Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Volvokoncernens verksamhet i sammandrag

Belopp i miljoner kronor (Mkr) där annat ej anges 1985 1986 1987

Försäljningsvärde 86.196 84.090 92.520

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar 6.475 6.494 6.722 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 7.602 7.530¹¹ 9.011

Avkastning på sysselsatt kapital, procent 20,3 17,8 19,6

Avkastning på eget riskbärande kapital, procent 23,9 ·18,2 20,2

Likvida medel den 31 december 14.394 17.777 22.497

Investeringar i anläggningar 3.506 3.425 3.864

Produktutvecklingskostnader 3.817 4.563 4.621

Antal anställda den 31 december 67.857 73.147 75.340

Andel

eget

riskbärande kapital, procent 42,4 43,3 47,3

Resultat i kronor per aktie 49:20 48:20 57:80

Utdelning i kronor per aktie 8:50 9:25 10:50²¹

Beräknade värden enligt amerikanska redCJlJisningsprinciper (U.S. GAAP)

NettovinstJI 4.478 2.956 4.636

Nettovinst i kronor per aktie³1 57:70 38:10 59:70

Summa tillgångar den 31 december 64.233 73.386 79.716

Eget kapital den 31 december 17.804 20.092 23.860

Avkastning på eget kapital, procent 30,0 15,4 21,4

1) Häri ingår extraordinära intäkter, netto 193 Mkr motsvarande kronor 9:60 per aktie.l986 års resultat är

2) Enligt styrelsens förslag belastat med 500 Mkr för nedskrivning av aktieinnehav

31 Häri ingår för 1985 extraordinära intäkter med 7 44 Mkr motsvarande kronor 6:40 per aktie.

Att speciefil observera vid läsningen av Volvos årsredovisning 1987

Definitioner av de nyckeltalsom används finns påsidan12.

I not 29

till

koncernens bokslut på sidorna 45-46 ingår en redogörelse för väsentliga skill- nader mellan de redovisningsprinciper som Volvo tillämpar och de som gäller i USA

(U.S. GAAP).

Flertalet rörelsegrenar har en hög andel för- säljning i dollar. Vid omräkning

till

svenska kronor medför den lägre dollarkursen under 1986 och 1987 en nedgång i försäljningsvärden.

Rörelsegrenen Livsmedels försäljningsvärde har påverkats i väsentlig grad genom köp och försäljning av företag under såväl1986 som 1987.

Nya produkter från Villvo är huvudtemat för årets bilder.

Verksamheten i de Volvoägda återförsäljarföre- tagen har tidigare redovisats i de olika rörelse- grenarna, men ingårfrom 1987 i Annan verk- samhet. Jämförelsetalen för 1985 och 1986 har omräknats i de fall inverkan är av betydelse.

Kallelse till Volvos bolagsstämma

återfinns på fliken

till

årsredovisningens sista omslagssida.

På insidan av fliken finns ett register till års- redovisningen. När fliken är utvikt kan regist- ret vara

till

hjälp för läsaren, vid sökande

efter

olika uppgifter i årsredovisningen.

. . ^..

Siffror inom parentes avser 1986. Svenska kronor betecknas ibland S EK. Miljoner kronor skrivs vanligen Mkr och miljon förkortas M.

Belopp avser Mkr om inget annat anges.

Bilden på nästa sida visar Ullvas huvudkontor, Göteborg. I bakgrunden syns Torslandaverken, som dominerar Ullvadalen på Hisingen och är daglig arbetsplats för mer än 10.000 människor.

VcJlvo Arsredovisning o ¹⁹⁸⁷

2 Koncernchefen

Vår strategi visade under

1987

den kraft och intjäningsförmåga som karakteriserat de senaste årens verksamhet.

Volvos företagschefer har med precision och målmedvetenhet genomförtvåra pla- ner. Volvos anställda nar skapat produkter som möter våra kvalitetsmål med höjd produktivitet.

Volvos grundläggande värden innefat- tar kvalitet i allt

vi

gör.

Vi

har en organisation som genomsyras av en gemensam etik och gemensamma värderingar.

. . Volvo står idag starkare än någonsin.

Aven om konjunkturutsikterna är osäkra

-c-.~ch

den ekonomiska tillväxten i världen

) ar

avtagit känner jag tillförsikt för Volvos - utveckling genom dess inneboende styrka

och balans även om vi skulle gå mot sämre tider.

,4~Koncemöversikt

. ')balans i världsekonomin, valutaoro och

- förnyat dollarfalL

Starkt år för Volvokoncernen: Högre försäljning inom alla sektorer.

Våsentlig resultatökning. Fortsatt högt kapacitetsutnyttjande och stigande pro- duktivitet. Stora investeriJ:lgar med tyngd- punkt inom transporlmedelssektorn.

ökade aktieinnehav i Pharmacia och Custos. Försäljning av Hamilton-aktierna.

Avveckling av förlustbringande rörelser.

BörsintrodUktion

i

Schweiz. Större antal anställda

i

koncernen.

16 Personvagnar

Oförändrad försäljning på en försvagad världsmarknad. Framgångar för nya Volvo

760.

Investeringar för ökad kapaci- tet. Fortsatt starkt resUltat. Ny måleri- fabrik förbättrar miljön.

19 Lastvagnar

Leveransrekord och väsentligt högre resultat. Stora produktnyheter inom såväl Volvo- som WHITE G MC-programmet.

Betydande investeringsbeslut Högre leveranser ti11 Västeuropa. ökad satsning

i

Nordamerika. Högt kapacitetsutnytt- jande .

22 Bussar

Högre försäljning på oförändrad total- marknad. Väsentligt ökad orderingång.

Större ti1lverkning. högt kapacitetsutnytt- jande och gott resultat. Ny frontmotor- buss introducerad.

24 Marin-och industrimotorer

Okade leveranser

i

hårdnande konkur- rens. Högre resultat. Stigande aktivitet i Nordamerika. Förnyat produktprogram.

26 Flygmotorermm

Betydligt ökad försäljning. Fortsatt till- växt för civila produkter. Gott resultat.

28 Livsmedel

ökad försäljning och betydligt bättre resultat. slakt-oCh styckningsrörelsen avvecklad under första halvåret. Före- tagsköp och fortsatt omstrukturering.

30 Handel

Handelsverksamheten vinstgivande trots negativt resultat

i

oljehandeln. Fortsatt positiv utveckling av frukthandeln.

31 Annan verksamhet

AB Fortas,

Försäkringsaktiebolaget Volvia, AC S Autocarrier System, Verkstads AB Smedjan.

32 Företag och rörelsegrenar 33 Koncernföretagens resultat 34 Koncernens resultaträkning

och

balansräkning

47 AB Volvos resultaträkning

och

balansräkning

54 Förslag

till

vinstfördelning 55 RevisionsberäHelse

57 Volvokoncernen 1983-1987 58 Volvoaktien

60 EH

halvt

sekel av säkerhet 62 Styrelse, revisorer och

koncernledning 64 Adresser m m 66 Register vid läsning

Koncernchefen

Vår strategi visade under1987 den kraft och intjäningsförmåga som karakterise- ra! de senaste årens verksamhet

"\ Tolvas företagschefer har med pred-

V sion och målmedvetenhet genom- fört våra planer. Volvos anställda har skapat produkter som möter våra kvali- tetsmål med höjd produktivitet. De del- tar

i

Volvos vinst med en rekordstor resultatbonus på 260 Mkr, vilket är en ökning med 58 procent från 1986.

Under år 198 7 har vi funnit nya ägare och bättre strukturer till företag som givit förlust för Volvo. Som ett resultat av denna strategi sålde vi Morgårdsham- mar,ACS, Kockums Gjuteri och Lithells slakteri- och styckningsverksamhet Volvo har just nu inga förlustbringande

rörelser.

Försäljningen per anställd har sedan 1982 ökat med 210.000 kronor till 1.280.000 kronor. Solidi!eten var 4 7 pro- cent jämfört med 30 procent för fem år sedan.

"\ Tår strategi bygger på en bred affärs-

V bas som skall ge uthållig och god vinst och samtidigt minska sårbarheten.

För 198 7 gav Volvo Personvagnar en god vinst på

4,3

miljarder kronor. Nya Volvo 760 introducerades och fick ett gott mot- tagande. Personvagnars vinst var 23 pro- cent eller drygt

l

miljard kronor lägre än året innan. Minskningen berodde helt på den sjunkande dollarkursen.

Volvo Lastvagnar gjorde samtidigt ett

rekordresultat i en mycket gynnsam

marknad och med vårt- till dags dato-

mest konkurrenskraftiga och utvidgade

produktprogram. Vårt bolag i Brasilien

gav ett gott bidrag till koncernens vinst.

