Konst- och bildvetenskap
Josiane Saade
Kärleksgudinnor och machomän
Hur kvinnor och män framställs i bilderna i konfirmationsboken Via Mystica
Lovegodesses and machomen
How women and men are portrayed in images in the confirmationbook Via Mystica
Datum: HT-07 Handledare: Eva Zetterman Examinator: Patrik Sjöberg
Karlstad universitet 651 88 Karlstad Tfn 054 – 700 10 00 Fax 054 – 700 14 60
Information@kau.se
Abstract
The purpose with this thesis is to analyse images in the confirmationbook Via Mystica from a gender perspective. By using two different ways to analyse the pictures, a content analysis and a semiotic picture analysis, the result was as follows: The pictures of men an women fortifies the construction of gender. The girls in the pictures are represented as caregivers and comforters, while the boys are represented as strong and tough. The four pictures from the semiotic picture analyses showed how easy it was to categorise the men and the women in the photos in opposing stereotypes. The women are percieved as weak and submissive while the men were either strong criminals or a strong hero. You can se how these kind of ideal pictures of how men and women should be and look goes a long way back in history. It´s nothing new.
The forming of your identity and the view of your sexaulity is very much influenced by these kind of ideal pictures.
Via Mystica gives the impression of being a topic for discussion beacuse there are many questions in the book that the user has to reflect over. The conclusion is that as long as the pictures are discussed the users of the book will learn to have a critical attidude to the vast number of pictures in Via Mystica and everyday life.
1. Inledning... 3
Syfte ... 4
Metod ... 4
Teoretisk utgångspunkt ... 7
Genussystem ... 8
Stereotyp ... 9
Tidigare forskning ... 9
2. Via Mystica... 11
3. Hur kvinnor och män traditionellt återgivits i bild... 13
Föreställningar om kvinnlig skönhet ... 14
4. Innehållsanalys ... 15
5. Semiotisk bildanalys ... 20
”Övergiven” (bild 1) ... 20
”Befrielsen” (bild 2)... 21
”Kärleken” (bild 3) ... 22
”Kärleken nr 2” (bild 4) ... 25
6. Genuskonstruktionens effekter... 26
7. Slutdiskussion - Bilder som befäster eller ifrågasätter? ... 28
8. Förslag på vidare forskning... 31
Käll- och litteraturförteckning... 32
Otryckta källor ... 32
Tryckta källor... 33
Bildförteckning... 34
Bildbilaga... 35
Bild 1: ”Övergiven” ... 35
Bild 2: ”Befrielsen”... 36
Bild 3: ”Kärleken” ... 37
Bild 4: ”Kärleken nr 2” ... 38
1. Inledning
Sverige är ett av de mest jämställda länderna i världen men det finns dock fortfarande en hel del kvar att jobba på även här. Man behöver bara bläddra igenom en valfri svensk
kvällstidning för att upptäcka att jämställdheten inte har kommit så långt i hur män och kvinnor framställs i bilder. Att medierna påverkar vår syn på bl.a. vad som anses vara manligt och kvinnligt råder det nog ingen tvekan om som den mediekritiska gruppen Allt är möjligt skriver:
Vi västerlänningar ägnar en stor del av vår fritid åt medierna och relationen med medierna varar livet ut. Vi använder dem för att inhämta kunskap och information, som underhållning och till opinionsbildning. Därför kan man anta att massmedierna spelar en stor roll när vi formar vår världsbild.1
Det är i deras bok Allt är möjligt – en handbok i mediekritik som man kan finna ovanstående citat. I den boken har de undersökt bilder på män och kvinnor i damtidningar, reklamannonser m.m. och försökt få fram vad de förmedlar och vad effekten av de olika bilderna blir. Intresset för huruvida läroböcker bidrar till att öka ungas valmöjligheter eller om de tvärtom begränsar dem verkar ha kommit på tapeten de senaste åren där olika undersökningar med varierande undersökningsobjekt inom läroboksgenren har dykt upp. Jag är själv är väldigt intresserad av läroböcker eftersom jag tror att läroböckernas inflytande i barn och ungdomars liv är, precis som massmedia väldigt stort. Precis som med medierna använder sig barn och ungdomar av läroböcker när man ska inhämta kunskap och information. Läroböcker är ju, som namnet avslöjar, till för att lära ut någonting. Därför är det både intressant och viktigt att titta närmare på de bilder som finns i dem. Bilderna kan vara hjälpmedel i läroprocessen, men de kan också vara motsägande till det som böckerna vill lära eleverna. Genus är något som hela tiden förändras i interaktion mellan människor och den struktur som de lever i. Ett ifrågasättande av rådande normer för både tjejer och killar och en ökad mångfald av förebilder gör att chansen för att de skall hitta någon som de kan identifiera sig med ökar. Det kan alltså vara en
nödvändighet att utvidga begreppen om manlighet och kvinnlighet för att öka ungas
valmöjligheter istället för att begränsa dem.2 Jag ska undersöka bilderna i konfirmationsboken Via Mystica ur ett genusperspektiv för att se om den befäster eller ifrågasätter rådande normer för hur män och kvinnor bör vara och se ut enligt massmediala bilder.
1 Broman, Anna, et al., Allt är möjligt – en handbok i mediekritik, 1998, s 13
2 http://www.jamstalldhet.net/ , 2007-12-20
Syfte
Syftet är att undersöka några utvalda bilder ur Via Mystica från ett genusperspektiv. Jag ska titta närmare på hur kvinnor och män framställs i bilderna, om det finns skillnader i
framställningen och vad resultatet av det kan vara. Jag vill belysa att man kan finna samma sorts bilder i läroböcker som bl.a. i diverse kvällstidningar. Vad man sedan gör med den informationen är upp till var och en. Kanske börjar man vara mer kritisk till det innehåll som finns i dagens läroböcker och frågar sig om bilderna och illustrationerna är relevanta för det boken vill förmedla? Frågeställningarna är:
• Hur porträtteras kvinnor i bilderna?
• Hur porträtteras män i bilderna?
• Finns det några noterbara skillnader?
• Vad blir resultatet av dessa porträtteringar?
Metod
Jag har valt den benämning av analysobjekt som man använder boken Seendets språk, där ett analysobjekt är en benämning på ett område som har avgränsats för en undersökning av en analytiker eller analysgrupp.3 Valet av undersökningsobjekt har som sagt fallit på Via Mystica eftersom majoriteten av bilderna i den boken avbildar kvinnor och män, ihop och för sig.4
I uppsatsen används både en innehållsanalys och en semiotisk bildanalys för att kunna svara på frågeställningarna. Att hitta böcker som tar upp de olika semiotiska redskapen man kan använda var inte så svårt. Tidigare kurser har tagit upp den semiotiska traditionen och de har dessutom haft relevant kurslitteratur så jag utgick från dem men jag har också tittat på andra relevanta uppsatsers källhänvisningar. Internet har varit en viktig hjälpreda för att söka efter information.
Några böcker har varit till särskild stor nytta för inhämtning av information. Böcker som Helena Josefsons Genus hur påverkar det dig?, Helena Klingspors Varför ler inte Ken och Barbie?- Könsroller i förändring och Allt är möjligt – en handbok i mediekritik av den
3 Hansson, Hasse, et.al., Seendets språk – exempel från konst, reklam, nyhetsförmedling och semiotisk teori, 2006, s 165
mediekritiska gruppen Allt är möjligt har på ett pedagogiskt sätt beskrivit massmedias bilder av kvinnor och män och dess inverkan på oss. De tre böckerna ifrågasätter och exemplifierar diverse mediala företeelser som exempelvis hur föreställningar kring genus tydligt förmedlas via bl.a. bilder. Dessa böcker är väldigt lättförstådda utan att på något sätt vara ”ytliga”, de har inte krånglat till saker i onödan. Just därför har dessa tre böcker varit särskilt
betydelsefulla för denna uppsats. Ett stort plus är att böckerna också ger exempel på hur man kan bryta det rådande genustänkandet. De sträcker sig från exempel på ett dagis där man försöker bryta genustänkandet till hur man kan ifrågasätta media.
