Internationella talanger
En kvantitativ studie om europeiska fotbollstränares perspektiv på talang och talangutveckling
Författare: Philip Caserta
Handledare: Per Göran Fahlström
Abstrakt
Talang är ett komplext begrepp där definitioner från forskare inte alltid stämmer överens. Tränare har ofta en egen syn på när talang identifieras och hur den ser ut.
Många förbund och akademier runtom i Europa bedriver ungdomsverksamheter så skiljer sig det ofta åt. Syftet med studien var att undersöka skillnader mellan europeiska fotbollstränare gällande deras perspektiv på talang, specialisering och relative age effect. Frågeställningar som ställdes var: Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter? Vid vilken ålder kan talang identifieras? När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling? När bör en fotbollsspelare specialisera sig? Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?
Metoden som användes i arbetet var främst kvantitativ genom en enkät. I enkäten ställdes även öppna frågor vilket ledde till en mer mixed method väg. Totalt i studien deltog 92 olika fotbollstränare från länderna England, Italien och Sverige. Resultatet visade att fotbollstränarna hade skilda åsikter på begreppen talang och specialisering, mellan vissa länder signifikanta skillnader, men de hade förhållandevis lika användning av relative age effect. Det framkom en del samband med tidigare forskning som gjorts inom området. Slutsats med arbetet visar att det finns samband mellan tränare som anser det tidigt går att identifiera talang, dessa tränare värdesätter ofta de genetiska anlagen högt. De tränare som anser att det går att identifiera talang senare värdesätter ofta den inre motivation högre än genetiken.
Nyckelord
Talang, talangutveckling, talangidentifiering, specialisering, relative age effect, fotbollstränare
Tack
Först och främst vill jag tacka min handledare PG Fahlström som hjälpt mig hela vägen i arbetet och som det även refereras flitigt till. Jag vill även tacka övriga lärare på CSM som hjälpt mig med arbetet. Tack Jonas, för att ännu en gång varit räddaren i nöden.
Utan dig hade det inte blivit något resultat. Jag vill också tacka de i klassen som bidragit på seminarium och kommit med bra feedback
Utanför skolan vill jag tacka min familj och vänner som stöttat mig under arbetets gång.
Jag vill även passa på att tacka mina tränarkollegor som hjälpt mig att göra ett bättre arbete.
Till sist vill jag också tacka alla respondenter som deltagit från tre olika länder, tack för att ni bidragit till en internationell studie. Det är jag mest glad över att ha lyckats med.
Växjö, 19 maj 2019
Innehåll
1 Introduktion och problemformulering ___________________________________ 1
2 Syfte och frågeställningar ______________________________________________ 5 2.1 Undersökningens position i förhållande till idrottsvetenskapliga traditioner ____ 5 3 Definitioner och centrala begrepp _______________________________________ 7 3.1 Definition av talang _______________________________________________ 7 3.2 Definition av specialisering _________________________________________ 7 3.3 Definition av Relative Age Effect ____________________________________ 7 4 Tidigare forskning ____________________________________________________ 9 4.1 Tidig specialisering _______________________________________________ 9 4.2 Talang, talangidentifikation och talangutveckling _______________________ 11 4.3 Tränarperspektiv _________________________________________________ 13 4.4 Tidigare fall av RAE i europeisk fotboll ______________________________ 14 5 Teoretiska perspektiv ________________________________________________ 15 5.1 Long Term Athlete Development Model (LTAD) _______________________ 15 5.2 Relative Age Effect (RAE) _________________________________________ 16 6 Metod _____________________________________________________________ 18 6.1 Val av metod ____________________________________________________ 18 6.2 Datainsamlingsteknik _____________________________________________ 18 6.3 Bearbetning av data ______________________________________________ 19 6.4 Analys av data __________________________________________________ 19 6.5 Källor _________________________________________________________ 20 6.6 Källkritik _______________________________________________________ 20 6.7 Urval __________________________________________________________ 21 6.8 Reliabilitet & validitet ____________________________________________ 21 6.9 Forskningsetiska överväganden _____________________________________ 21 7 Resultat & analys ____________________________________________________ 23 7.1 Beskrivande statistik ______________________________________________ 23 7.2 Fotbollsutbildning ________________________________________________ 23 7.3 Nuvarande tränarposition __________________________________________ 24 7.4 Nivå på nuvarande lag ____________________________________________ 24 7.5 Erfarenhet som tränare ____________________________________________ 25 7.6 Naturligt begåvad eller träning? _____________________________________ 25 7.7 Vid vilken ålder är talang identifierbart? ______________________________ 26 7.8 Skriv din definition av talang _______________________________________ 29 7.9 Vid vilken ålder bör spelare fokusera på talangutveckling?________________ 30 7.10 Vid vilken ålder bör en spelare specialisera sig på fotboll? _______________ 31 7.11 Relative Age Effect _____________________________________________ 33 7.12 Hur bör förhållandet mellan allsidig träning och fotboll se ut? ____________ 34 8 Diskussion __________________________________________________________ 36
8.1 Metoddiskussion _________________________________________________ 36 8.2 Resultatdiskussion _______________________________________________ 37 8.2.1 Slutsatser ___________________________________________________ 39 8.2.2 Ideological Hegemony _________________________________________ 39 8.3 Framtida forskning _______________________________________________ 40 9 Källförteckning _____________________________________________________ 42 10 Bilagor ___________________________________________________________ 48
1 Introduktion och problemformulering
En naturligt begåvad eller en systematiskt tränad fotbollsspelare, vad är viktigast i en fotbollstränares ögon? Talang, specialisering och elitsatsning inom idrott är idag väldigt omdebatterade begrepp, speciellt i media. När bör ungdomar börja elitsatsa? När borde de specialisera sig? Vad är ”talang” och när identifieras det? Enligt Fahlström et al (2015) så beskriver de talang som ”en medfödd potential som ger individen möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område som kräver speciella färdigheter, men som också är beroende av omfattande träning”. Collins och MacNamara (2017) definierar däremot talang som ”Talent is the superior mastery of systematically developed abilities or competencies to a level that places an individual in the top 10% of individual actives in that field”. Definitionerna skiljer sig till viss del där Collins och MacNamara (2017) menar att individen redan lagt ner träningstiden innan de kan visa talang, medan Fahlström et al (2015) menar att den potentialen finns innan den omfattande träningen börjar.
Tidig specialisering är ett av de mest kontroversiella ämnena i media när det gäller ungdomsidrott. Côté och Fraser-Thomas (2007) menar att många föräldrar tror att tidig specialisering kommer att leda till en ökad chans för deras barns möjlighet att bli en elitidrottare. En trend i dagens idrott är tydlig, den tidiga specialiseringen börjar idag mycket tidigare än vad den gjorde på sent 1900-tal (SvFF 2017). Svenska fotbollsförbundet (SvFF) visar en jämförelse bland fotbollsspelare från Skåne och Stockholm mellan spelare födda på 1970-talet och 1990-talet. Spelare födda på 1970- talet har i genomsnitt en ålder på 17 respektive 13 år när de gick med i en elitklubb. För spelare på 1990-talet är siffran 13 respektive 9 år (SvFF). Dessa siffror visar på en tydlig trend nedåt, och en del forskare (Exeter 2018; Fahlström et al. 2015) menar att det inte är positivt för fotbollen. Dessa forskare betonar att det inte finns självklara fördelar med tidig specialisering, och nackdelarna är många med bland annat skador och utbrändhet som stora faktorer. En annan studie genomförd i USA visar liknande siffror.
Jämförelsen gjordes mellan antalet aktiva barn under 6 år, mellan årtalen 1987 och 2008. Resultaten visade för året 1987 att 9% av alla unga idrottare var 6 år eller yngre medan andelen 2008 var 14%, en stadig ökning som visar att barn introduceras till organiserad idrott ännu tidigare nu än förr (Ferguson & Stern 2014).
