Bibliometrisk analys av naturvetenskapliga institutioner vid
Stockholms universitet, 2013
Per Ahlgren, Stockholms universitetsbibliotek
1 Inledning
I denna rapport presenteras utfallet av en bibliometrisk studie av 17 institutioner vid Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholms universitet (SU). Studien gäller publikationer publicerade under 2013. Syftet med studien är att belysa institutionernas publiceringsaktivitet och publiceringsnivå.
Från SU:s publikationsdatabas DiVA togs bibliografiska poster över institutionernas publikationer från 2013 fram. Liknande studier, där en given studie avser ett av publiceringsåren 2007-2012, har tidigare utförts av den bibliometriska funktionen vid SU.1
I tabell 1 återfinns för studiens institutioner fördelningen av publikationer över publikationstyper. De institutionsförkortningar som används i tabellens första kolumn listas, tillsammans med motsvarande institutionsnamn, i tabell 6 (Appendix). Förkortningar används även för vissa publikationstyper.2 FYSIKUM har det största antalet publikationer (340). Även med avseende på artikel i tidskrift har FYSIKUM det största värdet (329), medan MMK (Institutionen för material- och miljökemi) har det näst största (156).
1
http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx
2
AT=artikel i tidskrift; AA=artikel i antologi; AR=artikel, recension; KONF=konferensbidrag;
DOKAVH=doktorsavhandling; LICAVH=licentiatavhandling; S/P=samlingsverk/proceedings (redaktörskap). Populärvetenskap, debatt etc. har förts till typen Övrigt.
Tabell 1. Fördelning av publikationer över publikationstyper för 17 naturvetenskapliga institutioner, 2013.
Publikationstyp
Institution AT AA AR KONF BOK DOKAVH LICAVH Rapport S/P
(redaktörskap) Övrigt Totalt
AK 18 0 0 0 0 1 1 0 0 0 20 AST 106 0 0 0 0 3 1 0 0 1 111 DBB 117 3 0 0 0 13 3 0 0 0 136 EMB 99 1 0 2 1 7 4 2 0 1 117 FYSIKUM 329 0 0 0 0 6 5 0 0 0 340 IGV 82 0 2 4 0 1 4 0 0 2 95 INK 117 0 0 3 0 6 1 0 0 5 132 ITM 120 1 0 10 0 8 4 3 0 1 147 MAT 52 2 0 1 0 3 5 0 0 0 63 MBW 88 0 0 0 0 15 1 0 0 0 104 MISU 71 2 0 1 0 7 1 0 0 0 82 MMK 156 1 0 0 0 9 0 0 0 0 166 MND 15 2 0 20 0 0 1 2 0 5 45 NK 31 1 0 0 0 2 2 0 0 0 36 OK 76 1 0 2 0 11 6 0 0 0 96 SRC 93 6 0 2 0 2 3 1 0 0 107 ZOO 63 2 1 0 0 7 1 0 0 6 80
2 Publiceringsaktivitet och publiceringsnivå
Tabell 2 redovisar resultatet av en tillämpning av den norska modellen3 för analys av publiceringsverksamhet på de 17 institutionerna. Tabellens andra kolumn innehåller dels fakultetens publikationspoäng, dels poängen för varje institution. Poängen är ett viktat uttryck för publiceringsaktivitet och publiceringsnivå. I modellen används fraktionering: om P är en publikation tilldelas en institution, med avseende på P, författarandelen m/n, där m är antalet författare (till P) från institutionen och n P:s totala antal författare.4 Dock, om författarandelen skulle bli mindre än 1/10 sätts andelen likväl till 1/10. Med avseende på publiceringsnivå tar modellen fasta på i vilken utsträckning publikationer publiceras i kanaler med stor vetenskaplig prestige. De kanaler, vilka beaktas i modellen, är förlag, tidskrifter, serier och webbplatser. Ett stort antal kanaler har i Norge bedömts och tilldelats endera av tre nivåer: nivå 0 (icke-vetenskaplig kanal), nivå 1 (vetenskaplig kanal) och nivå 2 (vetenskaplig kanal med särskilt stor prestige).
