PKBANKEN 1987

o

ARSREDOVISNING PKBANKEN 1987

BoiAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 24 mars 1988 klockan 10.00 i biogra- fen Spegeln, Birger Jarlsgatan 16, Stock- holm.

Aktieägare som vill delta i förhandlingar- na på bolagsstämman skall

dels vara införd i den av Värdepappers- centralen VPC AB (VPC) förda aktie- boken senast måndagen den 14 mars 1988,

dels göra anmälan till Centrala rättsenhe- ten vid bankens huvudkontor, Hamn- gatan 12, 105 71 Stockholm, telefon 08-796 78 29 eller 08-78196 48, senast måndagen den 21 mars 1988 klockan 13.00.

Aktieägare som genom banks notariatav- delning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få utöva rösträtt på stämman, tillfålligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan omregistrering måste vara verkställd senast måndagen den 14 mars 1988, vilket innebär att berörda aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Styrelsen föreslår tisdagen den 29 mars 1988 som avstämningsdag för utdelning.

Beslutar stämman enligt förslaget beräk- nas utdelningen komma att utsändas av VPC torsdagen den 7 apri11988.

Stockholm i februari 1988 Styrelsen

INNEHÅLL

Kort om PKbanken 3

Viktiga händelser 4

Nyckeltal under fem år 4

Översikt och kommentar 5

Företagsdivisionen 7

Privatdivisionen 9

Resultat 1987 11

Förvaltningsberättelse 12

Resultat 13

Koncernöversikt 14

Vinstdisposition 15

Redovisningsprinciper 16

Resultaträkning, banken och koncernen _18 Balansräkning, banken och koncernen _ 19 Noter till redovisningen 20 Dotterbolagens verksamhet 30 Större dotterbolags resultaträkningar _ _ 32 Större dotterbolags balansräkningar _ _ 33 PKbanken - fem år i sammandrag 34 PKkoncernen - fem år i sammandrag __ 35

PKbanksaktien 36

Revisionsberättelse 38

Organisation 39

Styrelse, Revisorer,

Verkställande ledning 39

Huvudkontor, Företagsdivisionen,

Privatdivisionen 40

Dotterbolag och Intressebolag 40 Representantkontor och agenter

i utlandet 41

Huvudkontor

Besöksadress: Hamngatan 12 Postadress: 105 71 Stockholm Telefon: 08-78180 00

Telefax: 08-20 08 46 Telex: 19310 pkbank s Telegram: PKbank

KoRT oM PI<BANKEN

PKbanken bildades 1974 genom att Postban- ken (utom Postgirot) och Sveriges Kredit- bank slogs samman. Postbanken har anor från 1884 och Sveriges Kreditbank från 1917.

Banken är en av de tre stora affårsbankerna i Sverige och rankas storleksmässigt runt nummer 100 i världen.

Ägande

PKbanken introducerades 1984 på börsen i samband med att den då till en del privatise- rades. Av aktiekapitalet äger staten knappt

· 85 procent Resterande aktier är spridda på 17000 privatpersoner, företag och organisa- tioner. Alla PKbanksaktier har en röst och är bundna. d v s endast möjliga att förvärva av svenska medborgare.

Ledning

PKbanken leds av koncernchefen Bertil Danielsson (efter mars 1988 av Christer Zetter- berg, som då föreslås till ny l:e VD) och divi- sionscheferna Göran Hållen, privatdivisionen, och Christer Ragnar, företagsdivisionen samt Åke Smids, ställföreträdande chef för före- tagsdivisionen. Stabschef är Rune Jansson.

Vid styrelsemötet i mars 1988 kommer gene- raldirektör Tony Hagström att föreslås till ny styrelseordförande.

Organisation

PKbanken är uppdelad i två rörelsedrivande divisioner samt ett huvudkontor. Divisionerna betjänar företag respektive privatpersoner.

Banken har 102 kontor med fullservice från de båda divisionerna Härutöver finns 7 ren- odlade företagskontor, 29 privatkontor samt 11 representantkontor. I PKkoncernen ingår såväl svenska som utländska dotterbolag.

Fö"retagsdivisionen

Företagsdivisionen är organiserad i fem re- gioner och fyra affårsområden. För såväl svenska regioner som flertalet kontor finns styrelser.

Divisionens affärsområden är uppdelade i traditionell affärsbanksverksamhet som i hu- vudsak bedrivs vid kontoren, trading och merchant I trading ingår handel i såväl svensk som utländsk valuta samt alla före- kommande penning- och kapitalmarknads- instrument I merchant ingår corporate finance, handel i aktierelaterade produkter samt notariatservice och förmögenhetsför- valtning. Det fjärde affärsområdet omfattar finansbolagstjänster som erbjuds via PKfinans.

Den utländska marknadsorganisationen, Re- gion Utland, har stöd av helägda dotterbolag i Helsingfors, Hongkong, London, Luxem- burg, New York och Singapore samt ett antal representantkontor.

Privatdivisionen

PKbanken är Sveriges största bank för pri- vatpersoner. Drygt 2 miljoner svenskar får sin lön eller pension via banken. Totalt har PKbanken mer än 7 miljoner inlåningskonton för privatpersoner.

Genom det omfattande samarbetet med Pos- ten har bankens kunder tillgång till bankser- vice på 2 200 postkontor och via 2 700 lant- brevbärare. Dessa utför de vanligaste bank- transaktionerna Ca l 000 postkontor kan fat- ta beslut om krediter till privatpersoner och närmare 500 postkontor säljer resevaluta.

Rating

PKbanken har placerats i högsta ratingklass av instituten Moody's, Standard & Poors samt Nippon Investors Service.

Övrigt

PKbanken samarbetar tekniskt med de övriga affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgi- vareorganisation, BAO. De anställdas organi- sation är Svenska Bankmannaförbundet, SBmf.

VIKTIGA HÄNDELSER

• Oförändrat koncernresultat trots minskade realisationsvinster på obligationer.

• Förslag om fondemission, 1:1.

• Stora ändringar i bankens ledning. Christer Zetterberg föreslås till ny 1:e VD och Tony Hagström till ny styrelseordförande i mars 1988. Christer Ragnar utsedd till ny chef för företagsdivisionen hösten 1987 och föreslås till VD i mars 1988.

• Avtal träffat om att sälja BOFAB-aktiema, som medförde en vinst efter skatt på ca 390 miljoner kronor. Kommunlåneinstitutet blev helägt dotterbolag.

• Stor utlåningsökning till privatpersoner.

• Enligt riksdagsbeslut förvaltas postgiromedlen fr o m juli 1987 av Posten.

