Stockholms universitet
Institutionen för mediestudier, JMK C-uppsats i Journalistikvetenskap V14JKAND
Politisk tro
– En framinganalys om amerikansk politik, media och mormonism.
Författare: Gilda Hamidi-Nia Examinator: Christian Christensen
Abstract
Denna uppsats undersöker hur Mitt Romney och hans mormonska tro porträtterades i tidningarna The New York Times och The Washington Post under presidentvalet 2012. Artiklarna som har analyserats är hämtade från sista veckan av valet, från 1 november fram till 7 november 2012, dagen efter valdagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka inramningar, frames, som var mest förekommande i porträtteringen av presidentkandidaten och hans tro.
Mormoner är en så kallad minoritetsreligion i landet och har sedan dess början på
artonhundratalet mött motstånd från både den amerikanska befolkningen och staten. Detta förklaras med teologiska och doktrinmässiga skillnader, samt förlegade traditioner som polygami.
Religion har för USA alltid haft och har en stor betydelse sedan Guds närvaro finns inskriven i landets självständighetsförklaring. Men USA går i motsatt riktning för det som generellt sett gäller för ekonomiskt stabila länder, nämligen ju stabilare ekonomisk desto mindre tro.
Den huvudsakliga teorin för uppsatsen är framing där man genom medvetna och omedvetna val gör vissa aspekter av en person eller händelse mer framträdande i en text för att det ska passa in i en redan uppfattad kulturell kontext. Utifrån ett par samhälleliga perspektiv kommer de allra mest dominerade inramningarna att diskuteras i hopp om att ge en mer nyanserad bild till uppsatsens resultat.
Lane Daniel Williams (2011) fann att media porträtterade Romneys religion som ett hinder för honom i valet 2008. År 2012 var det i stället den politik och befolkningens fortsatta tillit till den sittande presidenten Barack Obama som sågs vara det som stått i vägen för Romney att nå Vita huset.
Romney lyckades vinna över den protestantiska majoriteten, som genom historien varit kritisk och skeptisk gentemot mormoner, och detta porträtterades som den ultimata segern. Däremot tenderar artiklarna att ständigt ta upp skiljaktigheterna mellan de både grupperna.
Med hjälp av framinganalys kan det konstateras att utifrån det analysmaterial uppsatsen baseras på, dominerade historien om mormonernas långa och svåra väg till acceptans i det amerikanska samhället. Dessutom låg övervägande fokus på Romney som republikansk politiker snarare än mormon. Trots detta var religion i högsta grad aktuell i artiklarna.
Innehållsförteckning
1. Inledning 4
1.1 Syfte 5
1.2 Frågeställningar 5
1.3 Material och avgränsning 6
2. Bakgrund 7
2.1 Mormoner i USA 7
2.2 Mitt Romneys politiska karriär 8
3. Litteratur och teoretisk ram 10
3.1 Religion och politik i USA 10
3.1.1 Religion i valet 2012 11
3.2 Religion och media i USA 12
3.2.1 Mormoner i amerikansk media 13
3.3 Inramningen av Romney 2008 14
3.4 Framing som teori 15
3.5 Framing i praktiken 17
3.6 Summering 17
4. Metod 18
4.1 Framing som metod 19
4.2 Urval 20
4.3 Tillvägagångssätt 21
5. Analys och resultatredovisning 22
5.1 Williams tre punkter 23
5.1.1 Hindret 23
5.1.2 Separering 26
5.1.3 Polygamisterna 27
5.2 Övriga iakttagelser 28
5.2.1 Republikanen Romney 28
5.2.2 Kampen 30
5.3 Helheten 32
5.3.1 Hur beskrevs Mitt Romney som politiker? 33
5.3.2 Hur beskrevs mormoner? 34
5.3.3 Vilka frames var mest förekommande? 34
6. Slutsatser och diskussion 35
6.1 Kritisk reflektion 35
7. Litteratur- och källförteckning 37
7.1 Elektroniska källor 37
7.2 Bilagor 39
1. Inledning
Den 28 augusti 2012 nominerades Mitt Romney som det republikanska partiets officiella kandidat för att utmana Barack Obama om presidentposten. Något Romney var ute efter redan 2007, men aldrig nådde. På ett partimöte den 30 augusti 2012 accepterade Romney uppdraget och blev därmed den första mormonen att komma så nära det Ovala rummet i Vita huset. Den 6 november samma år, på valdagen, blev det klart att Obama vunnit en andra mandatperiod.
Den aspekt uppsatsen kommer att fokusera på är medias bevakning av religion i politiken. USA:s politik och stomme baseras på den kristna tron (Wald & Calhoun-Brown, 2011:39) och under det senaste presidentvalet blev religion en politisk känslig fråga för båda kandidaterna. Medan
Romney fick stå inför stigman associerad med mormoner, såsom polygami samt att kvinnor och personer med afrikanskt ursprung tidigare exkluderats från prästerskap, stod Obama inför missuppfattningarna om att han skulle vara muslim (Salek, 2014:175). Detta ledde till att de båda kandidaterna gärna undvek alltför snäva och preciserade uttalanden kopplad till tro då det skulle stjälpa mer än hjälpa, vilket stod i kontrast till tidigare presidentkandidaters och presidenters retorik (Wald & Calhoun-Brown, 2011:4-5).
Religion är i högsta grad aktuell än i dag i USA. Mitt Romneys trostillhörighet och politiska framgång blir intressant på grund av den status den mormonska tron haft i USA. Bland många amerikaner, i synnerhet bland protestanterna, ses mormoner som icke-kristna, och än i dag som en nästintill sektliknande tro (Wald & Calhoun-Brown, 2011:2). De förutfattade meningarna om mormonerna var och är många, i mångt och mycket också förlegade, och satte
presidentkandidaten i en tidvis svår sits under hans politiska karriär (Wald & Calhoun-Brown, 2011:2).
Amerikanska opinionsundersökningar visar att väljare ser till kandidaternas trostillhörighet och att detta kan påverka vem de lägger sin röst på, vilket visar hur pass relevant det är för en stor del av befolkningen att Gud finns närvarande i politiken. Samtidigt finns det också en generell förväntning om hur denna Gud ska tillbes av landets ledare (Welch & Jensen, 2007:2). I självständighetsförklaringen är Gud inskriven och är i och med detta en närvaro som är högst aktuell än i dag. Därför är det av intresse att titta på om och hur media bidrar till dessa kvarlevor.
I synnerhet när undersökningar visat att en av fem amerikaner, inte kan tänka sig att rösta på en mormon (Williams, 2011:1). Detta aktualiseras än mer när andra undersökningar visar att media är en kunskapskälla för många om sådant som inte finns i deras direkta gemenskapskrets,
exempelvis kunskap om den mormonska tron (Williams, 2011:69). Siffrorna för andra, i USA icke-traditionella, religioner samt ateister är högre än så.
Den kristna församlingen har under en tid nu utmanats av framkomsten av nya religioner och att gruppen av icke-troende alltmer växer. Samtidigt ökar antalet anhängare bland så kallade
minoritetsreligioner, där mormonism men även islam och hinduism inkluderas (Williams,
2011:48). Med tanke på religionens minskande betydelse är det essentiellt att undersöka huruvida det är en pågående samhällsskiftning i landet och om media i sådana fall hänger med. Vägen är enligt opinionsundersökningar lång tills att man får se en ateist i Vita Huset (Welch & Jensen, 2007:4), men det gör det ännu mer relevant att titta på vad för information om det som avviker från normen presenteras för massan. I synnerhet när media för många är källan till det nya och okända (Williams, 2011:2, 69).
1.1 Syfte
Avsikten med uppsatsen är att genom framinganalys se hur två amerikanska välrenommerade dagstidningar har porträtterat presidentkandidaten Mitt Romney och hans mormonska tro under den amerikanska presidentvalskampanjen 2012. Detta är det centrala för uppsatsen, vidare aspekter av intresse är att se om det finns ett mönster i hur den mormonska tron framställs av media då denna avviker från den amerikanska normen.
Denna uppsats avser att visa vilka inramningar som görs när politiker, med en tro utanför normen, ställer upp i ett presidentval. Den avser också att diskutera resultaten i ett större
sammanhang, men däremot avser den inte att undersöka konkreta effekter dessa inramningar kan ha eller vilken faktisk påverkan det kan ha på publiken. Förhoppningen är ändå att bringa detta till ytan och att det kanske kan vara ett steg i en förändrad och mer inkluderande journalistik, om det skulle visa sig att det råder en viss skevhet.
