Karlstads universitet 651 88 Karlstad Estetisk – Filosofiska fakulteten
Felicia Forsberg
Elever med Aspergers syndrom
Hur kan pedagoger arbeta för att underlätta för dessa elever?
Pupils with Aspergers Syndrome
How can pedagogues work to make it easier for these pupils?
Examensarbete 15 hp Lärarprogrammet
Datum: 10-02-02 Handledare: Anders Hedin
Abstract
The purpose with my examination is to make a contribution to how, as a pedagogue, you can work to make it easier for pupils with Aspergers syndrome that are integrated in an “average”
class. I will concentrate my work to these questions: how pedagogues can work to make it easier for pupils with Asperger syndrome that are integrated in an “average” class. If it affects the other pupils in the class when pupils with Asperger syndrome is integrated in the class and also if it affects the pedagogues work having these children integrated in their “average” class.
I have decided to study research and other literature and also to do two interviews to find out how pedagogues can make it easier for children with the diagnosis Asperger syndrome. The pedagogues that I´ve interviewed has in different ways worked with pupils with Asperger syndrome. The first person works as a pedagogical instructor and the other one works as a teacher in a preschool-class. I compare the facts that I´ve found in research, literature and in the interviews to later be able to draw my own conclusions.
The result of my examination shows that the facts that I got from the research and the literature broadly agree with the facts that I got from the interviews that I´ve done. The general conclusion of my work shows that pupils with Asperger syndrome need a clear and structured schooling. It´s important that the pedagogues proceed from the actual pupil when planning the schooling otherwise the pedagogue won´t be able to create the right opportunities for the pupil.
Keywords: Aspergers syndrome, pupils, integration, pedagogues work, make the schooling easier.
Sammanfattning
Syftet med mitt examensarbete är att bidra med kunskap om hur man som pedagog kan arbeta för att underlätta för elever med Aspergers syndrom som är integrerade i ”vanlig” klass. Jag koncentrerar mitt arbete till frågeställningarna: hur pedagoger kan arbeta för att underlätta skolgången för elever med Aspergers syndrom som är integrerade i ”vanlig” klass . Hur påverkas övriga elever i klassen av att elever med Aspergers syndrom är integrerade i klassen samt om det påverkar pedagogens arbete att ha dessa elever integrerade i sin ”vanliga” klass.
För att ta reda på hur pedagoger kan göra för att underlätta för elever med diagnosen Aspergers syndrom har jag valt dels att studera forskning samt övrig litteratur och dels att genomföra två intervjuer. De som jag intervjuat har på olika sätt arbetat med elever med den aktuella problematiken. Den ena arbetar i dagsläget som pedagogisk handledare och den andra arbetar som lärare i en förskoleklass. Det som jag får fått fram från forskning, litteratur samt från intervjuer jämför jag sedan för att komma fram till mina egna slutsatser.
Resultatet av min undersökning visar att det jag fått fram i litteraturen i stora drag stämmer överens med det som jag fått fram i mina intervjuer. Huvuddragen säger att det är viktigt att elever med Aspergers syndrom får en tydlig och strukturerad skolgång. För att pedagogerna ska klara av att skapa detta för eleverna så är det viktigt att de utgår ifrån den aktuella eleven när planeringen genomförs.
Nyckelord: Aspergers syndrom, elever, integrering, pedagogers arbete, underlätta skolgången.
Innehåll
1. Inledning ... - 1 -
1.1. Syfte och frågeställningar ... - 1 -
2. Bakgrund ... - 2 -
2.1. Styrdokument ... - 2 -
2.2. Salamancadeklarationen ... - 3 -
3. Tidigare forskning ... - 4 -
3.1. Diagnosens ursprung. ... - 4 -
3.2. Hans Aspergers artikel ... - 4 -
3.3. Nyare forskning om personer med Aspergers syndrom ... - 5 -
3.4. Nyare forskning om hur man ska arbeta med barn som har Aspergers syndrom ... - 8 -
3.4.1. Skolans organisation kring elever med Aspergers syndrom ... - 8 -
3.4.2. Pedagogens agerande och förhållningssätt ... - 10 -
3.4.3. Kontakt med hemmet ... - 12 -
3.4.4. Tid och planering ... - 13 -
3.4.5. Miljö ... - 15 -
3.4.6. Positiva olikheter ... - 16 -
3.4.7. Stress ... - 16 -
3.4.8. Reflekterande samtal ... - 17 -
4. Metod ... - 19 -
4.1. Val av metod ... - 19 -
4.2. Urval ... - 20 -
4.3. Genomförande ... - 20 -
4.4. Bearbetning av intervjuerna ... - 21 -
4.5. Intervjufrågor... - 22 -
4.6. Etiska principer... - 23 -
4.7. Tillförlitlighet ... - 23 -
5. Resultat ... - 25 -
5.1. Hur ska man arbeta med dessa barn enligt den intervjuade? ... - 25 -
5.1.1. Individuella kartläggningar ... - 25 -
5.1.2. Elevens delaktighet ... - 26 -
5.1.3. Pedagogens tid ... - 27 -
5.1.4. Mål och motiverade elever ... - 27 -
5.1.5. Tydlighet ... - 28 -
5.1.6. Be om hjälp ... - 28 -
5.1.7. Positiva olikheter ... - 29 -
6. Avslutande diskussion ... - 30 -
6.1. Resultatdiskussion ... - 30 -
6.2. Metoddiskussion ... - 38 -
6.3. Slutsats... - 39 -
7. Förslag på fortsatt forskning ... - 40 - 9. Referenslista
1. Inledning
1.1. Syfte och frågeställningar
Jag vill genom detta examensarbete bidra med kunskap om hur pedagoger kan arbeta med elever som har Aspergers syndrom som är integrerade i ”vanlig” klass. Att jag har valt att skriva om detta område beror på att jag som pedagog vill arbeta för att alla elever ska kunna gå i en och samma skola. Vi har många gånger under utbildningen talat om en skola för alla.
Jag tror att det i många fall tyvärr inte är så. Att det blev just Aspergers syndrom beror på att jag under vfu-perioder stött på elever med denna problematik och jag insåg då att det nog finns väldigt mycket som man måste tänka på i skolan för att det ska fungera för dessa elever.
Den frågeställning som jag vill svara på genom denna undersökning är hur man som pedagog ska arbeta för att underlätta för elever med Aspergers syndrom om man har dem integrerat i en ”vanlig” klass.
Det finns i tidigare forskning och litteratur en hel del skrivet om själva diagnosen Aspergers syndrom. Det finns även en del spridda skurar om hur man i skolan ska arbeta för att
underlätta för elever med Aspergers syndrom. Mycket av den litteratur som jag hittat och som berör denna del är dock självbiografisk. Det jag vill bidra med genom min forskning är en jämförelse av det som redan finns skrivet om hur man i skolan kan arbeta för att underlätta för dessa elever med hur idag verksamma pedagoger rekommenderar att man arbetar med dessa elever. Jag vill ställa de verksamma pedagogernas åsikter och kunskaper emot vad som redan finns skrivet och komma fram till om de olika parterna stämmer överens eller om det finns olikheter mellan dem. Genom att göra detta vill jag få fram, och bidra med, kunskap om hur man underlättar för elever med Aspergers syndrom som är integrerade i ”vanlig” klass.
Med ”vanlig” klass menar jag en klass som vilken som helst. Jag anser dock inte att någon klass är vanlig, men det är det uttryck jag använder för att syfta på en klass som inte är speciellt skapad för elever med någon slags problematik.
2. Bakgrund
2.1. Styrdokument
Grundskoleförordningen styr, med skollagen och läroplaner, den svenska skolan. Det är regeringen som utfärdar grundskoleförordningen och den innehåller bland annat bestämmelser om skolans personal samt det huvudsakliga innehållet i utbildningen.
I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo 94, står skolans riktlinjer och mål. Det går att läsa om vilka normer och värden som skolan skall förmedla och leva upp till. Det som står i läroplanen gäller alla skolor, all personal och alla elever.