NYCKELTAL UNDER FEM ÅR

PKbanken

Balansomslutning, Mkr 139.395 148.071 138.791 129.571 111.967 Eget kapital och obeskattade

reserver¹\ Mkr 11.832 10.368 9.459 8.280 6.875

Konsolideringsgrad²>,% 8,4 6,9 6,7 6,3 6,1

Rörelseresultat, Mkr 1.743 1.933 1.316 1.030 1.259

Räntabilitet efter skatt3>, % 14,4 17,5 13,3 12,3 18,1 Utdelning per aktie⁴>, kr 9:25⁵> 8:50 7:00 4:00 4:00

PKbankskoncernen

Balansomslutning, Mkr 181.448 177.726 158.112 144.094 123.326 Eget kapital och

obeskattade reserver¹>, Mkr 12.477 10.827 10.167 8.820 7.269

Konsolideringsgrad²>,% 6,8 6,0 6,4 6,1 5,9

Rörelseresultat, Mkr 2.098 2.070 1.550 1.226 1.407

Räntabilitet efter skatt³>,% 16,7 17,5 14,7 13,8 19,2

Justerad vinst per aktie⁶>, kr 35 35 28 22 28

(å nominellt 25:00)

l) Inklusive värderegleringskonton för obligatio- utdelning och nyemission). Resultatet och obe- ner och räntebundna lån. skattade reserver har reducerats med 50%

2) Eget kapital och obeskattade reserver i o/o av ba- schablonskatt

lansomslutningen. Värderegleringskonton för 4) Avser aktier om nominellt 25 kr.

obligationer och räntebundna lån har i balans- 5) Styrelsens förslag.

räkningen dragits av från respektive tillgångs-

post Vid beräkning av konsolideringsgraden ⁶⁾ Resultatet före dispositioner (exkl reavinster) har dessa värderegleringskonton lagts till ba- ökat med resultatandelar i intressebolag och

lansomslutningen. efter 50% schablonskatt Beräknat på 30.000.000

3) Rörelseresultat i % av eget kapital och obeskat- aktier fr o m 1984 och på 25.344.000 aktier för tade reserver vid årets ingång (korrigerade för tidigare år.

ÖVERSIKT OCH KOMMENTAR

Christer Ragnar Bertil Danielsson

Hög ekonomisk aktivitet

Den internationella konjunkturuppgängen fortsatte under 1987 på sitt femte år. Den to- tala produktionen inom industriländerna steg i genomsnitt med omkring två procent Infla- tionen och räntenivån tenderade att stiga från de låga nivåer som noterades efter oljeprisfal- let 1986. Underskottet i USAs utlandsbetal- ningar och motsvarande överskott i Japans och Västtysklands förblev emellertid oroande stora. Fortsatta justeringar av de tre största industriländemas växelkurser framstod som alltmer nödvändiga.

För Sveriges del blev den ekonomiska aktivi- teten oväntat hög, den totala produktionen steg med 2,5 procent, näst 1984 den största uppgången under 80-talet Industrins investe- ringar gick upp med hela 14 procent och bo- stadsbyggandet började åter öka efter en lång period av nedgång. Den mest expansiva fak-

torn var emellertid den privata konsumtio- nen, vilken liksom föregående år steg med fy- ra procent, d v s klart mer än den totala pro- duktionen.

Den gynnsamma utvecklingen av hushållens disponibla inkomster, som steg med drygt två procent, stimulerade till konsumtionsökning- en. Vidare minskade hushållen sitt sparande.

Hushållens sparkvot nådde därmed en ny bottennotering. Till följd av den höga efter- frågan blev arbetslösheten rekordlåg, två pro- cent i genomsnitt under året, och kapacitets- utnyttjandet inom industrin låg på en hög nivå.

I början av året infördes allmänt prisstopp och därmed begränsades uppgången i priser- na under första halvåret till omkring 3,5 pro- cent När prisstoppet gradvis började avveck- las tilltog emellertid inflationen åter. Under loppet av 1987 steg priserna med omkring fem procent

Sämre internationell konkurrenskraft

Den utbetalda lönesumman steg under året med 6,8 procent, något mer i den offentliga och något mindre i den privata sektorn. Upp- gången i priser och löner var högre än hos många andra industriländer, varför Sveriges internationella konkurrenskraft åter började försvagas.

Den relativa kostnadsökningen har emeller- tid under de senaste åren motverkats av valu- takursutvecklingen. På grund av den svenska valutakorgens konstruktion innebär dollar- kursens fall att D-marken och de till denna knutna valutorna stiger uttryckt i svenska kronor. Därigenom har den svenska kronan i praktiken sjunkit i värde med några procent per år vilket stärkt svenska exportföretags konkurrensförmåga i förhållande till flera av våra viktigaste konkurrenter.

Oljeprisfallet 1986 fick en rad gynnsamma ef- fekter på Sveriges ekonomi: kostnaderna för oljeimporten minskade, inflationstakten sjönk och under 1987 kunde beredskapslagren av olja minskas. Härigenom uppstod tillfälligt ett överskott i Sveriges bytesbalans. Men denna försvagades åter påtaligt mot slutet av 1987.

För året i dess helhet blev underskottet några miljarder kronor och försvagningen fortsätter under 1988.

Fortsatt kreditexpansion

Den kreditexpansion som inleddes vid utlå- ningstakets avskaffande i november 1.985 fortsatte även under 1987, låt vara i avtagande takt (diagram). Hushållen var den sektor som relativt sett mest ökade sin upplåning. De ny- vunna lånemöjligheterna utnyttjade hushållen till övervägande del för att göra finansiella placeringar. Men utan tvivel har betydande belopp disponerats även för ökad konsum- tion.

Förändringar i vissa kreditinstituts utlåning

SEK + ulllindska valutor, löpande fyrakvartalssumnwr

Vad beträffar bankernas utlåning har fördel- ningen mellan kronlån och lån refinansierade i utländska valutor skiftat markant under se- nare tid (diagram). Under 1986, då räntorna i Sverige sjönk ned mot det internationella genomsnittet, tedde sig utlandslån mindre lockande. Men då den svenska räntenivån under 1987 åter började stiga jämfört med de internationella räntorna ökade påtagligt lån i utländska valutor.

Förändring i bankernas utlåning

SEK +utlä"ndska valutor, löPande fyrakvartalssummor

o-...,19""'es,..

En nästan oavbruten uppgång under 80-talet har flerdubblat kurserna på världens aktie- börser. En rad faktorer har medverkat härtill:

företagens goda vinster, centralbankernas lät- ta penningpolitik och marknadernas förvänt- ningar om fortsatt uppgång. Aktiekurserna hade under 1987 drivits upp så högt, att av- kastningen var klart lägre än räntan på risk- fria obligationer.

Börsraset under hösten sänkte kurserna med ungefår en tredjedel i många länder, däribland Sverige. Aktiekurserna har därmed återförts till en mer realistisk nivå

Det kraftiga fallet i aktiekurserna fick stora verkningar bl a på optionsmarknad en. Kurs- nedgången i förening med bristande erfaren- het av de nya finansiella instrumenten med- förde på sina håll avsevärda förluster på aktieoptioner.

Rå'nteutvecklingen

En rad industriländer företog under året sam- fällda ränteändringar. Avsikten var dels att genom lägre räntor stimulera investeringarna och den ekonomiska aktiviteten överhuvudta- get, dels att vidga marginalen mellan USAs och andra länders räntor. USA å sin sida höjde räntenivån för att stärka dollarkursen. Efter halvårsskiftet började emellertid även Japan, Västtyskland och andra länder att höja sina

räntor under intryck av den tilltagande infla- tionstakten världen över.