Boken Kommunikationsteorier – en introduktion av John Fiske ger en ingående förklaring till semiotiken, dock tycker jag att språket gör att informationen inte blivit så pass lättillgänglig som kanske en introduktionsbok bör vara. Har man dock läst igenom de relevanta styckena några gånger blir boken, som är rik på information, en bra källa. Vill man ha en mer
lättförståelig bok som tar upp semiotiken är Jostein Gripsruds Mediekultur, mediesamhälle, en bra bok. Den ger dock inte några ingående förklaringar till termer och teorier.
Inom semiotiken är mottagarens status är väldigt hög. Mottagaren eller läsaren spelar en aktivare roll än i andra analysmodeller. Inom semiotiken föredrar man att använda termen läsare istället för mottagare, eftersom ”att den antyder både ett större mått av aktivitet och att läsning är något vi lär oss att göra; därmed bestäms den av läsarens kulturella erfarenhet.”5 Eftersom min uppsats koncentrerar sig på mottagandet av bilderna utgör semiotiken en bra analysmetod för analysen av bilderna.
Inom semiotiken studerar man olika varianter av tecken och hur de står i relation till de personer som använder dem. Ett tecken hänvisar till något annat än sig självt och anknyter sig till verkligheten genom användarens föreställningar. Ett exempel är ordet bil som har en mental föreställning kopplad till sig, även om det kan finns individuella skillnader i denna föreställning.6 Tecken behöver inte vara märkvärdiga för att kunna fungera, de måste dock ha några grundläggande drag, en grundbetydelse.7 Den franske litteratur- och konstforskaren Roland Barthes diskussion om förhållandet mellan denotation som är den första betydelsen som dyker upp i en analys, alltså grundbetydelsen, och konnotation som den andra indirekta
4 Eek, Jonas, Stefan Klint, Beata Åhrman Eek, Via Mystica, 2007
5 Fiske, John, Kommunikationsteorier – en introduktion, 1998, s 63-64
6 Ibid, s 61-63
7 Nordström, Gert Z, Bildspråk & bildanalys, 1984, s 36, 38
betydelsen är vad jag främst har använt mig av.8 Bildens grundbetydelse är denotationen som har två funktioner. Det ena är att det denotativa tecknet måste ha några av de drag som verkligheten har, det ska alltså likna verkligheten. ”En trast på en bild ska likna en trast i verkligheten.”9 Det andra är att de ska särskilja tecknen så att man inte kan förväxla dem.
Konnotationer är bildens bibetydelser och just termen konnotation beskriver samspelet som sker när tecknet möter läsarens uppfattningar och känslor och de värderingar som gäller i kulturen. Konnotationer kan vara både emotionella eller subjektiva, man måste dock anta att andra i vår kultur delar de flesta av dem. Konnotationer kan också vara mer sociala och mindre personliga som de tecken på rang man kan finna på en officers uniform som
konnoterar höga värden. Ju fler tecken på hög rang som finns på uniformen desto högre rang konnoterar de. 10 John Fiske skriver i sin bok Kommunikationsteorier en introduktion att:
”Konnotationer är på det hela taget godtycklig och specifik för en kultur”.11 Själv beskriver Barthes denotationens och konnotationens innebörd på detta lättförståeliga sätt: ”Man kan alltså omedelbart säga att den bokstavliga bilden är denoterad och den symboliska bilden konnoterad.”12 Det bokstavliga meddelandet är som ett underlag för det symboliska
meddelandet.13 Ett fotografi innehåller ett traditionellt förråd av tecken som dess mottagare läser av. Eftersom varje tecken innehåller en kod på en konnotativ nivå är det just koden som man vill försöka fastställa. Eftersom bildens denotativa betydelse är absolut analogisk
innehåller den inte några koder enligt Barthes. Det konnotativa meddelandet däremot innehåller både ett plan av uttryck och ett av innehåll vilket kräver en avkodning.14
John Fiske tar i sin bok Kommunikationsteorier – en introduktion, upp Barthes term myt.
Tecken kommunicerar bl.a. via myter. Fiske skriver att enligt Roland Barthes är innehållet eller rättare sagt myten ”en berättelse med vilken en kultur förklarar eller uppfattar någon aspekt av verkligheten eller naturen.” 15 Han skriver vidare att de primitiva myterna kunde handla om livet och döden, gudar och människor. Dagens myter handlar mer om manlighet och kvinnlighet, familj och framgång.16 Med hjälp av denotationer och konnotationer definierar jag de olika beståndsdelarna i bilderna, de olika tecken som finns. Dessa olika
8 Gripsrud, Jostein, Mediekultur, mediesamhälle, 2002, s 142
9 Nordström, 1984, s 38-39
10 Ibid., s 41; Fiske, 1998, s118-119
11 Fiske, 1998, s 119
12 Barthes, Roland, ”Bildens retorik”, Tecken och tydning – till konsternas semiotik, red. Kurt Aspelin och Bengt A Lundberg., 1976, s 119
13 Ibid., s 119
14 Barthes, Roland, Image music text, 1977, 19 -20
15 Fiske, 1998, s 121 och baksidan.
tecken förmedlar olika saker som jag kommer att relatera till olika myter. Jag har valt fyra stycken bilder som jag tyckte tydligt förmedlade skillnaden på hur kvinnor och män porträtteras.
En innehållsanalys är en metod som används för att ge en systematisk och kvantitativ beskrivning av innehållet i olika sorters texter. Det kan bl.a. röra sig om böcker, tidsskrifter och tidningar. Innehållsanalysen skapar ett system av kategorier och klassificerar och anger frekvensen av vissa ord och utryck. På så sätt kan man få fram och analysera information om texterna och avsändaren.17 Denna analysform är baserad på ett antal regler och procedurer som måste följas för att analysen av bilderna ska vara tillförlitlig.18 Man kan följa dessa procedurer som jag följt i ett senare kapitel.
Teoretisk utgångspunkt
I uppsatsen utgår jag från ett genusperspektiv vilketinnebär ett perspektiv som handlar om att relationer mellan kön kan påverka i till synes könsneutrala sammanhang. Man analyserar företeelser, förhållanden och processer i samhället. Det kan röra sig om allt från politik till ekonomi, utbildning vetenskap, kultur m.m. Med hjälp av genusperspektiv kan man uppmärksamma de ”tillskrivna kollektiva könskarakteristika, som skapar systematisk ojämlikhet mellan könen”.19
Andra relevanta begrepp som förekommer i uppsatsen är genus, genussystem och stereotyp.
Uppfattningen som hålls i uppsatsen om en av genus innebörd är att det är ett begrepp som används för att urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som skapar människor sociala kön. Begreppet används inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och infördes i början av 1980-talet då det ersatte begreppet könsroll. Benämningen genus används när man ska sätta namn på den kulturella process som tillskriver allt från människor, symboliska förhållanden och institutioner i kollektiva könsegenskaper som manligt och maskulint respektive kvinnligt och feminint:
16 Ibid, s 121
17 http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=211900&i_word=inneh%e5llsanalys 2007-11-30
18 Rose, Gillian, Visual methodologies – an introduction to the interpretation of visual materials, 2007, s 59
19 http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=739155&i_word=genusperspektiv 2007-11-19
Genuskonstruktioner utmärks av ett motsatstänkande som skapar skillnader, isärhållande och makt.
Könens synligt olika kroppar, de fysiologiska könsskillnaderna, är det material som framför allt används för dessa varierande former.20
Genus är ett begrepp som används för att förstå och urskilja de faktorer, både sociala och kulturella, som gör att flickor och pojkar förväntas vara på ett särskilt vis. Utifrån vårt kön fostras pojkar och flickor in i vissa beteenden och uppfattningar. Även om män och kvinnor ser olika ut biologiskt kan inte biologin förklara skillnader mellan pojkar och flickors beteenden eller de olika förväntningar som ligger på en person beroende på kön. Forskning har visat att beteenden, uppfattningar och förmågor är större inom kill- respektive
flickgrupper än mellan könen. Många tror därför att de kulturella och sociala förväntningar som ligger på flickor och pojkar är det som framförallt är avgörande för de skillnader som finns mellan könen. Genus påverkar inte bara oss individer utan också samhällets
uppbyggnad.21 Det finns alltså en stor betydelse i att uppmärksamma genusaspekter.