Aven Volvo White Trucks gav god vinst och omvandlades till Volvo G M Heavy Truck Corporation, ägt av Volvo till 76 procent och General Motors till 24 pro- cent. Bolaget fördubblarsin produk- tionskapacitet i år.

Provendor, Volvos livsmedelsgrupp, ökade sitt resultat till 484 Mkr från

_!Il

agr a 3 8 Mkr året innan. Livsmedel är ]Volvos tredje största vinstgivare.

Volvo Penta och Volvo Flygmotor visade fortsatt goda resultat.

VolvoBussar gjorde rekordvinst med ett

- 'tiortellt och välsammansatt produkt- _r1·ogram. '

STC hade god vinst på frukthandeln, men förlust i oljehandeln.

Fortas, vårt finansbolag, har under året vänt en vikande lönsamhet.

V olvo sålde under 1987 innehavet av aktierna i Hamilton Oil Corporation.

Våra knappt 50 procent av detta väl- skötta bolag såldes för 393 miljoner dol- lar och gav en vinst av 1.146 Mkr.

Vi har kvar aktierna i Saga. Bolaget har exceptionella tillväxtchanser; vår investe- ring är måttligt stor.

-~and

våra intressebolag har Cardo från . .Jlvo förvärvat 4 7 procent av aktierna i Gambro, som med Volvos hjälp förvärvat fransk-schweiziska Hospal. Pharmacia har integrerat sina stora företagsförvärv.

-C'.atena och Custos har utvecklats väl.

... ölvos dolda reserv i börsnoterade aktier har genom höstens kraftiga kurs- fall krympt tillJOO Mkr vid årsskiftet och var i mitten av mars

~700

Mkr.

Vi gör omfattande investeringar i anlägg- ningar, i nya produkter och i ny teknik- för år 1987 uppgår de till8,5 miljarder kronor.

Vår teknologi i produkter, produktion och informationssystem utvecklas mot ny höjd och kräver kontinuerliga och ökande utvecklingsinsatser. Exempel i produktionen på dessa kapitalkrävande insatser är Volvo Komponenter i Skövde och Köping, liksom utvecklingen av personal för Volvo Personvagnars nya Uddevallafabrik.

Vår vinst förra året var den största i Volvos historia. Resultatet förstärktes av

ett räntenetto på 677 Mkr. Avkastningen på sysselsatt kapital steg åter under 198 7 efter två år av nedgång. Vår soliditet ökade med fyra procentenheter och koncernens likvida medel uppgick till 22,5 miljarder kronor vid årets slut.

U nder innevarande år är vi inriktade på att försöka öka tillväxttakten genom företagsförvärv på våra huvud- områden och förstärka balansen mellan industri och handel. Vår nuvarande starka finansiella ställning ger oss nya möjligheter.

Volvos grundläggande värden innefattar kvalitet

i

allt vi gör. För produkterna på transportmedelssidan eftersträvar vi lång livslängd, tillförlitlighet och säkerhet.

Vårt säkerhetstänkande utvecklar vi när- mare i en särskild artikel.

V <;>,Ivo står idag starkare än någonsin.

Aven om konjunkturutsikterna är osäkra och den ekonomiska tillväxten

i

världen har avtagit känner jag tillförsikt för Volvos utveckling genom dess inne- boende styrka och balans även om vi skulle gå mot sämre tider.

Vi drabbades i början av detta år av den största industritjänstemannastrejken någonsin. Volvo i Sverige stod i stort sett stilla under hela tre veckor. Vi beklagar det besvär vi därigenom orsakat kunder och andra förbindelser. Vi gör allt för att kompensera strejkens skador och hop- pas att vår tradition av långvarig arbets- fred kan återupprättas.

'l Ti har en organisation som genomsy-

V ras av en gemensam etik och gemen- samma värderingar och som står stark.

Det är samtidigt en organisahon som inte vilar, den utvecklas, förfinas, anpas- sar sig ständigt till skiftande krav ifråga om koncernens tillväxt, balans och finansiella styrka.

Vi siktar fortsatt mot 20 procents avkast- ning på sysselsatt kapital.

Vi har tagit farväl av en av Volvos stora ledare , Gunnar Engellau, som lämnade oss i januari. Han etablerade Volvo som världsföretag och var en av svensk indu- stris förgrundsgestalter.