Räntenivån var klart stigande när det stora kursfallet utlöstes den 19 oktober på börsen i New York och många andra börser. Reaktio- nen på börsraset blev omdelbar; centralban- kerna tillhandahölllikvida medel och räntor- na sänktes för att motverka fortsatt kursfall på aktiebörserna (diagram). I december sänk- te en rad europeiska länder samtidigt åter si- na räntor. Samspelet mellan räntor och valu- takurser var under 1987 mer än tidigare före- mål för internationella överläggningar och åt- gärder.

Ränta, aktiekurs och valutakurs i USA

% 9

7 6 5

2

o 1986

Index Dec 86= 100 150

1987

140

120 110 100 90

80

I Sverige steg i början av 1987 penningmark- nadsräntorna med nära tre procentenheter - från en nivå som var den lägsta på länge.

Dels hade marknaden blivit mer pessimistisk om Sveriges ekonomiska läge, dels önskade Riksbanken hålla räntenivån uppe för att för- dyra upplåningen och dämpa ökningen av hushållens konsumtion. Så småningom stabi- liserades räntenivån så att räntan på 3-måna- dersplaceringar blev omkring 9 procent och på långa statsobligationer nära 12 procent Genom att aktivt bedriva marknadsoperatio- ner, bl a i form av så kallade repor (återköps- avtal), upprätthöll Riksbanken nämnda ränte- nivåer under större delen av 1987.

%

10 9 8 1

1985

Ränteläget i Sverige

1986 1967

Mot slutet av året trädde det väntade under- skottet i bytesbalansen i förgrunden. Sedan några år gäller principen att det inte är staten utan den privata sektorn som ska företa er- forderlig upplåning i utlandet Detta innebär att räntorna inom landet kommer att hållas uppe så att det framstår som fördelaktigt att låna i utlandet

FöRETAGSDIVISIONEN

Marknad

Det gångna året på bankmarknaden har kän- netecknats av en fortsatt ökande konkurrens

på företagsfinansieringens område.

Den höga självfinansieringsgraden i företag och kommuner samt den tilltagande ·använd- ningen av värdepappersmarknaden för kapi- talanskaffning har lett till en svagare efterfrå- gan på normala bankkrediter och inneburit en press på utlåningsräntorna. Samtidigt har prisfluktuationerna på valutor, räntor och vär- depapper varit betydande och medfört såväl goda vinstmöjligheter som förlustrisker. Att balansera detta har blivit en viktig uppgift under 1987 som gett möjligheter till intensi- fierade affärer med företagen.

Marknadsanpassning

För att lyckas på en konkurrensutsatt mark- nad och nå nödvändig lönsamhet krävs nu och framdeles inte bara en geografiskt väl strukturerad marknadsorganisation med pro- dukter som är lönsamhetshöjande för kun- derna. Det är också nödvändigt att anpassa organisationens verksamhet och kostnader till den nya konkurrrenssituationen.

Kontoren har under året arbetat med att marknadsanpassa räntorna på både specialin- låning och krediter. Detta har lett till förbätt-

rad räntemarginal samtidigt som kontostoc- ken setts över. Volymtillväxten har således fått stå tillbaka för koncentration på lönsam-

ma produktområden och kunder.

Organisation

Ett betydande arbete har under året ägnats åt att skapa en mer marknadsmässig organisa- tion. Den är uppdelad i fem regioner och fyra affarsområden.

Den svenska kontorsrörelsen, uppdelad på fyra regioner med 109 kontor, sysselsätter ca l 000 medarbetare. Utlandsrörelsen, Region Utland, består av helägda banker i Helsing-

~l fors, London, Luxemburg, New York, Hong- kong och Singapore jämte ett antal represen- tantkontor och participationer med samman- lagt 350 medarbetare, inklusive dem vid Re- gion Utiand i Sverige.

Affärsområdena omfattar traditionella affars- bankstjänster, trading, merchanttjänster och finansbolagstjänster.

I trading ingår all handel i valutor, räntebär- ande värdepapper i kronor eller annan valuta samt kapitalanskaffning för bankens egen räkning.

Merchanttjänsterna omfattar corporate fman- ce- emissionsverksamhet företagsutveck- ling och specialfinansiering m m - samt ak- tiehandel och förmögenhetsförvaltning.

Finansbolagstjänster erbjuds av PKfinans.

Centralt verksamma inom de fyra affärsom- rådena är ca 375 medarbetare i banken och lika många i PKfinans.

Under året fortsatte företagsdivisionen sin profilering som den professionella företags banken. Denna gång med hjälp av kund/ö'retag som i annonsform berättade om lyckade affärer där PKbanken medverkat.

Nya produkter

PK Företagskonto har befäst sin ställning som marknadens bästa konto med snabb hantering av alla betalningsströmmar. Det är divisionens volymprodukt med ca 30 000 konton.

PK Företagslån - ett fasträntelån med bind- ningstider på l ti1112 månader- har komplet- terats med PK Kapitalmarknadslån där bind- ningstiden varierar mellan l och 5 år och rän- tan är knuten till den långa marknadsräntan.

PK Penningmarknadskonto har haft en god försäljningsutveckling, som fört upp volymer- na i nivå med företagskontots. Kontot, som är avsett för större företag, kommuner och or- ganisationer, kan användas såväl för place-

ring av likviditet som för kredit Räntan är knuten till penningmarknads- och dagslåne- räntan. Kontot ger därmed möjlighet till god anpassning till ändrade korta räntor. Det kan även anslutas till Postgirots system och med- ger därmed snabb förräntning på alla post- giroflöden.

Under året har en ny typ av tidsbunden spe- cialinlåning utvecklats, PK Deposit, som är en fastförräntad inlåning med bindningstider mellan l och 12 månader. PK Deposit an- vänds som ett komplement till avistainlåning på PK Företagskonto eller PK Penningmark- nadskonto. Räntorna följer depositmarkna- den.

De traditionella krediterna till diskontorelate- rad ränta överväger i kreditstocken. Möjlig- het har dock genom nya produkter skapats att bättre anpassa lånevillkoren till mark- nadsräntan.

Betalningsrutinerna för mindre och medel- stora företag har förbättrats genom PK PAYSY som ger företag möjligheter till rationella be- talningsrutiner.

Ur verksamheten

Under året har fattats beslut om att starta in- terbankhandel i valutor i Göteborg och Mal- mö. Handeln beräknas komma igång under första halvåret 1988.

Emissionsverksamheten har varit framgångs- rik. Bland större uppdrag kan nämnas emis- sioner för Catena, Nobel Industrier och Pro- cordia. Sammanlagt deltog PKbanken i 10 ak- tieemissioner och 63 obligationslån/certifikat- program varav i 16 som ledare.