1.2 Frågeställningar
Den centrala frågan för uppsatsen är: Vilka inramningar var mest förekommande för att beskriva Mitt Romney och hans mormonska tro under presidentvalet 2012?
För att kunna besvara frågan ställs även följande frågor:
• Hur beskrivs Mitt Romney som person och politiker? Det vill säga, vilka karaktärsdrag och personliga egenskaper lyfts fram?
• Hur beskrivs mormoner? Hur ofta förekommer gamla anor och stereotypa föreställningar?
1.3 Material och avgränsning
Anledning till att presidentvalet 2012 har valts är för att det är det allra senaste presidentvalet i USA men främst för att det är första gången en person med en tro som inte tillhör den generella kristna (protestant eller katolik) grenen har fått stöd från ett av de två största partierna i landet (Powell & Brewer, 2012:24).
Det empiriska materialet kommer att baseras på tio nyhetsartiklar från tidningarna The New York Times (NYT) och The Washington Post (WP). NYT står mer till vänster på den politiska skalan, och WP är så kallad högerpress. De två ledande dagstidningarna i USA är just NYT och WP och är kanske de två tidningar som har störst påverkan på övrig media i landet (Entman, 2004:11, Entman, 1991:8). Uppsatsen kommer enbart att studera nyhetsartiklar, det vill säga ej opinion, samt de artiklar som finns publicerade på samtliga tidningars webbplatser. Tidsperioden begränsas till de sju sista dagarna av valet 2012. Från den 1 november fram till och med den 7 november 2012, det vill säga dagen efter valet. Studien avser att titta på hur dessa två amerikanska tidningar porträtterat Mitt Romney och hans religion utifrån de frågeställningar som presenterats i tidigare moment. Studien avser inte att i första hand titta på om och hur rapporteringen och framingen skiljer sig tidningarna emellan på grund av politisk ställning eller annan orsak som kan generellt vara intressant.
Urvalet har skett på följande sätt: en sökning på respektive webbplats1 har gjorts med sökorden
”Mitt Romney mormon religion”. Sökorden baseras på att få fram det material som nämner presidentkandidaten vid namn samt orden mormon och religion, detta för att säkerställa att Romney och mormonismen benämns i en religiös kontext. Fysiska upplagor ligger inte till grund för denna studie utan materialet är onlinebaserat.
Om man utgår ifrån upplaga är de tre största tidningarna i USA: Wall Street Journal, USA Today och The New York Times (auditedmedia.com)2. The Washington Post kvalar in på plats nummer sju (auditedmedia.com)3. Som nämnt avser studien att titta på de tidningar som anses vara toppen på den mediala ”näringskedjan”, vilket både NYT och WP är (Entman, 2004: 10). En annan orsak
1 nytimes.com och washingtonpost.com
2 http://www.auditedmedia.com/news/research-‐and-‐data/top-‐25-‐us-‐newspapers-‐for-‐march-‐2013.aspx
till att studien inte undersöker fler och upplagebaserade tidningar beror på bristfällig arkivsökning på dessa tidningars webbplatser. Primärt fokus var redan från början tänkt att gälla tryckpress, inte etermedier, dagstidningar och inte kvällstidningar/tabloider då dessa tenderar att vara av mer sensationell natur. Ett ytterligare kriterium har varit att tidningen ska ha nationell räckvidd vilket både NYT och WP uppfyller.
2. Bakgrund
Då denna uppsats valt att fokusera på ett amerikanskt val och en amerikansk presidentkandidat där det empiriska materialet baseras på amerikanska nyhetsartiklar är det därför av vikt att förstå den kultur som speglas. Detta ska bakgrundsdelen i denna uppsats vara till hjälp för men också det som sammanställts av den tidigare forskningen i ämnet.
2.1 Mormoner i USA
Den mormonska församlingen i USA består i dag av cirka sex miljoner människor, vilket motsvarar ungefär två procent av landets totala befolkning (landguiden.se)4. Samtidigt som tron anses vara en så kallad minoritetsreligion har mormonismen fått fler anhängare och äntrat de politiska rummen och ses därför som högst troliga att omforma landet (Williams, 2011:89). Och i en tid där den religiösa mångfalden ökar är det högst troligt att allt fler personer med annan religiös tillhörighet än kristen, kommer att sträva efter att bli Förenta staternas framtida president (Williams, 2011:4).
Läran säger att grundaren Joseph Smith fick en uppenbarelse från Gud i en skogsdunge medan han bad. Detta ska ha varit början på det som kom att bli den mormonska tron (bbc.co.uk)5. Liksom kristna tror mormoner på frälsning genom Jesus, men det finns stora doktrinmässiga skillnader religionerna emellan. För att nämna några handlar det bland annat om treenighetsläran, hur man når frälsning och arvsynden. Inom mormonismen har man utöver bibeln även anammat skriften The Book of Mormon, som bland annat menar att forna israeliter på den amerikanska kontinenten ska ha förutspått Kristus återkomst (Wald & Calhoun-Brown, 2011:299-300).
Mormoner i USA har genomgått en inte alltför lätt resa till dagens någorlunda existerande acceptans. Religionen har sedan sin början på artonhundratalet, nästintill ansetts vara landets skamfläck och fått utstå negativ framställning i media (Baker & Campbell, 2010:101). Teorierna
4 https://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Befolkning-‐Sprak
5 http://www.bbc.co.uk/religion/religions/mormon/history/josephsmith_1.shtml
kring varför protesterna var så pass ihärdiga gentemot mormonerna är många och allt annat än eniga. Somliga hävdar att det är på grund av dess teologiska grunder, medan andra hävdar att det rörde sig om bland annat tillåtelsen av polygami, som kyrkan förbjöd för ett sekel sedan, samt kyrkans stränga kontroll över dess medlemmar (Baker & Campbell, 2010:101, Williams, 2011:1).
Många kyrkor predikade, och predikar än i dag, mot mormoner och definierade/definierar deras tro som en sekt (Welch & Jensen, 2007:4).
Men allteftersom den protestantiska tron tappade herraväldestatus i landet i början av
nittonhundratalet, skiftades även synen på mormonerna (Baker & Campbell, 2010:102). Efter andra världskriget ska USA ha anammat en mer inkluderande och mångsidig nationell identitet vilket gjorde landet alltmer pluralistisk och sekulärt (Baker & Campbell, 2010:103). Mycket under den senare hälften av nittonhundratalet handlade om att lösgöra religion från det publika till det privata vilket också bidrog till ökad acceptans gentemot andra trostillhörigheter (Baker &
Campbell, 2010:103).
Från andra världskriget fram till sjuttiotalet kan man enligt Sherry Baker och Joel Campbell skåda en skiftning i mediabevakningen om mormoner, till en positiv sådan (Baker & Campbell,
2010:103). Alltmer fokus riktades bort från det sensationella, till församlingens framgångar, familjevärderingar och sammanhållning (Baker & Campbell, 2010:103). När mormonerna senare försöker inkludera sig själva i den kristna grenen återuppstår en, vad Baker och Campbell kallar, nygammal negativ syn i media (Baker & Campbell, 2010:103). Den mormonska tron var alltså inte välkommen in i det kristna samfundet, menar Baker och Campbell vilket resulterades i en uppsjö av böcker och filmer med ”anti-mormon”-budskap (Baker & Campbell, 2010:103-104).
Även under den period som mormonerna framställdes som exemplariska medborgare, var det ändå så att de var de ”andra” (Baker & Campbell, 2010:103). Författarna menar att mormonerna, i positiv dager, ändå inte var tillräckligt mycket ”USA” (Baker & Campbell, 2010:103).
Hundra år tidigare än Romneys 2007-års kampanj, fanns Reed Smoot. En ledare inom den mormonska kyrkan som år 1907 valdes till att representera staten Utah i Senaten (Baker &
Campbell, 2010:101, 104). Detta upprörde många och fick stort och sensationellt utrymme i tidningarna (Baker & Campbell, 2010:102). Precis som Romney gjorde 2007, och John F.