Genussystem
Enligt Yvonne Hirdman är genussystemet en ordningsstruktur av kön. Denna ordningsstruktur är en förutsättning för andra sociala ordningar och har blivit basen för de sociala, politiska och ekonomiska ordningarna. Genussystemet har enligt Hirdman två bärande bjälkar som den vilar på. Den ena är isärhållandet mellan könen.22 Kvinnor och män är uppdelade i olika separata sfärer. Isärhållandet kan vara fysiskt/geografiskt som exempelvis den könsuppdelade arbetsmarknaden eller att man väljer olika utbildning beroende på kön. Den kan också vara kulturell, genom den syn vi har kring könens olikheter.
Den andra fundamentala regeln (bjälken) är den om den manliga normen som den norm som ges större värde, d.v.s. den manliga normens överhöghet. I allmänhet utgår man från att det pojkar/män gör är viktigare, svårare och mer värdefullt än det som flickor/kvinnor. Det är just det som den manliga normens överhöghet innebär. Dessa värderingar är oftast omedvetna och
20 http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=181336&i_word=Genus , 2007-11-19
21 Josefson, Helena, Genus – hur påverkar det dig?, 2005, s 5-7
22 Hirdman, Yvonne, “Genussystemet- reflektioner kring kvinnors sociala underordning”, Kvinnovetenskaplig tidsskrift, 1988, nr 3, s 51
följden blir att individer av det manliga könet betraktas och behandlas som mer värdefulla än personer av det kvinnliga könet.23
Stereotyp
Min användning av begreppet stereotyp är den som inom socialpsykologin ofta är en allmänt omfattad föreställning om utmärkande egenskaper hos individer tillhörandes en viss grupp.
Denna gruppindelning kan vara nationell, efter etnicitet eller beroende på religion och kön.
Den bild man skapar sig av en person eller grupp kan oftast påverkas av stereotypen av den/dem. Oftast är stereotypen uppbyggd från faktisk kunskap men förenklar omvärldens intryck. Den påverkar inte bara ens uppfattning om hur andra är utan också om hur de bör vara. Stereotyper bidrar till att upprätthålla fördomar och negativa attityder.24
Tidigare forskning
Man kan finna en del uppsatser som berör ungefär samma ämne som denna uppsats gör, alla tar upp genus och jämställdhet i olika läroböcker. De tre uppsatser som jag kommer att nämna visar upp intressanta resultat som är väldigt lärorika och har många gemensamma
beröringspunkter med varandra och med denna uppsats.
Den första är Alexander Johansson och Teresia Tanninens examensarbete från lärarutbildningen i Malmö heter Hur framställs kvinnor och män på bilder i
samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6? – en semiotisk bildanalys ur ett genusperspektiv.
Syftet med deras uppsats är att undersöka om bilderna i samhällsböcker för skolåren 1-6 befäster eller bryter mot den traditionella synen av kvinnlighet och manlighet. Deras
undersökning går alltså ut på att se hur kvinnor och män framställs i de samhällsböcker som de har valt att titta närmare på. Johansson och Tanninen använder sig av en semiotisk bildanalys och använder sig av Roland Barthes diskussion om denotation och konnotation.
De går igenom några bilder ur de fem samhällsböcker med resultatet att man i
samhällskunskapsböckerna kunde se en klar tendens till man framställer pojkar och flickor på ett sätt som befäster könsrollerna.25
23 Hirdman, Yvonne, The Swedish welfare state and the gender system: A theoretical and empirical sketch, 1987, s 3-5; JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, 2000, s 14-15
24 http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315197&i_word=stereotyp 2007-11-19
25 http://dspace.mah.se:8080/dspace/bitstream/2043/4084/1/ex-arb.pdf 2007-11-30
Therese Hedman och Karin Omark har i sin C-uppsats i medie- och
kommunikationsvetenskap, journalistik från Luleå tekniska universitet, har gjort en analys av skolböcker i åk 8. Titeln på uppsatsen är Befäster skolan traditionella genussystem? – en diskursanalys av skolböcker i årskurs 8. Hedman och Omark tar upp skolans ansvar i
jämställdhetsarbetet för att motverka traditionella könsmönster. De gör både en textanalys och bildanalys som visar att mannen används som ofrånkomlig norm i de flesta böcker. De fann ett undantag i en hemkunskapsbok där genus i form av androgynitet är allmänt rådande.26
Från Göteborgs universitet kom våren 2007 ett examensarbete inom lärarutbildningen som tittar närmare på läroböcker i svenska från 1913 – 2003. Den är skriven av Carolin Nilsson och Kajsa Nilsson, med titeln Vem äger hammaren? – en undersökning om genus och
jämställdhet i läroböcker i svenska för skolår 1 från år 1913 till år 2003. I denna uppsats görs både en text- och bildanalys. Bildanalysen utgår från ett schema över vad som traditionellt sett anses vara manliga respektive kvinnliga sysslor, yrken, kläder och egenskaper. Det visar sig att antalet neutrala bilder (där inga könsspecifika kriterier i bilderna har uppfyllts) har ökat och traditionella bilder på pojkar och flickor minskat över tid.27
Min uppsats skiljer sig från de tre ovanstående då den inte använder sig av ett
undersökningsobjekt som ryms inom skolans värld. De tre ovanstående uppsatserna jämför sina resultat med läroplanen. Detta har inte jag gjort eftersom Via Mystica är en lärobok som används för konfirmationsundervisning och inte som skolundervisning. De ovanstående uppsatserna analyserar flera böcker, medan jag har valt att bara använda en bok som
undersökningsobjekt. Någon jämförelse med andra böcker i samma genre kommer alltså inte tas upp. Denna uppsats har ytterligare avgränsats eftersom inte alla bilder ur Via Mystica har analyserats.
Med hjälp av en innehållsanalys görs ett stickprov av de över 30 bilder som går att finna i Via Mystica. De tre ovanstående uppsatser har alla en semiotisk analys vilket jag också har gjort.
När det gäller den semiotiska analysen har jag valt ut fyra bilder som visar tydligt på den skillnad som kan finnas i hur man porträtterar kvinnor och män. Uppsatserna Vem äger hammaren? och Befäster skolan traditionella genussystem? analyserar både bilder och text.
Jag kommer också att ta upp något som står i texten om jag anser det är relevant för den bild
26 http://epubl.ltu.se/1402-1773/2006/071/LTU-CUPP-06071-SE.pdf 2007-11-30
27 https://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/7228/1/VT07-1350-03.pdf 2007-11-30
som analyseras. En kort överblick om texten och Via Mystica kommer också att redogöras i kapitel två. I kapitel tre ges en bakgrund om hur män och kvinnor traditionellt återgivits i bild.
Kapitlet ger bilderna som analyserats i ett större perspektiv. Efter kapitel tre följer en innehållsanalys och därefter den semiotiska bildanalysen.
Eftersom de bilder som jag analyserar inte har några titlar har jag valt att döpa dem efter de stycken som de finns i. Den första bilden kallar jag för ”Övergiven” för att den kan hittas i just det stycket. Efter min egen analys av bilderna kommer jag att använda boken Allt är möjligt som analysredskap för att se om bilderna liknar de stereotyper och myter som ofta förekommer i massmedia. Kapitel sex tar upp vilka effekter som genuskonstruktioner kan ge.
Slutdiskussionen i kapitel sju heter ”Bilder som befäster eller ifrågasätter?”. Där redovisar jag vad jag har kommit fram till. I uppsatsens slut ges det förslag på fortsatt forskning.
2. Via Mystica
Ordet lärobok har tidigare varit närmast synonymt med begreppet läromedel, som är ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Mellan 1950-80, efter andra världskriget underlättade ny boktryckarteknik användningen av bilder i läroböckerna. I
Nationalencyklopedin står det att: ”Bilden blev ett viktigt komplement till texten, och läromedelsbegreppet vidgades. […] Läroböcker, liksom läromedel i vida mening, förmedlar också metakunskaper, dvs. samhällets uppfattning om vad som bör betraktas som sann och önskvärd kunskap samt dess syn på hur kunskap skall bearbetas och användas.”28
Läromedelsbegreppet har som sagt vidgats med åren och numer kan allt användas som grund för undervisning. Man ska dock avgränsa termen läromedel till de material som är gjort för undervisning.29 Jag anser att boken Via Mystica faller in under begreppet för läromedel då den är gjord för konfirmandundervisning. Med nationalencyklopedins begreppsförklaring i ryggen kommer jag alltså att kalla Via Mystica för en lärobok.