PKbanken har spelat en framträdande roll i att utveckla den svenska depositmarknaden, en interbankmarknad med löptid på upp till året Den dagligt noterade STIBOR- Stock- holm Interbank Offered Rate - har blivit en av de viktigaste penningmarknadsräntorna.

På depositmarknaden kan även terminsaffä- rer utföras. Marknaden i ränteswapar har ut- vecklats väl volymmässigt och kompletterats med garantiränteavtal (caps & floors), vilket ger kunderna möjlighet att säkra sig mot oönskade ränteförändringar.

Under året har en omstrukturering av ut- landsverksamheten i PKfinans inletts. Aktier- na i det danska bolaget Global Finans samt i ett finskt bolag har sålts. Ett avtal har träffats mellan PKbanken och den franska banken Credit Lyonnais om att bilda ett nytt bolag som övertar PKfinans' flygplansfinansiering i Luxemburg. PKbanken kommer att äga 15 procent i det nya bolaget

PruvATDIVISIONEN

~if!_f!!Zklfld~ sp~rvill~or

Privatdivisionen har under året aktivt arbetat med att förenkla och standardisera inlånings- sortimentet Fem olika räntevillkor på ban- kens lönekonton slogs den l maj samman till en enda räntemodell. Förändringen innebar att de lönekunder som använder kontot för sparande får bättre förräntning. Ersättningen till dem som i huvudsak använder kontot för transaktioner minskar.

Den l oktober genomfördes en omfattande omstrukturering på sparkontosidan. PKban- ken marknadsför nu endast ett enda konto, PK Sparkonto, vid sidan av de kontoformer som är gemensamma för flera banker, t ex Vinnarkonto och Allemanssparandet Tio oli- ka kontoslag uppgick i PK Sparkonto eller upphörde att marknadsföras. All tidsbind- ning, nivåskiktning av ränta och alla uttagsav- gifter avskaffades.

Tillväxten på inlåningsmarknaden har varit svag under året

PKOOnken viU göra livet si enkdt som.

möjligt för vanligt folk. Dä.dOr rensar vi upp bland reper, villka< och avgifter.

l'Kbonkon >kL bh mo. öppen och lättill- Bä<>gligfilrvånkund<!:

Du ska kunna skötadina vanliga bcmk-

affice.rp~ en tidoch~nplussom p:a.ssardig.

Ou lkakunn2Jita platt banken betwld-

J;~.råsirulrunder lika.

Dc:t år därf'oc """ PKbanlcrn har <>git bort alla ut:CJgsavgifter pi s:untlig;a sp:u- konron i banken.

Vj h~ ti!Sit bort alJa uppsägningstider och slopat vån tidsbundna konton.

Utlåning i focus

Vlrt samarbc:te med Posten gör att du bo sköta dina normala banktffiltr pi niget 11.v landets 2200 postkontot ellec gmoo:t nigon n vån-2700 4ntb.revbirm:.

Vi w bott mlng>. onOOigt 1uing1iga konton. och erbjuder il!tilli:t tvi enkblron·

too; PK Sparkonto och PK J>.nonlcooro.

PK Spukonto gc:r alh vira kunder bankens högsra ~pminta och på PK

""""nkonto flr du hjilp med övtt- filri"8"< botalni"8",kredit<r, PKkortoov, Den som ir lite bekvlm

K

1!f sig, trivs bra i PKNnlcm.

Dc:t bUr ute eokW..

"'-

Privatdivisionen ökade under 1987 sin utlå- ning med 39 procent till 24,0 miljarder kro- nor. Andelen av bankernas privatutlåning har därmed vuxit med 2,0 procentenheter tilll3,4

procent Vid utgången av året uppgick utlå- ningen till 57 procent av inlåningen mot 41 procent vid årets början. Fortfarande har dock PKbanken på privatmarknaden en vä- sentligt lägre utlåningsandel än genomsnittet för andra banker.

1986 1987

1986 1987

1986 1987

o

Relation utlåning/inlåning på privatmarknaden

30 sep respektive år

20 40 so ao %

En bättre balans mellan in- och utlåning minskar beroendet av ränteutvecklingen på penningmarknaden, samtidigt som utlåning- en i sig ger lönsamhet Väsentligt är även att utlåning skapar helkundsrelationer till skill- nad från om banken endast hanterar kundens lönekonto.

Det nya samarbetsavtal som PKbanken in- gick med Posten i november 1986 har positivt bidragit till bankens utlåningsframgångar.

Postens nyutlåning under 1987 var 3,3 miljar- der. Erfarenheten av utlåning via Posten vid ca l 000 postkontor har varit god och har stärkt samarbetet mellan organisationerna.

Ett annat framgångsrikt inslag i kreditgiv- ningen var försäljning av lönekontokrediter.

Antalet krediter på personkontona steg från ca 44 000 till135 000.

I början av året träffade banken avtal med LO om PK Medlemslån, vilka nu medlemmarna inom flertalet LO-förbund kan erbjudas. Mot- svarande avtal har senare träffats med vissa TCO- och SACO-förbund. Medlemslånen är en postorderprodukt, där medlemmen skaffar ansökningshandlingar på sin fackliga expedi- tion och sänder in dem till banken. Detta minskar bankens administrativa kostnader och möjliggör ett lägre pris.

Utlåningen har under året även kommit igång via PKpartner, som är verksamt främst inom kapitalvaruhandeln. Affärsiden är att ge krediter i direkt samband med inköpstillfållet och vid tidpunkter som passar kunden. Under året har avtal tecknats med ca 250 kapital- varusäljare.

I april presenterade divisionen sin affärsplan.

Den fick ett positivt mottagande, vilket fram- går av höstens attitydundersökning hos de anställda och i uppnådda resultat

I affärsplanen fastslås att PKbanken på pri- vatsidan huvudsakligen är verksam med bre- da produkter på en massmarknad och att hu- vudkonkurrenten på banksidan är sparban- kerna. Viktiga konkurrenter är också finans- bolag, försäkringsbolag och fastighetsinstitut Det är därför nödvändigt att divisionen bred- dar sin verksamhet till nya områden.

Enkelhet, tillgänglighet och kva:Iitet är hörn- stenar i strategin. De gjorda förenklingarna, bl a på sparsidan, är steg i arbetet på att åstadkomma en bank som är enkel att ha att göra med för kunderna. standardiserade ruti- ner och produkter minskar även felriskerna, vilket sänker kostnaderna och ökar kvaliteten i arbetet

Tillgängligheten ökar då kunderna kan göra fler slags bankaffärer på Posten men också om enkla banktjänster kan lyftas ut i andra miljöer som ligger nära kunden - arbetsplat- ser, butiker, PK Autobanker i köpcentra o s v.

Kostnadseffektivitet

Att föra ut bankens tjänster närmare kunden möjliggör ökad service samtidigt som kostna- derna kan hållas nere. Divisionen har under året arbetat intensivt med att utveckla meto- der som ökar kostnadseffektiviteten. Detta har inte minst gällt den transaktionsintensiva och kostnadstunga lönekontostocken. Antalet transaktioner fortsätter att öka, bl a genom ökad användning av kort och automater. Att hantera transaktionerna så billigt som möjligt är en av de väsentligaste uppgifterna för divi- sionen.