I läroplanen står att skolan har en viktig uppgift i att förmedla och förankra allas lika värde, jämställdhet, människans okränkbarhet, individens frihet och integritet och solidaritet med utsatta och svaga hos alla elever. Dessutom skall skolan se till att varje elev lyckas hitta sin egenart och att varje elev utifrån den egenarten skall kunna delta i samhällslivet. Skolan skall också främja elevernas förmåga till inlevelse samt elevernas förståelse för andra människor.
Den undervisning som skolan bedriver skall anpassas så att den passar alla elever, genom att se till varje enskild elevs behov och förutsättningar.1 I Grundskoleförordningen står det att skolan är skyldig att utreda om en elev misstänks vara i behov av stödinsatser. Om
utredningen visar att så är fallet skall ett åtgärdsprogram upprättas och det skall framstå vilka behov som finns samt vilka åtgärder som planerats.2 Även om alla elever skall få en likvärdig utbildning så innebär inte det att undervisningen skall se likadan ut för alla. De resurser som finns i skolan ska fördelas efter vart behoven finns. Det finns dessutom olika vägar att gå för att nå målen. När det gäller elever som av olika anledningar har problem med att nå de mål som finns i utbildningen så har skolan ett särskilt ansvar. Det är också därför som skolan aldrig kan se likadan ut överallt, eller vara lika för alla. I skolan skall alla elever ges möjlighet att få utvecklas samt att de skall stimuleras till att inhämta kunskaper. Varje elev skall även få uppleva en känsla av att få lyckas samt att få känna tillfredsställelse genom framsteg. Det är i ett samarbete med hemmet som skolan skall arbeta för att eleverna ska bli välfungerande medlemmar i samhället. Läraren skall se till att alla elever får ett reellt inflytande på undervisningens innehåll samt arbetsformerna. Detta inflytande skall dessutom öka med stigande ålder och mognad. Som pedagog skall man också utgå ifrån att eleverna vill vara
1 Skolverket, Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo-94 (Stockholm: Skolväsendet: Fritze [distributör] 2006).
2 SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Riksdagen.
med och ta ansvar för sin skolgång. All personal på skolan skall underlätta för eleverna när det gäller förmåga och vilja till ansvar och inflytande. 3
2.2. Salamancadeklarationen
Salamancadeklarationen är antagen av Internationella konferensen om specialundervisning:
tillgång och kvalitet 1994. En deklaration är något som kan antas vid en konferens eller vid ett möte, ett uttryck för en uppfattning eller en åsikt i en specifik fråga av mötesdeltagarna
oavsett vilken position de har i sitt hemland. Tanken med deklarationen är att föra frågan framåt. Inget av länderna är dock tvingade att följa deklarationen.
I Salamancadeklarationen står det dessutom att erfarenheter visar att elever i behov av särskilt stöd integreras bäst i undervisningen i reguljära klasser som är till för alla barn i det lokala samhället. Om elever med särskilda behov få gå tillsammans med de andra eleverna i reguljära klasser så uppnår de bästa resultaten och delaktigheten. Den skola som idag skall vara integrerad måste utveckla en pedagogik där eleven står i centrum. För den integrerade skolan skall grundprincipen vara att alla elever oavsett skillnader eller svårigheter skall undervisas tillsammans. Det handlar om att dessa skolor måste erkänna och tillgodose elevernas olika behov. Det måste på dessa skolor finnas utrymme för olikheter, olika inlärningsstilar, tempon och pedagogiska metoder.4
3 Lpo-94.
4 Salamancadeklarationen, (2001) Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: Svenska Unescorådet.
3. Tidigare forskning 3.1. Diagnosens ursprung.
Hans Asperger, en österrikisk barnpsykiater, studerade och beskrev redan 1944 barn med diagnosen Asperger syndrom. Han använde sig dock av termen autistisk psykopati när han beskrev autistiska barn.5 Trots Aspergers tidiga forskning inom detta område skulle det dröja ända till 1981 innan någon använde sig av termen Aspergers syndrom. Det var en brittisk psykiater, Lorna Wings, som använde sig av termen i en artikel som hon publicerade. Artikeln var en beskrivning av barn och vuxna som visade i hög grad samma beteenden och
begåvningar som Hans Asperger ursprungligen beskrivit. Det var alltså först i början av 1980- talet, tack vara Lorna Wings publicerande, som man kom att börja diskutera begreppet
Aspergers syndrom. Det som man började fundera över var om det gick att öka kunskapen om och förståelsen för denna grupp människor genom att fortsätta forska och utveckla kunskap utifrån Hans Aspergers arbeten. Man vill få fram om det fanns tillräckligt stora skillnader i dragen hos den gruppen som Hans Asperger hade fått fram i jämförelse med autism. Det blev en intensiv debatt som resulterade i att Aspergers syndrom presenteras i en internationell diagnostisk manual för första gången 1991 (ICD-10, världshälsoorganisationens diagnostiska manual).6
3.2. Hans Aspergers artikel
Hans Asperger skriver i sin artikel ”Autistisk psykopati” i barndomen, med originaltiteln Die
”Autistischen Psychopathen” im Kindesalter, att denna störning resulterar i typiska och allvarliga problem när det gäller dessa personers sociala anpassning. Han skriver att i vissa fall kan problemen vara så svåra att de överskuggar allt annat. Samtidigt säger han sig dock också kunna se hur vissa barn klarar av att anpassa sig genom att kompensera med originalitet i sin tanke- och upplevelsevärld. Något som kan resultera i stora bedrifter senare i barnets liv.7 Vad var det som Hans Asperger såg och som utgör grunden för de resultat han kom fram till?
En av de första sakerna som Asperger tar fram i sin artikel är att människan vanligtvis lever i en konstant interaktion, att människan interagerar med sin omvärld samt reagerar på den.
Detta är ett av ”autisternas” problem. De autistiska ser bara sig själva, de ser sig inte som en
5 Tony Attwood, Om Aspergers syndrom: vägledning för pedagoger, psykologer och föräldrar, (Stockholm:
Natur och kultur, 2000).
6 SvenOlof Dahlgren, Varför stannar bussen när jag inte ska gå av: att förstå autism, Aspergers syndrom och DAMP (Stockholm: Liber, 2007).
7 Uta Frith, Autism och Aspergers syndrom, (Stockholm: Liber, 1998).
del i något större. Asperger menade att man kunde se tecken på detta hos barnen i en tidig ålder. Visserligen så kan de problem eller tecken som man upptäcker i en tidig ålder komma att förändras och utvecklas. Vissa karaktärsdrag blir mer eller mindre framträdande, i takt med att barnets intelligens och personlighet utvecklas; för något som Asperger påpekade var att alla autistiska individer skiljer sig från varandra. Man blir inte likadana människor för att man har samma problematik. Förutom att alla barnen har olika personligheter så varierar dessutom barnens grad av kontaktstörning och grad av intellektuell förmåga samt att barnens
specialintressen dessutom är skiftande. När Asperger studerade dessa barns intressen så kom han nämligen fram till att många av dem har just speciella områden som de är intresserade av.
Asperger tyckte sig exempelvis kunna se att många av barnen hade ett stort intresse för naturvetenskap. Han såg också att många hade gått in och fastnat för mindre områden inom ämnet naturvetenskap, som tillexempel experiment eller teknik. Man kan också hos många av dessa barn, skriver Asperger, hitta ett unikt sinne för konst. Ett sinne som gör att de kan ha uppfattningar om och göra tolkningar av konst som många vuxna inte klarar av. Vidare skriver Asperger om en autistisk intelligens. Han menar med detta att de autistiska barnen kan och har ett självständigt tänkande, i själva verket så är ett självständigt tänkande just det enda de har då det är den mekaniska inlärningen som utgör ett problem för dem. Dessa barn saknar förmågan att uppta och tillgodogöra sig de kunskaper en vuxen människa har. När det gäller dessa barns kroppsspråk och mimik så skriver Asperger att han ser att det handlar om en mycket återhållsam mimik och gestik. Om man ser ett av dessa barn i interaktion med andra så är de inte kapabla att agera på ett lämpligt sätt emot sin samtalspartner de har exempelvis inget behov av att komplettera sitt samtal med ansiktsuttryck.8
3.3. Nyare forskning om personer med Aspergers syndrom
Dahlgren skriver i sin bok Varför stannar bussen när jag inte ska gå av: att förstå autism, Aspergers syndrom och DAMP, att många idag är av uppfattningen att personer med
Aspergers syndrom klarar av mer än vad de i verkligheten egentligen gör. Detta tror Dahlgren kan bero på det språk som många med Aspergers syndrom uppvisar. När vi människor träffar en ny individ försöker vi, det första vi gör, att läsa av dem för att sedan anpassa oss så att vi passar den individen. Här är det många som blir lurade när det gäller personer med Aspergers syndrom just på grund av att deras språk ofta ligger på en utåt sett hög nivå. Därifrån byggs bilden vidare och personen med Aspergers syndrom framstår som en normalfungerande
8 Frith, 1998.
människa. Om man sen ser till hur det egentligen är så har en person med Asperger syndrom ofta svårt att anpassa sig till andra människor och därför också svårt att passa in i grupper.