Kennedy 1960, höll Smoot ett tal om sin religion till den skeptiska och oroliga befolkningen (Baker & Campbell, 2010:102). Han försäkrade bland annat att lojaliteten till den mormonska kyrkan, aldrig skulle överstiga lojaliteten han hade för sitt land och det politiska uppdraget (Baker
& Campbell, 2010:102). En röd tråd som löper genom historierna om de olika politiker som behövt förklara och stå till svars för sin icke-protestantiska religion, att försäkra att Förenta staterna alltid kommer först.
2.2 Mitt Romneys politiska karriär
Innan presidentkandidaten Mitt Romney, fanns affärsmannen Romney. Han var dessutom en väldigt framgångsrik sådan (Welch & Jensen, 2007:2). Son till en före detta guvernör och presidentkandidat, gav sig Mitt Romney in i politiken 1994 (Welch & Jensen, 2007:2-3). Han kandiderade till senaten i staten Massachusetts, och redan då, innan han officiellt kandiderade mot senatorn Edward Kennedy, pratades om att hans religion skulle komma att vara ett hinder (Welch & Jensen, 2007:3,5).
Inför och under senatorkampanjen försökte Romney vara tydlig med att hålla sin trostillhörighet utanför debatten, detta med mindre framgång (Welch & Jensen, 2007:5). Även om Romney och hans talespersoner försökte otaliga gånger påpeka detta faktum, hindrade det inte media och andra kandidater att ta upp frågor rörande mormonismen, vilket också ledde till att han blev så illa tvungen att prata om det, om än ovilligt (Welch & Jensen, 2007:5).
Romney var inte heller vilken mormon som helst. Under många år var han även biskop (Welch &
Jensen, 2007:5). Om man tittar på detta tillsammans med att mormonismen har stor betydelse för Romney samt många människors okunskap om religion, menar Reed L. Welch och Ric Jensen, att det då inte är konstigt att hans religion väckte medias och andras intresse (Welch & Jensen, 2007:5). I och med att han innefattade en hög position i kyrkan, fick han också stå till svars för kyrkans teologiska grund samt dess kontroversiella syn på homosexuella, kvinnor samt
människor med afroamerikanskt ursprung (Welch & Jensen, 2007:6). Under kampanjens gång hade han fått försvara sig och sin tro vid flertalet tillfällen. Så pass många gånger att han vid en debatt med det republikanska partiets andra kandidat John Lakian, brister ut över hur pass trött han är på dessa frågor och att han ansåg det opassande att ”the mormon stuff” ständigt kom på tal (Welch & Jensen, 2007:6). Romney blev inte senator, och även om religion spelade en stor roll, var det inte det som kostade honom valet, utan forskarna menar att det var snarare opponentens porträttering av Romney som en kallsinnig kapitalist som blev spiken i kistan (Welch & Jensen, 2007:8-9).
Romney gjorde comeback i politiken 2002 när han kandiderade till guvernör i Massachusetts.
Även under denna kampanj dök frågor om hans religion upp, trots att kampanjpolicyn ännu en gång var att försöka skilja på mormonen och politikern Romney genom att inte prata om religion (Welch & Jensen, 2007:9-10). Fram till 2007 var han guvernör, sedan dess har han gett sig på presidentposten två gånger.
Genom hela sin politiska karriär har Romney undvikit att prata om sin religion (Salek, 2014:185).
Detta har haft sina för- och nackdelar. Nackdelen har varit att han många gånger, på grund av sin tystnad, uppfattats som kall och opersonlig. Men det var ändå med hjälp av den taktiken, som han lyckades inte bara övertyga majoriteten av det republikanska partiet att han var rätt man för uppdraget, men också en större andel av de protestantiska kristna i landet (Salek, 2014:185).
3. Litteratur och teoretisk ram
Mycket av litteraturen som behandlar ämnet mormoner och politik fokuserar på Mitt Romney, hans tro och presidentvalet 2008. Man kan spekulera kring huruvida det beror på att det då var Romneys första försök på presidentposten eller för att det var första gången på länge någon med avvikande tro ställde upp i presidentvalet. Vidare kan det också bero på att det senaste valet var för cirka 1,5 år sedan, om man utgår ifrån när denna uppsats skrivs, kan det innebära att det finns pågående forskning som ännu inte har färdigställts.
3.1 Religion och politik i USA
Under sextiotalet kunde sambandet mellan religion och amerikansk politik ha tolkats som ”slutet på en era” och början på en mer sekulariserad nation (Wald & Calhoun-Brown, 2011:1).
Aspirerande presidenten John F. Kennedy, en katolik, talade till en orolig protestantisk befolkning och intygade att hans lojalitet till påven aldrig skulle influera eller komma högre än den han hyste för USA (Powell & Brewer, 2012:2-3). Kennedy förespråkade en tydlig separation mellan kyrka och stat där religion skulle ingå i den privata sfären, inte det offentliga (Salek, 2014:178-179). Med detta lyckades Kennedy övertyga majoriteten av befolkningen och protestanterna och allt tydde på att USA skulle genomgå en politisk förändring. Men efterföljande val har kommit att visa på det motsatta (Wald & Calhoun-Brown, 2011:1). De senaste åren har religionens relevans i politiken blivit alltmer betydelsefull i landet och dessutom erkänd i den akademiska världen, inom media och bland politiker (Welch & Jensen, 2007:2).
Även om religion fortfarande är av stor vikt för den amerikanska befolkningen och dess politik så gäller detta inte vilken religion som helst. Opinionsundersökningar från de två senaste valen, 2008 och 2012, visar på att det råder en slutenhet gentemot det som ligger utanför de kristna ramarna. Så sent som 2008 uttalade John McCain, den republikanska presidentkandidaten som kampanjade mot Obama, att han ansåg att man bör rösta på en kristen kandidat, då USA är ett kristet land (Wald & Calhoun-Brown, 2011:1-2). Kommentaren var till för den protestantiska majoriteten av väljare inom det republikanska partiet, då det fanns en annan prospekterande kandidat utöver McCain, nämligen mormonen Mitt Romney som alltså inte ansågs som kristen (Wald & Calhoun-Brown, 2011:2).
Generellt så avviker USA från övriga ekonomiskt stabila industriländer. I en undersökning som författarna Kenneth D. Wald och Allison Calhoun-Brown utgår ifrån i boken Religion and Politics in the United States (2011) visas att stabil ekonomi oftast går hand i hand med minskad tro på något övermäktigt, men i USA gäller alltså det motsatta. Efter Kuwait var USA den mest religiösa nationen av de rika länderna som undersökningen avsåg att studera (Wald & Calhoun-Brown, 2011:9). Samma undersökning visade dessutom att nio av tio amerikaner identifierar sig med en religion, och för 56 procent av befolkningen är religion något väldigt viktigt (Wald & Calhoun- Brown, 2011:9-10).
Även Lane Daniel Williams (2011) tar upp detta i sin avhandling och pekar på, med hjälp av andra forskares slutsatser, att samtidigt som USA fortsätter i dess unika religiösa riktning så är landet samtidigt väldigt splittrat (Williams, 2011:48). Williams påpekar att många moraliska frågor som i dag är aktuella ligger till grund för debatten om religionens inflytande över politiken och att religionen därför har åter fått fäste i landet (Williams, 2011:49). Frågor som homosexuellas rättigheter, stamcellsforskning och abort är några exempel, men också huruvida kreationsteorin ska läras ut till skolbarn utöver Darwins evolutionsteori (Wald & Calhoun-Brown, 2011:2, Williams, 2011:49; Winston, 2007:969). Amerikanska opinionsundersökningar visar också att en kandidat som är protestant, katolik eller judisk kommer med större sannolikhet att attrahera väljarkåren, jämfört med en som är mormon (Welch & Jensen, 2007:4). Däremot röstar de amerikanska väljarna hellre på en mormon än exempelvis en person som är muslim, scientolog eller för den delen ateist (Welch & Jensen, 2007:4).
Enligt Ted Jelen dominerar två grundläggande åsikter i landet. Den ena är de som argumenterar mot religiöst inflytande över politiken, medan andra uppmuntrar ett inflytande då de anser att
detta inte bara är nödvändigt utan också nyttigt för den amerikanska befolkningen (Williams, 2011:49). Den grundläggande konflikten verkar enligt Jelen vara spänningen som råder mellan de två sidorna, där den allmänna linjen bland demokraterna är en tydlig separation mellan kyrka och stat, gäller en mer sammanbunden politik med religion för republikanerna (Williams, 2011:52).
