• No results found

och o r g e l , allt med s t ö r s t a s a n n o l i k - het k r i g s b y t e och — u t o m o r g e l n — s k ä n k t 1631, om m a n får t r o 1700-talets i n v e n t a r i e r

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "och o r g e l , allt med s t ö r s t a s a n n o l i k - het k r i g s b y t e och — u t o m o r g e l n — s k ä n k t 1631, om m a n får t r o 1700-talets i n v e n t a r i e r "

Copied!
14
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Kapellet i Rådmansö : ett bidrag till frågan om de timrade korskyrkornas första uppträdande i vårt land

Wilcke-Lindqvist, Ingeborg Fornvännen 206-218

http://kulturarvsdata.se/raa/fornvannen/html/1942_206 Ingår i: samla.raa.se

(2)

KAPELLET I RÅDMANSÖ

ETT BIDRAG TILL FRÄGAN OM DE TIMRADE K O R S - KYRKORNAS FÖRSTA UPPTRÄDANDE I VÄRT LAND

AV

I N G E B O R G W I L C K E - L I N D Q V I S T

Ca s p e r Otto S p e r l i n g v a r en av de m å n g a t y s k a adelsmän, som u n d e r 1600-talets f ö r r a del togo a n s t ä l l n i n g i s v e n s k a a r m é n , v u n n o i n t r ä d e p å r i d d a r h u s e t och skaffade sig

g å r d och g r u n d i S v e r i g e . H a n k ö p t e 1626 R å d m a n s ö K u n g s g å r d från k r o n a n1, och d ä r föddes 1630 h a n s båda ä l d s t a s ö n e r . Vid den tiden h ö r d e h e l a den v i d s t r ä c k t a l a n d t u n g a söder om N o r r t ä l j e v i k e n , som n u u t g ö r R å d m a n s ö socken, till F r ö t u n a f ö r s a m l i n g , men R å d m a n s ö b ö n d e r n a h a d e r e d a n 1599 b e g ä r t och a n t a g l i g e n fått lov att h å l l a g u d s t j ä n s t i ett litet k a p e l l »de der b y g g a låtit».2 S p e r l i n g v a r en både s j ä l v m e d v e t e n och n ä r i g h e r r e . H a n l y c k a d e s u t v e r k a , a t t d e t t a k a p e l l , som m å s t e h a v a r i t t i m r a t av t r ä , f l y t t a d e s u t till f i s k e p l a t s e n S v e n s k h ö g a r n e , och lät u p p - föra ett n y t t p å K u n g s g å r d e n s m a r k , alldeles intill dess t r ä d g å r d , men b e t i n g a d e sig för den m e r i t e n en s t r ö m m i n g s g r y n n a vid fiske- s k ä r e t . Det n y a » r u m r i k a r e »3 k a p e l l e t f ö r s å g h a n med en p r ä k t i g a l t a r t a v l a , k l o c k o r , u r v e r k (?) och o r g e l , allt med s t ö r s t a s a n n o l i k - het k r i g s b y t e och — u t o m o r g e l n — s k ä n k t 1631, om m a n får t r o 1700-talets i n v e n t a r i e r . D e s s a i n r e d n i n g s f ö r e m å l ö v e r f l y t t a d e s samt- liga till den 1816—19 n y b y g g d a s t e n k y r k a n och f i n n a s ä n n u i behåll

— o r g e l n i N o r d i s k a m u s e e t .

Om det* av S p e r l i n g u p p f ö r d a k a p e l l e t s u t s e e n d e k a n man, t r o t s att i n g a a v b i l d n i n g a r f i n n a s b e v a r a d e , l i k v ä l bilda s i g en g a n s k a

1 J. A. A l m q u i s t , Frälsogodsen i Sverige under storhetstiden 1:2, Sthlm 1931, s. 839.

2 Uppsala ärkestifts hordaminne I, Uppsala 1842, s. 414.

1 Sst. prot. 1745. "

(3)

K A P E L L E T I R Å D M A N S Ö 207

KciiniNISTCR PLODflANi

RiDDEOSHOLni GOAV

RADtlANAO GAHLA KYRKA OCH KYRKOGÅRD U / U , 17821

Fig. 1.

Planskiss av kyrkogården i Rådmansö med kapellet i slutet av 1700-talet.