Postsamarbete

Samarbetet med Posten har under året ut- vecklats positivt, vilket understryks av Pos- tens utlåningsresultat VIktigt är att samver- kan nu lokalt fungerar väl. Styrgrupper inom landets postregioner, med representanter från båda företagen, har skapats och utvecklats till ett bra forum för löpande samverkan, inte minst kring marknadsaktiviteter. Det finns ett ömsesidigt intresse av att bygga ut bankens service via Posten. Under 1988 kommer så- lunda postkontoren att kunna erbjuda krediter mot säkerhet

Privatdivisionens affärsorganisation

Organisatorisk grund i privatdivisionens affärsverksamhet är 48 distrikt under ledning av var sin distriktschef. Denne svarar inom sitt geografiska område för den totala marknadsbearbetningen och lönsamheten.

Linköpingsdistriktet kan tjäna som exem- pel Distriktschefen har det tota:Ia rörelse- ansvaret och förfogar över fyra olika sälj- kanaler- bankkontor, postkontor, part- ners samt samarbete med arbetsgivare/

fackföreningar.

Divisionens verksamhet vid kontoren i Linköping, Mota:Ia, Västervik och Vim- merby leds av privatmarknadschefer. En ansvarig postsamordnare sköter samver- kan med de 52 postkontor och 108 lant- brevbäringslinjer som finns inom distrik- tet En särskild säljansvarig för PKpart- ner svarar för affärsutvecklingen hos de ca 15 partners banken hittills har avtal med och värvar nya välrenommerade kapita:Ivarusäljande företag som banken ingår partneravtal med.

En säljansvarig för arbetsgivare/fackför- eningar svarar för samarbetet med före- tag, som beta:Iar löner via PKbanken, och de lokala fackliga organisationerna. En deltidsbank har byggts upp på Luxor i Mota:Ia och nya ska nu invigas i Folkets Hus i Linköping och på Universitetet Sammantaget har distriktet en balans- omslutning på ca 2 miljarder kronor. Ut- låningen uppgår till 53 procent av inlå- ningen. Utlåningen har under året ökat med 42,6 procent

REsuLTAT 1987

Under 1987 har bankmarknaden gått mot en påtaglig normalisering. Rekordåret 1986 var det första året efter avregleringen av kredit- marknaden och påverkades resultatmässigt av kraftigt fallande räntor. Bl a kunde stora vinster realiseras i samband med att obliga- tionsinnehaven reducerades. Under 1987 har de marknadsmässiga förutsättningarna för en sådan utveckling inte förelegat Mot denna bakgrund är det tillfredsställande att PKbanks- koncernen kan redovisa ett oförändrat rörel- seresultat jämfört med föregående år. Bland de faktorer som ligger bakom denna utveck- ling märks främst en betydande förbättring av räntenettot samt en dämpad kostnadsut- veckling.

Volymexpansionen blev förhållandevis be- gränsad under året På utlåningsmarknaden har konkurrensen varit hård. Privatdivisionen nådde trots detta stora framgångar inom sitt marknadsområde och redovisar en betydan- de ökning av utlåningsvolymen. Den svaga efterfrågan på företagskrediter medförde dock att utlåningsökningen totalt sett brom- sades upp. Räntenettot utvecklades trots det- ta gynnsamt Placeringsmarginalen förbättra- des främst till följd av sjunkande finansie- ringskostnader, bl a sänktes inlåningsräntor- na för storinlåning och de transaktionstunga lönekontona.

Även under 1987 skedde en resursuppbygg- nad inom divisionerna. Kostnadsökningen dämpades dock jämfört med föregående år

vilke.~ påverkade resultatutvecklingen posi- tivt An mer betydelsefull var den sänkning

av kreditförlusterna som nåddes såväl inom banken som för koncernen. Inte minst den pågående satsningen på privatkrediter föran- leder en fortsatt skärpt vaksamhet på detta område.

Rörelseresultatet för koncernen ökade med l procent till 2 098 miljoner kronor, vilket motsvarar en räntabilitet efter skatt på 16,7 procent (f å 17,5). För moderbanken, som 1986 redovisade stora realisationsvinster på obligationer, sjönk resultatet med 10 procent till1743 miljoner kronor.

En av drivkrafterna bakom uppdelningen av banken i en företags- och en privatdivision var att skapa förutsättningar för att bättre ta tillvara resultatpotentialen inom privatmark- naden. Utvecklingen under året visar att vi är på rätt väg i detta avseende. En redovisning av resultatutvecklingen divisionsvis får anstå till kommande år då löpande jämförelsesiff- ror finns tillgängliga

% 30 25 20 15 10

5

o

Räntabilitet efter skatt

Koncernsiffror

1978 79 80 8t 82 83 84 85 86 87

Stockholm i februari 1988

J?~ _{; z}

il~:nietsson c/7 - ~ . . · . ·

·~~·

Christer4i'a gnar

Chef för privatdivisionen Chef för företagsdivisionen

jUl l

FöRVAL1NINGSBERÄTI'ELSE

PKBANKEN

Begränsad volymökning

Rörelsevolymen mätt som genomsnittlig ba- lansomslutning (dagsmedelsaldo) steg med drygt 3 procent under året Denna förhållan- devis långsamma ökningstakt berodde bl a på att Posten vid halvårsskiftet tog över förvalt- ningen av de överskottsmedel från postgirot som tidigare varit insatta på konto i banken.

Bortfallet motsvarade en förändring av medel-

~ldobalansen med ca 5 procent under 1987.

Ovrig inlåning i svenska kronor steg med 4 procent främst beroende på ökad inlåning inom företagsdivisionen.

På placeringssidan ökade privatpersonkredi- terna snabbt medan utlåningen till företag m fl sjönk. Totalt stannade utlåningsökningen vid knappt 4 procent

Organisation och ledning

Fr o m 1986 redovisas personalstyrkan enligt den divisionaliserade organisationen. Totalt var antalet arbetade timmar 6 227 000, vilket motsvarar 3 966 heltidsanställda Jämfört med 1986 är ökningen 2,9 procent Antal arbetade timmar

(tusental) Huvudkontoret Företagsdivisionen Privatdivisionen Hela banken

1987 1986 1985 1984 647 725

2.270 2.125 3.310 3.200

6.227 6.050 5.650 5.606 Inlåning i svenska kronor, sektorfardelad

Volym: 67,9 miljarder ink/ bankcertifikat den 30 sep 1987

Övrigt 8,6%

Övrig offentlig sektor 3,3%

Kommuner 3, 1("'

Företag 17,3% \

v

"----/

Privatpersoner 67,7%

Bolagsstämman utsåg v VD Åke Smids till suppleant i centralstyrelsen och auktorisera- de revisorerna Bo Fridman och Per Bergman till ordinarie revisor respektive revisorssupp- leant Bankdirektör Rune Bameus lämnade styrelsen och auktoriserade revisorn Rune Nylander sitt revisorsuppdrag.

