Direkt kontakt med flyktingar: Lägre stöd för högerextrema partier

Direkt kontakt med flyktingar

Lägre stöd för högerextrema partier

Författare: Camilla Franksson Handledare: Henrik Andersson Höstterminen 2018

Antal ord: 9988, antal sidor: 36

Abstrakt

Franksson, C. 2018. Direkt kontakt med flyktingar. Lägre stöd för högerextrema partier.

Flyktingkrisen i Europa har lett till nya politiska skiljelinjer och ökat högerextrema partiers väljarstöd. Medan en hög grad av exponering för flyktingar över tid ökar stödet för högerextrema partier har en direkt kontakt med flyktingar visats minska partiernas väljarstöd.

Positiva möten har ökat kollektiva handlingar för att ge stöd åt en minoritetsgrupp medan negativa möten minskat dessa handlingar. Med bakgrund i värdedimensionen GAL/TAN har Allports kontakthypotes undersökts i denna kvantitativa enkätstudie. Kontakthypotesen har testats genom att undersöka positiva och negativa möten med flyktingar och deras samvariation med kollektiva handlingar. Handlingar för och emot flyktingar har likställts med en röst på ett invandringsvänligt respektive ett invandringskritiskt parti. Vänsterpartiet och Miljöpartiet har definierats som invandringsvänliga partier och Sverigedemokraterna som ett invandringskritiskt parti. Då lärare och poliser kontinuerligt möter flyktingar men på skilda premisser har de varit undersökningens analysenheter. Lärare förväntades ha positiva möten och ligga till vänster på GAL/TAN-skalan med en röst på ett invandringsvänligt parti, medan poliser förväntades uppleva negativt laddade möten och ligga till höger genom att rösta på ett invandringskritiskt parti. Resultaten visade att positiva möten samvarierade med en hög andel röster på Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan negativt laddade möten samvarierade med ungefär lika hög andel röster på Sverigedemokraterna.

Nyckelord: kollektivt handlande, flyktingar, GAL/TAN, lärare, poliser

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. INLEDNING ... 1

2. BAKGRUND ... 3

2.1FRAMVÄXTEN AV HÖGEREXTREMA PARTIER ... 3

2.2INVANDRING SOM EUROPEISK HJÄRTEFRÅGA ... 4

2.3MÖTEN SKAPAR FÖRESTÄLLNINGAR SOM LEDER TILL HANDLING ... 5

3. TIDIGARE FORSKNING ... 7

3.1ETT NYTT FORSKNINGSOMRÅDE ... 7

3.2ATTITYDER GENTEMOT FLYKTINGAR ... 7

3.3DIREKT OCH INDIREKT EXPONERING ... 8

3.4POSITIV OCH NEGATIV EXPONERING ... 9

4. METOD ... 10

4.1VAL AV FALL ... 10

4.2MATERIAL ... 11

4.3OPERATIONALISERING ... 12

4.4ANALYS OCH FRAMSTÄLLNING ... 12

4.5VALIDITET OCH RELIABILITET ... 14

4.5.1 Attityder gentemot flyktingar ... 16

4.5.2 Arbetssituation och politisk tillhörighet ... 17

5. EMPIRI ... 19

5.1RESPONDENTER OCH SVAR ... 19

5.2MÖTEN ... 21

5.3RIKSDAGSVALET ... 23

5.4RELATION OCH ATTITYDER ... 24

6. DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 27

6.1DISKUSSION ... 27

6.2SLUTSATSER ... 29

6.3VIDARE STUDIER... 30

KÄLLFÖRTECKNING ... 31

BILAGA 1 ENKÄTFRÅGOR ... 33

BILAGA 2 ENKÄTSVAR, LÄRARE ... 34

BILAGA 3 ENKÄTSVAR, POLISER ... 35

1

1. Inledning

Högerextrema partier har fått ökat stöd i hela Europa och det har antytts att väljare röstar på dessa partier på grund av ett generellt politiskt missnöje. Forskning visar däremot att det snarare verkar bero på att invandringskritiska väljare röstar på invandringskritiska partier (Kokkonen, 2015, s. 29). Medan migration är en fråga som har fått ökad prioritet bland väljarna har ekonomiska skiljelinjer fått minskad betydelse. Detta har inneburit att högerextrema partier runt om i Europa lyckats mobilisera en väljarkår och öka sitt stöd. Det har blivit två läger i en ny värdedimension, GAL/TAN, med fokus på migration där den vänstra sidan av den politiska skalan vill ha ett generöst flyktingmottagande och den högra sidan istället vill begränsa invandringen (Rydgren, 2018, s. 7f). Frågan har ändrat samtalsklimatet i samhället och splittrar upp medborgarna i olika grupper. Varför har migration blivit en viktig fråga för väljarna och vad påverkar vilken sida av GAL/TAN väljarna hamnar?

Forskning visar att en lång historia av invandring och ökad grad av exponering för flyktingar leder till ökat stöd för högerextrema partier (Kokkonen, 2015, s. 29). Samtidigt visar annan forskning att typen av exponering har betydelse, där en direkt kontakt med flyktingar istället innebär minskat stöd för högerextrema partier (Steinmayr, 2016). Annan forskning som inte tittat explicit på flyktingar utan andra grupper visar liknande resultat. Thomas et al (2018) har funnit att positiva möten mellan en majoritetsgrupp och en minoritetsgrupp ökar det kollektiva handlandet hos majoritetsgruppen som innebär stöd för minoritetsgruppen. Reimer et al (2017) har också tittat på negativt laddade möten och visat att de korrelerar med minskat kollektivt handlande hos majoritetsgruppen för att ge stöd åt minoritetsgruppen. Kan negativt laddade möten, inte bara minska stödet till flyktingar, utan också leda till ett ökat kollektivt handlande emot gruppen?

Komplexiteten i de tidigare studieresultaten visar vikten av ytterligare forskning på området.

För att skapa en bredare förståelse vill jag undersöka positivt och negativt laddade möten med flyktingar och dess korrelation med kollektivt handlande. Syftet med studien är att ta reda på huruvida typen av exponering för flyktingar har betydelse för kollektiva handlingar för eller emot gruppen. Teorin är att en direkt kontakt med individer kan vara av positiv eller negativ karaktär och forma en föreställning om den grupp som personen kategoriseras in i.

Föreställningen om gruppen påverkar sedan ett kollektivt handlande som kan vara för eller emot

2 gruppen, beroende på hur mötet med individerna upplevs. Denna kollektiva handling kan visa sig i politiska val genom att ge stöd åt invandringsvänliga eller invandringskritiska partier. Gör positivt laddade möten att individer hamnar till vänster på GAL/TAN-skalan medan negativt laddade möten gör att de hamnar till höger på skalan? Hypotesen som skall testas är att en positivt laddad exponering för flyktingar ökar stödet för Vänsterpartiet och miljöpartiet medan en negativt laddad exponering ökar stödet för Sverigedemokraterna. Forskningsfrågan lyder:

Hur korrelerar mötet med flyktingar med stöd för invandringsvänliga- och invandringskritiska partier?

För att finna lämpliga urval av respondenter som har kontinuerliga möten med flyktingar gör det relevant att titta på yrken. Poliser och lärare bedöms ofta komma i kontakt med flyktingar i sin yrkesverksamma vardag. Yrkesgrupperna finns i alla regioner över hela världen vilket bidrar till studiens generaliserbarhet. Det finns en förväntan om att lärare och poliser representerar olika typer av möten med flyktingar, där lärare tros uppleva positivt laddade möten och poliser negativt laddade möten. Jag förväntar mig att se signifikanta skillnader gällande politisk tillhörighet, typ av exponering för flyktingar, relation med samt inställning till dem som grupp.

