PKBANKEN 1985

o

ARSREDOVISNING PKBANKEN 1985

Bilden på omslaget ingick i en annons- kampanj i dags- och fackpress under 1985.

BoLAGSSfÄMMA

Aktieägarna i Post- och Kreditbanken, PKbanken, kallas härmed till ordinarie bolagsstämma torsdagen den 20 mars 1986 kl1100 i Grand Hötels vinter- trädgård, ingång Royal, Stallgatan 4, Stockholm.

Anmälan mm

Aktieägare som vill delta i förhandling- arna på bolagsstämman skall

dels vara införd i den av Värdepappers- centralen VPC AB (VPC) forda aktie- boken senast måndagen den 10 mars 1986,

dels göra anmälan till Direktionssekreta- riatet vid bankens huvudkontor, Hamn- gatan 12, 103 71 Stockholm, telefon 08-7819351 eller 7819648, senast mån- dagen den17mars 1986 kl13.00.

Aktieägare som genom banks notariat- avdelning eller enskild fondhandlare låtit forvaltarregistrera sina aktier måste, for att få utöva rösträtt på stämman, tillfålligt inregistrera aktierna i eget namn hos VPC. Sårlan ororegistrering måste vara verkställd senast måndagen den 10 mars 1986, vilket innebär att berörda aktieägare

i god tid före denna dag måste meddela sin önskan härom till förvaltaren.

Ärenden som enligt bankens bolagsord- ning skall förekomma på ordinarie bolagsstämma, däribland framläggande av årsredovisning och revisionsberättelse, beslut i frågor om fastställelse av balans- räkning, ansvarsfrihet åt styrelseleda- möter och dispositioner beträffande vinst enligt den fastställda balansräkningen samt val av styrelse och revisorer.

Därutöver skall styrelsens forslag om ändring av § l i bankens bolagsordning behandlas. Förslaget innebär ändring av bankens firma från Post- och Kreditban- ken, PKbanken till PKbanken.

Utdelning

Styrelsen foreslår tisdagen den 25 mars 1986 som avstämningsdag for utdelning.

Beslutar stämman enligt förslaget beräk- nas utdelningen komma att utsändas av VPC torsdagen den 3 april1986.

Stockholm i februari 1986 Styrelsen

INNEHÅLL

Kort om PKbanken 4 Koncernbalansräkning

Utvecklingen under fem år 5 Noter till koncernredovisningen Översikt och kommentar 6 Dotterbolagens resultaträkningar

Kreditmarknaden 8 Dotterbolageps balansräkningar

Företagsmarknaden lO Intressebolagens verksamhet

Privatmarknaden 12 PKbanken - fem år i sammandrag

Förvaltningsberättelse 13 PKbanksaktien på börsen Redovisningsprinciper 18 Revisionsberättelse

Resultaträkning 20 Styrelse, Revisorer, Direktion

Balansräkning 21 Huvudkontor, Dotterbolag,

Noter till redovisningen 22 Intressebolag

Koncernredovisning 29 Regioner

Koncernresultaträkning 31 Utiandsorganisation

32 33 35 36 37 38 39 41 42

43 44 47

KoRT oM PKBANKEN

PKbanken bildades 1974 genom att Postban- ken (utom Postgirot) och Sveriges Kredit- bank slogs samman.

Av aktiekapitalet, 750 miljoner kronor, äger staten 84,45 procent medan 15,55 procent är fördelat mellan drygt 20000 privatpersoner, företag och organisationer.

Banken har 134 vanliga kontor samt ett 20-tal företags- och representantkontor. Kontoren har vittgående beslutsbefogenheter, vilket möjliggör en omfattande lokal service.

Banken for privatpersoner

PKbanken är Sveriges största bank för pri- vatpersoner. Mer än 1,8 miljoner svenskar får sin lön eller pension via banken. Totalt sett har PKbanken mer än 7 miljoner inlånings- konton för privatpersoner. Genom bankens omfattande samarbete med Postverket har PKbankens kunder tillgång till 2 200 postkon- tor och 2 700 lantbrevbärare. Dessa kan utföra de vanligast förekommande typerna av transaktioner. Drygt 300 postkontor kan fatta beslut om krediter till privatpersoner och närmare 500 postkontor säljer resevaluta.

Med direktkoppling till postgiro tillhandahål- ler PKbanken speciella lönekonton, ränte- bärande konton och krediter, utöver det van- liga banksortimentet För kassatjänst och bokföring mm betalar PKbanken till Postver- ket en ersättning som 1985 uppgick till 872 miljoner kronor.

Banken för näringslivet

PKbanken har på kort tid också utvecklats till en betydande företagsbank och är en av de största finansiärerna av svenskt närings- liv. Kopplingen till postgiro har möjliggjort utveckling av PKbanksunika kontoprodukter även på företagssidan. PK Företagskonto och Girokapitalkonto ger enkla överförings- rutiner och möjliggör en effektiv likviditets- hantering. Totalt finns nu 48000 sådana konton.

Uppdelningen av våra kontor i privatpersons- och företagsgrupper samt etableringen av särskilda företagskontor är ytterligare inslag i satsningen på att ge såväl hushållen som näringslivet en ändamålsenlig service.

Dotterbolag

Utvecklingen av bankens dotterbolag går vidare. I PKbankskoncernen ingår:

• PK:finansgruppen, Nordens största finans- bolag, som erbjuder leasing, factoring och andra finansiella tjänster såväl i Sverige som utomlands

• PKbanken International i Luxemburg, som med finansiering främst i eurovalutor be- tjänar svenska företags utiandsbolag mfl kunder

• PKkredit, som belånar villor, bostadsrätter, hyres- och kontorsfastigheter mm

• PKfonder Administrations AB, som förval- tar aktie-, aktiespar- och allemansfonder

• AB Pundet, som åtar sig fastighetsförvalt- ning och -värdering.

Utiandsverksamhet

---

PKbankens nät av utlandsetableringar omfat- tar förutom PKbanken International delägda banker i Hongkong, London, New York, Paris och Singapore, samt representantkontor i flera andra områden av betydelse för svensk utrikeshandeL PKbankens utiandsrörelse i Sverige omsluter totalt ca 40 miljarder kronor.