Vi hedrar hans minne, hans ledarskap och vad han uppnådde. Vi vill alla föra Volvo vidare mot nya framgångar.

~~~ ^....

Pehr G Gyllenhammar

24mars 1988

Koncernöversikt

Stora investeringar. Investeringarna i anläggningar nådde en ny högsta nivå med 3.864 Mkr

(3.425). Den helt övervägande

delen av investeringarna genomfördes inom transportmedelssektorn med 3. 339 Mkr (2.835).

Huvuddelen av investeringarna, drygt tre fjärdedelar, gjordes i Sverige. Investeringarna i Europa utanför Norden, främst Belgien, uppgick till501 Mkr. I Nordamerika investe- rade Volvo 256 Mkr och på övriga markna- der131Mkr.

Inom personbilssektorn slutfördes under 1987 en ny investeringsfas vid fabrikerna i Kalmar och Gent, Belgien. En ny monterings- fabrik togs i bruk i Halifax, Canada.

Okade produktionsresurser tillskapades i Bengtsfors, Tanumshede och Kungälv och fortsatt utbyggnad pågick

i

Olofström, Köping och Skövde.

Arbetet med alt uppföra den nya mante- ringsfabriken

i Uddevalla pågick under hela

året och fortsälter programenligt. Plane- ringen av ett helt nytt måleri för personbilar inom Tarslandaområdet fullföljdes.

Resurserna för lastbilstillverkning ökar

genom investeringar, som kommer alt pågå

även under 1988. Detta gäller framför allt vid komponentfabrikerna i Skövde, Köping och Lindesberg, Sverige samt vid monterings- fabrikerna i Belgien, Storbritannien och USA.

Beslutade, men ännu

ej

genomförda, in- vesteringar uppgick vid utgången av 198

7

till ca 7.600 Mkr. Häri ingår investeringar som beräknas bli slutförda under 1988 med ca 3.400 Mkr.

6

De beslutade investeringarnas fördelning på rörelsegrenar är, i Mkr

Personvagnar 4.650

Lastvagnaroch Bussar 1.350

Flygmotorer m m 700

Livsmedel 500

Ovriga rörelsegrenar och

gemensamma investeringar 400

Summa 7. 600

I detta belopp ingår investeringar som avser förbättring av den yttre miljön med drygt 300 Mkr. Som exempel kan nämnas installationer för den öve rgång till ökad användning av naturgas, som genomförs våren 1 988 vid Volvo Torslandaverken. Mer- parten av beloppet avser första delen av ett nytt måleri för personbilar

.

Aktieinnehav

---

Phannacia AB. Volvo ökade under 198

7

sin tidigare placering i läkemedels-och bio- teknikföretaget Pharmacia AB och innehavet steg till44 procent av röstvärdet och 26 pro- cent av aktiekapitalet från 31 respektive 21 procent.

Efter ytterligare förvärv i början av 1988 motsvarar Volvos innehav 27 prpcent av aktiekapitalet och 45 procent av röstvärdet.

lnvestment AB Cardo. AB Custos.

AB Catena. Volvos andel i lovestment AB Cardo förblev oförändrad under året med 4

7 procent av röstvärde och aktiekapital.

I AB Custos ökade Volvos innehav något till 19 procent av röstvärdet och 16 procent av aktiekapitalet. I AB Catena ägde Volvo 49 procent av röstvärde och aktiekapital vid utgången av 198

7

Wilh Sonesson AB. Gambro AB.

AB Nils Dacke. Genom tvångsinlösen blev Volvo ägare till samtliga aktier

i

Wilh Sones- son AB. Efter de försäljningar som ägde rum under 1986 utgjorde detta bolags huvudsak- liga tillgångar aktier i Gambro AB med ett röstvärde av

47

procent, aktier i Pharmacia AB och en minoritetspost

i

AB Nils Dacke.

Sonessans återstående innehav av aktier i AB Nils Dacke såldes under hösten till

Industrivärden AB.

I januari 1988 avyttrade Volvo merparten av aktieinnehavet i Sonessans (numera Industri AB Trekanten) till lovestment AB Cardo efter överlåtelse av aktierna i Pharma- cia AB till AB Volvo. I avtalet ingår en rätt för Volvo att, efter utgången av 1988, sälja sitt ) resterande aktieinnehav i Trekanten till Cardo.

Vidare har Cardo rätt att sälja sitt innehav av ca 2,5 miljoner aktier i AB Custos till Volvo för ca 500 Mkr före utgången av juni

1988.

1

Protorp Förvaltnings AB. Volvos innehav av aktier i investmentbolaget Protorp Förvalt- nings AB var vid årsskiftet oförändrat 21 procent. Efter förvärv i slutet av mars 1988 av ytterligare L5

miljon~

aktier ökade Volvos andel til136 procent av aktierna.

AB Opus. I slutet av mars 1988 köpte Volvo 8,2 miljoner aktier i AB Opus. Det motsvarar 25 procent av aktierna.

Hamilton Oil Corporation. I slutet av

oktober avvecklade Volvo engagemanget i

Hamilton Oil Corporation genom försäljning

av sammanlagt 12,7 miljoner aktier till BHP

Holdings (USA) Inc., ett helägt dotterbolag

till The Broken Hill Proprietary Company Ud (BHP), Australiens största börsnoterade före- tag. Priset var US dollar 31 per aktie eller sammanlagt US dollar 393 miljoner kontant.

Saga Petroleum a.s. Volvo äger 20 procent av aktierna i Saga Petroleum a.s., Norge.

Under 1987 överfördes innehavet från AB Volvo

till

Volvo Norge AS.

VME Group N .V.

Volvo äger 50 procent av aktierna i VME Group N V., Nederländerna.

Detta bolag omfattar de entreprenadmaskin- rörelser som tidigare drevs av Volvo, genom Volvo BM AB, respektive av dark Equip- menl Company, USA.

-,

Börsvärdet den 31 december1987 av Volvos innehav av börsnoterade aktier var 6.484

Mkr.

Det bokförda värdet av dessa aktier vid

'\skiftet uppgick

till

6.157

Mkr.

- i:fter förvärven i början av 1988 och den högre kursnivån var börsvärdet av Volvos sammanlagda innehav av börsnoterade aktier i mitten av mars 1988 8.039 Mkr med ett bokförtvärde av 6352

Mkr.

Avveckling av andra intressen. Volvo avyttrade i juli månad rörelsen och huvudde- len av tillgångarna i Morgårdshammar AB (f d Centro-Morgårdshammar AB) till det italienska företaget Danieli.

I oktober månad sålde Volvo sin andel, 15 procent, i Block 22/5B i den brittiska delen av Nordsjön till Amoco (U.K.) Exploration Company och Gas Council (Explorati~~) ~~d.

I början av 1988 träffades avtal om forsalJ- ning av verksamheten i ACS Autocarrier System till BT Industries, ett dotterbolag till KFindustri AB.

Volvobilar börjar synas i den intensiva bilfrafiken på Tokyos gator. Under 1987 ökade försäljningen på den japanska marknaden med drygt 50 procent till3.400 bilar. Volvo 780 utanför Asakusa, Tokyo.

I mars 1988 träffade Volvo överenskom- melse om försäljning av Kockums Gjuteri AB, Kallinge, till Intermet Corporation, USA.

Resultat, räntabilitet,

likvida

medel.

Volvokoncernens verksamhet för 1987 gav ett rörelseresultat av 6.722

Mkr

(6.494).

Finansnettot var 2.549 Mkr (L008). Häri ingår resultatet av försäljningen av aktierna i Hamilton Oil Corporation med L146 Mkr.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till9.011 Mkr (7.530).

Avkastningen på sysselsatt kapital blev 19,6 procent (17,8).

Resultatet i kronor per aktie steg tills 7:80 (48:20).

Koncernens likvida medel ökade ytterli- gare och uppgick vid årets utgång

till

22.497 Mkr(17.777).

I efterföljande avsnitt, Ekonomisk översikt och analys, kommenteras årets resultat, kon- cernens finansiering och ställning vid ut- gången av 1987.

Investeringar i anläggningar

4000Mkr

3600

3200 r--

2800

2400 ^~

2000

1600 ^Sverige 1200

800

-

Utanf~r , - - r-

r--

H

400 Sverige

l

!•

Geografiskt omrade 1983 1984 1985 1986 Sverige 1.665 1.874 2.830 2.713

Norden

utanför Sverige 64 26 21 50

Europa

utanför Norden 275 374 384 392

Nordamerika 354 134 189 178

Övriga länder 39 181 82 92

Summa 2.397 2.589 3.506 3.425

l

t--

-

r- r-

1- -

r- : - -r- r-

1987

2.976 32

501 256 99 3.864

Under fernårsperioden 1983-1987 har 12.058 Mkr eller

76 procent av investeringarna skett i Sverige.

Rörelsegren 1983 1984 1985 1986 1987 Personvagnar 678 1.017 1.576 2.047 2.455

Lastvagnar 379 452 574 484 628

Bussar 64 47 48 67 37

Marin-och

industrimotorer 37 Bl 96 104 73 Flygmotorer m m 80 207 203 133 146

Livsmedel 76 97 105 334 260

Handel 254 249 10 17 22

Entreprenad·

maskiner 137 106

Verkstadsföretag 180

övriga rörelsegrenar och gemensamma

investeringar 512 333 894 239 243

Koncernen

totalt 2.397 2.589 3.506 3.425 3.864

Sammanlagt 3.33 9 Mkr eller 86 procent av koncernens totala investeringar gjordes inom tra nsportmedelsorm~det u n der

1987.

7

Koncernöversikt

Ekonomisk översikt och analys

Belopp i miljoner [Mkr) där annat ej anges.

Koncernens resultaträkning i sammandrag

Mkr

