PKBANKEN 1988

o

ARSREDOVISNING PKBANKEN 1988

BoiAGSSTÄMMA

Ordinarie bolagstämma hålls onsdagen den 22 mars 1989 klockan 10.00 på bio- grafen Spegeln, Birger Jarlsgatan 16, Stockholm.

Aktieägare som vill delta i förhandling- arna på bolagsstämman skall

dels vara införd i den av Värdepappers- centralen VPC AB (VPC) förda aktie- boken senast fredagen den 10 mars 1989,

dels göra anmälan till Centrala rättsenhe- ten vid bankens huvudkontor, Hamn- gatan 12, 105 71 Stockholm, telefon 08-796 78 29 eller 08-78183 91, senast fredagen den17mars 1989 klockan 13.00.

Aktieägare som genom banks notariatav- delning eller enskild fondhandlare låtit förvaltarregistrera sina aktier måste, för att få utöva rösträtt på stämman, tillfälligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sådan omregistrering måste vara verkstälJd senast fredagen den 10 mars 1989, vilket innebär att berörda aktieägare i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Styrelsen föreslår onsdagen den 29 mars 1989 som avstämningsdag för utdel- ning. Beslutar stämman enligt förslaget beräknas utdelningen komma att utsän- das av VPC onsdagen den 5 april1989.

Stockholm i februari 1989 styrelsen

Ekonomisk information

Februari Bokslutskommunike Mars Årsredovisning

Juni Rörelserapport jan-april Oktober Rörelserapport jan-aug Årsredovisning och rörelserapport sänds till alla aktieägare som till VPC anmält att de önskar få sådan information.

INNEHÅLL

Viktiga händelser 1988 4

Nyckeltal under fem år 4

Gott resultat trots hårdnande konkurrens 5

Förvaltningsberättelse 7

Företagsdivisionen 7

Privatdivisionen 9

PKbanken 11

Resultat 12

Koncernöversikt 14

Vinstdisposition 15

Redovisningsprinciper 16

Resultaträkning 18

Balansräkning 19

Noter till redovisningen 20

Dotterbolagens verksamhet 30 Större dotterbolags resultaträkningar _ _ 32 Större dotterbolags balansräkningar _ _ 33 PKbanken - fem år i sammandrag 34 PKkoncernen - fem år i sammandrag __ 35

PKbanksaktien 36

Revisionsberättelse för PKbanken 38

Organisation 39

Styrelse 39

Revisorer 39

Verkställande ledning 41

Huvudkontor 41

Företagsdivision 41

Privatdivision 41

Dotterbolag i Sverige 41

Dotterbolag och filialer i utlandet _ _ 42 Intressebolag i utlandet 42 Representantkontor och agenter

i utlandet 42

KoRT oM PI<BANKEN

PKbanken bildades 197 4 genom att Postban- ken (utom Postgirot) och Sveriges Kredit- bank slogs samman. Postbanken har anor från 1884 och Sveriges Kreditbank från 1917.

Banken är en av de största affärsbankerna i Sverige och rangordnas storleksmässigt runt nummer 100 i världen.

Ägande

PKbanken introducerades 1984 på börsen i samband med att den då till en del privatise- rades. Efter bankens förvärv av Camegie Fondkommission 1988 äger staten 66,7 pro- cent av aktiekapitalet Resterande aktier är spridda på 15 500 privatpersoner, företag och organisationer. Alla PKbanksaktier har en röst och är bundna, d v s endast möjliga att förvärva av svenska medborgare.

Ledning

Styrelseordförande är generaldirektör Tony Hagström. Styrelsen har två vice ordförande:

docent Nils Landqvist och direktör Olof Lund.

PKbankens löpande verksamhet leds av kon- cernchefen Christer Zetterberg, divisionschef- erna Göran Hållen, privatdivisionen, och Chris- ter Ragnar, företagsdivisionen samt Åke Smids, ställföreträdande chef för företagsdivision en, Gunnar Hylen, ställföreträdande chef för pri- vatdivisionen och stabschef Rune Jansson.

Organisation

PKbanken är uppdelad i två rörelsedrivande divisioner samt ett huvudkontor. Divisionerna betjänar företag respektive privatpersoner.

Banken har 104 svenska kontor med fullser- vice från de båda divisionerna. Härutöver finns 8 renodlade företagskontor, 27 privat- kontor samt 8 representantkontor.

Koncernen har 5 000 heltidsanställda, var- av 4100 i banken. Huvudkontoret omfattar koncerngemensamma specialistfunktioner, bl a data, ekonomi, personaL revision och sys- selsätter drygt 400 personer. Härav svarar dataavdelningen för nästan hälften.

Fö"retagsdivisionen

Företagsdivisionen är organiserad i fem regio- ner och fem a:ffarsområden. För såväl svenska regioner som flertalet kontor finns styrelser.

Tre av divisionens affärsområden bedrivs i banken: traditionell affärsbanksverksamhet som i huvudsak sköts vid kontoren, trading och merchant I trading ingår handel i såväl svensk som utländsk valuta samt alla före- kommande penning- och kapitalmarknadsin- strument I merchant ingår corporate finance (emissioner, företagsutveckling, specialfinan- siering), institutionell aktiehandel samt nota- riatservice och kapitalförvaltning. Det :fjärde respektive femte affärsområdet omfattar finansbolags- och kapitalmarknadstjänster som erbjuds via dotterbolagen PKfinans res- pektive Kommunlåneinstitutet (KLI).

Den utländska marknadsorganisationen, Region Utland, omfattar bl a helägda dotter- bolag och kontor i Frankfurt, Helsingfors, Hongkong, London, Luxemburg, New York och Singapore samt ett antal representant- kontor och agenter.

Privatdivisionen

PKbanken är Sveriges största bank för pri- vatpersoner. Drygt 2 miljoner svenskar får sin lön eller pension via banken. Totalt har PKbanken mer än 7 miljoner inlåningskonton för privatpersoner.