Precis som Hans Asperger noterade så tar också Dahlgren upp att personer med detta syndrom ofta bara ser sig själva och pratar om saker som intresserar just dem själva. Även om de befinner sig tillsamman med andra människor som diskuterar något helt annat så kan en person med Aspergers syndrom avbryta alla de andra för att fortsätta prata om det som intresserar honom/henne. Ytterligare ett kännetecken för Aspergers syndrom som många uppvisar enligt Dahlgren är katalogkunskaper. Dessa kunskaper fyller i många fall ingen funktion för det vardagliga livet utan är ibland istället ett hinder. Dahlgren ger här ett exempel på en busschaufför som kunde alla tabeller och linjesträckor utantill och som dessutom var extremt punktlig. Det som blev problemet var att han inte stannade på hållplatserna, så att folk kunde gå på eller av, om han var sen. Han gjorde allt för att hålla tiden.9
Barn med Aspergers syndrom upplevs av många som formella, enligt Christopher Gillberg.
Han beskriver barn med detta syndrom som lillgamla, som kan passa relativt bra tillsammans med vuxna. När det gäller jämngamla och även yngre barn så blir de barn med Aspergers syndrom ofta bemötta med hån, tvivel och förvirring. Han förklarar dock vidare att vissa barn kan leka med andra barn men bara om det är på eget villkor, annars så kommer det att skära sig. Sedan tar Gillberg upp att det är relativt vanligt att dessa barn har tvångshandlingar eller motoriska stereotypier. Ofta handlar det om att vagga med benen eller hand- eller
fingerknackningar. Det är också vanligt att dessa barn många gånger uppfattas som klumpiga och fumliga. Enligt Gillberg är det vanligt att dessa barn snubblar, ofrivilligt stöter till andra, sölar och spiller.10
På Autismforum så tar man upp de fem vanligaste områdena som en person med Aspergers syndrom oftast har problem inom. De områden man tar upp är: theory of mind, central koherens, exekutiva funktioner, minne och begåvning. Detta är som sagt de vanligaste problemområdena för personer med Aspergers syndrom. Det betyder dock inte att alla med diagnosen har alla dessa problemområden. De olika svårigheterna är olika från person till person. Vad handlar då de olika problemområdena om?
Theory of mind är ett begrepp som innefattar förmågan att inse att varje person har tankar och känslor och att det är just de som påverkar hur människan beter sig. Hit hör
9 Dahlgren, 2007.
10 Christopher Gillberg, Autism och autismliknande tillstång hos barn, ungdomar och vuxna (Stockholm: Natur Och Kultur, 1999)
också förmågan att inse att människor kan ha olika tankar och känslor även om de faktiskt befinner sig i samma situation.
Central koherens går ut på att man ska kunna samla samman smådetaljer för att på så sätt skapa sig en helhet. Personer som har Aspergers syndrom kan ha svårt med detta vilket leder till att de uppfattar världen som fragmentarisk. De ser många smådelar men kan inte föra samman dem i en helhet. De kan heller inte använda sig av en helhet för att förstå sig på detaljer.
Exekutiva funktioner är ett samlingsbegrepp för olika förmågor. De huvudsakliga förmågorna innefattar att man kan analysera och utvärdera hur man själv beter sig i olika situationer. Det är också dessa förmågor man använder sig av när man ska planera hur man ska genomföra något, hur uppstarten och det fortsatta arbetet ska fortgå. Det är när personer har bekymmer inom detta område som de kan komma att fastna i ett beteende eller ha svårt att komma igång med det som man ska göra. Det leder också till att man får svårt att stoppa sitt beteende.
När det gäller minnet så är det väldigt lite forskning gjort på området om man ser till personer med Aspergers syndrom. Det som man har sett är att personer med Aspergers syndrom har svårt att komma ihåg saker som man har varit med om innan och sedan använda sig av den erfarenheten. Man har också i viss forskning sett att minnet hos dessa personer inte är strukturerat som hos andra. Det är svårt för personer med Aspergers syndrom att hitta i sitt minne och plocka fram saker ifrån det. Att det kan vara svårt att plocka fram saker, att hitta i minnet, kan enligt relativt ny forskning bero på att personer med Aspergers syndrom sparar saker som egentligen borde vara i det mer automatiserade minnet i det semantiska minnet, fakta- och språkminnet. Detta är som sagt inte något som man kan säga gäller garanterat då det har forskats väldigt lite på hur minnet fungerar hos personer med Aspergers syndrom.
När man tar upp begåvning som ett problemområde så gör man det då man har sett att personer med Aspergers syndrom ofta har en ganska ojämn begåvning. Detta trots att personer med Aspergers syndrom vanligtvis är normalbegåvade eller även ibland högt begåvade. 11
11 SvenOlof Dahlgren. (2008). Annorlunda tänkande. Hämtad 2009-11-05, från
Vad ska vi som medmänniskor tänka på för att underlätta för personer med Aspergers syndrom? För att en person med Aspergers syndrom ska må bra är en accepterande och förstående omgivning väldigt viktigt. Här finns det tre viktiga nyckelord för alla som finns i omgivningen av dessa personer, det är: kunskap, anpassning och respekt. Kunskap om de olika, vanligaste, symtomen bör man ha för att hjälpa till att underlätta för personen i dennes vardag. När det gäller anpassning så handlar det om att man ska anpassa kravnivån så att man på så vis minskar stressen för personen med Aspergers syndrom. Till sist så ska man ha respekt för personen i fråga. Det ska man ha för alla människor. Även om personen har Aspergers syndrom så är det en person med en egen identitet och personlighet.12
3.4. Nyare forskning om hur man ska arbeta med barn som har Aspergers syndrom
Skolverket har 2009 släppt en rapport, Skolan och Aspergers syndrom, vars mål är att visa på hur elever med Aspergers syndrom har det i skolan. Man vill också att rapporten fungerar som ett diskussions- och reflektionsunderlag för alla som arbetar med barn som har någon
svårighet. Samtidigt hoppas man att rapporten kan utgöra ett stöd för pedagoger som möter elever med funktionsnedsättning. Rapporten har tre baser som den utgår ifrån, litteraturen som finns, en enkätundersökning samt en fallstudie. Jag har använt mig mycket av denna rapport och noga tagit del av vad som tas upp i den. Sedan har jag hittat stöd för det jag har ansett ha relevans för mitt arbete i annan forskning och litteratur.
3.4.1. Skolans organisation kring elever med Aspergers syndrom
I skolverkets rapport så står det att man idag ser att det finns en stor variation i hur skolorna organiserar undervisningen för elever med Aspergers syndrom.
