Kandidatuppsats
“Man kan UX:a allt”
En studie i yrkesidentiteter hos UX-bibliotekarier
Författare: Philip Enestubbe och Klara Segerhag Handledare: Sara Ahlryd
Examinator: Lars Seldén Termin: VT 20
Ämne: Biblioteks- och- informationsvetenskap
Abstrakt
The aim of this bachelor thesis is to examine the professional identities of librarians with special focus on User Experience (UX). To achieve this aim we have used the four professional identities described by Jenny Lindberg, the communicative identity, the technical identity, the academic identity and the conservative identity. We have interviewed seven librarians at five different academic libraries in Sweden that works with UX. In the analysis of our empirical material we found that the identity most represented among the informants was the communicative identity while the conservative identity was seen by the informants as their anthesis. Furthermore we added a potential fifth identity, the progressive identity.
Nyckelord
UX, User Experience, Librarian, Library, Libraries, professional identity, professional identities, academic library, academic libraries,
Tack
Vi vill tacka Sara Ahlryd för att hon har varit ett stöd i denna stundtals jobbiga process och alltid gett bra och konstruktiv kritik. Vi vill även rikta ett stort tack till de bibliotekarier som ställde upp på att bli intervjuade av oss och som möjliggjorde denna uppsats. Till sist vill vi tacka varandra för att vi tillsammans lyckades genomföra detta och för att det har varit väldigt roligt och givande att skriva denna uppsats ihop.
Innehållsförteckning
Abstrakt Nyckelord Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Problemformulering 2
1.2 Syfte 3
1.3 Frågeställningar 3
1.4 Avgränsningar 3
1.5 Disposition 4
2 Tidigare forskning 4
2.1 Professionsteori 6
2.2 Historisk överblick över bibliotekariers yrkesidentiteter 7
2.3 UX och Yrkesidentitet 9
2.4 UX och bibliotek 10
2.5 Biblioteket och användarna 14
2.6 Yrkesidentitet 16
3 Teori 24
4 Metod 27
4.1 Urval 28
4.2 Genomförande 28
4.3 Etiska riktlinjer 30
5 Resultat 31
5.1 Synen på relationen med användarna 33
5.2 Synen på relationen med organisationen 39
5.3 Synen på bibliotekets roll i samhället 43
6 Analys 46
6.1 Den kommunikativt orienterade identiteten 46
6.2 Den tekniskt orienterade identiteten 51
6.3 Den akademiskt orienterade identiteten 53
6.4 Den konservativt orienterade identiteten 55
7 Diskussion 58
7.1 Den progressivt orienterade identiteten 58
7.2 Yrkesidentiteter 62
7.3 Deras roll i organisationen 65
7.4 Relationen med användarna 66
8 Slutsatser 9 Referenser
Personlig kommunikation Bilagor
Intervjuguide
1 Inledning
Det har blivit allt vanligare att biblioteken är mer användarstyrda och tar in användarna i utvecklingen och utformningen av bibliotekets tjänster och utbud. På grund av den utvecklingen, så har det lett till att User
Experience(UX) har uppkommit som en allt vanligare metod att använda sig av och har även lett till nya arbetsuppgifter för bibliotekarier.
User experience betyder “användarupplevelse” och innebär att man utvecklar digitala eller fysiska miljöer för att passa användarnas behov och förbättra deras upplevelser med tjänsterna. Själva kärnan i user experience är att vända sig mot användaren och “gå i deras fotspår” varpå man utvecklar tjänster efter vad användaren tycker och tänker. Detta gör man genom att använda sig av olika UX-metoder för att utröna dels hur användaren använder biblioteket men också hur man kan förbättra biblioteken för användaren.
Under de senaste tio åren, så har User Experience blivit en allt vanligare term inom biblioteksbranschen, framförallt inom akademiska bibliotek runt om i världen. Bland annat så har olika forum dedikerade till ämnet UX på bibliotek uppkommit de senaste åren, bland annat konferensen “UXLibs”
som sedan 2015 håller plats varje år i Storbritannien. Även nystartade
tidningar såsom “The Weave Journal of Library User Experience” startade år 2014 för att fungera som ett diskussionsforum för UX på
bibliotek(Macdonald, 2015).
I Sverige så har diskussionen om bibliotekens relation till UX också synts inom bibliotekssektorn. År 2013 arrangerades den första konferensen för UX
för och med svenska bibliotek, “Alla pratar om UX” som fungerade som en inspirationsföreläsning för tillämpning av UX-metoder. Hösten 2019 gjorde Biblioteksbladet artiklar på temat “Den bästa upplevelsen” som handlade om UX och de personer som arbetade med User Experience på olika akademiska bibliotek i Sverige (Biblioteksbladet, 19 september, 2019).
I och med att arbetet med User Experience på biblioteken blir vanligare, så blir det även vanligare med bibliotekarier som har UX som en del av sin arbetsbeskrivning. Studien “User Experience Librarian: user advocates, user researchers, usability evaluators or all of the above?”(2016) talar om
definitionen av en “User Experience Librarian” och kom fram till att de gemensamma nämnarna hos UX-inriktade bibliotekarier var att de ser till att användarna får en sådan bra upplevelse som möjligt med de
bibliotekstjänster som de använder sig av, arbeta med de tjänster och se till så att användaren förstår sig på dem och att ha ansvar för att samla in data i form av feedback från användarna med syfte att använda det till förbättring, både i den fysiska och digitala miljön(Macdonald, 2015)
1.1
Problemformulering
Bibliotekarie beskrivs som en relationsprofession, dels genom relationer med användare men också med andra bibliotekarier inom yrket (Kåring Wagman, s.10, 2008). Fokuset på användare har förändrats, från en sorts förmyndaroll till en mer jämlik, kommunikativ roll. Arbetet med UX på biblioteken tar bibliotekariers användarrelation till ännu en ny nivå, där användaren anses vara en jämlik skapare av biblioteket, både i det fysiska rummet och det digitala. Eftersom bibliotekarieyrket kan beskrivas som en
“relationsprofession” så är det intressant att fråga sig hur den nya relationen
med användarna förändrar bibliotekariers yrkesidentitet, dels mot användarna men också mot bibliotekssektorn och andra bibliotekarier. Kåring
Wagman(2008) talar om att man måste kunna “förhandla” med olika människor, såsom användare, bibliotekssektorn och de som styr biblioteket (Kåring Wagman, s. 11, 2008). Forskning kring UX och bibliotek finns det en del om, men ännu inte så mycket forskning om ux-bibliotekarierna och vi anser därför att UX-bibliotekarier behöver studeras för att skapa förståelse för hur UX bidrar till att utveckla bibliotekarierollen.
1.2 Syfte
Syftet med den här uppsatsen är att bidra med kunskap till hur
UX-bibliotekarier förhåller sig till sin yrkesidentitet, utifrån Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos bibliotekarier på akademiska bibliotek. Vi har som syfte att tillämpa Lindbergs teori genom att undersöka informanternas berättelser och reflektioner kring sitt arbete och sin roll i biblioteksvärlden.
Därmed kommer vi försöka att studera vilka yrkesidentiteter som informanterna ger uttryck för och hur relationen mellan UX-arbete och bibliotekariers yrkesidentitet ser ut.
1.3 Frågeställningar
Vilka yrkesidentiteter ger ux-bibliotekarierna uttryck för?
Hur ser de på sin roll i organisationen?
Hur ser de på relation med användarna?
1.4 Avgränsningar
Vi har valt att avgränsa oss till högskole- och universitetsbibliotek i vår uppsats. Anledningen till att inte undersöka folkbibliotek eller skolbibliotek, är för att vi fann i vår initiala informationssökning att akademiska bibliotek har kommit längre med sitt arbete med UX än vad folkbiblioteken eller skolbiblioteken har gjort, därför var det fördelaktigt att välja dem.
1.5 Disposition
Denna uppsats börjar med ett inledningskapitel där vi förklarar relationen med biblioteket och UX och hur relationen med användarna har förändrats i bibliotekssektorn. Vi ringar även in vårt syfte och våra forskningsfrågor som vi ämnar att svara på. Vi fortsätter sedan med att redogöra för tidigare forskning. Tidigare forskning kapitlet börjar med att vi redovisar forskning om professionsteori, redovisar sedan en historiskt överblick över
bibliotekariers yrkesidentiteter varpå vi går vidare till forskning om UX och yrkesidentitet. Vi fortsätter med UX-spåret och redovisar forskning om UX och dess relation med biblioteken. Sedan följer forskning om användarnas relation med biblioteken varpå vi avslutar kapitlet med forskning om yrkesidentitet.