Övrigt

PKbanken samverkar tekniskt med de övriga affårsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbets- givareorganisation, BAO. De anställdas fack- liga organisation är Svenska Bankmannafor- bundet

Huvudkontor

( f· >: ..

Besöksadre8s: Han:i~tafi 12 Postadress: 103 71 Stockholm Telefon: 08-7818000 '' Telex: 19310 pkbank s Telegram: Pkbank . ,. . ;:

UTVECKLINGEN UNDER FEM ÅR

PKbanken

Balansomslutning, Mkr

Eget kapital och värdereglerings- kon ton, Mkr

Konsolideringsgradll, % Rörelseresultat, Mkr Räntabilitet efter skatt²>,%

Utdelning per aktie, kr (a nominellt 25:-)

PKbankskoncernen

Balansomslutning, Mkr Eget kapital och

obeskattade reserver'>, Mkr Konsolideringsgrad¹>,%

Rörelseresultat, Mkr Räntabilitet efter skatt²>,%

justerad vinst per aktie5>, kr (a nominellt 25:-)

Resultat, räntabilitet och vinst per aktie för år 1981-1984 är omräknade enligt de nya princi- per som gäller för 1985 (se "Redovisnings- principer").

l) Eget kapital och värderegleringskonton i procent av balansomslutningen. Värderegleringskonton för obli- gationer och räntebundna lån har i balansräkningen dragits av från respektive tillgångspost Vid beräk- ning av konsolideringsgraden har dessa värderegle- ringskonton lagts till balansomslutningen.

2) Rörelseresultat i procent av eget kapital och summa värderegleringskonton vid årets ingång (korrigerade för utdelning och nyemission). Resultat och obeskat- tade reserver har reducerats med 50 procent schablonskatt

1985 1984 1983 1982 1981

138.759 129.571 111.967 107.554 90.618

9.263 8.124 6.790 5.897 5.415

6,6 6,2 6,0 5,4 5,8

1.325 ~ 1.030 1.259 759 800

13,6 12,4 18,1 11,8 13,8

7:~3) 4:- 4:- 3:25 3:-

158.063 144.094 123.326 117.443 98.889

9.993 _... 8.656 7.176 6.199 5.649

6,2 6,0 5,8 5,2 5,6

1.559 1.226 1.407 870 904

15,0 14,0 19,1 12,9 15,1

28 22 29 18 19

3) Styrelsens förslag.

4) Inklusive reserv för överavskrivningar.

5) Inklusive resultatandelar i intressebolag och efter 50 procent schablonskatt Beräknat på 30.000.000 aktier år 1985 och 1984 och 25.344.000 aktier tidigare år.

ÖVERSIKT OCH KOMMENTAR

Kreditmarknaden avregleras

Det gångna året går till historien som avreg- leringens år på svensk kreditmarknad. Riks- banken avskaffade såväl ränteregleringen som utlåningsregleringen. Därmed har ban- kerna fått ökad frihet att bestämma både sina räntor och sin kreditvolym Konkurrensen kommer att skärpas ytterligare och prissätt- ningen på krediter får ökad betydelse för att styra bankernas utlåningsvolym.

Åtgärderna kan ses som en naturlig följd av att regleringarna på kreditmarknaden stegvis har ersatts av marknadsmekanismer under 1980-talet Penningmarknadens tillkomst och snabba utveckling är väsentlig i detta sam- manhang. Behovet av att finna metoder att finansiera statens budgetunderskott har ska- pat förutsättningen för marknaden. Samtidigt har penningmarknaden givit möjlighet till en avreglering av kreditmarknaden.

Penningmarknadsräntor styr

För bankernas vidkommande har penning- marknaden inneburit att en växande andel av in- och utlåningen nu styrs av penningmark- nadsräntor istället för av diskontot Den ökade konkurrensen på penningmarknaden har med- fört att räntemarginalerna efter hand har mins- kat, varför betydelsen av att som PKbanken ha en stabil inlåningsbas, vars pris inte be- stäms av penningmarknadsfän torna, har ökat

Utvecklingen har också medfört att banker- nas förmåga att påverka sin egen likviditet och balansräkningens struktur i allmänhet har blivit allt viktigare. Bankernas känslighet för ränteförändringar är betydande.

Tidigare år har vi med en ganska stor grad av säkerhet kunnat förutsäga hur en föränd- ring av diskontot respektive penningmark- nadsräntorna påverkar bankens resultat De avregleringar som nu genomförts ökar svårigheterna att göra dessa bedömningar.

De klara samband som tidigare förelåg mel- lan de i administrativ ordning bestämda räntesatserna och bankens in- och utlånings- räntor finns nu inte alls i samma utsträck- ning. Med dessa reservationer kan dock föl- jande grova bedömning göras.

En sänkning av diskontot med l procent- enhet utan motsvarande förändring av pen- ningmarknadsräntorna betyder på årsbasis en förbättring med 40

a

PKbanken har under 1985 vidtagit flera åtgär- der i syfte att förbättra hanteringen av den egna likviditeten via en förbättrad prognos- verksamhet och genom marknadsanpassning av bankens intern prissättning.

Regleringsmekanismer har tagits bort

År 1983 avskaffades likviditetskvoterna för bankerna och under 1985 har alltså såväl rän- te-som utlåningsregleringen försvunnit Där- med har flera mycket gamla och av bank- systemet kritiserade regleringsmekanismer fallit bort Den ökade frihet bankerna fått såväl på prissidan som på volymsidan är väl- kommen. Vi har i många år pekat på att dessa regleringar leder till att kreditgiv- ningen istället söker sig till den s k grå låne- marknaden och att bankernas andel av den samlade kreditgivningen fallit

Trappstegsvis stegrad upplåningskostnad

Den frihet vi fått i bankerna har åsatts ett pris i form av en trappstegsvis stegrad upplånings- kostnad i Riksbanken och genom att hela 3 procent av bankens inlåning skall stå räntelös i Riksbanken. Vi ställer oss dock positiva till

reformen då den ger oss större frihet att kon- kurrera på hela kreditmarknaden.