I en webbenkät får yrkesverksamma lärare och poliser svara på frågor gällande deras inställning till flyktingar, upplevelsen av mötet med dem i sin yrkesvardag, samt vad de röstade på i det senaste riksdagsvalet. Enkätinsamlingen är begränsad till lärare och poliser från några av Sveriges kommuner, främst Uppsala, Västerås och Skövde.

I nästa avsnitt förtydligas forskningsfrågan kontext och den teori som studien utgår från. I det tredje avsnittet redovisas tidigare forskning på området och hur det kopplas till studiens teori. I det fjärde avsnittet beskrivs studiens design. Där ges en utvecklad förklaring till utförandet av insamling av material, operationalisering, analys och tolkning. Avsnittet avslutas med en diskussion kring studiens begränsningar, validitet och reliabilitet samt problematiken kring att testa hypotesen på yrkesgrupper. I det femte avsnittet sammanställs och framställs allt insamlat material från webbenkäten. I det sjätte och sista avsnittet besvaras forskningsfrågan och behovet av vidare studier diskuteras.

3

2. Bakgrund

I detta avsnitt beskrivs kontexten kring forskningsfrågan, följt av teorin som formulerats och hypotesen som prövas i studien. Syftet med avsnittet är att belysa aktualiteten i ämnet samt skapa förståelse för antaganden som studien utgår från och vilket tankesätt som format teorin.

2.1 Framväxten av högerextrema partier

Högerextrema partier har partiprogram där det framgår att de vill stärka nationen genom att vara etniskt homogent. För de flesta högerextrema partier finns också en vilja att gå tillbaka till mer traditionella värderingar (Rydgren, 2018, s. 2). I studien definieras högerextrema partier som invandringskritiska partier till höger på den politiska skalan. Sverigedemokraterna är Sveriges högerextrema parti som kommer att vara i fokus för denna undersökning. År 2014 blev Sverigedemokraterna Sveriges tredje största parti genom att dubbla sitt väljarstöd för sjunde valet i rad. De var då uppe i 12,86% (Kokkonen, 2015, s. 29). I det senaste riksdagsvalet fick partiet 17,53% av rösterna (Valmyndigheten, 2018).

I den politiska debatten har många fört fram att Sverigedemokraternas väljare röstar på partiet på grund av missnöje och på så sätt protestera mot det politiska etablissemanget som svikit dem.

De skulle alltså inte ha röstat på SD för att de sympatiserar med deras politik. Detta har visat sig inte stämma eftersom partiets väljare motiveras av ideologi och sakfrågor i lika hög grad som övriga partiers väljare. Invandringskritiska partiers väljarstöd kommer därmed från invandringskritiska väljare. Missnöjet kommer från att de anser att övriga partier inte lyssnar på deras farhågor om invandringen. Att visa politiskt missnöje följer alltså av att vara invandringskritisk och sambandet mellan invandringskritiska attityder och politiskt missnöje är starkare i länder med en lång historia av invandring (Kokkonen, 2015, s. 29). Att migration har fått ökad betydelse för väljarna har inneburit att invandringskritiska partier runt om i Europa har lyckats mobilisera sin väljarkår och öka sitt stöd (Rydgren, 2018, s. 7f). Bland väljarkåren för högerextrema partier är män och arbetarklassen överrepresenterade medan högutbildade är underrepresenterade (Rydgren, 2018, s. 7). Invandringskritiska partier har även starkt stöd i socioekonomiskt svaga grupper som arbetslösa, lågutbildade och låginkomsttagare (Kokkonen, 2015, s. 30).

4

2.2 Invandring som europeisk hjärtefråga

Faktorer som krig och svält har lett till en stor flyktingkris där människor strömmat in i Europa från länder som Syrien, Somalia och Afghanistan. Mer än en miljon människor sökte asyl i Europa under år 2016, vilket var den största massmigrationen sedan andra världskriget.

Medborgarna i länderna där flyktingarna sökte asyl hade delade åsikter och känslor kring mottagandet av dessa nya individer i samhället. Stora grupper bildades där vissa grupper ansåg att de hade ett moraliskt ansvar att hjälpa personer i nöd. Andra grupper bland medborgarna var istället oroliga för vilket hot som islamiska flyktingar skulle föra med sig till kulturen och vad det skulle innebära för säkerheten. Det fanns också en rädsla för att terrorister skulle ansluta till flyktingströmmarna för att ta sig in i Europa. På den politiska kartan syns dessa ideologiska skillnader tydligt där de som vill hjälpa flyktingarna placeras till vänster, och de som vill ha striktare gränskontroller och färre flyktingar för att skydda EU:s säkerhet placeras till höger (van Prooijen et al, 2018, s. 143).

Sverige är ett land som alltid haft en stark invandringskritisk opinion. Ny Demokrati kom in i riksdagen år 1991, åkte ut i nästa val och rollen togs senare upp av Sverigedemokraterna (Kokkonen, 2015, s. 37). Innan kriget i Syrien sökte runt 30 000 personer asyl i Sverige årligen.

Kriget ledde till att 160 000 personer sökte asyl i Sverige under år 2015 (SCB, 2018).

Flyktingkrisen har lett till ökat väljarstöd för invandringskritiska partier i ett flertal europeiska länder (Steinmayr, 2016, s. 2). Värderingar och identitet har skapat nya polariseringar mellan väljarna i en GAL/TAN-dimension där grön, alternativ och liberal ställs mot traditionell, auktoritär och nationalistisk. Begreppet myntades av statsvetarna Hooghe, Marks och Wilson (2002) som ville beskriva de konflikter som låg utanför den traditionella höger/vänster-skalan.

I GAL/TAN värderas frågor som migration högre än ekonomiska frågor som skapade traditionella skiljelinjer mellan höger och vänster. Frågan om huruvida Sverige ska ta emot fler eller färre flyktingar har placerat V och mp på vänsterkanten i GAL/TAN där de vill ta emot fler flyktingar medan SD placerats till höger då de vill ta emot färre. FI finns också med i skalan, något mer till vänster än V och mp (Oscarsson, 2017, s. 418). I denna undersökningen används endast etablerade riksdagspartier, varför V och mp analyseras som invandringsvänliga partier och SD som invandringskritiskt parti. I nästkommande rubrik ges en utförlig beskrivning av teorin som skall prövas i undersökningen.

5

2.3 Möten skapar föreställningar som leder till handling

Studiens teori bygger på idén om att möten mellan individer formar föreställningar om samhällsgrupper. Gruppen som ligger i fokus för denna undersökning är flyktingar. Med flykting menas en individ som befinner sig utanför det land en är medborgare i på grund av att denne inte kan begagna sig av landets skydd. I studien definieras därmed både asylsökande och personer som befinner sig i Sverige utan att ha sökt asyl som flyktingar. Exponering är ett begrepp som används i studien och avser mötet mellan individer. Denna exponering kan vara direkt eller indirekt samt positivt eller negativt laddad. Indirekt exponering är av sådan karaktär att individerna inte får kontakt genom samtal. Om en person utsetts för indirekt exponering av flyktingar innebär det att den endast ser, hör eller pratar om flyktingar. En direkt exponering innebär istället en direkt kontakt där individerna interagerar med varandra, exempelvis genom samtal. Positivt laddade möten är sådana som anses vänskapliga medan negativt laddade möten kan anses fientliga eller hotfulla. Studien har fokus på en direkt exponering med positivt och negativt laddade möten.

Intergroup contact theory formulerades efter andra världskriget (Pettigrew, 1998a) och teorin specificerades av Allport (1954) med en kontakthypotes som säger att en mellanmänsklig kontakt är ett effektivt sätt att minska fördomar mellan en majoritet och en minoritet. Han menade att rätt kontakt borde minska problemen med stereotyper, fördomar och diskriminering mellan gruppmedlemmar av majoriteter och minoriteter. Trots att teorin vanligtvis används inom sociologins forskningsfält anser jag det även här som högst relevant för statskunskapen, i synnerhet för mitt framtida läraryrke inom samhällskunskapen. Baserat på kontakthypotesen är teorin i denna studie att positiva möten leder till positiva föreställningar om gruppen medan negativa möten leder till negativa föreställningar. Ett positivt möte kan innebära en ökad förståelse för olika individer och deras situation, medan ett negativt möte kan skapa ett stigmatiserat förhållningssätt till gruppen. Vidare kan den positiva eller negativa attityd som formas gentemot gruppen leda till att kollektiva handlingar för eller emot gruppen ökar.