Situationsskizze des Kriedhofs in Rådmansö mit der Kapelle, wie es am Knde des 18. Jhs ansgesehen hat.

god föreställning, tack vare en i Byggnadsstyrelsen bevarad syne- handling från 1795. Utsagor i protokoll och räkenskaper fullstän- diga bilden.

Kapellet var beläget strax SV om den nuvarande kyrkan. Den omgivande, långt senare anlagda kyrkogården sluttar tämligen brant ned mot sjön, där brygga för kyrkbåtarna funnits. Det var en knuttimrad korskyrka på murad och rappad stenfot, vilken, eftersom terrängen sluttar mot V och S bör ha varit högst åt dessa håll. Östra svillen säges ha varit »anlagd jemt med jordytan».

Komminister Flodmans (f 1822) gravsten betecknar enligt sin in- skription högaltarets plats. Å skissen fig. 1 är kapellet inritat med utgångspunkt därifrån. Byggnadsmåtten äro endast ungefär- liga. Till grund för dem är lagd en uppgift i ett kgl. brev 1816 (återgivet i en av kyrkans böcker signerad O 3), att den nya kyrkan skulle göras av mer än hälften större längd än den gamla. Enligt denna beräkning skulle längdaxeln i kapellet varit c. 24 m ( = 40 alnar). Den västra korsarmen synes då ha vilat tämligen direkt på

(4)

2 0 8 I N G E B O R G W I L C K E - L I N D Q V I S T

en b e r g h ä l l och k a p e l l e t a l l t s å d e l v i s h a v a r i t b y g g t ö v e r en s v a c k a i t e r r ä n g e n . R e s t e r av s t e n s t r ä n g a r u t m ä r k a , v a r v ä s t r a k o r s - a r m e n s n o r r a och s ö d r a m u r a r g å t t fram.4 U n d e r s a k r i s t i a n , som v a r i n r y m d i n o r r a k o r s a r m e n , f a n n s m u r a d k ä l l a r e .

T i m r e t v a r p å u t s i d a n k l ä t t med b r ä d e r p å f ö r v a n d r i n g . Åtmin- s t o n e s e d a n 1785 v a r b r ä d k l ä d n a d e n r ö d f ä r g a d . T a k s p a r r a r n a vi- lade p å »dynstockar», v i l k a j ä m t e y t t e r t a k e t eller s p å n b o t t e n v o r o s y n l i g a i n i f r å n ( i n n e r t a k s a k n a d e s s å l u n d a ) . Ä v e n å s a r omtalas.5

V a r j e k o r s a r m t ä c k t e s av ett s p å n k l ä t t t a k . ö v e r t a k e n s s k ä r n i n g s - p u n k t höjde sig ett t o r n eller h u v , som v i l a d e på f y r a e k s t o l p a r , v i l k a g i n g o t v ä r s i g e n o m b y g g n a d e n och t r o l i g e n v o r o i n t a p p a d e i s v i l l a r n a samt försedda med n å g o n s l a g s f ö r s t r ä v n i n g .0 I t o r n e t v o r o k l o c k o r och u r v e r k u p p s a t t a .7 L j u d ö p p n i n g a r n a f ö r s å g o s med l u c k o r först 1740.8 T o r n e t k r ö n t e s u r s p r u n g l i g e n av en h ö g s p i r a , som t o g s ned 1785, s e d a n h j ä r t s t o c k e n r u t t n a t .9 1797 n e d t o g s ä v e n s j ä l v a t o r n k r o p p e n . H e l a d e n n a övei b y g g n a d v a r s p å n k l ä d d . — Det ä r t r o l i g t , att k y r k v ä g g a r n a v o r o t ä m l i g e n l å g a , efter det i sst.

prot. 1795 t a l a s om a t t förhöja dem.

F ö n s t e r och d ö r r a r v o r o ä n n u n ä r k a p e l l e t r e v s » r i n g a till stor- lek och antal». I n g å n g a r funnos i S och V, och framför e n d e r a av dessa l å g ett v a p e n h u s , som r e p a r e r a d e s 1802. A v f ö n s t e r funnos två små på ö s t r a k o r v ä g g e n , v i l k a g j o r d e s s t ö r r e 1772. Åt S fun- nos t v å s t ö r r e , det e n a i ö s t r a , det a n d r a i v ä s t r a k o r s a r m e n . Mitt emot det f ö r r a p å n o r r a s i d a n u p p t o g s ett fönster 1774. V i d a r e

4 Någon utgrävning av grunden har ej företagits.

5 De flesta taksparrarna voro för klena »och tillika med asarne af ålder och röta förskämde, så at bärstolar inuti kyrkan funnits nödige att underhålla resningen» (syn 15/7 1795). — »Åsarna, som gå ända långs kyrkan åt altaret» (sst. prot. 1795).