Engelska fotbollsförbundet (FA) har en specifik utbildning som kallas ”Talent Identification in Football”, en utbildning som handlar om att identifiera talanger inom fotbollen. På utbildningen får deltagarna lära sig att ungdomars utveckling inte är linjär och att 10000-timmars regeln inte är applicerbar inom fotbollen (FA 2020).
Utbildningen lägger stor vikt vid att förklara för deltagarna att det, enligt FA, finns olika typer av åldrar för spelarna, vilket gör att deras prestationer i dagsläget inte spår deras framtid. Dessa typer är psykologisk ålder, biologisk ålder, kronologisk ålder och träningsålder. Åldrarna påverkar spelarna vilket enligt FA gör det väldigt svårt att se potentialen hos ungdomarna innan puberteten är över.
Från talangidentifiering till talangutveckling, menar Fahlström et al. (2019) att nyckeln till framgångsrik talangutveckling främst bygger på tränarkompetens. Resultatet från deras studie visade att de viktigaste av flera komponenter var tränarnas idrottsliga och pedagogiska kompetens. I studien belyser de även andra viktiga aspekter för idrottaren, nämligen att de inte får bli sedda som en blivande elitidrottare som ska leverera resultat;
utan tvärtom förespråkas den holistiska synen på människan. Enligt studien är tränarens kunskap och erfarenhet en av fyra delar som visar på tränarens idrottsliga kompetens.
Detta kommer att behandlas senare i arbetet kopplat till fotbollsutbildning och total erfarenhet som tränare i livet.
Côté och Fraser-Thomas (2007) visar vilken betydande roll en tränare har på barnets utveckling i ungdomen. Tränare har stort inflytande på barnen och har stor påverkan på om barnen tycker att idrotten är rolig och deras utveckling inom idrotten som de utövar.
Det är därför viktigt att alla tränare, speciellt i unga åldrar, har en utbildning och rätt kompetens för rollen. Mycket fokus läggs som sagt på tränarna, enligt SvFF (2019) blir tränare mer och mer ”ambitiösa” vilket resulterar i att barnen behöver träna oftare, längre och hårdare. Tränarna vill att barnen ska bli bättre och prestera högre, genom fler träningstimmar. Många tränare ställer indirekt krav på att barnen ska välja en sport att satsa på, annars kan det förekomma utebliven speltid i matcher. Gustafsson, akademichef i IFK Göteborg, får frågan om det syns på en åttaåring om hen kan bli en toppspelare, han menar att det inte alls går (SvFF 2017). Gustafsson förespråkar inte
oftast tas direkt från spelaren eller dennes föräldrar. Han ser också till att det inte förekommer någon elitsatsning upp till 16 års ålder. Helsingborg City FC bedriver en verksamhet helt i motsats till IFK Göteborg, där elitsatsning förekommer så tidigt som vid åtta års ålder (Gravlund 2019). Deras argument är att de letar efter barnens utvecklingsglädje. Flertalet svenska klubbar har haft tidig selektering, ett exempel där Hammarby aktivt letat efter barn i 6–14 års ålder för att bjuda in dessa på provträning med syftet att utvecklas till elitfotbollsspelare (GIH 2019).
Situationen är inte annorlunda i resten av Europa. Idag bedriver exempelvis Bayern Münchens ungdomsverksamhet elitlag från U9 och uppåt (FC Bayern 2020). Klubben har däremot ändrat sitt perspektiv och vill förändra sin ungdomsverksamhet, där från och med 2022 ska yngsta elitlagen vara U11, detta för att ge utrymme för de yngre barnen en möjlighet att delta i fler idrotter. I England har Manchester City ett U5 som kallas ”elite squad”, som tränar minst tre gånger i veckan på Manchester Citys akademianläggning. Detta har fått starka mediala reaktioner där många menar att det är fel att så unga barn behandlas som unga proffs alldeles för tidigt (Austin 2019).
En fotbollsklubb är mer än bara en tränare och dess spelare. Att analysera en hel förening är avancerat och komplext, och det garanterar inga rätta svar. Det finns däremot studier som visar att relationen mellan en klubbs finansiella styrka och idrottsresultat är starkt kopplade (Ivarsson 2017) samtidigt som det också finns studier på att tränare har en stor möjlighet att påverka klubbens finansiella status med hjälp av prestationer på planen och resultat i tävlingar (Rohde & Breuer 2016). Det här gör tränaren till en central roll i varenda förening, som med hjälp av sin kunskap kan skapa en fördelaktig situation för laget men också hela föreningen.
Sverige har betydligt mindre internationella framgångar än de europeiska toppligorna, är det tränarnas fel? – hur gör svenska fotbollstränare i jämförelse med mer framgångsrika länder? Från den första UEFA Champions League-finalen 1993 till finalen 2013, ett spann på 20 år, så har spelare från 37 olika nationer vunnit den åtråvärda pokalen. Den mest representerade nationen av spelare är Spanien med 46 spelare. På andra plats kommer Italien med 38 spelare. England finns längre ned på listan, på en delad sjätteplats med 20 spelare. Ännu längre ned på listan hamnar Sverige,
på en delad trettonde plats med tre spelare. På topplistan för tränare hamnar Italien på en delad förstaplats med Spanien, med fem tränare vardera som vunnit under denna period.
Ingen tränare från England eller Sverige har vunnit turneringen (UEFA 2014). Hur kommer det sig att Italien och England har betydligt fler framgångsrika spelare och tränare än Sverige? Varför har ingen annan tränare än de italienska vunnit tidigare? Ser tränarna från de olika nationerna olika på fotboll? Hur är deras perspektiv på unga spelare och talanger? Det finns många intressanta faktorer som är intressanta att undersöka och i denna uppsats kommer fokus vara skillnaderna nationerna emellan.
Visserligen är en fotbollsklubb och landet klubben befinner sig i stor och komplex fråga, men det är likväl intressant att ställa sig frågan – hur gör Sverige i jämförelse med mer framgångsrika länder?
2 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur internationella fotbollstränare ställer sig till talangutveckling och tidig specialisering. Uppsatsen avgränsas till fotbollstränare från England, Italien och Sverige för att få ett perspektiv på den europeiska fotbollen.
Genom att undersöka dessa tre länder finns förhoppningen om att möjligtvis hitta likheter eller skillnader mellan tränarna, för att se om huruvida tränarens härkomst spelar roll.
Följande huvudfrågeställningar utformas i studien -
• Vad tror fotbollstränaren är mest viktigt mellan naturlig begåvning (talang) och tilltränade färdigheter?
• Vid vilken ålder kan talang identifieras?
• När bör en fotbollsspelare börja med talangutveckling?
• När bör en fotbollsspelare specialisera sig?
• Anser tränarna att de tar hänsyn till relative age effect vid uttagningar?
2.1 Undersökningens position i förhållande till idrottsvetenskapliga traditioner
Det finns en hel del tidigare forskning kring ämnena talang, specialisering och elitsatsning men det saknas forskning på just tränarens roll. Helheten är större än summan av delarna, vilket är avseendet i uppsatsen som ämnar att ta reda på vilken roll tränaren har och hur den kan utvecklas.
Åkesson (2014) skriver om idrottens akademisering och menar att det finns olika syner på kunskap som också skiljer sig från skola till skola. Åkesson fortsätter med att förklara hur forskningstraditionerna ändrats en hel del under 1900-talet. Inom idrottsvetenskapen har det genomförts mängder av olika typer av forskning, och i början bestod det främst av kvantitativ forskning men nu på senare tid har även kvalitativ växt fram. Åkesson menar att idrotten är komplex och det kan vara gynnsamt att analysera den utifrån diverse tolkningar och metoder.