Texten i Via Mystica är en blandad kompott av författarnas ord och citat från böcker, Bibeln, kända personer och ”vanligt folk”. Man väver in bibeltexter och kristna uppfattningar med bl.a. citat som innehåller både svordomar och könsord. Jag får intrycket att boken är ett diskussionsunderlag mer än en bok som skall berätta exakt hur saker och ting ligger till. I
28 http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=247246&i_word=l%e4romedel , 2007-11-18
29 Ibid, 2007-11-18
bokens olika kapitel kan man finna diskussionsfrågor som gör att bokens användare får utrymme att vara kritisk mot det som står i boken. Boken tar upp allt från vetenskapens roll inom religionen (om än kortfattat) till kärlek och känslan av övergivenhet. Jag får också intrycket av att bilder spelar en stor roll i Via Mystica. På en sida kan man finna en ram utan en tillhörande bild. I ramen står det en förklaring om att man här ska klistra en bild på en väldigt betydelsefull person i sitt liv. Längre fram i boken hittar man ytterligare en ram där man nu ska klistra in foto eller rita en teckning på den person som berättade om Gud i ens barndom, ännu längre fram i boken ska man sätta in en bild som visar kärlek.30 På bokens baksida står det: ”Det här är din bok. Den innehåller både ord och bilder, men den är inte färdig. Det som saknas är dina ord, dina bilder och dina funderingar. Först när du bidragit med dem är det en färdig bok.”31 Går man in på Verbum förlags webbutik och söker på Via
Mystica hittar man denna förklaring av boken:
I Via Mystica Konfirmandens bok speglas livsfrågorna och den kristna tron i antologitexter, bibeltexter, författartexter och bilder – genom en mångfald av röster från olika platser, tider och kategorier av människor. Bilderna i Via Mystica Konfirmandens bok illustrerar inte enbart texterna utan fungerar även som tankeväckare för samtal. Boken innehåller också många frågor, övningar och faktarutor, samt uppgifter i anslutning till Bibeln och Psalmboken. Innehållet i boken vill bekräfta tonåringars erfarenheter av smärta och ilska, men också lust och glädje över att leva.32
På en annan hemsida står att: ”Syftet med Via Mystica är att hjälpa konfirmanden att utveckla den egna identiteten till den kristna tron.”33 Min tolkning av dessa ovanstående citat är att boken (och dess bilder) ska vara ett hjälpmedel för konfirmanden att utveckla sin identitet, sin världsbild. Bilderna i boken är bl.a. till för att väcka debatt.
Konfirmationen är en bekräftelse av dopet. Enligt Svenska kyrkan är konfirmationen en unik möjlighet att ta med sina vänner och med vuxna få tala om tro och livsfrågor i en
avslappnande miljö. Under tiden som konfirmand får man gräva djupare i livets viktiga frågor om livets mening och hur det är att leva ett bra liv. På Svenska kyrkans hemsida står det:
30 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007
31 Ibid., bokens baksida
32http://webbutik.verbum.se/verbumforlag/webbutiken/product_detail/?ew_9_p_id=43674&wildparam1=isbn=9 78-91-52631379*, 2007-11-18
33 http://verbum.gotlandica.se/main.asp, 2007-11-18
Att vara tonåring är att befinna sig i ett brytningsskede i livet med sökande efter frihet, mognad, livsstil, självständighet och bekräftelse. Det är en tid då man börjar ta ställning till hur man ska leva sitt liv. I detta brytningsskede är det kyrkans uppgift att möta ungdomar.34
Konfirmationen kan alltså spela en viktig roll i en tonårings liv. Svenska kyrkan skriver att det är under tonåren man börjar ta ställning till sitt liv och det borde innebära att konfirmationen kan ha stor del i det ställningstagandet man gör. I inledningen skrev jag att massmedia spelar en stor roll i hur vi tolkar vår världsbild. Syftet med Via Mystica verkar vara detsamma eftersom den är en del av konfirmationsundervisningen som tydligen också vill vara en stor del i tolkandet av människors världsbild. Att bilder tillmäts en stor betydelse i boken anser jag framgår då bokens användare också bidrar med både sina egna bilder och sin egen text.
3. Hur kvinnor och män traditionellt återgivits i bild
Helena Josefson redogör i Genus – Hur påverkar det dig? Hur synen på manlighet har förändrats med tiden. På 1700-talet var ”den belevade världsmannen” idealet för vissa män.
Männen lärde sig konsten att behaga genom att klä sig i vackra färgstarka kläder, vara duktiga dansare och bra på att konversera. Männen skulle vara romantiska och det låg ingen skam i att gråta. Att ha långt hår var populärt, så länge det inte var korkskruvslockigt som kvinnornas.
Josefson skriver att dåtidens modetidningar rådde männen om hur de skulle uppföra sig på salongerna och hur de kunde färga sitt skägg. Idealet förändrades på 1800-talet. Nu skulle man vara ”en man av karaktär”.35 Passion skulle inte styra mannen, tvärtom var kontroll ledordet man skulle följa. I och med industrialiseringen blev den framgångsrike affärsmannen som arbetade hårt och vågade ta svåra beslut förebilden. Fysisk och psykisk styrka kopplades till maskulinitet. Det återhållsamma kostymmodet kom till i slutet på 1800-talet.36
Århundradet efter blev synen på mannen som försörjare något som präglat vår uppfattning om manlighet. Viktiga måttstockar blev under 1900-talet produktivitet, konkurrens med andra män, makt och inflytande i samhället. Förnuft, logik och självdisciplin var 1900-talets
mansideal. Idag är idealbilden av mannen en blandning mellan 1700- och 1900-talets ideal.
Män ska ta ansvar för ekonomin och vara intresserade för sport och teknik och många män anser att de blir manligare om de har hög lön, kör fort och kan laga maskiner. Samtidigt börjar
34 http://svkwebprod.svenskakyrkan.se/default.aspx?di=66094&ptdi=0, 2007-11-19
35 Josefson, 2005, s 23-24
36 Ibid, s 24
det blir mer och mer accepterat för killar att visa känslor och visa sig svag. Stora svällande muskler kan idag kombineras med eyeliner och läppglans.37 I sin artikel “Male trouble”
beskriver Abigail Solomon-Godeau den representation av maskulinitet som dök upp på 1980- talet: ”the passive, beatiful, and seductive young man displayed in ways previously reserved för desirable young woman, and given poses and facial expression previously reserved för the iconography of femininty.”38 I Varför ler inte Ken och Barbie? skriver Helena Klingspor om hur 1990-talet blev det årtionde det lanserades som jämställt att kvinnor också skulle få titta på avklädda män i tidningarna. Mannen håller på att förvandlas till enklonad modeslav där reklamens modellmän är ”lika avklädda, passiva och kliniskt könlösa som på motsvarande fotografier av kvinnor.”39
Föreställningar om kvinnlig skönhet
Naomi Wolf, fil dr i litteraturvetenskap skriver i Skönhetsmyten att efter den andra vågens feminism på 1970-talet, har västerländska kvinnor fått fulla rättigheter över sina liv (till och med över sin fortplantning) och skaffat sig högre utbildning. Men ju fler barriärer som rivs ner desto fler bilder har dykt upp om hur kvinnor bör se ut:
Bantnings- och hudvårdsindustrierna blev genast de nya vakthundarna kring kvinnornas intellektuella utrymme, och till följd av deras tryck ersatte den unga, utmärglade fotomodellen den glada hemmamamman som mönstret för kvinnans lycka. Den sexuella revolutionen ledde till att kvinnorna upptäckte sin sexualitet, varpå ’skönhetspornografin’ – som för första gången i kvinnohistorien direkt och uttryckligen och med konstlade medel förknippar en förtingligad ’skönhet’ med sexualiteten – bredde ut sig och undergrävde kvinnornas nya och ömtåliga känsla av sexuellt egenvärde.40
Wolf menar att kvinnan inte hade samma föreställningar om skönhet före den industriella revolutionen. Det fanns inget fysiskt ideal som var lika vida spritt som idag. Kvinnor hade inte tillgång till så många bilder utanför kyrkan. Den nya tekniken som kom, gjorde att man nu kunde reproducera bilder av hur kvinnor borde se ut. På 1850-talet kom annonser med bilder av attraktiva kvinnor och ett årtionde tidigare hade man tagit de första nakenbilderna av prostituerade. Medelklassen växte fram och levnadsstandarden blev högre, en ny klass av läskunniga kvinnor som inte arbetade uppstod. Deras tillvaro spenderades mest i hemmet.