3.1.1 Religion i valet 2012
Att religion var en politiskt känslig fråga under valet 2012 konstaterades redan i inledningen av denna uppsats. Detta gällde för de båda kandidaterna där båda fick utstå påtryckningar, av olika slag, på grund av avvikelser från den amerikanska normen (Salek, 2014:174-175). Och eftersom Romney refererades som en mormonsk politiker, blev därför avvikandet också ett faktum svart på vitt (Salek, 2014, 176). Thomas A. Salek konstaterar i Faith Turns Political on the 2012 Campaign Trail (2014) att tro alltid har spelat en viktig roll i amerikansk politik men att relationen mellan politik och religion inte alltid varit densamma (Salek, 2014:178). Medan det tidigare var vanligare att avstå från en alltför religiös retorik i samband med politik menar Salek, med stöd från forskare som Medhurts, Powell och Brewer, att det sedan presidenterna Ronald Reagan, George W. Bush och Bill Clinton skiftat från det sekulära mot en mer personligt och religionsbaserad retorik (Salek, 2014:178; Powell & Brewer, 2014:26-27). Bush pratade exempelvis väldigt öppet om sin tro och relation till kristendomen där han till och med rättfärdigade vissa politiska beslut utifrån detta (Salek, 2014:179). En sådan taktik höll sig dock 2012-års presidentkandidater borta ifrån och jobbade i stället med en ”under radarn”-retorik när det kom till frågor gällande religion (Powell & Brewer, 2014:27). Däremot var det viktigt för de båda att tilltala de största religiösa grupperna då många väljare ingår i dessa (Powell & Brewer, 2014:28). Medan Obama talade till alla, de som är och inte är troende, vände sig Romney till de som fortfarande tror på ett USA baserat på kristna värderingar (Salek, 2014:179-180).
Den allra snabbast växande ”religiösa” gruppen är de som Powell och Brewer kallar för ”nones”.
Dessa personer har antingen tagit avstånd eller inte tillkännager sig till en specifik religion, är agnostiker eller ateister (Powell & Brewer, 2012:19). Enligt författarna har Obama genomgående inkluderat dessa nones när han talat till den amerikanska befolkningen, på ett sätt som författarna menar har legitimerat dessa personers icke-tro. Varför detta skulle vara anmärkningsvärt beror på att inkluderandet av icke-troende i det offentliga rummet är en ny utveckling i landet (Powell &
Brewer, 2012:20). Däremot menar Salek att Romnyes taktik var trots förlust, framgångsrik.
Romney lyckades procentuellt sett få fler av protestanternas röster, än Obama (Salek, 2014:185).
Röster som är betydande för det republikanska partiet.
3.2 Religion och media i USA
När det kommer till förtroende för institutioner visar årliga undersökningar att den amerikanska befolkningen litar mycket mer på kyrkan och andra religiösa organisationer jämfört med statliga instanser, myndigheter och media (Wald & Calhoun-Brown, 2011:10).
Diane H. Winston förklarar i Back to the Future: Religion, Politics, and the Media (2007) att den amerikanska mediekulturen fortfarande är under de influenser som engelsmännen bidrog till under kolonialiseringen Winston (2007) skriver att kolonialisterna redan då ramade in viktiga nyhetshändelser så att de platsade in i en religiös kontext och perspektiv. Då engelsmännen var protestanter var det också den religiösa aspekten som kom till uttryck när händelser skulle tolkas i nyhetsmedierna. Historikern David Paul Nord citeras i Winstons Back to the Future som menar att formen och sättet att rapportera nyheter i Förenta staterna, är väldigt djupt rotad i den religiösa kultur som präglade engelsmännen under kolonialiseringen (Winston, 2007:969).
Studier som Williams (2011) har tittat på inför sin avhandling visar att reportrar som grupp har en väldigt annorlunda världssyn än de personer de avser att rapportera om, i synnerhet de religiösa (Williams, 2011:70). I en av den amerikanska tankesmedjan Pews undersökningar från 2004 framgick det att 60 procent av de amerikaner som var med i studien, ansåg att en tro på Gud var moraliskt nödvändigt, medan enbart en av tio journalister höll med om detta (Williams, 2011:70- 71). Denna skiljaktighet mellan ”folket” och journalister ligger också till grund för den kritik av religiös mediebevakning som finns i landet (Williams, 2011:70). Kritiken härstammar från avsaknaden av förklaringar av doktrin och teologi i nyhetsbevakningarna, vilket kritikerna då hävdar går hand i hand med den sekulära journalistiska gruppen och deras okunskap (Williams, 2011:70). Detta är av betydelse eftersom media står som kunskapskälla till det okända för personer som har lite eller ingen kunskap om exempelvis olika religiösa grupper (Williams, 2011:69). För att befolkningen ska få en nyanserad, aktuell bild av exempelvis en
minoritetsreligion och inte falla för gamla fördomar, menar Williams att själva medierapporteringen behöver nyanseras (Williams, 2011:69-70).
3.2.1 Mormoner i amerikansk media
Under valet 2008, där Mitt Romney inte ens var en av två presidentkandidater, slog han rekordet i nyhetsbevakningen gällande hans religion (Baker & Campbell, 2010:100). Ingen
presidentkandidat hade tidigare fått så mycket uppmärksamhet kring sin trostillhörighet (Baker &
Campbell, 2010:100). I Baker och Campbell finns ett citat från en Washington Post-artikel som menar att medan människor är obenägna att säga att en kandidats etnicitet eller kön skulle hindra dem från att rösta på denne, råder inte samma obenägenhet att yttra sig så när det gäller en mormonsk kandidat (Baker & Campbell, 2010:109).
I Jensen och Welch When Should a Political Candidate’s Religion Become a Campaign Issue? (2007) beskrivs hur de amerikanska massmedierna har nästintill demoniserat mormoner och andra icke- traditionella religioner (Hofstader refererad i Welch & Jensen, 2007:3). Genom att påvisa att religionerna inte tillhör normen är ett sätt, men också att lyfta aspekter kring att fanatiker kan komma att styra landet, ifall dessa skulle bli invalda (Hofstader refererad i Welch & Jensen, 2007:3). Breen (refererad i Welch & Jensen, 2007:3) noterar dessutom att sådana religioner, som mormonism, oftast förekommer i media i skandaliseringsanda eller, som han ska ha uttryckt det, som en ”freakshow”. I amerikanska medier är det heller inte ovanligt att låta andra, icke-
mormoner, kommentera och definiera vad som kännetecknar en mormon (Baker & Campbell, 2010:108). Ett förekommande ämne i nyhetsbevakningen var också skillnaderna mellan
mormoner och protestanter samt huruvida de (mormonerna) skulle få definieras som kristna eller inte (Baker & Campbell, 2010:108).
En av de huvudsakliga anledningarna till varför amerikanska väljare skulle vara motvilliga att rösta på en mormon som Romney, förklaras kunna vara de rent doktrinmässiga
meningsskiljaktigheter som råder mellan traditionellt kristna, exempelvis protestanter, och
mormoner. Detta trots värderingsmässiga likheter (Welch & Jensen, 2007:4). Mormoner tenderar också att beskrivas som konstiga och ovanliga – weird och unusual – i amerikansk media (Williams, 2011:86). Och inte alltför sällan får dessa religiösa grupper utstå en nedsättande ton (Williams, 2011:76). Däremot menar Welch och Jensen (2007) att det inte är så konstigt att det uppstått många artiklar om just Romneys religion, då den är av stor vikt för honom (Welch & Jensen, 2007:5). Sådan skulle vara fallet oavsett religiös tillhörighet menar författarna, men menar också att om denne kandidats religion anses ovanlig eller helt enkelt utanför huvudfåran, så kommer den att motta ännu mer uppmärksamhet (Welch & Jensen, 2007:5).
3.3 Inramningen av Romney 2008
Presidentvalet 2008 var Mitt Romneys första försök till att bli Förenta staternas president. Redan efter att George W. Bush blev omvald som president år 2004 kom Romneys namn upp som en potentiell presidentkandidat i det efterkommande valet (Williams, 2011:9). Rätt snabbt började
det redan då spekuleras kring huruvida Romney skulle lyckas i och med att han var utanför den religiösa huvudfåran (Williams, 2011:9). Romney var av så kallad bra ”presidentmaterial”, men hans religiösa tillhörighet ansågs redan 2004 bli hans största hinder till Vita huset (Williams, 2011:10).