6 Sst. prot. 1797 säger dels att »stolparna äro ruttna i tappningen», dels att »de 2ne främsta Stolparna hwarpå tornet med hela sin tyngd, klockor, urwärcket och hela des resning hwilar» vore »i des fötters wed, des dynor och underslag aldeles förruttnade», dels slutligen att »spänn- bielkarne gifwidt sig ur förtappningarna».

' Klockstapel vid kyrkan fanns blott en kort tid i början av 1800-talet.

8 » . . . fornlufterna böra blifwa med lukor igenbygde för snön skuld, som årligen y r t hit in och skiämt tornwärket» (sst. prot. 1740).

8 » . . . nu i nästa sommar will Gud skall det spitsiga tornet å kyrckan nedertagas alt in till den så kallade hufwen, där klockorna sittia» (sst. prot.

1783). Jfr sst. prot. 1785.

(5)

K A P E L L E T l R Å D M A N S Ö 209

Fig. 2.

Roslags-Kulla kyrka.

Kirche in Roslags-Kulla.

fanns ett fönster »wid quinsbänkarne under orgläktaren», genom vilket tjuvar togo sig in 1812, samt två fönster på sakristian, av vilka det ena vätte åt öster.

Sakristian var, som nämnt, inrymd i norra korsarmen, över sak- ristian var orgelläktaren. Flerfaldiga gånger klagas i sockenstäm- moprotokollen över »obehörig gång genom Sacristian up på Or- gelläktaren» och stadgas böter för »den, som går genom Sacristian att etå på orgelläklaren». En trappa till orgelläktaren befann sig alltså inne i sakristian. Då denna läktare jämväl vilade på stolpar, måste den ha skjutit fram över skiljeväggen mellan kyrkorummet och sakristian. Orgeln var placerad inom ett särskilt skrank. I västra korsarmen byggdes 1774 en läktare med två trappor.

Tilläggas bör, att kapellets planform sannolikt var det likarmade grekiska korset. Detta sluter jag därav, att ett sst. prot. från 1774

14 — Fornvännen 19i2.

(6)

2 1 0 I N G E B O R G W I L C K E - L I N D Q V I S T

talar om bänk nr 11 på manssidan i södra korskyrkan. Med de mått man på ovan angivna grunder kan räkna med och som verifieras av de obetydliga spåren ovan jord av kapellets grundvalar, skulle 11 bänkar icke ha rymts i södra korsarmen, om den varit kortare än den östra och den västra. Likaså är det rimligt att sakristian ej helt fyllt den norra korsarmen, då i så fall kvinnobänkarnas ut- rymme skulle blivit mycket beskuret.

Var finnas eljest kyrkor av denna typ? Närmast finna vi en sådan, ännu stående, i grannsocknen söderut, Roslags-Kulla: en träkyrka, ungefär en halv gång till så stor som kapellet i Råd- mansö, med korsformig plan, träpelare och »centraltorn» med spetsig spira (fig. 2). Takstolen är dock i detta fall icke synlig nedifrån kyrkan; i korsarmarna äro tunnvalv av bräder inslagna, i korsmitten ett slags kupolvalv. Denna kyrka uppfördes 1706 på bekostnad av presidenten Wrede på östanå, och enligt vad kyrk- vaktaren vet berätta, flyttades den då hit från Finland, där den tjänstgjort som stall (?!). En annan Roslagskyrka, vars yttre på- minner om Roslags-Kullas, är Fastorna, uppförd 1798—1806. Här är dock endast tornet av trä.