Denna studie kommer främst ha ett positivistiskt förhållningssätt. Med positivism menas att den enda riktiga kunskapen är den som framtagits på vetenskaplig grund (Gratton &
Jones 2010). Kunskapen ska vara objektiv och kan bestå av någonting som är mätbart, till exempel statistisk dataanalys. Datan är objektiv och är inte uppe för tolkning av forskaren, alltså ska siffrorna, i detta fall, tala för sig själva. Har studien designats väl går det att se relationer mellan mätningarna, att till exempel X orsakar Y. Gratton och Jones (2010) fortsätter förklara att hela tillvägagångssättet ska vara objektivt, att forskaren inte har egna åsikter som påverkar studien eller resultaten. En sådan approach har flera viktiga faktorer, men mestadels Control, Replication och Hypothesis testing.
Med detta menar Gratton och Jones (2010) att forskaren ska kunna kontrollera studien, den ska även kunna replikeras av andra forskare med samma resultat och den ska innehålla en hypotes som ska kunna testas. Gratton och Jones (2010) nämner även ett antal fördelar med den positivistiska approachen, den statistiska analysen tar bort den individuella tolkningen och låter statistiken tala för sig själv. Förutom hypotes finns det även något som kallas nollhypotes, vilket innebär att det inte finns någon relation mellan variablerna från den statistiska analysen. Kvantitativa metoder är oftast bäst lämpade för den positivistiska approachen. Deduktiv forskning stödjer den positivistiska approachen, då en hypotes skapas och datan som samlas in senare används för att antingen stödja hypotesen eller förklara den som ogiltig.
3 Definitioner och centrala begrepp
Nedan följer ett par definitioner som är centrala för uppsatsen.
3.1 Definition av talang
Det finns flertalet definitioner på talang som med tiden också ändras. Många forskare anser att miljön är en alltmer viktig aspekt i talangbegreppet (Fahlström 2011). Miljön kommer dock inte att vara i fokus i denna studie. De två andra mest förekommande synsätten på talang handlar istället om en naturligt medfödd begåvning eller en potential till att bli riktigt bra med hjälp av extrem träning. I detta arbete definieras som en kombination av naturlig begåvning och systematisk träning. Definitionen grundas från SISU (2006) - ”Talang är en medfödd kapacitet, som ger en individ möjlighet att visa exceptionellt hög prestationsnivå inom ett område, som kräver speciella färdigheter och intensiv träning.”. En fråga som senare ställs till tränarna i studien tvingar dem att välja vad som är viktigast mellan naturlig begåvning och systematiskt tränad förmåga för att identifiera vad tränarna anser viktigast för framgång.
3.2 Definition av specialisering
Med utgångspunkt från Riksidrottsförbundets (RF) definition på specialisering vilket är
”Specialisering innebär att helt inrikta sig på en idrottsgren eller disciplin” (Fahlström et al. 2015). Enligt RF behöver specialisering inte innebära en form av elitsatsning utan att utövaren bara valt att hålla på med en idrott. Wagnsson och Patriksson (2007) väljer att definiera tidig specialisering när utövaren är yngre än 13 år. Andra forskare väljer en annan inriktning än RF, nämligen att en tidig specialisering definieras som att utövare från ung ålder tränar endast en idrott intensivt och systematiskt med fokus på resultat med förhoppningen att nå elitnivå längre fram i karriären (Bompa & Haff 2009). Det är också den definitionen som är aktuell i denna uppsats; tidig specialisering innebär intensiv träning med elitsatsning som mål innan 13 års ålder.
3.3 Definition av Relative Age Effect
Relative Age Effect brukar oftast kopplas till den akademiska världen men den är också prevalent inom idrotten. Kortfattat betyder RAE att de individer som är födda på en specifik tid på året, ofta sent på året, drabbas av många nackdelar just på grund av att de har haft mindre tid att utvecklas än andra barn som är födda tidigare på året. De barn
som är födda tidigt på året har längre tid att utvecklas fysiskt, emotionellt och den kognitiva förmågan än de som är födda sent. Största skillnaden kan förekomma mellan ett barn som är född första januari jämfört med någon som är född sista december, de får spela i samma fotbollslag även om det egentligen skiljer nästan ett helt år mellan dem (Grondin & Musch 2001).
4 Tidigare forskning
I detta kapitel redovisas tidigare forskning inom ämnet. Fokus kommer att vara på nationerna England, Italien och Sverige, men även diverse internationella länder behandlas även i detta avsnitt. Tidigare forskning avser tidig specialisering inom ungdomsidrott, främst fotboll.
4.1 Tidig specialisering
Enström och Hellqvist (2015) studerar effekter av tidig specialisering inom lagbollspelsidrott. Resultaten visar i studien att både forskare och erfarna tränare ser på tidig specialisering som något väldigt negativt. Flera anledningar lyfts upp, men den största anledningen för den ökade skaderisken och risken till tappad motivation för utövarna. En del av tränarna hävdar dock att det går med tidig specialisering, det hänger på om dessa tränare får vidareutbildning så de kan bedriva en mer skonsam och allsidig träning för utövarna. Ytterligare en studie går i linje med detta; Larssons (2015) studie behandlar hur innebandytränare ställer sig mot tidig specialisering och visar att tränarna ser den tidiga specialiseringen som negativt, något utövarna inte bör sträva efter.
Resultatet visar även att alla deltagare i studien förespråkar en multilateral träningsbakgrund som är varierad, alltså för utövarna att delta i flera olika idrotter under ungdomen.
Fortsättningsvis avseende specialisering menar Exeter (2018) att det sker när en utövare väljer att fokusera endast på en sport, och väljer bort andra sporter. Exeter anser att tidig specialisering är innan 12–13 års ålder, vilket också kan knytas till att de flesta ungdomar kommer in i puberteten runt den perioden (Exeter 2018, Bompa & Haff 2009). Exeter (2018) menar att det är populärt att följa det tidiga specialiseringsspåret, han menar också att många tror leder till ökad skicklighetsförmåga inom just den sporten. Enligt Exeters (2018) forskning är detta en felaktig tro, han betonar att det inte finns forskning som stödjer denna teori. Han beskriver även hur tidig specialisering kan leda till högre risk för långtidsskador samt en risk att utövaren finner mindre glädje i den valda sporten.
Hastle (2015) undersöker om tidig specialisering är bästa sättet för att nå elitnivå, resultaten han får fram genom studien är väldigt homogena. De tillfrågade i studien är
bland annat olympiska deltagare och professionella atleter. Studiens resultat visar att det finns ytterst lite bevis att tidig specialisering innan puberteten är nödvändigt för att nå elitnivå. Ytterligare studie av Bridge och Toms (2012) stödjer detta resultat, som undersöker atleter från Storbritannien. Bridge och Toms kom fram till att den stora majoriteten av atleter var aktiva i flera sporter under tonåren, alltså ingen tidig specialisering. Däremot menar flera forskare som Dugas et al. (2013) samt Hastle (2015) att en viss grad av sportspecialisering är nödvändig för att utveckla en färdighetsnivå som håller elitmått, men det nämns ej en specifik ålder för när en atlet bör börja. Kaleth och Mikesky (2010) menar att ur ett fysiologiskt perspektiv finns det ingen anledning för barn att specialisera sig tidigt, de betonar tydligt riskerna i den monotona träningen som kan ge skador. Ur ett biomekaniskt perspektiv menar Mattson och Richards (2010) att det inte finns evidens för att den monotona träningen orsakar skador. De betonar att korrelation inte är synonymt med kausalitet, och ger med sig att det finns många negativa aspekter med tidig specialisering men att skadorna inte beror på den tidiga specialiseringen. Kaleth och Mikesky (2010) går in på ett annat spår med att påpeka hur genetiken har en betydande faktor i om en atlet blir ”elit” eller inte, de menar att det är en viss chansning oavsett specialisering eller inte om barnet kan bli en elitatlet eller inte.