Efter metoddelen så går vi igenom teorin som vi kommer utgå ifrån, vilket är Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos högskole- och
universitetsbibliotekarier. I teorikapitlet motiverar vi vårt val av teori och varför den är relevant för oss att använda. Efter genomgången av teorin, så kommer vi att redovisa vårt resultat. Resultatet delar vi upp i tre olika
kategorier, “Relationen med användarna”, “Relationen med organisationen”
och “Synen på bibliotekets roll i samhället”. Efter resultatet så analyserar vi vårt arbete genom att tillämpa vår teori och där vi fokuserar på vilka
yrkesidentiteter bibliotekarierna ger uttryck för. Uppsatsen avslutas med en diskussionsdel där vi relaterar till vår tidigare forskning varpå vi avslutar med de slutsatser som vi kan dra utifrån vårt arbete.
2 Tidigare forskning
Vi kommer i detta avsnitt att redogöra för den tidigare forskning som vi utgår ifrån. Vi kommer främst att använda forskningen i diskussionskapitlet där resultat och analys har presenterats och det finns utrymme för att ställa våra egna reflektioner och slutsatser i relation till forskningen vi presenterar i detta kapitel. Ett annat syfte är också att skriva in vår studie i en vidare forskningskontext där flera områden kan urskiljas i ämnet vi studerar,
nämligen UX och användarcentrerade metoder men också om bibliotekariers yrkesidentiteter. Forskningen på det specifika ämnet UX-bibliotekariers yrkesidentitet är ganska liten och därför kommer vi att dela upp detta avsnitt i sex teman, vi börjar med forskning om professionsteori, vi redovisar för forskning om användarna och biblioteken, forskning om UX och bibliotek, forskning om yrkesidentitet, forskning om sambandet mellan UX och yrkesidentitet samt bibliotekariers yrkesidentitet ur ett historiskt perspektiv.
Forskningen om professionsteori fokuserar på Andrew Abbotts teori om professioner, UX och bibliotek studerar hur user experience och
användarcentrerade metoder används på bibliotek och undersöker ofta en mängd olika aspekter, till exempel hur UX faktiskt yttrar sig på biblioteken och hur bibliotekariernas attityder till sitt UX-inspirerade arbete ser ut. Vi kommer också redogöra för forskning om användarna på biblioteket som
handlar om olika attityder gentemot användarna inom bibliotekssektorn. När det kommer till yrkesidentitet så kommer vi fokusera mycket på forskning kring bibliotekariers yrkesidentitet men även lite allmänt om yrkesidentitet som går utanför biblioteks-och-informationsvetenskap. Forskning som undersöker sambandet mellan UX och yrkesidentitet hos bibliotekarier är inte speciellt stor och vi har valt att använda en masteruppsats av Camilla Jansson där hon skriver om UX och yrkesidentitet då en stor del av forskningen inte behandlar detta ämne. Masteruppsatsen av Jansson tillför viktiga perspektiv till vår studie som vi inte kunnat finna någon annanstans och det är därför vi har valt att använda den. Det historiska perspektivet på bibliotekariers yrkesidentitet består här främst av en artikel. Denna artikel undersöker hur bibliotekarierollen och yrkesidentiteten har förändrats under historien för att sedan landa i den ambivalenta yrkesidentitet som finns i det moderna biblioteksväsendet.
2.1 Professionsteori
Andrew Abbott skriver om i sin bok “The system of professions- An Essay on the Division of Expert Labor” om professionteori. Abbott ser professioner som ett länkat system.
Det centrala i hans teori om professioner, är något som han kallar
“jurisdiktion”. Jurisdiktion innebär länken mellan professionen och det arbetet professionen utför. Enligt Abbott så är en viktigt aspekt i att uppnå en professionell status att få ensamrätt över arbetsuppgifter. Olika yrkesgrupper tävlar mot varandra för att de vill alla uppnå professionell status och den yrkesgruppen som då får ensamrätt till arbetsuppgifter, uppnår då
professionalisering och får full jurisdiktion som problemlösare inom sin
specifika arbetsområde. Abbott menar på att detta handlar om en maktkamp.
Att få ensamrätt över arbetsuppgifter, handlar om att inneha rätt akademisk kunskap för uppgifterna men Abbott menar också på att dessa akademiska kunskaper är snarare symboliska än något som hjälper i det vardagliga arbetet. Dock är denna symboliska kunskap ett sätt att bygga en yrkesidentitet inom sitt yrke(Abbott, 1988, s.33)
Andrew Abbott talar också om förändringar inom en profession. Under tidens gång så uppstår det nya arbetsområden, medan andra arbetsområden försvinner. Dessa förändringar kan även ske inom ett yrke och där det kan uppstå en kamp om ensamrätt till de nya eller förändrade arbetsområden som uppkommit och vem som innehar jurisdiktion(Abbott, 1988, s.33)
Kampen över jurisdiktion sker således på tre arenor eller system. Den
juridiska arenan där en profession kämpar för sina rättigheter och legitimitet, Abbott tar upp exemplet med att ta ut en läkarlegitimation som håller under en längre tid. Det finns även den allmänna opinionens arena då en
yrkesgrupp kan hävda sig genom t.ex. media. Den tredje arenan är
arbetsplatsen vilket är den som vi har minst insyn i för den kampen är mer komplex och inte lika synlig för utomstående(Abbott, 1988, s.59-60)
Yrkesgrupper tävlar således om att vara problemlösare för samhälleliga problem och Abbott talar om en uppdelning på objektiva och subjektiva problem. Han tar upp ett bra exempel med alkoholism, där det finns
objektiva egenskaper av sjukdomen, t.ex. att det är bevisat att den ger skador på kroppen medan det subjektiva problemet med alkoholism blir då hur man behandlar den och hur den uppkommit genom historien. T.ex. så ansåg präster att den kunde botas med böner och syndernas förlåtelse, medan läkare såg den som en sjukdom som behöver botas. Dessa två yrkesgrupper tävlar
då om att få jurisdiktion över samma problemområde, och hävdar två olika lösningar(Abbott, 1988, s.35-37)
Abbott talar också om tre steg av behandling av ett problem inom en profession, vilket är diagnos, inferens och behandling. Diagnosen är då när man sätter “diagnosen” och är ett steg som är enkelt gjort. Inferens följer sedan och det är här man resonerar sig fram till problemet och sedan följer då behandling, då man börjar behandla och rätta till problemet. Det är i
inferens-stadiet som vi kan se själva kärnan i professionen och de
arbetsuppgifter som ingår, där varje profession praktik har sina rutiner på hur de gör saker. Där kan även andra professioner komma in och komma fram till andra lösningar för problemet, som i exemplet med läkare och
präster(Abbott, 1988, s.40-49)
2.2 Historiskt överblick över bibliotekariers yrkesidentiteter
För att få ett historiskt perspektiv på vår studie så är Sara Wingate Grays artikel “Locating librarianship’s identity in its historical roots of
professional philosophies: towards a radical new identity for librarians of today (and tomorrow)” (2013) användbar. Wingate Gray skriver om de utvecklingar som bibliotekarierollen och bibliotekarieidentiteten har genomgått och ställer därefter frågan vad det faktiskt innebär att vara bibliotekarie idag. I artikeln spårar författaren hur bibliotekarieyrket
utvecklas från biblioteket i Alexandria under antiken till dagens ambivalenta attityd till vad en bibliotekarie ska vara. I biblioteket i Alexandria grundläggs många av de arbetsuppgifter som ses som klassiska bibliotekariekompetenser såsom indexering och katalogisering men där kreativiteten var hög och bibliotekarien på många sätt var en lärd akademiker. Under medeltiden tillkommer fler arbetsuppgifter som senare kommer befästas som typiska
arbetsuppgifter för en bibliotekarie men där växer också fram en konflikt när klosterbiblioteken får funktionen av universitetsbibliotek och en motsättning mellan att hjälpa användare och att förvalta en samling uppstår. Denna motsättning kommer att bli alltmer aktuell och omdiskuterad. Wingate Gray påpekar att en kommentar på denna konflikt är Ranganathans betoning av användning och användbarhet som kärnan i bibliotekarieyrket. En
bibliotekarie ska se till att samlingen med böcker blir använda. Under 1800-talet blir yrket mer professionaliserat och formaliserat vilket leder till skiften inom bibliotekarieidentiteten. Edward Edwards definition av
bibliotekarien som en bibliotekshushållare som med praktiska och förnuftiga lösningar på de problem som kommer med vardagspraktiker av att
klassificera, katalogisera, ge allmän tillgång och andra bibliotekarieuppgifter blir vägledande. Detta följs av dokumentalister så som Paul Otlet och
Suzanne Briet och deras betoning av dokumentet framför bibliotekarien.