Borttagandet av ränteregleringen innebär att priset på krediter styrs av utbud och efterfrå- gan. Konkurrensen mellan kreditinstituten och deras förmåga att utveckla ändamåls- enliga kreditformer blir väsentliga inslag i prisbildningen på krediter istället for att pri- serna bestäms via regleringsmekanismer.

satsning på privatsidan

Avskaffandet av utlåningsregleringen är sär- skilt viktig for oss i PKbanken. De ständiga begränsningar, som åvilat oss vad gäller kre-- ditgivning till hushåll, har medfort att den låga utlåningsandel vi hade på denna mark- nad vid bankens start inte har kunnat forbätt- ras tillräckligt snabbt Bankens utlåning till privatpersoner är fortfarande alltför låg i for- hållande till vår ställning på inlåningsmark- naden Skillnaden mot de övriga bankerna är betydande i detta avseende. Av 100 kronor som vi lånar in från allmänheten går i dags- läget 36 kronor tillbaka till hushållssektorn Motsvarande genomsnittsvärde för övriga banker är 65 kronor.

Vi tror att denna skillnad är en viktig orsak till att alltför många av våra lönekunder ännu inte är helkunder i PKbanken. De har haft sina lån och sitt sparande i annan bank PKbanken kommer att utveckla sitt produkt- sortiment och marknadsföring i syfte att ändra på detta förhållande.

Ny organisation

Med hänsyn bl a till de forändringar inom kreditpolitiken som nu genomförts och som öppnar helt nya möjligheter för bankverk- samheten på privatsektorn, har PKbankens styrelse i januari 1986 fastställt ramar för en ny organisation av banken.

Konsolideringsgrad, den 31 dec

Banken delas i en privatpersonsdivision och en företagsdivision

Divisionerna kommer att ledas av varsin verkställande direktör med totalt operativt ansvar. Dessa blir direkt underställda förste VD, tillika koncernchefen. Denne kommer - forutom att ha det totala samordnings- ansvaret för koncernen - även att ha ett direkt ansvar för likviditetsförvaltningen.

Syftet med omorganisationen är att skapa förutsättningar för en ytterligare utveckling av PKbankens redan nu starka privatperson- sektor.

Postsamarbetet

Samarbetet med Posten är en viktig del av vår privatmarknadsstrategi Samverkan, vars egentliga innebörd är det lokala försäljnings- arbete som bedrivs ute på bank- och postkon- toren, flyter med åren allt bättre och har stor betydelse för båda organisationerna.

Fusionen 1974 genomfördes på så sätt att Postbanken exklusive postgirot överfördes till den nya banken. PKbanken övertog dock samtliga tillgångar. För att finansiera de över- tagna tillgångarna beslöt Riksdagen att post- giromedlen skulle insättas på konto i PK- banken.

Under hösten 1985 gjorde Postverket en framställning till Regeringen om att bl a fritt få disponera dessa medel. Situationen förut- sågs redan i emissionsprospektet inför PK- bankens börsintroduktion. Från huvud- ägarens sida gjordes då följande uttalande:

"Frågan om Postverkets medelsplacering i banken ses f n över inom regeringskansliet Utgångspunkten för översynen är att Post- girots status som ett betalningsförmedlande institut inte ändras samt att de åtgärder som föranleds av översynen int~.kommer att på- verka PKbankens resultat Andringar i förhål-

Räntabilitet P/ter skatt

Koncernsijfror

landet mellan banken och Postverket förut- sätter Riksdagens godkännande."

Det är fn inte känt vad utredningen inom regeringskansliet kommer att leda tilL

PKbankens resultat 1985

Riksbankens avregleringsåtgärder har bidra- git till att 1985 varit ett intressant år för ban- kerna i allmänhet och för PKbanken i synner- het De ökade möjligheterna till marknads- mässigt agerande bidrog till en gynnsam resultatutveckling. Detta trots att räntenivån generellt sett låg högre än under 1984, vilket i och för sig innebär en negativ resultat- påverkan.

Till detta kommer att utiandsrörelsen utveck- lades mycket positivt såväl inom banken som för koncernen som helhet PKbanken Interna- tional i Luxemburg ökade sin vinst med 19 procent till 85 miljoner kronor och PKfinans internationella verksamhet bidrog i hög grad till att resultatet förbättrades med 29 procent tilllOB miljoner kronor.

För PKbankskoncernen ökade rörelseresulta- tet med 27 procent till1559 miljoner kronor, vilket motsvarar en räntabilitet efter skatt på 15,0 procent (14,0). För enbart PKbanken

ökade rörelseresultatet med 29 procent till 1325 miljoner kronor, vilket innebar att ränta- biliteten förbättrades från 12,4 procent till 13,6 procent Bakom resultatförbättringen låg främst ett ökat räntenetto, vilket samman- hänger med att det är inom den egentliga bankrörelsen som den ökade marknadsmäs- sigbeten fått sin största betydelse.

Kreditförlusterna minskade, men förlustnivån är fortsatt oroande. Främst förlusterna inom de mindre och medelstora engagemangen ökar. Aven kostnadsutvecklingen i övrigt ger anledning till skärpt uppmärksamhet Detta gäller inte minst med tanke på att volymtill- växten i bankrörelsen numera inte är påfal- lande hög. Under 1985 stannade den vid 3 procent räknat på balansposter i svenska kronor och låg därmed liksom föregående år betydligt lägre än inflationstakten.

Stockholm d .

z !986

':t:tanieJsson

Verkställande direktör

KREDITMARKNADEN

Handels- och bytesbalans

Näringslivets investeringar och hushållens konsumtion var de faktorer, som främst sti- mulerade den ekonomiska aktiviteten i Sverige under 1985. Exporten, som lett upp- gången under de båda föregående åren, ökade obetydligt Däremot steg importen påtagligt, eftersom utländska varor utgör en betydande del av investeringarna och konsumtions- ökningen. Därigenom uppstod åter ett under- skott i Sveriges betalningar med utlandet efter ett mindre överskott 1984.

