Hur skildras skogsmiljöer i barnlitteratur?

(1)

Hur skildras skogsmiljöer i barnlitteratur?

En innehållsanalys av barnlitteratur publicerad mellan år 1900–2021

How are forest environments depicted in children’s literature?

A content analysis of children’s literature published between the years of 1900 - 2021

Felicia Salomonsson och Ingrid Skog

Fakultet: Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Ämne/Utbildningsprogram: Förskollärarprogrammet Nivå/Högskolepoäng: 15 hp

Handledare: Stina Eriksson Examinator: Ami Cooper Datum: 2021-06-29

(2)

[How are forest environments depicted in children's literature?]

Ett examensarbete inom ramen för lärarutbildningen vid Karlstads universitet: Förskollärarprogrammet

http://kau.se

The author, Felicia Salomonsson and Ingrid Skog, has made an online version of this work available under a Creative Commons Attribution-Noncommercial-Share Alike 3.0 License.

http://diva-portal.org

Creative Commons-licensen: http://creativecommons.org/licenses/by-nc-nd/3.0/deed.sv

(3)

II

Abstract

The aim of this study is to contribute with knowledge about how forest environments are depicted in children’s literature that is published between the years of 1900-2021 and if there is anything that has changed. A conventional content analysis has been used to answer the aim of the study. In total, 18 children’s books have been analyzed, equally distributed between the timeframes: 1900-1949, 1950-1999 and 2000-2021.

The result indicates that above all, there are several areas that hold differences between the timeframes. The forest environment was once very central in the books and now appears more distant from humans. Another clear difference is how different species used to be described with words embedded with value that is now described more factually. Anthropomorphism has been very evident in children’s literature but is slowly starting to disappear in newer books. The result also shows that an anthropocentric perspective, where the human is central, dominates in these children’s books.

The study provides knowledge on what the reader will meet in children’s literature and suggests that it can be of importance to reflect over the content within the children’s literature that is being used in a childcare setting and preschool education.

Keywords: Anthropomorphism, Children´s Literature, Forest Environments, Location, Perception of nature

(4)

III

Sammanfattning

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur som är publicerad mellan år 1900–2021 och om det eventuellt har skett några förändringar. En konventionell innehållsanalys har använts som metod för att kunna besvara syftet. Totalt har 18 barnböcker analyserats, jämnt fördelade i tre årsperioder: 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021.

Resultatet visar framför allt flera områden där det framträder skillnader mellan årsperioderna. En av skillnaderna är att skogsmiljön har gått från att vara helt central till att bli mer avlägsen från människan. En annan tydlig förändring är hur arter har gått från att beskrivas på ett normativt sätt, till att beskrivas på ett mer kunskapsinriktat sätt. Antropomorfismen har präglat en stor del av barnlitteraturen, men har sakta börjat försvinna i de nyaste böckerna.

Resultaten visar också att ett antropocentriskt förhållningssätt, där människan sätts i centrum, dominerar i dessa barnböcker.

Studien bidrar med kunskap om vad läsaren möter i barnböcker och antyder att det kan vara viktigt att reflektera över innehållet i den barnlitteratur som används i förskolans utbildning.

Nyckelord: Antropomorfism, Barnlitteratur, Lokalisering, Natursyn, Skogsmiljöer

(5)

IV

Förord

Vi har ett gemensamt intresse för både natur och barnlitteratur och det var därför ett enkelt val för oss att förena dessa två områden i vårt examensarbete.

Då vi i vårt arbete i förskolan menar att utemiljön och skogen är en betydelsefull del för undervisningen valde vi att ha fokus på vilka skogsmiljöer barnen möter i barnlitteraturen.

På grund av den rådande pandemin i världen har vi under vårt arbete fått använda oss av den digitala plattformen Zoom som vårt huvudsakliga arbetsrum. Med undantag för att vi delade upp vald barnlitteratur mellan oss och genomförde en enskild datainsamling från böckerna, har resten av arbetet producerats i konstant samarbete. Vi har valt att inte skriva några delar i arbetet enskilt då båda har velat diskutera och ta del av hela arbetsprocessen.

Vi är glada över att vi gjorde valet att skriva arbetet tillsammans, det har gjort vårt sista arbete i utbildningen till en rolig, lärorik och utmanande process där vi hela tiden har kunnat stöttat varandra. Avslutningsvis vill vi också tacka vår handledare Stina Eriksson, för hjälp och stöd genom arbetet.

(6)

V

Innehållsförteckning

1 INLEDNING ... 1

1.1 BAKGRUND ... 2

1.1.1 Centrala begrepp ... 2

1.1.2 Skogsmiljö och litteratur i förskolan ... 2

1.2 SYFTE ... 3

1.2.1 Frågeställningar ... 3

2 TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR ... 4

2.1 BARNLITTERATUR ... 4

2.1.1 Normerande barnlitteratur ... 5

2.2 NATUR I BARNLITTERATUR ... 6

2.2.1 Miljörörelsers påverkan ... 6

2.2.2 Natursyn i barnlitteratur ... 7

2.2.3 Antropomorfism ... 7

2.3 SAMMANFATTNING AV TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR ... 8

3 METOD ... 8

3.1 URVAL ... 9

3.1.1 1900–1949 ... 10

3.1.2 1950–1999 ... 11

3.1.3 2000–2021 ... 11

3.2 DATABEARBETNING OCH ANALYS ... 11

3.3 VALIDITET, RELIABILITET OCH GENERALISERBARHET ... 12

3.4 ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 13

4 RESULTAT ... 14

4.1 HUR SKILDRAS SKOGSMILJÖER I BARNLITTERATUR MELLAN ÅR 1900–1949? ... 15

4.1.1 Beskrivning ... 15

4.1.2 Normerande ... 15

4.1.3 Lokalisering ... 16

4.1.5 Natursyn ... 17

(7)

VI

4.2.5 Natursyn ... 20

4.3.5 Natursyn ... 22

5 DISKUSSION ... 23

5.1 RESULTATDISKUSSION ... 23

5.1.5 Natursyn ... 27

5.2 METODDISKUSSION ... 29

5.3 SLUTSATS ... 30

5.4 REKOMMENDATIONER OCH VIDARE STUDIER ... 31

6 REFERENSLISTA BARNLITTERATUR ... 33

6.1 1900–1949 ... 33

6.2 1950–1999 ... 33

6.3 2000–2021 ... 33

REFERENSER ... 35

(8)

1

1 INLEDNING

De globala klimatförändringarna påverkas i hög grad av den aktiva skövlingen av världens skogar (Världsnaturfonden, WWF, 2019). Klimatförändringarna inverkar i sin tur negativt på skogarna, speciellt på barrskogen som finns i Norden, då uppvärmningen antas bli som störst där. Världsnaturfonden (2019) anser att den globala uppvärmningen leder till att många skogsmiljöer kommer få svårt att anpassa sig och att den biologiska mångfalden i skogarna kommer att förändras. Ödeläggelsen av skogar bidrar bland annat till att öka koldioxidutsläppen då skogarna skövlas snabbare än det hinner växa upp ny skog (Världsnaturfonden, 2019). Den pågående klimatdebatten har under de senaste åren haft stort fokus i media och nyheter. Forskare och privatpersoner varnar och kämpar utifrån vetenskapliga fakta för aktiva åtgärder som de menar att politikerna inte levererar, medan andra utan vetenskaplig grund påstår att klimatförändringarna bara är en del av naturens gång. Polariseringen kring klimatfrågan blir tydlig bland annat genom hur USA:s tidigare president Donald Trump och klimataktivisten Greta Thunberg gav helt olika budskap under World Economic Forum i Schweiz (BBC News, 2020). Donald Trump gav en positiv och hoppfull framtidsbild och var stolt över nyplantering av en stor mängd träd, medan Greta Thunberg mer allvarligt pratade om de åtgärder som måste ske på grund av klimatkrisen och att det inte är tillräckligt att plantera nya träd när vi samtidigt skövlar Amazonas regnskog i en allt snabbare takt (BBC News, 2020).