Enligt Pettigrew (1998a, s. 76) kräver kontakt mellan grupper tid att skapa vänskapsrelationer för att fungera optimalt. Allport menade att positiva effekter av kontakt mellan grupper endast uppstod i situationer där grupperna hade samma status, gemensamma mål, samarbete mellan grupperna samt stöd av lag och auktoriteter. Han skrev att en persons fördomar troligtvis inte

6 endast är en specifik attityd mot en specifik grupp utan en reflektion av personens vana att se på världen (Allport, 1954, s. 175). I studien anses möten med flyktingar leda till att personer samlas i grupper med gemensamma föreställningar och placeras på olika sidor av GAL/TAN skalan. Individer som upplevt positivt laddade möten med flyktingar hamnar till vänster på den politiska skalan och de som upplevt negativt laddade möten hamnar till höger.

Sammanfattningsvis är teorin att möten med individer formar föreställningar om en grupp och att dessa föreställningar påverkar individens handlingar. Positiva möten med flyktingar bör forma en positiv inställning till gruppen och leda till en röst på ett invandringsvänligt parti. På samma sätt bör negativa möten med flyktingar forma en negativ inställning till dem som grupp och leda till en röst på ett invandringskritiskt parti. Hypotesen som skall testas i studien är att en positivt laddad exponering för flyktingar ökar stödet för Vänsterpartiet och Miljöpartiet medan en negativt laddad exponering ökar stödet för Sverigedemokraterna.

Tidigare studier har visat att positivt laddade möten ökar den kollektiva handlingen att stödja en minoritetsgrupp (Thomas et al, 2018), samt att negativt laddade möten minskar denna kollektiva handling (Reimer et al, 2017). Annan forskning har även visat att en direkt kontakt med flyktingar minskar högerextrema partiers väljarstöd (Steinmayr, 2016). Teorin som formulerats i undersökningen bygger på kontakthypotesen och tidigare forskningsresultat kring kollektiva handlingar som ger stöd åt minoritetsgrupper. Därmed kan studien anses teoriprövande. Förutom att testa detta tillför studien med att undersöka ifall negativt laddade möten kan öka kollektivt handlande emot en grupp, vilket mäts genom stöd till ett invandringskritiskt parti. I nästa avsnitt beskrivs den tidigare forskning som bedrivits inom detta ämne som är relevant för teorin och forskningsfrågan.

7

3. Tidigare forskning

I denna del presenteras en litteraturöversikt över tidigare forskning på området. Avsnittet har till syfte att stärka studiens teori, belysa forskningsfrågans kontinuerliga aktualitet och motivera undersökningens relevans utifrån det som tidigare studerats. Avsnittet börjar med en kort överblick av vad forskningen säger idag på området och vilka termer som används inom fältet.

Därefter ges en beskrivning av hur möten mellan grupper länge varit av intresse på flera områden och att intolerans mellan grupper har fortsatt att vara ett aktuellt problem över hela världen.

3.1 Ett nytt forskningsområde

Vilken effekt Intergroup contact har på fördomar har visat sig positivt i den bemärkelse att människor i en majoritetsgrupp aktivt visat stöttning för den minoritetsgrupp i underläge som de haft en positiv interaktion med (Reimer et al, 2017, Thomas et al, 2018). Vilken effekt typ av exponering för flyktingar har på högerextrema partiers väljarstöd tycks vara ett relativt nytt forskningsområde vilket innebär att det är svårt att finna liknande studier. Studier har hittills haft fokus på vilka effekter positiv interaktion har på kollektiva handlingar för att stödja minoriteter. Färre studier går att finna kring negativ interaktion, framförallt studier som undersöker effekten av kollektiva handlingar som innebär stöd för högerextrema partier. Det verkar inte ännu finnas inte ett tydligt etablerat begrepp för negativt laddade möten med flyktingar utan Steinmayr (2016) kallar det direkt kontakt och exponering medan Thomas et al (2018) kallar det interaktion. Lubs (2013) utvärdering av området ger uppfattningen av att det är interaktion som är den term som är mest etablerad. I min undersökning har jag däremot valt att använda liknande termer som Steinmayr då hans forskning mest relaterar till min egen. Jag har dessutom valt att lägga vikt vid termen möten då det i min mening fångar innebörden bäst på svenska.

3.2 Attityder gentemot flyktingar

Flyktingkrisen och högerextrema partiers framväxt har skapat ett intresse att forska kring kopplingen mellan dessa. Hur grupper bemöter varandra har däremot länge varit aktuellt.

Thomas, F. Pettigrew (1998b) har forskat kring relationer mellan raser och använt sig av

8 Allports kontakthypotes. Han undersökte exempelvis vilka reaktioner människor haft gentemot nya minoriteter i västra Europa och menade att varje västeuropeisk nation har upplevt hårda och ofta våldsamma reaktioner mot minoriteter (s. 78). Lub (2013) har utvärderat validiteten i olika förändringsteorier som handlar om interventioner för att minska polarisering och radikalisering. Han menar att det finns fyra dominerande teman för hur dessa interventioner beskrivs i litteraturen. En av dessa teman är ”intergroup contact interventions” som är utformade för att öka tolerans mellan unga människor med olika etnicitet, religion och kultur.

Syftet med integrationen är att främja en ömsesidig förståelse och ta bort fientlighet samt att utmana stereotyper eller fördomar. Dessa interventioner sker ofta i form av rollspel eller debattövningar (Lub, 2013, s. 166f). Min undersökning ligger inom detta tema då jag undersöker mötets betydelse för ökad förståelse och därmed minskat stöd för högerextrema partier. Dock handlar min studie om naturliga interaktioner snarare än styrda sådana.

Thomas et al (2018) har undersökt global solidaritet och bland annat vilka typer av människor som handlar för en social förändring mot ökad solidaritet med flyktingar. Denna sociala förändring handlar om sådant som rörelser där människor adresserar felaktigheter som de menar pågått under lång tid. Forskarna har tittat på hur människor formas av sina livserfarenheter och skriver bland annat att ett positivt interagerande med en minoritetsgrupp kan vara en livserfarenhet som har effekt på människors agerande för social förändring (Thomas et al, 2018, s. 14). Deras forskning ger stöd åt idén att en positiv direkt kontakt med flyktingar minskar stödet för högerextrema partier, även om de lagt fokus på vad människor gör för att skapa solidaritet till flyktingar snarare än vilket stöd de ger till politiska partier.

3.3 Direkt och indirekt exponering

Steinmayr (2016) har undersökt hur närvaron av flyktingar påverkar högerextrema partiers väljarstöd. Trots att invandring och flyktingkrisen lett till ökat stöd för invandringskritiska partier har närvaron av flyktingar visat sig bidra till positiva möten och minskat stöd för högerextrema partier. Hans studier visar att lokalbefolkningen i samhällen som tagit emot flyktingar har varit välkomnande och hjälpsamma och att mötena mellan grupperna mestadels har varit positiva. Steinmayr har testat Allports kontakthypotes och menar att den kan förklara att positiva möten kan minska väljarstödet för högerextrema partier som lockar invandringskritiker. Han argumenterar för att det är viktigt att skilja mellan effekter på

9 makronivå och mikronivå. Alla väljare exponerades för flyktingar via media och politiska kampanjer på makronivå medan individer som bodde i samhällen med flyktingmottagande var troliga att ha direkt kontakt med flyktingar och därmed exponeras för dem på mikronivå.

