syfte att skapa en så relevant slutsats som möjligt.
2.8 Etiska överväganden
I studien har hänsyn tagits till etiska dilemman som riskerar att påverka undersökningen.
Etiska dilemman kan enligt Jacobsen (2002) exempelvis uppkomma i samband med att intervjuaren inte förmedlar syftet med intervjun till respondenten. Författaren menar att en förmedling av syftet innebär att de svar som insamlas kan komma att påverkas. Vi finner att det finns risk att respondenten utifrån studiens syfte påverkar sina svar för att dessa ska vara anpassade efter vad de tror studien är i behov av. Vetenskapsrådet (u.å.) menar dock att det inom etik finns ett informationskrav som innebär att framförallt syftet ska förmedlas till respondenten. Vi har med hänsyn till detta valt att framföra syftet men har varit kritiska till att beteendet hos respondenten kan förändras.
I samband med etiska dilemman talas det om informerat samtycke, krav på konfidentialitet och krav på att bli återgiven. Vi har tagit hänsyn till de olika kraven genom att inledningsvis under intervjun ställa frågor som handlar om samtycke, det vill säga frågor såsom berör anonymitet. Vidare beskriver Vetenskapsrådet (u.å.) konfidenskravet genom att tydliggöra vikten av hur respondenternas känsliga uppgifter hanteras. Beroende på företag och respondent kan olika uppgifter ses som etiskt känsliga.
I studien har vi även haft detta i beaktning genom att behandla respondenternas kontaktuppgifter varsamt.
3 Teoretisk referensram beträffande arbete med cirkulär ekonomi i hållbara nätverk
Kommande kapitel avhandlar de teoretiska utgångspunkter som grundas i studiens forskningsfråga och syfte. Kapitlet inleds med att vi definierar cirkulär ekonomi. Vidare beskrivs användningen av cirkulära affärsmodellskanvasen som ledningsverktyg och hållbara nätverk. Kapitlet avslutas med en teoretisk syntes där vi beskriver hur den teoretiska referensramen tillämpas i studien.
3.1 Ramverk för cirkulär ekonomi
Weetman (2016) har formulerat ett ramverk för cirkulär ekonomi som används av verksamheter för vägledning gentemot detta. I ramverkets centrum presenteras fyra block, Circular Inputs, Product Design, Process Design och Circular Flows, som tillämpas för att anpassa produkter och processer till en cirkulär ekonomi. Blocken Business Models and Relationships samt Enablers and Accelerators har fokus på strategier och modeller som ligger till grund för företagens cirkulärekonomiska arbete, både med hänsyn till interna och externa faktorer. Nedan illustreras och redogörs för ovannämnda block i ramverket:
Figur 3.1 Framework for Circular Economy (Weetman 2016).
Circular Inputs
Weetman (2016) beskriver att verksamheter genom cirkulär materialanvändning kan minska sin resursförbrukning och närma sig ett slutet kretslopp. Cirkuläritet kan uppnås genom användande av återvunnet och förnybart material men också med hjälp av förmågan att ta till vara på beståndsdelar samt biprodukter.
Product Design
För att arbeta mot cirkulär ekonomi behöver verksamheter se över sin produktdesign, vilket innefattar reducering av restmaterial i hela produktionskedjan. En framgångsrik produktdesign bidrar till flexibilitet i val av material och kan därigenom medverka till en ökad motståndskraft och förbättrad anpassningsförmåga i försörjningskedjan. Blocket innehåller tre tillvägagångssätt för verksamheter att uppnå en mer resurseffektiv produkt.
Den första är ”Use Less” vilken innefattar att minska resursanvändningen genom att använda sig av återanvänt material. Nästkommande benämns ”Use it More” och innebär att verksamheten ska arbeta för att främja produktens livslängd (Weetman 2016).
Underhåll ska kunna genomföras på material för att förlänga dess livslängd och på så sätt skapa värde. Om produkten utformas på sådant sätt att den går att fördela i komponenter kan förmågan att återanvända och återvinna förenklas (Ellen MacArthur Foundation 2016). ”Use it Again” är det tredje tillvägagångssättet (Weetman 2016). Principen kan förklaras utifrån det biologiska och det tekniska flödet. Det biologiska kretsloppet innebär att säkerställa att material som nyttjas är rent biologiskt såsom naturfiber och bioplast.