Handelsbalans oth byh!sbalmfS

20

15 a.n~ .. ^J(~.!:t

lO

fj

o -s

-!O

-~

1lil1 19E'E

l

18

9

Penningmarknadsräntor

3 månaders löptid

~ Västtyskland

: ~~~~1:\{~

Penningmarknadsräntor

Den internationella räntenivån steg i början av 1985 som ett led i olika länders strävan- den att försvara den egna valutans kurs då dollarn fortsatte att stiga tills den kulmine- rade i mars. Sveriges Riksbank företog i januari operationer i öppna marknaden var- igenom penningmarknadsräntorna steg med ungefår 2 procentenheter. Det valutautflöde som förekommit sedan hösten 1984 fortsatte emellertid till följd av handelsbalansens för- svagning. I maj vidtog Riksbanken en rad åtgärder som tillsammans innebar en dras- tisk åtstramning. Diskontot höjdes med 2 och straffräntan med 2,5 procentenheter. Ut- låningstaket sänktes från 4 till 2 procents

ökning på års basis.

Räntor och penningpolitik

t!l llj, - &M!11•<n& -lrdulili;Jte~•ll1 L};Jo~)'l!! 19

~B 18

H 17

w ^~

f~ 15

~

li

u ^~

,, 11

~ ro

~ 9

B 8

1 7

6 6

l

..

1981 1982 1983 1984 1985

janurui.~ Riksbanken höjer marknadsräntorna genom att företa operationer i öppna marknaden.

Maj: För att hejda det fortsatta valutaflödet höjer Riksbanken diskontot med 2 och straffrän- tan med 2,5o/o-enheter; taket för bankernas utlåning sänks från 4 till 2%. Samtidigt upp- hävs regleringen av bankernas utlånings- räntor.

Juli: Diskontot och straffräntan sänks med en

%-enhet

November: straffräntan ersätts med en räntetrappa med fem steg. Bankernas kassakrav höjs (from 13 jan 1986) från l til13%. Utlånings- taket för banker och bostadsinstitutioner avskaffas.

Räntor och penningpolitik

Efter höjningen i maj låg den svenska ränte- nivån högre än i flertalet jämförliga länder.

Avståndet mellan de svenska penningmark- nadsräntorna och exempelvis motsvarande eurodollarräntor var tidvis så stort som 8 procentenheter.

Under andra halvåret visade det sig så små- ningom att försvagningen av Sveriges ut- landsställning i början av året delvis berott på tillfruliga faktorer och under sommaren upphörde försämringen i bytesbalansen.

Detta förhållande tillsammans med de i maj företagna åtgärderna ledde till att valuta- strömmarna vände och ett avsevärt valuta- inflöde uppstod. Vidare stärktes kronans kurs. Den 7 juli tog Riksbanken tillbaka hälf- ten av den i maj företagna räntehöjningen. Ett bidragande skäl till detta beslut var att rän- torna i utlandet då hade börjat sjunka Sänkningen av utlåningstaket i maj syftade till att ge en åtstramning av bankernas oprio- riterade utlåning i svenska kronor. Lånekun- derna skulle tvingas ta lån i utländska valu- tor, anlita andra källor än bankerna eller låna kortfristigt på penningmarknaden. Tillgången på alternativa lånemöjligheter har inneburit att metoden inte framstått som ett effektivt sätt att styra kreditvolymen. När utlånings- taket avskaffades i november, var åtgärden således inte förvånande. Samtidigt ersattes straffräntan med en differentierad ränta, en s k räntetrappa Denna innebär att kostnaden för upplåning i Riksbanken stiger med upp- låningens storlek i förhållande till respektive banks eget kapital.

Den svenska kreditpolitiken fick således en i flera avseenden ändrad inriktning under 1985. I januari höjde Riksbanken som ovan nämnts penningmarknadsräntorna genom operationer i öppna marknaden, ett medel som tidigare endast sällan använts i Sverige.

Regleringen av bankernas utlåningsräntor upphävdes i maj och lånetaket avvecklades i november. Med dessa åtgärder fortsattes en tidigare inledd liberalisering av kreditpoliti- · ken. Det är viktiga steg mot en effektiv och marknadsmässigt fungerande kreditmarknad.

'

FöRETAGsMARKNADEN

PKbankens uppbyggnad till en av Sveriges ledande affärsbanker har gått snabbt Från starten 1974 till idag har marknadsandelarna för bankens utlåning till näringslivet mer än fördubblats. Idag är PKbanken en stor kredit- givare till svenskt näringsliv.

Den snabba utvecklingen markeras också av utiandsrörelsens kraftiga tillväxt och av ban- kens ökade provisionsintäkter.

PKbankens basorganisation är geografisk.

Fem regioner och 134 kontor med vittgående beslutsbefogenheter har gjort PKbanken känd som en bank med korta beslutsvägar. Postsamarbetet på privatpersonsidan medför generellt att PKbankens kontor är större och mer företagsorienterade än konkurrenternas.

Etableringen av särskilda företagsgrupper på bankkontoren är väsentlig och är ett av skä- len till att vi kunnat föra ut mer av beslut och specialistarbete på kontorsnätet

Inlåning /rån juridiska personer 30 sept 1985

Thtal: 26,9 miljarder inkl bankcertifikat

Förelag 45,5%

~-

Kommuner 12,8%

Inlåning från företag den 30 sept 1985

Thtal: ll,5 miljarder inkL bankcertifikat

8, gas. värme, 1---:=::;:;o:~~

vatten2,7%

Samfärdsel 8,7%

PKbanken etablerar successivt särskilda företagskontor, rustade just för företagens speciella behov.

För kunder med stor utiandsrörelse eller aktiv :finansförvaltning finns en särskild rörelseenhet - Stora företag. Denna enhet, som startade hösten 1982, har på ett fåtal år uppnått en god marknadspenetration. En- heten har också under året genomfört flera uppmärksammade affärer inom elkraftom- rådet

Tjänster som motsvarar högt ställda krav

Utbyggnaden av PK Företagssystem - PKbankens realtidstiänst för cash manage- ment- har fortsatt Vid slutet av 1985 var 30 företagsgrupper anslutna till systemet, som hör till marknadens mest avancerade.