Under hösten utsågs vVD Christer Ragnar till chef för företagsdivisionen.

Styrelsen beslöt att förvärva tomtmark för ett nytt administrativt centrum för bankens cent- rala enheter i Nya Ulriksdal norr om Stock- holm.

Det' helägda dotterbolaget AB Securum namnändrades till PKfastigheter AB. De ca 40 anställda vid bankens byggnadsavdel- ning övergick vid årsskiftet 1987/88 till PKfastigheter. Samtidigt överfördes fastighe- ter för ca 530 miljoner kronor till bolaget från PKbanken.

Under året sålde banken sitt 50-procentiga aktieinnehav i Svensk Bostadsfinansiering AB, BOFAB. Bankens 50-procentiga aktiein- nehav i Kommunlåneinstitutet AB, KLI, öka- des genom köp av resterande aktier.

Kapitaltäckning

Det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, som anger miniminivån av bankens kapital- bas, ökade under året med 675 miljoner kro- nor till 6188 miljoner, huvudsakligen bero- ende på ökad utlåning. Vid slutet av 1987 uppgick kravet till 3,85 procent av bankens tillgångar och garantier mot 3,36 procent ett

Total utlåning, sektorfardelad

Volym: 71,5 miljarder den 30 sep 1987

Övrigt 7,0%

Kommuner 4,3% ~

r ^{- ~} , r .

\ _' "'" V

Företag 52,9% ~ ^{/ /} /

- --

år tidigare. Denna förhållandevis kraftiga ök- ning av det genomsnittliga kapitaltäcknings- kravet sammanhänger med att barikens inne- hav av obligationer och likvida medel mins- kade under året Dessa tillgångar kräver nämligen ingen kapitaltäckning.

Efter föreslagen vinstdisposition för 1987 uppgår bankens kapitalbas till 7 788 miljoner kronor. Överskottet i kapitaltäckningsberäk- ningen uppgår därmed till1600 miljoner kro- nor jämfört med 4 72 miljoner ett år tidigare.

Under 1988 skärps kapitalkravet genom re- dan beslutade lagändringar avseende åtagan- den utanför balansräkningen och avseende dotterbolag i utlandet Även med hänsyn till detta ger det nu redovisade kapitaltäcknings- överskottet en god marginal för expansion av rörelsen.

REsuLTAT

Bortfallet av obligationsvinster samt en svag utveckling av provisionsintäkterna medförde att bankens rörelseresultat minskade med 10 procent under 1987 trots en gynnsam utveck- ling av räntenettot och minskade kreditför- luster. Totalt blev intäkterna närmast oför- ändrade medan kostnaderna steg med 5 pro- cent Rörelseresultatet uppgick till1743 mil- joner kronor mot 1933 miljoner föregående år.

Vinstnivån, d v s rörelseresultatet i procent av genomsnittlig balansomslutning, sjönk med 0,19 enheter från förra årets toppnivå till 1,32 procent Relationstalet, som utgör ett mått på avkastningen på totalt arbetande kapital, låg därmed alltjämt högre än tidigare toppläge från 1983 (diagram).

Räntenetto

Räntenettot steg med 18 procent eller 650 miljoner kronor huvudsakligen som en följd av förbättrad placeringsmarginal. Volymök- ningen svarade endast för en femtedel av uppgången. Marginalförbättringen nåddes främst genom att finansieringskostnaderna minskade betydligt för upplåning på inter- bankmarknaden, för penningmarknadsanknu- ten storinlåning samt för lönekontoinlåning.

För övrig inlåning sjönk räntekostnaden i stort sett i takt med nedgången av medeldis- kontot Den genomsnittliga finansieringskost- naden påverkades också positivt av bortfallet under andra halvåret av den högförräntade inlåningen från Posten. Totalt steg place- ringsmarginalen, d v s räntenettot i procent av genomsnittlig balansomslutning, med 0,40 enheter till 3,29 procent

!:?:.~visioner

och ö'vriga }'!_täkter ..

Provisionsintäkterna utvecklades negativt under året och sjönk med 17 procent eller 175 miljoner kronor. Delvis berodde detta bl a på minskat agioresultat för utländska valutor, reducerad ersättning för Allemansspar och minskad emissionsvolym på obligationsmark- naden. Men nedgången var också påtaglig för kreditlöftes- och förmedlingsprovisioner.

Övriga intäkter uppgick till142 miljoner kro- nor jämfört med 619 miljoner föregående år.

Nedgången berodde på att realisationsvinster vid obligationsförsäljningar sjönl_{, med 435 miljoner till 69 miljoner kronor. Aven fastig- hetsnettot minskade beroende på överflytt- ning av bankens fastigheter till dotterbolag.

Kostnader

Bankens kostnader exklusive kreditförluster steg med 345 miljoner eller 12 procent till 3 210 miljoner kronor. Kostnadsökningen dämpades därmed jämfört med föregående år då den låg på 20 procent Kreditförluster- na inklusive reserveringar för länderrisker minskade totalt med 195 miljoner kronor el- ler 35 procent till 359 miljoner netto efter återvunna medel. Årets konstaterade förlus- ter och reserveringar för befarade förluster utom länderrisker uppgick till476 miljoner kronor mot 529 miljoner föregående år.

% 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Resultat, intäkter och kostnader

I % av medelsaldobalansen

florelseteaultat

R antenetto

Drlftai<Qstnader

Extraordinära poster och bokslutsdispositioner

Extraordinära poster gav ett resultattillskott på netto 600 miljoner kronor. Försäljningen av BOFAB-aktierna och av bankens fastighe- ter gav realisationsvinster på 515 respektive 169 miljoner. Bland kostnaderna ingår före-

slagen avsättning på 33 miljoner kronor för

stöd till forskning av betydelse för utveck- lingen av svenskt näringsliv. Avsättningen förutsätter bolagsstämmans godkännande och avser andra årets andel av ett planerat treårigt program där samtliga svenska affårs- banker deltar.

Marknadsvärdet av bankens innehav av obli- gationer översteg vid årets slut det nettobok- förda värdet med l 071 miljoner kronor (f å 30? miljoner). Någon avsättning till värdereg- lenngskonto för obligationer blev ej aktuell ..

Däremot avsattes 920 tru1joner kronortill vär- deregleringskonto för utlåning. Efter övriga bokslutsdispositioner, som har samband med utnyttjandet av investerings- och förnyelse- fondsmedel och med redovisning av mellan- havanden med bankens pensionsstiftelse, uppgick resultatet före skatter tilll466 miljo- ner kronor.

% 16 15 14 13 12

Mede/fo'rräntning tertialvis

11 ~----flllllll~-~~

---

10 ..

:

~~ioi:·.~·

,.,.c. .?~;;·, ·\~;~ ~=nto

7

o ....