Försäljningsvärde Rörelsens kostnader Planenliga avskrivningar

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar utdelning på aktier

Resultat vid försäljning av aktier Räntenetto

Valutakursdifferenser på lån

Resultat efter finansiella intäkter och kostnader Extraordinära poster, netto

Resultatbonus till anställda

Resultat före bokslutsdispositioner o dl skatter

Koncernens fönäljning

100000 Mkr

90000 r - l -

r - - r - - - r - -

80000

,_.._,

70000 Ollehandel

f - - f-

60000 ^~

lo

1-

50000

r -

h 1-

40000

30000 _{t -}

20000

t- ^{t -}

J ^r-:

10000 1-

Tramportmedel od1 Ollfig "'rllsemhel

1983 1984 1985 1986 1987

Resultatöversikt

---

Väsentlig resultatökning. Under 1987 steg Volvokoncernens försäljning med Ho procent eller 8,4 miljarder kronor. Härav svarade olje- handeln för 2 miljarder kronor och trans- porlmedelsföretagen och övrig verksamhet för 6,4 miljarder kronor. Samtliga rörelsegre- nar redovisade högre försäljningsvärden än föregående år.

Även rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar översteg motsvarande resultat för 1986 och uppgick till6.722, en ökning med fyra procent. En högre prisnivå för främst personvagnar och lastvagnar samt större försäljningsvolym för flertalet rörelse- grenar bidrog i stor utsträckning till det ökade rörelseresultatet. Förändrade valuta-

1985 86.196 -77.996 - 1.725 6.475 113 3 421 759 7.765

163 7.602

1986 84.090 -75.534 - 2.062 6.494 81 137 345 445 7.502 193 165 7.530

1987 92.520 - 83.585 - 2.213 6.722 125 1.186 677 561 9271

260 9.011

kurser, främst en fallande dollarkurs, med- förde lägre rörelseintäkter. En mycket hög andel av Volvos inflöde

i

dollar hade termins- säkrats till kurser som betydligt översteg dagskursnoteringarna, vilket mildrade den negativa resultateffekten. Den samlade belastningen på rörelseresultatet av valuta- kursförändringar järnfört med 1986 kan ändock uppskattas till mer än 2 miljarder kronor.

Arets produktutvecklingskostnader, vilka belastat rörelseresultatet, steg i en betydligt lägre takt än under senare år. Sammanlagt uppgick de till4.62L en ökning med 58.

Högre resultat inom flertalet rörelsegrenar, framför allt Lastvagnar och Livsmedel, kom- penserade väl ett lägre resultat inom Person- vagnar. Kostnader för omstrukturering och avveckling av olönsamma verksamheter var betydligt mindre än föregående år.

VInsten vid försäljning av aktier uppgick till U86. Härav svarade försäljningen av aktierna i Hamilton Oil Corporation, USA- vilka föregående år skrevs ned med 430 i samband med uppskrivning av aktieinne- havet i AB Catena- för U46.

Det positiva räntenettot steg med 332 till 677, främst till följd av ökade likvida medel och minskade räntebärande skulder. Ränte- täckningsgraden steg till 5,5 (4,6).

Valutakursutvecklingen under året, i första hand den lägre kursen på US-dollarvid årsskiftet, medförde kursvinster på långfris- tiga lån i utländska valutor med 561. Under 1986 uppgick motsvarande vinster till445.

Koncernens resultat efter finansiella intäk- ter och kostnader ökade med 1.769 eller med 24 procent.

Okad avkastning på sysselsatt kapital.

Det ökade resultatet medförde en högre för- räntning av det sysselsatta kapitalet. Avkast- ningen steg tilll9,6 procent från 17 ,8 procent under1986.

Avsättningen för resultatbonus till an- ställda uppgår till maximibeloppet 260. Efter avdrag för sociala avgifter kommer 206 att utbetalas till stiftelsen Volvoresultat under 1988.

Det genomsnittligt sysselsatta kapitalet uppgick Hll54,5 miljarder kronor, vilket utgjorde skillnaden mellan koncernens till- gångar 76,6 miljarder kronor och

ej

ränte- bärande rörelseskulder 22,1 miljarder kronor.

Av koncernens tillgångar, beräknade som ett genomsnitt för året, utgjorde finansiella till- gångar 32,8 miljarder kronor och operativ : ) tillgångar 43,8 miljarder kronor. I stort sett - hela ökningen av sysselsatt kapital kan hän- föras till de finansiella tillgångarna Oikvida medel, långsiktiga värdepappersinnehav, spärrkonton hos Sveriges Riksbank samt aktier och andelar).

Avkastningen på koncernens operativa tillgångar har under en följd av år varit betyd- ligt högre än på de finansiella. Avkastningen på de finansiella tillgångarna begränsas av att förräntningen på likvida medel är av- hängig av marknadsförhållanden, att medel på spärrkonton hos Sveriges Riksbank inte är räntebärande samt att värdestegringen på aktier och andelar i regel realiseras först vid försäljningen. Under 198 7 steg avkastningen på koncernens finansiella tillgångar till 11 pro- cent (8) beroende på årets vinst vid försälj- ning av aktierna i Hamilton Oil Corporation.

Avkastningen på de operativa tillgångarna -efter avdrag för icke räntebärande rörelse-

skulder - ökade med en procentenhet till 33 procent.

Räntabiliteten per rörelsegren beräknas

.~

inom Volvo enligt en norm som bl a tar hä~· _ , syn till anläggningstillgångarnas nuanskaff- ningskostnad. Se tabell på nästa sida.

Högre resultat per aktie. Resultatet före - . bokSlutsdispositioner och skatter uppgick { - ).

9.011. Efter schablonmässig skattebelastnmg-' med

50

procent motsvarade detta kronor 57:80 per aktie (48:20).

Efter full konvertering till aktier av det under1987 upptagna konvertibla förlagslå- net till Volvos anställda motsvarar resultatet en vinst per aktie av kronor 57:40.

Av årets vinst avsattes

ⁱ

konsoliderings- syfte 3.426 eller 38 procent (36) till obeskat- tade reserver.

Arets skattekostnad var 2.220, vilket mot- svarade

25

procent (30) av vinsten före

bok~

slutsdispositioner och skatter.

Efter avdrag för minoritetens andel

i

netto-

vinsten med 7 4, var Volvokoncernens netto-

vinst 3.291 (2.551).

Resultatutveckling

I tabellerna på denna sida visas hur det opera- tiva resultatet samt räntabiliteten utvecklats under den senaste femårsperioden för de olika rörelsegrenarna. För den handelsverk- samhet som bedrivs inom STC är räntabili- tetsmåttet

ej

meningsfullt. Därför presenteras ej något räntabilitetstal för rörelsegrenen HandeL

Resultatet för 1987 kommenteras mer ut-

_förligt under respektive rörelsegrens avsnitt

1å sidorna

16-3~

Det operativa resultatet

--är

sammansatt av rörelseresultatet efter plan-

enliga avskrivningar med tillägg för ränte- intäkter på fordringar och vissa erhållna förskott.

Vid beräkningen av räntabiliteten har hän-

~ _).Yn.~agi~

till kalkylm~~siga avs~rivningar ...

-

1\nlaggnmgarna har varderats till kalkylmas- siga restvärden, d v s till stor del inflationsjus- terade. Se not 28 sidan 44.

Personvagnar har under senare år, trots ett omfattande investeringsprogram och stora insatser inom produktutveckling, redovisat mycket goda vinster. Denna kontinuerligt höga resultatnivå har möjliggjort en bety- dande intern konsolidering för koncernen.

Räntabilitetstalet har under de senaste fem åren överstigit 25 procent.

Rörelsegrenen Lastvagnar uppnådde under 1987 sin högsta räntabilitet någonsin, 24 procent. Branschen präglas fortfarande av överkapacitet, men efterfrågan under året var mycket god såväl i Västeuropa som i Nord- amerika. Lastvagnar har under perioden,

· -\,ortsett från 1983, haft en räntabilitet på i

_

~enomsnitt 17 procent. Marknadsandelarna

har ökat framför allt i Europa och Nord- amerika.

Den sedan början av 1980-talet sjunkande . totalmarknaden för bussar har planat ut

)nder senare år varefter en viss återhämtning

-

skett. Högre försäljningsvolym och stärkta

marginaler' har höjt räntabiliteten betydligt under det senaste året.

Efter en resultatminskning 1986 för Marin- och industrimotorer ökade vinsten och rän- tabiliteten under 1987, trots en svagare dollar och fortsatt hård priskonkurrens. Förnyelsen av produktprogrammet under de senaste åren har stärkt marknads positionerna.

Inom rörelsegrenen Flygmotorer m m har under senare år genomförts en stegvis ökning av andelen civila produkter. Resulta- tet under perioden visar en stigande trend, bortsett från 198 7 då vinsten stagnerade, främst beroende på negativ resultateffekt av den sjunkande dollarn.