Då skogsmiljöer är en central del av de klimatförändringar som människan står inför och har en framträdande plats i svenska naturmiljöer, syftar detta examensarbete på att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur från 1900-talet och fram till i dag. Skogsmiljön är relevant i förhållande till biologiämnet i förskolans undervisning och blir en betydelsefull del i barnens lärande om natur och miljö. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018, s. 9) ska utbildningen "ge barnen möjlighet att tillägna sig ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö, natur och samhälle." Utbildningen ska också uppmuntra och utmana barnens kunskaper och intresse om natur och ge dem möjlighet att vistas i olika naturmiljöer (Skolverket, 2018). Enligt Freestone och O'Toole (2016) har media och böcker ett bildande inflytande på läsaren. Därav är kunskap om på vilket sätt som barnlitteratur framställer olika skogsmiljöer viktigt för förskollärare, då det bidrar till en medvetenhet om vilka värderingar och förhållningssätt till naturen som barnen möts av i litteraturen.

(9)

2

1.1 Bakgrund

Här presenteras centrala begrepp för studien samt hur studien relaterar till förskolans utbildning.

1.1.1 Centrala begrepp

I denna studie kommer begreppen barnlitteratur och barnböcker användas och avser alla former av litteratur och böcker menade för barn. Enligt Nationalencyklopedins (u.å.) definition av barnlitteratur är det utgivna böcker, ej läroböcker, och tidningar för barn.

Begreppet skogsmiljö kommer också att användas i denna studie. Detta begrepp innefattar Nationalencyklopedins (u.å.) definition av skog, en omgivning där träd är hjärtat av miljön som består av ett helt ekosystem av växter, insekter och andra arter.

Begreppet normerande är också något som används i studien och utgår från Nationalencyklopedins (u.å.) definition av värdering, som innebär ett omdöme eller uppfattning om något, när man ger något ett negativt eller positivt värde.

Antropomorfism är ett annat centralt begrepp i studien. Nationalencyklopedin (u.å.) beskriver att antropomorfism är när varelser eller fenomen får mänskliga egenskaper, exempelvis i barnlitteratur när djur kan prata och träd har ansikten.

I forskningen finns flera olika termer gällande natur och miljö, därav används följande definitioner för att förtydliga innehållet i studien:

Natur och naturmiljö avser all den levande omgivning som inte människan har påverkat (Nationalencyklopedin, u.å.).

Med miljö menas människans omgivning och används ofta när man pratar om naturen (Nationalencyklopedin, u.å.). I studien används detta begrepp när innehållet relaterar till människans förhållningsätt till naturen. Exempel på detta är Skolverkets (2018, s. 9) beskrivning av hur förskolans utbildning ska främja ”ett ekologiskt och varsamt förhållningssätt till sin omgivande miljö och till natur och samhälle.”

1.1.2 Skogsmiljö och litteratur i förskolan

I en del förskolor är skogsmiljön en central plats, en närmiljö för utflykter och för andra aktiviteter i undervisningssyfte. Enligt läroplanen (Skolverket, 2018) ska barnen i förskolan få möjlighet att utveckla kunskap och förståelse för

(10)

3

naturvetenskap, kretslopp och hur människans val påverkar en hållbar utveckling. Barnen ska tillägna sig ett engagemang för en hållbar utveckling och undervisningen ska forma en positiv inställning för framtiden (Skolverket, 2018). Dock påpekar Freestone och O'Toole (2016) att människors direktkontakt med naturen blir allt mindre vanligt i vårt stadspräglade samhälle och de argumenterar för att man behöver hitta alternativa metoder för att lära barn om natur och miljö. Barnlitteratur kan vara ett kompletterande och betydelsefullt verktyg för att förmedla kunskap till barn om djur och natur.

Barnlitteraturen är även en viktig del i läroplanen för förskolan, barn ska få möjlighet att tillägna sig ett intresse för sagor, texter och bilder samt utveckla ett lärande i att kunna använda, tyda, fråga och diskutera vad som förmedlas i böckerna (Skolverket, 2018).

Som tidigare beskrivits är klimatförändringarna en viktig faktor i arbetet för en hållbar framtid och enligt Världsnaturfonden (2019) påverkas skogsmiljöerna negativt av förändringarna i klimatet. Chang (2016) anser att vetenskap och kultur är lika viktiga för att lösa de ekologiska svårigheterna som världen står inför, vilket inkluderar vilka sagor som berättas för barnen. Bhagwanji och Born (2018) menar att positiva skildringar av naturmiljöer är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv, då barnens förhållningssätt påverkas av barnlitteraturens innehåll. Därför är det av intresse att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteraturen och därmed vad barnen möts av för innehåll i både äldre och nyare böcker. Det blir viktigt eftersom undervisningen i förskolan enligt läroplanen ska bidra till en hållbar och positiv framtidstro hos barnen (Skolverket, 2018).

1.2 Syfte

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur barnlitteratur, från början av 1900-talet och fram till i dag, skildrar skogsmiljöer och hur det eventuellt har förändrats under tid.

1.2.1 Frågeställningar

Med utgångspunkt i 18 barnböcker ställs följande frågeställningar:

- Hur skildras skogsmiljöerna?

- Vilka skillnader framkommer mellan tidsperioderna 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021?

- Vilka likheter framkommer mellan tidsperioderna 1900–1949, 1950–

1999 och 2000–2021?

(11)

4

2 TIDIGARE FORSKNING OCH LITTERATUR

Studier kring barnlitteratur är idag ett brett forskningsområde och har växt väldigt de senaste 30 åren (Simonsson, 2004; Nikolajeva, 2017). Då specifika studier om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteraturen inte har hittats i forskningen, har studien utgått ifrån forskning med fokus på natur, miljö och barnböcker då dessa områden har varit relevanta.

2.1 Barnlitteratur

Syftet med barnlitteraturen var från början av pedagogisk art, att socialisera och utbilda och har generellt använts för att styra folkmassor (Nikolajeva, 2017). Enligt Kåreland (2015) började detta under 1950-talet att förändras, men det var mest inom pedagogik som man belyste barnlitteraturen från början. Först mot slutet av 1970-talet började litteraturvetenskapen uppmärksamma området barnlitteratur och sedan dess har det utkommit mycket fler avhandlingar (Kåreland, 2015). Enligt Nikolajeva (2017) har det forskats både om läsvanor och utgivning av böcker, men också efter genrer, teman och utifrån psykoanalytiska tolkningar och andra teorier. Några orienteringar inom den nyare barnlitteraturforskningen är bland annat funktionshinderstudier, feministiska teorier, ekokritik och djurstudier (Nikolajeva, 2017).

Forskare inom barnlitteratur, både i Sverige och internationellt, har engagerat sig i studier med fokus på samspelet mellan bild och text och menar att det är utmärkande för barnlitteraturen (Simonsson, 2004). Samspelet mellan text och bild i barnlitteraturen förmedlar en innebörd tillsammans som varken bild eller text kan göra var för sig (Kåreland, 2013). Bilderna i barnlitteratur är kontaktskapande och kan föra vidare ett innehåll från författaren till mottagaren, där innehållet tolkas beroende på mottagarens erfarenheter när de ser och läser boken (Simonsson, 2004). Det stödjer även Nikolajeva (2017), som anser att barnlitteratur kommunicerar olika budskap till läsaren.

Barnlitteraturens utveckling har gått från en romantiserad verklighetsuppfattning till att skildra det verkliga samhället när man framställer barns värld (Kåreland, 2013). Det har lett till att både barnboksförfattare och barnbokskritiker har funderat över vilken verklighet som ska bli synlig i barnlitteraturen, om man ska värna om barns omedvetenhet eller om de ska få kännedom om verkligheten (Kåreland, 2013). Även Kärrholm (2012) poängterar frågan om vuxna har en plikt att realiteten blir skildrad som den är eller om man ska ge barnen skydd från detta. Enligt Widhe (2018) var denna polarisering mellan realitet och fantasi högaktuell i

(12)

5

samhällsdebatten under 1970-talet, då det blev mer politik synligt i barnlitteraturen.