1983 1984 1985 1966 1987

Skatter och nettovinst

Till skatter avsattes 587 miljoner kronor jäm- fört med 778 miljoner föregående år. Minsk-

ningen beror bl a på att förra årets vinstdel- ningsskatt nu är avdragsgill vid ordinarie in- komstbeskattning. Den redovisade nettovins- ten uppgick därefter till 879 miljoner kronor.

Fondemission

Mot bakgrund av årets betydande realisa- tionsvinster vid försäljning av anläggningstill- gångar föreslår styrelsen att en fondemission 1:1 genomförs under 1988. Bankens aktieka- pital kommer därigenom att öka med 750 miljoner till1500 miljoner kronor genom överföring från disponibla vinstmedel

KoNCERNÖVERSIKT

~~~-···

Koncernens omfattning

~~ncernen omfattar PKbanken samt de bolag

1 vilka banken har mer än 50 procent av ak- tiernas röstvärde. I Sverige representeras PKkoncernen av moderbanken samt fem rö- relsedrivande bolag och ett fastighetsbolag.

PKfinans är moderbolag i en finansbolags- grupp med etableringar utomlands. PKkredit är koncernens institut för fastighetsfinansie- ring. PKfonder administrerar koncernens olika aktiesparfonder. Utomlands represente- ras koncernen av dotterbolag i Luxemburg, London, New York, Hongkong, Singapore och Helsingfors. Förutom dotterbolagen har ban- ken också sex representantkontor utomlands.

Koncernens rörelseresultat ö'kade med l procent

Trots att moderbankens resultat sjönk något ökade koncernens resultat från 2 070 miljoner kronor till 2 098 miljoner eller med l procent

Huvudorsaken till detta var att PKfinans re- sultat vände från en förlust på 81 miljoner krono.r; 1986 till en vinst på 66 miljoner år

1~~7. Aven PKkredits resultat utvecklades po- sitivt medan resultatet för PKbanken Interna- tional (Luxembourg) sjönk Den nyförvärva- de banken i London, PK English Trust Group, uppvisade också en positiv resultatut- veckling.

Resultatet fördelar sig på följande sätt mellan koncernbolagen (Mkr): Fö .. drin

ran g 1987 1986 Mkr o/o PKbanken 1.743 1.933 - 190 - 10 PKbanken

International (Luxembourg) PKfinans- gruppen PKkredit

PK English Trust Kommunlåne- institutet2>

111 149 - 38 - 25

66 -81 + 147

112 45 + 67 + 56¹)

49 + 49

35 + 35

Övriga bolag 12 24 - 12 Koncernkorrigering - 30 - 30 Summa 2.098 2.070 + 28 + l l) Den procentuella förändringen korrigerad m h tänd·

rade principer för redovisning av ersättning till bankens kontor.

2) Ingår med 50% för 1987.

Efter extraordinära poster och minoritetsan- del uppgick resultatet före dispositioner till 2 638 miljoner kronor. Till koncernens obe- skattade reserver avsattes netto 1200 miljo- ner kronor. Resultatet före skatt redovisades ti111400 miljoner kronor och nettovinsten till 734 miljoner.

Något fo'rsämrad /ijnsamhet men forbättrad konsolideringsgrad

Resultatförbättringen inom koncernen var in- te tillräcklig för att behålla lönsamheten utan räntabiliteten försämrades något Vinstnivån (rörelseresultat i relation till genomsnittlig balansomslutning) sjönk också under året Koncernens konsolideringsgrad kunde dock förbättras beroende på en måttlig volymtill- växt

Koncernens utveckling framgår av följande nyckeltal:

Räntabilitet¹ ), %

Vinstnivå, o/o

Balansomslutning, Mkr Konsolideringsgrad, % Antal anställda, medeltal

1) Definition se sid 4 not 3.

1987 1986 16,7 17,5 1,25 1,36 181.448 177.726 6,8 6,0 4.653 4.515

VINSTDISPOSITION

Under förutsättning att bolagsstämman god- känner föreslagen avsättning för stöd till forskning, står till bolagsstämmans förfogan- de enligt balansräkningen (not 32):

Årets nettovinst i moderbolaget Från 1986 balanserad vinst Summa

Mkr 879,1 532,3 1.411,4

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras på följande sätt:

Till aktieägarna utdelas 9:25 kr per aktie (föregående år 8:50 kr) Till aktiekapitalet förs genom

fondemission Till ny räkning förs Summa

Bertil Danielssons stiftelse

Mkr

277,5 750,0 383,9 1.411,4

Bertil Danielsson, som varit verkställande direktör i banken sedan 1975, avgår vid bo- lagsstämman 1988 från sin befattning.

Under Bertil Danielssons ledning har PKban- ken genomgått en total omvandling och har på endast ett drygt decennium kommit att bli en av Nordens ledande banker. Även interna- tionellt har banken under perioden uppnått en aktningsvärd position.

Styrelsen har för att hedra Bertil Danielssons insatser för banken beslutat föreslå bolags- stämman att innevarande år avsätta 3 miljo- ner kronor till en stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning inom det ekonomiska området, främst inom sektorn företagsekonomi med inriktning på bankväsendet

Stockholm den 25 februari 1988

Karl Erik Persson Nils Landqvist Yngve Ahlsten Tony Hagström

Gunnar Hambrmus Unofanson

EbbeKrook Gösta Kälten OlofLund

Bertil Lö'vgren Stig Malm Håkan Mogren Birgit Ragnarsson

Gö'sta ReneU

Björn Rosengren Bertil Zackrisson Bertil Danielsson Gö'ran Hållen

REDOVISNINGSPRINCIPER

Ändringar och nyheter

Redovisning av minoritetsintressen i dotter- bolags kapital och resultat har under 1987 ändrats enligt Föreningen Auktoriserade Re- visorers (FAR) rekommendation. Redovisning av minoritetsandelar i koncernresultaträk- ningen sker genom att minoritetsandel av koncernens rörelseresultat redovisas som en avdragspost före bokslutsdispositionerna.

Bokslutsdispositioner och skatter redovisas därefter exklusive minoritetsandelar. Minori- tetens andel av de obeskattade reserverna har likaledes exkluderats. Principföränd- ringen är av marginell betydelseför PKkon- cernens resultat- och balansräkningar. Före- gående års siffror har ändrats enligt de nya principerna.

Vidare har reserver för s k länderrisker i PKbanken International (Luxembourg) flyt- tats om från "Obeskattade reserver" till "Re- serv för befarade kreditförluster': Detta sän- ker koncernens obeskattade reserver med drygt 300 Mkr. Jämförelsetalen för 1986 har korrigerats i motsvarande mån.

Enligt rekommendation från Bankinspektio- nen skall alla extra ersättningar till persona- len fr o m 1987 behandlas som rörelsekostna- der. Detta innebär också att bokslutet för 1986 ändrats såtillvida att 25 Mkr avseende avsättning till personalstiftelse omförts från extraordinära kostnader till rörelsekostnader.

Rörelseresultatet för 1986 har sänkts i mot- svarande grad.

Koncernredovisning

Koncernen omfattar PKbanken samt de bolag i vilka banken har mer än 50 procent av aktier- nas röstvärde (förteckning se not 19, sid 25 ).