Man har sett att det finns allt från enskild undervisning, undervisning i mindre grupp till undervisning i vanlig klass.13
När man ser till undervisning i vanlig klass så kan även den se olika ut. I vissa skolor så har eleven med Aspergers syndrom all sin undervisning tillsamman med klassen. På andra skolor
http://www.autismforum.se/gn/opencms/web/AF/Vad_ar_autism/aspergers_syndrom/annorlunda_tankand e/
12 Riksförbundet Attention. (2002) Aspergers syndrom. Hämtad 2009-11-09, från http://www.attention-riks.se/index.php/asperger-syndrom.html
13 Rapport 2009:334. Skolan och Aspergers syndrom – erfarenheter från skolpersonal och forskare. Stockholm:
Skolverket: Fritze [distributör].
så kan eleven ha vissa lektioner enskilt eller tillsammans med andra elever. Om man har flera elever med Aspergers syndrom på skolan så är det i några fall som man har sett att dessa arbetar tillsammans i en grupp under vissa tillfällen. Annars så kan det vara så att elever med olika funktionsnedsättningar arbetar tillsamman under vissa tider. Ser man sedan till om eleven får undervisning i alla ämnen så är det även där väldigt olika. I många fall så får elever med Aspergers syndrom undervisning i alla ämnen medan man på andra skolor har bestämt sig för att dessa elever ska ha en anpassad undervisning. De ämnen som är vanligast att man då tar bort från eleven är idrott, musik, moderna språk och liknande ämnen. Att man ibland tar bort ämnen från dessa elever beror på att de annars inte hinner med allt i skolan. Man
prioriterar på så sätt de obligatoriska ämnena. Det som man kommer fram till är att
skolsituationen för elever med Aspergers syndrom ser väldigt olika ut. Den kan till och med variera för elever på samma skola. Det är enligt rapporten svårt att se varför skolorna har valt att genomföra undervisningen på det sätt som man gjort. Det går dock att konstatera, genom de kommentarer som skolorna lämnat, att man i många fall är väldigt bundna till den aktuella individen. Det är elevens motivation, specialintressen, tidigare erfarenheter av skolan och eventuell tilläggsproblematik som eleven har som är grunden för hur man valt att genomföra undervisningen. Sedan så har alla skolor olika förutsättningar för att klara av att genomföra planeringar och strategier för elever med Aspergers syndrom. En viktig förutsättning för att skolan ska klara av att genomföra en bra planering är att man känner till elevens problematik innan den börjar på skolan, eller i klassen. Sedan så påverkas givetvis planeringssituationen av om man tidigare arbetat med elever med Aspergers syndrom. God planering ses som en av de större framgångsfaktorerna när det gäller arbetet med dessa elever. Det kan exempelvis handla om att eleven, tillsammans med föräldrar ges en möjlighet att komma till skolan innan skolstart för att bekanta sig både med lärare samt lokaler.14 Här är det också bra om någon har hjälpt eleven att formulera eventuella frågor och funderingar som den har så att dessa kan tas upp under studiebesöket på skolan.15 Att genomföra dessa studiebesök är endast möjligt om man på skolan känner till elevens problematik innan skolstart. Ytterligare en förberedelse som många skolor använder sig av är att man ser till att man har dubbla uppsättningar av
läroböcker för denna elev när den börjar skolan. Det tar bort mycket stress från eleven om den kan ha en uppsättning i skolan och en hemma. Om eleven har böcker i skolan som den
behöver ha med sig till olika lokaler så kan det vara till stor hjälp om man har sorterat de olika
14 Rapport 2009:334
15 Hans Östman, Hur skolan kan hjälpa elever med Asperger syndrom (Stockholm: Riksföreningen Autism, 2001)
materialen i mappar som är uppmärkta så eleven vet vad den ska ha med sig och vart den ska.16
3.4.2. Pedagogens agerande och förhållningssätt
En pedagog som arbetar med en elev med Aspergers syndrom behöver tänka på att den bör vara väldigt lugn och sansad. Även om man hamnar i en situation som inte går som planerat så är det viktigt att pedagogen behåller sitt lugn. Om pedagogen inte klarar av detta utan blir frustrerad eller spänd så är det inte ovanligt att dessa känslor även övergår till eleven. Om man som pedagog klarar av att behålla sitt lugn så är det också vanligt att eleven snabbare kan lugna ner sig vid eventuella utbrott.17 Något som man tar upp i skolverkets rapport som en avgörande faktor för hur det ska gå för elever med Aspergers syndrom i skolan är relationen till en vuxen. För dessa elever är det extra viktigt att de har en vuxen som de känner tillit och förtroende för. Detta kan vara egentligen vilken vuxen på skolan som helst som kan vara formellt eller informellt utsedd, elevens klassföreståndare, assistent, kurator, handledare eller en annan lärare på skolan som eleven tyr sig till. Det viktiga med denna person är att eleven kan öppna sig för denne och på så vis kan man få fram elevens synpunkter på skolan, vad eleven tycker fungerar bra eller mindre bra.18 Eleven kan även vid dessa tillfällen få möjlighet att prata om sin studiesituation samt om sig själv. Den vuxna som eleven tyr sig till ska fungera som ett ombud för eleven och vägleda eleven genom dennes studier.19
Enligt grundskoleförordningen så ska elevers behov av speciella åtgärder utredas.
Utredningen ska komma fram till vad det är för orsaker till elevens svårigheter samt vilka åtgärder som eleven behöver. De åtgärder som man beslutar om skall antecknas i elevens åtgärdsprogram.20 När det gäller elever med Aspergers syndrom så är det, som sagts tidigare, väldigt olika från elev till elev vilka åtgärder som behövs. Det är därför viktigt att de
utredningar som man gör utgår ifrån just eleven. När det gäller elever med Aspergers syndrom så är det vanligt att de har en väldigt ojämn utveckling, de kan vara väldigt starka i vissa ämnen samtidigt som de kan behöva väldigt mycket stöd inom andra områden. Detta kan ibland vara svårt för skolpersonal att förstå och acceptera. Det är dock något som personalen
16 Rapport 2009:334
17 Bullard, T. Intervention in school and clinic, vol. 39, nr. 3, 2004, sid. 176-180.
18 Rapport 2009:334
19 Ann-Christin Thimon, Bråkiga ungar och snälla barn: erfarenheter från pedagogiskt arbete med barn och ungdomar med Asperger syndrom (Lund: Studentlitteratur, 2000).
20 SFS 1994:1194. Grundskoleförordning. Stockholm: Riksdagen.
måste inse för att de ska klara av att arbeta med dessa elever på ett korrekt sätt.21 Det har visat sig att många vuxna i skolan inte har förståelse för den ibland motsägelsefulla problematik som kan uppstå hos elever med Aspergers syndrom. En förståelse som är avgörande för att de vuxna runt eleven skall fatta rätt beslut gällande elevens skolgång så att den blir så bra som möjligt för eleven.22 Många gånger i skolorna idag så bedöms barns intellektualitet utifrån deras faktakunskaper och ordförråd och ser man endast till dessa områden så kan barn med Aspergers syndrom framstå som väldigt intelligenta eftersom de vanligtvis är väldigt duktiga inom just de områdena. Om man sedan ser till andra områden som exempelvis förståelse och orimligheter så kan eleverna här visa relativt svaga resultat.
Man kan också se tydliga skillnader på kunskapsnivå om man studerar elevens sociala kompetens. Dessa elever kan vara extremt duktiga på att definiera ord eller komma ihåg och återberätta informationer samtidigt som de kan ha extremt svårt med exempelvis
problemlösning.23
Den traditionella undervisningen i skolan bygger på kommunikation och ett socialt
sammanhang. Här kan man med en gång tänka att det uppstår problem, då detta är områden som elever med Aspergers syndrom har problem inom. Detta ställer krav på de lärare som arbetar i skolan, de måste börja se över vilka strategier man använder sig av och dessutom försöka se på dessa strategier ur ett ”Aspergers syndrom perspektiv”. Som lärare är det här viktigt att man går igenom vilka lärandestrategier man använder sig utav, detta för att flertalet lärare idag använder sig mycket av verbala lärandestrategier. Många lärare skämtar, använder ironi eller bildspråk ibland i sitt tal. Detta kan i vissa fall vara ett problem då elever med Aspergers syndrom kan ha svårigheter med att tolka vad som sägs och göra sig inre
föreställningar av det budskap som läraren försöker att förmedla. Elever utan diagnosen kan tolka vad läraren säger, då de kan ”läsa mellan raderna” medan en elev med Aspergers syndrom uppfattar vad läraren faktiskt säger. För att en lärare ska arbeta på ett sätt som är inkluderat så måste denne tänka över vilket språk den använder när den talar. Det som sägs måste vara det som faktiskt menas.24 Även om pedagogen försöker tänka på vad den säger för att inget ska kunna misstolkas så kan ändå vissa saker säkert göra det ändå. Det kan därför vara bra att låta eleven ha en bok eller ett papper där den skriver upp saker som den inte
21 Rapport 2009:334
22 Smith Miles, B., Simpson, L, R. Focus on autism and other developmental disabilities, vol. 17, nr. 3, 2002, sid. 132-137.