2.1.1 Normerande barnlitteratur

En bild av världen är aldrig helt opartisk och politiska eller ideologiska tankesätt bildas genom hur barnlitteraturen formar föreställningar om hur barndomen och världen ser ut (Tenngart, 2012). Barnlitteratur kan påverka barns inställningar och skapa en grund för deras moral (Court & Rosental, 2007).

Court och Rosental (2007) skriver att man i barnlitteratur kan få syn på de värden som uppskattas i ett givet samhälle under en viss tid och att barnlitteratur kan användas i utbildande syfte för att påverka barns värderingar.

Enligt författarna pågår det en debatt i världen om utbildningar bör inkludera värderingar eller om det kan bli manipulerande utifrån vissa ideologier och åsikter. Barnlitteratur kan alltså användas som ett verktyg för att föra vidare och stärka traditioner och värderingar (Court & Rosental, 2007). Även andra forskare, bland annat Harju och Rouse (2018) och Kåreland (2015), stödjer antaganden om att barnlitteraturen är ett verktyg som kan användas för att fostra ett önskvärt beteende och moral hos barn. I Freestone och O'Toole (2016) studie kan man läsa att fiktion kan skapa bättre möjligheter till lärande än skriven fakta, då man tar till sig innehållet på ett annat sätt. Författarna menar att man på detta vis kan undervisa på ett mer diskret sätt, vilket är liknande metoder som används i reklambranschen. Sackes m.fl. (2009) stödjer också detta då de menar att barnlitteratur inom fiktion även kan användas som verktyg för att lära sig om vetenskapliga fenomen.

Purcell (2018) menar att om vi godtar antagandet om att barnlitteraturen kan föra vidare attityder och värderingar, så kan vi förmoda att illustratörerna och författarna är med och påverkar kulturen som barn får ta del av genom litteraturen. Kulturella värderingar förmedlas genom barnlitteraturen och växlar utifrån hur samhället förändras (Åkerström, 2012). Man kan inte enbart granska barnlitteraturen i sig, man måste också förhålla sig till den utveckling som sker i samhället (Kåreland, 2013). Som ett exempel beskriver Åkerström (2012) hur barnlitteraturförfattare inspirerade till en gemenskap i samhället och spred information om sociala förhållanden under 1960- och 1970-talet, då det var en politisk vänsterorientering i samhället. Att vuxna har makt över vad det är som barnen läser är tydligt, men den sociala kontexten har också makt över vilka värderingar som visas, även om vårdnadshavare försöker välja barnlitteratur de anser influerar barnen i positiv riktning (Åkerström, 2012).

(13)

6

2.2 Natur i barnlitteratur

Europeiska miljöbyrån (2019) beskriver hur landskap under historien har förändrats på grund av naturens egen kraft och människors handlande. Idag består Europas yta av 80 % städer, jordbruk och skogsbruk. De beskriver också att EU under 2018 avslutade ett övervaknings- och observationsprogram av jorden, där resultatet bland annat visade att städer och betonginfrastrukturen fortsätter att expandera (Europeiska miljöbyrån, 2019). Även Harju och Rouse (2018) belyser att skogar och grönområden försvinner allt mer och att många barn växer upp i stadsmiljöer, vilket kan begränsa deras kontakt med naturen.

Enligt Skolverket (2019) är naturmiljöer betydelsefulla för barn, då det ger dem möjlighet att skapa relationer till den natur och skog som finns runtomkring, vilket kan leda till ett engagemang för att bevara naturen och närmiljön. Att naturen blir synlig i barnlitteraturen anses därför som viktigt för att behålla vår förbindelse till den (Allen Williams Jr., m.fl. 2012; Harju &

Rose, 2018).

Allen William, Jr. m.fl., (2012) genomförde en studie där de undersökte hur naturmiljöer har porträtterats i barnlitteraturen under en tidsperiod på sextio år.

Barnlitteratur är en stor del av hur barn socialiseras och studien blir då intressant utifrån de stora miljöproblem som människan står inför. Deras resultat visar en markant nedgång i beskrivningar av djur och natur, till fördel för konstruerade miljöer (Allen William Jr., m.fl., 2012). Små barn är naturligt mycket nyfikna på andra levande varelser och böcker om natur och djur är därför mycket populära hos denna läsargrupp (Bhagwanji & Born, 2018).

Geerdts m.fl. (2016) menar att barnlitteratur kan främja barns kunskaper om biologi, då de kan lära om biologiska processer och naturen genom böckerna de läser. Barns förmåga till att resonera om djuren påverkas av hur detta presenteras i litteraturen (Geerdts m.fl., 2016). Även Beaumont m.fl. (2019) argumenterar för barnlitteraturens betydelsefulla roll i att introducera naturen för läsaren.

2.2.1 Miljörörelsers påverkan

Vid sekelskiftet från 1800- till 1900-talet startade en miljörörelse, som fick ge vika under första världskriget och den påföljande tekniska utvecklingen, vilket också började synas i amerikansk barnlitteratur (Op de Beeck, 2018; Allen William, Jr. m.fl., 2012). Op de Beeck (2018) beskriver att den första miljörörelsen ville lära barn om naturliga processer, som till exempel årstider och jordbruksarbete samt hämma effekten av den växande industrialismen.

Under den första miljörörelsen kämpade man också för att värna om naturmiljöer (Allen William, Jr. m.fl., 2012).

(14)

7

Den moderna miljörörelsen fick en stark framväxt på 1990-talet (Op de Beeck, 2018; Allen William, Jr. m.fl., 2012). Enligt Op de Beeck (2018) berodde det också denna gång på grund av en oro och stress inför den industriella utvecklingen samt utrotning och förlust av ekosystem. Författaren anser att miljöaktivism varit framträdande i barnlitteraturens historia, då framväxten av industrialismen är en berättelse om miljöförstöring. I den nya miljöstudierörelsen anses barn vara agenter för förändring (Op de Beeck, 2018). Barnlitteratur kan alltså användas för att främja ett miljövänligt förhållningssätt hos barn (Bhagwanji & Born, 2018; Freestone & O'Toole, 2016). Allen Williams Jr., m.fl. (2012) menar dock att nedgången av naturmiljöer i nyare böcker kan innebära att barn inte blir påverkade till ett engagemang för miljön genom barnlitteraturen.

2.2.2 Natursyn i barnlitteratur

Enligt Ullström (2012) finns det tre olika etiska förhållningssätt relaterat till hur man belyser och beskriver naturen samt människans relation till den;

biocentrism, ekocentrism och antropocentrism. Biocentrismen har stort fokus på djurens rätt och den biologiska mångfalden. Det ekocentriska är en vidareutveckling, där människan inte har någon unik position utan där naturen som helhet är central. Motsatsen till dessa två förhållningssätt är antropocentrismen, där människan och dess behov är det centrala (Ullström, 2012).

2.2.3 Antropomorfism

Antropomorfism är när naturfenomen och djur bland annat får känslor och medvetande, vilket ofta är förekommande i barnlitteratur (Nikolajeva, 2017).

Omgivningen kan i berättelsen vara helt realistisk med undantag av att ett djur uppvisar en mänsklig egenskap, till exempel att de kan tala. Antropomorfism är enligt kognitiv forskning ett sätt för hjärnan att tolka och komma underfund med hur omvärlden fungerar, ett sätt för människan att sätta naturfenomen och djur i ett sammanhang (Nikolajeva, 2017).