Senare kommer ett flertal teorier som anser att bibliotekarien ska förutom vissa typiska arbetsuppgifter även tjäna samhället och bidra till förbättring av människors liv. Dessa teorier understryker att bibliotekarier ska förvalta och bidra till det mänskliga intellektets utveckling och att bibliotekarien är ett yrke som består av relationen med individer och samhället i stort. För att sedan analysera hur identiteten ser ut idag så skriver Wingate Gray om Lankes idéer kring den moderna bibliotekarien. Lanke vill inte ge alltför strikta definitioner på vad en profession ska vara, vilket reflekterar en allmän ambivalens kring vad en bibliotekarie faktiskt ska göra. Istället försöker Lanke trycka på att själva bibliotekarieuppdraget på sitt mest generella plan kan uttryckas som att försöka förbättra samhället genom att underlätta skapandet av kunskap i olika gemenskaper. Utöver detta är de exakta uppgifterna enormt flytande och kärnan i yrket ska ses som flexibelt.
Den historiska kontexten är värdefull för vår studie då den presenterar en mängd olika sätt att se på bibliotekarieyrket som kan jämföras med vår teoretiska analys och vårt empiriska material. Att förstå de större utvecklingslinjerna i det ämne som studeras är viktigt för att kunna kontextualisera och förstå den moderna situationen. Det kan också vara
intressant att kontrastera en så pass modern bibliotekarieroll såsom UX-bibliotekarie med de som funnits historiskt och hur de skiljer sig och liknar varandra.
2.3 UX och Yrkesidentitet
Det har genomförts väldigt lite forskning som enbart fokuserar på
UX-bibliotekariers yrkesidentitet. I sin masteruppsats “”Alla pratar om UX nu...”En kvalitativ studie av UX på två högskolebibliotek” så har Camilla Jansson (2018) undersökt UX genom kvalitativa intervjuer med
bibliotekarier på två stycken högskolebibliotek. Uppsatsen syftar till att undersöka vad UX-arbete exakt innebär och vad UX egentligen är för något.
I sina frågor så har Jansson, förutom fokus på bland annat synen på användare med mera, haft ett speciellt fokus på just identitet hos bibliotekarierna. Jansson kommer fram till i sin studie att en väldigt dominerande identitet hos UX-bibliotekarierna är vad hon kallar för den kommunikativa identiteten. Enligt informanterna så var samarbetet med användarna direkt oumbärligt och själva essensen i UX. En annan upptäckt var att det enligt Jansson fanns en konflikt med en annan identitet som är förhärskande på många högskolebibliotek, nämligen den akademiskt orienterade identiteten. Enligt Jansson så utmärks denna identitet av ett vetenskapligt ideal där teoretiskt grundade kunskaper ses som en viktig tillgång. Enligt några av Janssons intervjupersoner så är inte UX en speciellt vetenskaplig metod utan är istället någonting som kan användas för att få en mer heltäckande bild av verkligheten utöver rent vetenskapliga mätningar och metoder. UX är ett komplement till vetenskapliga metoder. Det är även tydligt att intervjupersonernas självbild stod i skarp kontrast till vad Jansson kallar en tekniskt orienterad identitet där bibliotekarien är en expert och där användarna är lekmän som söker bibliotekariers expertis. Istället stod dialogen och horisontellt samarbete med användaren i centrum och
expertrollen var av vissa av intervjudeltagarna starkt ifrågasatt. I studien så använder sig även Jansson av Öroms identiteter där hon märker av att hans tes om att skiftet i bibliotekarieyrket från innehållsligt orienterade identiteter till mer tekniskt orienterade identiteter såsom
informationsförmedlaridentiteten och informationsorganiseraridentiteten bekräftas av bibliotekariernas svar. De reflekterar en syn på biblioteket som en central plats för att tillgängliggöra information för användarna.
Anledningen till att vi har valt denna uppsats är på grund av att den innehåller resultat och slutsatser som kommer nära vår egen då den precis som vi har ett fokus på sambandet mellan UX och yrkesidentitet. Janssons studie har bidragit med värdefulla perspektiv till vår uppsats genom att visa på hur UX påverkar yrkesidentiteten hos bibliotekarier. Janssons resultat har för vår studie fungerat som en referenspunkt för att urskilja skillnader och likheter gällande hur UX kan utveckla yrkesidentiteten.
2.4 UX och bibliotek
I och med att UX har haft ett stort genomslag i bibliotekssektorn de senaste åren så finns det en relativt stor forskning kring UX som arbetsmetod. En som skrivit två artiklar på temat är Craig Macdonald, “User Experience Librarians: User Advocates, User Researchers, Usability Evaluators, or All of the Above?” (2015) och “It takes a village: On UX Librarianship and Building UX Capacity in Libraries” (2017). Dessa två artiklar kan sägas hänga ihop och Macdonald själv refererar till de två olika artiklarna som två delar av ett sammanhängande forskningsprojekt.
I “User Experience Librarians: User Advocates, User Researchers, Usability Evaluators, or All of the Above?” (2015) så har Macdonald intervjuat 16 bibliotekarier som arbetar med UX. I sin studie så identifierar Macdonald ett
antal teman som utkristalliserats av informanternas svar och som kan ses som utmärkande för arbetet med UX på bibliotek. Dessa teman är att UX är någonting som utgår ifrån ett användarcentrerat tänkande, UX-arbetet utgår ifrån kvantitativa och kvalitativa användarundersökningar, UX är någonting som består av både fysiska och digitala interaktioner samt att UX arbetar med att testa användbarhet men inte med “design”. Vidare skriver
Macdonald att det finns tre teman kring hur bibliotekarierna faktiskt utför sitt arbete och dessa är att UX-arbete kombineras med andra traditionella
bibliotekarieuppgifter, att UX kan finnas överallt i den organisatoriska hierarkin och att UX-bibliotekarier har mer rollen som interna konsulter än att de faktiskt har någon reell auktoritet. Författaren undersöker även vilka som blir UX-bibliotekarier där han identifierar tre tydliga teman, nämligen att det finns en stor variation av utbildning bland UX-bibliotekarier, att många UX-bibliotekarier har erfarenhet av arbete i bibliotek och att det finns flera olika vägar till att bli UX-bibliotekarie. Slutligen nämner Macdonald vilka källor informanterna har använt för att lära sig arbetet med UX och att alla nämnde åtminstone två av följande källor: andra UX-bibliotekarier, den professionella UX-gemenskapen, kurser inom bibliotekarieutbildningar, jobbträning, arbetserfarenhet som inte är relaterad till bibliotek och
kompletterande kursarbete. I ““It takes a village: On UX Librarianship and Building UX Capacity in Libraries” (2017), som av Macdonald beskrivs som den andra delen i forskningsprojektet, så använder författaren resultaten i sin tidigare studie från 2015 för en vidare analys. Här försöker Macdonald besvara följande frågor:
- Vad ledde till att biblioteket började använda UX?
- Vilka fördelar har biblioteket märkt med att arbeta med UX?
- Vilka har varit de största utmaningarna med att använda UX i en biblioteksmiljö?
- Hur mycket förståelse finns det för UX på biblioteket?
De gemensamma nämnare som kunde utläsas av informanternas svar kring vad som fick deras bibliotek att arbeta med UX var att beslutet kom på grund av antingen personliga, nerifrån-uppbeslut, förändringar i personalen
och/eller avgångar, uppifrån-nerbeslut av bibliotekschefen samt strategiska omorganiseringar av personalen. När det kommer till fördelarna med UX så angav informanterna att de mest påtagliga fördelarna var mer empati och mottaglighet, bra marknadsföring av biblioteket, förmedlandet av en helhetsbild av biblioteksarbetet samt allmänna förbättringar av bibliotekets hemsida. På frågan om vilka utmaningar informanterna såg till UX-arbete så var svarade de att den interna kulturen på biblioteken var svårnavigerad, resursbegränsningar, att göra UX mer effektivt och mindre tidsödslande, att få tillit och stöd från kollegor, avsaknad av expertis och erfarenhet samt tekniska problem. Slutligen så mäter Macdonald hur stor förståelse det finns för UX på informanternas bibliotek genom att fråga dem om hur stor
förståelsen är hos deras kollegor. Fyra intervjudeltagare svarade att förståelsen var låg hos deras kollegor, fem stycken deltagare tyckte att det varierade bland kollegorna och sju deltagare svarade att förståelsen var hög.