Utlåning till juridiska personer den 30 sept 1985

Thtai: 47,8 miljarder Organisationer mfl6,9_%___,_

Kommuner 8,4% / ' \

~' _{,..._\}

'

Utlåning till fdretog den 30 sept 1985

Thtai: 39,9 miljarder

El, gas, värme, vatten

1,9%~:::::::::::::::::=--.~~-~

Andra tjänster Samfärdsel

1,5% 6,9%

PK Företagskonto, som med sin automatiska koppling till såväl postgiro- som bankgiro- systemen är ett mycket konkurrenskraftigt cash managementalternativ för ett mycket brett spektrum av företag, har fortsatt att stärka sin ställning på marknaden och är nu uppe i 25000 användare.

PK Pay, som är bankens system för datorise- rade utlandsbetalningar, innebär att kunder- nas internationella betalningar kan integreras med rutinerna för inhemska betalningar.

Dessa tjänster utgör tillsammans med Giro- kapitalkonto och andra postgirotjänster ett fullständigt och till kundernas skiftande behov väl anpassat utbud av företagstjänster.

PKbankens cash management- och betal- ningstjänster och PKbankens unika anslut- ning till såväl postgiro- som bankgirosyste- men har inneburit att bankens marknads- andel av företagens betalningsflöden snabbt vuxit

Utlandsrö"relsen - snabb tillväxt

Från den blygsamma starten 1974 har ut-

----

landsrörelsen byggts upp till att idag omfatta regionala utiandsrörelser i Stockholm, Göte- borg och Malmö, sex rörelsedrivande hel- eller delägda etableringar i utlandet, närvaro i 14 utländska städer, över 300 anställda i Sverige samt nära 250 i utlandet Uppbygg- naden i utlandet har skett i nära samarbete med Christiania Bank og Kreditkasse PKbanken är den bank i Norden som har de största commercial paperprogrammen - 1500 miljoner dollar i USA och 500 miljoner

dollar i Europa. Programmen ger en billig finansiering för banken och möjliggör där- med en konkurrenskraftig prissättning till kunder på tjänsten kort utlands:finansiering.

Bilden användes i en amwnskampanj i dags-och fackpress under 1985.

PK Fiiretagsmarknads infonnationsmaterial har fått ett enhetligt utseende.

PKbankens satsning på att uppnå en stark position inom området handelsfinansiering har givit banken en marknadsandel på ca en fjärdedel av all handel i utländska valutor i Sverige, och närmare en tredjedel av all kort- fristig utlandsupplåning.

PK/inans

Dotterbolaget PK:finans kompletterar PKbanksgruppens fullservicesortiment till näringslivet

PK:finans var det första svenska finansbolag som etablerade sig utomlands och dess inter- nationella inriktning har efter hand blivit allt starkare. Efter förvärven 1985 av majoriteten i Global Finans i Danmark och i Megaleasing i England har PK:finans blivit Nordens största finansbolag.

PK:finans internationella inriktning är attrak- tiv för kunderna. Den innebär dessutom att bolaget har förhållandevis goda möjligheter att anpassa sig till och kompensera sig för de stora förändringar av den svenska finans- bolagsmarknaden som Riksbankens åtgärder kan l eda till.

..

Pruv ATMARKNADEN

Under senare år har internationellt sett ett väsentligt ökat intresse för privatperson- marknaden kunnat konstateras. Denna trend gör sig också gällande i Sverige och leder för de flesta banker till en allt kraftigare satsning på service till privatpersoner. Denna satsning är också nödvändig med hänsyn till att allt fler, icke bankföretag, erbjuder olika typer av finansiell service och rådgivning av skiftande kvalitet

För att bättre kunna ge våra båda stora kund- grupper - hushåll och företag - en ändamåls- enJig service, har flertalet av våra bankkontor delats upp i separata privat- respektive före- tagsgrupper. Detta ger större förutsättningar för specialisering och god kundvård.

Privatmarknaden innehåller i sig två olika strömningar, vilka är inbördes beroende.

I den ena prövas bankens förmåga att ut- veckla effektiva rutiner för att snabbt och korrekt utföra standardiseradeir~sakq_oner

på billigast möjliga sätt I den andra.stillls krav på kvalificerad privatekonomisk rådgiv- ning.

Att de båda inslagen hänger samman kan illustreras på följande sätt: rationalisering av rutiner och administrativa system ger konto- ren utrymme för ökad rådgivningsverksam- het Ekonomisk rådgivning bygger å andra sidan på förtroende. Ett sådant förtroende får banken endast om den kunnat visa att dess rutiner fungerar väl.

PKbanken menar vidare, att det inte är en särskild grupp privatpersoner som efterfrå- gar ekonomisk rådgivning. Istället anser vi att en stor del av våra privatkunder då och då har behov av råd. Det kan gälla inför ett större ekonomiskt beslut såsom förvärv av fastighet, vid arv eller vid andra förändringar inom det civilrättsliga området Därtill kom- mer att det generellt tilltagande intresset för privatekonomi leder till ett större antal kon- sultationer om skatter, placeringar och juri- diska problem.

PKbankens strävan är att vara en bra bank på hela privatpersonmarknaden. Det innebär att vi villligga långt framme kvalitativt såväl vad avser rationella rutiner som på rådgivarsidan.

PKbanken är en mycket stor privatperson- bank. Siffrorna 1.8 miljoner löne- och pen- sionskonton och totalt mer än 7 miljoner in- låningskonton illustrerar detta förhållande.

Fö"rlJättrad kundservice

storleken ger banken styrkan att kunna driva en egen utvecklingslinje inom teknikfältet satsningarna på PKkort, Visa, PK Autobank och samverkan med bensinbolag samt varu- huskedjor är exempel på vår vilja att utveckla rationella rutiner i syfte att öka servicen till kunderna. Förmågan att ge sådan service till lägsta möjliga kostnad för banken och kunden, är en mycket viktig uppgift för PKbanken.

PKkortet fungerar också i PK Autobank.

Lika viktig som den tekniska utvecklingen, är förmågan att slå vakt om vår stora kundstock och att tillföra banken nya privatkunder. Vi ser i detta sammanhang lönekontot som bas och utgångspunkt för att vidareutveckla sam- spelet med kunderna Den fortsatta ökningen av antalet lönekonton som skett under 1985 är därför glädjande. satsningen på att bli bankförbindelse för landets studerande och värnpliktiga är ett viktigt inslag i ·vår vilja att slå vakt om en bred kundkrets.