Genom det omfattande samarbetet med Posten har bankens kunder tillgång till bank- service på 2100 postkontor och via 2 700 lantbrevbärare. Dessa tillhandahåller de van- ligaste banktjänsterna. Ca 800 postkontor kan fatta beslut om blancokrediter till privatper- soner och ett 50-tal postkontor kan även be- vilja lån mot säkerhet Närmare 500 postkon- tor säljer resevaluta. Personal vid ca 300 postkontor har utbildats för att bl a kunna ge kunderna privatekonomisk vägledning.

Rating

PKbanken är en av de relativt få banker i y:ärlden som fått högsta betyg av Moody's.

Aven Standard & Poor och Nippon Investors Service har givit PKbanken toppbetyg.

Övrigt

PKbanken är medlem i Svenska Bankför- eningen och ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivarorganisation, BAO. De anställdas organisation är Svenska Bankmannaförbun- det, SBmf.

VIKTIGA HÄNDE~ER 1988

• Gott koncernresultat trots hårdnande konkurrens

PKbanken

• Stark volymexpansion och fortsatt avreglering

• Forvärv av Carnegie Fondkommission

e Satsning på försäkringssparande: LIVIA bildas

• Ny styrelseordförande och ny koncernchef

NYCKELTAL UNDER FEM ÅR

1988 1987 1986 1985

Balansomslutning, Mkr 191.256 139.395 148.071 138.791 Eget kapital och obeskattade

reserver1),Mkr 13.531 11.832 10.368 9.459

Konsolideringsgrad²>,% 7,0 8,4 6,9 6,7

Rörelseresultat, Mkr 2.197 1.743 1.933 1.316

Räntabilitet efter skatt:3>,%

~-:i~··,,

15,1 14,4 17,5 13,3

Utdelning per aktie⁴>, kr 5:505) 4:63 4:25 3:50

PKbankskoncernen

Balansomslutning, Mkr 243.745 181.448 (188.366)

177.726 158.112 Eget kapital och

15.344 12.477 10.827 10.167 obeskattade reserver¹>, Mkr (13.368)

Konsolideringsgrad²>,% 6,2 6,8 6,0 6,4

(7,0)

Rörelseresultat, Mkr 2.900 2.098 2.070 1.550

(2.433)

Räntabilitet efter skatt:3>,% 18,3 16,7 17,5 14,7 (17,9)

Justerad vinst per aktie⁶>, kr 18:43 17:25 17:38 14:00

(a nominellt 25:00) (15:63)

Siffrorna inom parentes för 1987 avser koncernen inkl Camegie Fondkommission AB.

1984 129.571 8.280 6,3 1.030 12,3 2:00

144.094 8.820 6,1 1.226

13,8 10:88

l) Inklusive värderegleringskonton för obligatio- utdelning och nyemission). Resultatet och obe- ner och räntebundna lån. skattade reserver har reducerats med 50 o/o 2) Eget kapital och obeskattade reserver i % av ba- schablonskatt

lansomslutningen. Vårderegleringskonton för 4) Avser aktier om nominellt 25 kr. Justering har obligationer och räntebundna lån har i balans- skett för fondemission 1:1 år 1988.

räkningen dragits av från respektive tillgångs- 5) Styrelsens förslag.

post Vid beräkning av konsolideringsgraden

har dessa värderegleringskonton lagts till ba- 6) Resultatet före dispositioner (exkl reavinster)

lansom slutningen. ökat med resultatandelar i intressebolag och

3) Rörelseresultat i % av eget kapital och obeskat- efter 50% schablonskatt Beräknat på 60.000.000 aktier åren 1984-87 och på 75.952.131 aktier tade reserver vid årets ingång (korrigerade för år 1988.

Gorr REsULTAT

TROTSHARDNANDEKONKURRENS o

Både i Sverige och internationellt var 1988 ett år med fortsatt hög ekonomisk aktivitet På kreditmarknaden märktes detta i en stark efterfrågan på krediter från företag och pri- vatpersoner. PKkoncemens utlåning ökade under året med 47 miljarder kronor eller 43 procent Den betydande ökningen gällde både utlåningen i kronor och utländsk valuta. To- talt uppgick utlåningen vid årets slut till156 miljarder kronor.

Denna expansion av rörelsen är i sig ett bevis på att en genomgripande avreglering genomförts på den svenska kreditmarknaden.

Utvecklingen är ännu inte avslutad. Valuta- regleringen luckras sålunda successivt upp i avvaktan på ett fullständigt borttagande.

Under året slopades i praktiken emissions- kontrollen avseende bostadsinstitutens upplå- ning på obligationsmarknaden. Instituten kan därmed även erbjuda kortfristig bostadsfinan- siering baserad på obligationsupplåning, vil- ket betydligt ökar priskonkurrensen på detta område. Stadshypotek, som är prisledande, arbetar nämligen på grund av sin ägarstruk- tur med mycket lågt avkastningskrav på eget kapital och har heller inga kassakvotskrav.

Divisionaliseringen visar resultat

Alltsedan avregleringen, som öppnade helt nya möjligheter att driva effektiv bankrörelse inom privatsektom, har PK.banken trimmat sin divisionsuppdelade marknadsorganisa- tion. Under 1988 kunde banken dra full nytta av det goda marknadsläget på såväl privat- som företagssidan.

Den kraftiga utlåningsexpansionen i kro- nor visade på riktigheten i beslutet att bear- beta de båda väsensskilda marknaderna ge- nom specialiserade kanaler.

Huvudsyftet med divisionaliseringen- att skapa förutsättningar att ytterligare stärka och utveckla privatsektorn - har uppnåtts.

Effektiviteten och lönsamheten för privatdivi- sionen förbättrades markant

Fiirvå"rvet av Carnegie Fondkommission

PKbankens mål är att vara ett heltäckande bankalternativ för de svenska privat- och företagskundema. På fondhandelns område har dock PK.banken länge haft en liten mark- nadsandel. För att i ett slag kraftfullt stärka

positionen inom aktiehandeln och få en marknadsställning på detta område i nivå med övriga affärsområden, förvärvade ban- ken i juni drygt 90 procent av aktierna i Carnegie Fondkommission AB genom en apportemission.