Lane Daniel Williams The Mainstream Outsider: News Media Portraylas of Presidential Candidate Mitt Romney and his Mormonism, 2006-2008 (2011) är en studie med liknande syfte som denna uppsats, dock med större omfattning och med utgångspunkt från presidentvalet 2008. Williams har baserat sin studie utifrån ett hundratal artiklar från amerikanska tidningar och tidskrifter där han tittar på vilka frames som har använts för att beskriva Romney och den mormonska tron
(Williams, 2011). Williams primära utgångspunkt är från så kallad ”horse race”-journalistik, som är en politisk bevakning som fokuserar på kringliggande förklaringar till seger och förlust,
opinionsundersökningar samt de aspekter som skiljer kandidater eller partierna emellan (Williams, 2011:3). Kandidaternas fram- och motgångar paketeras ihop som en kapplöpning vilket Williams anser inte vara en fördelaktig nyhetsbevakning, men ser att det blir alltmer förekommande i USA (Williams, 2011:3). Med detta i åtanke vill han undersöka huruvida Romneys tro har kopplats till hans förlust inför valet 2008 och samtidigt visa att det inom media finns tendenser som kan stjälpa en kandidats framgång om denne avviker från normen, vilket då Romney gjorde i och med sin mormonska trostillhörighet. Williams avhandling syftar till att bringa medias roll till ytan och att visa hur personer utanför normens ramar porträtteras av dessa (Williams, 2011:1). Han anser att det är av vikt att lyfta detta då han förutspår att Romney inte kommer vara den sista
mormonen, eller tillhörande en minoritetsreligion som söker sig in i politiken (Williams, 2011:4).
Williams kom fram till att nyhetsbevakningen om Romney och hans kampanj fokuserade mycket på religion eftersom Romney var mormon (Williams, 2011:40). Williams menar att på grund av så kallad horse race-journalistik, som ställer frågan ”varför?” när någon vinner eller förlorar,
fokuserade media på Romneys religion. Detta eftersom religionen, mormonismen, var det som avvek och torde därför, enligt horse race-mentaliteten, också vara förklaringen till att det inte gick alltför bra för presidentkandidaten (2011:63). Samtidigt som den typen av journalistik söker sig finna svar till frågan varför det går bra för exempelvis en kandidat och sämre för en annan menar Williams att sådant fokus på specifika karaktärsdrag hos kandidaterna inte bara bortser från själva politiska frågor utan kan också vara avgörande för vad väljarna uppfattar som problematiskt (Williams, 2011:3,10). Detta kan alltså antingen stjälpa eller hjälpa där makten på sätt vis hamnar hos de som rapporterar, nämligen journalisterna.
3.4 Framing som teori
Liksom Williams avser denna uppsats att titta på det empiriska materialet utifrån
inramningsanalys, så kallad framing. Sociologen Erving Goffman är dess upphovsman med boken Frame Analysis (1974). Goffmans teorier vidareutvecklades senare av Robert M. Entman, som i dag är en av de ledande forskarna inom framing. Entman menar att texter, eller för den delen kommunikation i alla dess former, skapas genom urval och prioritering av information, så kallad selection och salience (Entman, 1993:52). För att ta nyhetsartiklar som exempel, menar Entman att en journalist gör aktiva val, medvetna och omedvetna, över vilken information som är relevant för en läsare, varpå dessa blir framträdande i dennes text (Entman, 1993:51-52). Att rama in, frame, är enligt Entman att välja ut vissa aspekter från en redan uppfattad verklighet och göra dessa ännu mer utmärkande (Entman, 1993:52). Detta underlättar sedan för mottagaren, i detta fall läsarna, att tolka det de läser, då det passar in i en bekant kontext (Entman, 1993:53).
Själva inramningarna, frames, ingår enligt Entman i en kedja av fyra aspekter av kommunikation där den första är kommunikatören, den andra texten, den tredje mottagare och slutligen den fjärde, kulturen (Entman, 1993:52). Detta innebär således att nyhetsartiklars inramningar kan skilja sig från kultur till kultur, journalist till journalist men också läsare till läsare som befinner sig både inom eller utanför samma kulturella struktur.
Hur en läsare uppfattar och kommer ihåg det de läst och således utvärderar och tar in informationen avgörs av frames (Entman 1993:54). Ett exempel som ofta citeras i
framingsammanhang är forskarna Kahneman and Tverskys undersökning (refererad i Entman, 1993:53). Dessa forskare ställer två likadana frågor men får olika utfall på svar då de formulerar frågorna olika, även om de säger samma sak. I det fall frågan handlar om att rädda 200 av 600 liv responderar mottagarna positivt till alternativet, jämfört med när de formulerade det som att 400 av 600 människor kan dö (Entman, 1993:53-54). Detta experiment visar hur betydande det är och vilken avsevärd skillnad ordval och benämningar är för hur personer tolkar den information de nyss läst. Vilket också innebär att om en journalist vill att något ska tolkas problematiskt, kan denne göra det med hjälp av inramningar så att det uppfattas just så. Vad förespråkare inom inramningsanalys säger, är att den absoluta objektiviteten, som man så gärna vill befästa journalister med, inte är trolig då nyhetstexter är omöjliga att skriva utan frames (Williams, 2011:97).
Inom politisk journalistik spelar inramningar en stor roll då frames, samtidigt som de belyser vissa aspekter, också undanskymmer andra. Detta kan leda till att läsarna, som också är väljarna, kan tolka helt olika beroende på de inramningar som använts. Politiker som söker stöd bland väljare konkurrerar därför inte bara med sina politiska motståndare, utan också med journalister över hur dessa ramar in nyheterna (Entman, 1993:55).
Framing handlar alltså i stort om hur man väljer att beskriva en händelse, och hur detta då kan tolkas. Inramningarna ger mening till nyhetshändelsen och berättar för läsarna vad som faktiskt är utmärkande för just denna nyhet (Christensen, 2005:111). Genom att titta på ordval och
dramaturgiska grepp synas de mest förekommande inramningarna som görs av journalister. Själva analysen går således ut på att räkna de olika inramningarna och därefter se vad som förekommer mer ofta (Williams, 2011:97). Det valda empiriska materialet blir således utgångspunkten för detta, för denna uppsats gäller alltså artiklarna från NYT och WP.
3.5 Framing i praktiken
Nyhetsartiklar är ett resultat av idéer, värderingar, teorier och ideologi. Och nyheter i sig presenterar världen så som journalister väljer att förmedla den (Qing refererad i Christensen, 2005:11). För att förstå vilka frames, och hur dessa kan komma att påverka en nyhetsartikel, börjar alltfler forskare att utföra sina studier utifrån framinganalys (Christensen, 2005:111). För att inse vilka effekter en frame kan ha, är det nödvändigt att lära sig hur olika situationer och händelser faktiskt ramas in av nyhetsetablissemanget (De Vreese et al refererad i Christensen, 2005:115). Som nämnt avgör inramningarna hur en läsare uppfattar det de läst (Entman
1993:54). Men en frame bidrar också till hur det som skrivits ska tolkas men framförallt också hur det inte ska tolkas (Christensen, 2005:111). Detta kan alltså innebära att en nyhetsartikel kan påverkas lika mycket av den information som utesluts (Altheide refererad i Christensen, 2005:123).
I Pocketbook or Prayer Beads? (2005) finner Christian Christensen en motsättning i inramningen av det turkiska partiet AKP samt dess väljarkår i några utvalda amerikanska och brittiska tidningar (Christensen, 2005:126). Medan partiet porträtterades som ett muslimskt, religiöst parti med anti- väst tendenser, beskrevs väljarna ha stöttat partiet för anledningar som inte motsvarade den partilinje media sålde in (Christensen, 2005:123, 126). Liknande motsägelse finner Williams (2011) när han ser att det absolut vanligaste sättet att porträttera mormonism är att den befinner
sig utanför huvudfåran, samtidigt som Romney – en mormon – trots sin tro ändå beskrivs som mainstream (Williams, 2011:135-136).