Inom området ekonomisk rådgivning växer kundemas intresse. Under 1985 har bety- dande insatser gjorts för att höja kontorsper- sonalens förrnåga att ge kvalificerad rådgiv- ningsservice. Förutom på centrala avdel- ningar typ Notariat och Skatter, finns nu denna typ av kompetens företrädd på samt- liga kontor.

For att stödja kontorens verksamhet har tekniska hjälpmedel i form av datorbaserade boendekostnadskalkyl er, skattekalkyer m m utvecklats och tagits i drift Vi kommer att ytterligare förstärka denna funktion inom banken.

FöRVALTNINGSBERÄTTELSE

Privatmarknaden

Drygt hälften av PKbankens totala inlåning kommer från hushållssektom. Av inlåningen direkt på kontoren, dvs exklusive avräk- ningskontot med Postverket, kommer ca 2/3 från privatpersoner. Inlåning från hushåll är alltså av stor betydelse för PKbanken

Hushållsinlåningen i banksystemet hade 1985 en svag tillväxt Realt sett skedde en minsk- ning av detta sparande. Konkurrensen är hård och tilltagande på denna marknad.

Marknadsandelen av utlåningen till hushåll har fortsatt att öka Den är dock betydligt lägre, 11.6 procent, än marknadsandelen på inläningssidan, 18,4 procent Detta förhål- lande är ett arv från den gamla Postbanken, som praktiskt taget inte hade någon utlåning till privatpersoner. Alltsedan PKbankens till- komst har det rått kreditrestriktioner, som lagt hinder i vägen för en bättre balans mel- lan inlåning och utlåning till privatpersoner.

Detta förhållande har också bidragit till ban- kens svårighet att försvara sin marknads- andel på inlåningssidan Slopandet av kredit- restriktionerna bör skapa möjligheter att öka marknadsandelarna både för in- och utlåning på hushållssektorn

Kontakten med privatkunderna sker i bety- dande grad via lönekontona Under året har dessa ökat med ca 100 000 och uppgår nu till drygt 1.8 miljoner. Bland lönekontohavama

Inlåning från hushåll

Marknmisandelar. Banktotal: 233 miljarder

40 %

10 a;;;;;;RJ. • '

Il

ingår förutom löntagare och pensionärer även studerande och värnpliktiga

Introduktionen av PKkortet är ett sätt att öka servicen tilllönekunderna. Kortet kan använ- das för kontantuttag i Bankomat och för betalning på 40 000 köpställen i Sverige. Ett PKkort försett med Visa-märke kan dess- utom användas på över 4 miljoner köpställen i utlandet och för kontantuttag på Visa-anslut- na banker i utlandet PKkortet är kopplat direkt till kundens lönekonto och fungerar som ett betalkort Den som så önskar kan också få en kortkredit Vid slutet av 1985 hade ca 300 000 PKkort utfärdats, varav ca 45 000 var kreditkort

För att ytterligare öka servicen tilllönekun- derna gick PKbanken i spetsen för att skapa möjllgheter till kontantuttag på bensinstatio- ner. Overenskommelse har träffats med BP och sedermera även med Shell.

PKkortet fungerar även i PK Au to bank, vars installation påbörjats under året Dessa auto- mater ger samma service som Bankomat Dessutom kommer de att kunna användas för utförligare kontoinformation och för över- föring mellan konton.

Staten har under året avvecklat sitt engage- mang i Vinstsparandel PKbanken driver till- sammans med övriga affärsbanker och Före- ningsbanken ett eget utlottningssystem.

Under året har PKbanken introducerat ett privatcertifikat på 10 000 kronor som komple- ment till det tidigare på 25 000 kronor.

Utlåning tiO hushåll. PKbankens marknadsandelar

Banktotal: 135 miljarder

~Total utlåning - Oprior~erad utlåning

11

lP

9

o

1W9 19130 196" 1~2 1983 1984 1985

lnldning totalt den 30 sept 1985

Thtal: 69,7 miljarder inkl. banlu:mifikat

Hushåll 61,4%

Företag 17,4%

Företagsmarknaden

PKbanken har under 1985 stärkt sin ställning på företagsmarknaden, vilken förutom före- tag av olika slag också omfattar kommunal och viss statlig verksamhet samt organisatio- ner.

Bankens andel av bankernas utlåning på denna marknad uppgick till ca 25 procent, vilket motsvarar 48 miljarder kronor.

Ca 85 procent av utlåningen var krediter till näringslivet Detta är ett uttryck för den starka ställning banken har uppnått inom i stort sett alla branscher. Det kan dock vara intressant att notera att tjänsteproducerande näringar svarar för 55 procent av företagsut- låningen medan 45 procent av krediterna avser varuproducerande företag.

Även på företagsmarknaden är konkurrensen hård om inlåningsmedlen. Inlåningen innebär i huvudsak kortfristig förvaltning av före- tagens transaktionsmedel. Mer än 80 procent av inlåningen utgörs av olika fonner av spe- cialinlåning, som räntemässigt baseras på penningmarknadsräntor och ej på diskontot Denna situation innebär konkurrensmässigt att bankernas marginaler krymper, att pro- dukter baserade på penningmarknadsräntor blir allt viktigare samt att system, som erbju- der kunderna en effektiv likviditetshantering, spelar en allt viktigare roll.

PKbanken intar en framskjuten marknads- position vad gäller förmågan att erbjuda före- tagskunderna goda cash management-lös- ningar. Här kan i första hand nämnas PK Foretagskonto, som under 1985 ökat med 5600 st till25000. Denna tjänst innebär att kunden till ett och samma konto automatiskt kan samla alla sina betalningsströmmar över bank- och postgiro. Härigenom förräntas medlen snabbare och kunden får direkt över- blick över sin likvida ställning.

Utlåning totalt den 30 sept 1985

ThtaJ: 63.9 miljarder

Hushåll, bosladsbyggande 2,1%

Kommuner 6,4%_/

Girokapitalkonto och Postgirokredit är två PKbanksunika produkter, som ger kun- den möjlighet att effektivare tillämpa Post- girots betalningsrutiner i kombination med kredit och forräntning. Antalet räntelösa dagar minskas, vilket innebär räntevinster för kunden. För närvarande har banken 23000 Girokapitalkonton med ca 3,4 mil- jarder kronor i inlåning. Postgirokrediten, direkt kopplad till postgirokontot, funge- rar i princip som en checkräkningskredit Ca 700 kunder har sådan kredit till ett sam- mantaget beviljat belopp om ca l miljard kronor.