Tidig elitsatsning är mer och mer förekommande i de större orterna, där Stockholm är ett ledande exempel. En kvantitativ studie gjord av Löfström och Nilsson (2007) undersöker om talanger från stockholmsdistriktet som blivit uttagna till Bosölägret senare blivit elitspelare eller inte med spelare födda 1983–1989. Ungdomar i 14 års- åldern har möjligheten att bli selekterade till detta läger. Resultaten som lyfts fram i studien är att en alltför tidig elitsatsning har en negativ inverkan på spelarna. Totalt från Bosölägret visade det sig vara strax under 15% som sedan hade fotboll som profession, ungefär 25% har slutat med fotboll och resten spelar i diverse lägre divisioner eller korpen. Resultaten visar alltså att de uttagna spelarna till Bosölägret inte har högre än 15% chans att bli professionell fotbollsspelare. Utifrån detta kan frågan ställas om det verkligen är så viktigt att ha distriktsuttagning i sådan tidig ålder om det inte resulterar i något.
I rapporten Vägarna till landslaget (Fahlström et al. 2015) redovisas i vilken ålder svenska landslagsutövare hade sin idrottsdebut, när de började med sin huvudidrott, samt när specialisering för denna idrott startade. Genomsnittsåldern för debuten i huvudidrotten skiljer sig en del när det gäller individuell idrott och lagidrotter. För individuella idrotter ligger genomsnittet för debuten vid 10 år och 17 år är genomsnittet för specialisering. När det gäller lagidrotter är genomsnittet 7 år och 14 år är genomsnittet för specialisering. Det går i linje med tidigare studien (Löfström & Nilsson 2007), när talangerna för Bosölägret blev uttagna i 14 års-ålder. Däremot visade den studien att en stor andel av de uttagna inte blev elitspelare, vilket visar på att dessa tidiga läger missar en hel del framtida elitspelare. Åter till Fahlströms et al. (2015) studie, så visar resultaten en något tidigare specialisering för lagidrotter vilket kan kopplas till fotboll. Efter specialisering kommer en framtida elitsatsning, vilket för lagidrotter hamnar i snitt på 16 års-ålder. Författarna menar att detta kan kopplas ihop med övergången från högstadiet till ett idrottsgymnasium.
4.2 Talang, talangidentifikation och talangutveckling
Talang är ett komplext begrepp som många forskare har olika åsikter om vad det egentligen betyder. Ett perspektiv en del forskare har är att talang är något medfött, till exempel någon egenskap i form av genetik. Ett annat perspektiv forskare har är motsatsen, att det medfödda egentligen inte spelar någon större roll, det viktiga är istället hur mycket tid individen är beredd att lägga ned på systematisk och målmedveten träning. Sen finns det även en blandning, där andra forskare menar att det finns individer med vissa medfödda anlag som ger den individen större chans att lyckas, med förutsättningen att individen tränar upp sina förmågor genom en gedigen träning (Fahlström 2011). En intressant aspekt gällande de större sporterna, i detta fall fotboll, menar en del forskare att de medfödda anlagen är utslagsgivande. De menar att det finns många som redan tränar målmedvetet med önskan om att en dag bli en elitspelare, på grund av detta blir de medfödda anlagen skillnaden mellan alla spelare som lägger ned lika mycket tid och träning (SISU 2006).
När det kommer till talangidentifiering handlar det oftast om att hitta talangfulla individer som har en potential att bli en elitatlet. När talangidentifiering görs i för unga år medför det ofta en del problem. Fahlström (2011) menar att det är svårt att jämföra
ungdomar som är nära puberteten, det kan leda till att en individ som ser lovande ut helt enkelt har en tidigare fysisk mognad och en annan individ som inte utvecklats än selekteras bort. Just detta exempel är prevalent när det gäller tidiga distriktslaguttagning i fotboll. Majoriteten av de utvalda är födda under det första halvåret, alltså har de större möjlighet till att ha haft en tidigare fysisk mognad (Peterson 2004). Peterson menar att många selekteringar som tränare gör i tron på att en individ besitter talang, i själva verket handlar om att den individen har en tidigare fysisk mognad. Fahlström (2011) betonar vikten av att barn som är bra i unga åldrar inte nödvändigtvis kommer vara lika bra i framtiden. Det beror på väldigt många olika faktorer och det gör hela talangidentifiering mycket svårare, därav bör den inte ske för tidigt.
Gällande talangutveckling så finns det flera alternativ. Côté och Fraser-Thomas (2007) skriver om tre begrepp, early specialization, deliberate play och deliberate practice. De definierar deliberate play som något där meningen med sport är att ha så roligt som möjligt medan deliberate practice är något som hellre strävar efter att förbättra sin nivå genom strukterad och planerad träning. Tidig specialisering beskrivs av Côté och Fraser-Thomas (2007) som en träning som ofta innehåller hög volym av deliberate practice och låg volym av deliberate play, den tidiga specialiseringen är också definierad som utövandet av endast en sport året runt.
Côté och Fraser-Thomas (2007) betonar att tidig specialisering har ett flertal nackdelar, där skador, psykisk ohälsa och minskat nöje för idrotten är ofta förekommande faktorer.
Det finns fördelar för en tidig specialisering, förslagsvis utifrån ett skicklighetsperspektiv, finns det forskning som visar att just tidig specialisering kan vara effektiv för att skapa elitidrottare. Exempelvis kommer Ericsson, Krampe och Tesch-Romer (1993) fram till att den mest effektiva inlärningen sker genom medverkan i strukturerad idrottsaktivitet, alltså deliberate practice. Côté och Fraser-Thomas (2007) förespråkar en väg som involverar flera sporter där utövaren får hitta den inre glädjen i de olika sporterna. Att utöva flera idrotter samtidigt ökar också barnets motorik och skickligheter i flera olika delar av kroppen, som senare kan vara nyttigt i en eventuell elitsatsning i senare tonår. Det finns andra alternativ till att delta i flera idrotter, till exempel om ett fotbollslag bedriver allsidig träning som komplement. Många idrottsföreningar, till exempel fotbollslag, har börjat med detta.
Hill (2007) skriver om sportens framtid och hävdar att i framtiden kommer det handla om att hitta talang. Flera länder, Australien och Storbritannien med flera, använder mer och mer vetenskapliga sätt att identifiera potential i unga utövare. Hill fortsätter att beskriva talangidentifiering med att de större sportorganisationerna gör allt för att hitta talangerna innan sina rivaler.
4.3 Tränarperspektiv
I studien av Hastle (2015) visar det sig att ju mer erfaren en tränare är, desto mer förlitar sig denne på konversationer med andra respekterade tränare som en typ av utbildning, istället för att lära sig av olika utbildningssteg. Det visade sig för mindre erfarna tränare vara tvärtom, att de i början endast vill lära sig från olika utbildningar eller annan forskning. Studien som Enström och Hellqvist (2015) genomförde visade att tränarna kunde tänka sig stå bakom tidig specialisering om de blev utbildade, medan Hastles (2015) studie däremot visade att erfarna tränare inte värdesätter utbildning lika mycket senare i karriären. Vidare undersöks även tränarens roll i Fahlströms et al (2015) rapport, där det betonas hur viktigt det har varit med en bra tränare. Tränaren har inte bara fungerat som en fysisk tränare, utan även hjälp med exempelvis mentala lösningar och problemlösning. De aktiva utövarna i studien menar att tränaren har varit en avgörande faktor när de tagit besluten att satsa på en specifik idrott samt beslutet om elitsatsning.
DiFiori et al. (2015a) menar att deltagandet i sport växer världen över och med det förändras även sportspecialiseringen. De undersöker om tidig specialisering minskar chansen för lyckande i unga utövare och kommer fram till att den ensidiga träningen ofta leder till skador eller andra problem vilket resulterar i att de som specialiserar sig tidig sällan blir elitatleter. Enligt DiFiori et al. (2015b) agerar många tränare efter förutsättningen att tidig specialisering automatiskt resulterar i en elitatlet. Därför anser de att det är viktigt för tränaren att vara medveten om dessa risker om skador så tränaren inte uppmuntrar tidig specialisering.