Under historiens gång har det ofta debatterats kring användningen av antropomorfism och barnlitteratur som ger djur eller fenomen mänskliga egenskaper (Nikolajeva, 2017). När barnböcker använder antropomorfism behöver läsaren förstå att djur inte kan prata, men för barn kan det bli svårt då litteraturen om och om igen bekräftar att djur i vissa omgivningar faktiskt kan prata. Antropomorfism har därav tidvis förbjudits eftersom man menade att det gav fel kunskap till läsaren om djur (Nikolajeva, 2017). Det är också något som Bhagwanji och Born (2018) diskuterar, att man måste vara medveten om hur antropomorfismen framställs i böckerna, då små barn många gånger har lättare

(15)

8

att identifiera sig med djurkaraktärer än mänskliga karaktärer i litteratur.

Sackes m.fl. (2009) menar att antropomorfism inte är ett stort problem för barns lärande, men att texten och illustrationerna kan utgöra en källa för missuppfattning, till exempel att månen endast framträder om natten.

Författarna anser också att det är viktigt att barnen får möjlighet att reflektera och ställa frågor om litteraturens innehåll för att undvika missförstånd och felaktig kunskap (Sackes m.fl., 2009). Geerdts m.fl. (2016) menar däremot att antropomorfism kan hindra barnens lärande av biologiska samband i naturen.

2.3 Sammanfattning av tidigare forskning och litteratur

Tidigare forskning och litteratur visar att barnböcker innehåller olika värderingar, där både text och illustrationer överför ett gemensamt budskap till läsaren. Barnlitteraturen har bland annat influerats av miljö- och samhällsrörelser, där böckerna är avsedda att vara verktyg för att överföra värderingar, attityder och kunskap till barnen. Då barn växer upp i allt mer stadspräglade miljöer framkommer barnlitteraturens roll i att skapa en positiv relation till natur och djur som väldigt viktig. Den tidigare forskningen beskriver hur antropomorfism kan vara ett sätt för barn att förstå omvärlden och sätta naturfenomen och djur i ett sammanhang. Dock är forskningen inte entydig i om antropomorfism enbart är positivt eller om det också kan bidra till missförstånd och felaktig kunskap. Den tidigare forskningen pekar också på tre olika framträdande natursyner i barnlitteraturen; biocentrism, ekocentrism och antropocentrism, som alla värderar naturens och människans relation olika.

Då syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur barnlitteratur skildrar skogsmiljöer är den tidigare forskningen om barnlitteraturens normerande och värderande roll ett stöd för analysen. Det har inte hittats tidigare forskning som är specifikt riktad mot skogsmiljöer, men de natursyner som framkommer och debatten om antropomorfism blir en intressant utgångspunkt i analysen av hur skogsmiljöer skildras. Denna studie syftar också på hur skildringar av skogsmiljöer eventuellt har förändrats under tid, vilket kan relateras till den tidigare forskningens slutsatser om att naturmiljöer har blivit mindre vanliga i barnlitteraturen.

3 METOD

I studien användes metoden innehållsanalys, vilket beskrivs som ett tillvägagångssätt där man analyserar hur ett innehåll skildras i olika medier, dokument och texter samt tolkar den mening som framkommer (Bryman, 2018; Hsieh & Shannon, 2005). Det är en flexibel metod som kan genomföras

(16)

9

på många olika sätt. Utmärkande för metoden generellt är att man systematiskt analyserar och kodar data (Bryman, 2018; Hsieh & Shannon, 2005).

För att kunna få syn på hur skogsmiljöer i barnlitteratur har skildrats över tid, valdes en konventionell innehållsanalys. Hsieh och Shannon (2005) beskriver att man i en konventionell innehållsanalys skapar sina koder från den text som ska analyseras. Författarna anser att denna metod är lämplig om det inte finns så mycket forskning om själva forskningsområdet eller om man inte har en teori som man önskar att utgå ifrån. Det passade denna studie då materialet inte analyserades utifrån en specifik teori, även om olika syn på naturen är utgångspunkt i studien. Valet av att inte använda en teori gjordes utifrån ett intresse av att se hur barnlitteraturen skildrar skogsmiljöer och för att inte begränsa studien till ett specifikt synsätt. Enligt Hsieh och Shannon (2005) utgår man inte från förutbestämda kategorier i en konventionell innehållsanalys, utan kategorierna blir synliga genom dataanalysen. Bryman (2018) beskriver också denna typ av innehållsanalys, där kategorier växer fram allt eftersom man bearbetar data. Författaren skriver att vissa parametrar och kategorier kan styra inledningsvis, men att innehållet i studien sedan förväntas visa fler kategorier (Bryman, 2018). Det passade också denna studie då frågeställningarna inledningsvis guidade datainsamlingen fram till dess att koder och kategorier blev synliga utifrån det innehåll som skildrades i både text och illustration.

Studien benämns varken som kvantitativ eller kvalitativ för att inte begränsa arbetet, men det användes huvudsakligen ett kvalitativt tillvägagångssätt i datainsamling och analys. Bryman (2018) skiljer mellan en kvantitativ och en kvalitativ metod, men att innehållsanalysen är systematisk i sin tolkning av det som kommuniceras oavsett metod. Hsieh och Shannon (2005) menar att man i en kvalitativ innehållsanalys subjektivt tolkar innehållet genom den systematiska processen av analysering och kodning. Det är även något Bryman (2018) belyser, att en forskare kommer få resultat som är vinklade utifrån egna tolkningar, även om man försöker vara objektiv i forskningsprocessen.

3.1 Urval

Det första urvalskriteriet var att böckerna främst skulle ha ett innehåll som porträtterade skogsmiljö, utan att vara tydligt hållbarhetsinriktad i sin titel.

Titeln skulle inte vara tydlig hållbarhetsinriktad för att undvika tydliga värderingar i urvalet. Det andra urvalskriteriet var att barnlitteraturen skulle vara skriven för barn i åldern tre–fem år och att litteraturen skulle innehålla både bild och text. För att kunna se hur skogsmiljöerna har framställts från början av 1900-talet fram till idag, delades barnlitteraturen in i tre årsperioder.

(17)

10

Det gjordes för att säkerställa att inte alla böcker var från samma årtionden och någorlunda jämnt fördelade för att kunna se eventuella mönster utifrån valda tidsperioder. På grund av studiens storlek och tidsintervall valdes sex böcker i varje årsspann, vilket resulterade i totalt 18 böcker. Med dessa kriterier lånades barnlitteratur från två olika småortsbibliotek och därav valdes litteratur som stämde in på kriterierna i största mån utifrån bibliotekens utbud.

Då studiens syfte var att bidra med kunskap om hur skogsmiljöer skildras i barnlitteratur och hur det eventuellt har förändrats över tid, behövde urvalet inkludera barnböcker från olika årtal där skogsmiljöer synliggjordes. För att kunna genomföra och svara på syftet gjordes valet att avgränsa studien till perioden 1900-talet fram till i dag. Att avgränsa med start på 1900-talet gjordes då tidigare forskning beskriver att den första miljörörelsen uppkom runt sekelskiftet mellan 1800-talet och 1900-talet (Op de Beeck, 2018; Allen William, Jr. m.fl., 2012). Det antogs att natur- och skogsmiljöer skulle speglas i barnlitteraturen influerat från den första miljörörelsen och sedan följa detta genom 1900-talet och fram till i dag. Valet att inkludera böcker fram till i dag togs på grund av att Allen William, Jr. m.fl., (2012) och Freestone och O'Toole (2016) argumenterar för att det har blivit en nedgång av naturmiljöer i nyare barnböcker, vilket blir relevant för studien i förhållande till eventuella förändringar av hur skogsmiljön skildras.

Urvalet har delats in i olika tidsperioder för att kunna jämföra skogsmiljöernas skildringar. Årsperioderna som barnlitteraturen delades in i blev 1900–1949, 1950–1999 och 2000–2021. Denna uppdelning gjordes då det visade sig vara svårt att få tag på barnlitteratur som skildrar skogsmiljöer runt både första-och andra världskriget. Genom att dela 1900-talet i två perioder täcktes 100- årsperioden av en relativt stor del av litteraturen. Att 2000-talet blev en egen period var för att det är ett nytt sekel.