Genom att allt fler företag, särskilt då större, installerar datakommunikationssystem tex i fonn av videotex, ökar efterfrågan på banktjänster i fonn av elektroniska infor- mations- och kommunikationssystem. PK- bankens produkt inom detta fält, PK Fore- tagssystem, har under året ytterligare för- finats och kompletterats med ett antal nya tjänster. Detta arbete kommer att gå vidare under 1986.

Under 1985 har en omläggning av före- tagskundernas konton påbörjats till en ny reskontra. Genom denna kommer banken att bli än bättre rustad att möta de ökade kraven på styrning av den egna likviditeten.

Den nya reskontran ger dessutom möjlighet till en snabbare produktutveckling.

Exempel på sådan pågående produktutveck- ling är konton med kredit, där räntesättningen i högre grad anknyter till penningmarkna- dens villkor.

PK Certifikat, som introducerats under året, är exempel på en produkt som utformats i relation till penningmarknadsräntorna Certi- fikatets nominella värde på minst 100000 kronor ger en större grupp placerare möjlig- het att välja ett placeringsalternativ, som lig- ger nära penningmarknaden.

Utiand

PKbankens utiandsrörelse i Sverige omsluter vid utgången av 1985 ca 40 miljarder kronor.

Det motsvarar drygt en fjärdedel av såväl bankens balansräkning som av samtliga svenska bankers balansräkningar vad avser utiandsverksamhet Utiandsprovisionerna svarar nu för 27 procent av bankens samlade provisionsin täkter. Dessa siffror visar att PKbankens konsekventa satsning på utiands- sidan nu bär frukt Såväl beträffande lönsam- het som storlek börjar tillfredsställande nivåer uppnås.

Även internationellt har utvecklingen varit gynnsam. De sammanlagda balansräkning- arna för de hel- och delägda enheterna utan- för Sverige uppgår till ca 22 miljarder kronor och antalet anställda uppgår till 245 personer.

Störst av utlandsetableringarna är Luxem- burgbanken, vars rörelseresultat uppgick till 85 miljoner kronor.

Samarbetet med norska Christiania Bank og Kreditkasse har utvecklats vidare. En fjärde PK Christiania Bank har etablerats, i New York. PKbankens andel (25%) i American Scandinavian Banking Corporation har för- sålts.

PK Christiania Bank i London har under året öppnat ett representantkontor i Tokyo. Där- igenom stärks PKbankens möjligheter att agera på den internationella kapitalmark- naden och på så sätt uppnå fördelaktiga upp- låningsvillkor.

Det nyöppnade Moskvakontoret har fått en god start i takt med ett ökat affärsutbyte mel- lan Sverige och Sovjetunionen.

PK/ondkommission

Medan emissionsverksamheten var påtagligt lägre under 1985 jämfört med rekordåret 1984 var omsättningen i andrahandsmark- naden på Stockholms Fondbörs livlig och börstrenden stigande.

Såväl omsättning som börskurser påverka- des positivt av den tendens tilllägre mar- knadsräntor, som särskilt kunde noteras mot slutet av året

Vid Stockholms fondbörs omsattes under året aktier för 83 miljarder kronor. Genom emissioner av aktier tillfördes näringslivet ett kapitaltillskott om 2,5 miljarder kronor.

Emissionsvolymen på obligationsmarknaden var 96 miljarder kronor.

PKbanken deltog i 9 aktieemissioner, varav 6 som ledare. Banken medverkade vidare i 18

certifikat- och marknadsbevisprogram, i 9 av dem som ledare, samt i 17 emissioner av oprioriterade obligations-och förlagslån, varav 7 som ledare.

För att rationalisera köp och försäljning av småposter i aktier och premier samt öka affårsvolymen har vi under året lanserat PK Aktiekonto och PK Premiekonto som i första hand vänder sig till kunder som idag själva hanterar sina värdepapper och för- varar dessa i bankfack. För att öka affärsvoly- men med större deponenter och bli ett slag- kraftigt alternativ till de fria fondkommissio- närerna har smidigare belåningsrutiner införts.

Aktiekurser och emissioner

500 400 300 200

100

o

Data

Banken har under året fattat beslut om byte av bankkontorsterminaler. De nya termina- lerna kommer liksom de tidigare att levere- ras av Philips. Installationer sker i flera steg fram till1989. Maskininvesteringen uppgår till ca 150 miljoner kronor. I samband med bytet kommer även en utbyggnad av använd- ningsområdena att ske.

Under året har datorkapaciteten byggts ut med 15 procent, beroende på ökade rörelse- volymer. En uppdelning av reskontran i en företags- och en privatpersondel har på- börjats. Denna uppdelning sker för att möj- liggöra en effektiv hantering av privat- kundemas ökande volymer samt företagens behov av mer utvecklade och komplexa tjänster.

Personal

Antalet fast anställda ökade under året med 88 personer, dvs med 2,6 procent Förstärk- ningen ligger inom bankens rörelsedrivande delar.

l

Antalet arbetade timmar uppgick under året till5650000, motsvarande 3599 heltidsan- ställda. Jämfört med föregående år innebär detta en ökning med 0,8 procent

Antal arbetade timmar (tusental)

Huvudkontoret Norra regionen Region Stockholm Södra regionen Yästra regionen Ostra regionen Hela banken

1985

1.721 655 872 859 960 583 5.650

1984

1.803 637 839 817 925 585 5.606

ÖVriga PKbankshändelser

I bankens centralstyrelse inträdde from bolagsstämman arbetstagarrepresentanten bankkamrer Birgitta Persson. Bolagsstäm- man utsåg auktoriserade revisorn Bo Fridman till revisorssuppleant

En tomt i centrala Luleå förvärvades under året i syfte att uppföra ett nytt bankkontor på orten. I övrigt färdigställdes bl a kontor i Danderyd, Eskilstuna och Göteborg efter mer omfattande byggnadsarbeten.