Gould (2010) menar att det finns en del fördelar med tidig specialisering, för utövarnas del. Han menar att när ett barn bestämmer sig för att specialisera sig tidigt så får de ofta en bättre tränare med mer kunskap eller mer erfarenhet. Gould (2010) går också emot
många andra studier när han säger att barnen kan få ökad glädje av sporten och att deras talang får extra utveckling. Många andra studier pekar på tvärtom gällande glädjen, när de menar att barnen utsätts för utbrändhet och tappad motivation till den specifika idrotten.
4.4 Tidigare fall av RAE i europeisk fotboll
Relative age effect (RAE) är en bias som är främst förekommande inom ungdomsidrott och skolan. När det gäller skolan så har barn som är födda tidigt på året ett försprång på upp till 12 månader jämförelsevis med andra klasskamrater som är födda senare på året.
Detta försprång kan ha livslång effekt tack vare alla psykologiska fördelar som följer med (Bottomley & Doyle 2018). Fortsättningsvis menar Bottomley och Doyle att när en elev presterar bättre än andra i skolan får den positiv feedback och således högre självförtroende. De beskriver att ”talangen” som visas hos dessa barn är bara mer självklar tack vare att barnen är något äldre än de som är sent födda, med andra ord hade de yngre barnen säkert visat upp samma förmåga vid samma exakta ålder. Vidare till sportdelen så undersöker Bottomley och Doyle (2018) 1000 professionella fotbollsspelare i Europa och jämför födelsevecka med deras pengavärde på transfermarkt. Resultaten visar att det finns en RAE för frekvens men inte för pengavärdet. Med andra ord betyder det att det finns fler spelare födda tidigt på året men att dessa inte är värderade högre på transfermarkt än de andra sent födda spelare som också lyckats.
Fumarco och Rossi (2016) undersöker RAE i italienska högstaligan Serie A och hittar en överrepresentation på italienska fotbollsspelare som är födda det första halvåret jämförelsevis med den generella populationen. I snitt föds den generella populationen senare på året, med störst andel det sista kvartalet. För fotbollsspelarna är det andra kvartalet högst representerat och det fjärde kvartalet minst. I sin studie hittar de även att de spelare som är födda tidigt på året i snitt tjänar mer i lön än de som är födda senare vilket visar att de äldre spelarna har en högre lön. Fleming och Fleming (2017) gjorde en liknande undersökning av de engelska fyra högstaligorna i säsongen 2010-2011.
Resultaten visade att det fanns en signifikant skillnad på alla fyra ligor, när det gällde RAE i jämförelse med den generella populationen.
5 Teoretiska perspektiv
Nedan följer en del teoretiska perspektiv som kommer utgöra ”glasögon” för den kommande analysen av den insamlade empirin. De valda perspektiven har koppling till frågorna på enkäten för att möjliggöra senare analys.
5.1 Long Term Athlete Development Model (LTAD)
LTAD är en modell skapad av Balyi och Hamilton (2004) som är i första hand fokuserat på fysiologiska faktorer hos utövaren. Talangutveckling är en komplex process som innehåller flera olika faktorer som inte berörs av LTAD, som till exempel psykologiska, sociala faktorer och individuella skillnader. Modellen ger en avancerad bild av hur utövare ska utveckla sin talang i samband med sin biologiska utveckling (Ford et al.
2011). Fokus på denna modell ligger på långsiktig träning för att optimera prestationer samtidigt som den tar i hänsyn för något de kallar windows of opportunity. I ett windows of oppurtunity menar de att utövarna har en ökad anpassningsbarhet och utvecklingsförmåga (Ford et al. 2011).
Modellen delar in utövaren i olika grupper utifrån biologiska ålder. De olika nivåerna som förekommer i LTAD-modellen baseras på två olika spår som Balyi och Hamilton (2004) kallar ”Early Specialization Model” och ”Late Specialization Model”. De betonar att modellerna är generella och den specifika utövaren kan behöva göra justeringar beroende på vilken sport som utövas. Eftersom fotbollen inte tillhör gruppen
”tidiga specialiseringsidrotter” behandlas därför den andra modellen.
Late Specialization Model (Figur 1) innehåller sex olika faser: FUNdamental stage, Learning to Train, Training to Train, Training to Compete, Training to Win, Retirement. Åldersskillnaderna varierar beroende på kön och det tas dessutom hänsyn till den biologiska åldern, där ungdomarna kan ha haft sin pubertet vid olika tidsperioder.
Fas Killar Tjejer
1 FUNDamental Stage 6-9 år 6-8 år
2 Learning to Train 9-12 år 8-11 år
3 Training to Train 12-16 år 11-15 år
4 Training to Compete 16-18 år 15-17 år
5 Training to Win 18+ 17+
6 Retirement n/a n/a
Figur 1. Long Term Athlete Development (LTAD) (Balyi & Hamiltyon 2004).
Anledning till valet av LTAD för denna uppsats är för att undersöka hur tränare ställer sig till åldersspannet när de selekterar talanger för elitsatsning. Det ger utrymme för vidare analys angående huruvida tränare väljer sina utövare tidigare eller senare, enligt figuren ovan. Enligt Balyi och Hamilton (2004) ska, exempelvis, 9–12 åriga killar inte börja med elitsatsning i detta skede, medan att elitsatsa efter 18 års ålder kan verka sent.
Detta går att ställa i relation till vad tränarna anser är en bra ålder för specialisering, då det går att värdera deras svar som tidigt eller sent genom denna modell. Det går att utläsa på grafen att tjejer har en något tidigare utveckling och det behöver beaktas i senare analys.
5.2 Relative Age Effect (RAE)
Relative Age Effect är ett mått som beskriver skillnaden på ungdomar inom idrott. Om ett fotbollslag är indelat i årskullar har i teorin en utövare född 1 januari ett års försprång på en spelare född sista december. Den äldre utövaren har ett helt år extra där barnets tillväxt och pubertetsutveckling har chans att komma före den yngre (Grondin &
Musch 2001). Det här har stor vikt vid talangidentifiering inom all sport, inte minst fotboll. Om fotbollstränarna inte är medvetna om detta finns det en stor nackdel för barn som är födda senare. Baker et al. (2012) undersöker RAE på elitspelare i Europa säsongen 2000/2001 och säsongen 2010/2011, i syfte med att undersöka om RAE forskningen har bidragit till att tränare är med utbildade och vet effekten av spelare som är födda senare på året. De jämförde spelarnas födelsemånader och delade upp dessa i fyra kvartal. Resultaten visade att det första kvartalet, K1, hade en markant ökning medan de andra kvartalen, speciellt K4, sjönk betydligt. Däremot, när de granskar
skillnader länder emellan så finns det en intressant iakttagelse. England och Italien har mindre andel spelare i K1 i säsongen 2010/2011 och fler spelare födda i K4. Sverige däremot har tvärtom, där andelen spelare födda i K1 ökade och andelen K4 minskade för säsongen 2010/11 (Baker et al. 2012).
6 Metod
I detta avsnitt redogörs den valda metoden. För att få en så övergripande blick som möjligt verkar det mest lämpliga att göra en kvantitativ metod med hjälp av en enkätundersökning.
6.1 Val av metod
Valet stod mellan en kvantitativ och en kvalitativ, där en enkät verkade mest logisk eftersom syftet med uppsatsen är att jämföra prevalens av de olika åskådningarna jämte nationerna. Ett argument kunde dock göras för en kvalitativ studie då svaren som ges på en intervju kan skapa djupare förståelse. Därför konstruerades enkäten med öppna såväl som stängda frågor, även kallat mixed design, Bryman (2011) menar att det ger en möjlighet för respondenterna att svara öppet med egna ord. Det medför såklart svårigheter att göra statistiska analyser utifrån öppna frågor när respondenterna kan ha svarat helt olika saker.