Att Macdonalds två artiklar kan vara användbara för oss kan ses i den systematiska genomgång av hur UX-bibliotekarier upplever sitt arbete.
Macdonald förmedlar här aspekter av att arbeta med UX som är användbara då det finns vissa företeelser i Macdonalds studier som är indikatorer på vilken typ av identitet som finns hos informanterna.
Bruce Mattis har i artikeln “The user experiences(UX) in libraries” (2018) skrivit om bibliotekens ökade användning av UX och dess resultat. Artikeln är en kortare recension av litteratur och kommentarer som gjorts av både forskare och praktiserande bibliotekarier och därmed också en recension av bibliotekens användning av UX. Mattis skriver att även om UX-användandet har blivit alltmer utbrett så kan biblioteken bli mer effektiva i sitt arbete med användarcentrerade metoder. Mattis vill också peka på att UX inte kan särskiljas från de ekonomiska förutsättningar som finns hos biblioteket som ville implementera det. Detta kan enligt Mattis begränsa hur holistiskt arbetet med UX blir och även om ambitionen hos många bibliotek är att UX ska genomsyra alla aspekter av verksamheten så kan de finansiella aspekterna
hindra detta. Denna artikels sammanfattande och komprimerande karaktär gör den till ett bra redskap att tolka vår studie med då den förmedlar ett fåtal konkreta punkter som berättar om aspekter av UX på ett ganska allmänt plan.
Sabina Lundbergs masteruppsats “Change or Die: A study on the
phenomenon of Library UX at two academic libraries in Sweden” (2017) undersöker UX som fenomen genom två kvalitativa fallstudier på två universitetsbibliotek. Lundberg visar på hur UX uppfattas som någonting som kommer säkra mer användarvänliga tjänster och som någonting som flyttar fokus till användarna. Informanterna i Lundbergs studie visar på att det finns ett nytt användarperspektiv där biblioteket ska betraktas från användarens perspektiv istället för att gissa sig till vad användaren anser om biblioteket. En annan slutsats som Lundberg drar utifrån sitt material är den betydande roll som förespråkare av UX spelar i att sprida det inom
bibliotekssektorn. Genom ett nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer sprids idén om UX. Till exempel så spelar olika konferenser en stor roll för informanterna i Lundbergs studie samt kontakten med andra
förespråkare och ett nätverk som finns online. Anledningen till att vi har valt Lundbergs uppsats är på grund av både dess intressanta slutsatser, speciellt om hur UX sprider sig inom biblioteksväsendet, samt att den fokuserar i hög grad på samma kontext som vi, nämligen högskolebibliotek i Sverige. Därför anser vi att Lundberg är en viktig komponent att använda i vår diskussion då hon med sitt perspektiv förmedlar ett bra perspektiv på UX i Sverige.
2.5 Biblioteket och användarna
På biblioteket har det sedan länge funnits ett allt större fokus på användarna och deras inflytande i biblioteket och därför är det relevant att se vad forskningen kommit fram till angående synen på användarna inom biblioteksvärlden.
I studien “Speaking of users: on user discourse in the field of public libraries”(2005) ämnar Sundin, Hedemark och Hedman att göra en diskursanalys över hur man beskriver användarna i artiklar i
branschtidskrifter i biblioteksvärlden och vilka diskurser det finns över användare i branschtidskrifter. Studien har som syfte att se hur användarna beskrivs för att sedan se hur detta kan påverka användarnas
informationsbeteende. Vi kommer att ta upp de diskurser de hittade och vilken attityd de har mot sina användare.
De benämningar som de hittade för användare, var att de vanligaste benämningarna var “användare” och “låntagare”, andra benämningar som var vanliga var också för specifika användare, t.ex. distansstudenter, nysvenskar, läsare etc.
De diskurser som studien hittade och diskuterar i texten är “the general education discourse”, “the pedagogical discourse”, “information technology discourse” och “the information management discourse”.
“The general education discourse” ser användare i mer generella termer såsom “the citizens” än individuella personer och där biblioteket går hand i hand med det politiska och demokratiska synsättet. Detta kan bero på
bibliotekets rötter i den svenska arbetarrörelsen där biblioteket hade en viktig roll i att tillgodose med information. Detta synsätt utgår från att tillgodose samhället med information leder till ett bättre samhälle för kollektivet och den individuella personen.
Den andra diskursen och användarsynen är “the pedagogical discourse”.
Hedemark et al. talar om att den här synen är väldigt framstående i många texter. Den handlar om att se användaren som personer som är i behov av vägledning, utbildning och behov av “övervakning”. Den idealen som man söker efter i den här diskursen är att användarna ska vara självgående.
Karaktäristiskt för synen är också att man vet bättre än användaren och att man ger användaren vad man tycker är bäst för den, för man anser att användaren själv ingen koll på vad som är bäst för dem.
“Information technology discourse” är en användarsyn som blivit vanligare under de senaste åren i och med den omfattande teknologiska utvecklingen.
Med utvecklingen, så har det uppkommit andra termer för användare, såsom
“user friendliness”, “usability” och “interactivity”. Dessa texter som har uttrycker den diskursen, pratar ofta om användare som “user” men också som
“customer” eller “course members”. Användaren är också beskriven som en individ som har en rätt att kräva mer av biblioteket och bibliotekarierna. Men användaren kan även ses som något som stör, t.ex. unga personer som är stökiga på biblioteket.
“Information management discourse” liknar information technology discourse men skiljer sig eftersom diskursen inte bara handlar om den nya tekniken. Den här diskursen har ett marknadekonomi-fokus och texterna som uttrycker diskursen talar mycket om “demand”, “profit maximisation” och biblioteksanvändare beskrivs som “customers” och “clients”. Det finns också influenser från ledarskap där ord som “environmental scanning”,
“optimisation” och “efficiency” dyker upp. Till skillnad från den tidigare general education discourse, är att den är mer fokuserad på att biblioteket ska ändras, medan information management discourse sätter användaren högre i kurs med att biblioteken ska formas efter användarna och där användarna har ett större ansvar att föra fram sina åsikter och “kräva” viss biblioteksservice.
Hedman, Hedemark och Sundin talar sedan om hur diskurserna kan påverka användarna och deras informationsbeteende och informationsbehov. Medan the general education discourse lägger stort fokus på jämlikhet och “social responsibility”, så kan konsekvensen samtidigt bli att de ser ner på
användaren och användaren blir således inkapabel i deras ögon. The
pedagogical discourse uppmuntrar till lärande, men där biblioteket samtidigt kan framstå som överdrivet pedagogiska och där man inte eventuellt tar hänsyn till användarens egna erfarenheter. The information technology discourse fokuserar på internet som ett pedagogiskt verktyg på biblioteken, men konsekvensen kan bli att man fokusera för mycket på
informationsteknik och inte lika mycket på andra biblioteksaktiviteter, t.ex.
läsfrämjande. Slutligen, när man talar om Information management discourse, så är det positivt att se användaren som kapabel och där användaren får leda vägen, samtidigt som konsekvensen kan bli att
medieutbudet blir smalt och där det sociala ansvarstagandet kan bli lidande.
Denna studie är intressant för uppsatsen för att den ger olika perspektiv som biblioteksvärlden har på sina användare och talar om konsekvenser men också fördelar med att ha dessa syner på användare. Vår uppsats fokuserar på relationen med användarna och den kan bistå med ett ännu ett perspektiv på det.