Den tredje kolumnen i tabell 2 rapporterar procentuell förändring av publiceringspoängen från 2012 till 2013. Gällande publiceringsnivå (”Pub-nivå” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till nivå 1 (nivå 2). Gällande publikationstyp (”Pub-typ” i tabellen) rapporteras hur stor andel av författarandelarna för fakulteten och för en viss institution (kolumnen ”förf-andelar”) som hänförs till periodikaartiklar (antologiartiklar, monografier). Observera att exempelvis recensioner, publikationer där författaren har redaktörskap och populärvetenskapliga publikationer inte räknas i den norska modellen. Vidare har doktorsavhandlingar inte medräknats.
Den största publikationspoängen för 2013 har FYSIKUM. FYSIKUM:s poäng är 158,3, vilket utgör 13,8 procent av den totala publikationspoängen för året. Tämligen stora procentuella ökningar av publikationspoängen, jämfört med 2012, står IGV (Institutionen för geologiska vetenskaper), MISU (Meteorologiska institutionen) och MAT (Matematiska institutionen) för.
För fyra institutioner – OK (Institutionen för organisk kemi), AST (Institutionen för astronomi), IGV och DBB (Institutionen för biokemi och biofysik) – hänförs minst 48% av författarandelarna till
3
Se http://dbh.nsd.uib.no/pub/ samt, för en kortare introduktion till modellen, http://www.sub.su.se/publicera/bibliometri/analyser-enligt-norska-modellen.aspx.
4
I de fall då en författare uppgett tillhörighet till två eller flera institutioner viktas vederbörandes bidrag till författarandelen ner efter antalet institutioner författaren angett.
publiceringsnivån 2. Av tabell 2 framgår vidare att publikationstypen ”Artiklar, periodika” är den dominerande publikationstypen för samtliga institutioner utom en.
Tabell 2. Publikationspoäng och författarandelar 2013 för 17 naturvetenskapliga institutioner.
Doktorsavhandlingar ej medräknade. Ett bindestreck (”-”) i den tredje kolumnen indikerar att en publikationspoäng för 2012 saknas för den motsvarande institutionen.
Pub-nivå Pub-typ Enhet Pub-poäng Förändring av Pub-poäng (%) % av Pub-poäng Förf-andelar Nivå 1 (%) Nivå 2 (%) Artiklar, periodika (%) Artiklar, antologi (%) Monografier (%) Nat-fak 1145,7 9,2 100,0 677,2 64,7 35,3 95,7 4,3 0,0 AK 13,9 1,5 1,2 11,2 88,1 11,9 100,0 0,0 0,0 AST 44,9 16,6 3,9 22,3 49,0 51,0 100,0 0,0 0,0 DBB 101,3 -14,4 8,8 52,0 52,0 48,0 95,6 4,4 0,0 EMB 63,4 - 5,5 43,6 76,9 23,1 97,7 2,3 0,0 FYSIKUM 158,3 5,9 13,8 90,2 62,2 37,8 100,0 0,0 0,0 IGV 54,4 49,0 4,7 27,6 51,5 48,5 100,0 0,0 0,0 INK 80,6 -7,2 7,0 50,3 69,5 30,5 97,0 3,0 0,0 ITM 75,1 4,2 6,6 43,8 63,1 36,9 92,8 7,2 0,0 MAT 45,9 40,8 4,0 30,5 74,0 26,0 94,5 5,5 0,0 MBW 62,9 - 5,5 40,8 72,9 27,1 100,0 0,0 0,0 MISU 46,2 42,2 4,0 32,6 78,6 21,4 95,6 4,4 0,0 MMK 129,4 16,7 11,3 74,0 62,6 37,4 100,0 0,0 0,0 MND 29,4 31,8 2,6 22,0 74,6 25,4 43,1 56,9 0,0 NK 17,3 -16,4 1,5 13,1 82,4 17,6 92,3 7,7 0,0 OK 108,8 6,9 9,5 50,8 42,7 57,3 98,0 2,0 0,0 SRC 65,4 22,0 5,7 41,1 67,9 32,1 95,4 4,6 0,0 ZOO 48,4 13,3 4,2 31,3 71,9 28,1 95,2 4,8 0,0
I tabell 3 redovisas en normering av institutionernas publikationspoänger mot antal årsarbeten för 2013. Vid framtagning av antal årsarbeten har kategorin adjunkter uteslutits, då adjunkter normalt har en ringa andel forskning i tjänsten. Tabellens tredje kolumn (Pub-poäng/ÅA) ger kvoten mellan publikationspoäng och antal årsarbeten. I förhållande till årsarbeten har OK den största poängen, 2,5.