Koncernens balansräkning har upprättats en- ligt förvärvsmetoden, vilket innebär att kon- cernens egna kapital utgörs av moderbola- gets egna kapital och den del av dotterbola- gens egna kapital, som intjänats efter för- värvstid punkten.

Vid omräkning av de utländska dotterbola- gens resultat- och balansräkningar till svens- ka kronor har den s k dagskursmetoden an- vänts. Det betyder att balansdagens kurs an- vänts för samtliga tillgångar och skulder

medan det egna kapitalet räknats om till kur- sen vid investerings- eller intjänandetidpunk- ten. Resultaträkningarna har räknats om efter genomsnittskursen under året

Dotterbolagens resultat- och balansräkningar har upprättats enligt den redovisningspraxis, som gäller för respektive land. Resultatet har dock belastats för konstaterade kreditförlus- ter enligt svensk praxis. Även reservering för s k länderrisker i de utländska dotterbolagen har skett enligt svensk praxis.

Värdering av tillgångar och skulder

utländsk valuta

I den mån tillgångar och skulder svarar mot varandra har kursen på balansdagen använts, vilket innebär genomsnittet av köp- och sälj- kurs. För oskyddade poster i utländsk valuta har följande värderingsprinciper använts:

- aktier i dotterbolag har värderats till kur- sen vid förvärvstidpunkten

- förlagslån i utländsk valuta, som upptagits för att finansiera aktieinnehav utomlands, har värderats till den högsta av anskaff- ningskurs och kursen på balansdagen - utländska sedlar har värderats till kursen

på balansdagen

- nostropositionen har värderats till kursen på balansdagen

- terminspositionen i utländska valutor har värderats till dagskurs för terminsaffärer med motsvarande återstående löptid.

Orealiserade vinster eller förluster, som upp- stått på grund av ovanstående värderings- principer, har gottskrivits eller belastats re- sultaträkningen.

Avskrivningar

Inventarier avskrivs planenligt med 20 pro- cent av anskaffningsvärdet Fastigheterna av- skrivs med skattemässigt högsta tillåtna be- lopp. Fastigheter som övertagits för att skyd- da fordran avskrivs inte. Leasingobjekt av- skrivs progressivt på basis av leasingavtalens utformning.

Anskaffning av inventarier och fastigheter, som föranlett ianspråktagande av investe-

ringsfond, behandlas enligt FARs rekommen- dation, vilket innebär att rörelseresultatet be- lastas med planenliga avskrivningar och att överavskrivningarna redovisas som boksluts- disposition. Ackumulerade överavskrivningar redovisas som obeskattade reserver på skuld- sidan.

I samband med företagsförvärv uppkomna goodwill-värden har avskrivits med lO pro-

cent mot rörelseresultatet

Pensionskostnader

Bankens pensionskostnader redovisas enligt FARs rekommendation. I pensionskostnader ingår pensionspremier, utbetalda pensioner samt förändringen av pensionsförpliktelserna (pensionsreserven) minus årets avkastning i stiftelsen exkl extraordinära poster. Avkast- ningen får inte avräknas med större belopp än att erlagda pensionspremier redovisas som kostnad. Eventuellt överskott i pensionsav- räkningen redovisas som extraordinär intäkt

Kreditförluster

Rörelseresultatet belastas med faktiska kre- ditförluster med avdrag för återvinningar på tidigare konstaterade förluster.

Reservering för befarade förluster - sanno- lika men ännu ej exakt kända kreditförluster - belastar ävenledes rörelseresultatet Det- samma gäller även s k länderrisker inom ut- landsrörelsen. En faktisk förlust på ett kredit- engagemang, för vilket tidigare reservering skett bland befarade kreditförluster, minskar reserven. Om en reservering skulle visa sig vara obehövlig återförs beloppet till resultat- räkningen.

Värderegleringskonton

Bankerna har rätt att göra skattefria avsätt- ningar till obeskattade reserver, s k värdereg- leringskon ton. De maximala nedskrivningar- na på olika tillgängsposter har fastställts av Riksskatteverket

Så kan t ex nämnas att nedskrivningen på ut- låningen får uppgå till maximalt 4,5 procent på totalt beviljad utlåning samt att nedskriv- ningen på obligationer får uppgå till högst 15 procent på det lägsta av anskaffningsvärde och marknadsvärde. Nedskrivningarna får ses som en totalitet, vilket innebär att en för stor nedskrivning på en balanspost kan kvit- tas mot en för liten nedskrivning på en annan balanspost

Värderegleringskontona har numera status av rena konsolideringsreserver, då alla löpande förluster på utlåning, obligationer och valutor belastar rörelseresultatet Värdereglerings- kontona förändras således endast genom av- sättningar i resultaträkningen (bokslutsdispo- sitioner).

Förkortningar

AUD = australiensiska dollar CHF = schweiziska franc DEM= västtyska mark ECU = European currency unit FlM =finska mark

FRF = franska franc GBP = brittiska pund HKD = hongkongdollar LUF = luxemburgska franc SEK = svenska kronor SGD = singaporedollar USD = USA-dollar

Miljoner i utländsk valuta skrivs med för- kortningen + M (FRF M, GBP M o s v), men miljoner svenska kronor förkortas Mkr.

l l

REsULTATRÄKNING

BANKEN KoNcERNEN

Belopp i Mkr Not 1987 1986 1987 1986

Intäkter i rörelsen

Räntenetto l 4.344 3.695 4.982 3.949

Leasingnetto 2 177 225

Provisioner, avgifter, agio 3 863 1.037 1.064 1.284

'Realisationsvinster på obligationer 69 504 17 512

Ovriga intäkter 4 73 115 169 247

Summa intäkter 5.349 5.351 6.409 6.217

Kostnader i rörelsen

Personalkostnader 5 909 766 1.133 951

Övriga omkostnader 6 2.205 2.014 2.544 2.307

Avskrivningar enligt plan 7 96 84 134 100

Summa omkostnader 3.210 2.864 3.811 3.358

Kreditförluster 8 359 554 498 785

Kursförluster på långfristig upplåning 32 37 2 4

Summa kostnader 3.606 3.418 4.311 4.147

Rörelseresultat

Extraordinära intäkter 9 725 237 607 75

Extraordhlära kostnader 9 -125 -180 - 66 - 85

Resultat före dispositioner och skatter 2.343 1.990 2.639 2.060

Minoritetsandelar l

o

Resultat före dispositioner och

skatter exkl minoritetsandelar 2.343 1.990 2.638 2.060

Ianspråktaget ur särskild investeringsfond 116 117

Ianspråktaget ur förnyelsefond 22 10 23 lO

Avskrivningar utöver plan

-

Forändring av reserv i pensionsstiftelse lO - 38 92

-

Avsättning till värderegleringskonto

för utlåning -920 - 675 -1.179 - 859

Resultat före skatt 1.466 1.241 1.400 1.057

Skatter 11 -587 -778 - 666 ^-802

Nettovinst 879 463 734 255