37 Ibid, s 24-26
38 Solomon-Godeau, Abigail, ”Male trouble”, Constructing Masculinity, ed. Maurice Berger et.al, 1995, s 69-70
39 Klingspor, Helena, Varför ler inte Ken och Barbie? – könsroller i förändring, 2000, s 36, 39
40 Wolf, Naomi, Skönhetsmyten, 1996, s 7, 9
Den separata sfär där de levde översvämmades snart med kopior av klassiska konstverk, vykort med societetsskönheter och porslinsfiguriner.41
Skönhetsidealet har varierat med tiden. Jägarsamhällets ideal var en stor och kraftig kvinna med stora bröst och stor mage. Under antiken var de vackra kvinnorna större än idag med runda höfter, avsmalnande midja, smala skuldror och harmoniska ansiktsdrag. Att vara blek, ömtålig, späd och bräcklig var ett ideal på 1800-talet. Idag är idealkroppen för kvinnor en rak pojkkropp fast med stora bröst och inget hår på ”fel” ställe.42 Under 1990-talet dök
tjejtidningar upp som såldes i massupplagor. Den kvinnosyn som de förmedlade tillsammans med andra kommersiella krafter löd: ”Du är ditt utseende flicka. Din sexualitet är något du bör använda dig av, unga kvinna.”43 Våren år 2000 var kvinnlighet på modet. Temat var den unga flickan med den äldre flickans attribut. Man ska vara öppen för förslag samtidigt som man ser oskuldsfull ut. Kända artister som Britney Spears och Jessica Simpson spelade på en Lolitasymbolik. Det definieras som attraktivt med öppna munnar, långa ögonfransar och släckta blickar. Kraven har ökat på kvinnans utseende och beteende. Under 1990-talet stylades, slipades och klonades kvinnan. År 2000 har kvinnan ett extra stort leende på läpparna, men det leendet når inte ögonen som Helena Klingspor uttrycker det.44
4. Innehållsanalys
Det första steget i en innehållsanalys är att välja bilderna som ska ingå i den. I Visual
Methodologies – an introduction to the interpretation of visual materials tar Gillian Rose upp fyra olika strategier för att göra sitt urval. Jag har valt strategin ”systematic”, alltså en
systematisk strategi. Denna strategi går ut på att välja exempelvis var tredje eller var tionde bild. Man måste vara försiktig så att intervallet man har valt inte sammanfaller med något cykliskt mönster i källmaterialet.45 Jag kommer att välja varannan bild där en människa framträder tydligt och som är tillräckligt stor för att urskilja detaljer. Det finns inte något tydligt cykliskt mönster i Via Mystica, därför kan jag ta den ovanstående varningen med ro.
Mitt val att ta varannan bild kan liknas vid en stickprovsundersökning. Steg nummer två i en
41 Ibid, s 12-13
42 Josefson, 2005, s 32-34
43 Klingspor, 2000, s 25
44 Ibid, s 10, 14 -15
45 Rose, 2007, s 63
innehållsanalys är att hitta kategorier för att koda bilderna. Dessa kodningskategorier måste enligt Rose vara:
• Uttömmande, där varje apsekt av bilderna som är viktig för undersökningen måste kunna sättas i någon kategori.
• Exklusiv, vilket betyder att kategorierna inte får överlappa.
• Upplysande, kategorierna måste alltså tillföra en analys av bilderna som är intressant och sammanhängande.
Koderna i bilderna måste vara beroende av en teoretiserad koppling mellan bilden och den bredare kulturella kontexten.46 Den teoretiserade kopplingen för mina kategorier kommer vara genusperspektivet. Mina kodningskategorier kommer att utgå från manliga respektive kvinnliga egenskaper och aktiviteter som Helena Josefson redogör för i boken Genus – hur påverkar det dig?47 De kommer också att utgå från de frågeställningar man kan finna i Allt är möjligt och Maria Nikolajevas schema för typiskt manliga och kvinnliga drag i litteraturen som hittas i boken Barnbokens byggklossar.48 Mina kodningskategorier för personerna i Via Mysticas bilder är som följer:
1. Framställs som hjälte/ar 2. Person/er som gråter
3. Person/er som visar omsorg/tar hand om någon annan
4. Person/er som har traditionellt kvinnliga klädkoder som kjolar, smink och/eller går i högklackat
5. Person/er som har traditionellt manliga klädkoder som slips och/eller skjorta 6. Intar aktiva poser
7. Intar passiva poser 8. Framställs som skurk/ar 9. Tröstar
10. Framställs om tuff 11. Framställs som stark
46 Ibid, s 64-65
47 Josefson, 2005, s 8
48Allt är möjligt, 1998, s 44 – 47; Nikolajeva, Maria, Barnbokens byggklossar, 1998, s 65
Kodningskategorierna måste vara så väldefinierade som möjligt till den grad att olika
undersökare vid olika tider kan använda samma kategorier och koda bilderna på exakt samma sätt. En pilotstudie bör göras för att säkerställa att två olika kodare som använder samma kodningskategorier får fram samma resultat från samma bilder. 49 Jag har i min pilotstudie använt mig av hjälp från en person som står mig nära och därför kan vara väldigt ärlig om han inte tycker att någon kod är tydlig nog. Resultatet av denna pilotstudie blev att båda satte in bilderna i samma kodningskategorier. Det var dock en kodningskategori som visade sig vara väldigt oklar och det var ”rara och söta personer i bilderna”. Därför har jag (som man kan se ovan) valt att ta bort den kategorin. Jag vill poängtera att det antagligen forfarande kan finnas olika val av bildernas tolkning beroende på person, men jag och personen som hjälpt mig har i alla fall samma syn. Det finns olika sätt att föra register över kodningen. Ett sätt är att göra det manuellt med ett registerkort för varje bild där de relevanta kategorikoderna står nerskrivna.
Ett annat sätt är att använda kalkylprogram på datorn.50 Sättet att föra register över kodningen verkar enligt mig vara väldigt öppen. Därför ska jag föra ett register uppdelat mellan
vem/vilka som visas på bilderna: Registret är alltså uppdelat mellan pojke, flicka (eller man och kvinna beroende på vilken ålder de ser ut att tillhöra) både pojkar och flickor på bilderna, alltså blandat.
• Pojke
• Flicka
• Blandat
Efter att varje bild har kodats ska man räkna dem för att få fram en kvantitativ uppfattning om deras innehåll.51 Jag kommer att numrera antalet gånger som en viss kodningskategori hittas i bilder på pojkar respektive flickor, eller blandat. Jag gör alltså min egen version av en kalkyl, dock utan hjälp av att ett kalkylprogram.
49 Rose, 2007, s 68
50 Ibid, s 68
51 Ibid, s 68
Pojke Flicka Blandat
1. Hjälte/ar 1 1 1
2. Gråtande person/er 2
3. Person/er som visar omsorg/tar hand om någon annan
2
4. Har traditionellt kvinnliga klädkoder som kjol, smink och högklackat
5 1
5. Har traditionellt manliga klädkoder som slips och skjorta
3
6. Aktiva poser (rörelse)
2 1 4
7. Passiva poser 3 6 2
8. Skurkar 1
9. Tröstar 1
10. Tuff 2 1
11. Stark 2
Som man kan se ovan är det enbart killar som framställs som starka medan det enbart är flickor som gråter på de bilderna som har avkodats. När det gäller passiva poser i bilderna finns det dubbelt så många bilder på flickor i sådana poser än på pojkar. När det gäller aktiva poser är det dock mycket jämnare med två bilder på pojkar och en på flickor. Något mer man kan lägga märke till är att det bara är på en bild där en pojke förekommer som man kan se en skurk (även om det bara förekommer en gång) och det är bara i bilder med flickor som man kan hitta figurer som visar omsorg/tar hand om någon annan eller tröstar någon annan. Detta kan jämföras med att styrka enbart går att hitta på bilder med pojkar.