23 Attwood 2000.
24 Rapport 2009:334
riktigt förstår, eller saker som den inte tycker passar in. Pedagogen kan då senare kolla om det har uppstått några frågetecken hos eleven och i så fall reda ut vad det var som menades.25Det man ska komma ihåg här är att av de anpassningar pedagogen gör för att skapa en
välfungerande inkluderande skolmiljö så är det många som är underlättande även för andra elever. Det som anpassningarna berör när det gäller elever med Aspergers syndrom är oftast händelser, se sammanhang, organisera material, kommunicera och socialt samspel. Många gånger så kan det vara så att det finns lämpliga anpassningar men att eleven inte gillar dem för att de är utmärkande för eleven. Det kan vara bra att ha med sig som lärare så att man kan göra anpassningar som underlättar för eleven med Aspergers syndrom men som alla andra elever också tar del av. Det kan exempelvis handla om att läraren planerat från början att olika elevgrupper arbetar med olika material. De olika grupperna kanske också arbetar med olika innehåll. På så vis blir variation vardag i skolan. Det är i de fallen inte konstigt att eleverna arbetar på olika sätt med olika saker.26
3.4.3. Kontakt med hemmet
En annan sak som framställs som väldigt viktig för att skapa en bra skolsituation för dessa elever är en nära och välfungerande kontakt med hemmet. Det är viktigt att denna kontakt startar och fungerar med en gång när eleven ska börja skolan. Att den finns med som ett verktyg redan från början när man skapar elevens skolsituation. Tanken är alltså inte att denna kontakt ska skapas först när man får något problem i elevens skolgång. Merparten av de skolor som medverkat i skolverkets rapport menar att i de flesta fall så är föräldrarna positiva till denna kontakt och engagerar sig i sitt barns skolgång för att den ska bli så bra som
möjligt.27 All information som man kan få av föräldrarna är viktig när man planerar
skolgången för dessa elever. Föräldrarna är många gånger experter på sina barn. De har koll på vad barnet uppfattar som positivt samt negativt, vad barnet har problem med samt vad som är barnets starka sidor. Det är dock viktigt att det samarbete som sker med föräldrarna sker på deras villkor. Genom att man i skolan får föräldrarnas bild av hur barnet är hemma och föräldrarna får en bild av hur barnet är i skolan så kan man tillsammans skapa en bild av hur barnet är under hela sin dag. Genom att man gör detta så kan man förhoppningsvis anpassa undervisningen så att den passar just det barnet.28
25 Attwood, 2000.
26 Rapport 2009:334
27 Rapport 2009:334
28 Thimon 2000.
3.4.4. Tid och planering
En av de mest avgörande faktorerna för hur skolan kan förbereda och planera skolgången för en elev med Aspergers syndrom är tid. Dels så tar det mycket tid för skolan att hålla allt fungerande runt omkring dessa elever som exempelvis planering av lektioner eller kontakten med vårdnadshavare. Sedan tar också de svårigheter som funktionsnedsättningen innebär en hel del tid för eleven. Det kan exempelvis handla om att eleven inte klarar av att fokusera eller har ork att arbeta vilket gör att det blir svårt att hinna med utbildningen inom den tidsramen som är satt. 29
De framgångsfaktorer som skolorna i Skolverkets undersökning uppger handlar om:
planering, kontinuitet, stöd, resurser, kompetens, relationer, samverkan och ledning. Den absolut största framgångsfaktorn som man ser är att man utgår från eleven och elevens behov när man planerar dennes skolgång. En planering som ska innefatta både långa och korta mål, detaljerat och övergripande. För elever med Aspergers syndrom kan det många gånger vara svårt att fokusera på långsiktiga, abstrakta mål. Det är viktigt att dessa mål bryts ned till mindre och konkreta mål. Eleven behöver se att den uppnår mål efter mål.30 Pedagoger bör ha som mål för alla sina elever att deras arbete i skolan ska leda till en för dem gynnsam
utveckling. De mål som sätts upp för och tillsammans med eleven är även ett bra redskap för pedagogen när denna ska planera och strukturera elevens arbete. 31
För elever med Aspergers syndrom är det viktigt att det finns tydlig information om vad som händer under dagen, visuell information. Det kan exempelvis handla om att man har dagen uppsatt på en vägg i klassrummet eller på tavlan, då både med text och med bilder. Om man har detta så blir det lättare för eleven att följa skoldagen, lättare att klara av övergångarna mellan de olika passen.32 Många av dessa elever finner stort stöd i visualiserade planeringar, instruktioner och scheman. Hur dessa ska se ut är något som man får ta reda på genom den individuella utredningen som görs med och av barnet. Det är endast genom att ta del av eleven och de behov som eleven har som det går att ta reda på vilka stöd som eleven behöver. Alla dessa elever, är precis som alla andra elever, olika vilket gör att deras behov ser olika ut. Det är även viktigt att komma ihåg att för många barn så är utseendet på hjälpmedlet viktigt. Dels
29 Rapport 2009:334
30 Rapport 2009:334
31 Thimon 2000.
32 Bullard, 2004.
så är det bra om hjälpmedlen är sådana som alla använder sig av t.ex. loggböcker eller almanackor, men då är del också bra om barnen skapa utseendet på dessa, genom att
exempelvis göra fina framsidor. När det gäller teknisk utrustning så kan det vara svårt då det är något som antagligen inte alla kommer att kunna använda sig utav. Det som man då kan tänka på är att mobiltelefonen många gånger kan vara ett bra stöd för eleven när det gäller planeringen i skolan. Det är också viktigt för elever med Aspergers syndrom att de uppgifter som de ska arbeta med är tydligt avgränsade. Detta gäller även dessa elevers tillvaro, även den måste vara tydligt avgränsad. 33 Om man som pedagog ser till att dessa elever hela tiden vet vad som förväntas av dem, vad de ska göra och hur länge de skall göra det, så blir de lugnare.
Detta gör att det blir lättare för dem att hålla sig koncentrerade på det som förväntas av dem vilket gör att de får ut mer av sin skolgång samtidigt som det inte tar all energi ur dem.34 Idag är det i princip standard att använda sig av scheman över dagens aktiviteter. Detta är många gånger inte tillräckligt för elever med Aspergers syndrom då dessa scheman är för
övergripande. De går exempelvis inte in på vad de olika lektionerna ska handla om eller vad som krävs av eleven på de olika passen. För dessa elever kan det vara bra att ha ett schema för varje arbetspass. Detta schema ska svara på frågorna vad ska jag göra, finns det någon speciell ordning jag ska göra mina uppgifter i, vad ska jag göra om jag inte orkar eller om jag blir klar med mina uppgifter? Om man någon gång bryter mot det schema som har blivit en del av eleven vardag så är det bra om man så tidigt som möjligt kan förbereda eleven på detta. Detta är viktigt då elever med Aspergers syndrom har svårt att hantera överraskningar.35 Scheman som sträcker sig över en längre tid kan även de vara bra för elever med Aspergers syndrom.