Tabell 3. Publikationspoäng samt publikationspoäng i förhållande till årsarbeten (Pub-poäng/ÅA).
Institution Pub-poäng Pub-poäng/ÅA
AK 13,9 0,8 AST 44,9 1,2 DBB 101,3 1,2 EMB 63,4 0,9 FYSIKUM 158,3 1,4 IGV 54,4 1,1 INK 80,6 1,0 ITM 75,1 0,9 MAT 45,9 0,7 MBW 62,9 0,9 MISU 46,2 1,0 MMK 129,4 1,6 MND 29,4 1,0 NK 17,3 0,9 OK 108,8 2,5 SRC 65,4 1,1 ZOO 48,4 1,1
2.1 Publikationspoängernas utveckling över tid
Tabell 4 ger dels de 17 institutionernas och fakultetens publikationspoänger för åren 2007-2013, dels, för varje institution och fakulteten, medelvärdet över de sju åren.5 FYSIKUM och MMK har de största medelvärdena (där medelvärdet för den sistnämnda institutionen dock baseras på poänger för fyra och inte sju år). Figur 1 ger glidande medelvärden (3 år) över publikationspoängerna för institutionerna. Exempelvis är värdet för en given institution och för året 2009 lika medelvärdet över publikationspoängerna för institutionen för åren 2007-2009, medan värdet för 2010 är lika med
5
För tabellerna 4 och 5 samt figurerna 1 och 2 gäller att medelvärdena för de institutioner, för vilka poänger saknas, baseras på de tillgängliga poängerna.
medelvärdet över poängerna för åren 2008-2010. Exempel på institutioner med stigande trender är FYSIKUM och DBB.
Tabell 4. Publikationspoänger för åren 2007-2013 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”) i en
kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen.
Enhet 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medelvärde, 2007-2013 Nat-fak 865,6 926,2 985,3 1104,4 1209,3 1049,0 1145,7 1040,8 AK 8,6 17,9 12,7 15,9 30,9 13,7 13,9 16,2 AST 55,9 70,4 64,6 84,8 67,6 38,5 44,9 61,0 DBB 70,2 72,8 88,9 90,0 100,4 118,4 101,3 91,7 EMB - - - - - - 63,4 63,4 FYSIKUM 59,1 103,9 126,2 145,5 134,5 149,5 158,3 125,3 IGV 32,3 38,6 26,1 39,3 40,5 36,5 54,4 38,2 INK 64,4 63,3 59,3 78,6 59,4 86,9 80,6 70,4 ITM 36,3 59,0 87,6 72,4 75,8 72,1 75,1 68,3 MAT 27,5 35,4 35,0 51,8 50,8 32,6 45,9 39,9 MBW - - - - - - 62,9 62,9 MISU 30,6 40,7 21,4 20,0 31,5 32,5 46,2 31,8 MMK - - - 138,8 108,5 110,9 129,4 121,9 MND - 3,7 12,3 13,6 23,7 22,3 29,4 17,5 NK 23,9 13,9 11,0 24,5 28,5 20,7 17,3 20,0 OK 99,8 104,4 103,3 93,5 117,4 101,8 108,8 104,1 SRC - - - - 101,6 53,6 65,4 73,5 ZOO 60,8 68,4 81,9 69,3 69,2 42,7 48,4 63,0
Figur 1. Glidande medelvärden (3 år), över publikationspoänger, för institutionerna över åren 2007-2013.