Kanske skulle man i den svenska landsorten vid en systematisk undersökning finna ytterligare en eller annan sådan liten kors- kyrka av trä med (till synes eller verkligen) pelarburet torn. Det förefaller dock, som om det vore vanligare med andra typer, där tornet saknas eller blott en lättare spira eller takryttare rider på takkorsningen, och där tvärarmarna stundom äro kortare eller sma- lare, stundom också lägre. De svenska träkyrkorna från nyare tid ha så vitt jag vet aldrig fått någon översiktlig behandling, och utan förstahandskunskap är det därför omöjligt att yrttra sig när- mare om dem. Förhållandena i Finland äro lättare att överblicka även för den med materialet obekanta, tack vare Carolus Lindbergs undersökningar.10 I Finland uppträder, vid sidan av typen med svagare markerade tvärarmar, redan på 1600-talet en korskyrko- form, »vilken utformats enligt ett system med tvenne likvärdiga symmetriska axlar», alltså med det grekiska korset som primär planform. Det tidigaste exemplet härpå är Asikkala (1608—12), de

10 Se det av L i n d b e r g skrivna kapitlet om träkyrkorna i L. Wenner- virta, Finlands konst, Stockholm 1926 (varifrån citaten hämtats), samt C. L i n d b e r g , Finlands kyrkor, Helsingfors 1935.

(7)

K A P E L L E T I R Å D M A N S Ö 211

] [

hX i

JO.

R05LAG5-KULLA KYRKA

Fig. 3.

Roslags-Kulla kyrka. Plan.

Kirche in Roslags-Kulla. Situationsskizze.

övriga härröra från 1600-talets senare del och framåt. Dessa äldsta finska centralkyrkor ha icke takkorsningen särskilt markerad;

något senare blir en spira med vindflöjel eller en takryttare över korsmitten vanlig. På 1700-talet berikas planen bl. a. genom att

»korsarmarnas inre vinklar avtrubbas förmedelst snettställda tvär- väggar» — jämför Roslags-Kulla! (fig. 3) — »eller byggas här ut lägre utskjutande, rätvinkligt hoplaxade byggnadsdelar». Kyrkorna av sistnämnda typ tillhöra alla östra Finland, med undantag av Lochteå, Österbotten (1768), som även skiljer sig från de andra ge- nom att utbyggnaderna äro jämnhöga med korsarmarna. Fyra kraf- tiga stockpelare, placerade som i Roslags-Kulla, uppbära i Loch- teå trävalven och upptaga i sig de bindbjälkar, som stötta konstruk- tionerna. Ett litet torn i två avsatser finnes, men det framgår ej tydligt, om detta bäres av pelarna.

Det ligger nära till hands att antaga, att planen till kapellet i Rådmansö varit utformad antingen som i Lochteå eller som i Ros-

(8)

2 1 2 I N G E B O R G W I L C K E - L 1 N D Q V I S T

lags-Kulla, trots att båda dessa kyrkor tillhöra en väsentligt senare tid. Huruvida någon annan planlösning är möjlig, när korsarmar- na — såsom här förutsatts, jfr ovan! — måste tänkas lika långa, överlåtes åt sakkunskapen att bedöma. Det bör emellertid obser- veras, att pelarna i Rådmansö voro »ekstolpar», varmed sannolikt ej kan menas stockpelare, sådana som de i Lochteå. Tornet i Råd- mansö måste betraktas som en verklig resvirkeskonstruktion.

Då Strzygowski för nära tjugo år sedan i ett par begeistrade artiklar i Hufvudstadsbladet11 framhävde de finska träkyrkornas utomordentliga såväl estetiska som byggnadstekniska egenskaper och lät påskina — dock utan att direkt utsäga det — att dessa kyrkor vore en finsk nyskapelse, kanske en reinkarnation av ur- gamla byggnadstankar, som tidigare tagit form i Armenien och andra östliga trakter, svarade honom Meinander12 helt nyktert, att ritningarna till Finlands 1700-talskyrkor i regel äro uppgjorda på överintendentsämbetet i Stockholm. Även när det gäller 1600-talets kyrkor, åtminstone de svenska, torde det vara naturligast att i första hand söka impulserna i Stockholm, även om intet överin- tendentsämbete då existerade. I Stockholm byggdes under 1600-ta- let åtminstone tre små träkapell, och i varje fall ett av dessa visar en plan och uppbyggnad, som nära liknar Roslags-Kullas. Det är S. Olofs kapell,13 som en gång låg på nuvarande Adolf Fredriks kyrkas plats. Uppfört 1673—74, revs det jämnt hundra år senare, sedan den nya stenkyrkan börjat uppföras runt omkring det gamla träkapellet. Ursprungligen var detta lilla kapell av samma storlek som det i Rådmansö (varje korsarm 20 alnar lång). Det utvidgades emellertid senare genom korsarmarnas förlängning. I den östra korsarmen, bakom altaret, byggdes därvid en orgelläktare och un- der denna inrymdes sakristia, som förut ej funnits. Kapellets utse- ende vid tiden för rivningen framgår av fig. 4. »över mittrum- met lyfte sig», säger beskrivaren i Sveriges kyrkor, >en på fyra pelare vilande 'rundel' till 15 alnars höjd från golvet.» Åtminstone indirekt buro dessa pelare också tornet, i vilket klockorna, liksom i Rådmansö, ursprungligen voro placerade.