Här presenteras urvalet av böcker utifrån de olika årsperioderna:

3.1.1 1900–1949

Puttes äventyr i blåbärsskogen - Elsa Beskow, 1901.

Tummelisa – H-C Andersen & Elsa Beskow, 1907.

Tomtebo barnen - Elsa Beskow, 1910.

Sol-ägget - Elsa Beskow, 1932.

Sessalätts Äventyr - Elsa Beskow, 1934.

(18)

11

Ocke, Nutta och Pillerill – Elsa Beskow, 1939.

3.1.2 1950–1999

Allrakäraste Syster - Astrid Lindgren & Hans Arnold, 1949, 1973.

Teskedsgumman plockar bär - Alf Prøysen & Björn Berg, 1958, 1989.

Sunnanäng - Astrid Lindgren & Marit Törnqvist 1959, 2003.

Plupp i storskogen – Inga Borg, 1983.

Stackars Pettsson - Sven Nordqvist, 1987.

Mamma Mu gungar - Jujja Wieslander, Tomas Wieslander & Sven Nordqvist, 1993.

3.1.3 2000–2021

Stella - en älva i skogen - Marie-Louise Gay, 2002.

Kråke och djuren i skogen - Marie Bosson Rydell & Jessica Lindholm, 2004.

Inte alldeles ensam - Constance Ørbeck-Nilssen & Akin Duzakin, 2010.

Drakeld – Åsa Mendel-Hartvig & Ane Gustavsson, 2016.

Vem ser Dim? – Maria Nilsson Thore, 2017.

När prinsessor går på äventyr – Per Gustavsson, 2020.

3.2 Databearbetning och analys

Datainsamlingen började med att fördela böckerna lika mellan oss, både i antal och så långt det var möjligt även i varje årsperiod. Därefter lästes böckerna flera gånger för att få ett första intryck av innehållet och leta efter begrepp eller ord som speciellt uppmärksammades. Hsieh och Shannon (2005) beskriver att den konventionella innehållsanalysen börjar med att man läser all data många gånger för att få ett första intryck och därefter markerar ord eller begrepp som upplevs betydelsefulla. Forskaren fortsätter sedan att analysera texten och samtidigt föra anteckningar över sina intryck och tankar. Efterhand kommer

(19)

12

beteckningar att visa sig som kategorier, där flera koder passar in och ett första kodningsschema tar form och kan skapas till ett träddiagram (Hsieh &

Shannon, 2005).

Datainsamlingen fortsatte genom att jämföra vilka begrepp eller ord som hade upptäckts och tillsammans skapades ett kodschema utav det som båda upplevde var frekvent förekommande. Efter att koderna skapades granskades böckerna igen för att samla in mer data till analysen. Därefter diskuterades det insamlade materialet och koderna grupperades i olika kategorier. Tillsammans tydliggjordes sedan de valda koderna och kategorierna i ett träddiagram som visas i avsnittet om resultat. Med kategorierna som utgångspunkt sammanfattades och analyserades resultaten utifrån varje tidsperiod. Slutligen diskuterades och jämfördes resultaten från alla tidsperioder.

Bryman (2018) beskriver att man i vissa former av innehållsanalys kan justera schemat under tiden i datainsamlingen och att man ibland kan röra sig fram och tillbaka mellan datainsamling, analys och tolkning. Delar av analysen sker då före man fortsätter datainsamlingsprocessen (Bryman, 2018). Processen i denna studie har konstant växlat mellan datainsamling, analys och tolkning.

Den har pendlat fram och tillbaka i materialet för att komma fram till de resultat och slutsatser som hittades. Därmed har kodschemat använts som en ram för analysen och utgångspunkt för tolkningen.

3.3 Validitet, reliabilitet och generaliserbarhet

Förenklat innebär validitet enligt Bjereld m.fl. (2018) i vilken omfattning man faktiskt undersöker det som är syftet med studien och att validiteten kan anses som hög om man verkligen har undersökt det som var avsikten. Utifrån syftet var urvalet beroende av att skogsmiljöerna skulle vara synliga i böckerna. Men något som påverkade validiteten var att även om skogsmiljöerna var synliga, så har de fått olika stor plats i relation till handlingen. Det är något som var viktigt att ha i åtanke när resultaten analyserades och tolkades.

Begreppet reliabilitet beskrivs av Bjereld m.fl. (2018) och innebär hur studien har genomförts. De beskriver att man kan öka reliabiliteten genom att repetera delar av sin undersökning för att på så sätt se om man uppnår ett likvärdigt resultat som tidigare. I början av studien skapades ett kodschema för att testa reliabiliteten och användes för att enskilt analysera samma bok. Resultatet visade att det var svårt att tolka schemat likvärdigt. Därför togs valet att i stället utgå ifrån studiens frågeställningar och låta koder och kategorier växa fram från innehållet i litteraturen. Enligt Bryman (2018) kan forskaren skapa ett schema med koder och kategorier för datainsamling under arbetets gång, som

(20)

13

används och revideras under analysprocessen. Att låta kodschemat växa fram under studiens gång visade sig ge ett mer likvärdigt resultat från datainsamlingen och som sedan kunde användas i analysen. Hsieh och Shannon (2005) anser att utformningen av ett bra kodningsschema är betydelsefullt för tillförlitligheten och därmed ökar validiteten i en studie.

Enligt Bjereld m.fl. (2018) har en studie med hög validitet också hög reliabilitet.

Generaliserbarhet innebär att resultat i vetenskaplig forskning avser att kunna användas till mer än den enskilda studien (Bjereld m.fl., 2018). Studien är svår att generalisera utifrån urvalet av böcker, då det bara är en liten del av all barnlitteratur som har utgivits under dessa år.

3.4 Etiska överväganden

Då studien analyserar barnlitteratur som är material skapat av författare och illustratörer, måste man enligt Vetenskapsrådet (2017) tydligt ange upphovsmännen till den litteratur som används samt vart texten har hämtats ifrån för att undvika plagiat. I studien hänvisas det därför tydligt till vilka böcker som analyserats, både i urval och en separat referenslista. Vid alla exempel och citat hämtat från böckerna hänvisas också till aktuellt uppslag.

Att hänvisa till uppslag och inte sidnummer har valts utifrån att illustrationer ofta går över två sidor.

Barnlitteraturen presenteras med dess författare och illustratörer i en separat referenslista för att tydligare uppmärksamma deras arbeten och bidrag till studien.

Enligt Patent- och registreringsverket (PRV, u.å.) är det endast författaren och illustratören som kan godkänna om deras verk får användas i andra sammanhang. Därför gjordes valet att inte använda illustrationer från barnlitteraturen i studien, eftersom upphovsmännen inte kontaktades för tillåtelse. Upphovsmännen kontaktades inte på grund av studiens urval och begränsade tidsram. Det hade blivit en för omfattande process att hitta kontaktuppgifter till alla som berörs i studien.

I studien iakttas också författarnas och illustratörernas ideella rätt, vilket enligt PRV (2021) innebär att man inte får använda deras verk i ett förolämpande kontext.

(21)

14

4 RESULTAT

Här visas kategorier och koder i form av ett träddiagram (Figur 1) och sedan presenteras resultaten utifrån varje kategori under varje årsperiod.

Figur 1-Vänster (grön) är det övergripande temat, mitten (orange) är kategorierna och höger (blå) är koderna.

Skogs m ilj ö

Beskrivning

Färg Skogstyp Neutrala beskrivningar

Antal olika arter

Normerande

Positiva känslor Positiva beskrivningar

Negativa känslor Negativa beskrivningar

Dramatiska kontraster

Lokalisering

Mitt i skogen Närmiljö Långt bort

Antropomorfism

Känslor Mänskliga egenskaper

Människoinspirerade tillbehör

Natursyn

Ekocentrism Antropocentrism

Biocentrism

(22)

15

4.1 Hur skildras skogsmiljöer i barnlitteratur mellan år 1900–1949?

Utifrån kriterierna blev utbudet i detta årsspann huvudsakligen böcker skrivna och illustrerade av Elsa Beskow. En av böckerna har dock en annan författare, men där bilderna är illustrerade av Elsa Beskow.