Förvärvet väckte viss politisk och massme- dial uppmärksamhet För såväl styrelse som bolagsstämma var lönsamhets- och service- synpunktema avgörande för förvärvsbeslutet Finansieringen av olika kundkategoriers vär- depappersaffärer kan genom förvärvet hante- ras effektivare inom koncernen. Vidåre kan samverkan ske mellan Carnegie och banken inom bl a emissions-, penningmarknads-, värdepappers- och företagsförvärvsområdet Camegie uppnådde trots sänkt börsomsätt- ning under 1988 en vinst i nära nivå med rekordåret 1987.

Genom forvärvet av Carnegie Fondkommission tillfördes PKbanken värdefull kunskap och kompetens inom värde- pappersområdet.

LIVIA ny samarbetspartner

För många kunder är pensionssparaodet ett viktigt inslag i sparandel Bl a mot denna bakgrund medverkade PKbanken under året till att LIVIA - ett nytt, ömsesidigt livförsäk- ringsbolag - bildades. Bolagets affärside är att sälja enkla, standardiserade försäkrings- produkter via PKbankens säljkanaler.

Långsammare kreditexpansion i framtiden

Flera faktorer talar för att den hittillsvarande snabba kreditexpansionen kommer att mat- tas betydligt under kommande år. På privatsi- dan kan det mesta av den tidigare uppdämda kreditefterfrågan förväntas ha blivit tillfreds- ställd och det blir huvudsakligen bostadsfi- nansieringskrediter som fortsätter att växa.

Denna utveckling förstärks av den aviserade skattereformen, som gör krediter relativt sett mindre förmånliga för privatpersoner. På främst storföretagssidan kan förväntas en fortsatt utveckling mot direkt upplåning på penning- och kapitalmarknaden. Detta inne- bär en utflyttning från bankernas balansräk- ningar och därmed minskat räntenetto.

Det sker alltså en förskjutning av intäkter- na från räntenetto mot provisioner och tradingresultat För att behålla eller förbättra lönsamheten blir det därmed viktigt med en hög kostnadseffektivitet Detta gäller i ut- präglad grad PKbanken genom det stora be- roendet av den transaktionsintensiva löne- kontoinlåningen. Även på företagssidan krävs bättre kostnadseffektivitet En ökad inrikt-

ning mot segmentet mindre och medelstora företag kräver samtidigt en viss förs~rkning

av kontorsorganisationen i Sverige. Aven in- om EG krävs en utbyggnad för att möta före- tagskunderna behov.

Resultat

För 1988 redovisade PKkoncernen ett rörel- seresultat på 2 900 miljoner kronor (f å 2 098) och en räntabilitet efter skatt på 18,3 procent (16,7). Trots det hårdnande konkurrensläget uppnåddes därmed en betydande resultatför- bättring. Efter korrigering av jämförelsesiff- rorna för föregående år för förvärvet av Carnegie Fondkommission uppgick ökningen av rörelseresultatet till19 procent och ränta- biliteten förbättrades något

Den goda resultatutvecklingen förklaras främst av ett stigande räntenetto och en åter- hållen kostnadsutveckling. Räntenettot ökade med 12 procent främst beroende på volymex- pansion. Ökningen av driftskostnaderna upp- gick till10 procent medan kreditförlusterna, inklusive avsättning för länderrisker, endast steg med 4 procent

Stockholm i februari 1989

% 13 12 11 10

9 8

({l_, ~~ ^-

~^{16 /} Christer Zetterberg J/ .· //

~.~ l:eVD,koncernchef G. &,~

Giiran len Christe/Ragnar

VD, chef för VD, chef för

privatdivisionen företagsdivisionen

Ränteutvecklingen i Sverige

% 30 25

10

5

Räntabilitet efter skatt

Koncernsiffror

. SHB

1986 1987 1988 ao 81 82 83 84 85 86 87 68

FöRVALTNINGSBERÄTTELSE

FöRETAGSDIVISIONEN

Efterfrågan på krediter ö'kade ...

År 1988 var ett gynnsamt år för svenska före- tag. Den goda konjunkturen medförde stigan- de vinster och en fortsatt förbättring av likvi- ditet och soliditet i företagen. Kapacitetsut- nyttjandet var högt och investeringarna tog fart Detta märktes i ökad efterfrågan på fi- nansiering i och utanför banksystemet Före- tagsutlåningen ökade kraftigt - särskilt i ut- ländsk valuta. Unetillväxten i kronor var på- tagligt stor inom segmentet mindre/medel- stora företag. Den ökande utrikeshandeln och företagens strävan att förbättra sina posi- tioner på exportmarknaderna, inte minst ge- nom företagsförvärv, ledde till ökande provi- sionsintäkter inom exportfinansiering och merchant-tjänster. Den goda lönsamheten i näringslivet medförde samtidigt sjunkande kreditförluster, som nu är på en nivå under- stigande 0,3 procent av genomsnittlig kredit- stock i svensk och utländsk valuta.

... vilket ledde till stii"e utlåning

Efter tidigare års arbete med att förädla kon- tostockens lönsamhet och kvalitet känneteck- nades 1988 av aktivt arbete med att höja voly- merna på prioriterade kundgrupper och pro- dukter.

Utlåningsvolymerna i svenska kronor res- pektive utländsk valuta låg under december 31 respektive 61 procent över nivåerna ett år

Bankernas utlåning till icke-finansiella fdretag 1984-88

Förändring, löpande fyrakvartalssummor

Miljarder kr 100

80 60 '·

40

20 '.

[',.

o

1984 1985 1986 1987 1988

tidigare. Marknadsandelen för företagsutlå- ning i kronor var i september ca 17 procent (15).

Marginalerna kunde i en fortsatt mycket konkurrensutsatt marknad hållas i stort sett oförändrade som genomsnitt för året

Många nya kunder

De mindre/medelstora företagen, definierade som företag med mindre än 200 anställda, svarar för en betydande del av affärsvolymen i divisionen. Över hälften av företagsinlåning- en och ca tre fjärdedelar av utlåningen i kro- nor kan hänföras till detta marknadssegment

Inom ramen för en marknadskampanj, Prospect 88, har vid nyackvisition av kunder medelstora företag prioriterats, särskilt om dessa även givit möjligheter till utlandsaffä- rer och därmed följande provisionsintäkter.

satsningen gav goda resultat under året

Översyn av kontorsnätet

De 112 företagskontoren i Sverige är geogra- fiskt väl fördelade med hänsyn till marknads- potentialen på företagsområdet En kontinu- erlig översyn sker naturligen för att säker- ställa en anpassning till ändrade mönster för företagsetablering.