11 Arg. 1923 14/10, 3/11, 11/11. Omtryckta i Acta Acadomiae Aboensis, Humaniora, IV: 6, 1923.

12 Hufvudstadsbladet (Helsingfors), Årg. 1923 4/11.

• Sveriges kyrkor, Stockholms kyrkor, bd V, s. 34 ff.

(9)

K A P E L L E T I R Å D M A N S Ö 213

Fig. 4.

S:t Olois kapell i Stockholm 1727. Efter Sveriges Kyrkor.

Die St. Olofskapclle in Stockholm 1727. Nach »Sveriges kyrkor».

Det andra av Stockholmskapellen är S. Johannes,14 som enligt räk. byggdes 1649—51 och revs först i slutet av 1800-talet. Det var ursprungligen ännu mindre än S. Olof, men var då också endast avsett till begravningskapell, icke till gudstjänstlokal. »Kapellets planläggning och uppbyggnad erinrar icke så litet om det någo't yngre S. Olofs-kapellet», säger beskrivaren i Sveriges kyrkor. S.

Johannes torn, som ursprungligen var högt och spetsigt — liksom tornet i Rådmansö måste det tagas ned innan ännu byggnaden själv var utdömd —, stöddes dock ej av pelare, ej heller var central- rummet åttkantigt. Om- och tillbyggnad ägde rum på 1670-talet.

Det tredje av de Stockholmskapell jag avser var »Holmkyrkan», amiralitetets kyrka på nuvarande Blasieholmen. Den är i motsats till de nyssnämnda ännu icke beskriven i Sveriges kyrkor och där-

14 Sveriges kyrkor, Stockholms kyrkor, bd IV, s. 480 ff (jfr även för- samlingshistorien med fig. 209—10).

(10)

214 I N G E B O R G W I L C K E - L I N D Q V I S T

' • • • • • H r , - '

.

Fig. 5.

Holmkyrkan, amiralitetskyrkan i Stockholm. Detalj ur J. v. d. Aveelens kopparstick 1698. Efter Stockholmsbilder frän fem århundraden.

Die Holmkirchc, die Admiralitätskirche in Stockholm. Detail aus J. v. d. Aveelens KupJerstich 1698. Nach »Stockholmsbilder från fem århundraden».

för icke l i k a lätt att g ö r a s i g en t i l l f ö r l i t l i g bild av.1 5 A t t det v a r i t en k o r s k y r k a f r a m g å r dock av fig. 5. Man vet, a t t den v a r en liten t r ä b y g g n a d , u p p f ö r d 1629—34, n e d b r u n n e n 1822. E n l a v e r a d t e c k n i n g i B y g g n a d s n ä m n d e n s a r k i v f r å n 1732 f ö r e f a l l e r v i s s e r l i - g e n a t t v a r a g a n s k a d e t a l j e r a d och n o g g r a n n , men ä r a n t a g l i g e n u t f ö r d i s a m b a n d med en om- och t i l l b y g g n a d och s ä g e r d ä r f ö r ej så m y c k e t om k y r k a n s u r s p r u n g l i g a u t s e e n d e . Bl. a. s a k n a s den t a k r y t t a r e , som s y n e s å A v e e l e n s k o p p a r s t i c k f r å n 1698.

Små k o r s k y r k o r a v t r ä med t o r n över k o r s m i t t e n h a a l l t s å u p p - f ö r t s i Stockholm s a m t i d i g t med och t. o. m. t i d i g a r e än de ä n n u s t å e n d e s t o r a c e n t r a l k y r k o r n a i sten.1 0 Det ä r d ä r f ö r i och för s i g

15 Här ha ondast använts uppgifter i A. Z o 11 o r s t e n, Svenska flot- tans historia åren 1522—1634, Sthlm 1890, s. 179, samt Stockholmsbilder under fem århundraden, utg. under red. av G. Upmark m. fl., Sthlm 1923, bild 73, 139 (underskriften!) och 159.