Den år 1979 inrättade nämnden för särskild näringslivskredit avvecklades under året Nämnden har stött mindre företag med kredi- ter för utveckling av nya produkter.

REsULTAT

Resultatet i PKbanken förbättrades väsentligt under 1985. Rörelseresultatet uppgick till 1325 miljoner kronor jämfört med 1030 mil- joner kronor föregående år enligt nu gällande redovisningsprinciper Gämför sid 18). För- bättringen blev därmed 29 procent mot en nedgång förra året på 18 procent En viktig orsak till förbättringen var att räntenettot åter började stiga samtidigt som ökningen av pro- visioner och övriga intäkter fortsatte i snabb takt Kostnadsökningen begränsades tack vare reducerade kreditförluster.

Räntenettot ökade med 259 miljoner kronor eller 9,5 procent under 1985. Förbättringen uppnåddes trots att räntenivån låg betydligt högre än under 1984; medeldiskontot steg med 1,28 procentenheter och penningmark- nadsräntorna, som i stor utsträckning styr räntorna för storinlåningen, steg än mer även om tendensen var fallande under andra halv- året Stigande räntor innebär generellt sett en påfrestning på räntenettot eftersom finansie- ringskostnaderna i sådana lägen ökar för den fastförräntade obligationsportföljen. Att utvecklingen under 1985 blev annorlunda för- klaras främst av att ränteregleringen avskaf- fades, vilket ledde till att utlåningsräntorna kunde höjas till en mer marknadsmässig nivå än tidigare. Även obligationsportföljens avkastning förbättrades. Vidare spelade en del strukturella förändringar i balansräknin- gen in: storinlåningen minskade i betydel-

se på finansieringssidan samtidigt som ande- len eget kapital ökade, delvis som en följd av nyemissionen hösten 1984. På tillgångssidan drogs obligationsinnehavet ned, vilket gav utrymme för ökad utlåning i svenska kronor utan alltför kraftig likviditetsbelastning.

Totalt uppgick volymökningen till U procent räknat på dagsmedelsaldo men den var i hög grad koncentrerad till lågmarginalposter i ut- ländsk valuta. Balansposterna i svenska kro- nor ökade sålunda med endast 3 procent Så steg utlåningen t ex med 7 procent medan obligationerna minskade med 3 procent På finansieringssidan svarade inlåningen för ett tillskott på endast 1 procent Inlåningen från företag sjönk och ökningen av hushållsinlå- ningen hölls tillbaka av allemanssparandets tillväxt

Komponenter ⁱ PKbankens resultat

PKbankens inlåning, medelsaldon, Mkr

Exkl. valutainlåning Inlåning från Postverket

(avräkningskontot) Hushållsinlåning

Inlåning från företag m m,

inkl bankcertifikat

Förändring 1985 Mkr %

12.610 + ^1.200 + ¹⁰

40.970 + 1.180 + 3 22.290 -1.340 - 6 75.870 + 1.040 + l

I!!5J Lll8r.lll.:C" - .. ,.o.~

....

lj/j - .;ftorg!if!< - ll,.,;iltlrn ..

o

Snabb tillväxt av utiandsprovisioner

Provisionsintäkterna utvecklades gynnsamt med en total ökning på 19 procent (25). Sär- skilt utiandsprovisionerna steg snabbt, +30 procent Ökningen var särskilt påtaglig inom arbitragerörelsen medan provisionerna för långfristiga krediter minskade. Inhemska provisioner ökade med 15 procent Utfallet påverkades av att fondrörelsens provisioner sjönk kraftigt på grund av omläggning av obligationshandeln och minskade obliga- tionsemissioner. Utlåningsprovisionerna steg med 12 procent och övriga inhemska provi- sioner med 30 procent

Driftskostnader

Ökningen av bankens totala kostnader stan- nade vid 7 procent mot 14 procent föregå- ende år. Uppbromsningen av ökningstakten berodde helt på att kreditförluster inklusive reserveringar för länderrisker samt kursför- luster på valutor sjönk med drygt en tredje- del. För de egentliga driftskostnaderna steg ökningstakten från 11 til114 procent, vilket främst berodde på ökade kostnader för data- behandlingen, ökade personalkostnader samt den pågående satsningen på PKkort

Driftskostnaderna uppgick sammanlagt till 2 391 miljoner kronor. Ersättningen till Post- verket, som utgjorde den största enskilda

kostnadsposten, ökade med 8 procent til1872 miljoner kronor exklusive portokostnader.

Personalkostnaderna steg med 14 procent (11) till 656 miljoner kronor.

Höjd vinstnivå ^och räntabilitet

Den gynnsamma resultatutvecklingen av- speglades i en höjning av vinstnivån, d v s rörelseresultatet i relation till bankens totala tillgångar (dagsmedelsaldo), frål.J: 0,89 pro- cent 1984 till 1,04 procent 1985. Aven avkast- ningen på eget kapital förbättrades. Räknat efter schablonskatt 50 procent steg räntabili- teten till13,6 procent jämfört med 12,4 pro- cent föregående år. Avkastningsnivån var där- med tillräcklig för att något öka det egna kapitalets andel av balansomslutningen räknat på medelsaldobas. Vid årets slut upp- gick konsolideringsgraden, dvs eget kapital och värderegleringskonton i relation till balansomslutning, till 6,6 procent mot 6,2 procent vid slutet av 1984.

Inflationsrensat resultat

Även med hänsyn till inflationens påverkan var resultatutvecklingen gynnsam. Inflationen urholkar värdet av bankens eget kapital och värderegleringskonton. Tillgångar och skul- der är nämligen i stort sett monetära och på- verkas i lika grad av inflationen. Inflations- effekten kan anges som det rörelseresultat som krävs för att öka beskattat och obeskat- tat eget kapital i takt med inflationen. Som framgår av not 34, sid 28 uppgick denna resultatnivå till 732 miljoner kronor 1985, vil- ket innebär att det inflationsrensade rörelse- resultatet blev 593 miljoner kronor jämfört med 35 7 miljoner kronor föregående år.

PKbanken: inflationsrensat rörelseresultat

-

Redo\IOlal resUlat

1:.00 Mh • 1200 1000 800

600 400 200

o

1981 1982 1983

ln11ationsrensat resultat

19&1 19a5