I förordet till JämOs handbok mot könsmobbing i skolan som har just titeln JämOs handbok mot könsmobbing i skolan skriver Ställföreträdande jämställdhetsombudsman (år 2000) Agneta Claesson Norell att det ligger djupt inbäddat i den västerländska kulturen och
samhällsstrukturen att ha en ojämställdhet mellan könen och ha föreställningar om ”manligt”
och ”kvinnligt” som naturgivna motsatser.52 Maria Nikolajeva skriver också att kvinnliga och manliga egenskaper bygger på motsatser och det är också så hon har byggt upp sitt schema för kvinnliga och manliga egenskaper som kan underlätta när man vill bedöma hur stereotypa personer skildras i litteraturen.53 Också Helena Josefsons olika beskrivningsord för vad som ses som kvinnligt och manligt är värt att nämnas. Pojkar framställs som ledande,
självständiga, djärva, tuffa, aktiva, starka och osårbara. Flickor däremot framställs som beroende, följsamma, empatiska, svaga, sårbara, passiva, osäkra och försiktiga.54 På samma sätt tycker jag att man kan titta på mitt schema ovan. Den visar att bildernas koder som exempelvis omsorg och tröst hamnar på bilder med kvinnor i, och andra koder som fysisk styrka och tuffhet finns att hittas på bilder med män i. De kulturella och sociala mönstren för vad som är manligt och kvinnligt är så djupt inrotad i oss att vi ofta anser dem som
”naturliga”. Men tittar man bortom Sveriges gränser finner man att dessa mönster varierar beroende på land men också tid. Ett exempel på ett kulturellt annorlunda mönster är ridsporten som i Sverige anses vara lite av en ”tjejsport” medan det däremot är manligt att rida i Latinamerika.55
Det är viktigt att påpeka att det finns brister i en innehållsanalys. Det finns bl.a. en tendens att man inom innehållsanalys antar att om något står att finnas väldigt ofta så är det av större vikt än något som finns mer sällan. Ett annat problem med innehållsanalys är att den bryter ner bilden i olika delar och har inget sätt att hantera sambandet som kan finnas mellan dessa olika fragment på ett annat sätt än med statistiska samband. Ett tredje problem är att innehållsanalys enbart fokuserar på själva bilden och inte på: ”the two other sites at wich an image´s
meanings are made: the site of its production, and the site of its audiencing.”56 Det finns alltså vissa svagheter med att enbart använda en innehållsanalys, och därför kommer jag i nästa kapitel analysera fyra bilder som finns i boken via en semiotisk analys som lägger stor vikt vid betydelseförmedling.
52 JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, 2000, s 8-9
53 Nikolajeva, 1998, s 64
54 Josefson, 2005, s 22
55 Ibid, s 9
56 Rose, 2007, s 72
5. Semiotisk bildanalys
”Övergiven” (bild 1)
Den mediekritiska gruppen Allt är möjligt har i sin granskning av medierna upptäckt några ständigt återkommande manliga och kvinnliga stereotyper.57 Kvinnan framställs ofta stereotypt som bl.a. ”smal, vacker, inåtvänd, mor och maka, sexobjekt eller offer.”58 En av stereotyperna är Kärleksgudinnan som förekommer både som hora och madonna:
Madonnan ger associationer till renhet, späkning, andlighet och svalhet. Den bleka, sköra, sjukliga kvinnan var ett populärt ideal bland borgerlighetens kvinnor i slutet på förra seklet. Idag möter vi henne i modereportagens och parfymannonsernas anorektiska och bleksminkade modellerna.59
Det första fotografiet som visas i kapitlet övergiven, påminner om de foton som man kan se i olika modemagasin. De denotativa koderna liknar alltså de som finns i dagens modereportage.
Figuren på bilden är en ung, smal flicka som har en skir röd klänning med matchande
strumpbyxor och skor. Hennes välmanikyrerade naglar är också av samma färg. Hennes frisyr med glansigt bakåtkammat hår i en knut hör också hemma i modevärlden. Flickan på bilden sitter på ett köksgolv vid en krossad tallrik och ser ut att gråta. Den krossade tallriken verkar vara anledningen till flickans ledsamhet. Eftersom hennes ögon är starkt markerade med mycket maskara eller eyeliner blir det en kraftfull effekt när tåren som färgats av sminket rinner ner för hennes bleka kind. Den dystra stämningen som finns i bilden förstärks alltså med hjälp av den starkt markerade tåren 60 Denna tår som har färgats svart är ett bra exempel på den amerikanske filosofen och semiotikern Charles Sanders Pierce teckenteori om index.
Via det svarta rinnande märket på flickans ansikte förmedlas det att hon är ledsen.61
Fotot är taget av AORTA PHOTOGRAPHY. Går man in på företagets hemsida hittar man ingen information om dem men däremot har de ett antal bilder ur samma ”serie”, med samma modell och med den dystra stämningen närvarande bilderna. Alla bilder ser ut att vara tagna från något modereportage.62 Det finns ytterligare deltecken att vara uppmärksam på i denna bild. Bilden ger intryck av att vara arrangerad då hennes kropp är placerad i en onaturlig ställning. Något annat som ger intrycket av att bilden är arrangerad är just att kläderna flickan
57 Allt är möjligt, 1998, s 22
58 Ibid, s 8
59 Ibid, s 27
60 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 41
61 Hansson, et.al., 2006, s 22
62 www.aorta.se 2007-11-04
har på sig inte hör i ihop med de sorters aktiviteter som ofta förekommer i kök, som bl.a.
matlagning och diskning. Hennes skor som hon bär inomhus har höga klackar vilket är opraktiskt, precis som i många andra modereportage jag har sett. Kläderna sätts in i
sammanhang där de oftast inte hör hemma. Det kan vara skira klänningar i ett industriområde till badkläder i ett vinterlandskap.
Som läsare av bilden tycker man synd om flickan eftersom hon gråter samtidigt som man beundrar hennes kläder, hon är skör men samtidigt vacker. De konnotativa koderna, leder tankarna till skörhet, skönhet och ensamhet på en och samma gång.63 Flickan på bilden passar in i madonnastereotypen. Hon framställs som både blek, skör och kanske till och med lite sjuklig. Samtidigt har hon vackra kläder på sig som framhävs av kroppens onaturliga ställning. Fotografiets olika koder förmedlar sammantaget till bildens läsare en myt om kvinnlighet, men också kvinnan som offer, att hon är svag.64
”Befrielsen” (bild 2)
Nästa bild som granskas under luppen är en illustration av Fredrik Tjernström. Illustrationen består av två mansfigurer, en som står upp och en som ligger ner. Den stående figuren har tighta kläder och cape. Den liggande figuren har också tighta kläder men här är capen utbytt mot en mask över ansiktet. Illustrationen är uppbyggd av synbara prickar som påminner om Roys Lichtensteins målningar vars förlagor ofta var tecknade serier och som utmärktes av rasterprickar.65 Männens tighta kläder och illustratörens skuggningar gör att musklerna blir väldefinierade hos dem. Männens kläder gör att man som läsare av bilden direkt drar
paralleller till superhjälte respektive brottsling. Mannen med cape som står över den liggande mannen är såklart superhjälte. Han har många gemensamma drag med bilden av den klassiska superhjälten. Den perfekta frisyren som kammas bakåt, den kraftiga käken, musklerna och capen såklart. Ett annat deltecken som för tankarna till superhjälte är just den stående mannens kroppsposition.66 Han står bredbent med händerna på vardera sida om midjan och påminner starkt om Superman.67
Sättet bilden har illustrerats på, med starkt markerade konturer och bildens motiv, för tankarna till många serietidningars illustrationer. Superhjälten på bilden verkar ha vunnit över boven då
63 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 41
64 Ibid, s 41
65 Ibid, s 89; http://0-
www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=241005&i_word=Roy%20lichtenstein , 2007-11-06
66 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 89
en känsla av segervisshet finns över superhjältens kroppsspråk, leende och blick. Fogar man samman bildens alla konnotativa betydelser i bilden får vi en syntagm.68 Den mänskliga kommunikationen bygger på två strukturer, en paradigmatisk och en syntagmisk. En syntagmisk struktur består av tecken som kan kombineras och brukar också kallas för kombinationsaxel. Strukturen bygger på associationer som följer olika regler och mönster, eller koder.69 När syntagmet ska fyllas tar man från olika kategorier man har att välja på och dessa kategorier kallas för paradigm. Enkla bilder kan vara syntagmer eftersom alla element presenteras samtidigt. Det kan jämföras med när vi läser en hel mening genom att bara kasta en blick på den. Bildens olika element har valts ut från olika paradigm så att de skapar en
”mening”, eller ett bilduttalande.70 Bildens syntagm är en hjälte som har vunnit över en bov.