Utomlands sker etableringen i finansiella centra respektive på orter med stark kon- centration av svenska dotterbolag. Det ut- ländska nätet av filialer och dotterbanker är i huvudsak väl balanserat och behöver för när- varande endast förstärkas inom Norden och EG-marknaden.

Riksbanken medger numera svenska ban- ker att bedriva bankverksamhet utomlands även i filialform. Beroende på lokala förhål- landen och förutsättningar har dotterban- kerna därför börjat att kompletteras med filialkontor. Härigenom ökas möjligheterna att till konkurrenskraftiga villkor betjäna ut- landskunderna. Under året har filialen i Hongkong invigts och arbete inletts på att under 1989 öppna filialer i London och New York

säljorganisationen förstärktes . ..

Den under 1987 uppbyggda marknadsanpas- sade organisationen förstärktes under året

med större delen av PKfinans säljorganisa- tion. Företagskontoren fick därmed tillgång till ett komplett sortiment av företagstjänster, omfattande såväl traditionella affårsbaoks- som finansbolagstjänster .

. . . liksom Trading

Under året upprättades organisatoriskt enhe- ten Trading, bestående av de tidigare avdel- ningarna Arbitrage, Internationell kapital- marknad samt Penning- och Kapitalmarknad.

Fysisk sammanflyttning på ett helt nybyggt

"trading floor" sker under våren 1989 i PKhu- set i Stockholm.

I Göteborg och Malmö har tradingverk- samheten utökats till att omfatta även inter- bankhandel i valutor.

PKbanken deltog under 1988 i 34 penning- marknadslån till företag, landsting och kom- muner på totalt 38 miljarder kronor.

Produktutveckling

Under 1988 utvecklades nya låneformer med räntesättningen relaterad till den s k STIBOR- räntan eller till bankens eget PK Index, som är en basränta baserad på en korg av räntor med olika löptider.

Placeringskontot introducerades under hösten för att ge marknadsmässiga inlånings- villkor för belopp mellan 0,1 och 3 miljoner kronor.

Inom "electronic banking" utvecklades en PC-baserad betalningstjänst Möjligheterna till datorbaserade informations- och betal- ningstjänster har även ökat genom förbätt- ring av kommunikationen mellan kundemas och bankens stordatorer.

Utveckling av personalen

En fortsatt satsning på och utveckling av per- sonalen skedde under året Utöver traditionell grund- och vidareutbildning i banktjänster (PK Business Class) introducerades en avan- cerad sexveckorsutbildning för morgonda- gens chefer (PK Business Academy).

Aktivt år på Merchant

Under året skedde en stark ökning i antalet företagsuppköp och andra företagssamman- slagningar och överlåtelser. Merchaot var ak- tiv inom såväl specialfinansiering, emissions- verksamhet som företagsförmedling. Särskilt bör nämnas uppdraget att leda Nobel Indust- riers uppköpserbjudande till ägarna av lovest- ment AB Asken och D. Carnegie & Co - den hittills största svenska börstransaktionen.

PKbanken medverkade i kraftbolaget Kymmene Oy:s fijrsiiljning av tre kraftbolag till fOrsäkringsbolaget Pensions-Varma. Till höger v VD Vesa Vainio, Kymmene, och v VD As ko Tanskanen, Pensions-Varma.

Under året ledde eller medverkade PKbanken i emissioner och andra affärer på kapitalmarknaden för bl a följande företag:

Börsintroduktion:

HILAB, Stena Line Nyemission:

Constructa, Norsk Hydro, Obiigentia Anskaffande av garanti/ondskapital:

LIVIA

Konverteringslån tiU anstå1lda:

AGA, Jacobson & Widmark. Portalen Uppkiipserbjudanden:

Almedahl-Fagerhult, Catena-Bohus,

Mo & Domsjö-Holmen/lggesund,

Nobellndusbier-Asken/Camegie Företagsöverlåtelser:

Bero] Kemi

- sålt till Nobelindustrier

Josefssons Postorder

- sålt till KF Industri

Överlåtelse av kraft-och andra realtiUgångar:

Aftonbladet

- lorsäljning av fastighet

Holmen

- lörsäljning av krafttillgångar

Kymmene

- försäljning av krafttillgångar i Finland

Malmö Kommunala Bostads AB

- försäljning av Lindängens bostadsområde

PRlvATDIVISIONEN

Privatdivisionens två första år har varit lycko- samma. Utlåningsvolymen har i stort sett för- dubblats, resultatet väsentligt förbättrats och en slagkraftig, målstyrd och lönsamhetsorien- terad organisation har funnit sin form. De an- ställdas engagemang i och attityd till divisio- nens affärsideer är positiva

Mer utlåning till bostäder

Under 1988 ökade privatdivisionen sin utlå- ningsstock från 24 till drygt 31 miljarder kro- nor, eller med 31 procent Det innebär att ut- låningen till hushåll, i procent av inlåningen därifrån, ökat från 52 till67 procent och att banken ytterligare kunnat närma sig bransch- genomsnittet, som nu torde uppgå till ca 80 procent Denna utveckling är väsentlig inte bara av lönsamhetsskäl, utan visar också ban- kens ambition att satsa på privatkundernas totala behov av banktjänster. Tillväxten i utlå- ningsstocken avsåg till 87 procent boende- marknaden, vilket minskar bankens riskexpo- nering och förlänger genomsnittstiden hos utelöpande krediter.