3.6 Summering
Denna uppsats avser att titta på vilka inramningar, frames, som förekom under presidentvalet 2012 gällande Romney och hans tro. Den huvudsakliga teorin är således framing men att sätta ihop detta med de idéer som diskuterats både i litteratur och bakgrundsdelen av denna uppsats kommer att göras för att sätta inramningarna i ett större perspektiv. I hopp om att kunna ge en mer nyanserad bild. Uppsatsen och dess resultat kommer att därför sättas i kontext med det Williams (2011) påpekar att: Romney med stor sannolikhet inte att kommer vara den sista mormon, eller person tillhörande en minoritetsreligion, eller för den delen annan form av minoritet, som kommer försöka sig på landets högsta ämbete (Williams, 2011:4). Detta innebär följaktligen att det kan tyda på att en samhällsskiftning råder i USA där religion har stor betydelse för befolkningen, men i annan tappning än tidigare (Powell & Brewer, 2012:19).
Som tidigare nämnt är den snabbast växande gruppen de som kallas nones enligt Powell och Brewer, samtidigt som andelen kristna minskar. Och att Obama, som själv satte en ”första” på kartan, genom att bli den första afroamerikanska presidenten, olikt andra före honom tilltalar och inkluderar en helhet av befolkningen, som även inkludera personer som faller in i kategorin nones (Powell & Brewer, 2012:19-20).
Enligt Winston (2007) präglas den amerikanska pressen fortfarande av intryck satta av de engelska kolonialisterna (Winston, 2007:969). Huruvida detta kan hänga ihop med de demoniserande inramningar av icke-traditionella religioner, likt de som Jensen och Welch diskuterar, kommer diskuteras vidare beroende på de fynd analysen kan komma att presentera (Welch & Jensen, 2007:3).
4. Metod
Inramningar, framing, handlar generellt om att välja ut och lyfta fram vissa aspekter av en händelse eller fråga för att främja en viss tolkning eller lösning (Entman, 2004:5).
Framinganalysens syfte blir att identifiera dessa inramningar utifrån 10 artiklar från tidningarna NYT och WP. Syftet är att undersöka vilka inramningar, frames, som var mest förekommande om presidentkandidaten Mitt Romneys och hans religion under de sista veckorna av
presidentvalet 2012.
Williams kunde finna att följande frames dominerade nyhetsbevakningen om Romney under det tidigare presidentvalet: (1) Att hans mormonska tro var hans största hinder under valkampanjen, (2) överlag porträtterades hans mormonism i ett icke-gynnsamt ljus, (3) Polygami förekom ofta när tron skulle beskrivas (Williams, 2011:135-141). Vad innehållsanalysen kan komma att göra är att bekräfta huruvida liknande eller samma frames fortfarande var aktuella 4-5 år efter Williams studie. Studien kan också komma att visa ifall det har skett en omvärdering i dominansen och om det tillkommit andra sätt att rama in presidentkandidaten. Williams kom även fram till att horse race-framen användes i samband med en negativ bild av mormonism (Williams, 2001:141-144).
Denna uppsats kommer däremot att inte fokusera på horse race-perspektivet.
Som tidigare nämnt får människor för det mesta sin information från media på det sätt media porträtterat den, i synnerhet sin politiska kunskap (Entman, Matthes & Pellicano 2009:179). Och ju mer återkommande en inramning är desto större chans är det att en större del av läsarkretsen implementera den i sina framtida associationer av en person eller händelse (Entman, Matthes &
Pellicano 2009:177). Skulle Romneys mormonism fortfarande porträtteras som ett hinder i hans politiska framgång, kan frågan ställas om stigman, där den mormonska tron som hans största hinder, någonsin kommer försvinna? Många forskare argumenterar också att journalister föredrar information som är konsekvent med den journalistiska frame de etablerat i frågor, vilket därför också försvårar, inte omöjliggör, redan satta inramningar (Entman, Matthes & Pellicano 2009:180).
Det finns de, som faller in i kategorin ”kommunikatörer”, som använder sig av framing
strategiskt (Entman, Matthes & Pellicano 2009:176). Ett sådant sätt är exempelvis politiker när de framför ett budskap till folket och media, de försöker sälja in en bild med förhoppningen att åhörarna tar in på det sätt de avsett (Entman, Matthes & Pellicano 2009:176). För den andra kategorin av kommunikatörer, där reportrar inom massmedia ingår, används framingen normalt sett utan intentionen att främja en viss policy eller politik (Entman, Matthes & Pellicano
2009:176). Journalister har dessutom tendensen att sträva emot och öppet utmana den bild som exempelvis politiker försöker få fram (Entman, 1991:25), vilket exemplifieras i de fall där talespersoner till Romney försökt underminera den religiösa aspekten i medieutrymmet, utan framgång (Welch & Jensen, 2007:5).
4.1 Framing som metod
Med hjälp av repetering av vissa kännetecken, antingen med hjälp av samma eller likvärdiga ord skapas en frame om ett visst objekt eller företeelse (Entman, Matthes & Pellicano 2009:177).
Genom att analysera en mängd data, i det här fallet artiklar, kan man finna element, som ordval och beskrivningar, som utgör en frame. I första hand gäller det att identifiera de frames som förekommer i respektive artiklar, för att sedan slå ihop resultaten och därefter jämföra vilka frames som dominerar, sett till helheten av datamängden (Van Gorp, 2006:72). Det som
förekommer allra oftast, är därmed den mest representativa inramning som gäller för den person eller händelse som studeras (Van Gorp, 2006:72).
Framinganalysen blir väsentlig att titta på när man ser till medias stora roll i samhället. Publiken, läsarna, kan teoretiskt sett dra egna slutsatser av de budskap som tillgängliggörs i massmedias informationsflöde, men när medieeliten inte utmanar utan främjar den dominanta inramningen och låter denna genomsyra nyhetstexterna, kommer den också att genomsyra publikens generella uppfattning (Entman, 1991:24). Med hjälp av framinganalysen kan man alltså se vad som sägs
”mellan raderna” och vad för bilder journalister förmedlar till den stora massan.
Även om en frame i sig syftar till att gynna och göra vissa aspekter mer utmärkande, innebär det inte att information som inte helt är i linje med framen elimineras (Entman, 1991:7). Men genom att en frame repeteras och blir mer märkbar, blir den också mer minnesvärd än det inkonsekventa (Entman, 1991:7). På så sätt förstärks också de associationer som ingår i människors mentala ramverk, kallas schema eller schemata, om en viss företeelse (Entman, 1991:7). En frame fungerar också som sådan att den försvårar för den generella läsaren, publiken, att självständigt tolka och urskilja motsägande information (Entman, 1991:8). När en frame dominerar ett narrativ, kommer den övervägande majoriteten ha en överensstämmande bild som går i linje med just denna
(Entman, 1991:8). Den inramning som dominerar är den som också är högst trolig att påverka människor, även i politiska sammanhang som val, där media blir en stor bidragande faktor till denna enighet (Entman, 1991:8).
Framinganalys är inte, liksom mycket inom det vetenskapliga, utan brister. Vad som kritiseras är hur pass tvetydigt resultatet av en analys kan vara, då det kan betyda olika för olika forskare, även om dessa skulle utgå från exakt samma analysmaterial (Entman, 1991:5). Eftersom det handlar om tolkning, av material som på sitt sätt redan har tolkats och har som avsikt att uppfattas på ett visst sätt, är det inte konstigt att olika ögon, med olika motiv kan tolka samma artikel annorlunda.
Men med transparens i både urval samt hur analysen gått tillväga, kan det förhoppningsvis leda till att de olika slutsatserna ger en mer heltäckande bild av ett fenomen.
4.2 Urval
Sökningen baserar på sökordskombinationen ”Mitt Romney mormon religion”. Detta genererade åtta NYT-artiklar samt 36 artiklar från WP under tidsperioden 1 till 7 november 2012.
Sökresultatet sorterades på datum och inte relevans.
Fem stycken av de åtta artiklarna från NYT valdes bort på grund av att en inte hade samma nyhetsmässiga format som studien avser att titta på, utan var en fråga-svar-text. En annan valdes bort då den inte handlade om valet utan om mat. En tredje togs bort då den var av åsiktskaraktär, det vill säga opinion. De resterande två handlade om valet, men inte om Romney.
På WP:s webbplats kommer artiklar upp i sökresultatet som ligger publicerade på andra hemsidor än tidningens egna som hemsidan OnFaith. Denna sida har grundats av en WP-journalist och är en plattform som WP samarbetar med (faithstreet.com)6. Dessa valdes således bort eftersom de inte är primärt WP-artiklar. Även några opinionsartiklar exkluderades från studie på grund av tidigare nämnda anledningar. Det slutade efter denna granskning och sållning till att sju artiklar från WP har analyserats.