Dessa scheman kan innehålla information om exempelvis hur längt ämnesområdet är, vem som är ansvarig lärare, samt vilka moment som ingår.36 Att använda bilder i undervisningen är även det ett inkluderande arbetssätt. Om pedagogen använder bilder i kombination med att den pratar underlättar det, inte bara för elever med Aspergers syndrom utan för alla, arbetet med att förstå och ta in innehållet, budskapet, som pedagogen förmedlar.37 I dagen skolor är tillgången till teknisk utrustning väldigt varierad men det finns ändå många sätt att visa bilder på. OH-apparat, smart-board eller projektor är exempel på vad som kan användas för att visa bilder. Det finns en del barn med Aspergers syndrom som har svårt för att ta till sig abstrakta bilder. I dessa fall kan det därför vara bra att använda sig av fotografier. Om pedagogen
33 Rapport 2009:334
34 Bullard, 2004.
35 Rapport 2009:334
36 Thimon, 2000.
37 Rapport 2009:334
exempelvis använder sig av bilder i elevens planering kan det då vara lämpligt att ta foton på de olika material som eleven använder sig av i skolan.38
3.4.5. Miljö
När det gäller dessa elever så är det viktigt att all personal i skolan tänker på hur miljön på olika sätt kan uppfattas av eleven. När detta görs måste man se både till elevens sätt att tänka samt till elevens sinnesintryck.39 Se till hur man planerat och organiserat den inre miljön i skolan. Det är vanligt att pedagoger påpekar att den fysiska miljön i skolan hänger samman med vilka undervisningsstrategier som används. Något som många efterfrågar är mindre utrymmen som hör till klassrummen. Detta för att de vill kunna hjälpa elever som inte klarar av att koncentrera sig på sitt arbete i klassrummet att skärma av. Lärarna menar att om de har dessa mindre rummen i anslutning till klassrummen så skulle de lättare klara av att ge det stöd som de behöver ge till elever som har behov av en individualiserad undervisning.40 Det som man ska tänka på om man inte har mindre rum, eller delar, som man kan använda sig av är själva placeringen av elevens arbetsplats. Vilken plats i klassrummet som är lämpligast för den aktuella eleven? Även detta är något som är bra att tänka på när det gäller alla elever och inte bara de som har Aspergers syndrom. Det är inte rekommenderat att placera en elev med Aspergers syndrom nära en dörr, då det ofta är mer aktivitet i den delen av klassrummet, vilket kan distrahera eleven. Man kan också tänka på att dessa elever kan behöva ha en relativt stor och fri yta runt sig. De behöver också ha en relativt fri väg fram till pedagogen om de behöver komma och exempelvis be om hjälp.41 Många elever med Aspergers syndrom har problem med den perceptuella och kognitiva miljön. Det kan exempelvis handla om att eleven har svårt med att bearbeta sina sinnesintryck, vilket gör att klassrummet som klassen är i behöver vara sparsmakat inrett när det gäller målningar eller information. Ett annat exempel är att eleven kan ha svårt med ljudintryck. Det kan pedagoger kanske underlätta genom att tillåta eleverna att använda sig av hörselkåpor, en I-pod eller andra ljudkällor som eleverna själva kan kontrollera. Vissa av dessa elever kan också ha problem med att orientera sig, dels i klassrummets skåp och hyllor, men också i skolans alla lokaler. För att underlätta för eleven när det gäller detta så kan skoaln använda sig av skyltar, markeringar och uppmärkningar.
38 Winter, 2008.
39 Rapport 2009:334
40 Skolverket, Tre magiska G:n skolans insatser för elever med funktionshinder (Stockholm: Skolverket Liber distribution, 2001).
41 Matt Winter, Aspergers syndrom – vad lärare behöver veta ( Stockholm: Liber 2008).
Något som dessutom inte bara underlättar för dessa elever utan även för exempelvis tillfälliga besökare.42
3.4.6. Positiva olikheter
Något som har visat sig vara väldigt viktigt för att skapa ett inkluderande arbetssätt i skolan är att läraren arbetar med att eleverna ser olikheter som något positivt. Att man som lärare visar på att alla elever är olika, vissa är bra på en sak medan andra är bra på en annan sak. Trots detta så är alla elever bra på minst en sak. Detta går att tydliggöra exempelvis genom att pedagogen visar på att den som lärare inte hjälper alla elever på samma sätt. På så vis visar man att alla elever lär sig liknande saker i skolan men alla lär sig på olika sätt. Finns det elever med Aspergers syndrom i klassen så är det oftast så att dessa elever mer sällan än många tror deltar i något spontant socialt samspel. Därför är det viktigt att pedagogerna arbetar med att skapa gemensamma erfarenheter och upplevelser med eleverna i klassen.
Strategier som har visat sig ha en positiv effekt är de som går ut på att bygga upp kamratstöd.
Detta är dock något som endast går att arbeta med om vårdnadshavare har gett sina tillstånd till det. Om man arbetar med detta så kan det vara bra att gå ut med information om vad det är som den aktuella eleven har problem med och vad denna kan tänkas behöva stöd med från sina kamrater. Det kan även vara bra att informera om vilka speciella intressen eleven i fråga har samt ge tips på, för eleven, bra sätt att kommunicera på.43 En annan viktig del i skolarbetet för dessa elever är att man aktivt arbetar med att öva på olika sociala händelser. Då dessa elever har svårt att sätta sig in i hur andra tänker och upplever olika händelser och situationer så är det viktigt att man i skolan förbereder dem genom övningar, att man arbetar med sociala berättelser. Det svåra här är att försöka förutse vilka olika händelser dessa elever kommer att uppleva och därför behöver träna på. Därför är det viktigt att man ägnar relativt mycket tid åt detta så att man kan öva på många olika situationer, samt att man då också hinner öva på situationerna flera gånger.44
3.4.7. Stress
Det är oftast den tiden som är ”fri” för eleverna som uppfattas som de mest stressfyllda tiderna om man ser till elever med Aspergers syndrom. Den tiden som eleverna har utanför klassrummet, exempelvis rasterna. Det är allstå under dessa pass som eleverna med Aspergers
42 Rapport 2009:334
43 Rapport 2009:334
44 Bullard, 2004.
syndrom behöver mest stöd. Det som pedagogen kan hjälpa eleven med under dessa pass är att skapa ett tillfälle för återhämtning. Att pedagogen tillsammans med eleven kommer fram till vad eleven ska göra för att den ska känna att det är en avslappnande tid. Eleven behöver hjälp med att komma på hur den ska göra för att samla energi för att orka arbeta nästa pass i klassrummet. Det kan exempelvis vara att pedagogen hjälper eleven att hitta möjligheter för gemensamma upplevelser med de andra eleverna i klassen. Om det handlar om yngre barn så kan pedagogen skapa dessa gemensamma tillfällen genom att föreslå ”veckans lek”. Ser man till äldre barn så kan det istället vara som så att pedagogen utgår från hobbyaktiviteter och skapar en gemensamhet kring dem. Det finns dock något som måste finnas i åtanke när pedagogen gör detta, nämligen i vilken grad eleven orkar delta i sociala sammanhang. Vissa av de elever som har Aspergers syndrom vill spendera relativt mycket tid ensamma och det måste man då respektera.45 Ytterligare en sak som underlättar för dessa elever är att det finns information på deras schema om vem som är rastvakt på vid det aktuella tillfället. Om eleven är medveten om vilken vuxen som är ute och har ansvar så blir det lättare för eleven att söka upp den vuxne om det är något som inte känns rätt.46 Att skolan blir en stressig miljö för många elever med Aspergers syndrom beror på att den ställer stora krav på just de funktioner som är nedsatta hos dessa personer. Om skolorna ska klara av att arbeta inkluderande med dessa elever så är det just ur ett stressperspektiv som man måste studera skolmiljön genom.
När man arbetar i skolan måste man vara medveten om att många elever med Aspergers syndrom inte själva kan se vad det är som skapar deras stress. De är alltså beroende av att personer som finns i deras omgivning kan observera vad det är som skapar stress och sedan arbeta för att förändra villkoren för dessa elever.47
3.4.8. Reflekterande samtal
Hur ska man då göra för att tillsammans med de elever som har Aspergers syndrom återkoppla och ha reflekterande samtal? Det är många av dessa elever som har svårt med dessa samtal, många som har svårt för frågor som exempelvis Hur vill du ha det? Vad är svårt? Även när det gäller dessa samtal så är eleverna hjälpta av visuella stöd. Det kan exempelvis vara enkla formulär där eleven får välja mellan redan givna svar som kul, lätt, svårt, ofta och sällan. En annan sak som kan hjälpa många av dessa elever är att man förbereder dem på vad samtalet ska handla om, samt vad man hoppas att man ska komma
45 Rapport 2009:334
46 Östman, 2001.
47 Rapport 2009:334
fram till genom samtalet. Detta gör man även det lämpligast med visuell information. Om man har samtalstid med dessa elever regelbundet så blir det en rutin för dem. Det kan kanske vara lämpligt att avsätta en stund varje vecka för just dessa samtal. Då blir det heller inte så att man bara har samtal med eleven om tråkiga och jobbiga saker som kanske inte har gått så bra utan då kan man också samtala över positiva saker. Då blir samtalsstunderna inte lika laddade för eleven.48
48 Rapport 2009:334
4. Metod
När man genomför ett arbete av detta slag så är det viktigt att noga tänka igenom vilken metod som är lämplig att använda sig utav. Det är också vikigt att tänka igenom hur arbetet skall genomföras samt hur man ska bearbeta den information som kommer fram. Jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Den information som jag får fram genom dessa intervjuer kommer jag sedan att ställa emot vad forskningen, litteraturen, säger om mitt forskningsområde. Det kommer att vara grunden för min slutgiltiga diskussion.