6.2 Datainsamlingsteknik
Gällande datainsamlingen skapades ett standardiserat enkätformulär, som deltagarna fick svara på via en internetlänk. Av kontrollbehov sattes det en begränsning på deltagarnas IP-adress, så att de endast kunde svara en gång på enkäten. Enkäten konstruerades på engelska, vilket kan ha medfört problem för urvalet att förstå, men på grund av tidsskäl är det rimligaste att alla fick samma enkät. En pilotenkät skickades även ut till utomstående personer för att kolla enkäten är förståelig, detta i förebyggande syfte. Gratton och Jones (2010) anser att en pilotenkät är essentiell för att studien ska lyckas. Pilotenkäten skickades ut till en italiensk fotbollstränare i syftet att se om engelskan var förståelig för de italienska tränarna.
Det finns en del fördelar med att genomföra en enkät istället för en kvalitativ intervjumetod. För deltagarna blir det både lättare och snabbare att fylla i en enkät istället för en lång intervju. Vid en välstrukturerad enkät går det att undkomma risken för bias i sitt eget kroppsspråk eller betoning som kan förekomma under en intervju.
Deltagarna i enkäten förblir också anonyma. Nackdelar med enkäten kan vara just
en enkätmetod går det ej. Som tidigare nämnt sattes en IP-block i syfte att förhindra att flera svarar på enkäten, men just kontrollering av enkät är också en nackdel, då den kan spridas till fel personer. Ett annat problem med enkät är att få svarar (Gratton & Jones 2010). Med anledning av detta kommer författaren personligen att maila till alla i urvalet för att förhoppningsvis öka svarsfrekvensen och se till så att rätt personer svarar.
Det skrevs ett personligt mail till alla fotbollstränare vars mail fanns att hitta på respektive lags hemsida. Därefter kontaktades akademichefer för diverse fotbollsföreningar via LinkedIn, i förhoppningen att enkäten kunde spridas vidare inom akademin. Tanken var att skapa en snöbollseffekt, genom att kontakta en huvudtränare var förhoppningen att den senare kunde sprida vidare till sina assisterande eller andra tränare i klubben.
6.3 Bearbetning av data
När insamlingsperioden av enkäter tog slut, samlades de in och bearbetades i onlineversionen av enkätprogrammet Google Forms. Därifrån exporterades datan till både Excel och SPSS. Enkäterna sparades online ända fram till slutet av studien.
Enkäten låg online i ungefär 20 dagar, därefter stängdes sidan. Enkäten bestod av totalt 14 frågor.
6.4 Analys av data
Med hjälp av insamlade data kommer den kunna analyseras på en mängd olika sätt.
Deskriptiv statistik kommer att presenteras såväl analyser med hjälp av statistisk inferens, där slutsatser från den empiriska datan kan dras. För att hitta statistisk signifikans är förhoppningen också att hitta data som kan visa sig ha ett p-värde på 0,05 eller mindre. Till sist för att analysera datan kommer studien att använda sig av ett teoretiskt ramverk, som ger mångfacetterade perspektiv på datan som sedan kan presenteras.
För att analysera om det förekom en signifikant skillnad mellan länderna genomfördes flera ANOVA-test med Tukey HSD-test för alla nationer. Eftersom studien behandlar tre oberoende grupper, i detta fall tre länder, så används ett One-way ANOVA-test. Med ett
sådant test går det att utläsa om det finns en statistisk skillnad mellan grupperna. Enbart detta test säger dock bara om det finns en skillnad, men inte mellan vilka länder.
Följaktligen behövs då ett Tukey HSD-test (Honest Significant Difference) som beskriver mellan vilka grupper det finns skillnader mellan. I frågan om relative age effect gjordes ett fisher excat test för att ta reda på om det fanns signifikant skillnad.
Fisher’s exact test används för att ta reda på om det finns samband mellan två variabler, i detta fall en ja/nej fråga.
6.5 Källor
Med hjälp av de tidigare beskrivna teorierna, LTAD-modellen (Balyi & Hamilton 2004) och RAE-effect (Musch & Grondin 2001) kommer datan att analyseras utifrån dessa perspektiv. Diskussion kommer även grundas från ett perspektivet Ideologisk Hegemoni (Coakley & Pike 2014; Mason 1995; Stoddart 2011). För att skapa meningsfulla tolkningar av datan kommer därmed olika frågor att analyseras efter dessa perspektiv.
Ideologisk Hegemoni kommer användas till att belysa skillnader mellan de olika nationaliteterna som undersöks. Relative Age Effect kommer användas för att tolka om tränarnas syn har förändrats samt om den skiljer sig åt nationerna emellan. Long Term Athlete Development kommer att användas för att analysera om det är något tränarna tar hänsyn till, samt om det finns skillnader nationerna emellan. Det kommer även finnas inspel från andra källor som har gjort liknande forskning inom liknande områden, inte minst från Fahlström et al (2014), där de analyserar svenska landslagsutövares väg till landslaget, Enström och Hellqvists (2015) studie gällande av tidig specialisering inom lagbollspelsidrott, och många fler.
6.6 Källkritik
För att denna studie ska vara så trovärdig som möjlig gjorde författaren sitt bästa för att behålla en objektiv synvinkel och vara kritisk till all den information som samlades in.
Med andra ord ämnade författaren att vara så källkritisk som möjligt under arbetet.
Thurén (2003) säger att källkritik är en metod att bedöma sanningshalten i olika påståenden om verkligen. Samtidigt menar han att källkritik inte direkt gör allting till en sanning, det är ingen ofelbar metod. Med anledning av detta användes det flertalet
källor för att stödja ett påstående. Den processen genomsyrade hela arbetet för att öka tillförlitligheten på det som skrivs.
6.7 Urval
Enkäten skickades till tränare för de 40 högst rankade svenska föreningar i det svenska nivåsystemen. Där skickades enkäten till diverse tränare, allt från huvudtränare till ungdomstränare inkluderades. För de italienska tränarna tillämpades samma system. För de engelska tränarna skickades enkäten ut till 40 olika föreningar under League One.
Jag använde mig av hjälp från tidigare kontakter inom tränarvärlden, där jag bad italienska fotbollstränare skicka den vidare till andra fotbollstränare som de kände till.
Samma gjordes för de engelska tränarna. Urvalet att avgränsades ej för kön, ålder eller nivå på spelarlaget. Totalt skickades det ut 307 mail om enkäten, ungefär 100 till varje nation och jag mottog 92 svar.
6.8 Reliabilitet & validitet
För att uppnå en så hög reliabilitet som möjligt har frågorna som ställts i enkäten ämnat att vara lättförstådda för läsaren. Således om respondenten skulle svara igen är förhoppningen att det blir samma svar båda gånger vilket ger en hög sanningsenlig grad.
Gällande validitet så beskriver Gratton och Jones (2010) det som att man mäter det man vill mäta och att det går att dra slutsatser som är befogade. Därför designades enkäten med hjälp av den tillförordnade handledaren tillsammans av feedbacken från pilotenkäten för att säkerställa en så hög validitet som möjligt.
6.9 Forskningsetiska överväganden
Gratton och Jones (2010) beskriver forskningen inom sporten, också samhället i sig, ett fenomen där etiska frågor ofta dyker upp. Därför förhåller sig denna studie så mycket som möjligt till ett socialt och moralt acceptabelt förhållningssätt. Gällande studiens konfidentialitet, är datan som samlades in via en internetenkät anonym. Den enda som har tillgången till datan är författaren, som också kommer att radera datan från enkäterna vid studiens slut. Resultatet från datan syns i slutuppsatsen.
Alla deltagare har rätt till att neka medverkan på enkäten, eftersom de inte har någon skyldighet att svara. Det är dock en nackdel enligt Gratton och Jones (2010), men eftersom studien inte representeras av någon större organisation eller dylikt så blir då denna studie en frivillig representation. Detta kan ge en viss skevhet i svaret, då urvalet ofta representeras av mer kunniga och intresserade personer (Gratton & Jones 2010).