Tabell 5 ger dels de 20 institutionernas normerade publikationspoänger för åren 2007-2013, dels, för varje institution, medelvärdet över de sju åren. OK har det största medelvärdet, 2,8. Figur 2 ger glidande medelvärden (3 år) över de normerade publikationspoängerna för institutionerna. Ett exempel på en institution med stigande trend är MND (Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik). 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 110 120 130 140 150 160 2009 2010 2011 2012 2013 Pub ‐poäng År AK AST DBB EMB FYSIKUM IGV INK ITM MAT MBW MISU MMK MND NK OK SRC ZOO
Tabell 5. Normerade publikationspoänger för åren 2007-2013 samt medelvärden över åren. Ett bindestreck (”-”)
i en kolumn indikerar att en poäng för kolumnens år saknas för den motsvarande institutionen.
Institution 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Medelvärde, 2007-2013 AK 0,4 1,0 0,6 1,3 1,9 1,0 0,8 1,0 AST 1,9 3,0 2,4 3,3 2,6 1,4 1,2 2,3 DBB 1,0 1,1 1,3 1,6 1,2 1,4 1,2 1,3 EMB - - - 0,9 0,9 FYSIKUM 0,6 1,0 1,1 1,5 1,0 1,3 1,4 1,1 IGV 0,8 1,1 0,7 1,2 1,1 0,8 1,1 1,0 INK 0,9 1,1 0,9 1,2 0,8 1,2 1,0 1,0 ITM 0,4 0,8 1,0 0,8 0,9 0,8 0,9 0,8 MAT 0,5 0,8 0,8 1,5 0,9 0,6 0,7 0,8 MBW - - - 0,9 0,9 MISU 0,7 1,2 0,6 0,8 0,7 0,7 1,0 0,8 MMK - - - 2,7 1,5 1,4 1,6 1,8 MND - 0,2 0,3 0,7 1,0 0,8 1,0 0,7 NK 1,0 0,8 0,6 2,0 1,6 1,5 0,9 1,2 OK 2,4 2,5 2,6 4,7 2,8 2,3 2,5 2,8 SRC - - - - 2,4 1,0 1,1 1,5 ZOO 1,2 1,3 1,5 1,5 1,4 1,1 1,1 1,3
Figur 2. Glidande medelvärden (3 år), över normerade publikationspoänger, för institutionerna över åren
2007-2013. 0,0 0,5 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 3,5 2009 2010 2011 2012 2013 Pub ‐poäng/ÅA År AK AST DBB EMB FYSIKUM IGV INK ITM MAT MBW MISU MMK MND NK OK SRC ZOO
Appendix Använda förkortningar med motsvarande institutionsnamn
Tabell 6 listar de förkortningar, som i rapporten tillämpas på de studerade institutionerna.Tabell 6. Använda förkortningar samt motsvarande institutionsnamn.
Förkortning Institutionsnamn
AK Institutionen för analytisk kemi
AST Institutionen för astronomi
DBB Institutionen för biokemi och biofysik EMB Institutionen för ekologi, miljö och botanik6 FYSIKUM Fysikum
IGV Institutionen för geologiska vetenskaper
INK Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi ITM Institutionen för tillämpad miljövetenskap
MAT Matematiska institutionen
MBW Institutionen för molekylär biovetenskap, Wenner-Grens institut7
MISU Meteorologiska institutionen
MMK Institutionen för material- och miljökemi
MND Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik NK Institutionen för neurokemi
OK Institutionen för organisk kemi
SRC Stockholms Resilienscentrum
ZOO Zoologiska institutionen
6
EMB är resultatet av en sammanslagning av Botaniska institutionen och Systemekologiska institutionen.
7
MBW är resultatet av en sammanslagning av Institutionen för genetik, mikrobiologi och toxikologi, Institutionen för molekylärbiologi och funktionsgenomik och Wenner-Grens institut.