4.1. Val av metod
Att använda kvalitativa intervjuer i min undersökning känns naturligt då jag är ute efter att få ta del av den kunskap som de intervjuade innehar. Jag tror att jag genom att använda mig av denna metod kan få ut så mycket som möjligt av de intervjuade och deras kunskaper.
Dessutom så är det den metod som de flesta använder sig av i examensarbeten på lärarprogrammet för att få fram den kunskap studenten vanligen söker.49 När det gäller frågorna så är det typiskt för en intervju av detta slag att intervjuaren har med sig frågeområden som denne styr intervjun ifrån. Intervjuaren har alltså inte ett detaljerat
frågeformulär med sig till dessa intervjuer, utan frågeområden och eventuellt vissa förslag på underfrågor. Sedan, under intervjun, anpassar intervjuaren sina frågor efter de medtagna frågeområdena samt det som den intervjuade tar upp i det som den berättar.50 Jag har till mina intervjuer med mig fem ämnesområden som jag vill få reda på så mycket som möjligt om från dem som jag intervjuar. För att en intervju ska vara användbar i ett examensarbete så är det viktigt att den håller en viss kvalitet. Det finns kriterier som författaren kan använda sig av för att komma fram till om intervjun håller kvaliteten. Dessa kriterier tar exempelvis upp att ju kortare intervjufrågor som ställs och ju längre svar som kommer fram desto högre kvalitet är det i svaren. Det finns också kriterier som talar om omfattningen av spontanitet i svaren från den intervjuade samt graden av uppföljning hos intervjuaren, om stora delar av intervjun tolkas vid intervjutillfället, m.m.51 Dessa kriterier har jag efter mina intervjuer studerat och kommit fram till att intervjuerna håller en kvalitet som gör att jag vill använda mig av dem.
49 Bo Johansson, Per Olov Svedner, Examensarbetet i lärarutbildningen (Uppsala: Kunskapsförlaget, 2006).
50 Steinar Kvale, Den kvalitativa forskningsintervjun (Lund: Studentlitteratur, 1997).
51 Kvale, 1997.
4.2. Urval
Relativt tidigt i min arbetsprocess visste jag att jag ville vända mig till ett specialpedagogiskt skolområde för att få kunskap från dem om hur pedagoger kan arbeta med elever med
Aspergers syndrom integrerat i ”vanliga” klasser. Att jag ville vända mig till dem för att få kunskap beror på att vi under vår studietid varit där på studiebesök och då fått information om hur de arbetar samt att jag har hört från många skolor som vänt sig till dem att de har fått ett bra stöd och bra kunskaper. Den person som jag intervjuar arbetar på det specialpedagogiska skolområdet som pedagogisk handledare. En pedagogisk handledare åker ut i skolarna och träffar pedagoger och elever som av olika anledningar är i behov av stöd och kompetens i frågan hur man ska få arbetet i skolan att fungera för eleven. Den pedagogiska handledare som jag har intervjuat är från början utbildad mellanstadielärare. Hon har sedan 2000 arbetat som pedagogisk handledare men har sedan 1993 arbetat mot elever som har Aspergers syndrom. När jag i resterande del av mitt arbete hänvisar till denna person så kommer jag att benämna henne med Y.
För att få ytterligare ett perspektiv på de frågor som jag valt att inrikta mig på i detta arbete så har jag intervjuat en pedagog som nu arbetar i en 6-årsgrupp. Även om hon för tillfället inte har någon elev med denna problematik i sin grupp så har jag valt att intervjua henne då hon haft elever med denna problematik i omgångar tidigare. Senast förra läsåret var det i hennes klass en elev med Aspergers syndrom. Hon har även tidigare i sitt yrkesliv arbetat som assistent till elever med Aspergers syndrom. Denna person kommer jag i resten av arbetet att benämna med Z.
4.3. Genomförande
Jag vände mig till rektorn för det specialpedagogiska område som jag hoppades att få hjälp ifrån för att ta reda på om någon och i så fall vem som skulle kunna tänka sig att ställa upp.
Jag informerade då om vad min uppgift var samt vilket ämne jag valt att arbeta med. Rektorn vidarebefordrade mina uppgifter och på så vis kom jag i kontakt med den pedagogiska
handledare som jag intervjuat. Inför vår träff så var det enda som den intervjuade visste att det skulle handla om hur pedagoger kan arbeta med elever med Aspergers syndrom integrerat i en
”vanlig” klass. Vi avtalade en tid och bestämde oss för att vi skulle träffas på Karlstads Universitet då det var en plats vi båda två hade relativt nära till denna dag. Intervjun genomfördes i ett av skolans caféer, något som jag inte upplevde som något hinder alls då
intervjun genomfördes relativ sent en fredag och vi var i princip själva i hela caféets lokaler.
Intervjun pågick i ca 90 minuter. Jag spelade in intervjun då jag ville kunna koncentrera mig helt åt den intervjuade och dennes information. Det enda som jag under intervjun antecknade var när den intervjuade använde sig av gester, kroppsspråk, för att förstärka det som den berättade. När vi avslutat allt och gav oss iväg från intervjun så kontrollerade vi att vi hade varandras uppgifter för att jag, om ytterligare frågor uppkom, skulle kunna ta kontakt med den intervjuade igen.
När det gäller den andra intervjun så vände jag mig till en skola som jag sedan tidigare känner till då jag har varit där och vikarierat en del för några år sedan. Jag frågade några pedagoger som jag sedan tidigare känner om de visste någon som kunde vara lämplig och då var detta ett av de namn som kom på förslag. Den pedagog som jag har intervjuat började arbeta på skolan efter att jag slutat vikariera där så jag påverkas inte på något sätt av detta. Vi valde att träffas på hennes arbetsplats. Då intervjun skulle genomföras inte allt för långt innan jul så hade hon lite svårt att hitta andra luckor än de som hon har på skolan. Jag ser dock inget hinder i att vi träffas på denna plats. Denna intervju kunde jag tyvärr inte spela in då tekniken inte
fungerade, något som först visade sig när jag var på plats. På grund av detta så antecknade jag denna intervju.
4.4. Bearbetning av intervjuerna
Jag har genomfört de båda intervjuerna på liknande sätt. Vid båda tillfällena så hade jag med mig frågeområden som jag höll mig inom när jag träffade de olika personerna. När det gäller intervjun med person Y så spelades hela den in. Dagen efter genomförd intervju så skrev jag rent ordagrant vad som sagts av oss båda vid intervjutillfället. Efter det så skrev jag ut det renskrivna och läste igenom det. Nästa steg i min bearbetning var att jag strök över med märkpenna det som jag ansåg var användbart i mitt arbete. Det som jag strukit över är det som jag presenterar i min resultatdel. Jag anser inte att jag gör några tolkningar av vad det är den intervjuade berättar utan anser att det enda som jag gjort med texten är att ändra den från talspråk till vanlig svenska. Detta har jag gjort exempelvis genom att ta bort ljud eller pauser.
Den andra intervjun kunde inte genomföras på precis samma sätt då tekniken inte vill fungera.
Jag hade till denna intervju med mig samma frågeområden och hade, som vid den första intervjun, som mål att anpassa mina frågor efter områdena samt det som den intervjuade berättar. Detta gjorde jag fortfarande men då tekniken inte fungerade fick jag istället för att
spela in intervjun anteckna den. För att tappa så lite som möjligt av det som den intervjuade tog upp satte jag mig med en gång efter avslutad intervju och skrev rent mina anteckningar.
Även det som kom fram i min andra intervju anser jag mig inte ha värderat utan jag presenterar det objektivt i resultatdelen.