Livsmedelsrörelsen har under de senaste åren expanderat kraftigt, främst genom före- tagsförvärv. Resultatet belastades under 1986 med stora kostnader för omstrukturering

Operativt resultat per rörelsegren

Mkr 1983 1984 1985

Personvagnar 4.805 5.737 6.138

Lastvagnar 393 1.122 921

Bussar 44 114 60

Marin· och industrimotorer 316 351 330

Flygmotorer m m 99 133 187

Livsmedel 174 152 167

Handel -397 -108 10

Annan verksamhet 286 151 276

Verksamheter

under avveckling • -778 -116 -626 Operativt resultat 4.942 7.536 7.463 Ränteintäkter på fordringar

och erhållna förskott inräknade ovan samt

gemensamma kostnader .. -440 -908 -988 Rörelseresultat 4.502 6.628 6.475

Räntabilitet per rörelsegren

Procent 1983 1984 1985

Personvagnar >25 >25 >25

Lastvagnar 5 18 13

Bussar 5 17 8

Marin· och industrimotorer >25 >25 >25

Flygmotorer m m 10 14 18

Livsmedel 11 9 10

och omvärdering av tillgångar i nyförvär- vade bolag. Omstruktureringskostnaderna för 198 7 låg på en väsentligt lägre nivå. Detta, i kombination med att vissa förlustkällor eliminerats, har medfört att resultatet förbätt- rats betydligt .

En betydande oms hukturering har under de senaste åren genomförts inom rörelsegre- nen Handel. Oljehandeln är i hög grad risk- exponerad, varförvolymerna minskats jäm- fört med mitten av 1980-talet. Samtidigt har en övergång skett tillstörre andel direkt han- del med olja. Verksamheten kompletterades 1985 med frukthandel genom förvärv av drygt

50

procent av aktierna i J S Saba Conti- nent B

V, Nederländerna. För 1987redovisas

för den totala rörelsen ett mindre överskott.

I Annan verksamhet ingår för 198 7 huvudsakligen rörelsevinster i AB Forlos samt

i

återförsäljar-och entreprenadmaskin- verksamheten hos vissa koncernbolag.

1986 1987 • Under 1987 awecklade Volvo sitt 5.574 4.311 direkta engagemang inom energi·

verksamheten. Resultatet för Energi 1.069 1.606 ingår under denna rubrik för åren

104 179 1983-87. För 1987 och 1986 ingår 178 223 rörelseintäkter och kostnader för

aweckling av Verkstads AB Smedjan 228 227 (f d Morgårdshammar AB) och

38 484 Kockums Jernverksaktiebolag samt 117 36 förluster i ACS Autocarrier System.

För 1985 ingår främst kostnader i 88 287 samband med nedläggning av till·

-379 -115

verkningen av busskarosser i USA och aweckling av STC Recycling.

7.017 7.238 .. Gemensa m ma kostnader för 1985 omfattar även koncernmåssig elimi·

neringav vinst på aktieförsäljning, bortskrivning av övervärde samt -523 -516 kostnader för avsättningar till stift el·

6.494 6.722 ser, sammanlagt 351. För 1984 ingick kostnader för inlösen av aktier i STC med 342.

Räntabiliteten för de olika rörelsegre- 1986 1987 na rna har framräknats efter en inom koncernen tillämpad norm enligt vii·

>25 >25 ken beräknat resultat ställs i relation 13 24 till genomsnittligt sysselsatt kapital.

12 23 Resultatet utgörs av operativt res u l·

tat belastat med kalkylmässiga 14 18 avskrivningar. Det sysselsatta kapita·

17 14 let beräknas som operativa tillgångar

o

8 med avdrag for ej räntebärande kortfristiga skulder och med an lägg·

ningstillgångarna upptagna till nuanskaffningskostnad efter avdrag för kalkylmässig värdeminskning.

Operativt resultat

~

Personvagnar

D

ÖVriga rörelsegrenar. Verksamheter under aweckling ingår ej.

7000Mkr 6000 5000 4000

3000 2000 l 000

1983 1984 1985 1986 1987

Som framgår av ovanstående diagram har

Personvagnars resultat minskat under 198 7

från den mycket höga resultatnivån under

treårsperioden 1984-86. Lönsamheten var

dock fortsatt mycket god. Inom övriga rörel-

segrenar tillsammantagna har den stagne-

rande resultatnivån under samma treårs-

period brutits under 1987 och en betydande

resultatförbättring har uppnåtts, främst inom

Lastvagnar och LivsmedeL Rörelseresultatets

sammansättning mellan rörelsegrenarna har

därmed fått en bättre balans.

Koncernöversikt

Analys av koncernens finansiering

Mkr 1985 1986 1987

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 7.602 7.530 9.011

Tillkommer avskrivningar 1.725 2.062 2.213

Avgår skatter -1.713 -2.249 -2.220

Uttag från (+) insättning på (-) spärrkonton hos Sveriges Riksbank m m -1.074 +1.607 ^- 615

Tillförda medel från årets verksamhet 6.540 8.950 8.389

Ökade (-) minskade (+) varulager och fordringar +1.439 -3.293 +1.296

Ökade kortfristiga rörelseskulder + 352 +3.984 + 968

Nettofinansiering från årets verksamhet 8.331 9.641 10.653

Investeringar i anläggningar -3.506 -3.425 -3.864

Nettoinvesteringar i aktier -1.485 -1.988 + 666

Långsiktiga värdepappersinnehav -1.664

Ökade (+) minskade (-) kortfristiga lån + 438 + 708 - 1.148

Ökade långfristiga fordringa r och skulder m m, netto + 171 + 243 + 701 Förändringar i koncernens sammansättning, omräkningsdifferenser m m -1.044 -1.136 + 94 Utdelning till Volvos aktieägare

Återstoden motsvarar årets ökning av likvida medel

Tillförda medel från årets verksamhet jämfört med Investeringar i anläggningar

D

TiiWörda medel

D

Investeringar i anläggningar 9000Mkr

8000 7000

6000 5000 4000 3000 2000 1000

1983 1984 1985 1986 1987

- 411 ^- 660 718

2.494 3.383 4.720

Finansiering

Okad självfinansiering.

Under1987 till- förde verksamheten ett bidrag till koncer- nens finansiering av 8.389. Detta var 6 pro- cent lägre än året innan. Minskningen berodde på att nettoinbetalningar gjordes till spärrkonton i Sveriges Riksbank-i motsats till vad som skedde under 1986, då uttagen från dessa konton översteg insättningarna.

Under de senaste

fem

åren har koncernen varje år självfinansierat investeringarna i anläggningar. Under femårsperioden 1983- 87 uppgick de internt tillförda medlen till ca 34.400 medan investeringar i anlägg- ningar tagit ca 15.800 i anspråk. Självfinan- sieringsgraden för perioden var 218 procent.

Medel som är bundna i varulager och kundfordringar minskade med L296 främst genom försäljning av kontrakt för leasing- fordon.

Högre kortfristiga räntefria rörelseskulder tillförde koncernen 968.

Före investeringar, extern upplåning och utdelning gav verksamheten en intern finan- siering av 10.653. Arets investeringar i anläggningar var högre än något tidigare år och uppgick till3.864. I slutet av 1987 såldes aktieinnehavet i Hamilton Oil Corporation. """\. Under året förvärvades ytterugare aktier i l _ ~ Pharmacia för 52 L Sammantaget minskade - koncernens aktieinnehav med 666. Under 1987 har räntebärande värdepapper avsedda att innehas till inlösentidpunkten överförts till särskild förvaltning. Vid utgången av året var värdet av detta innehav 1664.

Kortfristiga låneskulder minskade med Ll48 främst beroende på att ökade ukvida medel i den nordamerikanska verksamheten till viss del användes för återbetalning av lån.

Koncernens långfristiga låneskulder mins- kade med netto 232. Amorteringar under 1988, vi1ka omklassificeras till kortfristiga lån, uppgick till1.410. Till följd av den lägre kursen på dollar vid årets slut kunde lån i denna valuta värderas ned. AB Volvo gav ut ett förlagslån på 924, riktat till anställda inom koncernen. Långfristig upplåning i övrigt begränsades i stort till refinansiering av tidigare lån. Latenta skatteskulder efter av- drag för latenta skattefordringar steg med 352. Övriga långfristiga skulderoch ford- ringar ökade med netto 58L

Förändringar i koncernens sammansätt- ning m m tillförde 94. Ändrade valutakurser vid omräkning av utländska dotterbolags balansräkningar reducerade koncernens eget kapital med 446, medan försäljningar och utrangeringar av anläggningstillgångar m m - gav ett tillskott med 540. Under 198 7 betald . utdelning till Volvos aktieägare avseende ~ verksamhetsåret 1986 uppgick till 718.

De likvida medlen ökade med 4.720 och belöpte sig vid årets slut till22.497. Detta motsvarade 24 procent (21) av koncernens försäljningsvärde. Koncernens beviljade men ej utnyttjade kreditfaciliteter utgjorde vid årets utgång ca 20.500.

Finansiell ställning

Okade finansiella tillgångar.

Koncernens tillgångar steg med 5.880 eller åtta procent.

Okningen är helt hänförlig till de finansiella tillgångarna i första hand likvida medel, långsiktiga värdepappersinnehav samt spärr- konton hos Sveriges Riksbank.