Under året skedde en medveten och plane- rad svängning i kreditgivningen från blanco- lån till bostadslån. En förutsättning för denna förändring var den uppsägning av överens- kommelsen med Riksbanken om amorte- ringsvillkor för villalån som banken vidtog under våren. En intensiv satsning på boende- marknaden och ett väl utbyggt samarbete med fastighetsmäklare gjorde det möjligt för banken att ge fastighetslån till 30 000 nya kunder under året Samarbetet kommer under 1989 ytterligare att byggas ut och om- fatta även inlåning och försäkringslösningar.

Relation utlåning/inlåning på privatmarknaden

30 september respektive år

1986 1987 1988

1986 1987

" .. ..

... -.

1988 ' - - - - 1986

1987 i

1986^o llll' ----11!111·· ^{20 60 BO %}

Varje privatkontor utbildade under året en person till BoRådgivare. Till höger Johan Fischerström, säljare i Danderyd, tiUsammans med Peter Hansen, mäklare.

Ökad satsning på helkunder

På inlåningsmarknaden för hushållen var vo- lym utvecklingen även under 1988 svag. Detta gällde även PKbanken. Särskilt inlåningen via Posten fortsatte att utvecklas svagt

PKbanken har 25 procent av alla löne- och pensionskonton. Bankens andel av inlåningen på privatmarknaden uppgår dock endast till ca 16,5 procent Denna skillnad beror till vä- sentlig del på att PKbanken, trots att antalet helkunder ökat, har ca en halv miljon kunder med enbart lön i banken. Dessa har ofta ett sparande eller ett lån i annan bank. En viktig del i PKbankens strategi är därför att förmå dessa kunder att göra meraffärer i banken för att i första hand ge kostnadstäck- ning. PKbanken erbjuder under 1989 hel- kundpaket och använder relationsprissätt- ning för att lyckas med detta

Ytterligare ett skäl till att vidga affärsutby- tet med lönekunderna är den snabba ökning av antalet transaktioner som nu sker. Framför allt gäller detta bankkunder i lägre åldrar.

Transaktionskostnaderna stiger i en takt som

PKbankens andel av samtliga bankers inlåning och utlåning på privatmarknaden 1984-88

% 20 18--, 16.

1984

~ lnl6nm.g zu;_

·. ~ ·.-: '

··,._v . . :: ~

1985 1988 1987 1986

motsvarar närmare 100 miljoner kronor per år.

För att motverka detta och samtidigt ge kunderna ökad tillgänglighet är det viktigt för banken att sänka transaktionskostnaderna Detta kan ske genom ny teknik, såsom tele- svar, genom att få kunderna att utnyttja auto- mater samt att premiera kunder som är för- hållandevis återhållsamma med antalet trans- aktioner. En sådan utveckling ger kontoren mer tid för service och personlig rådgivning till bankens helkunder. På så sätt räknar ban- ken med att kunna förena en högre kvalitet i kundarbetet med en ökad lönsamhet

satsning på fo"rsäkringar

Under hela 1980-talet har hushållsinlåningen i bank ökat med endast 8 procent i genom- snitt per år, medan det privata försäkrings- sparaodet har haft en betydligt högre ök- ningstakt Detta är en orsak till att PKbanken, liksom andra banker, intresserat sig för att sälja försäkringar. Det är mot denna bak- grund som PKbankens medverkan i bildan- det av LIVIA ska ses.

För första gången på 45 år bildades alltså 1988 ett helt nytt, ömsesidigt livförsäkrings- bolag - LIVIA. Det finns flera skäl till att ban- ken föredrar samarbete med ett nybildat bo- lag framför samverkan med ett befintligt

LIVIA kommer inte att bygga upp en egen försäljningsorganisation utan säljer sina pro- dukter via PKbankens distributionsnät PKbanken kommer vidare att biträda med administration och kapitalplacering. Banken ges stabila provisionsintäkter och LNIA kan helt koncentrera sig på att utveckla moderna, enkla och kostnadseffektiva försäkringar rik- tade till människor främst i vanliga inkomst- lägen. Denna marknad har hittills till stora delar varit obearbetad av försäkringsbolagen.

PKbanken får nu möjlighet att erbjuda kun- derna försäkringssparande som en naturlig del i en helkundsrelation.

Skärpt konku"ens på kreditmarknaden

LNIA-samarbetet är exempel på den bransch- glidning som har fått allt större uppmärk- samhet Försäkringsbolag säljer sparande via aktiefonder och blir alltmer aktiva på låne- marknaden via egna finansbolag. Hypoteks- bolagen går in på sparmarknaden via obliga- tioner etc. Mängden aktörer på spar- och lånemarknaden ökar.

Den skärpta konkurrensen leder till krym- pande räntemarginaler. Omflyttning från blancolån till fastighetslån har reducerat den genomsnittliga utlåningsräntan.

Avregleringen samt hårdnande regler för avbetalningsköp innebär att det inte längre

Miljarder kr 100

75

Hushållens lån 1984-88 Ökning respektive år

~ ·. -. :.

50 ..

25

o

1984 1985 1986 1987 1988

finns legala eller marknadsmässiga fördelar för finansbolag inriktade på privatpersoner.

Därför har banken beslutat avveckla PKpartner.

Framtida kostnadseffektivitet avgörande

De skatteförändringar som indikerades hös- ten 1988 kan bromsa kreditefterfrågan och göra det svårare att volymmässigt kompense- ra sig för minskade räntemarginaler.

Mot denna bakgrund är det viktigt för PKbanken att motverka kostnadsökningar och fortsätta arbetet med att utveckla och förfina en kostnadseffektiv distributionsappa- rat som svarar mot kundemas behov. I sam- manhanget spelar avtalet med Posten en be- tydelsefull roll. Enligt detta avtal köper ban- ken tjänster från Postens hela kontorsnät, d v s även från de glesbygdskontor som v er- kar på en stagnerande marknad Den till- tagande automatiseringen innebär generellt att beläggningen kommer att minska. Detta tillsammans med stagnerande sparvolymer innebär en oroande kostnadsutveckling. Kost- naderna måste hela tiden kunna jämföras med alternativa sätt att genomföra transaktio- ner och skapa sparvolymer.

I arbetet med att finna nya kostnadseffekti- va kanaler för att nå ut med banktjänster spe- lar kundens arbetsplats en allt viktigare roll.