Till skillnad från det biologiska kretsloppet handlar det tekniska kretsloppet om att återvinna material såsom oljebaserade plaster, metaller och olika kemikalier genom att ständigt nyttja materialen i en cirkulär process (Ellen MacArthur Foundation 2016).
Process Design
Vad det gäller processdesign är målen lika de som anges i produktdesign. En framgångsrik processdesign bidrar till cirkuläritet i en verksamhets alla skeden, detta oavsett om det syftar till externa eller interna processer (Weetman 2016).
Circular Flows
Utveckling som ligger till grund för cirkulära förnyelser i produkt- och processdesign bidrar till att nå ett cirkulärt flöde. För att detta ska uppnås är det viktigt att verksamheten har en tydlig bild av målen. Precis som ovan är återanvändning, underhåll och återvinning
aktuella tillvägagångssätt i blocket. Beroende av verksamhetens förutsättning måste strategier och modeller anpassas för att den cirkulära ekonomin ska bidra till ökat värde (Weetman 2016).
Business Models and Relationships
I övergången till cirkulär ekonomi används till fördel affärsmodeller som ledningsverktyg. För att anpassa affärsmodeller till cirkulär ekonomi behöver företag vara innovativa i sitt arbete att finna nya möjligheter till att skapa värde. För att uppnå detta bör företag ingå avtal med kunderna för att säkerställa återlämning av de förbrukade produkterna för att möjliggöra en sluten produktcykel. Övergången kan i många avseenden leda till en förändrad syn på ägande, det med grund i nya affärsmöjligheter såsom hyra och prenumeration (Weetman 2016).
Enablers and Accelerators
För att främja arbetet med cirkulär ekonomi krävs det internt såväl som externt stöd för verksamhetens uppsatta strategier. Det interna stödet återfinns i Enablers vilket syftar till att möjliggöra innovation och utveckling inom organisationen. Innovation och utveckling främjas genom lärande från naturens naturliga system och dessutom genom cirkulära materialval. Med koppling till detta beskrivs teknologin utgöra en viktig del i arbetet för att stimulera innovation och utveckling. På så vis ligger det interna arbetet till grund för verksamhetens cirkulära affärsmodell. Det är viktigt att affärsmodellen dessutom bidrar till värde för externa parter såsom kunder, leverantörer och samarbetspartners. Externa parter benämns som Acceleratorer och är en viktig faktor i verksamheternas utveckling, det med anledning av att företaget skapar horisontella samarbeten med konkurrenter och vertikala samarbeten med leverantörer och samarbetspartners. Nätverket samordnas främst i syfte av kunskapsdelning där miljömässig hållbarhet vanligtvis är det primära fokuset (Weetman 2016).
3.2 Hållbarhetsstyrning
För fullständig cirkuläritet i verksamheten finns behov av ett välanpassat styrsystem (Wrinkler 2011; Stahel 2016). Styrning handlar om att skapa förutsättningar för medarbetare att leda och styra verksamheten mot uppsatta mål (Berry et al. 1995). För att styra verksamheten mot cirkuläritet måste styrsystemen möjliggöra värdering och
målstyrning av hållbarhetsfrågor. Behovet av kommunikation och kunskap är å andra sidan lika viktigt att prioritera (Nilsson & Olve 2013).
I enlighet med denna uppfattning har Frostenson (2010) sammanställt tre instrument som används i styrningen mot hållbarhet. Den första kategorin är formella instrument vilket omfattar policys, regler samt liknande beskaffenheten för att mäta och reglera verksamhetens ansvar. Den formella styrningen kan sägas vara ett hårt styrmedel där syftet är att skapa en formaliserad struktur för att överlämna ansvar (Nilsson & Olve 2013). Informella instrument fokuserar till skillnad från detta på exempelvis värdering och kultur (Frostenson 2010). Ax et al. (2015) menar att informella styrmedel skapar riktlinjer för hur medarbetarna ska bete sig, det handlar om att skapa normer för arbetsförhållanden. Mot bakgrund av informativa instrument styr företaget istället genom informationsöverföring i form av bland annat utbildning och föreläsningar (Frostenson 2010). Naturvårdsverket (2012) menar att informationsöverföring är viktig för att uppnå delaktighet och måluppfyllelse. Lewandowski (2016) beskriver att det är av betydelse att informera och utbilda medarbetare om cirkulär ekonomi i syfte att skapa ett cirkulärt tänk inom företaget. Nilsson och Olve (2018) menar att ett framgångsrikt hållbarhetsarbete kräver både styrning och interna dialoger kring verksamhetens arbete med hållbarhet.