Totalt sett baserar analysen alltså på tre artiklar från tidningen NYT samt sju artiklar från WP.
Dessa tio artiklar är av längre slag och består totalt sett av cirka 14 000 ord (13 994 för att vara exakt) vilket också anses tillräckligt omfattande för denna uppsats syfte. Skulle man spekulera i varför sökningen genererade fler artiklar från tidningen WP kan förklaringen ligga i att den är baserad i huvudstaden Washington D.C., landets politiska smältpunkt.
4.3 Tillvägagångssätt
Framing är en induktiv process som går ut på att finna mönster i det datamaterial studien utgår ifrån (Christensen, 2005:114-115). Williams valde att analysera materialet utifrån variabler som sedan sammanställdes i ett excelark (Williams, 2011:96-104). Utifrån frågor som ”Påstår artikeln att Romney lyckas?” eller vilka attribut om hans personlighet nämns har Williams, med hjälp av excel, fått fram procentuell fördelning för att kunna komma till slutsatsen om vilka frames som
6 http://www.faithstreet.com/onfaith/2014/01/19/onfaith-‐is-‐all-‐new/30419
förekom under presidentvalet 2007 samt hur dessa porträtterade Romney (Williams, 2011:187- 199).
Denna uppsats kommer i stället, likt Christensen (2005), ta fram exempel från texterna och presentera dem utifrån de olika frames som kommit att hittas utifrån materialet (Christensen, 2005:118-120). Kodningen har således skett genom att titta på texten utifrån tre frågor:
o Hur beskrivs Mitt Romney?
o Hur beskrivs han kopplat till valet?
o Hur framställs mormoner och mormonismen?
Med hjälp av dessa frågor och noggrann läsning har sammanställningen visat vilka
underkategorier till följande frågor har varit mest återkommande i artiklarna. Ett återkommande personlighetsdrag som forskare har hittat är att Romney uppfattats och nämnts i artiklar som sluten och kall, på grund av att han valt att inte yttra sig om sin tro (Salek, 2014:185) – detta är exempel på underkategori till frågan ”Hur beskrivs Mitt Romney?”. Williams hittade att förlegade principer i religionen som exempelvis polygami var återkommande i framställningen av
mormoner (Williams, 2011:140). Skulle en sådan framställning vara aktuell skulle den alltså platsa under frågan ”Hur framställs mormoner och mormonismen?”.
Nästkommande steg i analysprocessen har varit att fördela och kategorisera samtliga
artikelfragment. När mönster har etablerats kunde slutsatser sedan dras om vilka frames som varit de mest återkommande genom att studera ordval, generella beskrivningar samt i den kontext dessa ingick i.
Uppsatsen kommer i följande kapitel att beskriva dessa fynd.
5. Analys och resultatredovisning
I denna del presenteras resultatet av analysen. Till att börja med genom att antingen bekräfta eller dementera de resultat Williams (2011) fann när han tittade på hur amerikanska medier ramade in Romney och hans tro under presidentvalet 2008. I den andra delen presenteras de iakttagelser som inte platsar in i tidigare nämnda tre punkter. Analysen baseras som tidigare nämnt på tre artiklar från tidningen NYT (NYT1-3) samt sju artiklar från WP (WP1-7).
Enligt Entman består en frame av fyra nivåer; kommunikatören, texten, mottagaren och kulturen (Entman, 1993:52). Fokus för denna analys ligger på vad kommunikatörerna, i det här fallet journalisterna, förmedlat i sina texter till mottagarna – läsarna. Men det blir oundvikligt att utelämna den kultur dessa ingår i. För att påminna så handlar detta inte om en komparativ studie tidningarna emellan.
*GOP, - Ett annat ord för det republikanska partiet som står för Grand Old Party
**Latter-Day Saints – är en benämning av mormoner då religions officiella namn är the Church of Jesus Christ of Latter- day Saints.
5.1 Williams tre punkter 5.1.1 Hindret
Det Williams (2011) kunde finna var att under presidentvalet 2008 porträtterades mormonismen som Romneys största hinder till det Ovala rummet (Williams, 2011:135-136). Detta kan även denna uppsats bekräfta efter att ha studerat de tio artiklarna från dagstidningarna NYT och WP även om resultatet är mer nyanserat än så. Majoriteten av artiklarna som nämner hans tro har även tagit upp svårigheterna Romney har fått möta under sin politiska karriär.
The reluctant to embrace Mormonism was reflected in a Pew… survey… that found that about a third of adults in the United States said Mormonism was not a Christian faith… (NYT1)
… evangelical Christians have no problem with Mormon politicians… {but}… a Mormon president would “mainstream a religion they’d like to keep marginalized”. (NYT1)
Until close to the end of his campaign, Mr. Romney rarely spoke of his faith because he was so concerned that it would hinder his chances especially among evangelical Christians. (NYT3)
Concerns that Mitt Romney’s Mormonism would put off white evangelical voters did not bear out at the polls Tuesday (WP6)
I citatet från T1 lägger man väldigt stor betydelse i hur pass motsträviga – reluctant – den vuxna befolkningen är till att omfamna – embrace – mormoner som kristna. Att betona med ord som reluctant eller unwilling är sådana exempel som bidrar till en föreställning att det finns en
motvillighet gentemot mormoner. Vilket, undersökningen visar, men om vi knyter an till det som diskuterats i litteraturdelen – hur ska denna separation mellan kristna och andra religioner
elimineras om man fortsätter benämna den med så pass mycket tonvikt? Detsamma gäller för
ordvalet att Romney var ”so concerned” att hans tro skulle hindra hans chanser till presidentskapet (NYT3).
Medan den första NYT-artikeln (NYT1) låter väldigt många spekulativa uttalanden få komma till tals som får representera den protestantiska församlingens farhågor, kan denna uppsats visa att när det kommer till inramningen att mormonska tron var ett hinder, är detta mer ofta kopplat till valet 2008 än 2012.
Romney’s faith has been politically sensitive in the past, particularly for some core GOP evangelical voters… (WP1)
Where in his unsuccessful 2008 campaign Romney attempted to mollify evangelicals and other skeptics with a speech on Mormonism, this time he and his supporters have instead limited discussion to how religion has informed Romney’s values and charitable good deeds. (WP1)
He had spent years fighting a perception that he was too moderate, too malleable, for the swashbuckling, tea-partying modern GOP. (WP5)
While many Americans (including us in the media) see Romney’s total halt in discussing his faith as at least in good part political calculation, many Mormons see someone not bragging. (WP3)
För presidentvalet 2012 är den utmärkande inramningen att Romney således lyckades vinna över protestanterna, i synnerhet de allra mest skeptiska, de konservativa. Mer så än tidigare, nutida, republikanska kandidater. Flertalet artiklar utgår ifrån att Romneys ”out-of-the-mainstream” religion inte längre är en stor fråga vilket då bevisas med hur de religiösa grupperna i landet röstade i valet 2012. Det som blir tydligt är hur man ser att det skett en skiftning i attityd bland amerikanska folket som helhet samt hos de ”svårflirtade” republikanerna. Detta innebär således att även inramningen av presidentkandidaten har i sådana fall ändrats för att passa in i den nya kulturella kontexten, det vill säga att frågan om mormonismen som ett hinder inte längre är aktuell fyra år senare (Entman 1993:52). Men, för att vidareutveckla Entmans idéer, så menar han att en anledning till frames är att underlätta för mottagaren att tolka det som skrivits och att sätta det, för läsaren och kulturen, i en redan bekant kontext (Enmant, 1993:53). Detta kan ligga till grund till varför journalisterna tar upp det faktum att Romneys tro var ett hinder för honom 2008, men inte längre. De tar upp det gamla och förnyar, vilket kanske skulle kunna innebära att om
Romney ställde upp i valet 2016, så skulle detta då innebär att 2012-års tankegångar sätts i relation till det nya.
Utöver detta läggs det oerhört mycket vikt och betoning på hur pass mycket Romneys framgång låg i de konservativas händer. Men det råder ändå, likt det Christensen kunde finna när han tittade på det turkiska valet 2002, en motsägelse i detta (Christensen, 2005:126). För samtidigt som artiklarna porträtterar att religion var ett hinder 2008 så vävs det ihop med att vissa kristna ledare är oroliga för att fallet ska vara så även inför valet 2012 – men däremot visar
opinionsundersökningar att det inte är en stor fråga för väljarna. Man kan därför, som
Christensen gjort, ställa sig frågan – varför det då är väsentligt att belysa några personers oro i media, när väljarna, som i slutändan ”bestämmer”, inte verka dela detta synsätt?