2.6 Yrkesidentitet
Yrkesidentitet hos bibliotekarier är ett tämligen välutforskat område inom B
& I och det finns många olika perspektiv att närma sig det ifrån. En av de studier som undersökt detta fält är Laura Sare och Stephon Edward Bales
artikel “Professional identity: a grounded theory study of veteran academic librarians” (2014). I denna artikel har författarna med hjälp av djupgående intervjuer med vad de definierar som veteranbibliotekarier på
universitetsbibliotek försökt att kartlägga vilka attityder och självbilder som finns kring deras yrkesidentitet. I studien så pekar författarna på två
övergripande kategorier som går att identifiera från de svar som anges av intervjudeltagarna. Dessa två kategorier reflekterar hur dessa bibliotekarier ser på sitt yrke och de är följande:
- Orientera sig själv och andra inom en föränderlig profession - Att arbeta för förändring inom fältet
Sare och Bales visar på i sin studie att flera av informanterna speciellt identifierar bibliotekarieyrkets flytande och föränderliga karaktär.
Informanterna gav uttryck för att en viktig del av yrkesidentiteten är att förlika sig med denna dynamiska kärna i bibliotekarieyrket och även om många kände en viss ångest och förvirring inför detta så stod det klart att attityden var att det föränderliga och flytande var en viktig del av yrket.
Många underströk även att det är ett yrke som är djupt praktiknära och författarna till studien kallar detta för att det finns en “aktivistisk” aspekt av bibliotekarieyrket som är väldigt definierande för många bibliotekariers yrkesroll. Denna aktivistiska del av yrket kunde ses som en del av det
föränderliga arbetet då behov hos användare och att vad biblioteket ska vara i den faktiska materiella praktiken är skiftande. Dessa olika aspekter kan inordnas under kategorin “Orientera sig och andra inom en föränderlig profession”. Den andra kategorin “Att arbeta för förändring inom fältet”
handlar inte bara om att lära sig att verka inom ett föränderligt fält och att bli bekväm med dess flytande natur utan att faktiskt aktivt verka för förändring på området. Informanterna underströk vikten av att hålla sig uppdaterad kring nya informationsteknologier och att fördjupa sig inom diskussioner och forskning inom universitetsbibliotekarie-disciplinen som tydliga metoder för att verka för förändring inom professionen. Författarna drar slutsatsen att arbetet som universitetsbibliotekarie är av dialektisk karaktär och det drivs ständigt framåt i evolutionär och revolutionär rörelse vilket både kan skapa
styrka, identifikation och integritet i yrkesrollen men även ett visst mått av ångest och förvirring. Här skapas en förståelse för bibliotekariens yrkesroll som vi tror är användbar för oss och den lyfter fram intressanta aspekter som kan fungera som del av det ramverk vi placerar vår studie inom. Den skapar också en bra grund för att förstå högskolebibliotekariers yrkesidentitet och framförallt slutsatsen att bibliotekarieyrket är föränderligt till sin natur och den effekt det har på de yrkesverksamma personerna är ett intressant perspektiv att ha med sig i en diskussion kring UX och yrkesidentitet.
I artikeln “An integrated understanding of librarian professional identity”
(2019) så recenserar Cameron M. Pierson, Anne Goulding och Jennifer Campbell Meier litteraturen kring bibliotekariers yrkesidentitet. Genom att söka i databaser och recensera den litteratur som hittats har författarna kunnat få en samlad och holistisk överblick över själva forskningsområdet.
Med hjälp av denna metod har Pierson et. al. kunnat plocka ut fjorton teman inom litteraturen kring bibliotekariers yrkesidentitet. Dessa teman är:
- Primär identitet: Den identitet som en person har både i och utanför arbetet där professionen ska ses som en kontext som influerar självbild och identitet hos utövaren.
- Utbildning och träning: Detta tema relaterar till hur utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar identiteten som bibliotekarie. Att till exempel ha en formell bibliotekarieutbildning är en viktig komponent i identiteten men även den träning som att jobba ute i verksamheten för med sig är viktig för identitetsbyggandet.
- Självhävdelse: Varje yrkesidentitet kräver en internalisering av professionen i identiteten och detta kommer av att en individ själv väljer att identifiera sig med yrket och ta till sig de värden och den självförståelse som är inbyggd i denna.
- Tidig träning: Det är i de tidiga åren av att öva sig i yrket som en identitet fästs och därför kan ses som vitala för själva
yrkesidentiteten. Professionell status, värderingar och förbindelser:
Status är någonting som finns inom varje yrke och ofta är av lokal karaktär, till exempel fakultet vid ett universitetsbibliotek. Även värderingar som är typiska för till exempel yrkesetiken är en viktig del av yrkesidentiteten samt de förbindelser man får med andra inom yrket och därför skapar en stark känsla av tillhörighet till
professionen.
- Kritiska incidenter: Detta tema relaterar till hur enskilda incidenter i bibliotekariens yrkesliv påverkar identiteten.
- Erfarenhet och tid: Erfarenhet av praktik under en tidsperiod gör att identiteten är under ständig omförhandling.
- Kommunikation och tillskrivning av mening till praktik: Genom att kommunicera sin yrkesroll och att tillskriva en internaliserad mening till yrkespraktiken så utvecklar bibliotekarierna sin identitet.
- Identitet/platsdikotomin: Relationen mellan den övergripande
professionella identiteten och den specifika arbetsplats som individen arbetar på. Här finns en dualitet där en lokal variant av yrkesidentitet framträder gentemot en generell professionsidentitet.
- Överlåtelsebarhet: Identiteten som bibliotekarie försvinner inte nödvändigtvis för att man lämnar själva yrket.
- Försvinnande: Till skillnad från överlåtelsebarheten så innebär detta tema att vissa identiteter har en förmåga att försvinna och “suddas ut”
på grund av till exempel förändringar i yrkessituationer.
- Senare praktik: Erfarna bibliotekarier kan stärkas i sin identitet genom den erfarenhet som kommer med de senare åren av yrkeslivet.
- Uppfattningar som inkluderar stereotyper: De stereotyper som förmedlas genom till exempel kulturen kring bibliotekarier är någonting som bibliotekarier i sin identitet behöver förhålla sig till.
Här lyfts det fram aspekter av bibliotekariers yrkesidentitet som är betydligt mer generella än den ganska specifika teorin som vi använder oss av. Därför fungerar de som ett utmärkt komplement i en mer utbredd diskussion som går utanför den teoretiskt färgade analysen och den tillhandahåller ett flertal
verktyg som kan användas för att studera det empiriska materialet och möjligtvis också se vilka fler identiteter än de av teorin angivna som kan urskiljas i materialet.
Anders Örom (1993) har i sin artikel “Bibliotekariske identiteter, formidlingsarbejde og arbejdsorganisering” angett sex stycken
yrkesidentiteter som går att urskilja inom bibliotekarieprofessionen. Dessa är tätt sammankopplade med den historiska och samhälleliga utvecklingen samt strukturella och organisatoriska förändringar och skillnader inom själva bibliotekssektorn. Därför är inte de olika identiteterna statiska och enhetligt exkluderande utan snarare föränderliga och de kan konvergera med varandra men även hamna i konflikt om de ses som alltför inkompatibla.
Kulturförmedlaridentiteten är den av Öroms identiteter som kan ses som mest traditionalistisk och denna är starkt kopplad till synen på biblioteket som en institution för kunskap och bildning där litteraturen har en starkt framskjuten ställning. Utmärkande för denna identitet är förmedlingen av litteratur och kultur och den har även en kommunikativ karaktär där samtal och vägledning av användarna är centralt. Den andra identiteten,
ämnesspecialistidentiteten, kan ses som besläktad med
kulturförmedlaridentiteten då även denna bottnar i mer traditionella arbetsuppgifter. Denna identitet går ut på förmedlingen av kunskap och att vara välorienterad inom både diverse vetenskaper och fackområden och specialiserad kunskap. Ämnesspecialisten ska förmedla kunskap och information till användaren och precis som kulturförmedlaren så behöver ämnesspecialisten kommunicera och interagera med användarna.
Under 1960-talet så genomgick de danska biblioteken en professionalisering och rationalisering där försök till att definiera vilket arbete som krävde bibliotekariernas specifika kvalifikationer la grund till en ny identitet, dokumentalistidentiteten. Örom skriver att denna identitet i högre grad var
kopplad till det hantverksmässiga arbetet med klassifikation, katalogisering m.m. och därför mer kopplat till systematiska färdigheter hos bibliotekarier.
Socialarbetaridentiteten är en identitet som växer fram under 1970-talet där bibliotekarien ses mer som någon som ska arbeta för att tillfredsställa vissa gruppers behov av kunskap och bildning, ofta kvinnor, barn och arbetarklass.