3.3 Cirkulära affärsmodellskanvasen som ledningsverktyg
För att möjliggöra styrning mot hållbarhetsmål menar Broman et al. (2016) att organisationers affärsmodeller måste vidareutvecklas. Detta styrker Lewandowski (2016) som menar att företag behöver vägledning i form av en cirkulär affärsmodell för att uppnå cirkuläritet i sin verksamhet. Mentink (2014) identifierar cirkulära affärsmodeller som ett förtydligande av företags förmåga att skapa och erbjuda värde inom slutna kretslopp.
Cirkulära affärsmodeller bidrar till verksamheters styrning mot cirkulär ekonomi genom sammankoppling av ansvarstagande och affärsnytta. På så sätt kan företaget minimera sin miljöpåverkan, bli resurseffektiva och därigenom uppnå en ökad lönsamhet (Lieder &
Rashid 2016; Loiseau et al. 2016). Lewandowski (2016) har utformat cirkulära affärsmodellskanvasen som är tillämpbar i verksamheters arbete med cirkulär ekonomi.
Den cirkulära affärsmodellskanvasen innehåller elva block, innebörden för vardera block redogörs för nedan:
Värdeerbjudande
Värdeerbjudande kan anses som det mest centrala blocket. Det cirkulära värdeerbjudandet ska utformas på ett sätt som är anpassat till erbjudandets specifika målgrupp och dess önskemål. Erbjudandet ska konstrueras utifrån den cirkulära ekonomin med syfte att förlänga produktens livslängd. Produktdesign ska främja minskad användning av råvaror och energi samt minska utsläpp. Fokus ligger på att värdeerbjudandet ska vara förnybart, återvinningsbart eller återanvändningsbart.
Företagen kan förse kunderna med det cirkulära värdeerbjudandet via exempelvis samkonsumtion. Till skillnad från att äga som är den traditionella ägandeformen kan konsumenten istället produktdela, hyra eller genom produktpool få tillgång till sitt värdeerbjudande. Ytterligare värde ska skapas genom bland annat kostnadsbesparing och tjänster anpassade specifik för kunden (Lewandowski 2016).
Kundsegment
Kundsegment påverkas av värdeerbjudandets utformning. Om värdeerbjudandet är cirkulärt utformat och enkelt att använda kommer den förväntade kunden att nås. Det är av vikt att välja ett kundsegment med intresse av den cirkulära ekonomi (Lewandowski 2016).
Kanaler
En av de främsta förändringarna mot en cirkulär ekonomi är virtualiseringen. Företagen kan numera förse deras konsumenter med virtuella värdeerbjudanden, exempelvis genom musikstreaming eller ljudböcker. Erbjudandet levereras genom virtuella kanaler till konsumenterna vilket är att anse som en cirkulär och hållbar metod. Virtualiseringen har dessutom medfört ett nytt sätt för verksamheterna att kommunicera med konsumenterna, det genom bland annat annonser på sociala medier, e-post och lättillgänglig kundservice via företags hemsidor (Lewandowski 2016).
Kundrelationer
En av de primära principerna vid övergången till cirkulär ekonomi är att bygga och upprätthålla relationer till kunder. Starka relationer där hållbarhet främjas kommer även innebära att kunderna se till detta behov. Om kunderna är med och påverkar utbudet kommer således verksamhetens cirkulära ekonomi att gynnas (Lewandowski 2016).
Intäktsflöde
Intäktsflöde är tillvägagångssättet företaget använder för att tjäna pengar. För just detta tillvägagångssätt finns det flera olika metoder vilka går att härleda till produkttjänstsystem vilket går i linje med den cirkulära ekonomin. Produkttjänstesystem handlar om att bringa intäkter genom exempelvis prenumeration där betalning sker genom en periodisk avgift eller hyra där produkten mot betalning nyttjas under en avgränsad period (Lewandowski 2016).
Nyckelresurser
Nyckelresurser i verksamheten är de resurser som krävs för en produktionsprocess, för att skapa intäkter och för att kunna bevara verksamhetens kunder. Det finns två olika principer som kan förklara styrning av den cirkulära ekonomin utifrån nyckelresurser.