De olika paradigmen som exempelvis valet av cape skapar denna syntagm.71
Det är inte så svårt att placera in superhjälten i Via Mystica i av en de stereotyper som boken Allt är möjligt synliggör. Han passar perfekt in i beskrivningen av stereotypen machoman:
Machomannens främsta egenskaper är hans fysiska styrka och mod. Från de antika mansidealen till dagens filmhjältar är historieskrivningen fylld av äventyrliga män. Män som kör snabba bilar eller tämjer vilda hästar. Män som återfinns på slagfältet, i vildmarken eller i storstadsdjungeln.
Machomannen kan vara på den goda sidan och uträtta hjältedåd.72
Många av de tecken som hjälten har i bilden som har analyserats återfinns i den ovanstående beskrivningen av machomannen: han är fysiskt stark, modig och han är på den goda sidan och uträttar hjältedåd. Bilden ger läsaren myten om machomannen helt enkelt.
”Kärleken” (bild 3)
Den första bilden som analyserades gick under kategorien Kärleksgudinna i form av madonna. Den andra formen som Kärleksgudinnan enligt Allt är möjligt kan ha är horan.73 Om man någonsin har varit svept blicken över bilder i det stora urvalet av olika sorters
tidskrifter och magasin som finns i de flesta affärer kommer man att känna igen den här typen av bild. Denna bild ser ut att från början ha varit en annons för en telefonchatt. En ung tjej i
67 http://www.moviecitynews.com/arrays/2005/superman_routh.html 2007-11-06
68 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 89
69 Hansson, et.al., 2006, s 24
70 Gripsrud, 2002, s 162
71 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 89
72 Allt är möjligt, 1998, s 26
73 Ibid, s 27
bara underkläder och smycken poserar på detta kort. Det verkar vara en fond med glittermönster som utgör den suddiga bakgrunden på bilden. Det står det också en del information på fotot. Under tjejens bröst står det i stor text: ”Sugen på kärlek?…” Och med lite mindre text under står taxan för telefonsamtalet, ”16.90kr/min.” Under det kommer det en befallning: ”Ring nu!!!” Och sedan kommer telefonnumret. På bildens högra sida, precis vid flickans ansikte har man lagt till ett hjärta och i vilket det står: ”Jag väntar på dig!” På det övre vänstra hörnet informeras läsaren att det är: ”Privata samtal!!” Det är alltså ingen tvekan om att denna bild har varit en annons eller försöker att efterlikna en.
Flickan i bilden har sänkt sitt huvud lite för att kunna titta upp ”under lugg”. Hon har en inbjudande blick som ger sken av att hon är en oskyldig men ändå erfaren person. Det ligger alltså en dubbeltydighet i hennes blick. Det sänkta huvudet och de stora rådjursögonen som tittar upp ger läsaren kopplingar till undergivelse. Den som tittar på henne är större, starkare och har kontroll. Kroppshållningen är också inbjudande. Hon står snett framåt och har placerat sina händer vid troslinningen. Det ger intrycket av att hon är redo att ta av sig sina underkläder när som helst. Både kroppsspråket och blicken förstärker den text som står i hjärtat. Flickan väntar på den person som bestämmer sig för att ringa. Hon är lika ”Sugen på kärlek” som personen på andra sidan luren. Den unga kvinnan verkar stå framför en fläkt som gör att håret blåser bakåt på ett effektfullt sätt. Det påminner mig om de slowmotionscener man har sett i tv-serier och filmer där kvinnor skakar på sitt hårsvall. Det svallande håret är det enda elementet i denna bild som ger en känsla av rörelse. Flickan poserar annars stelt i en inbjudande pose som man sett så många gånger förr.
Fokus på bilden är alltså flickan och texten som informerar om pris, telefonnummer och att den unga flickan på bilden väntar på den som ser bilden. Hjärtat med texten ”Jag väntar på dig!” kan liknas vid en pratbubbla. Det är nog ingen slump att man har placerat hjärtat vid flickans ansikte. Uttalandet ska komma från flickan och det skulle ha varit förvirrande om man hade flyttat på det längre ner. Då hade man som läsare kanske inte lika tydligt förstått vem det var som väntade. Hjärtat är rosa, en färg som konnoterar kärlek och romantik men också lite oskuld och naivitet. Den vita texten i hjärtat kopplas däremot till allt annat än oskuld. Flickans underkläder är vita och ger ungefär samma medförståelse som det rosa hjärtat.74 I europeisk färgsymbolik står färgen vit för ljus, renhet och oskuld.75 Den stora
74. Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 129
75 http://0-www.ne.se.biblos.kau.se/jsp/search/article.jsp?i_sect_id=344861&i_history=1 2007-01-09
texten på annonsen ställer frågan om man är ”sugen på kärlek?…” De tre efterföljande
punkterna efter frågan och framställningen av den unga kvinnan gör att man som läsare vet att annonsen inte handlar om kärlek. Via Mystica har lagt till en bildtext under bilden där det står:
”Om kärleken har ett pris, har den då något värde?”76 Bildtexten menar alltså att det som erbjuds i bilden är kärlek, men ifrågasätter värdet på det. Bildtexten ger alltså enligt mig inget förtydligande av bilden utan förstärker redan det som står där: ”Sugen på kärlek?…”. Den fysiska intimitet som flickan på bilden ger intryck av att ha och få, skulle för Via Mysticas läsare lätt kunna förväxlas med kärlek. 77
Om man återigen ska återgå till Allt är möjligts kategoriseringar av stereotyper kan se att denna bild går att sorteras in under Kärleksgudinna – hora:
Den sexiga, utmanande, ofta farliga kvinnan förekommer också ofta på film och används för att marknadsföra bland annat datorer och bildelar. Ofta får hon också stå som symbol för kvinnlig
’frigjordhet’. En tendens under senare år är att kända unga kvinnor ’vågar’ visa upp sig som sexobjekt i medierna, i klassiska poser och attribut som korsetter, höga klackar och nätstrumpbyxor.78
Denna stereotyp är enligt Allt är möjligt en fresterska som med hjälp av sin kropp uppnår sina mål. Skrupellöshet och skamlöshet är något som man förknippar med horan. Förr var horan en populär karaktär inom litteratur och konst. Idag kan man hitta henne i bl.a. porr- och
kvällstidningar. Flickan på bilden är helt klart en fresterska, både blick och kroppsspråk frestar. Precis som i den stereotypen som finns av horan står hon i en klassisk pose med sexiga underkläder.79
Denna bild går att hitta i ett stycke som heter ”kärleken”. Det stycket tar upp olika aspekter av kärlek. Att det finns olika sorters kärlek som till djur, människor och platser. Här tar man också upp kärlekens enorma kraft som kan locka fram både goda och minde bra sidor hos en person. I detta stycke får man lära sig att kristen tro handlar om kärlek och att kärlek ska prägla förhållanden människor emellan och med Gud. Man tar också upp rent vetenskaplig fakta om vad som sker i hjärnan när man blir förälskad, vilka ämnen som frigörs i kroppen och hur man kan känna sig då. I detta stycke kan man också läsa två dikter ur Bibelns ”Höga
76 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 129
77 Ibid, s 129
78 Allt är möjligt, 1998, s 27
79 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, 129
visan”, den ena dikten är skriven av en kvinna till en man och den andra vice versa.80 På samma uppslag som ”telefonchattbilden” kan hittas står det såhär:
I Höga visan möter vi två fria och jämställda människor som lovsjunger varandra. Ingen förtrycker eller förnedrar den andre. Det är en oerhörd skillnad mot den förråande och ensidiga bild av sexualiteten som förekommer i vårt samhälle och som porrindustrin sprider och tjänar miljarder på.81
Det är i samband med denna text som bilden ”kärleken” visas. Bilden ska antagligen vara ett exempel på den ensidiga bild av sexualitet som finns i dagens samhälle. I inledningen av stycket står just att man idag överöses av bilder av kärlek. Man ser dem i reklam, i tidningarnas frågespalter, i böcker och i konst.82 Bilden ”Kärleken” är antagligen en reklamannons från början, men kan nu alltså hittas i en konfirmationsbok.