Mr Romney already enjoys a commanding lead among white evangelical Protestant voters – 76 percent to 17 percent for President Obama… and 54 percent to Mr. Obama’s 39 percent among Protestant voters. (NYT1)
Influential Christian leaders … have endorsed Mr. Romney. (NYT1)
… and raises the question of whether evangelicals will ultimately put aside religious differences and vote on common conservative issues. (NYT1)
The growing support suggest religious conservatives have abandoned their initial skepticism of Romney based on his faith – or at least that their fervor of defeating Obama has diminished any prior concerns about putting a Mormon in the Oval Office. (WP1)
Where in his unsuccessful 2008 campaign Romney attempted to mollify evangelicals and other skeptics with a speech on Mormonism, this time he and his supporters have instead limited discussion to how religion has informed Romney’s values and charitable good deeds. (WP1)
The shift in social conservatives was cemented in a sense last month, when Billy Graham
Evangelistic Association removed Mormonism from a list of religious cult…. saying it was okay for a religious Christian to vote for a Mormon. (WP1)
.. but Romney’s Mormonism proved not be a problem at the polls. (WP6)
Overall, the faith groups that traditionally support Republicans – people who identify as white Christians, including evangelicals, or as Catholics who attend church frequently – went for Romney in even stronger numbers that they did for McCain 2008 (WP6)
Detta blir särskilt intressant när siffror visar att denna grupp av kristna motsvarar 26 procent (WP6) av befolkningen som får rösta och är en grupp som minskar alltmer där den växande gruppen i stället är de som inte erkänner sig till en religion, de som kallas för nones (Powell &
Brewer, 2012:19-20). Gruppens ”makt” blir särskild utmärkande när reportern använder sig av uttryck som ”putting a Mormon in the Oval Office”. Detta exemplifierar en frame som är kopplad till de traditionella kristna i landet, att det är de som har makten och det är deras välsignelse som behövs. Det påminner om Winston (2007) som menar att amerikansk massmedia fortfarande är under koloniala influenser, där nyhetsdramaturgin utgår ifrån en protestantisk kristen kontext (Winston, 2011:969). Att medierna utgår från denna kristna maktelit blir motsägelsefullt när både forskare och opinionsundersökningar, som också artiklarna refererar till, tyder på en skiftning (Powell & Brewer, 2012:20). Som ett exempel är att Romneys förlust 2012 förklaras med att han och det republikanska partiet bland annat underskattat de ”icke-vita” gruppernas framväxt i det amerikanska samhället. Flertalet artiklar tar upp denna aspekt – att Romneys och republikanernas miss var att de bland annat förbisåg den växande grupp av latinoamerikaner – hispanics – och att landet börjar bli allt mindre white. En ny ”etnisk sminkning”.
Some Republican leaders have warned of the danger for their party as the nation becomes less white if Democrats solidify the allegiance of such ethnic groups as Latinos and Asian-Americans…
(NYT2)
… some conservative politicians and commentators said … that Republicans have painted themselves into a demographic corner — alienating Hispanic voters with harsh rhetoric on immigration… (WP7)
The nation’s racial and ethnic makeup is shifting in ways the Dail Caller described as ”profound”.
(WP7)
5.1.2 Separering
Den andra inramningen Williams presenterade i sin avhandling var att Romneys mormonism generellt sett porträtterades i ett icke-gynnsamt ljus av media. Med detta menar han bland annat att media lyfte fram vissa aspekter från den mormonska tron för att urskilja dem från huvudfåran – the mainstream (Williams, 2011:36-37). Detta förekommer även i materialet som denna uppsats
analyserar, men inte i tillräcklig omfattning för att detta ska anses som en av de mer dominerade inramningarna av Romney och mormoner. Däremot förekom det i högre grad huruvida
mormoner själva vill bli mainstream och oron från andra grupper (kristna) om vad det skulle innebära ifall de blev det. Aspekter kring mormoners sätt att vara togs upp och kontrades med än en gång hur det ligger i de kristnas händer att släppa in mormonerna in i det normativa
”rummet”.
… evangelical Christians have no problem with Mormon politicians… {but}… a Mormon president would “mainstream a religion they’d like to keep marginalized”. (NYT1)
That fear of making Mormonism mainstream is perhaps the biggest difference between
evangelicals’ willingness to accept a Mormon TV pundit who shares their views, as opposed to a Mormon presidential candidate. (NYT1)
Others argued that if Mormons became too mainstream, they would lose the sense that they were special and separate and chosen by God — “a peculiar people,” as Mormons call themselves.
(NYT3)
Men för det mesta belyses den kamp mormoner och Mitt Romney har fått genomgå sedan religionen etablerades i landet under artonhundratalet. En kamp med de kristna men också med samhället i stort. Denna iakttagelse av inramning kommer att diskuteras i den nästkommande delen av analysen då den anses vara avvikande från Williams tre slutsatser.
5.1.3 Polygamisterna
Polygami har varit en del av den mormonska tron, men kyrkan har officiellt tagit avstånd från detta för ett sekel sedan (Williams, 2011:1). Enligt Williams benämndes polygami så pass ofta att det blev en av de fyra mest förekommande inramningar om Romney och hans tro (Williams, 2011:136). Däremot förekom det inte ofta i materialet denna analys tittar på. Av 13 994 ord förekom ordet polygamy vid fyra olika tillfällen i två artiklar.
In a century of assimilation, the country’s 6 million Mormons have sought to erase from their public image and museum exhibits the polygamy and early beliefs that triggered federal crackdowns.
(WP2)
Polygami anses vara något förlegat inom mormonism men som ännu i dag tron kopplas till. Den mormonska kyrkan har även tagit avstånd från det som kallas för ”the White Horse Prophecy”.
Denna profetia nämns inte i den löpande texten som Williams har i sin avhandling. Om detta innebär att media inte tagit upp detta alls eller inte tillräckligt många gånger för att vara värt att belysa inför presidentvalet 2008 kan denna uppsats inte svara på. Däremot är det något som nämnts vid flera tillfällen i denna uppsats analysmaterial och platsar därför i kategorin ”gamla anor” och övertrumfar att polygami skulle vara den mest förekommande förlegade och
stereotypiska föreställningen som tas upp av media. Profetian går således ut på föreställningen att Förenta staterna och konstitutionen kommer att räddas av en mormon (Williams, 2011:196).
Within Mormonism, there is a strain of folklore… that one day the Constitution would be ”hanging by a thread” and a Latter-Days Saint would save it. (NYT3)
That belief, known among Mormons as the White Horse Prophecy, is officially rejected by the church and has fueled anti-Mormon conspiracy theories that Romney would work to establish a theocracy. (WP2)
… Mormon lore, which includes a story many Mormons tell that their founders believed one day the U.S constitution would hang by thread and be saved by the Mormon church. (WP3)
Paragrafen från artikel P2 erbjuder en nyanserad bild då det är den enda som belyser att kyrkan officiellt tagit avstånd från denna profetia. De övriga två styckena nämner inte detta kyrkans ställningstagande utan benämner det enbart som en sägen. En sådan sak illustrerar det
Christensen (2005) påpekar att framing kan handla lika mycket om det som skrivs ut, men också om det som utesluts (Christensen, 2005:123). Vad som är värt att nämna är att artikeln P2, i stycket innan paragrafen om den vita hästen har med ett citat från en mormon som säger sig aldrig ha tvivlat på att en mormon skulle kunna bli USA:s president eftersom: ”I was taught growing up that when the nation is hanging by a thread, one of the elders of Israel would come and save it”.
Självfallet ska en journalist rapportera sakligt och korrekt, och om någon säger något som ovan citat och det ger nyhetsvärde kommer det att publiceras. Men frågan blir i stället varför har detta nyhetsvärde? Om denna profetia är något kyrkan tagit avstånd från, varför behövs den nämnas i samband med en presidentkandidats framsteg i politiken, bara för att denna person och han delar i grunden samma tro? Entman (1993) menar att journalister gör aktiva val över den information hen vill tillgängliggöra för sin läsarkrets (Entman, 1993:51-52). Detta lyfter aspekten från
litteraturdelen av denna uppsats där det diskuterats om att amerikanska medier ska ha tendenser