7 Resultat & analys
Nedan presenteras resultat från studien samt analys utifrån de teoretiska perspektiven.
Enkäten genomfördes på engelska med frågor på engelska, men den presenteras nedan översatt på svenska. Frågorna visas i samma ordning som frågorna i enkäten. Efter varje resultat har en kortare analys gjorts med hjälp av tidigare forskning och teoretiska perspektiv.
7.1 Beskrivande statistik
Kvinnor Män Kvinnor och Män
antal ålder antal ålder antal ålder
England 0 n/a 8 26±2 8 (8,7%) 26±2
Italien 1 25 18 49±12 19 (20,7%) 47±13
Sverige 2 38±15 63 39±10 65 (70,7%) 39±10
Total 3 33±13 89 40±12 92 39±12
Tabell 1. Beskrivande statistik av kön, ålder och nation.
De första enkätfrågorna redovisas tillsammans i tabellen ovan. Som redovisas ovan var det totalt 92 som svarade på enkäten, varav 3 kvinnor och 89 män. Åldern som redovisas är medelvärdet ± en standardavvikelse med en range på 19-66.
7.2 Fotbollsutbildning
Alla tre länder ligger under UEFAs utbildningssystem, så deras utbildningar går att jämföra. Ofta har en nation en eller två utbildningar innan den första utbildningen av UEFA ges ut, som kallas UEFA B. Jag har själv valt att kategorisera tränarnas utbildning, för att jämföra låg mot hög utbildning. No education är för tränarna utan officiell utbildning, Some education innefattar det första steg som ges ut av de nationella fotbollsförbunden. I Sveriges fall handlar det om Tränarutbildning C eller A/B-Ungdom. Moderate education innefattar UEFA B. High education är allt från UEFA A och uppåt. Av de som svarade på enkäten är den högsta utbildning som genomförts UEFA Pro.
Tabell 2. Den här tabellen illustrerar fotbollstränarnas utbildning i kategorier.
Coach_Education
Frequency Percent
No education 8 8,7
Some education 31 33,7
Moderate education 35 38,0
High education 18 19,6
Total 92 100,0
7.3 Nuvarande tränarposition
Bortsett från en liten del för tillfället inaktiva tränare, så finns det stor spridning i tränarnas aktuella position. En del är assisterande tränare, vissa är ungdomstränare, andra är huvudtränare för lägre divisioner. Det finns också en del högre uppsatta tränare som tränar i Serie A och Superettan. Det mest förekommande är akademitränare, från alla länder. Akademitränarna är oftast tränare för U16 och uppåt, bland dessa ingår en del akademier från Premier League, Serie A och Allsvenskan.
7.4 Nivå på nuvarande lag
På frågan vilken nivå lagen har, kategoriserades lagen in i olika nivåer. Det mest förekommande är akademilag och ungdomslag som tillsammans utgör mer än hälften av svaren.
Tabell 3. Denna tabell visar nivå på lagen som tränarna är ansvariga för.
Level of Team
Frequency Percent
Academy Team 38 41,3
No current team 6 6,5
Professional 5 5,4
Recreational 10 10,9
Semi-professional 2 2,2
Youth Team 31 33,7
Total 92 100,0
7.5 Erfarenhet som tränare
Tabell 4. Denna tabell illustrerar tränarnas erfarenhet inom fotboll som tränare.
Gällande tränarnas erfarenhet i antal år, ligger snittet på strax över 12 år. En del som enbart har mindre erfarna tränare som enbart har 1–3 år och en del med längre erfarenhet uppemot 45 år. Majoriteten har svarat runt 10 år. I jämförelse med tidigare forskning från Hastle (2015) där resultaten visade att ju mer erfarna tränare är desto mindre värdesätter de också utbildning så är denna grupp i snitt inte så erfaren.
7.6 Naturligt begåvad eller träning?
Denna frågade bad tränarna att välja vad dem tycker är viktigast, en naturligt begåvad spelare eller en spelare med avsevärd träning och detta på en skala 1–10 där 5 är båda.
Sedan skapade jag tre egna kategorier, där Talang får svaren 1–3, Båda får svaren 4–6 och Träning får svaren 7–10. Det som går att utläsa från datan är att de flesta föredrog träning framför en naturlig begåvning, med en median på 7. Det visade sig vara nästintill ingen skillnad mellan nationerna England och Italien eller England och Sverige. Däremot i jämförelsen mellan de italienska tränarna och de svenska, är det väldigt nära en signifikant skillnad. Trender visade sig mellan de två nationerna, alltså att de italienska tränarna tenderade till att värdera talang något högre än träning, där de svenska tränarna tenderade till att värdera träning högre en talang.
Mot bakgrund av den tidigare forskning som tidigare redovisats, från bland annat Fahlström (2011) där han lyfter fram att en del forskare menar att det medfödda inte spelar någon större roll, finns det intressanta resultat att lyfta fram. Det finns en nästan signifikant skillnad mellan de italienska och svenska tränarna, vilket betyder att de italienska tränarna tenderar till att ha en annan syn på vad som ingår i en talang.
Statistics
Coaching Experience (years)
N 92
Mean 12,1
Median 10
Std. Deviation 8,5
Resultaten kan tolkas som att italienarna tror mer på medfödda anlag och en naturlig begåvning i högre utsträckning än vad de svenska gör.
(Figur 2, figuren avser frågan vad tränarna anser viktigast mellan talang och träning, y-axel är skalan 1-10 där 1 är talang och 10 träning. ANOVA, Tukey HSD)
7.7 Vid vilken ålder är talang identifierbart?
På frågan när tränarna tycker talang är identifierbart hos en spelare varierade svaren mycket. En del tränare menade att det skulle gå att se redan från början med vad de kallade för en ”naturlig touch”, medan andra menade att det inte fanns en ålder utan att det kunde ske när som helst. De allra flesta tränarna svarade med ett åldersspann på 8–
16 år. Den andra stora majoriteten menade att ålder var svårt att säga, de tyckte att det var mer individuellt. De lyfte fram frågor som; Har spelaren motivation? Vill spelaren träna mycket? Vad har spelaren för genetiska anlag? Svaren från denna fråga har en del likheter med svaren från föregående fråga. De som svarar att det går att se talang tidigt letar ofta efter genetiska anlag medan de som menar att inre drivet är viktiga ofta identifierar talang i senare åldrar.
De engelska tränarna hade tendenser till att se talang hos spelarna väldigt tidigt där svaren ligger mellan 5–12 års ålder. Ingen av de engelska har någon annan kommentar om talang. De italienska tränarna tenderade till att svara något senare, med ett spann på 7–15 års ålder. De allra flesta italienska tränarna ungefär vid 13 års åldern, ofta när puberteten inträffar. En del av tränarna menade också att det märks naturligt på ett barn
tränarna är ”Ibland väldigt tidigt, andra behöver mer tid. Genetiken är alltid viktig men kontexten kan göra skillnaden. Utbilda talangerna och låt de själva visa den” (57 år, FIFA Pro). De svenska tränarna tenderade till att vara ännu senare. Den mest förekommande åldern är mellan 10–16, men det finns några även här som tycker ännu tidigare samt ännu senare. De svenska tränarna var mest kreativa i sina svar till när talang kan identifieras och många av dem menar att det handlar mycket om en spelares motivation till träning. En del av de svenska tränarna tycker inte riktigt om begreppet talang, där de menar att det är individuellt och att det inte är knuten till en specifik ålder utan om en spelare blir bra i framtiden så visar det sig. De påstår inte att det för tränare är möjligt att se i tidig ålder.
En analys gjordes av alla de som skrev i en ålder, där de som exempelvis skrev 8–10 fick ett värde på 8 eftersom frågan var ”från vilken ålder talang kan ses”. Totalt var det 76 som hade fyllt i en siffra. Skillnaden mellan de italienska tränarna och de svenska var nästan obefintlig. Däremot tenderade skillnaden mellan de italienska och engelska tränarna att skilja sig markant. Den största olikheten i när tränarna ansåg att det gick identifiera talang hos en spelare var mellan England och Sverige. Ett ANOVA-test som inkluderade ett Tukey HSD-test visade att det var en signifikant skillnad mellan länderna och med säkerheten till ett p-värde på 0,009, vilket betyder att de engelska tränarna anser att det går att identifiera talang mycket tidigare än de svenska tränarna.