4.1.1 Beskrivning

Illustrationerna i samtliga böcker visar naturtrogna och detaljrika bilder.

Färgerna på bilderna är naturliga, milda och färgrika, där bakgrunden ofta är målad med mörkare inslag. Ljus och mörker följer realistiskt både dygnet och årstidernas skiftningar. Majoriteten av illustrationerna visar närbilder av skogsmiljön och man ser sällan hela träd, vilket gör att träden upplevs som stora i förhållande till karaktärerna. Det är huvudsakligen barrskog som skildras i böckerna och har ofta inslag av sjöar och bäckar. Skogen benämns huvudsakligen som stor och bred med höga träd. Ibland också som tyst och sval. Detaljrikedomen i böckerna syns genom en stor mångfald av olika arter både i text och bild.

Ett typiskt exempel på en beskrivning på skogsmiljön är från uppslag fyra i boken Sessalätts Äventyr (Beskow, 1934) där det står: ”I skogen är så svalt och grönt” och samtidigt visas Prinsessan Sessalätt i närbild med trädstammar bakom sig som visar att träden är höga och står tätt. Ett annat exempel är från uppslag fyra i boken Putte i Blåbärsskogen (Beskows, 1901) som visar skogsmiljön och bidrar till att skapa en stämning för berättelsen ”Sen vandrade Putte vid gubbens hand igenom ett stort förtrollat land mellan palmer som vajar för vinden." Här illustreras Putte bredvid blåbärsfar i närbild gående på mossa och ormbunkarna har blivit stora som träd över dem.

4.1.2 Normerande

Skogsmiljön beskrivs i både illustration och text för det mesta som en tillgänglig, trygg och trivsam plats där man ofta är glad och nöjd. Det blir speciellt tydligt på uppslag ett i boken Tomtebo barnen (Beskows, 1910), ”De lever här så nöjda och glada i sin skog”, som följs av ”När storm och regn regerar i världen utanför, här inne uti skogen alls det ingenting gör, för blåsten stängs av granar, som räcker upp till skyn, och runt omkring i skogen finns gott om paraplyn.” Illustrationen visar hur Tomtebobarnen sitter glada under en flugsvamp och känner på regndropparna som öser ner runt omkring dem.

Skogsmiljön under denna tidsperiod skildras också tidvis som negativ, ofta genom att karaktärerna upplevs vara rädda i skogsmiljöerna och är i de flesta

(23)

16

fall kopplat till ensamhet eller vilda djur. Ett exempel på rädsla i samband med ensamhet uttrycks i boken Ocke, Nutta och Pillerill (Beskow, 1939) på uppslag sju där det står: ”Han stjälpte lilla Nutta på närmsta flugsvampstopp, och sedan var han borta med några långa hopp. Och Nutta satt så ensam och såg sig skrämd omkring och tyckte att det prassla, men det var ingenting.”

Illustrationen visar Nutta som sitter ensam på en flugsvamp och ser rädd ut. Ett annat exempel på rädsla kopplat till djur är i boken Tummelisa (Andersen &

Beskow, 1907), när Tummelisa blir tillfångatagen av paddor. På uppslag fyra i boken står det ”Paddorna tog Tummelisas lilla säng och simmade bort med den. Tummelisa satt ensam kvar och grät, för hon ville inte bo med de otäcka djuren.”

I alla böcker under detta årsspann skildras skogsmiljön med stor mångfald av olika arter. De olika arterna som finns med i litteraturen och beskrivs i text, relateras ofta till deras utseende och om de upplevs vara ett hot eller inte.

Positiva beskrivningar av arter följer ofta estetiskt tilltalande djur och den huvudsakliga beskrivningen är vacker. De negativa beskrivningarna av arter följer ofta djur som inte är lika estetiskt tilltalande och beskrivs med en stor variation av olika benämningar, som till exempel ful, otäck eller förfärlig. De negativa beskrivningarna av arterna stöds sällan i bild.

4.1.3 Lokalisering

Detaljerna i illustration och text ger en känsla av att man befinner sig i skogen.

Texten förtydligar att handlingen i de flesta böcker endast utspelar sig i skogen, ett exempel från det är i boken Ocke, Nutta och Pillerill (Beskow, 1939) på första uppslaget där det står ”Fru Ollon med sin Ocke och lilla Pillerill, de bodde i en stuga som sällan höll sig still, för stugan satt och svängde i ekens högsta topp.” Ett annat exempel på hur handlagen utspelar sig i skogen är i det sista uppslaget i boken Tomtebo barnen (Beskow, 1910) ”så lever de i skogen helt nöjda dag från dag.” Illustrationerna framställer också skogsmiljön som tillgänglig och man får i de flesta böcker inte något direkt intryck av vart skogen är lokaliserad i förhållande till mänsklig bebyggelse.

De olika arter av djur och insekter som presenteras i böckerna framställs ofta som antropomorfistiska genom att de tidvis har på sig kläder och använder mänskliga redskap i sitt liv. De har också mycket känslor och kan kommunicera förståeligt med andra arter och karaktärer. Antropomorfismen synliggörs också genom att karaktärernas bo i hög grad influeras av hur människans hem ser ut. Oftast är känslorna hos djuren mer uttalade i text än i bild, då de till stor del målas som realistiska. Arterna och djuren har också

(24)

17

andra mänskliga egenskaper som beskriver att de exempelvis kan tänka, trösta och dansa. Det framkommer även att de har olika yrken, som till exempel lärare samt mänskliga önskningar som att vilja gifta sig. I boken Sol-ägget (Beskow, 1932) på uppslag fem står det: ”Älvan sprang rakt ner till "glada grodan", som bodde vid tjärnen. Hon hette så för att hon skrattade åt allting, och hon hade en liten servering, som också kallades "Glada Grodan".” Här visas ett tydligt exempel på antropomorfism och som också stöds i bild där grodan har ett förkläde och djuren sitter vid små bord av växter.

I Elsa Beskows böcker framstår djur och natur mestadels som underlägsna människan, bland annat genom att djuren och insekterna generellt beskrivs som hjälpsamma i litteraturen. Ett exempel på det finns i boken Puttes äventyr i blåbärsskogen (Beskow, 1901), på uppslag tre har Putte krympt och undrar hur han ska få med sig sina korgar då de fortfarande är stora ”Men gubben visslar på ekorrar två. De korgarna svänger på ryggen, se så, i några skutt är de borta”.

Putte får därmed hjälp av djuren för att bära korgarna. På detta sätt är djuren ofta hjälpsamma för att underlätta för människans olika behov.

4.1.5 Natursyn

Antropocentrismen är det mest framträdande förhållningssättet till naturen, genom att människan har en central plats i böckerna, även om det bara är en människa som besöker skogen i en av böckerna. Människans centrala roll visas genom hur djur, natur och andra varelser har mänskliga egenskaper. I de böcker som analyserats i denna tidsperiod upplevs feer, tomtar och andra naturbarn vara representationer för människor, vilket gör att människans centrala roll blir tydlig. Djuren bor i skogen men har antagit människans sätt att leva.

Människan har också ofta ett övertag över djuren då de utnyttjar deras egenskaper, exempelvis som transportmedel eller sätter djur i koppel. På uppslag nio i boken Putte i Blåbärsskogen (Beskow, 1901), ser man hur Putte och några blåbärspojkar rider på mössen och att de använder sig av ett snöre som föreställer en grimma för att styra mössen. I texten står det: ” På åtta möss de satte sig opp, genom blåbärsskogen i vild galopp gick sedan den lustiga ritten." Det upplevs vara det normala då ingen frågar mössen om de får rida på dem.