Utifrån denna identitet så består arbetet främst av uppsöka användare och se till deras intressen och behov.
En identitet som växer fram i och med att biblioteken mer och mer börjar domineras av en ekonomisk rationalitet är
informationsorganisatörsidentiteten. Här handlar det om att urskilja vissa aktörer och verksamhetens informationsbehov och att organisera
informationsförmedlingen till dessa. Detta hänger samman med
informationsförmedlaridentiteten som kan ses som den tekniska sidan av informationsorganisatören där tekniken ses som ett viktigt och lukrativt verktyg för att förmedla information.
Örom kan på många sätt ses som en pionjär inom forskningen kring bibliotekariers yrkesidentitet och han är frekvent förekommande i den forskning som rör ämnet. Även om hans forskning i första hand rör
folkbibliotek så torde han vara användbar som ett komplement till vår teori som befinner sig i högskolebibliotekskontext och på grund av hans inflytande så är han på många sätt nödvändig att använda som referenspunkt.
I uppsatsen
“
Bibliotekarie på 2000-talet: En studie av bibliotekariens förändrade yrkesroll och professionalism” (2004) skriver Anette Carlsson och Sofia Nordell om hur bibliotekarierollen ser ut i 2000-talets kontext, ett ämne som kan sägas vara relaterat till yrkesidentitet då vilken yrkesidentitet en person har är intimt förknippad med vilken den anser sig ha i sitt yrke.Carlsson och Nordell skriver att bibliotekarier ofta uttrycker en osäkerhet kring sin yrkesidentitet och att den präglas av en stark vaghet. Det råder en osäkerhet kring vilka kompetenser och vilka arbetsuppgifter bibliotekarier
ska ha. En tydlig utveckling är dock att synen på bibliotekariens kompetens och roll hänger ihop med utvecklingen i samhället i stort där bibliotekarien som en informationsspecialist blir en alltmer tydligare roll.
Speciellt intressant för vår uppsats är Carlssons och Nordells avsnitt om bibliotekariernas relation till användarna, någonting de ser som formativt för deras yrkesroller. De yrkesroller de uppfattar som mest framträdande är följande:
Kulturbevararen - Denna yrkesroll utmärks av en vilja att bevara och förmedla vidare kultur. Bibliotekarien blir här en förvaltare av samhällets kollektiva minne och en länk mellan samhällsmedborgarna och kulturen.
Denna roll anses ha blivit försvagad till en mer pedagogisk och informationsinriktad yrkesrolls fördel.
Folkbildaren - Det folkbildande biblioteket syftar till att stärka, förändra och mobilisera människor kulturellt och socialt samt främja ett självständigt sökande efter kunskap. Denna identitet kan praktiskt sägas vara länkad till till exempel olika läsfrämjande projekt. Även denna yrkesroll ses som hotad av nya tolkningar av bibliotekariens yrkesroll som hänger ihop med ny
teknologi och en ny generation som förespråkar andra former av biblioteksarbete.
Pedagogen - Bibliotekariens uppdrag har successivt blivit alltmer fokuserat på pedagogiska aktiviteter, någonting som genomsyrar både folkbibliotek, skolbibliotek och universitetsbibliotek. Speciellt rollen som
informationspedagog har blivit tydligare efter ett ökat krav från samhället.
Informationsförmedlaren - Bibliotekariens kompetens som
informationsexpert och informationsarkitekt är en traditionellt sett vanlig del av bibliotekariens yrkesroll. Dock har denna blivit vitaliserad i och med internets framfart. Då informationsteknologin har fått en framskjuten
position på biblioteken så har mängden information blivit större. Detta ställer högre krav på bibliotekariers kunskaper att kunna orientera sig i det moderna informationsflödet. Dessutom kombineras rollen som informationsexpert med den som pedagog då bibliotekarien ska kunna hjälpa användaren att söka information.
Kommunikatören - I och med att bibliotekarien i sitt dagliga referensarbete förväntas kunna bistå olika användare i olika kontexter med olika behov så krävs det en god förmåga att kunna kommunicera med användaren.
Informationssökningen är idag en process där fördjupande samtal med användaren och sätt att förstå och bistå denne i hens
informationssökningsprocess. Med en god och öppen kommunikation ska bibliotekarien kunna vägleda användaren till adekvat information.
Dessa roller som anges av Carlsson och Nordell är intressanta då den
innehåller flera gemensamma nämnare med vår teori samt andra kännetecken som i bästa fall kan användas som komplement till den teoretiska delen. Det är även en intressant studie då den fokuserar på den moderna kontexten och bibliotekariens yrkesroll, någonting som kan ge värdefulla perspektiv på vårt ämne då yrkesroll och yrkesidentitet kan ses som starkt besläktade.
Joacim Hanssons bok “Libraries and Identity : The Role of Institutional Self-image and Identity in the Emergence of New Types of Library” (2010) behandlar bibliotekets institutionella identitet och hur denna ser ut och tar sig uttryck i en modern kontext. Hanssons tema är en användbar kunskapsgrund att tolka de identiteter vi ser hos våra intervjupersoner. Den individuella självbilden och yrkesidentiteten tillhör en vidare kontext av institutionell identitet och historisk utveckling. Hansson behandlar vilka uppsättningar av sociala normer, värderingar och praktiker som formar bibliotekets och därmed bibliotekariernas självbild och vilka olika bibliotekarieroller som bildar den moderna bibliotekssektorn.
Den tidigare forskningen rör sig alltså kring en mängd olika teman, där de tydligaste är UX och yrkesidentitet, UX och bibliotek, professionsteori samt yrkesidentitet hos bibliotekarier. Genom att studera resultat som rör sig inom
flera olika fält med en stringent koppling till varandra så bidrar den med en vetenskaplig och bred bakgrund till vår egen studie. Den har gjort att den tematik som finns inom forskning kring UX och yrkesidentitet, vilket är de bärande beståndsdelarna för vår studie, blivit mer accentuerad och den har gjort att vi kan orientera oss inom ett flertal traditioner.
3 Teori
Som teoretiskt fundament för vår analys av vilka yrkesidentiteter som kommer till uttryck i intervjupersonernas svar så kommer vi att använda oss av Jenny Lindbergs fyra identiteter som hon skriver om i sin avhandling “Att bli bibliotekarie: Informationssökning och yrkesidentiteter hos
B&I-studenter och nyanställda högskolebibliotekarier” (2015). Lindberg har genom sin forskning visat på att hos studenter på biblioteks- och
informationsvetenskapsutbildningar och högskolebibliotekarier går det att urskilja fyra dominerande yrkesidentiteter. Anledningarna till att vi har valt dessa identiteter som teoretiskt perspektiv är dels att de baseras i en modern bibliotekskontext där faktorer som digitalisering och informationskompetens
spelar en aktiv roll, dels att de utgår till stor del från högskolebibliotekarier vilket är den grupp av bibliotekarier vi har valt att använda för vårt empiriska underlag. Dessa anledningar gör att de är applicerbara på det material som producerats genom vår intervjustudie och de har också varit användbara för utformningen av frågor till intervjupersonerna. De fyra yrkesidentiteter som Jenny Lindberg anger är följande:
Akademiskt orienterad identitet - På högskolor och högskolerelaterad verksamhet såsom högskolebibliotek så styrs verksamheten av normer och värderingar som är i linje med den akademiska forskningskontexten i stort.
Vetenskaplighet blir här ett starkt ideal och att kunna praktiker som
informationssökning, värdering av material med mera färgas av akademiska konventioner. Den akademiska diskursen och de värderingssystem som medföljer är den bärande delen i denna yrkesidentitet och teoretiskt och vetenskapligt grundad kunskap har en framskjuten position.
Tekniskt orienterad identitet - Den tekniskt orienterade identiteten förknippas med de tekniker och grepp som används för praktiker så som
informationssökning, klassifikation, katalogisering. De redskap som används för att organisera och söka information på biblioteket har här en framskjuten position. Här finns även en betoning på de praktiska aspekterna av yrket och en identifikation med en serviceroll är förhärskande. Enligt den tekniskt orienterade identiteten är bibliotekens uppgift att tillhandahålla strukturella och tekniska förutsättningar för att skapa en så god och effektiv
informationsåtervinning som möjligt.