I relation till Long Term Athlete Development Model är dessa siffror intressanta. Enligt Balyi och Hamilton (2004) så är exempelvis åldrarna 6-9 år en fas som kallas FUNdamental stage, alltså att fokus bör ligga på att utövarna ska ha roligt och lära sig grundspel. Med detta i åtanke kan jämförelsen dras till när de engelska tränarna anser att en talang kan identifieras. Med ett snittvärde på 8,4 år faller den siffran precis in i den första fasen. Frågan kan ställas hur en tränare är tänkt att se talang när spelarna tillåts leka lekar där syftet inte alls är att prestera i den traditionella formen av fotboll. De italienska och svenska tränarnas värde närmar sig den tredje fasen som benämns Training to Train vilket känns mer relevant när det handlar om att identifiera talanger.
Antag att modellen följs korrekt så finns det större chans att göra en korrekt bedömning av talanger vid en ålder där utövarna faktiskt tränar för att bli bättre på sin idrott, istället för att fokuset ska ligga på lekar.
Fahlström (2011) menar att det är svårt att jämföra ungdomar som är nära puberteten.
Det Fahlström är inne på är att en individ vid pubertetsåldrarna kanske har tidig mognad, medan en annan individ har en senare mognad vilket då leder till en markant skillnad i den fysiska utvecklingen som då kan misstolkas som talang. Med detta resonemang kan det verka mer rimligt att göra talangidentifiering tidigare, vilket reflekterar engelsmännens snittvärde på 8 år. Det är långt innan puberteten och det som tidigare lyfts upp som ”naturlig touch” kanske är mer framhävande då än vid pubertetsåldern. Värt att ha i åtanke är då hur många talanger som kan missas, vilket också Fahlström (2011) lyfter fram, att ett barn som är duktigt i tidiga åldrar inte nödvändigtvis behöver vara duktig sen. Fahlström betonar även att talangidentifiering inte bör ske för tidigt, i detta fall kan det vara mer optimalt att göra en värdering på spelarna efter puberteten, ett par år efter alla länders snittvärde. Hill (2007) förutspådde att framtiden skulle handla om att hitta talanger allt tidigare, för att hinna före rivalföreningar. Han var inne på att Storbritannien var långt före i sina vetenskapliga metoder att identifiera potential i unga utövare, vilket också stämmer överens med resultaten i denna studie. Det är stor skillnad inom gruppen engelska tränarna i jämförelse med de andra nationerna.
(Figur 3, figuren avser frågan när tränarna anser sig kunna identifiera talang, y-axeln är ålder. ANOVA, Tukey HSD)
7.8 Skriv din definition av talang
Här ställdes en öppen fråga som respondenterna fick svara fritt på, gällande hur de själva definierar begreppet talang. För de engelska tränarna beskrivs talang överlag som något där spelaren har en naturlig begåvning samtidigt som den kan utföra övningarna som tränaren ger. En del anser att spelförståelse och en potential till att anpassa sitt spel efter olika situationer. De italienska tränarna värdesätter den tekniska kapaciteten högt, där de menar att en spelare med hög teknisk förmåga sticker ut när den klarar övningar eller spelsituationer bättre än andra i sin ålderskategori. Spelförståelse är ett begrepp som nämns ofta när de ska beskriva sin syn på talang, ofta i samband med olika matchsituationer. Spelaren ska kunna ta rätt beslut vid rätt tillfälle, se spelet på en annan nivå än de andra och någon som får fotboll att se lätt ut. Majoriteten av de svenska tränarna beskriver en spelare med talang någon som har inre driv att lyckas, inre motivation, en spelare som gör vad som krävs för att utvecklas. Överlag är de svenska tränarna mer fokuserade på att spelaren vill förbättras och utvecklas, att den inser hur mycket tid som skall spenderas på träning och att spelaren ska ha en inre motivation till att driva sig framåt. En del nämner också den tekniska kapaciteten, men inte alls i samma utsträckning som andra länder. Det finns även ett fåtal som beskriver den naturliga begåvningen hos spelarna, men det är en minoritet av svaren.
Sammanfattningsvis så beskrivs talang så här av de olika nationerna; de engelska föredrar en naturlig begåvning och spelförståelse, de italienska föredrar teknisk kapacitet och spelförståelse medan de svenska tränarna är mer inriktade på den inre motivationen att utvecklas och att träna mycket hos spelaren.
De engelska tränarna är mer inriktade på den naturliga begåvningen hos spelarna, som går i linje med hur SISU (2006) beskriver talang, där de menar att en del av talang är en medfödd kapacitet. De svenska tränarna liknar mer Collins och MacNamaras (2017) beskrivning av talang ”…superior mastery of systematically developed abilities…”
eftersom majoriteten av de svenska tränarna anser att spelaren kan träna till sig färdigheterna. De italienska lutar till att likna engelsmännen mer, då de föredrar att spelaren har en hög teknisk kapacitet för att kunna identifieras som talang. Alltså om två individer tränar lika mycket anser tränarna att de har olika hög kapacitet på den tekniska nivån. Det kan liknas till beskrivning av talang som är skriven av Fahlström et al.
(2015), när de betonar att det finns en medfödd potential som kräver en omfattande träning.
7.9 Vid vilken ålder bör spelare fokusera på talangutveckling?
Av det som går att utläsa från svaren så visade en del av tränarna att det berodde på kontext, om spelaren ville satsa, om spelaren var med i en elitklubb och hur långt den hade kommit i utveckling. Dessa tränare skrev ingen specifik ålder för talangutveckling.
Jag gjorde analys av den data som fanns, och på denna fråga var det totalt 75 som hade fyllt i en ålder. Snittåldern för när de engelska tränarna tycker att en spelare bör fokusera på talangutveckling var strax över 9 år, för de italienska 10,5 år och för de svenska strax under 13 år. Mellan de engelska och italienska tränarna visade p-värdet på 0,7, alltså ingen signifikant skillnad. Däremot mellan de italienska och svenska tränarna var p-värdet 0,04. Den största skillnaden visade sig vara mellan de engelska och svenska tränarna med ett p-värde på 0,008.
Största skillnaden kan ses på den svenska snittåldern, möjligen tack vare den svenska idrottsrörelsen stora satsning på breddidrott. Svensk idrott har sedan ett tag tillbaka börjat med arbetet att gå från en triangel till en rektangel med argumentet att en bredare grupp ger större utbud och elitförberedelse. Genom att inte börja talangutveckling för tidigt ges samtidigt utrymmet för fler att fortsätta längre. Förhoppningen med detta är att inte missa eventuella ”late bloomers”, som kan ha haft en senare pubertet. Viktigt att ha med i åtanke är att detta är tränarnas syn, vad som faktiskt sker i en förening kan vara helt annorlunda. Vissa akademier kan ha en fastställd agenda som tränare behöver följa oavsett personlig åsikt. Det intressanta är ändå den tydliga skillnaden mellan länderna, vilket visar att den svenska forskningen, exempelvis den från Peterson (2004) och Fahlström (2011), möjligen har haft en påverkan på de svenska tränarna. Både de engelska och de italienska tränarna har ett liknande perspektiv på när talangutvecklingen bör initieras medan de svenska har ett mycket högre snittvärde.
Peterson (2004) och Fahlström (2011) är båda inne på samma spår när de betonar hur många individer som väljs bort just på grund av tidiga selekteringen, vilket går i linje med hur de svenska tränarna har svarat. Visserligen är den svenska snittåldern mycket högre än de andra länderna, men forskningen visar att göra selekteringar kring