Den första beskriver säkerställande av att leverantörer levererar material som är möjliga att återvinna eller återanvända. Den andra principen lägger vikt vid val av material och att dessa redan ingår i ett slutet kretslopp (Lewandowski 2016).
Nyckelaktiviteter
Det är viktigt att verksamheten anpassar material och processer till dess nyckelaktiviteter.
För företag som arbetar med den cirkulära ekonomin måste det säkerställas att material som används är hållbara. Utöver detta är det centralt att processerna är effektiva och resurssnåla. (Lewandowski 2016).
Nyckelpartners
En möjlighet för verksamheter vid implementering och användning av cirkulär ekonomi är att skapa relationer till nyckelpartners, målet är att skapa fungerande synergier mellan företag. Bland annat kan forskning och marknadsföring förenklas samtidigt som förmåner kan uppnås i samband med leveranser. Ju fler nyckelpartners en verksamhet har desto bättre möjligheter till en cirkulär ekonomi finns (Lewandowski 2016). Med hänsyn till detta kan en koppling till Forsmark Karlsson och Österberg (2016) identifieras, vilket pekar på vikten av att skapa samarbeten med rätt partners för ett lyckat hållbarhetsarbete.
Kostnadsstruktur
Blocket kostnadsstruktur beskriver kostnader kopplade till affärsmodellen där viktiga inslag är hur företag skapar och levererar värdeerbjudandet, skapar kundrelationer samt
genererar intäkter. I samband med omstrukturering mot den cirkulära ekonomin i affärsmodellen förändrar ofta företag kostnadsstrukturen för att underlätta omstrukturering. En förändrad kostnadsstruktur leder ofta till kostnadseffektivisering och ett cirkulärt materialflöde, fokus brukar ligga på materialförbrukning, energiförbrukning samt personalbeteende (Lewandowski 2016).
Returneringssystem
Den cirkulära ekonomin bygger på att material används i ett cirkulärt flöde, detta genom återvinning eller återanvändning. För att möjliggöra ett cirkulärt flöde krävs kunskap kring omvänd logistik vilket innebär möjligheter kring returnering av produkter. Att främja omvänd logistik bidrar därmed till cirkuläritet (Lewandowski 2016).
Anpassningsfaktorer
Det är viktigt att ta hänsyn till olika anpassningsfaktorer för att den cirkulära ekonomin inte ska avvisas. Det finns både externa och interna faktorer som påverkar omstruktureringen mot cirkulär ekonomi vilket gör att det finns flera saker att ta hänsyn till inom anpassningsfaktorerna. Externt handlar det om tekniska, politiska och ekonomiska frågor som påverkar omstruktureringen till den cirkulära ekonomin. Internt handlar det om företagens egen förmåga att göra omstrukturering till den cirkulära modellen. Det krävs immateriella resurser men också en organisatorisk kultur som gynnar anpassningen (Lewandowski 2016).
Figur 3.2 Illustration av Lewandowskis (2016) cirkulära affärsmodellskanvas.
Värdeerbjudandet har en egen ljusare färg utifrån att blocket ses som en central del i modellen. Blocken returneringssystem och anpassningsfaktorer har även de en egen färg med anledning av att dessa delar är de som gör modellen mer cirkulär. Alla delar
är dock väsentliga för en fullständig cirkuläritet.
3.4 Hållbara nätverk
Samordning av hela försörjningskedjan och dess samtliga affärsprocesser, från ursprunglig leverantör till slutlig konsument, kallas Supply Chain Management. En vidareutveckling är Sustainable Supply Chain Management som inkluderar hållbarhet.
Begreppet syftar till aktiviteter som integreras genom stärkta relationer i försörjningskedjan som därmed leder till konkurrensfördelar (Seuring & Müller 2008).
Teorin behandlar både ekonomiska, sociala och miljömässiga hänseenden som är integrerade i hela försörjningskedjan (Ahi och Searcy 2013). Sajjad et al. (2015) menar att integration gentemot partners i försörjningskedjan måste inkludera arbete med hållbarhet för att konkurrensfördelar ska uppnås. Hållbarhetsarbetet måste samordnas mellan verksamheter och externa parter. Fawcett och Magnan (2002) poängterar dock att konceptet innehåller vissa hinder. En del nätverk innehåller komplexa relationer där verksamheter ingår i flertalet kedjor. Detta kan försvåra styrningen och utformning av försörjningskedjan då en part kan vara verksam i flera led.