Genom att studera små samhällen i Österrike med hög trolighet för möten med flyktingar har Steinmayr (2016, s. 2f) kommit fram till att flyktingarnas närvaro dämpar trenden på makronivå genom ett minskat väljarstöd till landets invandringskritiska parti. Vid en direkt kontakt med flyktingar kan lokalbefolkningen få minskade farhågor kring invandring och genom samtal få större förståelse för flyktingarnas situation och dem som personer. Detta positiva möte kan ha en större påverkan på individernas förståelse än den bild som media försöker att förmedla (Ibid, s. 4). I denna studie undersöks detta positiva möte för att se om det finns en frånvaro av stöd till högerextrema partier, men det läggs även fokus på effekten av negativa möten.

3.4 Positiv och negativ exponering

Reimer et al (2017, s. 122) menar att forskningen hittills mest fokuserat på positiv interaktion men att behovet av forskning på negativ interaktion på senare tid lyfts fram. De lyfter vikten av att ta hänsyn till både positiva och negativa erfarenheter av möten mellan grupper för att få förståelse för hur och när en direkt kontakt associeras med kollektiv handling. De fann att positiv interaktion korrelerar med en ökad kollektiv handling medan negativ interaktion korrelerar med en minskad kollektiv handling (Ibid, s. 131f). Det min undersökning tillför till området är huruvida negativ interaktion korrelerar med en annan typ av kollektiv handling. Den kollektiva handling som tidigare undersöks är sådant som att stå upp för minoriteters rättigheter.

I detta fall undersöks en annan kollektiv handling, där handlingen istället innebär att motarbeta gruppen genom att rösta på högerextrema partier. I nästkommande avsnitt beskrivs hela undersökningens arbetsprocess, från studiens design och operationalisering, till analys och framställning.

10

4. Metod

Studien är beskrivande och teoriprövande med en design utformat som en jämförande fallstudie med statistisk analys av en surveyundersökning. Avsnittet beskriver genomförandeprocessen där den första delen beskriver urvalet och möjligheter till generalisering. I nästa rubrik redovisas materialinsamling, följt av mätningar och sedan en beskrivning av hur informationen från insamlat material kodats, analyserats och framställts. Avsnittet avslutas med en diskussion kring studiens styrkor och begränsningar samt problematiken med att testa hypotesen på yrkeskategorier.

4.1 Val av fall

För att ta reda på hur typ av exponering påverkar kollektiv handling behöver det fastställas vilken typ av exponering som skall undersökas samt hur den skall mätas. Då forskning visar att ökad grad av exponering för flyktingar leder till ökat stöd för högerextrema partier är det relevant att undersöka en grupp som ofta möter flyktingar. Det blir rimligt att anta att yrkesverksamma som kontinuerligt möter flyktingar i sin yrkesvardag är en grupp som har en hög grad av exponering för flyktingar. Lärare och poliser är sådana yrkesgrupper och de möter flyktingar på skilda premisser, vilket innebär att urvalet är baserat på vissa förväntningar om resultatet där de tänks representera olika typer av möten (Teorell & Svensson, 2016, s. 230).

En lärare och elev har inte samma status, men de har gemensamma mål, ett samarbete och stöd av lag och auktoriteter. Därigenom finns en förväntan om att lärare har goda förutsättningar att uppleva positivt laddade möten med flyktingar, enligt Allports kriterier i kontakthypotesen.

Lärare arbetar även med samma flyktingar under en längre tid vilket innebär att de har goda förutsättningar att hinna bygga en relation. Denna tid tillsammans är viktig för att ha tid att skapa en vänskapsrelation (Pettigrew, 1998a, s. 76). Poliser kan tänkas uppleva kortvariga, negativt laddade möten som skulle kunna forma stigmatiserade föreställningar om flyktingar.

Poliser och flyktingar kan även förväntas motverka varandra snarare än jobba mot samma mål och eftersom denna yrkesgrupp inte har samma förutsättningar att forma relationer med flyktingar som lärare kan det påverka deras förståelse för och inställning till gruppen. Det finns alltså en förväntan om att resultaten kommer visa att lärare upplever positiva möten och att de röstar på invandringsvänliga partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Likaså finns en

11 förväntan att poliser upplever negativt laddade möten och röstar på det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna. Då dessa yrkesgrupper representerar två olika motpoler av laddade möten antas det att hypotesen är mest trolig att få stöd i dessa fall. Förutsättningar för att ge hypotesen stöd är som mest gynnsamma och kan därmed ses som en form av most-likely case (Ibid, s. 154). Samtidigt är det två olikartade fall, varför eventuella likheter som kan urskiljas kan tillskrivas ett generaliserbart värde (Ibid, s. 155). Yrkesgrupperna finns runtom i hela världen vilket även ger ett jämförbart värde mellan länder. Förutom att säkerställa att respondenterna har kontinuerliga möten med flyktingar har dessa fall alltså strategiskt valts ut för att maximera möjligheterna till generalisering.

4.2 Material

En webbenkät innehållandes 10 frågor är skapad på Surveymonkey och är sedan utskickade via mejl till polismyndigheten samt högstadieskolor och gymnasieskolor i Sverige. En fråga om i vilken kommun respondenten är verksam var öppen medan resten var slutna med få svarsalternativ (Teorell & Svensson, 2016, s. 91). Enkäten har i genomsnitt tagit 1 minut att besvara och respondenterna är anonyma i sina svar. Det har underlättat kodning av svaren och att få många personer till att medverka. Lärare som svarat är verksamma i Uppsala och Västerås samt både på högstadium och gymnasium. För att hålla anonymiteten så hög som möjligt anges inte vid vilka skolor som lärarna är verksamma.

Ett flertal försök till kontakt med skolor och polismyndigheten har gjorts, men med begränsat resultat. I slutändan har respondenterna som svarat fått enkäten via en kontakt med mig som författare. Däremot finns låg risk för snöbollseffekt då jag inte känner personerna som svarat eller har en nära anknytning till någon av dem utom en person. Den snöbollseffekt som uppstår är en oundviklig sådan som innebär att respondenterna är kollegor. Svar från fler kommuner hade därför varit att föredra men var inte möjligt inom ramen för denna uppsats. För att kunna dra slutsatser av respondenternas röster i det senaste riksdagsvalet blir det relevant att titta på populationens röstfördelning i samma val. Andelen röster på de olika riksdagspartierna hämtas från valmyndighetens webbsida. Slutsatser kan då dras i vilken proportion lärare och poliser röstat i linje med populationen.

12

4.3 Operationalisering

Positivt och negativt laddade möten mäts genom fråga 7 och 8 i webbenkäten, se bilaga 1.

Frågorna består av två antaganden som respondenten kan hålla med om, delvis hålla med om eller inte hålla med om. Påståendena är dels att mötet med flyktingar är vänskapligt, dels att det ibland kan kännas hotfullt. Den kollektiva handlingen för eller emot flyktingar mäts genom fråga 10 där respondenterna får svara på vilket parti de röstat på i det senaste riksdagsvalet.

Vänsterpartiet och Miljöpartiet definieras som invandringsvänliga partier, varför en röst på dessa partier anses vara en handling för flyktingar. På samma sätt definieras Sverigedemokraterna som ett invandringskritiskt parti, varför en röst på partiet anses vara en handling emot flyktingar.

Följande fyra frågor har använts som vägledande i arbetsprocessen för att svara på den övergripande forskningsfrågan:

1. Har poliser generellt negativt laddade möten med flyktingar?

2. Har lärare generellt positivt laddade möten med flyktingar?

3. Finns det en korrelation mellan negativt laddade möten med flyktingar och röster på Sverigedemokraterna?

4. Finns det en korrelation mellan positivt laddade möten med flyktingar och röster på miljöpartiet och vänsterpartiet?

Fråga 2 i enkäten skall fånga upp respondenternas relation med flyktingar medan fråga 5 och 6 är inriktade på att fånga respondenternas inställning till flyktingar. Dessa aspekter finns med för att kunna särskilja dem från upplevelsen av mötet och se om det finns likheter och skillnader mellan dem. Tolkning och kodning av dessa begrepp beskrivs mer detaljerat under nästkommande rubrik.