”Kärleken nr 2” (bild 4)
I kapitlet ”Kärleken” hittar man även en bild som visar en mansfigur som sitter på något som kan uppfattas som en motorcykel. Han har ett rött linne och ett par blå jeans på sig. På sitt rakade huvud har han en bandana, en snusnäsduk runt huvudet. Han har också ett par
solglasögon på sig och en tatuering föreställandes en springande figur på sin muskulösa arm.
I bakgrunden ser man vad jag tror är en vit och två metalliskfärgade silos. De liknar i alla fall silos. Man ser också elledningar som går tvärs över bilden, bakom mannen men framför silorna. Himlen är blå utan ett enda moln och växtligheten är torr. Som läsare kopplar jag miljön till någonstans i de södra delarna av USA. Elledningarna, silorna, mannens utseende och miljön konnoterar det. Mannen på bilden har vinklat sitt huvud mot kameran, hans ansikte är alltså vinklat mot läsaren av bilden men man möter inte hans blick eftersom solglasögonen är i vägen. Han verkar dock vara lite butter eftersom hans mun är formad mer neråt än uppåt.
Tuffhet eller hårdhet är känslan jag får när jag ser denna bild. Mannen har klassiska attribut:
bandanan, solglasögonen, motorcykeln och tatueringen, som var för sig ger intrycket av tuffhet. Ihop ger alla dessa tecken ett ännu starkare intryck. Den här killen är inte att leka med. Han är tuff, hård och stark. Han verkar farlig, till och med kriminell.83 Det blir väldigt humoristiskt i relation med det citat av treårige Einar som står på uppslagets andra sida: ”När
80 Ibid, s 114 - 129
81 Ibid, s 129
82 Ibid, s 114
83 Ibid, s 130
man är blyg, då tar man på sig hemskdräkten. Eller så kan man gömma sig.”84 Under bilden finns en bildtext där det står: ”Mannen på bilden är inte Einar. Men de är ganska lika.”85
Meningen är alltså att man ska tycka att mannen på bilden är ganska blyg innerst inne, därav hans tuffa och råa framtoning. Alla de attribut som mannen har är dennes ”hemskdräkt”.
Läser man texten blir bilden rolig, men isolerad från texten blir intrycket hårt, tufft och farligt.
Bilden av mannen i media idag är en stark, kompetent, utåtriktad, chef eller politiker, hjälte eller brottsling. Mannen på fotot tycker jag faller in under kategorin Machomannen, med sin motorcykel och fysiska styrka.86 Han och superhjälten som jag tidigare tagit upp har alltså något gemensamt, fast skillnaden mellan dem tycker jag är att superhjälten är på den goda sidan medan denna motorcykelman har de klassiska ”onda” tecknen. Han är ingen hjälte, han liknar mer den där anonyma boven som förlorar mot det goda i alla filmer.87
6. Genuskonstruktionens effekter
Det finns ingen tvekan om att mediautbudet präglar ungdomarnas fantasier. Det kan handla om brunbrända kroppar i en reseannons till slowmotionscenerna i en Coca-cola reklam.
Fantasiernas uttryck och form är alltså tagen från media, men innehållet står ungdomarna själva för: ”Scenografin kan komma utifrån, men ungdomarna själva ansvarar för regin.”88 Utifrån en idealbild fostras vi till hur kvinnor och män ska vara som individer. Denna idealbild påverkar allt från hur våra kroppar bör se ut till hur man ska vara som mamma och pappa. Vi fostras också till en viss sexuell identitet via en mängd olika små signaler som talar om vad som är accepterat och inte i vår kultur.89 Genussymboler går att finna överallt som i konst och reklambilder. Tolkningen av världen sker genom tankekonstruktioner. När man organiserar bl.a. skolor, politiska system och företag utgår man från genus som
tankekonstruktion, allstå från vad som framställs som manligt och kvinnligt. Dessa
konstruktioner om manligt och kvinnligt påverkar oss dagligen i bl.a. vårt identitetssökande, eftersom uppfattningen om vad som är manligt och kvinnligt ofta har stor betydelse när den egna identiteten ska ta form. Resultatet av denna genuspåverkan är olika mönster om hur män,
84 Einar citerad i Via Mystica, , Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 131
85 Ibid, s 130
86 Allt är möjligt, 1998, s 8
87 Eek, Klint, Åhrman Eek, 2007, s 130
88 Bjerrum, Nielsen Harriet, Rudberg Monica, Historien om pojkar och flickor – könssocialisation i ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, 1991, s 268
89 JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, 2000, s 114
kvinnor, killar och tjejer bör vara. Många lever både medvetet och omedvetet upp till de krav och mönster som finns i samhället. Helena Josefson menar att pojkar tränas mer i ledarrollen i en hierarkisk form medan flickor tränas mer i klungformen. Resultatet blir att killar pressas in i överordning och isolering medan flickor pressas in i underordning och fokus på relationer.90 Vad skulle hända om man bytte plats på pojkarnas och flickornas roller? Ett så kallat
permutationstest används av språkforskare när man ska se om det finns betydelseskillnader i de olika ljuden som bygger upp orden:
Två närbesläktade ljud är exempelvis b och p, men på svenska är skillnaden mellan dem väldigt viktig. Det kan man ta reda på genom ett permutationstest där man byter ut b i ordet ’buss’ med ett p:
’puss’ är något helt annat än ’buss’ – och därmed har man bevisat att p och b är betydelsedifferentierande ljud i det svenska språket.91
För att undersöka om ett element i ett större sammanhang har större en avgörande betydelse har man överfört permutationstestets logik till andra områden än språket. Jostein Gripsrud tar i boken Mediekultur, mediesamhälle upp roliga exempel på Terminator-filmerna. Skulle man kunna tänka sig Woody Allen i huvudrollen istället för Schwarzenegger? Filmerna skulle antagligen ha blivit parodier. Vårt tänkande präglas av motsättningar och därför skapar vi skillnader som gör det svårt att tänka i mellanlägen. Skillnaden mellan manligt och kvinnligt är ett sådant exempel ”som genom omfattande förgreningar av konnotationer kategoriserar allt från sexuell läggning till kläder, bilmärken, handlingsmönster och tänkesätt.”92 Tiina
Rosenberg som är docent i teatervetenskap och genusforskare, har forskat på möjligheterna till rollbyte inom teatern och vad de kan säga om våra kulturmönster.93 Skulle man byta ut tjejerna i de bilder som jag har analyserat, mot killar skulle resultatet bli väldigt lustigt. Lika lustigt som Woody Allen i en Terminator-film skulle jag tro. En kille som sitter gråtandes i ett kök, iförd klänning och smink som rinner ner för kinden ger nog inte samma effekt som originalbilden. Inte heller en kille med sexiga underkläder som tittar inbjudande mot bildens mottagare. Skulle man byta ut superhjälten i bild 2 ”Befrielsen” eller tuffingen i bild 4 skulle nog reslutat bli lika roligt det. Genom att göra ett rollbyte eller permutationstest på bilderna anser jag man kan se hur tydligt genus speglas i dem.
90 Josefson, 2005, s 15-16, 21-22
91 Gripsrud, 2002, s 147
92 Ibid, s 147-148
93 JämOs handbok mot könsmobbning i skolan, 2000, s 114-115