De

finansiella tillgångarnas andel av balansomslutningen ökade till43,7 procent mot 38,6 procent före- gående år, varav likvida medel utgjorde 28,8

~tJrocent mot 24,6 procent vid slutet av 1986.

lillanslikviditeten - omsättningstillgångar --(relation till kortfristiga skulder- steg till1,7

(1,5).

Andelen varulager och fordringar av till- gångarna minskade ytterligare till 3 7,5

-~rocent.

( l Genom försäljningen av aktieinnehavet i

-~Hamilton

Oil Corporation ökade anlägg-

ningstillgångarna endast obetydligt, trots fortsatt stora investeringar, och deras andel av balansomslutningen sjönk till29,3 procent mot 31,4 procent föregående år.

Stärkt soliditet. Koncernens soliditet- mätt som andel eget riskbärande kapital- stärktes ytterligare under året. Riskkapitalet ökade med 5.706 till36.942, vilket motsvarar 47,3 procent ( 43,3) av tillgångarna.

Liksom under 1986 var nettoskulderna noll, d v s de likvida medlen översteg de rän- tebärande skulderna. Koncernens finansiella ställning var fortsatt stark.

Koncernens ställning den 31 december

Tillgångar Likvida medel Fordringar och varulager Långsiktiga värdepappersinnehav Spärrkonton hos Sveriges Riksbank Anläggningstillgångar

Summa tillgångar Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder Långfristiga skulder Obeskattade reserver Minoritetskapital Eget kapital

Summa skulder och eget kapital

Tillgångar per rörelsegren

Mkr 1985 1986 1987

Personvagnar 13.926 15.656 15.992

Lastvagnar 7.893 8.444 8.532

Bussar 994 1.129 1.208

Marin· och industrimotorer 1.372 1.485 1.570 Rygmotorer m m 2.034 2.194 2.229

Livsmedel 2.047 6.092 6.029

Handel 1.964 1.414 886

Annan verksamhet 7.437 6.935 7.057 Verksamheter under avveckling 1.014 997 461 För koncernen

gemensamma tillgångar· 24.112 27.836 34.098

Summa 62.793 72.182 78.062

·För koncernen gemensamma tillgångar består av bankräk- ningar och kassa,lån och placeringar, långsiktiga värdepappers·

innehav, spärrkonton hos Sveriges Riksbank samt aktier och andelar.

Kvartalsuppgifter 1986 1987

Försäljning, Mkr

Kvartall 20.661 21.635

Kvartal2 21.519 22.717

Kvartal3 18.798 21.875

Kvarta14 23.112 26.293

Hela året 84.090 92.520

Resultat före boksluts- dispositioner och skatter, Mkr

Kvartall 2.410 1.982

Kvartal 2 2.238 2.247

Kvartal 3 1.283 1.558

Kvartal4 1.599 3.224

Hela året 7.530 9.011

1986 1987

Mkr % Mkr %

17.777 24,6 22.497 28,8

30.581 42,4 29.285 37,5

1.664 2,2

1.180 1,6 1.721 2,2

22.644 31,4 22.895 29,3

72.182 100,0 78.062 100,0

31.548 43,7 31.368 40,2

9.398 13,0 9.752 12,5

20.980 29,1 24.338 31,2

132 0,2 340 0,4

10.124 14,0 12.264 15,7

72.182 100,0 78.062 100,0

Koncernens finansiering fördelad på skulder och eget riskbärande kapital

100 procent

ba~:~~~-

_skulder ^rl

75

50

25

Ej ränte·

bärande skulder

Eget risk·

bärande

kapital Il

---~~~~~~-L 1983 1984 1985 1986 1987

1986 1987

Resultat per aktie, kronor

Kvartall 15:50 12:70

Kvartal2 14:40 14:70

Kvartal3 8:10 9:60

Kvarta14 10:20 20:80

Hela året 48:20 57:80

Nettovinst per aktie enligt US GAAP, kronor

Kvartall 13:50 12:00

Kvartal2 13:90 14:90

Kvartal3 8:40 10:90

Kvarta14 2:30 21:90

Hela året 38:10 59:70

Koncernöversikt

Resultat i kronor per aktie 1987 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter

Minoritetsägarnas andel i detta resultat Resultat därefter Skatteberäkning:

Resultat

Skattefria utdelningar på aktier

skattebelastning med 50 procent Beräknat resultat efter skatt Vägt genomsnitt av antal

8.892 76 8.816

utestående aktier under året 77.605.009 Resultat i kronor per aktie 57:80

Mkr

9.011 - 119 8.892

-4.408 4.484

Nyckeltal

Avkastning på sysselsatt kapital l

Avkastning på eget riskbärande kapital2 Avkastning på eget kapital3

Räntetäckningsgrad⁴ Resultat i kronor per aktie⁵ Balanslikviditet6

Nettoskulder i procent av eget riskbärande kapitaF Andel eget riskbärande kapitals

l. Avkastning_~sselsatt kal)ital är beräknad som rörelseresultat efter planenliga avskrivningar ökat med ränte· och utdelningsintäkter samt resultat vid försäljning av aktier dividerat med genomsnittlig balansomslutning med avdrag för ej räntebärande kortfristiga skulder.

2. Avkastning_P-å eget riskbärande kaP-ital är beräknad som resultat före bokslutsdispositioner och skatter med avdrag för årets skattekostnad dividerat med summan av genomsnittligt eget kapital, minoritets·

kapital och obeskattade reserver.

3. Avkastning_[1å eget kallita l är beräknad som resultat före bokslutsdispositioner och skatter minskat med en schablonmässig skattebelastning av 50 procent, varvid hänsyn dock tagits till skattefria utdelningar på aktier. Detta resultat har dividerats med summan av genomsnittligt eget kapital, minoritetskapital och 50 procent av obeskattade reserver.

1983 1984 1985 1986 1987

18,1 22,9 20,3 17,8 19,6 19,6 30,1 23,9 18,2 20,2 17,3 28,4 23,3 19,6 20,3

2,9 4,9 4,9 4,6 5,5

24:30 46:50 49:20 48:20 57:80

1,4 1,6 1,6 1,5 1,7

40,3 22,3 12,4

o o

32,1 39,1 42,4 43,3 47,3

4. Räntetäckn in~graden är beräknad som rörelseresul·

tat efter planenliga avskrivningar ökat med ränte·

och utdelningsintäkter samt resultat vid försäljning a· , aktier dividerat med räntekostnader.

5. Resultat i kronor per aktie är beräknat som resultat dividerat med det vägda genomsnittet av antalet ute- stående aktier under året. Resultatet utgörs därvid av resultat före bokslutsdispositioner och skatter

,_.

med avdrag för dels minoritetsägamas andel, dels ( : schablonmässig skattebelastning med 50 procent, ) varvid hänsyn dock tagits till skattefria utdelningar P~

aktier. Justering har skett för aktieuppdelning och emissioner. Se även beräkning på denna sida.

6. Balanslikviditeten är beräknad som omsättnings·

tillgångar dividerade med kortfristiga skulder.

7. Nettoskulderna är beräknade som räntebärande skulder med avdrag för likvida medel. Detta belopp divideras med eget riskbärande kapital.

8. Andel eget riskbärande kaP-ital är beräknad som summan av eget kapital, minoritetskapital och totala obeskattade reserver dividerat med summa till·

gångar.

Resultat i sammandrag (U.S. GAAP)

Mkr

Rörelseresultat efter planenliga avskrivningar Finansiella intäkter och kostnader

Räntenetto

Resultatandelar (efter skatt) i intressebolag övriga finansiella intäkter och kostnader- netto Vinst vid försäljning av aktier- netto

Resultatbonus till anställda Resultat före skatter Skatter

Minoritetsandel i resultat Resultat före extraordinära intäkter Extraordinära intäkter

Nettovinst )onor per aktie:

_,,~sultat före extraordinära intäkter Extraordinära intäkter

Nettovinst·

Ungfristiga låneskulder och eget kapital )n 31 december (U.S. GAAP)

··r~~kr

Långfristiga lånesku Id er Eget kapital

Summa

Koncernens resultat och finansiella ställning en1igt amerikanska

redovisningsprinciper

(U.S. GAAP).

Volvo lämnar viss ekonomisk information beräknad enligt amerikanska redovisnings- principer. I not

29

till koncernens bokslut på sidorna

45

och

46

ingår en redogörelse för väsentliga skillnader mellan de redovisnings- principer som Volvo tillämpar och U.S.

GAAP.

1985

7.004 442 144 l 38 163 7.466 -3.688 - 44 3.734 744 4.478 48:10 9:60 57:70

1986 6.369 20.092 26.461

%

24 76 100

1986

5.960 402 174 41 114 165 6.444 -3.452 36 2.956 2.956 38:10 38:10

1987

6.169 23.860 30.029

1987 6.928 713 401 30 1.170 - 260 8.982 -4.266 80 4.636 4.636 59:70 59:70

%

21 79 100

Volvo avger även en årlig rapporl (Form

20-F)

till Securities and Exchange Commis- sion, S E C, i U SA, vilken innehåller ytterligare information om Volvos verksamhet enligt fastställda krav.

En sammanfattning av koncernens beräk- nade resultat och finansiella ställning enligt U.S. GAAP lämnas

i

ovanstående tabeller.

Det högre rörelseresultatet och räntenettot har kornmenterats

i

resultatöversikten på sidans.

Rörelseresultatet för

1986

belastades med en nedskrivning om

500

av aktieinnehaven i Hamilton och Saga till följd av de under året sjunkande o l je-och gaspriserna.

På nyåret 1988 introducerades

i