4.4 Analys och framställning

All data från enkäterna förs in manuellt i Excel där stapeldiagram skapas för att visualisera resultaten. Det som tolkas är respondentens politiska tillhörighet genom vilket parti den röstade på i det senaste riksdagsvalet, respondentens exponering för, inställning till och relation med flyktingar. Om respondenten håller med fråga 7 (mötet med flyktingar är oftast vänskapligt)

13 och inte håller med fråga 8 (mötet med flyktingar kan ibland kännas hotfullt) tolkas det som ett positivt laddat möte med flyktingar. Om respondenten inte håller med fråga 7 och håller med fråga 8 tolkas det som ett negativt laddat möte. Om respondenten delvis håller med fråga 7 eller 8 tolkas svaret som ett positivt eller negativt möte beroende på vad den håller med om eller inte i den andra frågan. Om respondenten delvis håller med båda frågorna eller inte håller med någon av dem tolkas det som ett negativt laddat möte. För att förtydliga tolkningarna visualiseras de nedan i tabell 1.

Mötet med flyktingar är oftast

vänskapligt

Mötet med flyktingar kan ibland kännas hotfullt

Tolkning

Håller inte med Håller inte med Negativt Håller inte med Håller med Negativt Håller inte med Håller delvis med Negativt Håller med Håller med Negativt Håller med Håller inte med Positivt Håller med Håller delvis med Positivt Håller delvis

med

Håller med Negativt Håller delvis

med

Håller inte med Positivt Håller delvis

med

Håller delvis med Negativt

Tabell 1. Kodning för tolkning av positivt och negativt laddade möten.

Gränsdragningarna är svåra och inte självklara, varför de kan anses godtyckliga. De är dock nödvändiga för att kunna utföra en analys och dra några slutsatser. Jag har valt att tolka laddningarna av möten på det här sättet då jag anser att det bäst fångar tendensen åt det positiva eller negativa hållet i möten med flyktingar. Att delvis hålla med båda frågorna visar att det i någon mån är ett flertal möten som upplevs negativa, eller åtminstone inte positiva. Om ena frågan besvaras som delvis och den andra som positiv kan vara ett fåtal fall som inte upplevs positiva, men då tenderar helheten åt det positiva. Liknande tolkning har gjorts vad gäller för respondenternas generella inställning till flyktingar. Denna tolkning görs utifrån fråga 5 (flyktingar har respekt för det svenska samhällsystemet) och 6 (flyktingar har respekt för mig

14 och mitt yrke). Om respondenten håller med båda frågorna eller håller med ena och delvis det andra tolkas det som en positiv inställning till flyktingar. Om respondenten inte håller med någon av frågorna, delvis håller med båda eller delvis det ena men inte det andra, tolkas det som en negativ inställning till flyktingar. För att förtydliga tolkningen visualiseras den i tabell 2 nedan.

Flyktingar har respekt för det svenska

samhällsystemet

Flyktingar har respekt för mig och mitt yrke

Tolkning

Håller inte med Håller inte med Negativt Håller inte med Håller med Negativt Håller inte med Håller delvis

med

Negativt Håller med Håller med Positivt Håller med Håller inte med Negativt Håller med Håller delvis

med

Positivt Håller delvis med Håller med Positivt Håller delvis med Håller inte med Negativt Håller delvis med Håller delvis

med

Negativt

Tabell 2. Kodning för tolkning av positivt och negativt laddade möten.

Fråga 2 (jag har en god relation med flyktingar) mäter huruvida respondenterna upplever sin relation till flyktingar som god eller ej. Om de håller med i frågan tolkas relationen som god, om de inte håller med eller delvis håller med tolkas relationen som ej god. Ej god tros vara närmare sanningen än dålig då det tycks vara än mer negativt laddat. Stapeldiagrammen i fjärde avsnittet visualiserar dessa tolkningar. En regressionsanalys hade varit intressant för att visualisera och säkerställa samvariationen av den beroende variabeln (röst på V, mp eller SD i riksdagsvalet) och den oberoende variabeln (positivt eller negativt laddade möten). Dessvärre gav inte resultaten tillräcklig variation i den beroende variabeln för att kunna utföra en värdig regressionsanalys (Teorell & Svensson, 2016, s. 107).

4.5 Validitet och reliabilitet

Metoden ger möjligheter att hitta samvariation men inte kausala samband. Enkätsvaren visar inte huruvida den politiska tillhörigheten tillförts via yrket, upprätthålls genom yrket eller om

15 den fanns där innan yrkesvalet och är helt avskilt från arbetssituationen. Det går inte inom dessa ramar att svara på om det finns en bakomliggande variabel som påverkar den politiska tillhörigheten (Teorell & Svensson, 2016, s. 243). Enkätsvaren kan visa samband mellan yrken och dess grad samt typ av exponering för flyktingar i relation till partival i riksdagsvalet, men oavsett svar kan jag inte säga att jag isolerat ett orsakssamband mellan typ av exponering och kollektiv handling. Fallstudiernas styrka är inte att belägga kontrafaktisk skillnad och isolering (Ibid, s. 222). Frånvaron av systematiska mätfel ger god validitet medan frånvaro av osystematiska mätfel ger god reliabilitet (Ibid, s. 57).

Direkt exponering mäts genom uppskattningsfrågor om hur ofta respondenterna kommer i kontakt med flyktingar i sin yrkesvardag. Om respondenterna uppfattar kontakt som samtal eller att se dem på gatan är en tolkningsfråga som kunde ha utvecklats ytterligare för att minimera risken för tolkning. Det är dock min uppfattning att de flesta tolkar det som samtal vilket innebär att enkätfrågan inte ger systematiska mätfel utan i sådana fall osystematiska vilket ger god validitet men risk till lägre reliabilitet (Ibid, s. 59). Fördelen med enkät är att det går att samla in många svar på kort tid. De stora nackdelarna är att bortfallet kan bli stort och att det inte går att veta vilka som fallit bort eller varför (Ibid, s. 91). Den här studien bygger på en webbenkät som besvarats via en gemensam länk som förmedlats till kollegorna på arbetsplatsen av en administratör på plats. Av den anledningen finns det ingen möjlighet att veta vilka som inte svarade på enkäten eller varför.

Det finns en viss problematik med att testa hypotesen genom yrkeskategorier eftersom de kan ha en gemensam politisk tillhörighet som bottnar i annat än just migrationsfrågan. Vilka sakfrågor som partierna driver som är gynnsamt för yrket eller det perspektiv på världen som kommer med yrket kan ha stor betydelse för vilket parti lärare och poliser röstat på i det senaste riksdagsvalet. Normer kan också skapas, upprätthållas eller förstärkas på en arbetsplats.

Ytterligare faktorer som kan påverka individens politiska tillhörighet är arbetssituationen och längden för mötet mellan individerna. Nedan diskuteras hur normer och arbetssituation kan påverka yrkesgruppernas politiska tillhörighet mer ingående.

16 4.5.1 Attityder gentemot flyktingar

Mötet med individer skapar föreställningar om olika samhällsgrupper och denna världsbild kan upprätthållas och förstärks kollegialt genom normer på arbetsplatsen. En gemensam världsbild ger en kollektiv identitet vilket är essentiellt för att människor ska känna samhörighet. Det blir viktigt att inte ifrågasätta denna världsbild för att förbli en del av gemenskapen (Stier, 2009, s.