18 Centralkyrkotankcn var ju aktuell här i Sverige redan på 1500-talot.

Se t. ex. E. Lundmarks utredning om Johan III som kyrkobyggare i Sve- riges kyrkor, Stockholms kyrkor, bd VII, s. 105 ff. Av särskilt intresse i föreliggande sammanhang är en uppgift i ott annat band av Sveriges kyrkor (Stockholms kyrkor, bd IV, s. 276) om ett brev från Johan III, däri han uttalar sin önskan att Jacobs kyrka måtte få ondast fyra pelare, och att på dessa tornet eller spetsen skullo sättas, mitt på kyrkan.

(11)

K A P E L L E T 1 R Å D M A N S Ö 215

ingen orimlighet, om kapellet i Rådmansö uppförts på 1630-talet.

Då likväl i betraktande av det stora avstånd i tiden, som skiljer detsamma från de likartade finska kyrkorna eller från svenska kyrkor sådana som Roslags-Kulla, Fasterna eller Sundborn17 i Dalarna, en så tidig datering kan vara ägnad att väcka förvåning och misstro, har jag här nedan sammanställt de dokumentariska vittnesbörden om kapellets uppförande.

1739 talas i Rådmansö sst. prot. om »deras gl« kyrkas myckna bo- fällighet».

1740 säges i en till domkapitlet insänd synehandling, rörande Rådmansö kyrka: » . . . kyrckian therstädes, för något mer än hund- rade år sedan, af träwärke uppbygd . . . » .

1745 (brev till domkapitlet från prosten Humble); bonden Per Olofsson i Svartnö (Länna sn) berättar på tal om kapellet på Svenskhögarna, att hans fader varit hamnfogde där före honom i 40 år och hans farfar nästan så länge (underförstått: och under denna tid har kapellet varit beläget där och dess ägodelar i nämn- da personers vård).

1745 (sst. prot.; en tämligen likalydande version insänd till dom- kapitlet): »af församlingens äldste» inhämtades, att kapellet på Svenskhögarne »tilförne ståt på Åkerö backe i Rådmansö sochn, in til thes en Grefwe Sperling för hundrade år sedan, tå egare af Rådmansö kungsgård, låtit upbygga deras nu warande rumrikare kyrka».

1759 (inv.): »Et positiv skänkt 1631 av amiral C. Otto Sperling och dess F r u El: Ulfsparre, tillika med bägge klock: i tornet och altaretaflan.»

1762 (prostvis.): »Kyrkones eller Capellets tillstånd befants rätt uselt och af ålder mycket skröpeligit.»

Om synehandlingen av 1795 är ovan talat.

Sperling kom åter till Sverige från det polska fälttåget sanno- likt i början av 1629.18 1630 föddes, som nämnt, hans båda äldsta

17 Omnämnd av S t r z y g o w s k i , a. a., s. 30, och i Meinanders svars- skrift. Beskriven 1 Sveriges kyrkor, Dalarnc, bd I, s. 286 ff.

18 För de uppgifter ang. C. O. Sperling, som ej återgå på E l g e n s t i e r - n a eller C. C : s o n L e i j o n h u f v u d , Kungl. Södermanlands regementes historia III, Ups. 1919, avd. IV s. 221, har jag att tacka kapten Nils Bei- frage, Krigsarkivet.

(12)

216 I N G E B O R G W I L C K E - L I N D Q V I S T

söner på Rådmansö. En tid deltog han i trettioåriga kriget. Från 1644 var han ståthållare i Halland och bebyggde där Sperlingsholm (1650). Sannolikt i början av 1650-talet uppförde han ett gravkor åt sig själv och sin ätt vid Frötuna, moderkyrkan till Rådmansö.

Han dog 1655. Frötuna sst.prot. 1742 omtala, att »salige Gref Sper- ling, som bygt Rådmansö kyrka, welat, äfwen ther bygga sin graf, men blifwit nödgad at upsättia henne her i Frötuna, som nu är Lö- wiske grafwen». Av sammanhanget framgår, att tvånget bestod i Frötunabornas motstånd mot anläggandet av en begravningsplats vid Rådmansö kapell, vilket skulle medföra minskade inkomster av klockringning, bårtäcke m. m. samt mistning av hjälp med bogårds- murens byggande.