Nordamerika en helt ny normalbyggd lastbil i klass 8 för tunga

krä-

vande transporler över den amerikanska kontinenten.

Två WHITEGMC lastbilar på Richmond-San Rafael-bron, Kalifornien, USA.

Okningen av resultatandelar i intresse- bolag beror huvudsakligen på högre resultat

i

Pharmacia och Catena.

Långfristiga låneskulder i utländska valu- tor har, enligt U.S. GAAP, till stor del ställts mot nettotillgångar

i

dotterbolag utanför Sverige. Kursvinster och kursförluster på sådana lån har således dire kt påverkat eget kapital istället för koncernens resultat.

Försäljningen av aktieinnehavet i Hamilton Oil Corporation gav år

1987

en vinst före skatt om

l.U8 (856

efter skatt).

s kattekostnaden utgjorde

4 7

procent av vinsten före skatt mot

54

procent föregående

år.

Den lägre skattebelastningen år

1987

beror främst på försäljningen av aktieinneha- vet

i

Hamilton. s kattekostnaden

år 1986

var högre p g a nedskrivning av aktieinnehav för vilken ingen skattemässig avdragsmöjlighet beräknades.

I skattekostnaden ingår skatt enligt svensk redovisningspraxis samt latent skatt, ca

2.000

för

år 198 7,

avseende avsättningar till obe- skattade reserver och övriga justeringar vid beräkning av nettovinst enligt U.S. GAAP.

I skattekostnaden ingår även återföring av effekten av utnyttjade skattemässiga förlust- a vdrag.

Extraordinära intäkter under år

1985

avser minskning av skattekostnaden till följd av , koncernmässigt utnyttjande av förlust- avdrag, främst inom STC.

Nettovinsten per aktie för år

1987

uppgick till kronor

59:70

jämfört med kronor

38:10

för år

1986.

I

1987

års nettovinst ingår kronor

11:-

avseende vinst vid försäljning av aktie- innehav i Hamilton. Nettovinsten för år

1986

har belastats med kronor

6:40

på grund av nedskrivning av aktieinnehav. I vinsten per aktie för år

1985

ingick en extraordinär intäkt på kronor

9:60.

Andelen långfristiga låneskulder

i

förhål- lande till eget kapital var

26

procent vid utgången av år

^{198 7,}

järnfört med

³²

procent ett

år

tidigare.

Avkastningen efter skatt på genomsnittligt

eget kapital var

2L4

procent

(17,6

procent

exklusive vinst vid försäljning av aktieinnehav

i Hamilton) under år

1987,

järnfört med

15,4

procent

(17,9

procent före nedskrivning av

aktieinnehav) för

1986.

Det egna kapitalet per

aktie motsvarade vid slutet av

år 198 7

kronor

307:50 (258:90).

Koncernöversikt

Antal anställda i Volvokoncernen vid årets slut

80000

70000 60000 50000

40000 ^Svtlfige 30000 20000 10000

utanfOt Sv<riie

l

Geografiskt omrade 1983 1984 1985 1986 1987 Sverige 57.147 52.041 49.983 54.309 55A36 Norden

utanför Sve-ige 2.208 1.682 1.573 1.492 1.693 Europa

utanför Norden 9.379 8.592 8.609 10.029 10.165 Nordamelika 4.935 4.743 4838 4.722 4.883 övriga omrilden 2.537 1.528 2.854 2.595 3.163 Totalt 76.206 68.586 67.857 73.147 75.340

Huvuddelen av öknngen under de två senaste ilren hänförde sig till Sverige; under 1986 inom Livsmedel och under 1987 inom Personvagnar och Lastvagnar.

Fördelning pil

1983

rörelsegrenar 1984 1985 1986 1987 Personvagnar 28.700 31.000 32.250 32.850 34.050 Lastvagnar 15.200 15.700 16.150 16.500 17.600 Bussar 1.500 1.600 1.700 1.500 1.700 Mam·och

industrimotorer 2.600 2.800 2.650 2.600 2.650 Rygmotorer m m 3.000 3.150 3.300 3.450 3.550 Livsmedel 4.800 4.950 5.000 9550 9.100

Handel 400 450 300 200 200

Entreprenad·

maskiner 5.300 5.600 Verkstadsföretag 8.800 ÖVriga rörelse·

grenar och cen·

trala funktioner Il 5.900 3.350 6.500 6.500 6.500 Koncernen

totalt, ca 76.200 68.600 67.850 73.150 75.350 Il Inkluderar 1983 Volvalorgruppens återförsäljarföretag i Nor·

den med 3.850 personersamt fr o m 1985 Volvoägda återför·

säljarföretag pil vissa marknader utanför SVerige.

Uppgifter om medelantal anställda per kommun respektive land samt om löner aterfinns pil sidan 56.

Personal

Drygt 75.000 anställda vid årsskiftet.

Vid slutet av 198 7 var antalet anställda i Volvokoncernen 75.340. De viktigaste större förändringarna under året hänförde sig

till

Personvagnar, vars arbetsstyrka steg med ca 1.200 personer samt Lastvagnar, där antalet anställda ökade med ca LIOO, medan antalet inom Livsmedel minskade i samband med avyttring av viss verksamhet med ca 450 personer.

Löner

och

lönebikostnader steg under året med 999

Mkr

till13.846 Mkr.

I Sverige arbetade 55.440 personer inom Volvo. På svensk arbetsmarknad medförde

högkonjunkturen att det blev svårare att rekrytera nya medarbetare. Olika special- inriktade insatser ledde

till

god anslutning.

Frånvaron ökade med ca en procent för arbetare inom koncernens svenska del

till

^ca

23 procent Härav utgjorde 14 procent från- varo p g a sjukdom.

IVoivoföretag utanför Sverige arbetade 19.900 personer.

I Belgien ökade antalet anställda med 255 till4.840 i samband med utbyggnaden av personbilsmonteringen i Gent.

I Nordamerika steg antalet anställda, framför allt inom Volvo G M Heavy Truck Corporation

och

utgjorde sammanlagt 4.880 (4.720).

I Storbritannien var antalet anställda i stort sett oförändrat med 1.400.

I Brasilien ökade arbetsstyrkan till1.350 (L150).

IVoivoföretag på övriga utlandsmarkna- der i mer än 20-talet länder arbetade drygt 7.000 personer.

I början av 1988 drabbades Volvokoncer- nen av en tjänstemannastrejk Verkningarna av strejken ledde efterhand

till

arbetsbrist.

Som mest berördes sammanlagt drygt 29.000 arbetare och tjänstemän, framför allt i Sverige och Belgien. Det medförde förlust av ca 300.000 arbetsdagar. Betydande an- strängningar görs för att söka hämta in för- lorad produktion.

Kompetensutveckling -en nödvändighet för Volvo.

Volvo satsar varje år betydande belopp på utbildning och utveckling av kon- cernens medarbetare. Under 1987 uppskattas de sammanlagda kostnaderna för utbildning inom koncernen ha uppgått

till

drygt en mil- jard kronor. Utbildningsansvaret ligger till helt övervägande del hos de enskilda dotter- bolagen.

Koncernen investerar betydande belopp

i ny teknik, ny utrustning och moderna pro-

duktionsanläggningar. Stora insatser görs

också i produktutvecklingsarbetet. I takt med denna utbyggnad genomförs successivt pla- ner och program för fortbildning av persona- len samt andra kompetenshöjande åtgärder.

Dessa insatser är nödvändiga för att Volvo skall kunna hävda sig i den framtida inter- nationella konkurrensen.

Organisationsutveclding.

Sedan början av 19 70-talet har organisationsutvecklingen inom koncernen inriktats på en fortgående decentralisering. Därigenom har de enskilda företagen stärkts och kompetensen höjts hc(j) medarbetarna. Med bibehållande av före- ~-"

tagens självständighet inriktas uppmärksam- heten i kommande utvecklingssteg framför allt på ett gemensamt utnyttjande av de resurser som byggts upp.

Volvo har att möta den befarade bristen { )) på arbetskraft. stora resurser satsas där- ~ för under de närmaste åren för att säkerställa Volvos behov av personal inom alla kate- gorier.

Volvos rekrytering

och

introduktion av nyanställda måste långsiktigt anpassas

till

specifika behov. Volvokoncernens omfatt- ning erbjuder därvid en stor arbetsmarknad med möjligheter för enskilda medarbetare till utveckling i nya arbetsuppgifter.

Dialog.

Dialogprogrammet, som genom- förts i större delen av Volvos svenska organisa- tion, utvidgades till att omfatta fler utländska dotterbolag. Det har visat sig fylla ett behov när det gäller att förklara Volvos inriktning.

struktur och möjligheter även för medarbe- tare i länder utanför Sverige. Volvos grund- läggande värderingar rörande kvalitet, om-

.:~

tanke och ledarskap har diskuterats i små arbetsgrupper på avdelningsnivå i de olika företagen. I U SA deltog

t

ex under 198 7 drygt tusentalet medarbetare med sina respektive chefer i programmet.

Monitor.

Monitorundersökningarna har inneburit en systematisk mätning vartannat år av de Volvoanställdas attityder till företag

och

arbete, sedan början av 1980-talet. I de flesta Volvobolag i Sverige har undersök- ningen genomförts

tre