För att jämföra de resultat jag fick fram från mina intervjuer med det som jag hittade i tidigare forskning och litteratur så använde jag mig av temaområden. Dessa områden blev sedan de olika rubrikerna som jag använder mig av i mitt arbete. Jag valde att dela in tidigare forskning och litteratur först och sedan intervjuerna. Processen gick till som så att jag läste ett av de stycken som jag tagit ut och sedan funderade jag över ett eller några, för detta stycke,
sammanfattande ord. Hittade jag stycken som berörde samma område så hamnade de på så vis under samma rubrik. Genom att arbeta på detta sätt kunde jag sedan studera vad som hamnat under de olika rubrikerna och se om de olika källorna var överensstämmande eller
motsägande.
4.5. Intervjufrågor
Inför mina intervjuer så har jag valt fem frågeområden, huvudfrågor, som jag har tänkt hålla mig till. Till några av frågeområdena har jag även skapat underfrågor som jag har med mig.
Detta har jag gjort för att de ska fungera lite som vägriktare för mig när jag genomför intervjuerna. Det som jag har haft med mig vid de olika intervjutillfällena är följande:
Vad tycker du är viktigt att tänka på när man arbetar med elever med Aspergers syndrom integrerat i en klass?
- Vad är vikigt för eleven med Aspergers syndrom?
- Vad är vikigt för andra elever i klassen?
- Vad är viktigt för övrig personal på skolan, som kommer i kontakt med klassen, att tänka på?
Påverkas de andra eleverna i klassen av att man har dessa elever integrerat i klassen?
- Är det i så fall positiva eller negativa förändringar för övriga i klassen?
Anser du att man ska ha elever med Asperger syndrom integrerat i "vanliga" klasser?
- Om inte, vad är dessa elevers naturliga plats i skolvärlden?
Hur påverkas det pedagogiska arbetet då elev med Aspergers syndrom är integrerade i klassen?
Har du något råd att skicka med mig, som blivande pedagog, till mitt arbetsliv?
4.6. Etiska principer
För att arbetet med examensarbetet ska anses vara etiskt korrekt genomfört så finns det vissa etiska regler som Vetenskapsrådet publicerat som skall uppnås. De fyra huvudkraven som Vetenskapsrådet har och som jag har tagit ställning till och följt när jag genomfört mitt arbete är:
Regel1
Forskaren skall informera uppgiftslämnare och undersökningsdeltagare om deras uppgift i projektet och vilka villkor som gäller för deras deltagande. De skall därvid upplysas om att deltagandet är frivilligt och som att de har rätt att avbryta sin medverkan. Informationen skall omfatta alla de inslag i den aktuella undersökningen som rimligen kan tänkas påverka deras villighet att delta
Regel 2
Forskaren skall inhämta uppgiftslämnares och undersökningsdeltagares samtycke. I vissa fall bör samtycke dessutom inhämtas från förälder/vårdnadshavare (t.ex. om de undersökta är under 15 år och undersökningen är av känslig karaktär).
Regel 3
De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om, hur länge och på vilka villkor de skall delta. De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem.
Regel 4
I sitt beslut att delta eller avbryta sin medverkan får inte undersökningsdeltagarna utsättas för otillbörlig påtryckning eller påverkan. Beroendeförhållanden bör heller inte föreligga mellan forskaren och tilltänkta undersökningsdeltagare eller uppgiftslämnare.52
4.7. Tillförlitlighet
Det är viktigt att tänka på tillförlitligheten i det som man får fram genom sitt arbete. Tre viktiga begrepp, enligt Johansson och Svedner, när man kontrollerar tillförlitligheten är:
generaliserbarheten, reliabiliteten och validiteten.53 Med generaliserbarheten menas i vilken grad resultatet kan gälla för mer än det material som använts. Jag anser att jag har tänkt över
52 Vetenskapsrådet, Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällvetenskaplig forskning (Stockholm:
Vetenskapsrådet, 2002)
53Johansson & Svedner, 2006.
detta noggrant när jag genomfört mitt arbete. Jag skulle ha kunnat vända mig till pedagoger som jag känner sedan tidigare antingen genom vfu-perioder eller genom vikariat. Detta har jag inte gjort, utan båda de personer som jag har intervjuat är för mig nya bekantskaper.
Därför är jag säker på att en eventuell bekantskap inte har påverkat det resultat som jag har fått fram. Ser man sedan till reliabiliteten så gäller det mätbarheten hos de metoder som man använt sig av. Jag har till båda de intervjuer jag gjort haft med mig samma material. Jag anser också att det material som jag har haft med mig till de olika intervjuerna täcker de
frågeställningar jag har valt att belysa i mitt arbete. Det som eventuellt kan ses om en brist är att jag inte hade med mig många detaljerade frågor till de intervjuer som jag genomfört. Detta ansåg jag inte vara möjligt då jag ville fördjupa mig i det som de intervjuade lyfte fram. I efterhand anser jag dock att de mer detaljerade frågorna som jag ställde under intervjuerna i de flesta fall är snarlika. Det sista begreppet när det gäller tillförlitligheten som Johansson och Svedner tar upp är validiteten. Är det en sann bild av det undersökta som resultatet ger?
Täcker det resultat som jag fått fram området som jag hade som mål att undersöka? Jag anser att det område som jag har valt att undersöka är ett område som ständigt förändras och därför kan det vara svårt att komma fram till ett slutgiltigt resultat. På samma sätt så tror jag att resultatet kan variera beroende på ur vilken synvinkel man studerar frågorna. Jag har valt att studera frågorna ur en pedagogs perspektiv och jag är nöjd med det resultat som jag har fått fram. Samtidigt så är jag medveten om att om man skulle arbeta vidare med frågorna så skulle man kunna få fram mer fakta och kunskap. Det resultat jag har fått fram anser jag dock är viktigt och väsentligt för området.
5. Resultat
För att få mer fakta om hur man som pedagog kan arbeta med elever som har Aspergers syndrom så har jag genomfört två intervjuer. Den första personen som jag intervjuade var en pedagogisk handledare och den andra en pedagog som nu arbetar i en 6-årsgrupp. Jag har valt att inte presentera intervjuerna ordagrant, fråga för fråga, utan att i en löpande text ta upp det som under intervjuerna sagts om hur man kan arbeta med dessa elever. Efter en genomförd intervju satte jag mig och skev ned vad som sagts vid intervjutillfället. Dessa dokument som då skapades skrev jag sedan ut för att efter det kunna stryka över de delar som jag har valt att använda mig av i mitt arbete. Den text som följer i nästa stycke har således inga fotnoter utan är hämtat från de intervjuades svar. Den person som arbetar som pedagogisk handledare kallar jag för Y och pedagogen som nu är verksam i en 6-årsgrupp kallar jag för Z.
5.1. Hur ska man arbeta med dessa barn enligt den intervjuade?
Det som dessa elever behöver är en tydliggörande pedagogik. De behöver svar på frågorna var ska jag vara, vad ska jag göra, hur länge ska jag hålla på, hur mycket behöver jag göra och vad händer sen. Det vet vi, säger Y. För att vi ska klara av att göra detta så måste vi kartlägga varje elev. Vad är det Pelle som har Aspergers syndrom behöver, vilka är hans behov? Vad är det Lisa som har Aspergers syndrom behöver, vad är hennes behov? De kanske inte alls behöver samma sak. Under många år så var det många som hävdade att dessa barn inte fanns, men nu så vet man bättre. Det finns en medvetenhet om att dessa barn finns även om de tänker annorlunda.
5.1.1. Individuella kartläggningar
När de individuella kartläggningarna görs med dessa barn så får man fram vad de tycker är okej och inte med deras skolgång, vilka arbetssätt och vilka material som eleven vill använda sig av är också de områden som tydliggörs, berättar Y. Kanske kan det vara så att eleven anser att det är okej att ha ett detaljerat schema över hela dagen på sin bänk, eller att det är okej att läraren ger eleven handskrivna anteckningar om lektionen. Det är även genom den
individuella kartläggningen som information om vad eleven uppfattar som vilande kan klargöras. Många av de elever som har Aspergers syndrom har nämligen svårt med att hålla en lagom nivå. Det kan exempelvis vara så att en elev har ett ämne som den tycker mycket om och då satsar allt, sedan så har den ingen kraft kvar till nästa pass. Därför är det viktigt att hitta något som eleven upplever som vilande och lägger in pauser för detta. Som exempel för