Flera intressanta former för samverkan med kundföretag i syfte att på ett eller annat sätt etablera banknärvaro på arbetsplatsen ge- nomfördes under 1988 och kommer att fort- sätta. För att bättre kunna ge service till kun- der på orter utan egna bankkontor kommer banken från 1989 att bygga upp ett antal för- säljningskontor utan valv och kassor. Dessa kontor kan utgöra en bas för samarbete med arbetsgivare, mäklare och andra samarbets- partners, ge spar- och låneservice till bankens helkunder samt utgöra en resurs för att till- sammans med företagsdivisionen bearbeta småföretag.

Divisionens affärsplan

Nyckelbegrepp i privatdivisionens affärsplan för 1989-1993 är: helkund, kostnadseffektivi- tet, försäljning och kvalitet

Begreppen helkund och kostnadseffekti- vitet har berörts ovan. För att öka bankens förmåga att sälja, bildas en särskild enhet, PKdirekt, med ansvar att bearbeta kunderna i riktning mot att bli helkunder. Detta gäller inte minst de nya lönekunder banken får varje år via arbetsgivarna.

Vad gäller divisionens kontor kommer administrationen att slås ihop för flera kontor och läggas i särskilda lokaler. Det möjliggör effektivisering och att mer tid kan läggas på försäljning och kundrådgivning på bankkon- toren. Målet är att all personal på bankkonto- ren ska arbeta i direkt kundkontakt säkerli- gen är det möjligt att mångfaldiga antalet aktiva säljkontakter med kunderna under perioden.

Kundemas krav på kvalitet växer och under 1988 kartlades kundkraven på samtli- ga bankkontor och i vilken grad banken lever upp till dessa Detta arbete kommer nu, via en särskild kvalitetsavdelning ledd av en kva- litetschef, att genomföras på punkt efter punkt Banken kommer vidare att fastställa kvalitetsnormer för samtliga de samarbets- partners den samverkar med.

PKBANKEN

Fr o m 1986 redovisas antalet anställda enligt den divisionaliserade organisationen. Totalt antal arbetade timmar under 1988 var 6,4 miljoner, vilket motsvarar 4 087 heltidsan- ställda, en ökning med 3,1 procent Antalet fast och tillfälligt anställda vid årsskiftet 1988/89 var i banken 4 365 personer.

Åkkrsstruktur for anställda i PKbanken

jämförd med samtliga bankers anställda i Sverige

- PKbanken Samtliga banker

Kvinnor Män

~=r~

.r~(-.-~3~;

-~r-40-44 ~~~

f{;,~:::~

·, ;~~ ·. 25-29 -~f~--:'' .

~ 20-24 'tf~: . ^{-:~ ~. ~-}.

10% 5% 0% 0% 5% 10%

Antal arbetade timmar (tusental)

Huvudkontoret Företagsdivisionen Privatdivisionen Hela banken

1988 1987 1986 1985 706 647 725 2 489 2 270 2 125 3222 3310 3200 6417 6227 6050 5650 Vid bankens ordinarie bolagsstämma nyval- des följande personer till ordinarie ledamöter i centralstyrelsen: direktör Bengt Berg, ekon lic Johan Björkman, agronom Olof Hakelius, direktör Birgitta Johansson-Hedberg, för- bundsordförande Sigvard Marjasin, bankdi- rektör Christer Ragnar, direktör Peter Sahlin samt bankdirektör Christer Zetterberg. Yngve Ahlsten, Bertil Danielsson, Gunnar Ham- braeus, Stig Malm, Håkan Mogren och Karl Erik Persson lämnade styrelsen. Till supp- leanter i centralstyrelsen nyvaldes direktör Peter Enström och direktör Lars-Olof Hjalmar medan bankdirektör Lars Erik Piehllämnade sin suppleantplats.

Vid centralstyrelsens sammanträde efter bolagsstämman utsågs generaldirektör Tony Hagström till ny styrelseordförande. Två vice ordförande utsågs, dels docent Nils Landqvist

(omval), dels direktör Olof Lund (nyval).

Christer Zetterberg utsågs till ny förste VD och koncernchef. Till ny VD utsågs chefen för företagsdivisionen, Christer Ragnar.

I juni valdes generaldirektören i Posten, Ulf Dahlsten, till ny styrelseledamot efter Bertil Zachrisson.

Den av ordinarie bolagsstämman beslutade fondemissionen 1:1 genomfördes i augusti.

PKbanken beviljades under året medlem- skap i Svenska Bankföreningen och Christer Zetterberg inträdde i dess styrelse.

Kapitaltäckning

Enligt tidigare beslut ändrades kapitaltäck- ningsberäkningen för bankerna i två avseen- den under 1988. Vid halvårsskiftet infördes sålunda utökade kapitaltäckningskrav för åtaganden utanför balansräkningen. From årsskiftet 1988/89 skall vidare en kompletter- ande kapitaltäckningsberäkning göras som på konsolideråd bas tar hänsyn till verksam- heten i utländska dotterbolag och intressebo- lag där bankens andel är minst 20 procent

Det okonsoliderade kapitalkravet i ban- ken uppgick till 8131 miljoner kronor vid slu- tet av 1988, vilket innebar en ökning under året med 1943 miljoner. Expansionen av ban- kens rörelse medförde ett ökat kapitalkrav på 1101 miljoner, vartill kom 120 miljoner beroen- de på nya regler för åtaganden utanför balans- räkningen. Aterstående del av kapitalkravets

ökning, 722 miljoner, hänförde sig till investe- ringar i andra finansinsitut, vilka kräver 100 procent kapitaltäckning.

PKbankens kapitaltäckning:

Mkr

Kapitalkrav

För tillgångar utom investe-

Dec 1988

Dec 1987

ringar i andra finansinstitut* 5 877 4 842

För garantier* 421 355

För andra åtaganden utanför

balansräkningen* 120

För investeringar i andra

finansinstitut** l 713 991 8131 6188 Kapitalbas efter disposition av

årets vinst 9 231 7 788

Överskott 1100 l 600

Kapitalbasens utnyttjandegrad 88% 79%

* Kapitalkravet beräknas efter en skala från O till 8 o/o beroende på indelning i olika riskklasser Oämför upp- gifter i not 33, sid 29).