gånger, vilket ger möj- lighet till jämförelser över tiden och mellan företagen. Resultaten pekar entydigt på be- hovet av ytterligare insatser inom utbild- ningsområdet, på en positiv inställning till införande av ny teknik och på att medarbe- tama måste få större möjligheter att påverka sina arbetsförhållanden.

Volvos resultatbonussystem.

Andelsvär- det av de medelsom avsatts

till

resultatbonus under de första fem åren 1982-1986 uppgick vid utgången av 1987 Hll ca 22.500 kronor.

Under maj 1988 utskiftas tillgångar på sam- manlagt ca 70 Mkr, motsvarande dagsvärdet av det första årets avsättning. En betydande del av detta belopp överförs

till

S PP i form av premier för enskilda pensionsförsäkringar.

Avsättningen för 1987, liksom tidigare beroende av koncernens avkastning, uppgår

till

maximalt belopp, 260

Mkr.

Efter helast-

.~ med 26 procents avsättning för sociala --avgifter kommer 206

Mkr

att tillföras Stiftel- sen Volvoresultat efter bolagsstämman. Detta belopp motsvarar

ett

andelsvärde av ca 4.500 kronor.

(

~tiftelser

för forskning och utbildning.

·--Den ordinarie bolagsstämman 1985 beslöt anslå sammanlagt 50 Mkr

till

två stiftelser:

Volvos Forskningsstiftelse och Volvos Utbild- ningsstiftelse.

För de båda stiftelserna har tillsatts en gemensam styrelse och

ett

gemensamt veten- skapligt råd, det sistnämnda med uppgift attlämna rekommendationer avseende an- slag. Styrelsens ordförande är doktor Tore Browaldh. Rådets ordförande är professor AlfNachemson, vid Sahlgrenska sjukhuset, Göteborg.

Det vetenskapliga rådet har beslutat att i första hand rekommendera anslag inom

fem

projektområden, nämligen

• kompetensutveckling i företag -• förändring av livsmedelsråvaror i den

J

industriella processen

• verkningar, kontroll och reducering av emissioner från förbränningsprocesser

• icke-lineära vibrationer

III! tvärvetenskapliga arbetslivsprojekt

.. krskningsanslag har beviljats för drygt 4

Mkr

t o m december 198 7.

Konvertibelt förlagslån till Volvos anställda.

Vid ordinarie bolagsstämma i maj godkändes styrelsens förslag att erbjuda Volvos anställda i Sverige och i ett flertal andra länder att teckna konvertibla förlags- bevis. Lånet uppgår till 9 24

Mkr

och löper från september 1987 Hll mars 1995. Möjlighet

till

konvertering till B-aktier föreligger mellan den 5 september 1990 och denl5 mars 1995.

Räntan på konvertiblerna är 10 procent och konverteringskursen 385 kronor.

Lånet blev kraftigt övertecknat. Ca 40 pro- cent av personalen i Sverige och ca 13 pro- cent av dem som hade möjlighet att delta inom bolag utanför landet tecknade sig för konvertibler.

Börsintroduktion

i

Schweiz.

Volvo- aktiens internationella spridning underlätlas ytterligare genom att Volvos

fria

B-aktier sedan den 10 september 198 7 noteras på de schweiziska fondbörserna i Ziirich, Basel och Geneve. Aktierna hade tidigare handlats inofficiellt och noteringen föregicks av en s k secondary placement på den schweiziska marknaden.

Depåbevisordning

i

Norge.

Från och med den 22 oktober 198 7 sker handel med Volvos fria B-aktier i form av depåbevis på Oslo Bm-s. Syftet är att därmed underlätta handeln med Volvoaktien, som varit noterad i Oslo sedan 1979.

Fördelningen av aktieägandet

i

Volvo.

Antalet aktieägare i Volvo vid utgången av 1987var ca 172.000. Drygt hälften av antalet aktier, 54 procent, ägdes av drygt 70 institu- tionella ägare, vilka var och en ägde mer än 100.000 aktier. Den största enskilda aktie- ägaren var Försäkringsbolaget S PP med 4,6 procent av aktiekapitalet medan Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen, hade det högsta röstvärdet, 6,4 procent. Drygt 10.000 aktieägare, med aktieinnehav mellan 501 och 100.000 aktier, svarade för 29 pro- cent av antalet aktier. Drygt 161000 aktie- ägare, med upp tillSOO aktier var, represente- rade ca 17 procent av totala antalet aktier.

Vid årsskiftet beräknades ca U procent av Volvos aktier vara placerade utanför Sverige

hos ca 4.000 ägare.

Ändringar

i

Volvos styrelse och ledning.

Vid ordinarie bolagsstämma i maj 1987 valdes

till

nya ledamöter i AB Volvos styrelse bergsrådet Kari Kairamo, Helsingfors, styrelse- ordförande och koncernchef i

Oy

Nokia Ab

och direktör Poul J. Svanholm, Köpenhamn, koncernchef i Carlsberg

AJ

S.

Direktör Nils Holgerson hade tidigare avböjt omval till styrelsen.

AB Volvos verkställande direktör Håkan Frisinger avgick vid bolagsstämman 1987 och lämnade även sin plats i styrelsen. Till ny ledamot av styrelsen valdes direktör Gunnar L Johansson, som därefter utsågs

till

verkstäl- lande direktör i AB Volvo.

Den

l maj 1987 inträdde direktör Jan Danielson som medlem av Volvos koncern- ledning.

Förslag till utdelning.

styrelsen föreslår bolagsstämman en utdelning för 1987 om 10:50 kronor per aktie eller sammanlagt 815 Mkr (718). Detta innebär en ökning med 14 procent från 1986.

Personvagnar

Oförändrad försäljning på en försvagad världsmarknad. Framgångar för nya Volvo 760. Investeringar för ökad kapa-

citet. Fortsatt starkt resultat.

Utvecklingen inom världens bilindustri var inte enhetlig under 1987. Den samlade pro- duktionen var oförändrad med 32,9 miljoner bilar. I såväl Nordamerika som Sydamerika var tillverkningen lägre än under 1986, medan den steg i Västeuropa.

Produktionen i USA minskade ytterligare till 7,1 miljoner bilar (7,8 ). Antalet registrerade bilar blev ca tio procent lägre än året innan, 10,3 miljoner (11,5). Importen sjönk till3,1 miljoner (3,2).

I Västeuropa ökade tillverkningen till U,S miljoner bilar (II,8) och försäljningen till I1,2 miljoner (10,7).

Tillverkningen i Japan steg obetydligt till 7,9 miljoner bilar (7,8). Den japanska exporten var totalt sett något lägre, 4,5 miljoner mot 4,6 under 1986, men var högre än tidigare till Västeuropa, sammanlagt 1,4 miljoner bilar.

Den inhemska efterfrågan ökade något till 3,3 miljoner bilar (3,1).

Världsmarknad

i

förändring.

På person- bilsmarknaderna i västvärlden skedde för- skjutningar mellan marknadssegmenten. Det segment i vilket Volvos 200- och 700-serier ingår var dock oförändrat under 198 7. Volvos andel av segmentet utgjorde 11 procent.

Det

totala antalet sålda Volvo personbilar till kund var i stort sett oförändrat med 418.600 bilar. Leveranserna av 700-serien fortsatte att öka till185.700,medan 200- serien planenligt minskade till I14.400 bilar.

·Från Volvo Car BV i Nederländerna leverera- des ett något lägre antal bilar än under 1986, 118.500 (Ul400). Leveranserna av Volvo 480 uppgick till 10.900 bilar.

Mycket stor försäljning

i

Sverige.

Volvo

740

mest sålda bilmodell.

Försälj- ningen av nya personbilar i Sverige var den högsta någonsin under ett år. Sammanlagt registrerades drygt 322.000 nya bilar. Härav utgjorde Volvobilar 22,9 procent (23,9) eller sammanlagt 72.500 (64.600). Av de levere- rade Volvobilarna var närmare två tredje- delar försedda med katalytisk avgasrening- den högsta andelen för någofbilmärke.

Volvo 740 blev den mest sålda bilmodellen i Sverige 1987.

Plus och minus

i

övriga Norden.

Den norska bilmarknaden försvagades under 1987. Volvos marknadsandel sjönk något och antalet sålda bilar minskade. Även i Dan mark visade totalmarknaden en kraftig till- bakagång och Volvos andel blev något lägre.

I Finland ökade såväl totalmarknaden som Volvos andeL

ÖVriga Våsteuropa- försvarade positio- C ) ner.

Inom marknadsområdet Europa utanför Norden var antalet sålda Volvobilar något lägre än under föregående år. Med drygt 17 5.000 sålda bilar per år är detta Volvos största marknadsområde för personbilar- fördelat på 21 länder. Bilförsäljningen i Stor- britannien ökade även under 198 7. Volvos ställning på marknaden försvagades obetyd- ligt. Totalt registrerades 70.900 Volvobilar (69.000) i Storbritannien. För Volvo 300/480 var 1987 ytterligare ett mycket positivt år med 39.000 registreringar.

I Holland och Belgien minskade antalet nyregistrerade Volvobilar, liksom i Frankrike och Italien, där konkurrensen med inhemska tillverkare var hård. I Frankrike och Västtysk- land steg antalet nyregistrerade bilar i 200- och 700-seriema.