77f). Om individer inom samma yrke har liknande erfarenheter av och inställning till flyktingar är det ytterst möjligt att denna världsbild upprätthålls och förstärks genom den gemensamma identiteten i yrkeskåren. Den så kallade filterbubblan människor hamnar i genom denna gemenskap gör att de letar och får bekräftelse på påståenden, fördomar, åsikter och perspektiv snarare än letar och får argument för två eller fler alternativ för att sedan göra en bedömning om vad som verkar mest troligt. Eftersom vi människor letar bekräftelse snarare än vill ha alternativ att göra en bedömning på omger vi oss med människor och sociala medier som upprätthåller den bilden vi har av verkligheten. Att söka efter vad vi redan vet kallas selektiv varseblivning. Vi skapar den gemensamma identiteten i jämförelse med andra som är olika oss och ger dem gärna negativt laddade egenskaper (Ibid, s. 126ff).

Båda sidor av GAL/TAN-skalan tillskriver varandra negativt laddade egenskaper, men högerextrema tillskriver även flyktingar en stereotyp, vars bild upprätthålls och förstärks genom gemenskapens normer. Egenskaperna som stämmer med stereotypen uppmärksammas medan det andra ignoreras eller bortförklaras och på så vis blir fördomarna självuppfyllande.

Stereotypen blir ett medel för att särskilja “vi” och “dem”. Medan vi underskattar individuella skillnader inom gruppen överskattar vi skillnaderna mellan deras grupp och vår egen.

Medlemmarna av gruppen tillskrivs samma egenskaper per automatik. En kollektivt delad uppfattning av och inställning till en grupp innebär ofta en handlingsbenägenhet (Ibid). Det är möjligt att kollegor har en gemensam uppfattning av flyktingar och därmed röstar på liknande partier som en handlingsbenägenhet. I undersökning önskar jag finna denna handlingsbenägenhet genom att se samband mellan laddade möten och väljarstöd i det senaste riksdagsvalet. Den kollektiva handlingen mäts genom en röst på invandringsvänliga partier som Vänsterpartiet eller Miljöpartiet, samt det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna.

Detta innebär inte att andra partier varken är invandringsvänliga eller invandringskritiska, endast att de valda partierna är längst ut på kanterna vad gäller migrationsfrågan i GAL/TAN- dimensionen.

17 Trots att lärare och poliser förväntas representera olika laddning av möten kan det vara av vikt att ta hänsyn till de normer som kan råda på arbetsplatsen. Det finns en risk att politisk tillhörighet spiller över bland kollegor och att yrkesgrupper då tenderar att rösta liknande på den politiska skalan. Förutom att påverka väljarstöd kan det även påverka resultatet och medverkandet i denna studie. Om det anses stigmatiserat att rösta på Sverigedemokraterna på en arbetsplats kan respondenten välja att inte delta i studien, alternativt ange ett svarsalternativ som anses normativt korrekt inom gruppen på arbetsplatsen. Under nästkommande rubrik beskrivs hur arbetssituationen kan förklara den politiska tillhörigheten.

4.5.2 Arbetssituation och politisk tillhörighet

Enligt Vestin (2017, s. 439) kommer den politiska attityd som urskiljs i arbetet delvis från utbildningen. Pedagoger som har en mellanmänsklig arbetssituation ligger till vänster på den politiska skalan både vad gäller traditionella ekonomiska vänster/höger-frågor och GAL/TAN- frågor som handlar om bland annat flyktingmottagande. Serviceyrken som har en organisatorisk arbetssituation är i mitten eller åt höger på vänster/höger-skalan beroende på yrke och fråga, men klart till höger i frågor som exempelvis flyktingmottagande (Ibid, s. 436).

Sverigedemokraterna har ett relativt stort stöd hos väljare inom serviceyrken medan de har lågt stöd hos pedagoger. Pedagoger visar istället starkt stöd till partier som Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Liberalerna (Ibid, s. 441f).

Vid studier av politisk tillhörighet mellan yrken används en typologi som bygger på en förväntan om att en variation i arbetssituation kan förklara variationen i politisk tillhörighet.

Detta är viktigt att ta hänsyn till i undersökningen då respondenternas arbetssituation kan påverka resultaten. Typologin har tre kategorier: Mellanmänsklig, teknisk och organisatorisk arbetssituation. Det är den första och den sista kategorin som är av intresse i denna studie.

Mellanmänsklig arbetssituation är de som jobbar med människor genom att på olika sätt främja deras välfärd och tjäna deras intressen. Organisatorisk arbetssituation handlar om att ge eller verkställa order och regelverk, oftast inom ramen för en hierarkisk struktur. Det som skiljer den från den mellanmänskliga är att organisatorisk ska få människor att lyda order och mellanmänskliga tjänar andra människors intressen (Kitschelt & Rehm, 2014, s. 1679f).

18 Lärare faller in i den mellanmänskliga kategorin och poliser i den organisatoriska. Människor med en mellanmänsklig arbetssituation tenderar att ha en mer vänsterorienterad politisk tillhörighet medan de med en organisatorisk arbetssituation är mer högerorienterade. Detta gäller både den traditionella vänster-högerdimensionen och GAL/TAN dimensionen (Vestin, 2017, s. 430). Med högutbildad menas en eftergymnasial utbildning på 3 år eller mer. Då lärare är högutbildade med en mellanmänsklig arbetssituation kan vi förvänta oss en frånvaro av en högerextrem politisk tillhörighet och istället en vänsterorienterad politisk tillhörighet.

Poliser tillhör varken gruppen för de som är över- eller underrepresenterade i högerextrema partier. Yrket har en utbildning på under tre år vilket innebär att de har en eftergymnasial utbildning men inte faller under kategorin för högutbildade. Därför kan yrkesgruppen inte naturligt placeras i en grupp som vanligtvis har en vänster- eller högerorienterad politisk tillhörighet. Genom typologin ovan och yrkets organisatoriska arbetssituation kan vi däremot anta att de har en högerorienterad politisk tillhörighet. I och med detta finns en förväntan om att resultaten kommer att visa att lärare har en vänsterorienterad politisk tillhörighet medan poliser har en högerorienterad sådan. Det skulle kunna argumenteras för att resultaten i sådana fall inte kommer att tillföra någonting nytt, utan endast bekräfta typologin för yrken och politisk tillhörighet. Jag vill dock argumentera för att arbetssituationen spelar en väsentlig roll för mötet med individer och att detta har en betydande effekt på den politiska tillhörigheten. Utan att kunna bekräfta denna effekt ämnar jag att finna en samvariation mellan mötet och den politiska tillhörigheten, frikopplat från yrket.

19

5. Empiri

Avsnittet börjar med en beskrivning av de som svarat på enkäten och sedan diskuteras och visualiseras respondenternas svar utifrån ett antal diagram. Svaren är uppdelade i tre olika kategorier: möten, riksdagsvalet samt relation och inställning. I möten visas skillnader för yrkeskategoriernas möten med flyktingar samt i relation till vad de röstat på i det senaste riksdagsvalet. I kategorin riksdagsvalet jämförs andelen röster för populationen med hur fördelningen av röster ser ut för lärare och poliser. I relation och inställning diskuteras hur de aspekterna förhåller sig till upplevelsen av möten med flyktingar. Resultaten analyseras och diskuteras sedan i det sjätte och sista avsnittet.

5.1 Respondenter och svar

30 lärare svarade på enkäten, varav 20 kvinnor och 10 män. 18 av lärarna är yrkesverksamma i Uppsala och 12 i Västerås. 20 av lärarna är 35–55 år gamla, 9 är yngre än 35 och 1 är äldre än 55. Den enda som var äldre än 55 svarade i linje med de andra vilket innebär att respondentens svar inte gör det mer intressant att undersöka den åldersgruppen närmare, se bilaga 2. 58 poliser svarade på enkäten, varav 21 kvinnor och 37 män. 17 av respondenterna är 35–55 år gamla, 34 av dem är yngre än 35 och 7 är äldre än 55. Poliserna är yrkesverksamma i 11 olika kommuner som anges i tabell 3. En polis svarade inte på i vilken kommun den är verksam.