KUNDSEGMENT
INTÄKTSFLÖDE VÄRDEERBJUDANDE
KANALER KUNDRELATIONER
RETURNERINGSSYSTEM
ANPASSNINGSFAKTORER
NYCKELPARTNERS NYCKELAKTIVITET
NYCKELRESURSER
KOSTNADSSTRUKTUR
Organisationer som är sammanfogade till ett nätverk uppnår synergier då samarbetet ses som en värdekedja där alla parter är lika betydelsefulla för framgången. Organisationer som verkar i ett nätverk upplevs större och resursrikare än vad som kan urskiljas.
Dessutom består nätverken ofta av ett större antal engagerade medarbetare i företaget än vad antal anställda påvisar (Hedberg et al. 1994). Nilsson och Olve (2013) beskriver att nätverk arbetar med fokus på den egna kärnverksamheten och nyttjar externa aktörer för kompetens de själva inte besitter. Forsmark Karlsson och Österberg (2016) påvisar vikten av att hela värdekedjan arbetar med liknande hållbarhetsstrategier. Nätverket bör bygga på verksamheter med liknande värderingar för nyttjande av allas fullständiga kompetens.
Det för att få en fungerande process i det sammanhållna nätverket men också för att garantera en fullständig cirkulär ekonomi. Vidare beskriver Lacy och Rutqvist (2015) att externa samarbeten i samband med implementeringen av en cirkulär affärsmodell kan bidra till minskade kostnader och reducering av risk kopplat till företagets verksamheter.
Det med anledning av att organisationerna själva inte alltid besitter all kompetens som krävs för en lyckad implementering. Dessutom menar Witjes och Lozano (2016) att samarbeten med producenter kan bidra till resurseffektivisering och förbättrad avfallshantering. Samarbeten kan således resultera i att organisationens cirkulära affärsmodeller gynnas.
3.5 Syntes av cirkulär ekonomi, hållbarhetsstyrning och hållbara nätverk
Studien syftar till att beskriva hur leverantörer och samarbetspartners är involverade i företags cirkulära affärsmodeller och styrningen mot en cirkulär ekonomi. Cirkulär ekonomi är i och med det en viktig del av den teoretiska referensramen då begreppet ligger till grund för förståelse av cirkuläritet i affärsmodeller. För att skapa förståelse för begreppets betydelse och tillämpning används Weetmans (2016) ramverk för cirkulär ekonomi.
För bedömning av verksamheters förmåga att tillämpa cirkulär ekonomi i sin styrning används Frostensons (2010) instrument för hållbarhet. Instrumenten i kombination med Lewandowskis (2016) cirkulära affärsmodellskanvas fångar upp viktiga aspekter som kan anses avgörande i övergången till cirkulär ekonomi såväl som vid bedömning av leverantörernas och samarbetspartners involvering i denna. Utifrån studiens syfte anses
intäktsflöde och kostnadsstruktur. Det med grund i att de finansiella måtten i studien ses som av mindre betydelse i leverantörer och samarbetspartners involvering.
Leverantörer och samarbetspartners involvering i företags cirkulära affärsmodeller analyseras mot bakgrund av Lewandowskis (2016) cirkulära affärsmodellskanvas och teorin angående hållbara nätverk. För att behålla fokus på det studien syftar till att omfatta, det vill säga leverantörer och samarbetspartners, så bearbetas inte blocken kundsegment, kundrelationer och kanaler vidare.
Figur 3.3 Figuren ovan är en förenkling av studiens teoretiska syntes. Studien tar hänsyn till ovannämnda teorier som analyserar på vilket sätt leverantörer och samarbetspartners är involverade i verksamheters cirkulära affärsmodeller och dess
styrning mot cirkulär ekonomi.
Styrning
Cirkulär affärsmodell Leverantörer &
Samarbetspartners
Cirkulär ekonomi
4 Verksamheters erfarenhet av styrning mot cirkulär ekonomi
I detta kapitel redogör vi för respondenternas erfarenheter kring styrning mot cirkulär ekonomi samt dess arbete i nätverk. Kapitlet struktureras utifrån vardera företag för att skapa en ökad förståelse för respondenternas svar. Slutligen presenteras en illustration av verksamheternas cirkulära affärsmodeller mot bakgrund av kanvasen.