Kommunikativ orienterad identitet - Denna identitet framhåller en
nyorientering bibliotekens och bibliotekariernas uppdrag och här finns ett starkt pedagogiskt ideal. Synen på vilka delar av verksamheten som ska
färgas av ett kommunikativt och pedagogiskt arbete är inkluderande,
utvecklingsinriktad och nästintill expansiv. Interaktionen med och kunskapen om användarna är det vägledande för denna identitet och att veta vem
användaren är och deras behov och förutsättningar ses som det mest centrala för verksamheten. Den kommunikativt orienterade identiteten präglas också av ett starkt intresse för dialog med användarna.
Konservativt orienterad identitet - För de bibliotekarier som identifierar sin yrkesverksamhet med mer traditionella arbetsuppgifter och medier så använder Lindberg benämningen konservativt orienterad identitet. Denna definieras av en ganska snäv definition av informationssökning som först och främst utgår ifrån effektivt och smidigt referensarbete. Bibliotekets praktiska dimensioner har en premierad ställning och vikt läggs även vid god
kännedom om kataloger och litteratur.
Vi har använt Lindbergs identiteter för att ge oss ett ramverk och ett schema som gör att vi får ett mer bestämt perspektiv att förstå det empiriska
materialet utifrån. Genom att använda sig av dessa fyra kategorier så innebär det att vi kan få en mer strukturerad förståelse för vårt resultat och det ger också en vägledning kring vad det är vi strävar efter att finna i
informanternas respektive berättelser. Lindberg visar i sin studie på hur dessa identiteter kommer till uttryck hos högskolebibliotekarier och hur
högskolebibliotekariers narrativ kan förstås som uttryck för sammansatta yrkesidentiteter. Detta har gjort att vi vill veta hur våra informanter förhåller sig dessa fixerade identiteter och denna målsättning har gjort att vi format frågorna efter hur Lindberg beskriver sina identiteter. Identiteterna har gett oss ett tydligt direktiv kring vad det är vi ska söka efter i informanternas svar och vilken typ av information som kan uttrycka en yrkesidentitet. Detta ska dock inte missförstås som att vi har försökt att styra svaren utan det har mer
gett oss en riktlinje kring vilken sorts berättelser som på ett öppet och oförutsägbart sätt kan besvara de forskningsproblem och frågeställningar vi har.
4 Metod
I uppsatsen så kommer vi att använda oss av den kvalitativa intervjun som metod. Vi har genomfört intervjuer med sju bibliotekarier från fem olika högskole och universitetsbibliotek som sysslar med User Experience(UX) för att förbättra deras tjänster. Dessa bibliotekarier har vi valt att kalla
“UX-bibliotekarier” och vi definierar det som bibliotekarier som har UX som en del av sitt arbete. I förberedelse för intervjun så mailade vi ut till
bibliotekens allmänna mejladresser och frågade ifall det fanns bibliotekarier vi kunde prata med. Med de bibliotek som svarade satte vi upp en lämplig tid som fungerade för både respondenter och uppsatsförfattare. På grund av rådande omständigheter med Covid-19 pandemin och geografiska avstånd, så genomfördes intervjuerna via videokonferens-programmet “Zoom”.
Intervjumetoden som vi har använt är semistrukturerade intervjuer. Vi
kommer att använda oss av den här metoden för att intervjuformen ger oss en bra uppfattning över bibliotekariers upplevelser gällande sin yrkesidentitet.
Intervjuer ger oss också en bra uppfattning över förhållanden och strukturer i deras arbetsmiljö. Att använda oss av semistrukturerade istället för
strukturerade eller enkätform, är för att det kan leda till en intervju som kan leda till ett mer nyanserat samtal och intressanta följdfrågor än om man skulle använda sig av standardiserade frågor i en strukturerad form (Ahrne &
Svensson, 2014, s. 38) fast samtidigt ha en struktur i samtalet så att man får med det väsentliga för undersökningen.
4.1 Urval
Eftersom att vi har som syfte att undersöka hur UX-bibliotekarier förhåller sig till sin yrkesidentitet, är det just UX-bibliotekarier som vi har valt att intervjua. Ahrne och Svensson skriver i “Handbok i kvalitativa metoder” om hur man kan gå tillväga när man väljer intervjuobjekt. Vi har valt att använda oss av det som de kallar “tvåstegsurval” vilket innebär att man först gör ett urval på vilka organisationer man har som syfte att undersöka och sedan väljer själva intervjupersonerna (Ahrne & Svensson, 2014, s.40) Vi
genomförde ett tvåstegsurval genom att först kolla upp vilka universitets och högskolebibliotek i Sverige som sysslar med UX-metoder. När vi gjorde vår informationssökning, fick vi upp ett antal artiklar i Biblioteksbladet som ingick i en artikelserie med temat “Den bästa upplevelsen” som handlar om UX på svenska universitets och högskolebibliotek. Utifrån den, kunde vi således kontakta de bibliotek som nämndes i den artikelserien. Vi valde att kontakta biblioteken via deras allmänna mejl och bad om att få
kontaktuppgifter till de bibliotekarier som sysslar med UX. Vi fick även ett tips från den första intervjun vi genomförde, då den bibliotekarien nämnde
ett annat bibliotek som vi inte hade snappat upp i vår informationssökning.
Vi kontaktade även det biblioteket efter hennes rekommendation.
4.2 Genomförande
Frågorna i vår intervjuguide utgår från den teori vi ska använda oss av. Vi har använt oss av Jenny Lindbergs teori om yrkesidentiteter hos högskole- och universitetsbibliotekarier och frågorna utgår från den teorin. Lindbergs teori fokuserar på relationen med användarna, den fokuserar på högskole och universitets bibliotekarier och digitalisering i utformningen av
yrkesidentiteter vilket gör att den passar vår undersökning och därför vi har utformat frågorna efter den. Intervjuerna började med frågor om UX och arbetet med det, t.ex. hur man utför arbetet på det specifika biblioteket, vilken funktion det har för verksamheten samt deras egna uppfattningar och tankar om UX. Vi har även valt att ställa frågor som rör relationen med användarna, t.ex. kommunikationen med användarna, synen på användarna, på vilket sätt de fokuserar på användarna och hur användarna påverkar biblioteket de arbetar på. Vi ställde också frågor om hur deras arbete har påverkat verksamheten de arbetar i och hur organisationen har haft för uppfattning om deras arbete inom UX, ifall det funnits något motstånd i införandet av UX. Eftersom vi valde att använda oss av semistrukturerade intervjuer, så anpassade vi oss till samtalet och ställde följdfrågor som uppkom och frågorna ställdes inte heller i en strikt ordning. Vi genomförde sju intervjuer över videoprogrammet Zoom. Intervjusituationerna var olika från varandra. Vissa bibliotekarier pratade och berättade obehindrat och svävade ut på andra aspekter med bibliotekarierollen och bibliotekssektorn som vi fann intressanta att lyssna på. Vissa bibliotekarier talade även om UX i det större perspektivet och talade om både svenska och internationella nätverk och nämnde bibliotek som arbetade med UX i Sverige varpå vi sedan använde hennes tips och kontaktade ett bibliotek som hon nämnde i
intervjun. Vi valde att inte cirkulera tillbaka till frågorna de tillfällena, utan tog vara på det fria samtalet och resonemanget för att få nya perspektiv och inspiration, vilket vi ofta fick, t.ex. tips om relevant litteratur och
nyckelpersoner inom UX. Andra intervjuer var kortare, där bibliotekarien var mer benägen att hålla sig till att svara på frågorna och där personen inte svävade ut på något annat ämne. Användandet av videosamtalsprogrammet
“Zoom” upplevde vi som smidigt. De bibliotekarier vi intervjuade var alla vana vid programmet vilket gjorde att det inte uppstod några större tekniska problem eller missförstånd. Det hände dock vid två tillfällen att vi upplevde tekniska problem där vi tappade uppkopplingen till informanten men detta var inte något som var förödande för intervjun, utan den kunde fortsätta efter tekniska störningen. Intervjuerna pågick i snitt i cirka fyrtio minuter, den längsta intervjun pågick i en timme och en kvart medan de två kortaste intervjuerna pågick i ca tjugofem minuter.
Som tidigare nämnt, så genomfördes intervjuerna via
videokonferens-programmet Zoom. I programmet Zoom, så finns det möjlighet att spela in samtalet, både att spela in video och ljudet på videon.
Materialet har sedan transkriberas och det har sedan kodats utav oss.