Av ovanstående att döma bör kapellet i Rådmansö verkligen ha anlagts på 1630-talet.

En intressant fråga är, vem eller vilka, som varit byggmästare för dessa små träkapell. Eftersom ett av dem och det äldsta kända var amiralitotskyrka, förefaller det icke omöjligt, att i detta fall helt enkelt en skeppsbyggraästare varit arkitekt, kanske någon av dem som nämnas i Zetterström, a. a., av vilka en veterligen ej blott verkat som skeppsbyggare, utan även varit förordnad att an- lägga befästningar. Men det kan också ha varit klockstapelsbyg- gare, som uppfört de äldre träkapellen. Rådmansötornets resning på fyra i svillar intappade träpelare eller stolpar och kapellets öppna takstol peka i den riktningen.19 I båda fallen ligga säkerli- gen folkliga timmermanstraditioner bakom.20 Att formen helt all- mänt är betingad av renässansens och barockens centralkyrkotyper må vara sant — jag hänvisar till not 16 s. 214 — men utförandet vilar på inhemsk tradition och det måhända i högre grad än man tidigare tänkt sig. Till en så livskraftig enhet sammansmältes dessa

19 Jag tänker härvid särskilt på de s. k. trätornen bland klockstaplar- na, med vilka tornet i Rådmansö konstruktivt sett måste ha haft berörings- punkter. Angående dessa sora byggnadstyp märkliga och ålderdomliga klock- staplar se M. O l s s o n , Uppländska klockstaplar, Sv. turistlören. årsskr.

1915, s. 52 ft._

20 Vad de österbottniska timmermännens goda och durabla arbete kan ha betytt för kyrkbyggandet framhålles även av Meinander, ehuru han avvisar varje tal om en mer självständig insats av samma timmermän. I Norge ha ju timmcrmanstraditionor frän medeltiden segt fortlevat långt ned i nyare tid (se t- ex. Nordisk kultur XXIII, s. 254).

(13)

K A P E L L E T I R Å D M A N S Ö 217

vitt skilda element, att ännu efter år 1800 kyrkor, som återgå på denna typ, byggdes i Sverige och Finland, och det är de namnlösa byggmästarnas förtjänst. Att sedan under 1700-talet en redan exi- sterande byggnadstyp, som befanns särskilt lämplig för avlägsna och skogrika bygder, upptogs och bearbetades av överintendents- ämbetets arkitekter, är en sak för sig. Byggnadstypens väsentligt större spridning i Finland än i Sverige sammanhänger väl bl. a.

med att hos oss sockenindelningen i huvudsak var färdig och beho- vet av kyrkor till största delen fyllt med byggnader av sten redan vid medeltidens slut.

Det synes mig, som om det lilla kapellet i Rådmansö bättre än någon av de bevarade kyrkorna skulle ge belägg för ovan skis- serade synpunkter.

Jag kan likväl inte underlåta att framlägga ännu ett alternativ beträffande kapellet i Rådmansö, hur osannolikt det än må låta och hur svaga dt skäl må vara, som det f. n. kan stödjas med.

Casper Otto Sperling hade tydligen inga skrupler, då det gällde att hemföra kyrkliga föremål som krigsbyte. Vore det ej tänkbart, att han lastat en hel liten träkyrka, vederbörligen söndertagen, på en skuta och överfört den till sitt gods i Sverige? Slår man upp P. G a l a u n é och J. V i e n o z i n s k i s , Litauens konst (Malmö 1931), så finner man, att den första planschen (s. 25) föreställer en korskyrka i trä med lika höga korsarmar och en hög takryttare över korsmitten! Det är Lioliais omkr. 1522 uppförda kyrka. Om Sper- ling varit i Litauen är väl ovisst, men däremot säkert, att han varit såväl i Livland och Kurland som i Ostpreussen. De tornlika klockstaplarna förekomma ej blott i Sverige, utan även i dessa trakter och ända ned i Karpaterna.2 1

21 B. S t o c k h a u s, Klockstaplar, Fornv. 1940, s. 361 f. Särskilt kan hän- visas till de många uppmätningar av rosvirkestorn, ofta kombinerade med on kyrka i liggtimmer, som förekomma i W i g g c r t - B u r g e m e i s t e r . Dio Holzkirchen und Holztlirme der Proussischen Ostprovinzen (Berl. 1905).