Kommuner Uppsala Mariestad Sala Västerås Stockholm Fagersta Skövde Falköping Hallstahammar Göteborg Köping

Tabell 3. De 11 olika kommuner där respondenterna är verksamma.

20 Nedan redovisas lärarnas och polisernas svar genom visualisering i tabell 4 och 5. Syftet med tabellerna är att ge en tydlig överblick. Då fler poliser än lärare svarat på enkäten redovisas svaren i andel för att fördelningen ska vara jämförbar mellan yrkesgrupperna. I nästkommande rubriker beskrivs respondenternas svar närmare och visualiseras genom diagram som har med tolkning av möten, inställning och relation.

Poliser Håller

med

Håller delvis med

Håller inte med

Mötet är oftast vänskapligt 24,14% 62,07% 13,79%

Mötet kan ibland kännas hotfullt 31,03% 43,10% 25,86%

Flyktingar har respekt för mig och mitt yrke 8,62% 74,14% 17,24%

Flyktingar har respekt för det svenska samhällssystemet

3,45% 58,62% 37,93%

Jag har en god relation med flyktingar 36,21% 46,55% 17,24%

Tabell 4. Polisernas svar på enkäten i andel.

Lärare Håller

med

Håller delvis med

Håller inte med

Mötet är oftast vänskapligt 96,67% 3,33%

Mötet kan ibland kännas hotfullt 10% 90%

Flyktingar har respekt för mig och mitt yrke 83,33% 16,67%

Flyktingar har respekt för det svenska samhällssystemet

66,67% 33,33%

Jag har en god relation med flyktingar 96,67% 3,33%

Tabell 5. Lärarnas svar på enkäten i andel.

21

5.2 Möten

De flesta av lärarna kommer i kontakt med flyktingar varje dag. Endast en respondent angav att den aldrig kommer i kontakt med flyktingar. Det var också den enda som delvis höll med om att den har en god relation med flyktingar, se respondent 23 i bilaga 2. Ingen av lärarna höll med om att mötet ibland kan kännas hotfullt och samtliga lärare utom en höll med om att mötet med flyktingar oftast är vänskapligt. En respondent angav att den delvis höll med. Det var även den enda som svarade att den inte röstade i det senaste riksdagsvalet, se respondent 7 i bilaga 2. Poliserna kommer också frekvent i kontakt med flyktingar, men inte lika ofta som lärarna.

Ungefär var fjärde polis höll med om att mötet med flyktingar oftast är vänskapligt medan nästan var tredje höll med om att mötet ibland kan kännas hotfullt. Vid kodning av positivt och negativt laddade möten mellan flyktingar och lärare och poliser kan vi se att lärare uteslutande har positivt laddade möten medan poliser har både positiva och negativa möten. Poliserna upplever dessutom mer negativa möten än positiva, se figur 1.

Figur 1. Positivt och negativt laddade möten med flyktingar visas i antal kopplat till yrke.

Laddade möten kopplades sedan bort från yrkesgrupperna och istället till röster på Sverigedemokraterna samt frånvaron av röster på partiet. Svaren annat, röstade inte och vill ej svara är inte med i tabellen utan endast respondenternas svar som var på ett annat parti. Endast en av poliserna som angett att den röstat SD hade positivt laddade möten med flyktingar, se figur 2.

30

21 37

LÄRARE POLISER

Laddning av möten i yrken

Positivt Negativt

22 Figur 2. Positivt och negativt laddade möten med flyktingar visas i antal kopplat till röster på

Sverigedemokraterna eller frånvaron av dessa i riksdagsvalet år 2018.

När laddade möten istället kopplas till de vänsterorienterade partierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet syns en annan trend. Flertalet som upplevt positivt laddade möten röstar på vänsterorienterade partier medan ingen av de som upplevt negativa möten lagt sin röst på någon av de partierna, se figur 3.

Figur 3. Positivt och negativt laddade möten med flyktingar visas i antal kopplat till röster på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet, eller frånvaron av dessa, i riksdagsvalet år 2018.

Ungefär en tredjedel av de som upplever positivt laddade möten med flyktingar har röstat på de invandringsvänliga partierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vid jämförelse av positivt och negativt laddade möten med partival i riksdagsvalet blir det tydligt att det finns trendskillnader.

Positivt laddade möten samvarierar med en högre andel röster på vänsterorienterade partier och negativt laddade möten samvarierar med en högre andel röster på Sverigedemokraterna.

1

44

10

24

SVERIGEDEMOKRATERNA EJ SVERIGEDEMOKRATERNA

Laddning av möten och SD

Positivt Negativt

140 31

34

V OCH MP EJ V ELLER MP

Laddning av möten och V eller Mp

Positivt Negativt

23 Respondenten som upplevde ett positivt laddat möte med flyktingar och som röstat på Sverigedemokraterna har även hållit med om att den har en god relation med flyktingar.

Däremot har respondenten visat en negativ inställning till dem genom att delvis hålla med båda frågorna huruvida flyktingar har respekt för respondenten, dess yrke och det svenska samhällssystemet. För övriga 10 respondenter som angett att de röstat SD i det senaste riksdagsvalet hade samtliga angett svar som tolkats till negativt laddade möten, en negativ inställning till flyktingar och en relation med dem som är ej god, se bilaga 3.

5.3 Riksdagsvalet

Andelen röster för populationen i det senaste riksdagsvalet, år 2018, är hämtat från valmyndighetens webbsida och redovisas efter storleksordning. Socialdemokraterna fick 28,26 procent av rösterna, Moderaterna 19,84%, Sverigedemokraterna 17,53%, Centerpartiet 8,61%, Vänsterpartiet 8%, Kristdemokraterna 6,32%, Liberalerna 5,49% och Miljöpartiet 4,41%

(Valmyndigheten, 2018). Vid jämförelse av dessa siffror med vad respondenterna i urvalet för undersökningen röstade på i det senaste riksdagsvalet är skillnaderna stora, framförallt mellan de två yrkesgrupperna. Antalet respondenter skiljer sig mellan lärare och poliser, varför rösterna i riksdagsvalet redovisas efter andel, inte antal, se figur 4. Det underlättar även jämförelsen till populationen.

Figur 4. Lärarnas och polisernas röster i det senaste riksdagsvalet år 2018. Rösterna redovisas efter parti i andel.

16,67 26,67 10 6,67 13,33 13,33 3,33 3,33 3,33 3,33

1,72 15,52 5,17 5,17 39,66 3,45 18,97 10,34

ANDEL RÖSTER I RIKSDAGSVALET 2018

Lärare Polis

24 Värt att notera är att Socialdemokraterna som är Sveriges största parti varken är det största eller näst största partiet hos poliserna eller lärarna i denna undersökning. På flera sätt skiljer sig yrkesgrupperna både från populationen och varandra. Ingen av lärarna svarade att de röstade på Sverigedemokraterna, en svarade att den inte ville svara och en röstade på annat. De två partier som fick flest röster av lärarna var fem röster på Vänsterpartiet och åtta röster på Miljöpartiet.

Medan V har dubbelt så stort stöd bland lärare än populationen har mp sex gånger större stöd bland lärarna i förhållande till populationen. En liknande, men inte lika stark, trend åt andra hållet går att urskilja hos poliserna. De två partier som fick flest röster av poliserna var 23 röster på Moderaterna och 11 röster på Sverigedemokraterna, se bilaga 3. M har dubbelt så stort stöd hos poliser än populationen medan SD har ett något starkare stöd än den genomsnittliga populationen. Sex poliser angav att de inte ville svara på vilket parti de röstat i det senaste riksdagsvalet vilket kan påverka resultatet.