I kodning och tolkning av empirin, så har vi utgått från Ahrne &
Svensson(2014) som talar om att när man börjar analysera så börjar man med den initiala kodningen varpå man upptäcker mönster och teman i materialet och övergår till den selektiva kodningen. I tolkandet av materialet så utgick vi utifrån våra forskningsfrågor och kategoriserade materialet. Vi fokuserade på vad de sa om användarna, vad de sa om organisationen och vad de sa om bibliotekssektorn i det stora hela. Genom att koncentrera sig på en kategori åt taget, kunde vi utröna mönster i intervjuerna genom att göra en fokuserad kodning av underlaget och sedan kunna redovisa detta i resultatdelen och sedan kunna analysera materialet.
När vi transkriberade gjorde vi vårt yttersta för att få med allt som sas. Vi har dock valt att inte ta med samtal utöver intervjun, t.ex. när det har uppstått tekniska problem eller ifall vi har småpratat om annat. Vi har även valt att hoppa över vissa utfyllnadsord som “Mm” eller “Eh”. Efter kodningen av empirin, så har vi identifierat tre olika kategorier som vi har delat upp resultatet i. De kategorierna är “UX-bibliotekarierna och användarna”,
“Relationen med organisationen” “Synen på bibliotekets roll i samhället”
Detta gjorde vi för att det skulle bli en lättare översikt över vårt empiriska material, både för oss och för läsare av uppsatsen.
4.3 Etiska riktlinjer
Inför varje intervju, var vi noga med att berätta för våra informanter att de kommer bli anonymiserade, de kommer bli inspelade med ljud och video för att vi ska kunna transkribera det som sas. Vi var också tydliga med att berätta för informanten att de hade möjlighet att avbryta intervjun ifall de önskade, samt att välja att inte svara på någon fråga. Vi utgick från Vetenskapsrådets informationsskrift “Forskningsetiska principer inom
humanistiskt-samhällsvetenskaplig forskning”(2002) om vad vi skulle informera dem om inför intervjun.
5 Resultat
Vi kommer här att redovisa vilka resultat som kan urskönjas i vårt empiriska material. De teman som vi kommer att fokusera på är synen på användarna, synen på bibliotekets roll i samhället samt hur de ser på sin relation med organisationen. Dessa tre teman var de som kom att dominera intervjuerna och som vi anser vara intressantast för de frågor vi vill besvara.
Det kan vara värt att förklara vad det är för typ av UX-arbete som finns på biblioteken. De vanligast förekommande metoderna är bland annat
användarundersökningar, intervjuer med användare, att “skugga” en användare, testa olika system på användare och att helt enkelt gå ut i
biblioteket och leta upp användare som de frågar om bibliotekets tjänster och verksamhet. En anmärkningsvärd aspekt av UX-arbetet var att det generellt
hade en stor spännvidd mellan uttänkt utformade tester och undersökningar till ett mer ledigt och spontant möte med användarna där bibliotekarierna till exempel bjöd användarna på fika. De flesta tillhör också en grupp med speciellt fokus på UX. Arbetet riktar sig både mot det digitala och det fysiska rummet men allmänt kan det sägas att det finns en viss övervikt på det
digitala. Här kommer även en kort presentation av informanterna och deras olika arbetsuppgifter:
● Informant 1 arbetar till väldigt stor del med systemutveckling på sitt bibliotek. Hon har stor erfarenhet med att arbeta med just
systemutveckling och dataorienterade uppgifter. Mycket av hennes UX-arbete riktar sig mot det digitala och detta gör hon tillsammans med en annan kollega.
● Informant 2 har jobbat med många olika arbetsuppgifter under sin karriär som utbildad bibliotekarie såsom kontaktbibliotekarie och med mediaförsörjning. Hennes UX-arbete började med att hon blev utsedd till funktionsansvarig för UX och användarmöten men denna tjänst har försvunnit då de efter byte av ledning inte längre behövde samordna det på samma sätt. Nu är hennes titel UX-koordinator och jobbar för att få det mer integrerat på övergripande plan i
organisationen.
● Informant 3 jobbar som webbkoordinator och bibliotekarie på sitt bibliotek och hon ingår i en UX-grupp. Hon har arbetat i 15 år som utbildad bibliotekarie. Hon började arbeta med UX på ett annat bibliotek där hon ingick i ett UX-team. Informant 3 beskriver det som att hon har lite byggt sin karriär på UX och fick sitt nuvarande jobb på grund av hennes erfarenhet av att arbeta med detta. Nu fungerar hon främst som ett UX-stöd åt kollegor.
● Informant 4 ingår i en grupp på sitt bibliotek som jobbar med inriktning på UX. Hon utvecklade under sin utbildning ett stort intresse för grafisk design, programmering och
informationsarkitektur. För henne var användarupplevelsen något hon
intresserat sig för länge och redan innan utbildningen hade hon börjat intressera sig för UX-liknande tankeströmningar. Hon och de andra i hennes grupp arbetar med bland annat användartester,
användarintervjuer och andra typiska UX-metoder.
● Informant 5 har arbetat på både folkbibliotek, skolbibliotek och universitetsbibliotek. I nuläget arbetar hon på ett universitetsbibliotek och ingår i en grupp med UX-ansvariga som arbetar med att försöka få in användarperspektivet i utvecklingen av bibliotekets verksamhet och tjänster.
● Informant 6 ingår även hon i en UX-grupp som arbetar med att få med användarperspektivet när ett projekt ska genomföras. Deras arbete genomsyrar både små och stora projekt och både det digitala och det fysiska rummet ligger under henne och hennes kollegors ansvarsområde. Hon refererar till själv som en typ av UX-konsult för att beskriva sitt arbete. Hennes arbetsuppgifter består inte i första hand att göra konkreta användartester utan att snarare vägleda andra när de arbetar med UX.
● Informant 7 har tidigare arbetat på folkbibliotek, främst som ungdomsbibliotekarie och skolbibliotekarie samt ett annat
universitetsbibliotek. Numera arbetar hon med en UX-grupp som främst agerar som metodstöd åt deras kollegor.
5.1 Synen på relationen med användarna
En viktig beståndsdel i hur intervjupersonerna ser på sina yrkesidentiteter är hur de ser på sin relation med användarna. Ett tydligt gemensamt mönster var att flera av informanterna ansåg att användarna var en enormt premierad faktor i utformningen av bibliotekets verksamhet och några av de kopplade detta till bibliotekets själva legitimitet. Till exempel Informant 7 gav uttryck för att det som UX innebar egentligen kunde ses som anledning till
bibliotekets existens. Informant 7 uttryckte det som att biblioteket finns till för användarna och därför var UX en bra metod och strategi. Även Informant 1 berättade att hon kände att beslut som tagits utan att rådfråga användarna gav en känsla av frustration och otillfredsställelse. hon exemplifierade detta med beslutet att hålla biblioteket helt stängt under Covid19-pandemin:
Jaa, om du frågar mig, så är det just det där att jag har jättesvårt för saker som någon bara bestämmer och där man inte har kollat av det med användarna, “är det en bra eller en dålig idé”, eller hur slår det för användarna, jag har jättesvårt med såna beslut eller saker. Ungefär som att de bestämde att de inte ska låna ut en enda bok och vi gör inte något åt det, vi på bibblan. Det bara kryper i mig. Då ska dem stå här och damma(sic), på något sätt hade vi kunnat hitta på något med någon slags utlämningstillfälle, pop-upbibliotek, öppna en liten springa en timme om dag, de kan ju beställa. På något sätt går det att lösa. Men jag vet inte, jag har blivit så.. för mig som har jobbat så mycket med UX och det har varit min roll, jag kan inte låta bli att tänka att vi måste tänka utifrån användarna, vi måste gå i användarnas fotspår, vi måste gå åt det hållet.
Även Informant 6 ansåg att användarna borde vara aktiva utformare av bibliotekets verksamhet och Informant 6 ville även peka på hur UX förändrade sättet att se på interaktionen med användarna. Informant 6 menade på att ett vanligt misstag från bibliotekets sida var att inte se hur dysfunktionella aspekter av verksamheten kunde bero på en omedvetenhet kring användarnas behov och en oförmåga att se användarens reaktion på tjänsterna som ett mått på kvalitet. Ett illustrativt exempel som Informant 6 tog var frågan om var användarna kunde hitta sina reserverade böcker:
...vi har gjort en jättestor frågemätning just nu, alla frågor som vi fått i informationsdisken till exempel, så då har vi samlat in typ tusen