(14)

218 I N G E B O R G W 1 L C K E - L 1 N D Q V I S T

Z U S A M M E N F A S S U N G /. LINDQVIST: Die Kapelle in Rådmansö.

Bevor die jetzige Kirche in Rådmansö (Uppland) gebaut wurde, stånd auf dem Platz eine kleine Blockholzkapelle. Man känn sich einen Begriff von ihrem Aussehen machen durch eine Besichtigungsurkunde aus dem Jahre 1795, die noch durch Angaben in älteren Protokollen und Abrechnungen der Kirche ergänzt wird. Es war ein kreuzförmiges Gebäude mit einem spitzen Tunn uber dem Schnittpunkt des Daches. Die vier Eichenpfosten, dio den Turm mit den darinhängenden Glocken trugen, waren in Schwellen ein- gezapft und irgend wie verstrebt. Der Kern im Gebäude war also eine Kon- struktion von stehenden Bohlen.

Nach Inventarangabon aus dem 18. Jh. hatte Admiral C. O. Sperling diese Kapelle auftuhren lassen, der ihr auch im Jahr 1631 Altaraufsatz und Glok- ken geschenkt hat, beides sicher Kriegsbeute. Die Erbauungszoit erscheint friih in der Erwägung, dass kreuzförmigc Holzkirchen mit Turm öder Dach- reitor Uber der Kreuzmitto — besonders in Finnland — eigentlich erst im zweiten Teil des 17. Jhs. und im ganzen 18. Jh. iiblich wurden. Der Kapelle in Rådmansö auffallond ähnlich war eino kloine, 1673/74 erbaute, jetzt eben- falls abgerissene Kapelle in Stockholm (St. Olofskapelle; siehe Sveriges kyrkor, Stockholms kyrkor, Bd. V, S. 34 ff.); auch einige andere, jetzt nie- dergorissene Kapellen in Stockholm vertraten einen ähnlichen Typus. Die ältosto von diesen, die Admiralitätskirche, war 1629—1634 orbaut. Wicweit der Turm einer von diesen von einor Konstruktion in stchendon Bohlen getragen wurdo, wie es bei dom Turm in Rådmansö dor Fall gewesen sein muss, lässt sich jetzt nicht mehr sägen.

Zu vermuten ist aber, dass hinter einem solchen Gebäude wie der Kapelle in Rådmansö eino volkstumliche Zimmermannstradition lag, dieselbe, von der jotzt noch stebende Glockentiirme •— besonders die sog. Holztiirmo — Zougnis ablegen. Das bozieht sich auf dio Ausfiihrung. Dio äussore Form dagogon ist unleugbar von Zentralkirchcntypen der Renässance und dos Barock beeinflusst gewesen.

ATerf. hebt schliesslich mit allera Vorbehalt hervor, dass sich die Möglieh- keit nicht ganz abweisen lässt, das C. O. Sperling — ebenso wie er Altar- aufsatz und Glocken als Kriegsbeute mit sich gofiibrt bat — die ganze kleine Kirche, gehörig zorlegt, von den Ostseeprovinzen öder Ostpreussen lieruborgebracht hat.

References

Related documents

Från intervjuer med multisjuka och deras anhöriga om behov och problem fram- kommer många viktiga fakta och förbättringsområden för hemtjänst och hälso- centraler. 

Som redovisats ovan (avsnitt 1 b) iv) har Migrationsöverdomstolen redan gjort bedömningen.. att det finns synnerlig anledning att anta att A bär ansvar för brott mot mänskligheten

5. Straffrättsideologier behandlas rätt mycket. N u b lir fram ställningen om den historiska utvecklingen isolerad sam tidigt som man måste erkänna att fram

[r]

Vi bevakar och stödjer utvecklingen av gruv- och stålindustrin, och arbetar med att sprida kunskap till medlemmarna kring den framtida och moderna näringens behov, möjligheter

I e-post kolumnen (längst till höger) kan ni nu kryssa för i rutan på alla de som har e-post och sedan sortera ut dem genom att klickar på under e-post kolumnen, välj Alla,

Söndag morgon började vi med att packa ihop alla våra saker och så körde jag och Tho- mas bort bilarna till Hanebol så sprang vi sedan tillbaka för att möta upp ungdomarna som

Förhållandet mellan en rektangel och en cirkel, i hvilken diametern är lm, är lika stort med produkten af basens och höjdens metertal samt förhållandet mellan 4 och n... Tiden