4.1 Verksamheternas delaktighet i nätverk och arbetet med cirkulära affärsmodeller
4.1.1 IKEA
Möbeljätten IKEA jobbar efter visionen att skapa en bättre vardag för de många människorna. Fall och Andersson beskriver att IKEAs hållbarhetsarbete är en naturlig del av visionen. Fall beskriver att IKEA har arbetat med linjär ekonomi i ungefär 75 år och att företaget just nu är mitt i omställningen till den cirkulära ekonomin. Verksamhetens mål är att år 2030 vara cirkulära och klimatpositiva i hela värdekedjan.
I IKEAs sortiment finns ett antal produkter som är tillverkade av återvunnet material. Fall beskriver att verksamheten i dagsläget håller på att utveckla nya affärsområden för att kunna tillhandahålla kunden produkter på ett mer cirkulärt sätt. Exempel på det är utvecklingen av möjligheterna att hyra möbler istället för det traditionella ägandet.
Utmaningen blir att hitta nya sätt att prissätta. Tidigare har produkter prissatts med ett styckpris medan företaget nu prissätter utifrån en månadskostnad. Vidare berättar Andersson om IKEAs nystartade secondhandtjänst. Kunder kan lämna in sina gamla IKEA möbler till andrahandsförsäljning vilket är ett nytt tillvägagångssätt för att främja det cirkulära flödet. För att få kunderna att välja detta alternativet erbjuds en voucher som går att lösa in i restaurangen.
Andersson på IKEA beskriver avdelningen Recovery som en viktig del i att verksamheten har kommit så långt med cirkuläriteten. Vidare berättade hon att avdelningen tar emot varor för att sedan skicka dem vidare till försäljning. Exempel på det är avdelningens sätt att arbeta med kundreturer. I de fall avdelningen tar emot en bruten förpackning där alla
delar finns välbehållna kan Recovery återembalera varan för att sedan sälja den som ny.
Om förpackningen inte kan repareras säljs varan på varuhusets fyndavdelning.
Fall beskriver att företaget kallar sitt hållbara arbete för det cirkulära IKEA där fokus ligger på att redan från början arbeta hållbart. För att kunna göra rätt från början har IKEA sammanställt nio designprinciper som alla ska främja det cirkulära i processen för produktutveckling. Några exempel på principer som produktutvecklingen ska bygga på är att designa för hållbara material, återvinning och emotionell koppling. Fall beskriver den emotionella kopplingen som ett tillvägagångssätt att förlänga livslängden på produkten. Fall nämner också vikten av materialval för att IKEA ska kunna uppnå målet att bli cirkulära år 2030. Andersson styrker detta när hon berättar om förändringen som har skett under hennes tid på IKEA. Hon berättar exempelvis att företaget i stor utsträckning använder sig av bambu i sina produkter, vilket är ett mer hållbart alternativ till träet. Fall beskriver vidare att designen redan från början måste främja de hållbara materialen men också att produkterna är konstruerade för att möjliggöra återvinning i olika delar om så behövs. Andersson berättar om produktionsprocessen där IKEA arbetar för att minska påverkan och det framförallt vid hanteringen av restmaterial. Hon beskriver att verksamheten bland annat producerar trasmattor av restmaterialet från tillverkningen av sänglakan. Ett ytterligare exempel som Fall beskriver är att IKEA har minskat en av sortimentets soffor med några centimeter, detta för att soffan skulle få plats på en standard Europapall och på så sätt maximera transporten.
I samband med produktionen beskriver Fall vikten av att företaget skapar nära relationer med deras leverantörer. IKEA värdesätter nära samarbeten där den genomsnittliga samarbetstiden är elva år vilket Fall beskriver som långsiktiga partnerskap. En av fördelarna med långa och nära samarbeten är att verksamheterna kan utvecklas tillsammans och lära av varandra vilket också tydliggörs i det ovan nämnda exemplet. För att bli en samarbetspartner till IKEA måste företagen uppfylla kraven som ställs i IKEAs uppförandekod benämnd IWAY. Uppförandekoden ställer krav på att leverantörer och samarbetspartners arbetar med miljöfrågor, sociala påverkan samt har goda arbetsförhållande. Tillsammans har det en stor betydelse för en positiv utveckling. Fall berättar vidare att de ibland har sett potentiella samarbeten med leverantörer och samarbetspartners som inte fullt ut uppfyller kraven i IWAY. IKEA tillsammans med den potentiella partnern undersöker då möjligheterna till att förbättra de delarna som behövs