•• För dessa investeringar krävs 100% kapitaltäckning.

Gruppen omfattar ej kommun- och bostadsfinansier- ande institut

Bankens kapitalbas förstärktes med 1443 miljoner kronor under året Redovisat eget kapital ökade nämligen med 481 miljoner- nyemission i samband med förvärvet av Car- negie 399 miljoner samt föreslagen fondering av årets resultat 82 miljoner - vilket i sin tur ökade utrymmet för att tillgodoräkna värde- regleringsreserver och förlagslån i kapitalba- sel).. med samma belopp.

Overskottet i kapitaltäckningsberäkningen uppgick vid årets slut tillllOO miljoner kro- nor, vilket innebar ett högt utnyttjande av till- gängligt expansionsutrymme. Den komplet- terande beräkningen med konsolidering av utiandsverksamheten visade på ett överskott av 1730 miljoner kronor och innebar således

Inlåning i svenska kronor, sektorfärdelad

Vo~m: 68, 7 miljarder inklusive bankcertifikat den 30 september 1988

ingen ytterligare belastning på kapitalresur- serna.

Det höga kapitalutnyttjandet vid årsskiftet berodde till en betydande del på ökade kort- fristiga krediter. Utrymmet kan därför vid be- hov omdisponeras för andra ändamål. På sikt blir en förstärkning av bankens kapitalbas nödvändig för att trygga önskvärda expan- sionsmöjligheter. Det förslag som föreligger om anpassning av kapitaltäckningsreglerna enligt den internationella s k Cooke-överens- kommelsen beräknas nämligen leda till en in- te oväsentlig skärpning av kraven.

REsuLTAT

Resultatutvecklingen inom moderbanken var god under 1988. Intäkterna steg med 16 pro- cent jämfört med föregående år medan kost- naderna ökade med 10 procent Totalt för- bättrades rörelseresultatet med 26 procent och uppgick till 2197 miljoner kronor. Intäkts- ökningen förklaras främst av att räntenettot, som svarar för huvuddelen av intäkterna, steg med 16 procent Utvecklingen för provi- sionsintäkterna var relativt sett ännu bättre med en ökning på 21 procent, medan övriga intäkter minskade. Bankens driftskostnader, dvs kostnader exklusive kreditförluster och orealiserade valutakursförluster på långfristig upplåning, steg med 11 procent Kreditförlus- terna ökade med 18 procent

Resultatutvecklingen innebar att vinstni- vån, d v s rörelseresultatet i relation till ge- nomsnittlig balansomslutning, steg med 0,19 enheter till1,51 procent Utfallet tangerade därmed den tidigare rekordnivån från 1986.

Räntenetto

Räntenettot steg med 707 miljoner kronor till 5 016 miljoner. Okningen sammanhängde

Utlåning i svensk och utländsk valuta, sektoifo'rdelad

Volym: 93,4 miljarder den 30 sep~mber 1988

Övrigt6,4%

Kommuner 2,6% -~-

l

l i

\ \,,

/

Företag 55,6%

'· _"•-.

Privatpersoner 35,4%

främst med stigande utlåningsvolymer. Mot slutet av året försämrades marginalerna ge- nom att utlåningsräntorna visade en svagt nedåtriktad tendens samtidigt som räntekost- naden för den tungt vägande hushållsinlå- ningen steg.

I genomsnitt för året blev volymökningen 10 procent Utlåningen ökade med 21 procent, praktiskt taget lika mycket för utlåning i svenska kronor som i utländsk valuta, medan

obligationsportfölj~n och kortfristigt likvida medel minskade. Aven inlåningen i svenska kronor minskade beroende på att bortfallet av inlåningsmedel från Postgirot andra halv- året 1987 nu slagit med full årseffekt Den to- tala placeringsmarginalen förbättrades med 0,18 enheter till 3,44 procent

Provisioner och ö'vriga intäkter

Provisionsintäkterna steg med 179 miljoner kronor till1 042 miljoner. Den snabba ökning- en avspeglade bl a en gynnsam utveckling av fondrörelsens provisioner, främst inom Mer- chant Även valutaagiot bidrog i betydande mån till förbättringen. Utlåningsprovisionerna steg däremot mindre än genomsnittet trots den snabba utlåningsökningen; i rådande kreditmarknadsläge var utvecklingen svag för. garanti- och kreditlöftesprovisioner.

Ovriga intäkter minskade med närmare en tredjedel och uppgick till 123 miljoner kronor.

Nedgången berodde på lägre realisationsvins- ter i obligationshandeln och på minskat fas- tighetsnetto. Det sistnämnda förhållandet är tekniskt betingat och motsvaras av ökade in- täkter i koncernens fastighetsbolag.

Kostnadsökningen planar ut

Bankens kostnader exklusive kreditförluster ökade med 348 miljoner kronor till 3 558 mil- joner. Ökningstakten blev därmed knappt 11 procent, vilket var obetydligt lägre än föregå-

Metkl[o"rräntning tertialvis

% 16 15

13

11 10 9 8 7

o _{1984 1985 1986}

ende år. Ersättning till Posten samt bankens personalkostnader, som är de största enskil- da kostnadsposterna, steg med 6 respektive 7 procent

De totala kreditförlusterna inklusive reser- veringar för länderrisker ökade med 66 mil- joner eller 18 procent till 425 miljoner netto efter återvunna medel. Ökningen avsåg helt kreditförluster på privatpersoner, varav hu- vuddelen i form av reserveringar. Övriga kre- ditförluster minskade. Totalt steg reserve- ringarna med netto 161 miljoner kronor till 226 miljoner medan konstaterade förluster sjönk med 95 miljoner kronor till 199 miljoner.

Extraordinära poster och boksluts- dispositioner

Extraordinära intäkter uppgick till 87 miljo- ner kronor, huvudsakligen bestående av kon- cernbidrag. Bland extraordinära kostnader på 65 miljoner märks en föreslagen avsättning på 39 miljoner för stöd till forskning av bety- delse för utvecklingen av svenskt näringsliv.