4.2 Hur skildras skogsmiljöer i barnlitteratur mellan år 1950–1999?

I denna tidsperiod har urvalskriterierna lett till en större variation av författare och illustratörer. I två av böckerna är dock text och bild från olika årtal och även från olika tidsperioder. Den ena boken är skriven 1949 och

(25)

18

illustrationerna är från 1973. Författaren återkommer även i den andra boken som är skriven 1959 och bild från 2003, vilket gjorde att båda böckerna blev mest relevanta i denna tidsperiod. Urvalet av böcker från före 1980-talet var väldigt begränsat på båda biblioteken.

Böckerna under denna årsperiod har mycket inslag av fantasi, men illustrationerna är över lag detaljrika, naturtrogna och har mycket gröna färger.

Alla böcker har även inslag av mörkare och stundtals dystrare färgtoner. Ljus och mörker är generellt inte kopplade till dygnets skiftningar, utan till att skapa kontraster vid händelser. I boken Allrakäraste Syster (Lindgren & Arnold, 1949, 1973) kan man på uppslag sex se en stor bild utan text där karaktärerna rider genom en skog. Här är färgerna plötsligt mörkare än tidigare och förvridna otäcka figurer blir synliga. På sidan efter bekräftar texten denna skiftning genom att det står: "Vi red genom Stora Hemska Skogen, där De Elaka bor.”

Böckernas bilder skildrar en variation av lövskog och barrskog, där många träd står tätt tillsammans och i texterna beskrivs skogsmiljön som tät, stor och med många höga träd. I några böcker skildras också hängande träd och träd som är fällda, varav en bok visar ett tydligt skövlat skogsparti. Ett exempel på detta är från Plupp i storskogen (Borg, 1983). På första uppslaget ser man hur Plupp står på ett berg och tittar ner på skogslandskapet där det visas tät barrskog, men ett stort område är skövlat. Plupp kommenterar med ” Nej men, plupp plupp!

Vad är det som har hänt därnere? En massa träd är borta. Vart har dom tagit vägen.”

I böckerna från denna årsperiod är skogen mer en bakgrund för handlingen och därmed är beskrivningarna i de flesta böckerna relativt få. Arter benämns sporadiskt genom böckerna, av dessa beskrivningar är det fåglarnas sång och kvitter som framkommer mest i texten i flera böcker. Ett exempel på detta finns i boken Sunnanäng (Lindgren & Törnqvist, 1959, 2003). På uppslag sju går barnen genom en skog om vintern och man ser en röd fågel. Det står: "Och Mattias tog hennes hand, och de sprang efter fågeln. Han for som det rödaste bloss mellan granarna, och var han flög fram, föll snöstjärnor till marken helt tyst och stilla, så klart sjöng den fågeln, medan han flög.”

Den huvudsakliga positiva känslan som karaktärerna förmedlar i bild är glädje när de vistas i skogsmiljön, men texten stödjer inte att glädjen beror på vart de befinner sig utan kopplar det till andra händelser. I text benämns skogen tidvis

(26)

19

i negativ mening som mörk och grå, vilket i hög grad är sammanhängande med karaktärernas känslor och mående. Även färgerna speglar karaktärernas känslor. Ett exempel på detta är i boken Stackars Pettson (Nordqvist, 1987) där allt har beskrivits som grått och trist då Pettson är på dåligt humör. Men på uppslag tio har han kommit ut i naturen och humöret har börjat bli bättre. Då står det: "Allt hade övergått till brun-grön-grått i olika nyanser. Men den fuktiga luften gav färgerna skärpa och djup och fick dem att lysa. Just nu tyckte Pettson att detta var ännu vackrare än allt det gröna på sommaren.”

I två andra böcker skildras skogarna som extra mörka och hotfulla där träden står stora och täta, varav en är tydlig barrskog. I dessa två böcker finns det en tydlig kontrasterande lövskog där träden är glesare och färgerna är varmare.

Ett exempel på detta blir tydligt i ena boken, Sunnanäng (Lindgren &

Törnqvist, 1959, 2003), då man på flera sidor ser kalla, dystra och mörka gråtoner, men på uppslag 17 övergår det till ljusa gröna färger och björkträd.

Texten speglar också denna kontrast med orden: "In till den eviga vårens Sunnanäng, där de späda björklöven doftade, där tusen små fågelliv sjöng och jublade i träden, där barn seglade med sina barkbåtar i vårens bäckar och diken.” Längre ner på sidan står det också "Bakom dem låg den kalla, frostiga skogen och väntade vinternatten. Anna såg sig tillbaka genom porten ut mot mörkret och kölden, och hon ryste." Att det är en sådan kontrast mellan löv- och barrskog i böckerna gör att den traditionella barrskogen framställs på ett negativt sätt.

I samtliga böcker skildras skogen som en närmiljö och är över lag en plats man besöker, men det framkommer inte från texten var skogen ligger. Ett exempel som tydliggör detta är i boken Mamma Mu gungar (Wieslander, Wieslander &

Nordqvist, 1993) på andra uppslaget. Där står det: ”Mamma mu smög i väg och hoppade över staketet. Hon tog sin cykel och cyklade bort mot kråkskogen.” Illustrationerna visar samtidigt att skogen ligger alldeles bredvid kohagen och därmed är skogen är en del av närmiljön.

Då böckerna under denna årsperiod präglas av fantasi, är antropomorfismen inte lika lätt att få syn på och det är ibland svårt att tolka mellan fantasi, antropomorfism och verklighet. Antropomorfismen blir över lag synlig i text och illustration genom att djur kan prata, har känslor och använder mänskliga tillbehör. Endast i en av böckerna har också träden mänskliga egenskaper. I boken Stackars Pettson (Nordqvist, 1987) på uppslag fem blir antropomorfismen synlig när katten Findus fiskar på köksgolvet med en stor

(27)

20

gryta som båt. Det sitter också en höna på en stol och dricker kaffe med kopp och fat. I texten beskrivs det hur Findus pratar och fiskar "Findus fortsatte att meta och ideligen fick han napp och varje gång viskade han "oj då, nu fick jag viss napp igen" och så sneglade han på Pettson, men gubben bara fortsatte att titta ut genom fönstret."

4.2.5 Natursyn

Antropocentrismen är det mest framträdande förhållningssättet till naturen, då människan är den centrala huvudkaraktären i de flesta böcker. I denna tidsperiod har människan ett stort övertag över djur och natur. Det synliggörs bland annat på uppslag åtta i boken Teskedsgumman plockar bär (Prøysen &

Berg, 1958, 1989), där det står: ”Aj, aj, aj”, skrek vargen och tänkte springa till skogen, men gumman ropade efter honom: ”Ånej vänta ett slag, innan du springer härifrån ska du tömma min kopp i blåbärsspannen, och våga dej inte att spilla ut ett enda bär!” Bilden visar att vargen håller sig över nosen då Teskedsgumman lurat honom att stoppa ner nosen i hennes förklädsficka och sticka sig på en synål. På samma uppslag kan man sedan se hur vargen springer in i skogen och det står: ”Vargen vågade inte annat än göra som gumman sa, men så fort han var färdig stack han som en pil in i skogen precis som räven hade gjort.”

En av böckerna från denna period skiljer sig genom att framställa en natursyn som stämmer överens med biocentrism som innebär att man vill bevara och skydda alla levande varelser. I Plupp i storskogen (Borg, 1983) försöker huvudkaraktären att ta reda på vart den skövlade skogen har tagit vägen och pratar med djuren om hotet från människan och vad det är människan gör med skogen. På uppslag 11 sitter Plupp tillsammans med en älgko och två kalvar och i texten står det: "-Du må tro, Plupp, att människorna bullrade när dom kom och tog många träd på en gång. Det blev så stökigt... Och svårt för många djur! Och växter. Marken blev förstörd...” Älgarna förklarar för Plupp vad de sett människorna göra i skogen, och konversationen fortsätter ” -Men, det är väl inte bra att dom tar för mycket? -Nej, dom måste allt spara bitar av Storskogen, så att smådjur och växter kan klara sig."