5.4 Relation och Attityder

Inställningen till flyktingar följer en liknande trend som upplevelsen av mötet. Medan lärarna visar en generellt positiv inställning till gruppen visar poliserna istället en generellt negativ inställning, se figur 5. Inställningen har mätts genom frågor i enkäten som syftade till att fånga respondentens uppfattning av flyktingar som grupp. Majoriteten av lärarna höll med om att flyktingar har respekt för det svenska samhällssystemet och resten höll delvis med. De flesta lärare höll med om att flyktingar har respekt för dem och deras yrke medan resten delvis höll med. Polisernas svar ser dock annorlunda ut i jämförelse med lärarnas. Ytterst få av poliserna höll med om att flyktingar har respekt för det svenska samhällssystemet.

25 Figur 5. Lärare och polisers inställning till flyktingar. Visas i antal som positiv eller negativ

inställning.

Relationen med flyktingar följer samma linje som möten och inställning. Medan lärare upplever att de har en god relation med flyktingar har majoriteten av poliser istället en relation med flyktingar som de inte anser vara god, se figur 6.

Figur 6. Lärare och polisers upplevda relation till flyktingar. Visas i antal som god eller ej god relation.

Den lärare som har en ”ej god” relation med flyktingar hade svarat ”håller delvis med” på frågan. Notera också att den respondenten svarat att den aldrig kommer i kontakt med flyktingar. Lite mer än var tredje polis höll med om att de har en god relation med flyktingar, några höll inte med och resten höll delvis med. I nästa avsnitt diskuteras innebörden av dessa resultat genom en reflektion över vad materialet kan svara på och inte. Där ges även svar på den huvudsakliga forskningsfrågan och resultatet jämförs med tidigare studier och tidigare förväntningar. Sist ges en beskrivning om vilka vidare studier som anses nödvändiga. För att

27

6

3 52

LÄRARE POLISER

Inställning till flyktingar

Positiv Negativ

29 20

1 38

LÄRARE POLISER

Relation med flyktingar

God Ej god

26 tydliggöra kopplingen mellan Sverigedemokraternas väljarstöd och mötet med, inställning till och relationen med flyktingar visualiseras det i diagrammet nedan, se figur 7.

Figur 7. Tolkning av laddade möten, inställning till, och relationen med flyktingar hos de respondenter som angett att de röstat på Sverigedemokraterna i det senaste riksdagsvalet.

Det blir tydligt att respondenterna som angivit att de röstat på Sverigedemokraterna i det senaste riksdagsvalet också har angett att de upplever negativa möten med flyktingar, har en negativ inställning till dem samt en relation med dem som inte kan anses god. Samma trend går att utläsa vid röster på Vänsterpartiet och Miljöpartiet, fast då istället en upplevelse av positiva möten, en positiv inställning till, och en god relation med flyktingar, se figur 8.

Figur 8. Tolkning av laddade möten, inställning till, och relationen med flyktingar hos de

respondenter som angett att de röstat på Vänsterpartiet eller Miljöpartiet i det senaste riksdagsvalet.

1 1

10 11

10

MÖTE INSTÄLLNING RELATION

Röster på SD

Positiv Negativ

14

12 13

2 1

MÖTE INSTÄLLNING RELATION

Röster på V och mp

Positiv Negativ

27

6. Diskussion och slutsats

I detta avslutande avsnitt diskuteras resultaten och dess innebörd. Först ges en analys av enkätsvaren och hur urvalet kan påverka resultatet. Det följs av en slutsats där forskningsfrågan besvaras och avsnittet avslutas sedan med en diskussion kring hur forskningen kan fortskrida i ämnet.

6.1 Diskussion

Positivt laddade möten visar en samvariation med vänsterorienterade partier i en tredjedel av fallen medan negativt laddade möten visar en samvariation med röster på Sverigedemokraterna i, även där, en tredjedel av fallen. Dessa resultat går i linje med teorin om att möten kan skapa föreställningar som leder till attityder gentemot en grupp och att den attityden i sin tur leder till en kollektiv handling. Resultaten ger även stöd åt hypotesen som var att en positivt laddad exponering för flyktingar ökar stödet för Vänsterpartiet och miljöpartiet medan en negativt laddad exponering ökar stödet för Sverigedemokraterna.

Medan lärarna ger en entydig bild är polisernas svar mer spridda. Det går även att urskilja markanta skillnader mellan yrkesgrupperna. Det kan konstateras att lärare möter flyktingar oftare än poliser och att poliser i en relativt hög grad upplever negativt laddade möten med flyktingar medan lärare inte gör det. Medan lärare visar en politisk tillhörighet åt vänster på den politiska skalan håller sig poliserna mer åt höger. Dessa resultat stämmer överens med yrkena som mellanmänskliga och organisatoriska arbetssituationer, se avsnitt 4.5.2 Det skulle kunna vara fallet att yrkesgruppernas politiska tillhörighet hör samman med partiernas sakpolitik kring frågor som rör deras yrkesroll snarare än migration. Med det i åtanke undersöks dock endast samvariationen av mötet med flyktingar och politisk tillhörighet. Av de positivt laddade mötena uppgavs endast en röst på Sverigedemokraterna. Den respondenten arbetar som polis och visade en negativ inställning till flyktingar. Där kan endast spekuleras huruvida kollegiet på polisstationen haft gemensamma normer om politik eller föreställningar om flyktingar samt om det kan ha varit av betydelse. Inställningen till gruppen kan också påverkas av arbetssituationen i den bemärkelse att de fördomar som finns möjligtvis blir bekräftade genom att de går in i mötet med en viss inställning. Kriminella flyktingar kan ha en viss inställning till poliser och vise versa som gör att poliser får negativa upplevelser och aldrig får en chans att lära känna

28 individerna eller då heller få en förståelse för deras situation. Lärare går möjligtvis in i möten med en annan inställning, där de vet att de ska jobba tillsammans med flyktingarna under en viss tid mot ett gemensamt mål.

Det var endast en av respondenterna som valde att inte ange sin röst i det senaste riksdagsvalet och som också hade positivt laddade möten, en positiv inställning och en god relation med flyktingar, vilket var en lärare. Lärarna gav entydiga svar oavsett kön och ålder: de har positiva möten med flyktingar samt har en god relation med och en positiv inställning till dem. Ingen av lärarna angav heller att de röstat på Sverigedemokraterna i det senaste riksdagsvalet. Värt att notera är att den enda lärare som inte höll med om att den har en god relation med flyktingar också är den enda som svarade att den aldrig kommer i kontakt med dem. Teorin om att en positiv, direkt kontakt med flyktingar minskar stöd för högerextrema partier får stärkt stöd genom dessa resultat. Det går dock inte att utesluta möjligheten att det faktum att de arbetar som lärare har större inverkan på deras politiska tillhörighet än deras möte med flyktingar.

Respondenterna arbetar i två olika byggnader i två olika städer vilket inte helt utesluter att slumpen påverkat deras positiva upplevelser av flyktingar, däremot verkar det mindre troligt.

Trots att de flesta lärare visade en positiv inställning till flyktingar var svaren inte enhälliga.

Poliserna visar något av det motsatta med att ha en blandad upplevelse av mötet med flyktingar men ha en övervägande negativ inställning till flyktingar. Det kan endast spekuleras kring huruvida inställningen är en produkt av mötets upplevelse, om mötet upplevs annorlunda beroende på ens inställning eller ifall dessa två faktorer är helt frånskilda varandra. Poliser visar alltså tendenser till negativt laddade möten och en relation med flyktingar som de själva inte upplever som god, men framförallt visar poliser en negativ inställning till flyktingar. Rösterna på SD var strax under 19% vilket ligger över riksdagsvalet för populationen. Samtliga poliser som angav att de inte ville svara vad de röstat på i det senaste riksdagsvalet hade antingen negativt laddade möten med flyktingar eller en negativ inställning till dem. Varför dessa personer valt att inte ange sin röst i det senaste riksdagsvalet går inte att svara på utan en kan endast spekulera.