Avsättningen avser det sista årets andel av ett treårigt program där samtliga svenska affärs- banker deltar. Enligt beslut av bolagsstäm- man avsattes vidare 3 miljoner kronor till Bertil Danielssons stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja vetenskaplig forskning inom främst företagsekonomin.

Marknadsvärdet av bankens innehav av obligationer översteg vid årets slut det netto- bokförda värdet med 1511 miljoner kronor (f å l 071 miljoner). Någon avsättning till vär- deregleringskonto för obligationer blev ej ak- tuell. Till värderegleringskonto för utlåning avsattes 1130 miljoner kronor. Efter övriga bokslutsdispositioner, som har samband med utnyttjandet av investerings- och förnyelse- fondsmedel och med redovisning av mellan- havanden med bankens pensionsstiftelse, uppgick resultatet före skatter til11203 miljo- ner kronor.

% 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5

Resultat, intäkter och kostnader i % av medelsaldobalansen

0 BO 81 82 83 84 85 86 87 88

Skatter och nettovinst

Till skatter avsattes 703 miljoner kronor jäm- fört med 587 miljoner föregående år. Ökning- en sammanhänger bl a med att skattebelast- ningen förra året var förhållandevis låg på grund av stora skattefria realisationsvinster.

Den redovisade nettovinsten uppgick därefter till 500 miljoner kronor.

KoNCERNÖVERSIKT

Koncernen omfattar PKbanken samt de bolag i vilka banken förfogar över mer än 50 pro- cent av aktiemas röstvärde. Totalt ingår tolv rörelsedrivande dotterbolag/koncerner inom finansieringsområdet och fem övriga bolag. I Sverige representeras PKkoncemen, förutom av moderbanken och det under året förvärva- de Camegie Fondkommission, av PKfinans och Kommunlåneinstitutet, som operationellt drivs inom företagsdivisionen, samt av PKkredit, PKpartner och PKfonder, som drivs inom privatdivisionen. I utlandet har företagsdivisionen sex rörelsedrivande dot- terbolag, varav PKbanken International (Luxembourg) och PK English Trust är de största. Verksamheten i de olika dotterbola- gen redovisas närmare på sid 30-33.

Fö"rvärvet av Carnegie Fondkommission

PKbankens förvärv av Carnegie Fondkom- mission fastställdes slutgiltigt vid en extra bolagsstämma i juni 1988.

Bakgrund: Carnegie Fondkommission AB har under en följd av år varit en av Sveriges största fondkommissionärer med betydande verksamhet även internationellt Verksamhe- ten, som har stark tyngdpunkt på aktiehan- del, bedrivs förutom i Stockholm även i dot- terbolaget Camegie International Ltd i Lon- don. Bolagets marknadsandel av den svenska aktiehandeln uppgick 1988 till ca 15 procent Förvärvsvillkor: För att stärka sin position in- om aktiehandeln och få en marknadsställning som är i nivå med vad banken har inom sina övriga affarsområden förvärvade PKbanken i juni 1988 90,1 procent av aktier och röster i

Camegie Fondkommission AB av D. Car- negie & Co AB genom en apportemission.

Därtill har PKbanken erhållit en option att senare förvärva resterande aktier.

Förvärvet skedde genom utgivande av 15,9 miljoner nya aktier innebärande en ökning av antalet aktier i PKbanken med 26,5 procent Statens ägarandel i PKbanken minskade ge- nom nyemissionen från 84,5 procent till66,7 procent av det totala antalet aktier.

Fö"rvärvet påverkar nyckeltalen: Genom att be- talningen för Camegie Fondkommission erla- des i form av nyemitterade aktier i PKbanken i stället för kontant uppstod inga kapitaltäck- ningsproblem och konsolideringsgraden höj- des marginellt Räntabiliteten på eget kapital - allt övrigt oförändrat - beräknades stiga med en procentenhet på grund av Camegies goda vinstförmåga. Nyckeltalen för PKbanks- aktien - t ex vinst respektive substans per ak- tie - försämrades dock initialt något genom nyemissionen.

Kundstrukturen i Carnegie och PKbanken:

Camegies ca 5 000 kunder - privatpersoner och institutioner - är i hög grad professio- nella aktieplacerare med i stor utsträckning egna uppfattningar om sina placeringar.

PKbankskundema är fler till antalet - enbart notariatkunderna är ca 20 000 - och har be- tydligt större krav på rådgivning i placerings-, skatte- och juridiska frågor. Närmare 350 000 kunder sparar i olika aktiefonder, som förval- tas av PKfonder.

Förhandling om Investeringsbanken

Banken har 1989 inlett förhandlingar med staten om eventuellt samgående med Sveri- ges Investeringsbank AB. Avsikten är att ett förvärv skall ske genom en till staten riktad nyemission av aktier i PKbanken. Ett sam- gående, som är beroende av Riksdagens god- kännande, skulle stärka bankens kapitalbas och tillföra banken värdefull kompetens inom företags-och projektfinansieringsområdet

Balansomslutning 244 miljarder

Balansomslutningen i koncernen uppgick vid slutet av 1988 till 244 miljarder kronor, vilket innebar en ökning med 29 procent om utfal- let föregående år korrigeras för förvärvet av Camegie. Det var främst den snabba utlå- ningsökningen, 41 procent, som låg bakom tillväxten. Inlåningen från allmänheten steg med 23 procent och finansieringsbehovet i övrigt täcktes i huvudsak genom ökad kort- fristig upplåning.

Huvuddelen av koncernens fastighetsinne- hav avser fastigheter för bankens kontor i Sverige och ingår i koncernens fastighetsbo- lag, PKfastigheter. Under året marknadsvär- derades dessa fastigheter till avrundat 2 800 miljoner kronor jämfört med ett koncemmäs- sigt bokfört värde av 604 miljoner. PKfastig- heter förvaltar även de fastigheter som ägs av PKbankens Pensionsstiftelse. Marknadsvär- det för dessa fastigheter uppgick avrundat till l 000 miljoner mot ett bokfört värde i stiftel- sen av 210 miljoner.