4.3 Hur skildras skogsmiljöer i barnlitteratur mellan år 2000–2021?

I detta årsspann har urvalskriterierna lett till böcker där varken författare eller illustratörer har bidragit till mer än en bok.

(28)

21

Samtliga böcker i denna årsperiod är dominerade av naturtrogna bilder där endast några har lite inslag av fantasi. Några av böckerna visar bilder av en tät och bred granskog, men generellt visas en blandning av lövskog och barrskog.

Skogen i sig benämns väldigt lite i text, bara i några böcker beskrivs den som stor, varav en bok även beskriver träd som gamla och breda. Illustrationerna skiftar mycket i färg och ton, där ljusa och mörka kontraster baseras på handlingen.

Bilderna skildrar inte en stor variation i detaljer, men texten beskriver arterna mer detaljerat och har fokus på att skildra dess faktiska egenskaper. I boken Stella - en älva i skogen (Gay, 2002) står det på uppslag sex: ””Vem planterade alla blommorna?” frågade Sam. ”Det gjorde fåglar och bin” sa Stella.”

Samtidigt visar uppslaget flera olika arter av blommor, fåglar och bin. Det visar att texten ger läsaren kunskap om arterna och vad de har för roll i förhållande till naturen.

Skogsmiljön skildras som vacker och välkomnande, en plats för mycket glädje och utforskande. Även illustrationerna i böckerna visar mycket glädje när karaktärerna vistas i skogsmiljön. I detta årsspann belyser böckerna en mångfald av arter som spännande, vilda djur benämns som positiva och inga djur beskrivs som farliga. Karaktärerna i böckerna tycker om djuren i skogen.

I boken Kråke och djuren i skogen (Bosson Rydell & Lindholm, 2004) finns ett tydligt exempel på första uppslaget av hur vilda djur och natur upplevs som positivt. Det är en naturtrogen bild av en liten stuga på landet med en grön skog i bakgrunden. Färgerna är varma, naturtrogna och i texten står det: "Det finns massor av vilda djur i skogen, det är både roligt och lite spännande. Kråke har sett grodor, en orm och olika fåglar."

En minoritet av böckerna framställer skogen som mörk och tidvis är också rädsla synligt hos karaktärerna. I boken När prinsessor går på äventyr (Gustavsson, 2020) syns det på uppslag tre ett exempel på detta då det visas en mörk skog med monster i bakgrunden. På en skylt står det ”Drakens håla” och pekar in i skogen. I texten står det: "Måste dom verkligen gå in i den mörka skogen? Finns det inte troll där?" Det blir tydligt att det är risken för troll, drakar och mörkret som är det negativa, inte själva skogsmiljön, då en av prinsessorna till och med ler när hon går in i skogen.

Tvärtom skildrar några av böckerna att det inte finns något att vara rädd för i skogsmiljön. I boken Kråke och djuren i skogen (Bosson Rydell & Lindholm,

(29)

22

2004) på uppslag nio står det: "Vid staketet hör de något som fnyser och krafsar inne bland buskarna. Först blir Kråke lite rädd, men Elsa går fram och kikar in under busken." Här ser man hur det ena av barnen ser lite orolig ut medan det andra barnet ler, på nästa sida visar det sig att det var en igelkott och båda barnen ler medan texten berättar mer om igelkottar.

Böckerna under denna årsperiod börjar spegla skogen mer på avstånd och beskrivs i texten som en mer avskild plats, dit man måste åka eller gå en längre bit. Samtidigt framställs skogsmiljön också som en mer otydlig plats, där det inte framgår hur långt bort den är. Det visas exempelvis på första uppslaget i boken Vem ser Dim? (Nilsson Thore, 2017), där det står: ”Du vet väl om att långt där borta, bortom bilvägar och höga hus, bakom förskolor och busshållplatser, där växer skogen vackert vild.” På bilden visas en tät och grön granskog bakom hustak.

Under denna årsperiod visas det väldigt lite antropomorfism, det är mer fokus på fantasivarelser som drakar och monster. I boken Inte alldeles ensam (Ørbeck-Nilssen & Duzakin, 2010), på uppslag två framställs några väsen med ansikten, som ler och ser snälla ut även i den mörka omgivningen. I en annan bok, Drakeld (Mendel-Hartvig & Gustavsson, 2016), beskriver endast texten antropomorfism och är ingenting som visas i illustrationerna. Texten beskriver hur träden försöker skydda människan genom att kommunicera via susningar och grenar som slår mot fönster. Ett exempel ur boken finns på andra uppslaget där det står: ”Träden susar: Vänd om, Milli! Vänd om, lilla barn! Draken har vaknat. Här är du inte trygg.”

4.3.5 Natursyn

I fyra av böckerna är antropocentrismen det centrala förhållningssättet till naturen, exempel på det finns bland annat i boken Drakeld (Mendel-Hartvig &

Gustavsson, 2016). På uppslag sex ser man när en av huvudkaraktärerna just har blivit bränd av en drake och naturen reagerar på människans smärta: ”Nu skälver det i träden. Nu darrar det i bladen. Nu vissnar de vita månblommorna och allting blir så tyst. Inga grodor sjunger. Inga smådjur prasslar. Som om allting håller andan. Som om hela världen stannat.”

De andra två böckerna upplevs ha ett förhållningssätt som lutar mer åt ekocentrismen, vilket bland annat tydliggörs på uppslag åtta i boken Kråke och djuren i skogen (Bosson Rydell & Lindholm, 2004), här diskuterar

(30)

23

karaktärerna en älg: "-Har man tur kan man hitta horn som älgar eller rådjur har tappat i skogen. Men de försvinner fort, för möss och andra smådjur med vassa tänder äter upp dem! säger morfar." Det visar ett exempel på hur de i boken ofta beskriver och relaterar till naturens gång och djurens plats i ett ekosystem.

5 DISKUSSION

Först diskuteras och jämförs resultaten mellan de olika tidsperioderna för att se hur framställningen av skogsmiljön har skildrats över tid. Efter det diskuteras metoden och i slutsatsen besvaras syftet. Avslutningsvis ges rekommendationer för utbildningen och förslag till vidare forskning.

5.1 Resultatdiskussion

Resultatdiskussionen kommer att utgå ifrån de identifierade kategorierna.

Något som har varit framträdande i resultaten är hur det under perioden 1950–

1999 har kommit in mer fantasivarelser i böckerna som inte är direkt kopplat till antropomorfismen. Med fantasivarelser menas inte förmänskligande av existerande djur och natur, utan varelser som är helt skapade från fantasin.

Widhe (2018) beskriver att fantasin i barnlitteratur fick ge vika för ett mer realistiskt innehåll under 1960–1970-talet, men att fantasin återkom igen i slutet av 1970-talet och blev som störst under 1980-talet. I resultatet synliggörs generellt mycket mer fantasivarelser i hela tidsperioden 1950–1999, än i övriga tidsperioder. Fantasiskapade varelser finns återkommande bland annat i boken Stackars Pettson (Nordqvist, 1987), ett exempel finns på uppslag tre, där det syns några grönrandiga och grönprickiga figurer. I perioden före, 1900–1949, var inslaget av fantasi främst i form av tomtar, älvor och troll, och har under senaste perioden framställts som drakar och monster. Kåreland (2013) skriver att debatter och diskussioner om barnlitteraturens innehåll bland annat har handlat om att böckerna inte haft nog pedagogiskt syfte utan varit för fantasifulla. Men enligt Freestone och O'Toole (2016) hjälper fantasin läsaren att komma underfund med sig själv, sin omgivning och läsaren får med sig betydelsefull kunskap från fantasin till verkligheten. Utifrån studiens resultat hamnar dock skogsmiljön mer i bakgrunden i de böcker som har mycket inslag av fantasi, vilket gör att de inte delger någon kunskap om djur eller natur.

Beaumont m.fl., (2019) argumenterar för att även om fantasi är en viktig del av barnlitteraturen så bör böckerna också ge barnen kunskap om den naturliga världen framför att främja biologisk okunskap.